Justitieutskottet föreslår ja till effektivare hantering av häktningar
För att öka rättssäkerheten och säkra barnrättsperspektivet för brottsmisstänkta så vill regeringen bland annat införa tidsgränser för häktningar och regler för isolering. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till förslaget, men med ändringen att tidsgränsen för häktningar förlängs. Flera partier reserverar sig mot delar av regeringens respektive utskottets förslag.
Vid en brottsutredning kan häktningar och restriktioner som isolering vara nödvändiga, exempelvis för att hindra en misstänkt från att ha kontakt med vittnen. Samtidigt innebär häktning en stor påfrestning, särskilt om personen är under 18 år. Sverige har fått internationell kritik, både för långvariga häktningar och en omfattande användning av restriktioner. Kritiken har särskilt gällt situationen för häktade barn. Nu föreslår regeringen flera åtgärder för att effektivisera häktningsprocessen och minska isoleringen av frihetsberövade personer.
Utskottet vill ha längre bortre tidsgräns
Regeringen föreslår att tiden en person kan sitta häktad begränsas till högst sex månader. Är den misstänkte under 18 år är motsvarande tid tre månader. Tiderna får överskridas om det finns synnerliga skäl, exempelvis när det misstänkta brottet är särskilt svårutrett för att det är en del av gängrelaterad brottslighet.
Utskottet delar regeringens bedömning att det finns skäl att införa regler för hur länge en häktning får pågå. Men eftersom långa häktningstider oftast förekommer vid allvarliga och svårutredda brott så är det viktigt att tidsgränsen inte begränsar den typen av utredningar, vilket en gräns på sex månader skulle kunna göra.
Mot den bakgrunden föreslår utskottet att riksdagen säger ja till regeringens förslag, men med en bortre tidsgräns på nio månader i stället. Det skulle motverka alltför långa häktningstider, samtidigt som förutsättningarna för utredningsarbetet inte försämras.
Minskad isolering och effektivare arbetsgång
Andra delar i regeringens förslag handlar bland annat om följande åtgärder:
| • | En misstänkt som är under 18 år och intagen i häkte ska ha rätt att vistas med personal eller någon annan i minst fyra timmar varje dag. |
| • | Domstolarna ska, efter förslag från åklagaren, besluta vilka slags restriktioner åklagaren får ge en misstänkt, till exempel förbud att ta emot besök i häktet. I dag beslutar domstolarna om ett generellt tillstånd, sedan bestämmer åklagaren vilka restriktioner som ska införas. |
| • | Möjligheterna att hålla en så kallad gemensam häktnings- och huvudförhandling utökas. Det innebär att tiden den misstänkte sitter häktad kan kortas, och att ett eventuellt fängelsestraff kan tidigareläggas. |
| • | Åklagaren ska redovisa en tidplan för förundersökningen. |
| • | Den som inte har fyllt 18 år får bara hållas i förvar i polisarrest om det är absolut nödvändigt. I första hand ska barnet placeras på något annat ställe, till exempel i ett förhörsrum. |
| • | Det ska tydliggöras att den som inte har fyllt 18 år bara får anhållas om det finns synnerliga skäl. Bedömningen görs utifrån den misstänktes ålder och brottets allvarlighetsgrad. |
Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till de här förslagen. Alla lagändringar föreslås börja gälla 1 juli 2021.
Flera partier har synpunkter
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Kristdemokraterna reserverar sig mot delar av förslaget i olika reservationer.
M, SD och KD reserverar sig mot utskottets förslag att tidsbegränsa häktningstiden till nio månader. De vill snarare se att fokus läggs på förkortade utredningstider i stället för att försämra möjligheten att utreda allvarliga brott genom begränsade häktningstider. Partierna reserverar sig också mot tidsgränsen för häktning av unga lagöverträdare eftersom även det riskerar att leda till att brottsutredningarna försvåras. Enligt partierna kan en begränsad häktningstid för unga leda till att äldre kriminella förmår yngre personer att begå brott.
SD och KD vänder sig mot förslaget att domstolarna ska besluta om vilka restriktioner som behövs i ett fall, exempelvis förlängd häktning. Enligt partierna har åklagaren bäst insyn i utredningen och bör fortsatt besluta om eventuella restriktioner.
M, SD, KD vill inte att det ska införas ett krav på att barn under 18 år bara får hållas i polisarrest om det är absolut nödvändigt, i stället ska det räcka om det finns synnerliga skäl.
C står bakom regeringens förslag att begränsa möjligheterna att hålla barn i polisarrest, men anser att man måste ta större hänsyn till om det inte går att hitta någon annanstans att förvara barnet.
V säger nej till regeringens förslag om barn i arrest. Enligt partiet bör det aldrig vara tillåtet att förvara ett barn i polisarrest. I stället bör barnet förvaras i ett förhörsrum eller liknande utrymme.
Kontaktperson för media
Kontaktperson är Thomas Lindstam, kanslichef justitieutskottet, telefon: 08- 786 51 27, e-post: thomas.lindstam@riksdagen.se.
Planerad dag för debatt och beslut
Planerad dag för debatt och beslut är onsdagen den 7 april. Debatten sänds via webb-tv.
Ledamöter
Justitieutskottets ledamöter 
Dokument
Justitieutskottets betänkande 2020/21:JuU43 Effektivare hantering av häktningar och minskad isolering (publiceras 30 mars)