yttr 1989/90 nu9y y (Yttrande 1989/90:nu9y)

Näringsutskottets yttrande
1989/90:NU9y

Regionalpolitik

1989/90

NU9y

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1989/90:76 om regionalpolitik för 90-talet jämte motioner
i anslutning därtill som har samband med näringsutskottets
be red n i ngso m råde.

Näringsutskottet berör inte andra avsnitt i propositionen än sådana
som har föranlett motionsyrkanden. Propositionen kommenteras i
dessa fall med utgångspunkt i motionerna.

Med detta yttrande överlämnar näringsutskottet, av skäl som redovisas
i det följande, till arbetsmarknadsutskottet — under förutsättning
av dess medgivande — två motioner, 1989/90:N438 och 1989/90:N439,
om omfördelning av vinster från vattenkraftsproduktionen.

Statens industriverks lokalisering

Regeringen föreslår i propositionen att glesbygdsdelegationen skall
ombildas till myndighet med utökad och delvis ny verksamhet och
lokaliseras till Östersund. Detta förslag kritiseras av centerpartiet i
motion 1989/90:A118. I denna sägs att en utflyttning av enbart glesbygdsdelegationen
inte kan tillmätas någon avgörande regionalpolitisk
betydelse. I stället borde statens industriverk (SIND) utlokaliseras till
Östersund. Verket skulle därmed, anförs det, få en större närhet till de
regionala problem som det är satt att hantera. Samtidigt skulle i
Östersund skapas ökade sysselsättningstillfällen i en omfattning som
skulle kunna få positiv betydelse för regionen.

SIND har som en av sina huvuduppgifter att vara central förvaltningsmyndighet
för det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Därutöver
är verket central förvaltningsmyndighet för frågor som rör industri
och hantverk, och det kan även ta upp frågor som inte direkt
hänför sig till dessa näringar men ändå är av betydelse från näringspolitisk
synpunkt. Till dess uppgifter i detta sammanhang hör att främja
industrins omvandling och tillväxt genom utredningsverksamhet, industripolitiskt
stöd och företagsutvecklande insatser.

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr9y

Näringsutskottet konstaterar att det inte föreligger någon utredning
av förutsättningarna för och konsekvenserna av en sådan utlokalisering
som motionärerna förordar.

Näringsutskottet vill vidare understryka att SIND:s verksamhet inte
huvudsakligen är inriktad på regionalpolitik. Verket har omfattande
uppgifter av allmänt näringspolitisk natur, och det spelar en viktig roll
som utredningsorgan i industriella frågor. Dess verksamhet har nära
anknytning till den som bedrivs av styrelsen för teknisk utveckling
(STU); det synes välmotiverat att verket, såsom nu är fallet, är lokaliserat
i nära anslutning till STU och även till statens energiverk.

Med det anförda avstyrker näringsutskottet det berörda yrkandet i
motion 1989/90:A118 (c). Frågan om glesbygdsnämndens lokalisering
har näringsutskottet inte anledning att ta ställning till.

Näringspolitik

Åtgärder för att främja kvinnors företagande

Åtgärder för att främja och stödja kvinnors företagande har varit
aktuella i den näringspolitiska debatten under en följd av år. Såsom
påpekas i propositionen (s. 102) uttalade sig riksdagen år 1985 på
näringsutskottets initiativ för att varje regional utvecklingsfond skulle
utse en jämställd hetsansvarig. 1 proposition 1989/90:88 om vissa näringspolitiska
frågor (s. 77) upplyses om att flertalet utvecklingsfonder
har utsett sådana handläggare och att inriktningen av dessas arbete har
koncentrerats på aktiviteter som främjar kvinnors företagande. Inom
ramen för ett treårigt projekt har, meddelas det vidare, SIND nyligen
tagit fram ett handlingsprogram som syftar till fler lönsamma foretag i
kvinnlig regi. I detta sammanhang bör noteras att utvecklingsfondernas
målgrupp enligt vad som föreslås i den sistnämnda propositionen skall
utvidgas till att omfatta små och medelstora företag i samtliga näringsgrenar.
Detta innebär att olika slags tjänsteföretag, vilka inte sällan
drivs av kvinnor, kommer att ingå i målgruppen. Flera motionsyrkanden
som särskilt rör kvinnors företagande skall behandlas av näringsutskottet
i anslutning till den näringspolitiska propositionen.

I två av de motioner som har väckts med anledning av den regionalpolitiska
propositionen förekommer yrkanden om åtgärder ägnade att
förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. I motion
1989/90:A118 förespråkar centerpartiet i detta syfte en förändrad organisation
vid länsstyrelserna. Vid dessas regionalpolitiska enheter — och
även vid utvecklingsfonderna — skulle inrättas särskilda "besöks- och
utvecklingsenheter", där kvinnor skulle fungera som rådgivare åt kvinnor,
så att redan uppbyggda erfarenheter skulle tas till vara för
kompetensutbyggnad. Ett liknande förslag, dock avseende endast Kalmar
län, framläggs i motion 1989/90:A103 (c).

Näringsutskottet hänvisar till sin kommande behandling av frågor
inom detta ämnesområde. Utskottet är inte berett att i detta yttrande ta

1989/90:NU9y

ställning för den särskilda organisatoriska anordning som föreslås i
motion 1989/90:A118 (c). Att riksdagen på det sätt som föreslås i
motion 1989/90:A103 (c) skulle uttala sig för särskilda åtgärder på
detta område avseende endast Kalmar län finner näringsutskottet uteslutet.

Småföretagsutveckling

De generella åtgärderna för att utveckla infrastrukturen måste kompletteras
med åtgärder för att främja nyetablering och utveckling av
befintlig företagsamhet i utsatta regioner, anförs det i centerpartiets
motion 1989/90:A118. Det är särskilt viktigt, tillägger man, att gynnsamma
villkor i dessa hänseenden skapas för de små företagen. Partiet
hänvisar till sin motion 1989/90:N57 om näringspolitiken, där yrkanden
framförs om finansiella satsningar på småföretagsutveckling utöver
vad regeringen har föreslagit.

Ett relativt omfattande avsnitt i den näringspolitiska propositionen
ägnas åt ämnet småföretagsutveckling. Småföretagspolitikens mål är,
anförs där sammanfattningsvis, att få till stånd effektiva småföretag som
kan lämna avgörande bidrag till den ekonomiska tillväxten. Genom
stöd till nyföretagande och stimulans till vidareutveckling i småföretag
främjas, sägs det vidare, ett konkurrenskraftigt näringsliv med hög
produktivitet. Inget parti har anmält avvikande mening härvidlag.

Näringsutskottet kommer att behandla centerpartiets nu nämnda
konkreta förslag liksom andra förslag på samma område i sitt betänkande
med anledning av den näringspolitiska propositionen. Ett allmänt
uttalande av den art som det här aktuella yrkandet avser finner
näringsutskottet inte meningsfullt. Ett sådant uttalande synes, mot
bakgrund av regeringens nyss åberopade deklaration beträffande småföretagsutveckling
och den politiska enighet som råder om småföretagens
betydelse, inte kunna bli riktningsgivande på något särskilt sätt.
Det nu berörda yrkandet i motion 1989/90:A118 (c) avstyrks alltså av
näringsutskottet.

Statliga företag

De statligt ägda företagen svarar för ca 7 % av industrisysselsättningen
i landet. I vissa regioner har de emellertid, framhålls det i propositionen
(s. lil), en avgörande betydelse. Flera av företagen har enheter på
orter med ensidig näringslivsstruktur och inom de regionalpolitiska
stödområdena. Staten har, heter det vidare, liksom andra ägare ett
ansvar för att verksamheter som drivs på sådana platser utvecklas så
positivt som möjligt inom de ramar som konkurrensförhållandena
medger.

Tre yrkanden i motioner som har väckts med anledning av propositionen
gäller de statliga företagens roll. Vänsterpartiet kommunisterna
begär i motion 1989/90:A107 att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen av innebörd att statliga företag — och även andra samhällsägda
företag samt löntagarfonderna — skall bli aktiva verktyg för
uppnående av de regionalpolitiska målen. Ett annat yrkande i samma

1989/90:NU9y

motion tar särskilt sikte på förhållandena i Norrbottens län. Riksdagen
föreslås uttala att de statliga företagen på ett mer effektivt sätt än
hittills skall medverka till att stärka utvecklingen inom länet. Samma
yrkande finns i motion 1989/90:A110 (vpk).

Statligt företagande är ett av huvudämnena i den näringspolitiska
propositionen. Inom kort tar näringsutskottet i ett särskilt betänkande,
1989/90:NU35, ställning till propositionens avsnitt härom, till den
samtidigt föreliggande propositionen 1989/90:109, som gäller den till
övervägande delen statsägda Procordiakoncernens framtid, och motioner
rörande de statliga företagen från alla riksdagspartiers sida. Näringsutskottet
hänvisar till ämnets behandling i detta sammanhang och
avstår från att uttala sig beträffande de nu aktuella yrkandena i
motionerna 1989/90:A107 (vpk) och 1989/90:A110 (vpk). Löntagarfondstyrelsernas
insatser blir det tillfälle att beröra i anslutning till
regeringens snart föreliggande redovisning av allmänna pensionsfondens
verksamhet under det senaste kalenderåret.

Träindustri

De båda motioner som har nämnts i föregående avsnitt innehåller
också yrkanden rörande träindustrin. Det finns, anförs det i motion
1989/90:A107 (vpk), en mycket stor utvecklingspotential för denna
bransch om vidareförädlingen av sågade trävaror drivs längre. Riksdagen
uppmanas understryka vikten av att SIND:s utvecklingsprogram
för sågverks- och trämanufakturindustrin drivs med kraft. Vidare betonas
domänverkets roll både som ägare av sågverk och råvaruleverantör
till sågverk i annan ägo. För de delar av stödområdet som inte faller
inom de fyra nordligaste länen bör enligt motionärerna SIND fa i
uppdrag att utarbeta ett utvecklingsprogram; riksdagen föreslås rikta en
anmodan härom till regeringen. Ett annat yrkande i samma motion,
om ökad inhemsk förädling av landets råvaror, avser delvis träområdet.
Åtgärder för ökad förädling av trävaror i Norrbotten och särskilda
medel för detta ändamål begärs i motion 1989/90:A110 (vpk).

Frågan om fortsatta statliga åtgärder till förmån för den träbearbetande
industrin behandlas i den näringspolitiska propositionen (s. 65
f.). Regeringen föreslår där att SIND:s program för sågverks- och
snickeriindustrierna skall fortsätta under ännu en treårsperiod. Näringsutskottet
kommer således att ta upp ämnet i sitt betänkande
1989/90:30; utskottet anser att riksdagens ställningstagande beträffande
åtgärder på detta område bör ske i det sammanhanget.

Mineralpolitik m.m.

Ett uttalande av riksdagen beträffande malmprospektering m.m. föreslås
i motion 1989/90:A110 (vpk), vilken som nämnts tar sikte på
åtgärder till förmån för Norrbottens län. I detta län finns, sägs det i
motionen, de största möjligheterna i landet till nyfynd av malm.
Motionären hänvisar till vänsterpartiet kommunisternas partimotion
1989/90:N278 om ökad mineralprospektering, m.m. Det begärda utta -

1989/90: NU9y

landet skulle bl.a. gå ut på att regeringen snarast bör fullfölja aktiviteter
för utveckling av bioteknikens användning inom gruvnäringen och
redovisa deras resultat för riksdagen.

Den berörda partimotionen har behandlats i näringsutskottets betänkande
1989/90:NU31, som riksdagen nyligen har tagit ställning till.
Näringsutskottet hänvisar härtill och till vad som i den regionalpolitiska
propositionen (s. 112) sägs om ett kommande förslag från regeringen
om riktlinjer för framtida prospekteringsverksamhet, baserat på
mineralråvarukommitténs förslag (SOU 1989:92). Att mineralpolitiska
frågor tas upp till närmare behandling i anslutning till den nu föreliggande
propositionen finner näringsutskottet inte lämpligt.

Det i föregående avsnitt berörda yrkande i motion 1989/90:A107 (vpk)
som går ut på ökad inhemsk förädling av landets råvaror avser även
metallurgi. Näringsutskottet kommer senare i år att behandla motionsyrkanden
angående stålindustrin. Frågor om eventuella initiativ från
riksdagens sivia när det gäller utnyttjandet av den svenska malmbasen
bör lämpligen tas upp i det sammanhanget.

Teknikspridning

Betydelsen för regionalpolitiken av näringspolitikens inriktning, teknik,
teknikspridning, spridning av företag inom framtidsinriktade
branscher, tekniskt kunnande och teknisk utveckling bör enligt ett
delyrkande i motion 1989/90:A118 (c) understrykas av riksdagen i ett
uttalande till regeringen.

Frågor inom det angivna ämnesområdet har fatt stor plats i den
näringspolitiska propositionen; därtill kommer de förslag rörande teknisk
forskning som framläggs i proposition 1989/90:90 om forskning.
Näringsutskottet kommer att behandla de nämnda avsnitten i dessa
propositioner och ett stort antal motionsyrkanden med anknytning
därtill i sina betänkanden 1989/90:NU30 och 1989/90:NU40. Att åtgärder
för ökad teknisk utveckling har stor regionalpolitisk betydelse
kommer givetvis att uppmärksammas i detta sammanhang.

Näringsutskottet har från här angiven utgångspunkt inte anledning
att förorda ett särskilt uttalande av riksdagen på grundval av det nu
aktuella delyrkandet i motion 1989/90:A118 (c).

En konkret åtgärd på teknikspridningens område föreslås i motion
1989/90:62 (vpk). Riksdagen bör enligt denna anslå 5 milj. kr. för
försöksverksamhet med framtidsverkstäder. I motionen beskrivs närmare
vad som avses härmed.

Näringsutskottet menar att det i första hand bör ankomma på
regionala och lokala organ och sammanslutningar att överväga projekt
av den art som motionären avser. För ett beslut av riksdagen om stöd
till framtidsverkstäder finns det inte underlag. Motionen avstyrks sålunda
av näringsutskottet.

1989/90: NU9y

Energifrågor i allmänhet

En rad av de motionsyrkanden som har väckts med anledning av den
regionalpolitiska propositionen gäller uttalanden eller åtgärder av
energipolitisk natur. Av generell räckvidd är yrkanden i motionerna
1989/90:A118 (c) och 1989/90:A107 (vpk) om uttalanden rörande
sambandet mellan förnyelsen av energisystemet och regional utveckling
resp. rörande miljöpolitiska och regionala hänsyn i den statliga
energipolitiken liksom ett yrkande i den sistnämnda motionen enligt
vilket regeringen skall anmodas att låta upprätta nationella och regionala
energiplaner. Detsamma gäller ett yrkande i motion 1989/90:A111
(c) enligt vilket riksdagen skulle uttala sig om naturgasintroduktionens
betydelse för biobränslemarknadens utveckling liksom i allmänhet för
den regionala utvecklingen.

En del yrkanden på energipolitikens område framställs med hänvisning
till förhållanden i särskilda regioner; yrkandena avser delvis
principfrågor, delvis konkreta åtgärder. Stöd till projekt med havet
som energikälla borde enligt motion 1989/90:A93 (c) vara ett inslag i
en samordnad skärgårdspolitik. Energibehovet hos den elintensiva
industrin framhävs i motion 1989/90:A92 (fp), som rör den regionala
utvecklingen i Gävleborgs län, och motion 1989/90:A69 (fp), som avser
Västernorrlands län. I båda fellen betonas att denna industri är särskilt
inriktad på export. Försök med bioenergiteknik i Norrbottens län
efterlyses i motion 1989/90:A110 (vpk).

Ett stort antal motionsyrkanden om energipolitiken har väckts under
allmänna motionstiden och hänvisats till näringsutskottet. Utskottet
har emellertid beslutat föreslå riksdagen att behandlingen av yrkanden
som gäller energipolitikens inriktning skall uppskjutas till riksmötet
1990/91, så att de kan tas upp i anslutning till den proposition om
den framtida energipolitiken som regeringen avser att avlämna till
riksdagen hösten 1990. Energipolitiska frågor som behandlas i vår är
sådana som har samband med statsbudgeten eller aktualiseras genom
forskningspropositionen. Inom utskottet har centerpartiets, vänsterpartiet
kommunisternas och miljöpartiet de grönas företrädare reserverat
sig mot utskottets nu nämnda beslut.

Regeringen understryker i den regionalpolitiska propositionen
(s. 118 f.) att energisystemets utformning och prissättningen av olika
energislag har stor betydelse för den regionala utvecklingen. Den
elintensiva industrin är, anförs det i detta sammanhang, en viktig del
av näringslivet i regjonalpolitiskt prioriterade regioner och bör i
framtiden ges rimliga konkurrensvillkor även när den allmänna prisnivån
för elkraften stiger. Förslag om fortsatt omställning av energisystemet
bör, heter det, beakta regionalpolitiska aspekter. Bland energipolitiska
insatser av regionalpolitisk betydelse nämns sådana som avser
produktion av inhemska bränslen.

Näringsutskottet kan instämma i de synpunkter i propositionen som
nu har refererats. Självfallet har energiförsörjningen stor regionalpolitisk
betydelse. Av detta konstaterande följer att regionalpolitiska aspekter
måste tillmätas vikt vid utformningen av den långsiktiga energipoli -

1989/90: NU9y

tiken. Näringsutskottet räknar med att förslag av den typ som nyss har
redovisats kommer att aktualiseras när energifrågorna under nästa
riksmöte får en samlad behandling. För dagen finns det, menar näringsutskottet,
inte erforderligt underlag för sådana ställningstaganden
av riksdagen som de nyss uppräknade motionerna syftar till.

Åtgärder till förmån för
vattenkraftsproducerande regioner

Under en följd av år har motioner väckts om att vinstmedel — ofta
betecknade som övervinster — från vattenkraftsproduktionen i Norrland
skulle i viss utsträckning återföras till de regioner eller kommuner
där denna produktion sker. För att detta skulle möjliggöras skulle
en avgift av exempelvis 1 öre per kWh elenergi från vattenkraftverk tas
ut; avgiftsmedlen skulle sedan fördelas genom regeringens försorg. När
motionsyrkanden av denna innebörd senast behandlades av riksdagen,
våren 1989, avslogs de efter att ha avstyrkts av näringsutskottet
(1988/89:NU25) med hänvisning till att frågan om ett sådant system var
under utredning hos regionalpolitiska kommittén. Motionsyrkandena
följdes upp i tre reservationer (c; vpk; mp).

Såsom nu redovisas i propositionen (s. 118) har regionalpolitiska
kommittén föreslagit att vattenkraftsregionerna skall få del av vattenkraftens
övervinster vid en kommande höjning av elpriserna. Under
en tioårsperiod skulle årligen ca 600 milj. kr. utbetalas från ett särskilt
anslag. Finansieringen skulle ske genom en höjning av skatten på
elenergi från äldre vattenkraftverk med 1 öre per kWh. Regeringen
framlägger emellertid inte något förslag av denna eller motsvarande
innebörd. Det erinras i propositionen (s. 122) om att en särskild
utredare har tillkallats med uppgift att utreda frågan om kraftföretagens
vinster och att det i utredningsdirektiven (dir. 1989:63) för denne
sägs att han bör utforma sina förslag med hänsyn tagen till att "vinster
från äldre vattenkraft" skall kunna återföras till de regioner där de
genereras. Syftet med en sådan återföring skulle vara att finansiera
olika samhällsinsatser som kan bidra till den regionala utvecklingen i
vattenkraftsregionerna.

I motion 1989/90:A118 (c) hävdas att en avgift av det slag och med
det syfte som anges i direktiven bör kunna tas ut omgående och utan
ytterligare utredning. Motionärerna vill att riksdagen nu skall begära
förslag från regeringen om ett sådant system som skisserats. Det skulle
ankomma på länsstyrelserna att fördela medlen på kommunerna med
beaktande av utbyggda vattenkraftstillgångar och behov av regionalpolitisk!
stöd inom en viss kommun. Små vattenkraftverk med en effekt
understigande 1 500 kW skulle undantas från avgiftsskytdigheten.
Önskemål i samma riktning uttalas i motionerna 1989/90:A81 (c) och
1989/90:A106 (mp). I den förra åberopas förslag som har förts fram vid
s.k. landsbygdsriksdagar. Ett av dessa, som motionärerna vill få förverkligat,
är att det av regionalpolitiska kommittén angivna avgiftssy -

1989/90:NU9y

stemet skall genomföras. I den senare motionen påyrkas att riksdagen
hos regeringen skall begära förslag till en lag om återföring av skatt
från äldre vattenkraftverk till vattenkraftsregionerna.

Två motioner med ungeSr samma innebörd som de nu nämnda har
väckts under allmänna motionstiden. Det är motionerna 1989/90:N348
(s) och 1989/90:N439 (c). I den förra föreslås ett uttalande av riksdagen
till regeringen om återföring av vattenkraftverkens övervinster till de
regioner där vattenkraften produceras. Av inflytande medel, för Norrlands
del beräknade till 550 å 600 milj. kr. per år, skulle under en
tioårsperiod årligen minst 300 milj. kr. tillföras inlandet. I den senare
motionen begärs ett beslut om att fr.o.m. den 1 juli 1990 per producerad
kWh elenergi från vattenkraftverk ett halvt öre skall återföras till
de vattenkraftsproducerande kommunerna och ett halvt öre till de län
som dessa kommuner ingår i. För att möjliggöra en samlad behandling
av de olika motionsyrkandena på detta område överlämnar näringsutskottet
till arbetsmarknadsutskottet — under förutsättning av dess
medgivande — de båda motioner som nu har nämnts.

Eftersom frågan om återförande av vinstmedel från äldre vattenkraftverk
till de regioner där vattenkraften har genererats såsom nämnts är
föremål för utredning anser näringsutskottet att det inte finns anledning
till något initiativ på detta område från riksdagens sida. De
aktuella motionsyrkandena avstyrks alltså av näringsutskottet.

Kollektivforskningsinstitut

I samarbete mellan staten — företrädd av STU — och olika industribranscher
upprätthålls ett antal kollektivförskningsinstitut vilka, såsom
framhålls i propositionen (s. 139), utgör viktiga länkar mellan högskoleforskning
och utvecklingsarbete inom industrin. I propositionen
uttalas att forsknings- och utvecklingsarbete med nära koppling till
näringslivet i prioriterade regioner bör utvecklas och förstärkas och att
detta bör ske genom att befintliga organisationer förstärks och former
för att sprida teknik och kompetens utvecklas. En tendens under
senare år har, framhålls det, varit att den kollektiva forskningens
branschinriktning har blivit mindre uttalad och att i stället flera
teknikinriktade institut har tillkommit. Vissa uppgifter om kostnaderna
för och finansieringen av kollektivforskningsinstituten lämnas i
detta sammanhang. I propositionen uttalas att några av de förslag om
ny kollektiv forskningsverksamhet som har framlagts av regionalpolitiska
utredningen bör prövas, däribland ett som gäller forskning inom
det trätekniska området. Regionalpolitiska medel avses kunna bli utnyttjade
för utbyggnad av verksamheten. Bildande av filialer till några
av de befintliga kollektiva forskningsinstituten är en möjlighet som
diskuteras. Endast några få av de större instituten anses dock för
närvarande kunna bli aktuella i detta sammanhang. Även en nyetablering
av forskningsinstitut bedöms kunna komma i fråga. Föredragande
statsrådet förklarar att han inte nu är beredd att ta ställning till frågan
om eventuella omlokaliseringar av befintliga institut.

1989/90:NU9y

Statens andel av kostnaderna för avtalsbunden kollektiv forskning, i
princip 40 %, redovisas under STU:s program Ny teknik. Frågan om
resurser för STU under de närmaste tre budgetåren hör till dem som
tas upp i proposition 1989/90:90 om forskning, vilken i här aktuell del
kommer att behandlas av näringsutskottet i betänkandet 1989/90:
NU40.

Tre motionsyrkanden finns att uppmärksamma i anslutning till den
regionalpolitiska propositionens avsnitt om de kollektiva forskningsinstituten.

I motion 1989/90:A111 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett
uttalande till regeringen om dessa instituts verksamhet och lokalisering.
Uttalandet skulle gå ut på att det bör tillsättas en utredning med
uppgift att lägga fram förslag om och lämna underlag för förhandlingar
mellan staten och de privata stiftarna i syfte att verksamhet motsvarande
minst statens andel av institutens totalbudget skall förläggas till
orter med mindre högskolor eller orter där samlokalisering med det
regionala näringslivet kan anses utvecklande och givande.

Flera av de kollektiva forskningsinstituten är förlagda annorstädes
än i Stockholm. Några finns i Göteborg, men också andra förläggningsorter
förekommer. Så är t.ex. Stiftelsen för metallurgisk forskning,
MEFOS, lokaliserad till Luleå.

Ett yrkande som syftar till omlokalisering av ett speciellt forskningsinstitut
framställs i motion 1989/90:A69 (fp), där intresset är inriktat
på Västernorrlands län. Ett föreslaget uttalande om utbildningens och
forskningens betydelse för länets utveckling skulle bl.a. gå ut på att
möjligheterna till utlokalisering från Stockholm till Västernorrland av
kollektiv forskning i första hand inom pappersindustrin skall prövas.

Näringsutskottet anser att möjligheterna att ytterligare kollektiv
forskning skall kunna lokaliseras till andra orter än där sådan forskning
nu förekommer bör beaktas. En utredningsverksamhet som i
realiteten skulle syfta till en kostnadskrävande omlokalisering av befintliga
forskningsinstitut kan näringsutskottet inte förorda. De nu
aktuella yrkandena i motionerna 1989/90:A lil (c) och 1989/90:A69
(fp) avstyrks sålunda.

Riksdagen bör, heter det i motion 1989/90:A103, avvisa regeringens
fientliga linje mot Kalmar län. Ett uttryck för en positiv inställning till
länet från riksdagens sida skulle vara en hemställan hos regeringen att
den skall vidta åtgärder för lokalisering till Kalmar län av forskningsinstitut
inom sektorerna träindustri — med inriktning särskilt på
trämöbler —, turism och vattenbruk. Näringsutskottet vill framhålla
att det måste få ankomma på intressenterna inom vederbörande
bransch och behörig myndighet på den statliga sidan — STU såvitt
gäller forskning med industriell inriktning — att pröva propåer om
nya kollektiva forskningsinstitut. Riksdagen har, finner utskottet, inte
underlag för ett sådant beslut som det nu berörda motionsyrkandet går
ut på.

1989/90: NU9y

Samverkan med Östeuropa

1989/90: NU9y

I takt med utvecklingen i Östeuropa hamnar Sveriges ostkust mer i
Europas centrum, anförs det i motion 1989/90:A107 (vpk). Detta måste
utnyttjas, säger motionärerna. De vill att regeringen skall anmodas låta
utreda samt komma med förslag om hur sydöstra Sverige skall få del
av den väntade expansionen i kontakterna med Östeuropa. Detta
gäller, menar de, bl.a. handel och energisamverkan, t.ex. på biobränsleområdet.
Ett handelskontor för Östersjöhandel borde placeras i
Blekinge.

Näringsutskottet finner det inte osannolikt att den pågående utvecklingen
i Östeuropa, bl.a. i de baltiska länderna, kan öppna möjligheter
för nya aktiviteter som också får regionalpolitisk betydelse i Sverige på
det sätt som motionärerna tänker sig. Samtidigt vill utskottet framhålla
att andra aspekter än regionalpolitiska måste vara bestämmande för
utformningen av kontakterna med Östeuropa och av nya institutioner
som möjligen kan bli aktuella i detta sammanhang. Näringsutskottet
anser inte att det nu finns sakunderlag för en sådan framställning till
regeringen som det nämnda motionsyrkandet syftar till.

Kooperativ verksamhet

Två motionsyrkanden gäller stöd för utveckling av kooperativ verksamhet.
De kan relateras till det avsnitt i propositionen (s. 174) som
behandlar regionalpolitiska aspekter på den kooperativa företagsformen.
Bl.a. berörs där förekomsten av lokala och regionala utvecklingscentra
på vissa håll i landet. Enligt det ena yrkandet, i motion
1989/90:A160 (s), skulle riksdagen göra ett uttalande till regeringen om
behovet av garanterade resurser under de närmaste åren för dessa
centra. Det andra yrkandet, i motion 1989/90:A106 (mp), går ut på ett
motsvarande uttalande av mera allmän innebörd, nämligen att den
kooperativa företagsformen bör särskilt uppmärksammas vid fördelning
av lokaliseringsstöd och glesbygdsstöd.

Näringsutskottet kommer att behandla flera motioner rörande kooperativ
verksamhet i sitt betänkande 1989/90:NU30 om näringspolitiken.
I det sammanhanget får utskottet tillfälle att närmare diskutera
förutsättningarna för sådan verksamhet. Det bör redan nu påpekas att
regeringen nyligen har fattat beslut om tre olika utredningar inom det
kooperativa området. Det rör sig om en expertgrupp med uppgift att
undersöka om den kooperativa företagsformen missgynnas, en enmansutredning
med uppgift att analysera den kooperativa företagsformens
utvecklingsmöjligheter på olika områden och en grupp inom civildepartementet
med uppgift att utreda hur stödet till kooperativa utvecklingscentra
skall se ut i framtiden. Den sistnämnda utredningen skall
alltså ägnas just åt de organ som motion 1989/90:A60 (s) handlar om.
Näringsutskottet finner inte anledning att föreslå någon åtgärd med
anledning av de båda här aktuella motionsyrkandena.

Riksdagen bör emellertid fästa regeringens uppmärksamhet på det
angelägna i att verksamheten vid de kooperativa utvecklingscentra
tryggas under budgetåret 1990/91 i avvaktan på resultat av det sist
angivna utredningsarbetet.

Kapitalförsörjning

Ett yrkande i motion 1989/90:A118 (c) går ut på att riksdagen hos
regeringen skall hemställa att regionalpolitiska utredningen får i uppdrag
att utreda omfattning och inriktning av kapitalströmmarna från
avfolkningsbygder till expansionsområden. Utsatta regioner dräneras
nu på ekonomiska resurser, hävdar motionärerna och nämner löntagarfonderna
som ett exempel på detta. Bankväsendet och andra finansieringinstitut
måste ta ett regionalt ansvar för att minska koncentrationen
till expansionsorterna, anför de. Det begärda utredningsarbetet
borde också ta sikte på formerna för hur banker och andra finansieringsinstitut
skall medverka i uppbyggnad av en kapitalmarknad som
gynnar utveckling mot regional balans.

Näringsutskottet har två gånger tidigare behandlat likartade motionsyrkanden.
Dessa har avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen.
Senaste gången var våren 1989 (1988/89:NU24); två reservationer avgavs
då (c; mp). Utskottet anförde att en närmare belysning av frågan
om hur olika regioner påverkas av kapitalströmmarnas inriktning
kunde vara av betydande intresse. Det var emellertid inte lämpligt att
regionalpolitiska utredningen skulle få ett ytterligare uppdrag i slutskedet
av sitt arbete. Utskottet betecknade det som naturligt att ämnet
uppmärksammades av den ekonomiska forskningen. Expertgruppen
för forskning om regional utveckling (ERU) nämndes som ett organ
som skulle kunna ta upp ämnet.

Näringsutskottet vill nu påpeka att regionalpolitiska utredningen,
som enligt motionen skulle få det tilltänkta uppdraget, har avslutat sin
verksamhet.

Näringsutskottet upprepar i övrigt sitt uttalande från förra året.
Motionsyrkandet avstyrks sålunda.

Stockholm den 24 april 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s),
Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s),
Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s),
Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (vpk),
Leif Marklund (s), Karin Falkmer (m). Krister Skånberg (mp), SvenOlof
Petersson (c) och Carl Fredrik Graf (m).

1989/90:NU9y

Avvikande meningar

1989/90:NU9y

1. Statens industriverks lokalisering

Hadar Cars (fp), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Karin
Falkmer (m) och Carl Fredrik Graf (m) anser att den del av yttrandet

— under rubriken Statens industriverks lokalisering — som börjar
med "Näringsutskottet vill" och slutar med "statens energiverk" bort
ha följande lydelse:

Såsom har framhållits från moderata samlingspartiets och folkpartiets
sida när SIND:s verksamhet och resursbehov har övervägts inom
riksdagen (se 1989/90:NU22 res. 1, s. 44), är det i huvudsak behovet av
en central myndighet för regionalpolitiska insatser som kan motivera
att SIND bibehålls. Någon myndighet för planering av den framtida
industristrukturen behövs inte, och den verksamhet inom SIND som
syftar till att utveckla de svenska företagens tekniska kompetens borde
snarare höra hemma hos styrelsen för teknisk utveckling (STU). Det
förhållandet att SIND:s verksamhet i sin helhet borde ses över talar
ytterligare mot ett sådant omedelbart utlokaliseringsbeslut som motionärerna
påyrkar.

2. Statens industriverks lokalisering

Per-Ola Eriksson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Statens industriverks lokalisering — som
börjar med "Näringsutskottet konstaterar" och slutar med "ställning
till" bort ha följande lydelse:

De motiv för att SIND bör förläggas till Östersund som anförs i
motion 1989/90:A118 (c) är enligt näringsutskottets uppfattning tungt
vägande. En sådan utlokalisering skulle 3 stor regionalpolitisk betydelse
både direkt, genom de sysselsättningstillfällen som skulle tillkomma
i Norrlands inland, och indirekt, genom den förbättrade kontakt med
glesbygdsproblem som myndigheten skulle få. Näringsutskottet anser
att det finns erforderligt underlag för ett principbeslut av riksdagen om
att SIND skall omlokaliseras till Östersund. Utskottet tillstyrker följaktligen
motionsyrkandet om att regeringen skall anmodas lägga fram
förslag om en sådan förflyttning.

3. Åtgärder för att främja kvinnors företagande

Per-Ola Eriksson (c), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson
(c) anser att den del av yttrandet — under rubriken Åtgärder för att
främja kvinnors företagande — som börjar med "Näringsutskottet
hänvisar" och slutar med "näringsutskottet uteslutet" bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet finner det nämnda förslaget i motion 1989/90:A118
(c) välmotiverat och anser att regeringen bör anmodas att vidta åtgärder
för dess förverkligande. Därmed skulle även det berörda yrkandet i
motion 1989/90:A103 (c) bli tillgodosett.

4. Småföretagsutveckling

1989/90: NU9y

Per-Ola Eriksson (c), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson
(c) anser att den del av yttrandet — under rubriken Småföretagsutveckling
— som börjar med "Näringsutskottet kommer" och slutar
med "av näringsutskottet" bort ha följande lydelse:

Riksdagens ställningstaganden på småföretagspolitikens område får
inte inskränkas till att gälla blott olika konkreta åtgärder. Det är enligt
näringsutskottets mening angeläget att riksdagen i första hand på ett
mera övergripande sätt, genom ett allmänt uttalande som det i motion
1989/90:A118 (c) föreslagna, markerar vikten av att regeringen beaktar
småföretagens betydelse för den regionala utvecklingen. Näringsutskottet
tillstyrker alltså det nu berörda yrkandet i denna motion.

5. Teknikspridning

Per-Ola Eriksson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Teknikspridning — som börjar med
"Näringsutskottet har" och slutar med "motion 1989/90:A118 (c)" bort
ha följande lydelse:

Det är emellertid viktigt att detta också kommer till klart uttryck
vid riksdagens ställningstagande till den regionalpolitiska propositionen.
Näringsutskottet förordar därför att riksdagen därvid gör ett
särskilt uttalande till regeringen på grundval av det nu aktuella delyrkandet
i motion 1989/90:A118 (c).

6. Framtidsverkstäder

Rolf L Nilson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Teknikspridning — som börjar med "Näringsutskottet menar" och
slutar med "av näringsutskottet" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner att framtidsverkstäder av det slag som förespråkas
i motion 1989/90:62 (vpk) bör kunna vara ett värdefullt medel
att främja teknisk utveckling på olika håll i landet. Ett särskilt statsanslag
av angiven storlek, 5 milj. kr., ter sig väl motiverat. Motionen
tillstyrks sålunda av näringsutskottet.

7. Energifrågor i allmänhet

Per-Ola Eriksson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Energifrågor i allmänhet — som börjar med "Näringsutskottet
kan" och slutar med "syftar till" bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av de nyss refererade motionsyrkandena framgår det
ännu klarare än tidigare att näringsutskottets beslut rörande uppskov
med behandlingen av frågor om den långsiktiga energipolitiken är
olyckligt. Det hade varit önskvärt att energipolitiskt inriktade motionsyrkanden
som har föranletts av den regionalpolitiska propositionen —
och som på ett naturligt sätt anknyter till det energipolitiska avsnittet i
denna — hade kunnat relateras till den mångfald uppslag och önske -

mål på samma område som har framförts i tidigare, till näringsutskottet
hänvisade motioner. I nuvarande läge får näringsutskottet inskränka
sig till att i anslutning till de refererade motionerna rekommendera
ett mera allmänt uttalande av riksdagen om att arbetet på en omställning
av energipolitiken måste präglas av en regionalpolitisk grundsyn.
Av central betydelse i sammanhanget är, vill näringsutskottet framhålla,
att åtgärder som främjar utnyttjande av bioenergi vidtas snarast
möjligt.

8. Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande
regioner

Per-Ola Eriksson (c), Rolf L Nilson (vpk), Krister Skånberg (mp) och
Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande regioner

— som börjar med "Eftersom frågan" och slutar med "av näringsutskottet"
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser det angeläget att den sedan länge diskuterade
frågan om återföring av vinstmedel från vattenkraftsproduktionen till
de regioner där produktionen äger rum nu löses utan dröjsmål. Något
behov av ytterligare utredning finns inte, utan regeringen bör med det
snaraste kunna lägga fram ett förslag i detta hänseende. Den modell
som skisseras i motion 1989/90:N439 (c) bör kunna komma till användning.
Det innebär att av medel — 1 öre per producerad kWh —
som uttas från vattenkraftsproducenterna hälften tillförs de vattenkraftsproducerande
kommunerna och hälften de län där dessa ingår.
Näringsutskottet är emellertid inte berett att nu — på sätt som föreslås
i den aktuella motionen — precisera tidpunkten då utbetalningarna
bör inledas. Utskottet föreslår att riksdagen genom ett uttalande till
regeringen ansluter sig till vad utskottet här har anfört. Samtliga de i
detta avsnitt nämnda motionerna skulle därigenom tillgodoses i det
väsentliga.

9. Kollektivforskningsinstitut

Per-Ola Eriksson (c), Krister Skånberg (mp) och Sven-Olof Petersson
(c) anser att den del av yttrandet — under rubriken Kollektivforskningsinstitut
— som börjar med "Näringsutskottet anser" och slutar
med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner det angeläget att möjligheterna till en större
spridning till olika orter av resurserna för kollektiv forskning prövas
snabbt och i positiv anda. Den passiva inställning som industriministern
ger uttryck för när det gäller omlokalisering av befintliga forskningsinstitut
kan inte godtas. Näringsutskottet stöder sålunda det nu
aktuella yrkandet i motion 1989/90:A111 (c) om en utredning rörande
de kollektiva forskningsinstitutens verksamhet och lokalisering. Om
detta yrkande bifalls blir även motion 1989/90:A69 (fp) tillgodosedd i
här aktuell del.

1989/90:NU9y

10. Kooperativ verksamhet

1989/90:NU9y

Hadar Cars (fp), Gunnar Hökmark, (m), Gudrun Norberg (fp) Karin
Falkmer (m) och Carl Fredrik Graf (m) anser att den del av yttrandet

— under rubriken Kooperativ verksamhet — som börjar med "Riksdagen
bör" och slutar med "angivna utredningsarbetet" bort ha följande
lydelse:

Riksdagen bör emellertid, anser näringsutskottet, i detta sammanhang
betona att finansieringen av fortsatt verksamhet vid de kooperativa
utvecklingscentra bör ankomma på intressenterna.

11. Kapitalförsörjning

Per-Ola Eriksson (c) och Sven-Olof Petersson (c) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Kapitalförsörjning — som börjar med
"Näringsutskottet upprepar" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha
följande lydelse:

Regeringen bör enligt näringsutskottet mening sörja för att en
sådan undersökning som förespråkas i den aktuella delen av motion
1989/90:A118 (c) blir genomförd på lämpligt sätt, t.ex. genom ERU.
Riksdagen bör göra ett uttalande av denna innebörd.