Finansutskottet säger ja till utgiftsramarna och inkomsterna i budgetpropositionen för 2023
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslagen till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2023. Förslagen bygger på en politisk överenskommelse mellan SD, M, KD och L. Övriga riksdagspartier har invändningar i sammanlagt åtta reservationer.
Regeringen har lagt fram förslag till utgiftsramar och inkomstberäkningar för statens budget i budgetpropositionen för år 2023. Utgifterna beräknas uppgå till 1 195 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 279 miljarder kronor. Det innebär ett överskott i statens budget på 84 miljarder kronor för 2023.
Utgiftstaket för staten är 1 665 miljarder kronor för år 2023, 1 745 miljarder för 2024 och 1 825 miljarder för 2025.
I budgetpropositionen finns också förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller
| • | förstärkt jobbskatteavdrag för personer över 65 år |
| • | höjd skatt på alkohol och tobak |
| • | förstärkt skattereduktion för installation av solceller |
| • | tillfälligt sänkt skatt på drivmedel |
| • | sänkt skatt på bränslen i viss värmeproduktion |
| • | bibehållet reseavdrag med vissa förstärkningar för arbetsresor, tjänsteresor och hemresor. |
Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningarna av inkomsterna i budgeten.
Finansutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ramarna för statens budget för år 2023. Riksdagens beslut om ramarna för statens budget kommer sedan att vara styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.
Alla lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2023 utom de förslag som gäller slopad skattenedsättning för datorhallar och en tydligare kemikalieskatt, som ska börja gälla den 1 juli 2023. När det gäller höjd skatt på alkohol och tobak föreslås lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2024.
Finansutskottet föreslår att ärendet får avgöras trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas, som är det vanliga.
Ja till inriktningen för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken
Finansutskottet föreslår även att riksdagen säger ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Bruttonationalprodukten, BNP, utvecklades relativt starkt under det första halvåret 2022, men utvecklingen väntas bli svagare framöver. Tillväxten bedöms bli negativ nästa år och svensk ekonomi väntas vara i en lågkonjunktur under 2023. Finanspolitiken bör vara svagt åtstramande för att inte motverka penningpolitiken i ett läge där hög inflation kan bita sig fast.
Politiken bör i närtid inriktas på åtgärder som stöttar företag och hushåll som pressas av stigande priser. Det handlar bland annat om ett tillfälligt högkostnadsskydd för elkostnader och en förlängning av det tillfälliga extra bidraget till barnfamiljer med bostadsbidrag. Tillfälliga skattesänkningar på drivmedel ska lindra konsekvenserna för de som är beroende av bilen på landsbygden och för företag inom jord- och skogsbruk. De generella statsbidragen till kommuner och regioner förstärks.
S, V, C och MP reserverar sig
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet har invändningar mot utskottets förslag i sammanlagt åtta reservationer. Partiernas reservationer med alternativa budgetförslag redovisas i betänkandet 2020/21:FiU1 Statens budget 2023 – rambeslutet. Där redovisas också regeringens förslag i sin helhet.
Planerad dag för debatt och beslut
Tisdagen den 13 december.
Ledamöter
Finansutskottets ledamöter 
Dokument
Finansutskottets betänkande 2022/23:FiU1 Statens budget 2023 – Rambeslutet
Kontaktperson för media
Ann-Charlott Tunved, föredragande finansutskottet, telefon 08-786 63 48, e-post ann-charlott.tunved@riksdagen.se.