Riksdagsbeslut 11 maj

Interparlamentariska unionens arbete har granskats (UU16)

Interparlamentariska unionen, IPU, arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete och har idag 167 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling.

Riksdagsstyrelsen har tagit fram en redogörelse för IPU:s verksamhet och den svenska IPU-delegationens arbete under året.

Utrikesutskottet konstaterar att den svenska delegationen deltagit aktivt i IPU:s möten. Den svenska delegationen anordnade under året tre seminarier i riksdagen med koppling till arbetet i IPU. Utskottet anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter samt arbeta för att stärka parlamentens roll.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Redogörelsen om Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet har behandlats (UU17)

Utrikesutskottet har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om förra årets arbete i Parlamentariska församlingen för unionen för Medelhavet (PA-UfM).

Syftet för organisationen Unionen för Medelhavet, UfM, är att främja fred, demokrati och välstånd i Medelhavsområdet. PA-UfM är UfM:s parlamentariska organ och har en rådgivande funktion. 280 parlamentariker ingår i församlingen, däribland tre svenska riksdagsledamöter.

Under 2015 stod migrationsfrågor och flyktingkrisen i fokus för verksamheten. Utrikesutskottet välkomnar att dessa frågor har prioriterats under året men konstaterar att behovet att förbättra församlingens organisation fortfarande finns kvar. Utrikesutskottet noterar dock att den svenska delegationen jobbar för att försöka påverka församlingens organisation till det bättre. Det finns också tecken på att man inom organisationen i stort har kommit till insikt om att organisationen bör förbättras.

Riksdagen lade ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Ett förbud för företag att bevilja lån ska gälla direkt (CU18)

Företag som lånar ut pengar till konsumenter ska göra ordentliga kreditprövningar. Det här är viktigt för att skydda konsumenterna och för att motverka att personer tar på sig för stora skulder.

Konsumentverket kan i dag förbjuda ett företag att lämna krediter till konsumenter, om företaget inte gör tillräckliga kreditprövningar. Förbudet gäller dock först från och med att beslutet har fått laga kraft. Det här innebär att företag som inte följer regeln om att göra kreditprövning kan fortsätta att låna ut pengar medan beslutet överklagas.

Regeringen föreslår att Konsumentverkets beslut om förbud för ett företag att lämna krediter ska kunna gälla omedelbart. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2016.

Viktiga frågor om jakt och vilt bör utredas (MJU19)

Regeringen bör skapa en ny myndighet för jakt- och viltförvaltning samt se till att vissa viktiga frågor i den nedlagda Jaktlagsutredningen utreds. Det gäller bland annat frågor som rör samernas rätt att jaga, jakten på småvilt i vissa områden - den så kallade fjälljakten, jakt på kronhjort, jakt på allmänt vatten, förvaltning av säl och förenkling av regler. Det här är uppdrag som regeringen fått i mars 2015 av riksdagen. Riksdagen uppmanade regeringen att genomföra de tidigare gjorda tillkännagivandena. Frågorna ska utredas senast under 2016.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden om jakt och viltvård. Dessa handlar bland annat om vildsvin, fjälljakt och jaktmedel. Skälet är framför allt att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp samt att det redan finns regler inom området.

Regeringen bör arbeta för att Bromma flygplats ska fortsätta utvecklas (TU14)

Regeringen tillsatte i slutet av år 2014 en samordnare som skulle se över framtiden för Bromma flygplats. Bland annat ingick det i uppdraget att pröva förutsättningarna för att utveckla flygkapacitet på annat håll i Stockholmsregionen och att använda marken där Bromma flygplats ligger till bostäder.

Riksdagen har tidigare uppmanat regeringen i ett tillkännagivande att inte tillsätta någon utredning om att avveckla citynära flygplatser. Riksdagen har även uppmanat regeringen att agera för att Bromma flygplats inte ska läggas ned.

Riksdagen uttalar nu att Bromma flygplats behövs. Flygplatsen är viktig både för tillgängligheten i Stockholmsregionen och övriga landet. Därför uppmanar riksdagen regeringen i ett tillkännagivande att verka för en fortsatt utveckling av Bromma flygplats.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2015 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till de andra motionerna.

Nej till motioner om Mellanöstern och Nordafrika (UU12)

Riksdagen sa nej till motionsförslag som berörde frågor om Mellanöstern och Nordafrika. Förslagen handlade bland annat om Israel och Palestina, Västsahara, situationen i Libyen samt mänskliga rättigheter i Iran och i Egypten.

Därutöver handlade förslagen om situationen i Irak och Syrien, bland annat bekämpandet av terrororganisationen Daish. Riksdagen välkomnar att Sverige ingår i den internationella koalitionen mot Daish. Riksdagen fördömer Daishs systematiska och omfattande övergrepp mot de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten.

Riksdagen sa också nej till förslag om att erkänna att det har begåtts folkmord i Irak och Syrien. Det med hänvisning till att det inte ankommer på riksdagen som ett representativt organ att göra folkrättsliga ställningstaganden.

Ny lag om förmedlingsavgifter vid kortbetalningar (FiU35)

Idag regleras inte förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner i svensk lag. Förmedlingsavgifterna baseras istället på avtal mellan handlaren och kortinlösaren, vilket innebär att avgifterna varierar.

En ny EU-förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner ska införas i alla EU-länder. Den kräver anpassning av svensk lag, något som regeringen lämnat ett förslag om. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I lagen pekas bland annat ansvariga myndigheter ut. Lagen innehåller också bestämmelser om tillsyn och ingripanden och om avgifter till Finansinspektionen för att utöva tillsyn.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2016.

Lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet ändras (FöU10)

Signalspaning innebär att Försvarets radioanstalt kan hämta in elektroniska signaler i försvarsunderrättelsesyfte. Nu ändras lagen om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, LSF, eftersom ändringar som gjorts i rättegångsbalken har lett till oklarheter. I LSF finns en så kallad förstöringsskyldighet, och nu ska denna förtydligas så att den gäller inhämtade meddelanden mellan en person som är misstänkt för brott och hans eller hennes försvarare.

Signalspaning bedrivs bland annat för att kartlägga yttre militära hot mot landet, internationell terrorism samt utveckling och spridning av massförstörelsevapen.

Lagändringen börjar gälla den 15 juli 2016. Riksdagen sa ja regeringens förslag. På så sätt återställs bestämmelsen i LSF till att ha den innebörd som den hade tidigare, innan rättegångsbalken ändrades den 1 januari 2015.

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Beslut i korthet från riksdagen. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare. 

Du kan inte svara på detta mejl.