KU:s granskning av regeringen är klar

Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 35 anmälningar från riksdagsledamöterna. I 14 granskningar pekar KU på att det har förekommit brister.

Resultatet av KU:s granskning presenterades på en pressträff torsdagen den 2 juni. Presskonferensen kan ses i efterhand via webb-tv.

Webb-tv: Pressträff med KU efter justering av granskningsbetänkandet

Nedan finns en sammanfattning av granskningens resultat i den ordning ärendena tas upp i betänkandet och en länk till en pressupplaga av hela betänkandet.

Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande

I följande granskningar pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande.

Regeringens krishanteringsorganisation under coronapandemin

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat regeringens organisation för krishantering under coronapandemin. Vid större händelser och kriser som berör flera departement är det nödvändigt att det finns en samordnande funktion inom Regeringskansliet. Gruppen för strategisk samordning (GSS) har en sådan roll.

GSS har varit central i Regeringskansliets krishantering under pandemin, med stöd av kansliet för krishantering. När det gäller ministrarnas förhållande till GSS har det enligt KU funnits otydligheter. Med tanke på den betydelse som GSS kom att ha är det tveksamt om det varit lämpligt att den statssekreterare som har lett GSS inte verkar ha varit underställd någon minister. En sådan ordning riskerar att leda till ett för stort avstånd mellan GSS och olika ministrar. Det är svårt att se att någon annan än statsministern kan ha ansvaret på statsrådsnivå för den samordnande funktionen i Regeringskansliets krishantering. Att ansvaret att leda GSS flyttades från inrikesministerns statssekreterare till statsministerns statssekreterare kan enligt KU därför förväntas ge bättre förutsättningar i det avseendet.

Granskningen visar också att någon särskild grupp för närmast berörda ministrar inte har inrättats under pandemin, något som gjorts tidigare i samband med kris. Det kan diskuteras om förutsättningarna för en samordnad och strategisk hantering inom regeringen hade kunnat förbättras om en grupp för berörda ministrar, motsvarande sammansättningen i GSS, hade inrättats.

Även dokumentationen inom ramen för krishanteringen har granskats. Den dokumentation som förekom var inte tillräcklig utan minnesanteckningar borde ha förts vid GSS möten mot bakgrund av betydelsen som GSS kom att ha. Som KU tidigare framhållit är dokumentation i samband med krishantering värdefull, dels internt för att säkerställa att det inte uppstår osäkerhet om vad man kommit fram till vid ett möte och för att snabbt kunna vidareförmedla information från mötet, dels för att i ett senare skede underlätta granskning av händelseförloppet. KU ser därför positivt på att rutinen att föra minnesanteckningar vid gruppens möten infördes i början av innevarande år i samband med att statsministerns statssekreterare tog över ledningen av GSS.

Regeringens agerande i förhållande till Coronakommissionen

KU har också granskat regeringens agerande i förhållande till Coronakommissionen, den kommission som på regeringens uppdrag utvärderade bland andra regeringens och myndigheternas agerande under coronapandemin.

Av granskningen framgår att Coronakommissionen och Regeringskansliet har haft olika uppfattningar om vilka uppgifter kommissionen haft tillgång till och vilken relevans de haft för kommissionens arbete. KU understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet och en undersökningskommission har kontakt med varandra så att kommissionen kan fullfölja sitt uppdrag.

Inom Regeringskansliet finns rimligen redan på förhand en förståelse av vilka slags handlingar och uppgifter som kan vara intressanta för en kommission med uppdraget att utvärdera regeringens och Regeringskansliets agerande i en viss fråga eller under en viss period. Det bör då vara självklart för Regeringskansliet att verka för att kommissionen ska kunna ta del av de handlingarna och uppgifterna.

Av granskningen framkommer att Regeringskansliet har bidragit med underlag till Coronakommissionen men att det inte har skett i tillräcklig utsträckning. Regeringskansliet hade kunnat hjälpa kommissionen mer aktivt med att försöka identifiera uppgifter som kunde tänkas vara av intresse och på så vis underlättat för kommissionen. Genom tidiga kontakter om bland annat krisorganisationen inom Regeringskansliet och befintlig dokumentation hade även missförstånd och oklarheter i samband med kommissionens förfrågningar i juli och december 2021 delvis kunnat undvikas.

KU understryker också att det måste vara upp till en undersökningskommission själv att bedöma om de uppgifter som Regeringskansliet förfogar över behövs för att kommissionen ska kunna fullgöra sitt utredningsuppdrag. Det utesluter givetvis inte att Regeringskansliet också lämnar sin uppfattning om vilket värde uppgifterna har för granskningen.

Beslut om utökad mellanlagring av använt kärnbränsle

En annan granskning gäller beslutet om utökad mellanlagring av använt kärnbränsle, som regeringen fattade i augusti 2021. Enligt KU borde det redan 2019 ha stått klart att det kunde bli aktuellt med ett beslut om utökad mellanlagring. Därmed borde arbetet med frågan ha kunnat påbörjas i ett betydligt tidigare skede än vad som gjordes.

Genom att arbetet påbörjades först i mars 2021 försämrades förutsättningarna för den fortsatta beredningsprocessen. Tidsfristen för att svara på remissen inför beslutet var kort, drygt en månad mitt i sommaren. Den korta remisstiden hade kunnat undvikas med en bättre planering från Miljödepartementets sida.

När det gäller kontakterna mellan Miljödepartementet och de två kommuner som berörs av beslutet om utökad mellanlagring framgår det av granskningen att remissen i juni 2021 var det första tillfället kommunerna informerades om ett eventuellt beslut. KU framhåller att berörda kommuner har en särställning enligt miljöbalkens bestämmelser om det kommunala vetot. Det är viktigt med en god kommunikation med berörda kommuner under handläggningen av den här typen av ärenden. KU anser att kommunikationen hade kunnat fungera bättre än den gjort i det här fallet.

Evakueringen av tolkar och andra lokalanställda från Afghanistan

En granskning har handlat om evakueringen av tolkar och andra lokalanställda från Afghanistan, i samband med att talibanerna tog över makten i landet. En evakuering förutsatte att Migrationsverket medverkade, och i slutet av juli 2021 deltog Migrationsverket i diskussioner med Utrikesdepartementet och ambassaden i Kabul. KU gör bedömningen att Regeringskansliet hade varit oförhindrat att tidigare än vad som skedde ta upp frågor om tolkar och andra lokalanställda med Migrationsverket. Samtidigt noterar KU att det är värdlandet som har ansvaret för sina egna medborgare, inklusive lokalt anställd personal.

I granskningen uppmärksammas även olika uttalanden av ministrar. Ett uttalande som justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) gjorde gällde om det skulle vara förenligt med grundlagen att agera för tolkarna. Justitie- och migrationsministern gjorde också ett uttalande om antalet personer som skulle kunna komma i fråga för asyl i Sverige om systemet med kvotflyktingar skulle användas. KU anser att uttalandena inte gav en rättvisande bild. Det gäller både förutsättningarna i grundlag för regeringen att agera för tolkarna och omfattningen av en eventuell evakuering. Det är enligt KU angeläget att en ministers uttalanden ger en så fullständig bild som möjligt av relevanta omständigheter.

Kontakter med Skolverkets generaldirektör angående utlämnande av uppgift

En annan granskning gäller en statssekreterares kontakter med Skolverkets generaldirektör angående att lämna ut en uppgift till en riksdagsledamot. Granskningen visar att det i en allmän handling hos såväl Skolverket som Regeringskansliet fanns uppgifter om att tidsplanen för digitaliseringen av nationella prov behövde revideras. Statssekreterarens svar på generaldirektörens fråga om vilken information som kunde lämnas ut av Skolverket överensstämmer enligt KU inte med offentlighets- och sekretesslagens bestämmelse om utlämnande av uppgift.

KU utgår från att utbildningsminister Anna Ekström (S) gör vad som krävs för att anställda vid Utbildningsdepartementet ska ha tillräcklig kunskap om offentlighet och sekretess. KU uppmärksammar också det grundläggande förhållandet att regeringen inte har befogenhet att ge direktiv till en myndighet att lämna ut en allmän handling eller en uppgift i en allmän handling. Det beslutet tar myndigheten själv.

Näringsministerns uttalanden i samband med ett tillståndsärende

Näringsminister Karl-Petter Thorwaldssons (S) uttalanden i samband med ett tillståndsärende gällande gruvbrytning i Kallak har också granskats av KU. Även om det i näringsministerns uttalanden inte fanns någon avsikt att föregripa regeringens prövning kan de ge upphov till tvivel om att regeringens prövning är saklig och opartisk.

KU framhåller återigen hur viktigt det är att respektera grundlagens krav på saklighet och opartiskhet hos den som har offentliga förvaltningsuppgifter, och att ständigt sträva efter att upprätthålla förtroendet för det allmänna.

Utrikeshandelsministerns uttalanden efter att en tillståndsansökan avvisats av domstol

KU har granskat utrikeshandelsminister Anna Hallbergs (S) uttalanden efter att Cementa AB:s ansökan om att bryta kalk på Gotland avvisats av Mark- och miljööverdomstolen. Utrikeshandelsministerns uttalande att "ord står emot ord" har enligt KU kunnat uppfattas som en värdering av den bevisning som låg till grund för Mark- och miljööverdomstolens avgörande.

Ett sådant uttalande står i konflikt till regeringsformens bestämmelse om domstolarnas självständighet. Det är också av betydelse att domstolens beslut inte hade vunnit laga kraft då ministern gjorde uttalandet.

Klimat- och miljöministerns uttalande om hur SVT genomfört en intervju

Ett uttalande av klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) om hur SVT genomfört en intervju har också granskats. Här noterar KU att ministern efteråt uttryckt att hon agerade förhastat och att hennes inställning är att statsråd ska hålla armlängds avstånd till public service. KU framhåller vikten av att så sker och ministern borde därför ha undvikit att uttala sig på det sätt hon gjorde.

Tillträdande statsministerns uttalande i samband med förundersökning mot ett statsråd

KU har granskat ett uttalande som Magdalena Andersson (S) gjorde vid tiden för när hon tillträdde som statsminister. Uttalandet gjordes när Magdalena Andersson presenterade statsråden i den nya regeringen vid en pressträff. En förundersökning hade inletts mot ett statsråd, vilket den tillträdande statsministern visste. Även om avsikten med uttalandet inte var att påverka den pågående rättsprocessen betonar KU att statsråd inte ska yttra sig på ett sätt som riskerar myndigheters och domstolars självständighet. Den tillträdande statsministern borde därför ha undvikit att uttala sig på det sätt hon gjorde.

Ärenden med missvisande eller felaktiga uttalanden av ministrar

Granskningen har omfattat flera anmälningar till KU som gäller uttalanden av ministrar. KU anser här att det finns skäl att påminna om det som utskottet tidigare har fört fram; att det är en självklar utgångspunkt att ministrars uttalanden ska vara korrekta.

I ett antal fall anser utskottet att ministrarnas uttalanden har varit missvisande eller felaktiga:

Andra resultat i granskningen

I övriga granskningar har KU inte funnit skäl att peka på några brister i regeringens handläggning eller en ministers agerande. Bland dessa granskningar kan följande resultat nämnas.

Statsministerns agerande vid Europeiska rådets möten i oktober och december 2021

KU har granskat hur dåvarande statsminister Stefan Löfven (S) och nuvarande statsminister Magdalena Andersson (S) agerade vid Europeiska rådets möten i oktober respektive december 2021. Bakgrunden till granskningen är att en majoritet i riksdagens EU-nämnd stod bakom att ge ministrarna mandat att vid de olika mötena i Europeiska rådet argumentera för att kärnkraft ska klassas som hållbar. Samtidigt kunde antas att majoritetsuppfattningen i nämnden inte skulle motsvara majoritetens uppfattning i riksdagens kammare, om frågan tagits upp där.

KU anför att det här är en situation som kan uppstå, det vill säga att ett samråd i EU-nämnden resulterar i ett mandat som inte kan antas ge uttryck för de rådande åsiktsförhållandena i riksdagen. Så är fallet när majoriteten som kommer till uttryck i EU-nämnden inte speglar majoritetsförhållandena i hela riksdagen, sett till partiernas storlek. Om regeringen i en sådan situation väljer att avvika från EU-nämndens mandat ska det, enligt praxis, redovisas för riksdagen.

Att i nämnda situation avvika från EU-nämndens mandat får enligt KU anses vara förenligt med grunderna för det parlamentariska styrelseskicket och utkrävandet av ansvar inom ramen för riksdagens kontrollmakt.

Föreskrifter som beslutats av regeringen med stöd av pandemilagen

KU har också granskat de föreskrifter som regeringen beslutat om med stöd av den så kallade pandemilagen. En del i denna granskning gäller att övergångsregeringen i november 2021 beslutade att införa krav på vaccinationsbevis i vissa sammanhang. I regeringsformen anges endast en begränsning i fråga om vad en övergångsregering inte får göra; att den inte får besluta om extra val. Enligt förarbeten, praxis och riktlinjer bör samtidigt en övergångsregering ha begränsad behörighet och endast fatta beslut i löpande ärenden och i ärenden som inte kan skjutas upp utan betydande olägenheter.

Den förordningsändring som övergångsregeringen beslutade om i november 2021 var en smittskyddsåtgärd under pågående pandemi, när smittspridningen också såg ut att kunna öka. Regeringen vidtog även åtgärder för att förankra förändringarna med de andra riksdagspartierna. Den här delen av granskningen leder inte till något annat uttalande från KU:s sida.

Andra delar i den här granskningen gäller om de begränsningar av fri- och rättigheter som regeringen införde i januari 2022 hade stöd i pandemilagen samt om regeringen gjorde bedömningar av proportionaliteten i de smittskyddsåtgärder den fattade beslut om. KU har gått igenom underlag som låg till grund för begränsningarna. Mot bakgrund av det som framkommit ser inte KU anledning till att göra något uttalande i dessa delar av granskningen. Men utskottet understryker vikten av att regeringen ser till att underlaget som ligger till grund för den avvägning som måste göras före en inskränkning i fri- och rättigheter har en uppdaterad lägesbild.

Dokument

Konstitutionsutskottets betänkande 2021/22:KU20 Granskningsbetänkande, pressupplaga, ej trycklovskontrollerad(pdf, 2 MB)

Så granskar KU regeringen

KU kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.

•	KU:s utfrågningar om granskningsärenden 2022
•	Två KU-granskningar

Ledamöter

Konstitutionsutskottets ledamöter

Kontaktperson för media

Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 40 72, e-post peder.nielsen@riksdagen.se

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Aktuellt. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare.

Du kan inte svara på detta mejl.