KU:s granskning av regeringen är klar
Konstitutionsutskottet, KU, är klart med sin årliga granskning av regeringen. Totalt har KU behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna. Anmälningarna handlar om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statliga bolag samt statsråds tjänsteutövning.
Resultatet av KU:s granskning presenteras på en pressträff torsdagen den 8 juni klockan 14. Presskonferensen sänds via webb-tv.
I några ärenden pekar KU på att det har förekommit brister i regeringens hantering. Dessa beskrivs under rubriken "Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande". Några av de övriga slutsatserna presenteras vidare under rubriken "Andra resultat av granskningen".
Brister i regeringens handläggning och statsrådens agerande
KU har funnit brister i regeringens hantering och statsrådens agerande i nio ärenden. Utöver dessa anmärker KU på diarieföringen och dokumentationen inom Regeringskansliet. Brister i diarieföringen eller dokumentationen har framkommit i tre ärenden.
Inrikesministerns uttalanden kring europeisk gränsbevakning
Utskottet konstaterar att inrikesminister Anders Ygeman under en intervju med en nyhetsbyrå i februari 2016 lämnade felaktiga uppgifter. Anders Ygeman framförde i artikeln att han fått stöd av samtliga partier i riksdagen för en förändrad svensk linje kring den europeiska gränsbevakningen. Så var inte fallet. KU konstaterar att inrikesministern ansvarar för att uppgifterna han lämnar är korrekta. Därutöver framgår av granskningen att statsrådet lämnade felaktiga uppgifter i samband med en utfrågning i konstitutionsutskottet våren 2016. Det innebär att statsrådet har brustit i sitt uppgiftslämnande till utskottet och därmed försvårat den konstitutionella kontrollen.
Kultur- och demokratiministerns hantering av frågor kring en nationell samordnare
Under dåvarande nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism anställdes samordnarens före detta livvakt som medarbetare i samordnarens sekretariat. Samordnaren kom senare att lämna sitt uppdrag.
Konstitutionsutskottet konstaterar att det var kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke som fattade beslutet om anställning av tjänstemannen hos samordnaren. I beslutet ingick även anställningsvillkor. Beslutet bereddes i enlighet med Kulturdepartementets rutiner och grundades bland annat på samordnarens bedömning. Utskottet noterar de särskilda omständigheter som förekommit, men gör inte en prövning av tillsättningens lämplighet i det enskilda fallet. KU framhåller dock att demokrati- och kulturministern är ytterst ansvarig för att den aktuella tjänsten tillsatts på sakliga och objektiva grunder. Alice Bah Kuhnkes uttalanden i en tidningsintervju kunde tolkas som att anställningsbeslutet hade tagits av samordnaren, vilket alltså inte stämmer. Utskottet framhåller vikten av att statsråds uttalanden är korrekta.
KU:s granskning visar också att samordnaren inte lämnat någon årlig redogörelse av den nationella samordnarens arbete till Regeringskansliet. Kultur- och demokratiministern har framhållit att Regeringskansliet har fått information om kommitténs arbete på annat sätt. Utskottet vill likväl betona vikten av att Regeringskansliet håller sig tillräckligt underrättade om förhållandena i kommittéerna för att kunna vidta åtgärder om så krävs.
Försäljningen av Vattenfalls brunkolsverksamhet
I april förra året föreslog Vattenfalls styrelse att bolaget skulle sälja sin tyska brunkolsverksamhet. Regeringen tog ställning till förslaget i en så kallad ägarsamordning. Ansvariga ministrar uttalade att regeringen inte hade möjlighet att säga nej till Vattenfalls förslag att sälja den tyska brunkolsverksamheten utan att först ändra Vattenfalls uppdrag. Inför beslutet om brunkolsförsäljningen pågick även en miljödiskussion där frågan var om man skulle säga nej till en försäljning och i stället låta brunkolet vara kvar i marken. Men den aspekten var inte aktuell när regeringen diskuterade frågan med Vattenfalls styrelse. Konstitutionsutskottets granskning visar att det var möjligt att säga nej till försäljningen utan att ändra uppdraget för Vattenfall. Utskottet framhåller vikten av att statsråds uttalanden grundas på uppgifter som är korrekta.
Tidigare statsråds medverkan i KU:s granskning
Konstitutionsutskottet har tidigare uttalat att tillträdande statsråd ska göra ett åtagande att medverka i utskottets granskning också efter att de lämnat uppdraget som statsråd. Utskottet konstaterar att statsministern har ställt sådana krav på tillträdande statsråd. Åtagandenas innehåll återgavs redan inledningsvis skriftligt, men först efter några månader togs undertecknade åtaganden fram. Utskottet noterar att undertecknade åtaganden inte togs fram omgående, vilket inte var tillfredsställande, men välkomnar att statsministern nu har sett till att införa en ordning i enlighet med utskottets tidigare ställningstagande.
Överklagande av strandskyddsärenden
På grund av de lagändringar som gjordes 2009 och de följande översynsuppdragen till länsstyrelserna ökade antalet överklagade strandskyddsärenden till regeringen kraftigt vid årsskiftet 2014/15. Utskottet understryker vikten av att det genomförs gedigna analyser av resursbehovet inom Regeringskansliet när lagändringar bedöms medföra en ökad ärendetillströmning. Detta för att så långt som möjligt kunna planera för att ta om hand om den ökade ärendemängden och därmed hålla nere handläggningstiderna. Om resursbehovet blir större än väntat måste åtgärder för att möta behovet vidtas skyndsamt. Det är departementschefens och, ytterst, Regeringskansliets chefs ansvar att hantera detta, vilket i granskningen gäller både den nuvarande och tidigare regeringen. I det överklagandeärende som nu granskats gick det drygt ett år och fyra månader från att ärendet kom in till Regeringskansliet till att kompletteringar begärdes. En sådan tidsåtgång är enligt utskottet inte acceptabel.
Pressmeddelande om Nobel Center i Stockholm
I ett pressmeddelande som gick ut i slutet av förra året meddelade regeringen att den avsåg att bidra till driften av Nobel Center i Stockholm. Frågan om var centret ska ligga berördes inte i pressmeddelandet. Det saknade dock information om att en delfinansiering förutsätter beslut av riksdagen, därför riskerar pressmeddelandet att ge ett felaktigt intryck. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att informationen i pressmeddelanden ger en korrekt och rättvisande bild av ärendets status.
Kultur- och demokratiministerns debattartikel om reklamskatten
Utskottet har också granskat kultur- och demokratiministerns debattartikel om reklamskatten. Bland annat skriver Alice Bah Kuhnke i debattartikeln att riksdagen gav den tidigare borgerliga regeringen i uppdrag att avskaffa reklamskatten. Men den uppgiften är felaktig. Utskottet konstaterar att riksdagens tillkännagivande om reklamskatten gjordes i april 2002. När det gäller beskrivningen av den tidigare regeringens arbete med reklamskatten konstaterar utskottet att debattartikeln kunde uppfattas på olika sätt i förhållande till de åtgärder som regeringen vidtog. Utskottet uppmärksammar att det i en debattartikel finns större möjligheter att kontrollera sakförhållanden och överväga formuleringar än vid muntliga uttalanden.
Kultur- och demokratiministerns agerande i ministerrådet
Inför ett möte i ministerrådet kom EU-nämnden och kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke överens om att statsrådet skulle betona att kulturpolitiken är en nationell angelägenhet. Vid rådets antagande av rådslutsatser gjorde dock kultur- och demokratiministern inte något sådant uttalande. Utskottet framhåller vikten av att en ståndpunkt som förankrats i EU-nämnden fullföljs fullt ut i rådet. Om regeringen inte agerar i enlighet med nämndens ställningstaganden ska skälen för detta tydligt redovisas i den skriftliga återrapporten. Enligt utskottet var återrapporteringen till EU-nämnden i frågan ofullständig.
Försvarsministerns relation till en militär stiftelse
Försvarsminister Peter Hultqvist hyr en lägenhet av en militär stiftelse. Styrelsen för den stiftelsen utses av chefen för Försvarsmakten, noterar utskottet. Granskningen visar inte att det förekommit några brister i fråga om jäv för försvarsministern.
I samband med en revisionsrapport ansvarade statssekreteraren vid Försvarsdepartementet för dialogen med Försvarsmakten. I revisionsrapporten berörs frågor om relationen mellan Försvarsmakten och en militär stiftelse. Statssekreteraren var tidigare anställd i Försvarsmaktens ledning och dessutom styrelseledamot i den militära stiftelsen. Utskottet anser att lämpligheten i att statssekreteraren gavs ansvaret för myndighetsdialogen i frågor som gällde relationen mellan Försvarsmakten och stiftelsen kan ifrågasättas.
Brister i Regeringskansliets diarieföring och dokumentation
I två ärenden, Utrikesdepartementets hantering av säkerhetsrådskampanjen och Utrikesministerns relation till ett fackförbund, har utskottet noterat att det förekommit brister i diarieföringen och registreringen av allmän handling. Utskottet framhåller att flera granskningar de senaste åren har visat att Regeringskansliet har dröjt med att diarieföra inkomna skrivelser. Den noterade förekomsten av handlingar som ännu inte har diarieförts är enligt utskottet inte acceptabel. Utskottet pekar på att syftet med offentlighets- och sekretesslagens grundläggande bestämmelser om diarieföring är att garantera allmänhetens tillgång till allmänna handlingar. I ett annat ärende, Utövande av ägandet i Nordea avseende etik i kundverksamheten, anser utskottet att den dåvarande regeringen borde ha dokumenterat på vilket sätt den i samråd med övriga ägare verkade för att statens ägarpolicy skulle tillämpas av Nordea.
Andra resultat i granskningen
Härutöver har KU i sin granskning bland annat funnit följande.
UD:s hantering av säkerhetsrådskampanjen
Utskottet har granskat Utrikesdepartementets kampanj för att Sverige skulle få en plats i FN:s säkerhetsråd. KU har i granskningen uppmärksammat frågor om utfästelser till andra länder och så kallade röstbyten. I granskningen har inte framkommit något som tyder på att arbetet har bedrivits i strid med gällande regelverk och praxis. När det gäller finansieringen av kampanjen och aktiviteter som utskottet uppmärksammat i granskningen har vissa klarlägganden från regeringens sida gjorts. De så kallade Dac-reglerna om avräkning för bistånd har, såvitt framkommit, följts.
Hantering av beslut om anskaffning av ubåtar
Utskottet har också granskat försvarsminister Peter Hultqvists agerande i samband med att regeringen beslutade att Försvarsmakten fick beställa nya ubåtar. När det gäller information om ubåtsbeställningen till riksdagen har utskottet på formella grunder inte något att anföra mot försvarsministerns och regeringens agerande. Utskottet noterar dock att oklarheter hade förebyggts om försvarsministern lämnat viss information i ett tidigare skede än vad som nu gjordes. Granskningen har även omfattat regeringens hantering av kostnadsramen som fastställts av riksdagen, och inte heller där har utskottet på formella grunder något att anmärka på.
KU har också granskat hur regeringen har använt det bemyndigande som regeringen fick från riksdagen 2010. Bemyndigandet gick ut på att regeringen fick rätt att besluta om köp av två nya ubåtar. Utskottet konstaterar att nuvarande och tidigare regeringar har valt att begära riksdagens mandat för vissa enskilda materielanskaffningar av större och mer strategisk betydelse. Utskottet anser att detta är en lämplig ordning och att det i sådana fall givetvis är viktigt att regeringens beslut håller sig inom ramen för bemyndigandet. Riksdagens bemyndigande om beslut om ubåtsköp gällde under 2010, och regeringen fattade också ett beslut 2010. I mars 2015 fattade regeringen ett nytt beslut om ubåtsköp. Det skedde genom att regeringen då gav Försvarsmakten rätt att beställa produktion och byggnation av nya ubåtar. Enligt utskottets bedömning har de beslut som fattats av regeringen inte varit av sådant slag att beställningen av nya ubåtar borde underställts riksdagen på nytt. De får anses rymmas inom ramen för den process som igångsattes 2010. Utskottet vill ändå framhålla vikten av att regeringen tydligt anger vilket anskaffningsbemyndigande som ligger till grund när den redovisar olika åtgärder inom ett större materielanskaffningsprojekt på försvarsområdet för riksdagen samt att regeringen löpande informerar riksdagen om hur ett sådant projekt utvecklas och vilken inriktning projektet får inom bemyndigandets ram.
Försök att påverka innehåll i SVT
KU har granskat utbildningsminister Gustav Fridolins agerande när det gäller ett försök att påverka programinnehållet i Sveriges Television. I granskningen framgår att en tjänsteman på Regeringskansliet haft kontakter med företrädare för ett av Sveriges Televisions nyhetsprogram. Enligt utskottet är kontakter med medier ett naturligt inslag i Regeringskansliets arbete. Kontakterna är ofta inriktade på kontroll av faktauppgifter eller på att Regeringskansliet ges tillfälle att förbereda sig inför ett inslag som rör regeringen. En allmän utgångspunkt är att kontakterna sker utan att den redaktionella självständigheten skadas. Vid kontakter med public serviceföretag tillkommer att dessa sänder program med stöd av tillstånd från regeringen. Som utskottet tidigare framhållit måste alla som arbetar inom den offentliga förvaltningen iaktta en hög grad av försiktighet när det gäller agerandet i förhållande till den som är föremål för en myndighets beslut. Vidare för utskottet fram att regeringen och statsråden inför riksdagen har ansvar för verksamheten inom Regeringskansliet.
De aktuella kontakterna ägde, enligt uppgift vid utfrågningen av Gustav Fridolin, rum utan hans kännedom. Utskottet noterar att utbildningsministern vidtog åtgärder när han blev informerad om kontakterna. I granskningen har det även väckts frågor kring ansvarsfördelningen inom Regeringskansliet. Utskottet understryker vikten av att ansvarsfördelningen mellan Statsrådsberedningen och departementen är tydlig för personer som tillfälligt utför vissa arbetsuppgifter, inklusive hur chefsansvaret är fördelat. Det är också viktigt med en tydlig gränsdragning mellan Regeringskansliets uppgift att bereda regeringsärenden och andra rent partipolitiska uppgifter.
Förhandlingarna om fiskemöjligheter i Östersjön
En granskningsanmälan handlar om landsbygdsminister Sven-Erik Buchts agerande i jordbruks- och fiskerådet i höstas. Frågan gällde fiskemöjligheter i Östersjön och anmälan ifrågasatte om landsbygdsministern hade gått utöver det mandat som bestämts i EU-nämnden.
KU anser att den ståndpunkt som framfördes av landsbygdsministern var i linje med den ståndpunkt som hade förankrats i EU-nämnden. Det som framkommit ger inte grund för någon annan slutsats. Utskottet framhåller vikten av att informationen och diskussionen under ett samråd i EU-nämnden bidrar till att klargöra relevanta sakförhållanden, i syfte att skapa tydlighet kring innehållet i EU-nämndens mandat. Att eventuella oklarheter klaras ut är en angelägenhet för både EU-nämnden och regeringen.
Statsministerns uttalanden om ett politiskt parti
Det har i flera granskningsanmälningar gjorts gällande att statsråds uttalanden strider mot saklighetskravet i regeringsformen. Bland annat gäller det statsminister Stefan Löfven som anmäldes till KU för sitt uttalande om ett politiskt parti. Utskottet konstaterar att endast en del av regeringens verksamhet omfattas av saklighetskravet i regeringsformen och att saklighetskravet därför inte generellt kan tillämpas i granskningen av statsråds uttalanden. En självklar utgångspunkt är att uttalandena ska vara korrekta, vilket inte utesluter att statsråd i debatter och andra politiska sammanhang uttrycker sig tillspetsat och polemiskt.
De i granskningen aktuella uttalandena gjordes under två partiledardebatter. Båda debatterna var av generellt politiskt slag, även om sammanhangen skilde sig åt. När det gäller partiledardebatten i kammaren konstaterar KU att statsministerns påstående om hur ett partis ledamöter hade lagt sina röster i kammaren på sin budgetmotion var felaktigt. Som utgångspunkt gäller att uttalanden av statsråd ska vara korrekta. I det aktuella fallet ska emellertid även beaktas att uttalandet gjordes under en pågående debatt.
Bostadssituationen för statsråd
I två ärenden; Utrikesministerns relation till ett fackförbund och Försvarsministerns relation till en militär stiftelse, har utskottet uppmärksammat bostadssituationen för statsråd som inte kommer från Stockholm. Eftersom Regeringskansliet inte har några egna lägenheter till sin disposition har statsråden behövt ordna boenden i Stockholm på egen hand. Utrikesminister Margot Wallström och försvarsminister Peter Hultqvist har då ordnat sina bostäder med hjälp av ett fackförbund och en militär stiftelse. Utskottet anser att det kan finnas skäl för regeringen att överväga behovet av att tillhandahålla bostäder åt statsråd som inte är bosatta i Stockholmsområdet.
En reservation i betänkandet
KU är enigt i alla ärenden utom ett i granskningen. Sverigedemokraterna reserverar sig mot utskottets ställningstagande i granskningen av justitie- och migrationsministerns uttalanden om rikspolischefen, som beskrivs närmre i granskningsbetänkandet.
Så granskar KU regeringen
Konstitutionsutskottet kontrollerar att regeringen följer reglerna för regeringsarbetet. KU:s årliga granskning består av två delar. Den ena delen går ut på att kontrollera om ministrarna följt reglerna för regeringens arbete och på andra sätt handlat korrekt. Den delen bygger på ledamöternas KU-anmälningar. Den andra delen är en allmän granskning. KU går då igenom handlingar från Regeringskansliet för att se om regeringen följt lagar och praxis vid handläggningen av regeringsärendena.
KU kontrollerar regeringen 
Kontaktperson för media
Peder Nielsen, kanslichef, konstitutionsutskottet, telefon 08-786 40 72, e-post peder.nielsen@riksdagen.se.
Ledamöter
Konstitutionsutskottets ledamöter
Dokument
Konstitutionsutskottets betänkande 2016/17:KU20 Granskningsbetänkande, pressupplaga, ej trycklovskontrollerad(pdf, 2 MB)