Kravet på tillstånd för polisens kameraövervakning bör tas bort

Regeringen föreslår att en ny kamerabevakningslag införs i stället för den nuvarande kameraövervakningslagen. Justitieutskottet vill att riksdagen säger ja till förslaget. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att ta bort tillståndsplikten för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning.

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs och att den nuvarande kameraövervakningslagen upphävs. Justitieutskottet är positivt till regeringens förslag i stort och föreslår att riksdagen säger ja till det.

Samtidigt anser utskottet att regeringen borde ha lagt fram ett förslag om att ta bort polisens krav på tillstånd för kameraövervakning. Huvudregeln är fortfarande att polisen behöver tillstånd för kamerabevakning, vilket är tidskrävande. Utskottet vill därför att riksdagen riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Riksdagen har vid fyra tidigare tillfällen uppmanat regeringen att återkomma med förslag till förenklingar av reglerna för kameraövervakning. Förslaget om nytt tillkännagivande har sin grund i flera motioner från M, SD, C, L , KD och en ledamot utan partibeteckning.

En ny kamerabevakningslag införs

Den nya kamerabevakningslag som regeringen föreslår ska förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning för att bekämpa brott, förhindra olyckor och skapa trygga miljöer. Samtidigt anpassas de svenska bestämmelserna till de nya EU-reglerna om dataskydd. De nya reglerna ska börja gälla den 1 augusti 2018.

Förslaget till ny kamerabevakningslag innebär bland annat att

Reservationer av olika slag

M, SD, C, V, L, KD och en ledamot utan partibeteckning har synpunkter av olika slag i reservationer till regeringens förslag.

V anser att ökad kamerabevakning inte är den effektivaste lösningen på kriminalitet och att en ökad kamerabevakning innebär risker för den personliga integriteten. Därför bör riksdagen säga nej till regeringens förslag.

SD och ledamoten utan partibeteckning anser att tillstånd inte ska krävas för den kamerabevakning som Polismyndigheten bedriver, och att den föreslagna lagen därför bör ändras. SD anser även att kamerabevakning alltid ska beviljas när skolor ansöker om tillstånd, om det inte finns starka skäl emot. Partiet vill också underlätta kamerabevakning på allmänna platser och vill att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur detta ska åstadkommas.

L vill att möjligheterna till kameraövervakning underlättas vid utsatta skyddsobjekt, som till exempel polisstationer och andra byggnader som används av rättsväsendet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag på hur detta ska lösas, enligt partiet.

M och C anser att en storsatsning bör göras på kameror i brottsutsatta områden och att regeringen bör vidta åtgärder i denna riktning.

KD vill göra det enklare att kamerabevaka skogsmaskiner och anser att regeringen bör vidta åtgärder för att tillgodose detta.

M anser att möjligheterna till kameraövervakning ska kunna ske utan tillstånd i kollektivtrafiken. M vill också att kommuner, landsting och regioner som huvudregel ska kunna bedriva kameraövervakning utan tillstånd i sina lokaler. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om hur detta kan ske.

Kontaktperson för media

Camilla Ulvenfalk, föredragande justitieutskottet, telefon 08 - 786 46 81, e-post camilla.ulvenfalk@riksdagen.se.

Planerad dag för debatt och beslut

Onsdag den 13 juni. Debatt och beslut sänds via webb-tv.

Ledamöter

Justitieutskottets ledamöter

Dokument

Justitieutskottets betänkande 2017/18:JuU36 Ny kamerabevakningslag (publiceras den 7 juni)

Du får detta mejl eftersom du valt att prenumerera på Aktuellt. Riksdagen erbjuder även andra tjänster för att bevaka vad som händer i utskott och kammare.

Du kan inte svara på detta mejl.