Riksdagen.se

KU föreslår ja till utlandsspioneri som tryck- och yttrandefrihetsbrott

Regeringen föreslår bland annat att utlandsspioneri samt de former av obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri ska kriminaliseras som tryck- och yttrandefrihetsbrott. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen som vilande antar förslaget till grundlagsändring. Slutligt beslut kan tidigast fattas efter höstens riksdagsval.

Det finns enligt regeringen anledning att stärka den svenska lagstiftningen när det gäller skyddet av känsliga och hemliga uppgifter i internationella freds- och säkerhetsfrämjande samarbeten där Sverige deltar. Det kan till exempel handla om FN, EU, Nato och Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE). Sådana samarbeten bygger i hög grad på förtroende och på att känsliga och hemliga uppgifter kan skyddas av de samverkande länderna.

Nya tryck- och yttrandefrihetsbrott föreslås

Regeringen föreslår mot den bakgrunden olika åtgärder för att täppa till luckor i den svenska spionerilagstiftningen. Ett av förslagen handlar om att det nya brottet utlandsspioneri samt obehörig befattning med hemlig uppgift och vårdslöshet med hemlig uppgift som har sin grund i utlandsspioneri införs i de två grundlagarna tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Detsamma gäller försök, förberedelse och stämpling till utlandsspioneri.

Begränsningar av meddelarfriheten och anskaffarfriheten

Regeringen föreslår vidare att utlandsspioneri, grovt utlandsspioneri och grov obehörig befattning med hemlig uppgift med grund i utlandsspioneri införs som meddelar- och anskaffarbrott i grundlagarna. Lagändringarna innebär begränsningar av friheten för var och en att publicera uppgifter i grundlagsskyddade medieformer samt av meddelarfriheten och anskaffarfriheten, alltså rätten att meddela och anskaffa uppgifter i vilket ämne som helst för publicering i grundlagsskyddade medieformer.

KU delar regeringens bedömning

Kriminaliseringarna anses enligt regeringen vara befogade eftersom de bland annat tar sikte på allvarlig brottslighet som kan hota ett skyddsintresse av stor vikt, nämligen Sveriges förhållande till andra stater och mellanfolkliga organisationer och i förlängningen Sveriges säkerhet.

Konstitutionsutskottet delar regeringens bedömningar och föreslår att riksdagen som vilande antar ändringarna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2023. Vad gäller övriga förslag från regeringen för att stärka skyddet mot spioneri i internationella samarbeten föreslår utskottet att dessa förslag hanteras i samband med riksdagens slutliga behandling av grundlagsändringarna under nästa riksmöte, 2022/23.

Särskilda regler vid grundlagsändringar

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt.

Reservationer från Vänsterpartiet och Liberalerna

Vänsterpartiet och Liberalerna anser i varsin reservation att riksdagen inte som vilande ska anta de förslagna grundlagsändringarna. Vänsterpartiet anser bland annat att förslaget utgör en omotiverad inskränkning av tryck- och yttrandefriheten. Liberalerna anser att regeringen bör återkomma med ett nytt förslag eftersom nuvarande förslag inte har den tydlighet och förutsägbarhet som är nödvändig för att inte enskilda av försiktighetsskäl ska avhålla sig från att utöva sin grundlagsskyddade yttrande- och informationsfrihet.