yttr 1989/90 nu10y y (Yttrande 1989/90:nu10y)

Näringsutskottets yttrande
1989/90: NU lOy

Energibeskattning

1989/90

NUlOy

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. och de
motioner som har väckts med anledning av propositionen. Likaså har
skatteutskottet berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över vissa
motioner om energibeskattning som har väckts under allmänna motionstiden.
En till näringsutskottet hänvisad motion, 1989/90:N71 (c),
med anledning av proposition 1989/90:125 med förslag om tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1989/90 innehåller ett yrkande
(2) om energibeskattning. Näringsutskottet överlämnar motionen i den
delen till skatteutskottet — under förutsättning av dess medgivande —
med det yttrande som här följer.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av statssekreterare
Svante Öberg och departementsrådet Gunnar Skarell, finansdepartementet.
Vidare har synpunkter på utformningen av energiskattelagstiftningen
inför utskottet och genom skrivelser framförts av dels företrädare
för Jernkontoret, dels företrädare för Bergvik Kemi AB. Skogsindustrierna
har tillställt utskottet en skrivelse i ärendet.

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition
1989190:111 kommenterar näringsutskottet följande:

1989/90:Sk81 (vpk) (yrkandena 2, 31, 32, 35-37 och 39-40),
1989/90:Skl08 (m) (yrkandena 13—17 och 21),

1989/90:Skl 10 (mp) (yrkandena 1, 2, 7—8 och 17—20),

1989/90:Skl 13 (c) (yrkandena 15-18 och 21-23),

1989/90:Skl 14 (m),

1989/90:Skl 17 (c) (yrkande 3).

Näringsutskottet kommenterar också följande motioner från allmänna
motionstiden som har hänvisats till skatteutskottet:

1989/90:Sk323 (c) Beskattningen av resor med egen bil i tjänsten,
m.m. (yrkande 2),

1 Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 10 y

1989/90:Sk392 (mp) Ett miljöpolitiskt skattesystem (yrkandena 9 och

11-16),

1989/90:Sk434 (c) Skattepolitiken (yrkandena 3 och 4),

1989/90:Sk623 (mp) Energiskatterna,

1989/90:Sk631 (vpk) Energiskatterna,

1989/90:Sk642 (c) Energiskatten på mindre elproduktionsenheter,
1989/90:Sk644 (fp) Skattebefrielse för mindre vindkraftverk,
1989/90:Sk660 (c) Energibeskattningen,

1989/90:Sk676 (c) Prissättningen på råtallolja,

1989/90:Sk679 (vpk) Beskattningen av etanol,

1989/90:Sk685 (c) Skattefrihet för etanol, m.m. (yrkande 1),

1989/90:Sk688 (c) Skattebefrielse för inhemska bränslen,
1989/90:Sk691 (c) Mervärdeskatten på fjärrvärme,

1989/90:Sk693 (vpk) Skattebefrielse för små vindkraftverk,
1989/90:Sk697 (mp) Beskattningen av förnybar energi,

1989/90:Sk699 (mp) Den elintensiva industrins energiskatt.

Den motion som har väckts med anledning av proposition
1989/90:125 och som med detta yttrande överlämnas till skatteutskottet

är

1989/90:N71 (c) (yrkande 2).

Bakgrund till och huvudpunkterna i regeringens

förslag

Flera utredningar har samtidigt utrett energibeskattningen eller frågor
som har nära anknytning till denna beskattning. Kommittén för indirekta
skatter (KIS) har i sitt betänkande (SOU 1989:35) Reformerad
mervärdeskatt m.m. behandlat bl.a. den framtida energibeskattningen.
Miljöavgiftsutredningen (MIA) har i två delbetänkanden, (SOU
1989:21) Sätt värde på miljön! — Miljöavgifter på svavel och klor samt
(SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken — Energi och
trafik, föreslagit ekonomiska styrmedel på energi- och trafikområdet.
Systemet för nedsättningen av energiskatter har utretts av utredningen
om konkurrensvillkoren för elintensiv industri, EL 90, som har redovisat
sina förslag i del betänkandet (SOU 1989:82) Nedsättning av
energiskatter.

Genom riksdagens beslut med anledning av förslag i proposition
1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990, m.m. (1989/90:SkU10, rskr.
1989/90:95) har energiområdet, med undantag för flygfotogen och
flygbränsle och — under år 1990 — fjärrvärme, belagts med mervärdeskatt
fr.o.m. den 1 mars innevarande år. Samtidigt beslutades om vissa
ändringar i punktbeskattningen av elkraft och bensin.

Det framgick av propositionen att förslagen om mervärdeskattebeläggning
av energi och om vissa förändringar i punktbeskattningen
endast var ett första steg av en reformering på energiskatteområdet, där
mervärdeskatten tillsammans med miljörelaterade pålagor kunde för -

1989/90: NU lOy

väntas ingå sorn betydelsefulla inslag i energiskattesystemet. Eftersom
mervärdeskatt med en enhetlig skattesats inte kan fungera som styrmedel
måste, anfördes det i propositionen, andra skatter eller avgifter
användas som instrument för att en från energi- och miljöpolitisk
synpunkt önskvärd styrning av förbrukningen skall åstadkommas.

Ett ytterligare steg i reformeringen av energiskatteområdet utgörs av
förslagen i den nu aktuella propositionen 1989/90:111, som delvis
avser ändrade punktskatter på energi. Energibeskattningen har under
1970- och 1980-talen haft stor betydelse för att användningen av fossila
bränslen skall minskas och därmed också koldioxidutsläppen, sägs det
i propositionen. Med tanke på de ökade kunskaperna om klimatfrågans
betydelse finns starka skäl att ge energibeskattningen en skarpare
miljöprofil. Regeringens förslag innebär i sammanfattning att en koldioxidskatt
på 25 öre per kg emitterad koldioxid skall införas på vissa
oljeprodukter, kol, naturgas, gasol och bensin. Samtidigt föreslås den
allmänna energiskatten på olja, kol, naturgas och sådan gasol som
används för annat ändamål än drift av motorfordon bli reducerad med
50 %. Skatten på eldningsolja, motorbrännolja och viss fotogen differentieras
med hänsyn till produktens innehåll av bl.a. aromatiska
kolväten.

Vissa andra ändringar av den allmänna energiskatten föreslås också,
bi a. vad gäller undantag från skatteplikt för s.k. reservkraft, vissa
avdragsregler samt beskattningsreglerna för industriell kraftvärmeproduktion.

En skatt på 30 kr. per kg svavel i kol, torv och olja föreslås bli
införd.

Koldioxidskatten på andra bränslen än bensin föreslås få ingå i
underlaget för industrins nedsättning av skatt på energi. En utredning
om den energiintensiva industrins skattenedsättningsregler aviseras.

Synpunkter och förslag i motioner

Enligt vad som sägs i moderata samlingspartiets motion 1989/90:Sk 108
bör utgångspunkten för ett modernt energibeskattningssystem vara att
skatten skall ha en miljöstyrande effekt. Grunden för beskattningen
bör vara en skatt på emissioner av koldioxid. Denna bör tas ut med 46
öre per kg utsläppt koldioxid, dvs. 21 öre mer än vad som föreslås i
propositionen. Svavel i energiråvaror bör enligt motionärernas mening
belastas med en avgift, inte en skatt. Intäkterna från avgiften föreslås
bli återförda till miljöförbättrande åtgärder. Energisektorn bör, med
undantag för tillhandahållandet av fjärrvärme, vara inordnad i mervärdeskattesystemet.
Nuvarande punktskatter inom energiområdet (inkl.
elskatten och den nuvarande särskilda skatten för oljeprodukter, kol
och bensin) bör i sin helhet avskaffas med undantag för en del av
bensinskatten. För mindre miljöskadlig brännolja bör stimulansavdrag
införas. Bortsett från vissa återbetalnings- och reduceringsmöjligheter
avseende koldioxidskatten bör några regler om nedsättning av skatt på
energiområdet inte finnas.

1989/90:NU lOy

1* Riksdagen 1989190. 17 sami. Nr 10 y

Huvudpunkterna i det energibeskattningssystem som
centerpartiet vill införa redovisas i motion 1989/90:Skl 13 som har
väckts med anledning av propositionen. Vissa kompletterande förslag
finns i motionerna 1989/90:Sk434 (c) och 1989/90:Sk660 (c) från
allmänna motionstiden. Ett återkommande förslag är att riksdagens
beslut om införande av mervärdeskatt på energi skall rivas upp.
Mervärdeskatt på energi innebär, anför motionärerna, att det blir
väsentligt svårare att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål,
att energikostnaderna övervältras på konsumenterna och att konkurrenskraften
för biobränslen kraftigt försämras. Energibeskattningen bör
baseras på en miljöanpassad punktbeskattning i kombination med
uttag av miljöavgifter och av en skatt på utsläpp av koldioxid. Skatter
och avgifter både på elkraft och bränslen bör genomgående tas ut i
produktionsledet. Därigenom kan en effektivisering och begränsning
ske av utsläpp i produktions-, distributions- och konsumtionsleden.
Med tillämpning av denna princip föreslår centerpartiet att skatt på
elkraft skall tas ut i produktionsledet enligt samma grunder som nu
gäller för den särskilda vattenkraftsskatten och för den skatt som tas ut
på elkraft producerad i kärnkraftverk. Elproduktionsskatten föreslås
bli 13 öre per kWh. Nuvarande elskatt i användarledet föreslås i
konsekvens härmed bli avskaffad. Bland motionärernas förslag ingår
också att en skatt på uran skall införas och att lika beskattning och
avgiftsbeläggning av bränslen skall ske oavsett om dessa används för
produktion av elkraft eller värme. Vidare föreslås skattefrihet för
biobränslen, vindkraft, vågkraft och elenergi från solceller. Centerpartiet
ansluter sig till regeringens förslag om införande av koldioxidskatt
och svavelskatt och om halvering av den allmänna energiskatten på
bränslen exkl. bensin. Vad beträffar reglerna för nedsättning av skatt
inom den energiintensiva industrin skisseras riktlinjer för ett nytt
system som syftar till att en effektivare energianvändning skall stimuleras.

Vänsterpartiet kommunisternas förslag till riktlinjer för energibeskattningen
framgår av motion 1989/90:Sk81 i kombination med motion
1989/90:Sk631 från allmänna motionstiden. Mervärdeskatten på energi
leder enligt motionärerna till negativa fördelningseffekter och bör
avskaffas till förmån för ett system med punktskatter på energiområdet
utformade på basis av energipolitiska och miljöpolitiska hänsynstaganden.
I motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkas i första hand avslag på
proposition 1989/90:111. Som andrahandsyrkanden ingåratt mervärdeskattebeslutet
skall rivas upp och att skatterna på elkraft, bensin,
dieselbrännolja, eldningsolja och kol skall höjas. Regeringens förslag
avseende koldioxidskatt och svavelskatt accepteras, men motionärerna
motsätter sig att koldioxidskatten får ingå i underlaget för den energiintensiva
industrins nedsättning av skatt. I vänsterpartiet kommunisternas
förslag till huvudpunkter i energibeskattningen ingår också
införandet av en uranskatt, en höjning av skatten på vattenkraft till
förmån för regionala sysselsättningsskapande satsningar samt genomförandet
av en rättvis beskattning av bränsleförbrukningen i kondenskraft-
resp. kraftvärmeverk.

1989/90: NU lOy

Enligt miljöpartiet de grönas förslag till energibeskattning, vilka formuleras
dels i motion 1989/90:Skl 10 med anledning av propositionen,
dels i motionerna 1989/90:Sk392 och 1989/90:Sk623 från allmänna
motionstiden, bör skattesystemet ändras på ett sådant sätt att beskattningen
av arbete minskas, medan pålagorna på energi, råvaror och
miljöstörande verksamhet ökas. På så vis gynnas, menar motionärerna,
effektiv energianvändning, hushållning och miljövänlig verksamhet.
De föreslår att den nuvarande energibeskattningen skall avskaffas och
ersättas med ett system av råvaruskatter och miljöskatter med följande
huvudpunkter. En enhetlig råvaruskatt på fossila bränslen införs.
Skatten bör inledningsvis sättas till 5,9 öre per kWh för förbränningsoljor,
bensin, kol, naturgas och gasol. Biobränslen och vindkraft bör
vara skattefria. Den nuvarande skatten på elkraft i konsumentledet bör
avskaffas och all beskattning av elkraft ske på energiråvaran. Uran bör
beläggas med en råvaruskatt. Mervärdebeskattningen av energi accepteras
av motionärerna, som dock begär undantag för biobränslen och
elkraft från vindkraftverk. I motionerna begärs att ett nytt system för
nedsättning av industrins energiskatter skall utarbetas som inte premierar
hög energianvändning. Tills vidare accepteras gällande nedsättningsregler,
dock med höjning av den gräns till vilken nedsättning
sker. Miljöpartiet stöder regeringens förslag om införandet av koldioxidskatt
men förordar en successiv höjning av skatten.

Näringsutskottet

Inledning

Näringsutskottet behandlar i detta yttrande, i den ordning som här
anges, följande förslag i proposition 1989/90:111 och motionsyrkanden
med anledning därav:

Moment 8. Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt
såvitt avser förslaget om sänkning av punktskatterna på fossila
bränslen. I samband därmed behandlas också motionsförslag rörande
allmänna riktlinjer för energibeskattningen.

Moment 9. Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av
allmän energiskatt såvitt avser förslaget att koldioxidskatt skall ingå i
beräkningsunderlaget för nedsättning. I anslutning härtill behandlas
också övergripande motionsförslag rörande nedsättningssystemet.

Moment 7. Lag om koldioxidskatt såvitt avser förslaget om avdrag av
skatt. Förslaget om införande av en koldioxidskatt tas upp av näringsutskottet,
under rubriken Energibeskattningssystemet i stort, i vad
avser principen om skattens införande men inte i vad avser om
skattens nivå och omfattning.

Näringsutskottets bedömning av förslagen tar sin utgångspunkt i dels
gällande energipolitiska riktlinjer sådana dessa har lagts fast av riksdagen
genom beslut åren 1980 och 1981 om energipolitiken och successi -

1989/90: NU lOy

va uppföljningsbeslut därefter, dels en bedömning från näringspolitisk
utgångspunkt av hur en ändrad energibeskattning kan påverka industrins
konkurrensförutsättningar.

Energibeskattningssystemet i stort

Energi är, med några undantag, fr.o.m. den 1 mars i år belagd med
mervärdeskatt. I proposition 1989/90:111 föreslår regeringen nya
punktskatter på energi, bl.a. i form av en miljöpolitiskt motiverad
koldioxidskatt på fossila bränslen. Nuvarande punktskatter på energiområdet
bör enligt vad som sägs i propositionen behållas vid sidan av
miljörelaterade skatter så att en sådan differentiering mellan bränslena
som är motiverad av energipolitiska skäl kan behållas i skatteuttaget.
Enligt regeringens förslag sänks emellertid den allmänna energiskatten
på fossila bränslen med 50 %. Därmed skulle vid införandet av en
koldioxidskatt en lämplig total skattebelastning uppnås.

I motioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet, vänsterpartiet
kommunisterna och miljöpartiet de gröna redovisas partiernas förslag
till utformning av beskattningen på energiområdet. Innehållet i
motionerna har redovisats i den inledande framställningen. I kort
sammandrag begärs följande.

Moderata samlingspartiet (motton 1989/90:Skl08) bekräftar sin anslutning
till riksdagens beslut om mervärdeskatt på energi, med reservation
för fjärrvärme. Energi bör i övrigt beskattas endast genom uttag
av koldioxidskatt. Övriga punktskatter med undantag för en del av
bensinskatten bör följaktligen avskaffas. Ett system med stimulansavdrag
för mindre miljöskadlig olja bör införas.

Centerpartiets förslag formuleras i motionerna 1989/90:Skl 13,
1989/90:Sk434 och 1989/90:Sk660. Enligt motionärerna bör energi
undantas från mervärdeskatt. Elkraft och värme bör beskattas i produktionsledet.
En produktionsskatt på elkraft bör sålunda införas
medan nuvarande elskatt i konsumtionsledet bör slopas. Skattefrihet
för avkopplingsbar elkraft bör ej medges. Skatteavdrag för produktionsskatten
bör medges vid export och skatt läggas på vid import av
elkraft. Biobränslen och annan förnybar energi bör vara befriade från
skatt. Regeringens förslag om en halvering av skatten på fossila bränslen
och om införande av koldioxidskatt godtas av motionärerna.

Vänsterpartiet kommunisterna begär i motion 1989/90:Sk81 att proposition
1989/90:111 skall avslås. Om detta yrkande inte skulle bifallas,
krävs att riksdagen skall besluta undanta energi från mervärdeskatt.
Vidare föreslås riksdagen i ett sådant läge besluta om en höjning av
punktskatterna på elkraft samt på bensin, olja och kol. Regeringens
förslag om en sänkning av skatten på fossila bränslen accepteras
sålunda inte. Förslaget om införande av en koldioxidskatt godtas. I
motion 1989/90:Sk631 (vpk) föreslås att en skatt på uran skall införas
och att skatten på vattenkraft producerad i äldre vattenkraftverk skall
höjas.

Enligt miljöpartiets förslag till riktlinjer för energibeskattningen bör
en enhetlig råvaruskatt tas ut på fossila bränslen och beskattning av

1989/90: N U lOy

elkraft ske på energiråvaran. En skatt på uran föreslås därför bli införd
och nuvarande konsumtionsskatt på elkraft bli avskaffad. Skattefrihet
föreslås för biobränslen och vindkraft. En stor del av de ökade skatteintäkter
som ett genomförande av förslaget skulle leda till bör enligt
motionärerna användas till att bekosta en nödvändig omställning av
energisystemet. Regeringens förslag till koldioxidskatt godtas. Mervärdebeskattningen
av energi accepteras, men undantag för vissa energislag
föreslås bli införda.

Ett upphävande av riksdagens beslut om mervärdeskatt på energi till
förmån för ett punktskattesystem begärs, med utgångspunkt i förhållandena
i Kalmar län och med åberopande av bl.a. glesbygdsaspekter,
också i motionerna 1989/90:Skl 17 (c) och 1989/90:Sk323 (c).

Med regeringens nu framlagda förslag att miljörelaterade skatter på
energi skall införas och att i samband därmed den allmänna energiskatten
på fossila bränslen skall sänkas fortsätter det arbete med en
reformering av energibeskattningen som inleddes förra året med beslut
om mervärdeskattebeläggning av energiområdet, en viss sänkning av
skatten på elenergi och en höjning av bensinskatterna. Därmed skulle
energi omfattas av tre huvudtyper av skatter: mervärdeskatt, miljöskatter
och energiskatter.

Näringsutskottet erinrar om att mervärdeskatt på energi har införts
av i huvudsak andra skäl än sådana som kan anföras från energipolitisk
synpunkt, även om skatten kan ha effekter, t.ex. på energiförbrukningen,
som är av intresse också med hänsyn till riktlinjerna för
energipolitiken. Näringsutskottet har från sina utgångspunkter tidigare
anslutit sig till regeringens uppfattning att övervägande skäl talar för
att mervärdebeskattning bör tillämpas även inom energisektorn. Det
som sägs i nu aktuella motioner till stöd för ett avskaffande av
mervärdeskatten på energi ger inte anledning till annan bedömning
från näringsutskottets sida.

Införandet av en koldioxidskatt i enlighet med regeringens förslag
kan stimulera till ökad effektivitet i bränsleanvändningen och en
övergång till användning av förnybara energislag eller till energislag
med lägre kolinnehåll och kan därigenom aktivt bidra till förverkligandet
av de energipolitiska målen. Näringsutskottet tillstyrker med
hänsyn härtill regeringens förslag beträffande koldioxidskatt. Utskottet
behandlar inte i detta yttrande frågan om skattens nivå och omfattning.

Näringsutskottet ansluter sig till regeringens uppfattning att nuvarande
punktskatter på energiområdet bör behållas vid sidan av de
miljörelaterade skatterna. Dessa punktskatter utgör ett av de ekonomiska
styrmedel som nu används för att styra energitillförsel och energianvändning
i den riktning som har beslutats av riksdagen och bör
enligt näringsutskottets mening finnas kvar i samma syfte även i
fortsättningen. För att en lämplig total skattebelastning skall uppnås
vid införandet av en koldioxidskatt, föreslås i propositionen att skatten
på fossila bränslen skall halveras och att en differentiering av skatten
på olja skall införas. Regeringens förslag i dessa avseenden förefaller
väl avvägda och tillstyrks av näringsutskottet.

1989/90: NU lOy

En energipolitisk proposition har aviserats av regeringen till hösten
1990. Näringsutskottet utgår från att det i denna proposition kommer
att ingå en analys av hur energiskatterna medverkar som styrmedel för
förverkligandet av de energipolitiska mål och program som formuleras
i propositionen.

Förslagen i här aktuella motioner sammanfaller på vissa punkter
med den ordning som riksdagen redan har beslutat eller nu föreslås
besluta men utgör i väsentliga delar riktlinjer för nya beskattningssystem.
Näringsutskottet har i det föregående ställt sig bakom regeringens
förslag. Det som anförs i motionerna bör enligt utskottets mening inte
föranleda några initiativ från riksdagens sida. 1 sammanhanget bör
nämnas att frågan om beskattningen av vattenkraftsproduktion behandlas
i utredningen (Fi 1989:08) om kraftföretagens vinster. Förutsättningarna
för införandet av en skatt på det uran som används i
kärnkraftverk har belysts av miljöavgiftsutredningen i dess betänkande
(SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Med hänvisning till det nu sagda tillstyrker näringsutskottet proposition
1989/90:111 punkt 8 i här berörd del och avstyrker motion
1989/90:Skl08 (m) yrkande 21, motion 1989/90:Skl 13 (c) yrkandena
15, såvitt här är i fråga, 16a, 16b, 16c, 21 och 23, motion
1989/90:Skll7 (c) yrkande 3, motion 1989/90:Sk323 (c) yrkande 2,
motion 1989/90:Sk434 (c) yrkandena 3 och 4, motion 1989/90:Sk660
(c), motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkandena 2, 31, 37, 39 och 40, motion
1989/90:Sk631 (vpk), motion 1989/90:Skl 10 (mp) yrkandena 1, 2, 7
och 8, motion 1989/90:Sk392 (mp) yrkandena 11—14 och motion
1989/90:Sk623 (mp) yrkande 1.

Nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt
Bakgrund och motionsförslag

Lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt innehåller
regler om begränsning av den energiintensiva industrins energiskattebelastning.
Reglerna och dessas tillämpning framgår av följande sammanfattning
i propositionen (s. 171):

Har elkraft eller bränsle förbrukats vid industriell tillverkning tas
enligt 2 § första stycket lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt (NEL) den allmänna energiskatten ut med sådant belopp
att skatten inte överstiger 3 % av de tillverkade produkternas försäljningsvärde
fritt fabrik. Det är RSV |riksskatteverket| som skall besluta
om denna nedsättning. Vid bedömningen av skattebelastningen tas
enligt 3 § NEL hänsyn endast till den genomsnittliga storleken av
skatten i förhållande till försäljningsvärdet för företagen inom en
bransch eller för grupp av företag med likartad tillverkning.

Enligt 2 § andra stycket NEL kan regeringen medge nedsättning för
visst företag utöver vad RSV kan besluta om. Ansökan görs hos
finansdepartementet. Som förutsättning för nedsättning gäller att särskilda
skäl föreligger. Regeringens beslut för de senaste åren har
inneburit att den sammanlagda energiskatten för elkraft och bränslen
har begränsats till 1,7 % av de tillverkade produkternas faktiska eller
beräknade försäljningsvärde fritt fabrik. Enligt besluten får hela energi -

1989/90:NU10y

skatten på elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas beaktas vid beräkningen
av skattebelastningen. För olja gäller att endast 291 kr. per nr'
av den allmänna energiskatten får beaktas. Den särskilda skatten på
olja och kol får inte beaktas. Nedsättningen omfattar främst cement-,
kalk- och tegelindustrin, massa- och pappersindustrin, järn- och stålindustrin
samt kemi- och gruvindustrin. Regeringen beviljade år 1988
och 1989 drygt 100 industriföretag nedsättning av den allmänna energiskatten.
Nedsättningen uppgick till ca 700 milj.kr. per år.

I propositionen föreslås att koldioxidskatten på andra bränslen än
bensin skall få ingå i underlaget för industrins nedsättning av skatt på
energi i avvaktan på att motsvarande åtgärder avseende koldioxidutsläpp
genomförs i den svenska industrins viktigaste konkurrentländer.
I propositionen aviseras också att en särskild utredare skall tillkallas
för att göra en fullständig översyn av den energiintensiva industrins
skattenedsättningsregler.

Frågan om industrins nedsättning av skatt på energi har tagits upp i
flera motioner — både specifikt, med anknytning till regeringens
förslag att koldioxidskatten skall inräknas i underlaget för nedsättningen,
och generellt vad avser regelsystemet som sådant.

Moderata samlingspartiet, vars förslag till framtida energibeskattning
innebär att inga andra punktskatter skall uttas på energi än en koldioxidskatt
(och bensinskatt), anvisar i motion 1989/90:Skl08 vissa reduceringsmöjligheter
avseende denna skatt. Förslagen härom, som hänför
sig till industriella processer där bränslen används för nyttiggörandet
av bränslenas kolinnehåll, behandlas av näringsutskottet i det följande
under rubriken Avdrag för allmän energiskatt och koldioxidskatt.
Några andra reducerings- eller nedsättningsregler bör inte finnas, anförs
det i motionen. Nuvarande spärregel som gör att allmän energiskatt
inte behöver överstiga 1,7 % av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde bör sålunda avskaffas. Svårigheter kan emellertid
föreligga i vissa branscher att anpassa bränslevalet efter nya förhållanden,
anför motionärerna. Därför bör möjlighet finnas till viss nedsättning
under en övergångsperiod.

Centerpartiet accepterar att koldioxidskatten får ingå i underlaget
för beräkningen av den energiintensiva industrins skattenedsättning
men begär i motion 1989/90:Sk 113 att regeringen skall låta utarbeta
nya nedsättningsregler enligt riktlinjer som dras upp i motionen. Syftet
är att industrin genom extra skattebelastning på hög energiförbrukning
skall stimuleras till större effektivitet i energianvändningen.

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig enligt vad som sägs i
motion 1989/90:Sk81 att koldioxidskatten skall få ingå i beräkningsunderlaget
för skattenedsättningen. Motionärerna anför som argument
industrins goda betalningsförmåga och det förhållandet att alternativa
energikällor kan väljas. Motionärerna begär också att riksdagen i ett
särskilt uttalande till regeringen skall understryka att den aviserade
översynen av skattenedsättningsreglerna måste göras skyndsamt av en
från industrin fristående utredare.

I miljöpartiets motion 1989/90:Skl 10 föreslås dels att nedsättningsreglerna
skall ändras så att den sammanlagda energiskatten begränsas
till 2,2 % av produkternas försäljningsvärde i stället för som nu

1989/90:NU10y

1,7 %, dels att ett nytt system skall införas som inte stimulerar till hög
eller ökad energiförbrukning. Motionärerna säger sig kunna acceptera
att koldioxidskatten under en övergångsperiod ingår i beräkningsunderlaget
för nedsättningen.

Också i motion 1989/90:Sk392 (mp) från allmänna motionstiden
förordas en höjning av nedsättningsgränsen till 2,2 %, här emellertid
specificerat till att gälla den elintensiva industrins skattenedsättning.
Höjningen föreslås bli genomförd den 1 juli 1990 och vara ett provisorium.
Målet bör, anser motionärerna, vara en avveckling av systemet
med särskilda nedsättningar av energiskatten.

I motion 1989/90:Sk699 (mp) föreslås nya regler för minskning av
den elintensiva industrins energiskatt. Förslaget i denna motion går ut
på att hela energiskatten skall betalas in och att den del av skatten som
enligt nuvarande eller kommande riksdagsbeslut skall återbetalas omfördelas
mellan företagen inom branschen på basis av tre faktorer:
antal sparade kWh, antal kWh genererade med biobränslen och antal
kWh genererade med mottryck.

Näringsutskottet behandlar först motionsyrkanden med anknytning
till nedsättningssystemet som sådant. Därefter tar utskottet upp regeringens
förslag att koldioxidskatt skall få ingå i beräkningsunderlaget
för nedsättningen och motionsyrkanden med anledning härav.

Nedsättning av allmän energiskatt

Som framgår av redovisningen i det föregående har i motionerna
väckts förslag som går ut på att nedsättningssystemet i princip skall
avskaffas (m), att det skall avskaffas på sikt men övergångsvis ersättas
med ett mera neutralt stöd (mp) och att det skall ges en ändrad
utformning så att effektiv energianvändning premieras (c). Bland förslagen
ingår också, som övergångslösning, att den gräns för nedsättning
som för närvarande tillämpas skall höjas (mp).

Näringsutskottet konstaterar inledningsvis att synpunkter på nedsättningssystemet
kan anföras från energipolitisk, näringspolitisk och handelspolitisk
synpunkt. Nedsättningsreglerna gör det möjligt att kompensera
svensk industri för den extra kostnadsbelastning den får vidkännas
— i regel utan motsvarighet i våra viktigare konkurrentländer
— genom hög punktbeskattning av energi. Möjligheterna till skattenedsättning
kan samtidigt ha en viss återhållande effekt på benägenheten
till omställning i energiförbrukningen och till hushållning med
energi.

Som nämnts i det föregående anmäler regeringen i propositionen
sin avsikt att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra en
fullständig översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningsregler.
Utskottet framhåller värdet av att en samlad prövning av
nedsättningssystemet sålunda kan ske. Utskottet utgår från att utredningsarbetet
kommer att bedrivas snabbt och att resultatet av översynen
i de delar som är av betydelse i detta sammanhang kommer att
ingå i underlaget för den energipolitiska proposition som har aviserats.

1989/90: NU lOy

Något särskilt uttalande av riksdagen av den innebörd som begärs i
motion 1989/90:Sk81 (vpk) Enner näringsutskottet inte erforderligt.

Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks med hänvisning till
den översyn av nedsättningssystemet som förestår.

Med det nu sagda avstyrker näringsutskottet motion 1989/90:Skl08
(m) yrkandena 16 och 17, motion 1989/90:Skl 13 (c) yrkande 22,
motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkande 36, motion 1989/90:Skl 10 (mp)
yrkandena 17 och 18, motion 1989/90:Sk392 (mp) yrkande 15 och
motion 1989/90:Sk699 (mp).

Vissa internationella aspekter

Internationella aspekter på råvaru- och miljöbeskattning tas upp i två
motioner från miljöpartiet. I motion 1989/90:Skl 10 anförs att regeringen
aktivt bör verka för att råvaruskatter och miljöskatter på energi
införs i konkurrentländerna på samma sätt som i Sverige. Regeringen
bör vidare verka för att frågan om miljöskatter drivs i förhandlingarna
inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT). I dessa
förhandlingar bör regeringen också aktualisera frågan om stöd och
subventioner till viss energiintensiv exportindustri och påtala de snedvridande
effekter på handeln som sådana åtgärder kan ha. I motionen
anges exempel på förekomsten av subventioner i andra länder.

De internationella samarbetsfrågor som tas upp i motionen är enligt
näringsutskottets mening viktiga med hänsyn både till att globalt
samordnade åtgärder är nödvändiga för att lösa miljöproblemen och
till att energiintensiv industri så långt möjligt bör fa likvärdiga konkurrensförutsättningar
med avseende på energipriser och miljörelaterade
pålagor.

Näringsutskottet erinrar om att ett internationellt samarbete på
miljövårdsområdet — vari inte minst ingår frågor rörande energi —
pågår och intensifieras inför den miljövårdskonferens som skall äga
rum år 1992. Sverige deltar aktivt i detta arbete. Detsamma gäller med
avseende på de särskilda förhandlingar om regler för subventioner och
stöd till industrin som just nu pågår inom ramen för GATT.

Med hänsyn till det nu sagda bör, anser utskottet, yrkandena 19 och
20 i motion 1989/90:Skl 10 (mp) inte föranleda något initiativ från
riksdagens sida. Yrkandena avstyrks sålunda.

Beräkningsunderlaget vid nedsättning

Näringsutskottet övergår så till att behandla regeringens förslag att
koldioxidskatt skall få ingå i beräkningsunderlaget för industrins nedsättning
av energiskatt. Som skäl härför anges i propositionen (s. 171)
att en koldioxidskatt påverkar de energiintensiva företagens internationella
konkurrenskraft på samma sätt som den allmänna energiskatten.
Koldioxidskatten borde därför ingå i nedsättningsunderlaget i avvaktan
på att motsvarande åtgärder avseende koldioxidutsläpp genomförs i
den svenska industrins viktigaste konkurrentländer. Förslaget avvisas i
motion 1989/90:Sk81 (vpk) med motivering att det, även om det för

1989/90: NU lOy

1** Riksdagen 1989190. 17sami Nr 10y

närvarande inte finns någon teknik som gör det möjligt att åtgärda
utsläppen av koldioxid, finns möjligheter att gå över till andra energikällor.

De förslag i motion l989/90:Skl08 (m) som rör koldioxidskatt och
viss möjlighet till nedsättning härav — inom ramen för vad som i
förhållande till nuvarande läge utgör ett helt nytt beskattningssystem
för energi — har näringsutskottet behandlat i det föregående. De
kommenteras inte vidare här.

Näringsutskottet finnér regeringens förslag väl motiverat. De negativa
effekterna av koldioxidskatten på svensk industris internationella
konkurrensförmåga skulle eljest, så länge som motsvarande skatt inte
införs i andra länder, bli alltför stora. Utskottet tillstyrker sålunda
proposition 1989/90:111 punkt 9 såvitt nu är i fråga och avstyrker
motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkande 35. Utskottet erinrar också om vad
som har anförts i det föregående med anledning av den planerade
översynen av reglerna om nedsättning av den energiintensiva industrins
energiskatt.

I propositionen framläggs (s. 58) ett förslag till ändring i 2 § lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt i syfte att möjliggöra
att koldioxidskatt på förordat sätt får ingå i beräkningsunderlaget för
nedsättningen. Näringsutskottet finnér att ett godtagande av den där
angivna formuleringen inte ger ett korrekt uttryck åt det avsedda
syftet. Utskottet lämnar i bilaga till detta yttrande förslag till ny
formulering av 2 §.

Avdrag av allmän energiskatt och koldioxidskatt
Avdrag av allmän energiskatt

Vid beräkningen av energiskatt tillämpas vissa avdragsregler i syfte
bl.a. att dubbelbeskattning skall undvikas. Bestämmelserna finns i 24
och 25 §§ lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Enligt huvudregeln
medges avdrag för bränsle som används för elproduktion. I gengäld
beskattas producerad elkraft.

Avdrag medges också för bränslen som används för produktion av
andra skattepliktiga bränslen, liksom för bränslen som säljs eller
förbrukas för annat ändamål än för energialstring. 1 lagtexten nämns
särskilt kolbränslen som förbrukas i metallurgiska processer. Liknande
avdragsbestämmelser tillämpas vid beräkningen av skatt på elektrisk
kraft.

De beskattningsprinciper som har redovisats i det föregående medför
att beskattningen vid energiproduktion sker på olika sätt för olika
typer av anläggningar. Ett kraftvärmeverk producerar både elkraft och
värme, som används t.ex. för att värma upp bostäder. För ett kraftvärmeverk
utgår inte någon skatt på det bränsle som anses åtgå för
elproduktion. I stället beskattas den levererade elkraften. Däremot
utgår skatt på det bränsle som används för värmeproduktionen.

Vid produktion i ett kondenskraftverk kommer endast den producerade
elkraften till nytta. Den värme som uppstår kyls bort med hjälp

1989/90: NU lOy

av luft eller sjövatten. Allt förbrukat bränsle anses ha använts för
elproduktionen. Kondenskraftverket belastas därför i princip inte med
någon bränsleskatt utan skatt betalas på den levererade elkraften. Den
del av bränslet som åtgår för förluster i form av värme som kyls bort,
s.k. spillvärme, beskattas således inte.

I propositionen (s. 163) hänvisas till ett förslag från kommittén för
indirekta skatter rörande spillvärmen från kondenskraftverk. Innebörden
av kommitténs förslag är att skatten på det bränsle som i ett
kondenskraftverk åtgår för värmeproduktion, s.k. spillvärme, till skillnad
från vad som gäller enligt nuvarande bestämmelser inte längre
skall vara avdragsgill. Flera remissinstanser har avvisat förslaget, anförs
det i propositionen, liksom även miljöavgiftsutredningen (MIA). Det
främsta skälet skulle enligt MIA vara att en sådan s.k. spillvärmeskatt i
kombination med de sammanlagda energi- och miljörelaterade skatter
som MIA föreslår skulle innebära en risk för kraftiga höjningar av den
allmänna elprisnivån. MIA anser att ett stödsystem för elproduktion
med miljöfördelar är att föredra framför en spillvärmeskatt. Vid de
angivna förhållandena talar starka skäl för att avdragsreglerna för
energiskatter när det gäller elproduktion behålls, sägs det i propositionen.

Det förslag från miljöavgiftsutredningen som åsyftas i propositionen
innebär att ett system med viss återbetalning eller kompensation av
elskatt för energieffektiv kraftvärmeproduktion skulle införas. Vid all
kraftvärmeproduktion skulle sålunda producenterna kompenseras med
4 öre per producerad kWh elkraft.

I motioner från centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna
begärs att beskattningsreglerna skall ändras så att kraftvärmeproduktion
inte missgynnas i förhållande till kondenskraftsproduktion. Att
energiskatt får dras av när bränslen används för elproduktion är,
anförs det i motion 1989/90:Skll3 (c), en av de största bristerna i
nuvarande energiskattesystem. Beskattningen av bränslen bör ske lika
oavsett om dessa utnyttjas för el- eller värmeproduktion. Motionärerna
anser att ett införande av spillvärmebeskattning i enlighet med förslaget
från kommittén för indirekta skatter skulle vara ett steg i rätt
riktning och beklagar att förslaget avvisas i propositionen. Liknande
synpunkter och förslag framförs i motion 1989/90:N71 (c). Också i
motion 1989/90:Sk631 (vpk) framställs krav av motsvarande innebörd.
Utan särskilt yrkande i frågan anförs i motion 1989/90:Sk392 (mp) att
skatter eller avgifter skall utgå även på fossila bränslen för elproduktion.

Finansutskottet har uttalat (1988/89:FiU30 s. 63) att en ökad likformighet
bör eftersträvas när det gäller beskattningen av elenergi från
kraftvärme- resp. kondenskraftverk och att ett första steg i den riktningen
kan vara att spillvärmen från kondenskraftverk beskattas på
samma sätt som värmeproduktionen i kraftvärmeverk. Riksdagen har,
på förslag av finansutskottet, hemställt (rskr. 1988/89:327) att regeringen
skyndsamt skall lägga fram förslag härom.

Näringsutskottet har för sin del, med anledning av motioner i
ämnet, vid flera tillfällen uttalat att beskattningen av kraftvärmepro -

1989/90: NUlOy

duktion inte är väl avvägd i förhållande till beskattningen av kondenskraftsproduktion.
Utskottet har vidare anfört att energibeskattningen
måste utformas så att den främjar en effektiv energianvändning. Näringsutskottet
har emellertid avstyrkt motionerna med hänvisning till
pågående utredningar (1988/89:NU3y; avv. men. c, vpk; mp).

Som har framgått av det föregående har regeringen vid en samlad
bedömning av förslagen från kommittén för indirekta skatter resp.
miljöavgiftsutredningen i frågan om en eventuell s.k. spillvärmeskatt
stannat för att förorda att någon sådan skatt inte skall införas, dvs. att
här aktuella avdragsregler för energiskatter vid elproduktion skall
bibehållas i sin nuvarande utformning.

I avvaktan på regeringens ställningstagande till miljöavgiftsutredningens
förslag om stöd till kraftvärmeproduktion ansluter sig näringsutskottet
till regeringens uppfattning men erinrar därvid om sina
tidigare uttalanden i frågan. Dessa är fortforande giltiga och bör enligt
utskottets mening beaktas vid den samlade prövning av frågan som
förestår. Motion 1989/90:Skl 13 (c) yrkande 16 d, motion 1989/90:N71
(c) och motion 1989/90:Sk631 (vpk) yrkande 4 bör enligt utskottets
mening inte föranleda något initiativ från riksdagens sida. De avstyrks
sålunda.

Näringsutskottet kommenterar inte vad som i övrigt anförs i propositionen
(s. 161 f.) beträffande industriell kraftvärmeproduktion.

I detta sammanhang behandlar näringsutskottet också två motioner
rörande beskattningen av råtallolja, vilka har anknytning till bestämmelserna
om avdrag av allmän energiskatt.

Råtallolja framkommer som biprodukt inom massa- och pappersindustrin.
Produkten kan avsättas externt för vidare förädling till bl.a.
specialkemikalier. Den har också ett alternativutnyttjande internt som
bränsle vid massa- och papperstillverkning.

1 motionerna 1989/90:Skl 14 (m) och 1989/90:Sk676 (c) anförs att
energiskatten på olja oavsiktligt träffar företag som använder råtallolja
som råvara i sin kemikalieproduktion. För att massaindustrin skall
sälja råtallolja till förädling i stället för att använda den internt som
bränsle krävs att köparen betalar ett pris som motsvarar priset för den
eldningsolja som går åt för att ersätta råtalloljan som bränsle. Därmed
drabbas råtallolja indirekt av energiskatt, sägs det i motionerna. "Fantomskatten"
på råtallolja ger berörda företag ett golv för sina råvarukostnader
som ligger mer än dubbelt så högt som konkurrenternas.
Motionärerna hänvisar till den i energilagstiftningen tillämpade principen
att bränslen som används för annat ändamål än energialstring inte
skall vara belagda med skatt. En lösning som överensstämmer med
detta synsätt vore, menar de, att låta producenterna av råtallolja få
skattefri eldningsolja motsvarande de volymer råtallolja de säljer för
vidareförädling. Som en alternativ lösning pekas i motion
1989/90:Sk676 (c) på möjligheten att under samma förutsättning medge
återbetalning av skatten i likhet med vad som gäller för utländska
beskickningar.

1989/90: N U lOy

"Skattebelastningen" på råtallolja i industriell användning är, som
framhålls i motionerna, indirekt och oavsiktlig. Det är uppenbart att
de successiva höjningarna av skatten på olja har lett till att den svenska
råtalloljebaserade industrin har fått sina konkurrensförutsättningar
kraftigt försämrade i förhållande till framför allt motsvarande industri
i länder med låg energibeskattning.

Näringsutskottet anser att det från sysselsättningssynpunkt och beredskapssynpunkt
är angeläget att den förädlingsindustri som baserar
sin tillverkning på tallolja kan fortsätta sin verksamhet och att det
hinder för en konkurrens på likvärdiga villkor som nu angivna
förhållanden utgör kan undanröjas. Möjligheterna att finna en lösning
på det här angivna problemet bör därför prövas. Bestämmelsen i 24 §
första stycket f) lagen (1957:262) om allmän energiskatt, enligt vilken
avdrag medges för skatt på bränsle som har förbrukats eller försålts för
förbrukning för annat ändamål än energialstring, ger enligt näringsutskottets
mening stöd åt detta krav. Olika alternativ till lösning kan
diskuteras och det är angeläget att behovet av en konkurrensneutral
lösning uppmärksammas vid prövningen. Prövningen bör ske så att en
ändrad ordning kan komma till stånd innan de nya punktskatterna på
energi träder i kraft den 1 januari 1991.

Enligt vad näringsutskottet har erfarit kommer frågan om den
berörda industrins situation med avseende bl.a. på försörjningen med
råtallolja att utredas i regeringskansliet. Enligt utskottets mening bör
därvid beaktas de synpunkter i frågan som utskottet här har redovisat.

Näringsutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion
1989/90:Skl 14 (m) och motion 1989/90:Sk676 (c) i ett uttalande till
regeringen ansluter sig till vad utskottet här har anfört.

Avdrag av koldioxidskatt

I propositionen (s. 152) föreslås att de avdragsregler som nu gäller för
allmän energiskatt skall gälla också koldioxidskatt. Tre motionsyrkanden
har väckts i denna fråga.

I det förslag till nytt beskattningssystem, grundat på ett uttag av
koldioxidskatt, som föreslås av moderata samlingspartiet i motion
1989/90:Skl08, ingår att vissa möjligheter till reduktion skall finnas.
Näringsutskottet behandlar förslaget härom i nu aktuellt avsnitt av
yttrandet även om det inte klart framgår av motionen om den åsyftade
reduktionen skulle ske i form av avdrag eller på annat sätt. I motionen
konstateras att det i vissa industriella processer, t.ex. stål- och cementframställning,
är nödvändigt att använda bränslen för att utnyttja kolet
i dessa. I den mån kolet binds till det framställda ämnet bör enligt
motionärerna återbetalningsregler av det slag regeringen föreslår vara
tillämpliga. Även i andra fall bör koldioxidskatten kunna reduceras
om det för den industriella processen är nödvändigt att specifikt nyttja
grundämnet kol.

Centerpartiet avvisar i motion 1989/90:Skl 13 delvis regeringens förslag
och föreslår att koldioxidavgift skall tas ut när fossila bränslen
används för elproduktion. Någon avdragsmöjlighet skulle alltså inte

1989/90:NU lOy

medges i detta fall. Motionärerna föreslår att skatten skall erläggas och
att erlagda belopp sedan skall återbetalas till producenter av elkraft i
enlighet med ett förslag som centerpartiets representant i miljöavgiftsutredningen
har presenterat i en reservation till utredningens betänkande
(SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Innebörden
av förslaget är att återbetalning av skatten skall fördelas lika per
kWh elkraft producerad i kraftvärme- eller mottrycksprocesser resp.
som kondenskraft (exkl. kärnkraft) oavsett om produktionen har skett
med biobränslen, torv eller fossila bränslen. Detta skulle gynna användningen
av inhemska bränslen och produktionen av kraftvärme/mottryck.

Ett krav på att koldioxidskatten skall tas ut när fossila bränslen
används för elproduktion framförs också av miljöpartiet i motion
1989/90:Skl 10.

Jernkontoret har i en särskild skrivelse framfört synpunkter på
avdragsbestämmelserna för skatt på bränslen.

Den princip enligt vilken upphovsmännen till motion
1989/90:Skl08 (m) föreslår att avdrag av koldioxidskatt skall kunna ske
i det av dem förordade energibeskattningssystemet, återspeglas i gällande
lagstiftning genom den formulering som i 24 § lagen (1957:262) om
allmän energiskatt har getts reglerna om avdrag för skatt på bränsle.
Dessa regler skall enligt regeringens förslag tillämpas också vid uttag av
koldioxidskatt. Något förslag till ny formulering av avdragsreglerna
redovisas inte i motion 1989/90:Skl08 (m). Yrkande 15 i denna motion
avstyrks av näringsutskottet med hänsyn till det nu sagda.

Synpunkter kan, utifrån olika aspekter, läggas på 24 § nämnda lag i
dess nuvarande lydelse. Som har framgått av framställningen i det
föregående har regeringen anmält sin avsikt att låta göra en fullständig
översyn av den energiintensiva industrins skattenedsättningsregler. Enligt
vad näringsutskottet har erfarit diskuteras i samband med beredningen
av direktiven till denna utredning också frågan om en översyn
av vissa avdragsregler med anknytning till området. Utskottet utgår
från att eventuella överväganden även i sådana frågor kommer att
redovisas i anslutning till den energipolitiska propositionen.

Vad så gäller kravet i motionerna 1989/90:Skl 13 (c) och

1989/90:Skl 10 (mp) på att koldioxidskatt skall uttas på fossila bränslen
som används vid elproduktion hänvisar näringsutskottet till vad utskottet
har anfört i det föregående beträffande avdrag för allmän energiskatt.
Samma resonemang om behovet av bättre avvägd beskattning av
kraftvärmeproduktion och kondenskraftsproduktion och samma hänvisning
till den fortsatta beredningen av miljöavgiftsutredningens förslag
är giltiga också med avseende på uttaget av koldioxidskatt. I de här
aktuella motionerna begärs emellertid att avdrag för koldioxidskatt
över huvud taget inte skall medges när skattepliktiga bränslen används
vid elproduktion. Näringsutskottet finner inte bärande motiv för en
sådan särregel och avstyrker därför motion 1989/90:Skl 13 (c) yrkande
18 och motion 1989/90:Skl 10 (mp) yrkande 6.

Proposition 1989/90:111 moment 7 tillstyrks av utskottet såvitt här
är i fråga.

1989/90: NU lOy

Skattebefrielse som energipolitiskt instrument
Inledning

Under denna rubrik behandlar näringsutskottet ett antal motioner som
går ut på att vissa energislag helt eller delvis skall befrias från skatt. En
huvudgrupp av förslag siktar till att vissa energislag skall befrias från
mervärdeskatt. En andra huvudgrupp avser motsvarande undantag från
allmän energiskatt. Förslagen gäller fjärrvärme, etanol och metanol,
biobränslen samt elkraft producerad i vindkraftverk.

Som inledning till sin behandling av dessa motioner vill näringsutskottet
erinra om vissa förslag i miljöavgiftsutredningens betänkande
(SOU 1989:83) om stimulansåtgärder för miljövänlig energiproduktion.
En kombination av ett system med viss elskatteåterbetalning eller
elskattekompensation för energieffektiv kraftvärmeproduktion och ett
särskilt stöd till sådan elproduktion som inte medför koldioxidutsläpp
skulle enligt utredningens mening ge den mest effektiva styrningen vid
en fortsatt utbyggnad av elproduktionskapaciteten. Utredningens förslag
innebär att ett visst stöd skulle utgå vid elproduktion i kraftvärmeverk,
vid elproduktion med biobränslen som inte medför koldioxidutsläpp
och vid produktion av elenergi med vindkraft, solceller, vågkraft
m.m., dock ej vattenkraft eller kärnkraft. Miljöavgiftsutredningens
förslag bereds nu i regeringskansliet. Enligt vad som sägs i proposition
1989/90:146 om livsmedelspolitiken (s. 41) förbereds för närvarande
förslag inom en ram av 500 milj.kr. per år syftande till att miljövänlig
energiproduktion bl.a. i form av kraftvärme skall stimuleras. Därvid
skall prioritet ges åt biobränslen. Det är angeläget att en varaktig
marknad för biobränslen kommer till stånd, sägs det bl.a. i propositionen.

Mervärdeskatt på fjärrvärme

Enligt riksdagens beslut med anledning av proposition 1989/90:50 om
inkomstskatten för år 1990, m.m. har fjärrvärme undantagits från
mervärdeskatt fram till den 1 januari 1991. Undantaget motiverades
med behovet av att fjärrvärmeverkens konkurrenskraft inte skulle
försämras i avvaktan på en samordnad reform på energiskatteområdet.

Enligt vad som anförs i motion 1989/90:Skl08 står moderata samlingspartiet
i princip bakom beslutet om mervärdeskatt på energi. För
att en fortsatt fjärrvärmeutbyggnad inte skall hämmas föreslås emellertid
att ingen mervärdeskatt skall uttas på fjärrvärme. Ett förstahandskrav
i centerpartiets motion 1989/90:Skl 13, liksom i vänsterpartiet
kommunisternas motion 1989/90:Sk81, är att beslutet om mervärdeskatt
på energi skall rivas upp. Skulle emellertid denna begäran inte
tillmötesgås föreslås i de bägge motionerna att fjärrvärme skall undantas
från mervärdeskatt. I motion 1989/90:Sk691 (c) anförs att skattebelastningen
på fjärrvärme vid bibehållen mervärdeskattebeläggning i
vart fall bör begränsas till det bränsle som används vid värmeproduktionen.

1989/90:NU10y

I proposition 1989/90:50 (s. 86) återgavs vissa uppgifter om effekterna
på fjärrvärmeverkens konkurrenskraft av en skatteomläggning på
området. Uppgifterna hade redovisats i statens energiverks rapport
(1987:2) Fjärrvärmens ekonomiska situation. Av rapporten framgår att
ett skatte- och avgiftssystem i enlighet med miljöavgiftsutredningens
förslag i kombination med mervärdeskatt skulle innebära att konkurrensförhållandet
mellan fjärrvärme och enskild uppvärmning blir ungefår
detsamma som nu gäller.

Enligt näringsutskottets mening bör systemet med mervärdebeskattning
av energi vara generellt med så få undantag som möjligt. Skatten
fyller som redan tidigare har framhållits primärt andra än energipolitiska
syften. En ordning med undantag för vissa energislag skulle
komplicera tillämpningen av mervärdeskattesystemet och försvåra en
utvärdering av effekterna av de olika ekonomiska styrmedel som
används i energipolitiken.

Vad näringsutskottet här har anfört som generell kommentar gäller
med avseende på samtliga motionsyrkanden i det följande rörande
mervärdeskatt. Särskilda synpunkter kan emellertid också anföras.

Näringsutskottet konstaterar sålunda, såvitt avser fjärrvärme, att regeringens
nu framlagda förslag till skatter och avgifter på energi i
huvudsak sammanfaller med vad miljöavgiftsutredningen har förordat.
De här aktuella motionerna bör därför enligt näringsutskottets mening
inte nu föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Näringsutskottet
förutsätter emellertid att regeringen med uppmärksamhet följer den
fortsatta utvecklingen. Med det sagda avstyrks motion 1989/90:Skl08
(m) yrkande 13, motion 1989/90:Skl 13 (c) yrkande 15 i här aktuell
del, motion 1989/90:Sk691 (c) och motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkande
32.

Mervärdeskatt på biobränslen

Krav på undantag från mervärdeskatt på biobränslen förs fram i
centerpartiets motion 1989/90:Skl 13 och i tre motioner från miljöpartiet,
nämligen motionerna 1989/90:Sk392, 1989/90:Sk623 och

1989/90:Sk697.

Enligt miljöavgiftsutredningen passerar endast en tiondel av de
inhemska bränslena någon egentlig marknad, dvs. säljs och köps före
användningen. De viktigare köparna av inhemska bränslen (värmeverk
m.fl.) kan vidare göra avdrag för erlagd mervärdeskatt. Mervärdeskatten
påverkar därför inte köparnas bränslekostnader. Man kan således
inte, anför utredningen, stödja inhemska bränslen enbart genom att
befria dessa bränslen från mervärdeskatt. Som nämnts i det föregående
föreslår utredningen att stöd skall utgå bl.a. till elproduktion som sker
med sådana bränslen som inte ger ett nettotillskott av koldioxid till
atmosfären, dvs. biobränslen. Förslag till stimulansåtgärder avseende
bl.a. användningen av biobränslen förbereds i regeringskansliet.

Med hänsyn till det nu sagda finnér näringsutskottet att något
riksdagsinitiativ med anledning av de här aktuella motionerna inte är
påkallat. Näringsutskottet avstyrker sålunda motion 1989/90:Skl 13 (c)

1989/90:NU10y

yrkande 15 i här aktuell del, motion 1989/90:Sk392 (mp) yrkande 9 i
här aktuell del, motion 1989/90:Sk623 (mp) yrkande 2 i här aktuell
del och motion 1989/90:Sk697 (mp) yrkande 2.

Mervärdeskatt på vindkraft

Ytterligare ett energislag, nämligen elkraft producerad i vindkraftverk,
omfattas av förslag om befrielse från mervärdeskatt. Förslagen framförs
i aktuella delar av motionerna 1989/90:Sk392 (mp) och 1989/90:Sk623
(mp) och 1989/90:Sk697 (mp) i syfte att produktionen av förnybar och
miljövänlig vindkraft skall stimuleras.

För att en mervärdeskattebefrielse skall få någon effekt på elpriset
krävs ett administrativt system där eventuell andel elenergi från vindkraftverk
kan urskiljas och skattebefrias hos den slutlige förbrukaren,
elabonnenten. I de flesta fall är denna andel synnerligen liten. Mot
denna bakgrund synes motionärernas förslag vara praktiskt svårt att
genomföra. Näringsutskottet avstyrker med hänvisning härtill motionerna
i nu aktuella delar.

Allmän energiskatt på biobränslen

I motioner från centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna krävs
befrielse från allmän energiskatt på biobränslen. Skattefrihet på sådana
bränslen är en av de riktlinjer för energiskattepolitiken som begärs av
miljöpartiet i motion 1989/90:Skl 10.

Motoralkoholer, biogas och andra biobränslen är med nu känd
teknik framtidens bränslen, anförs det i motion 1989/90:Sk685 (c).
Genom ekonomiska styrmedel bör användningen av dessa bränslen
och utvecklingen av ny teknik stimuleras. Bränslena bör skattebefrias
under förutsättning att de tillverkas av biomassa. Skattebefrielse på
inhemska bränslen, vilket skulle gynna introduktionen av etanol,
efterlyses i motion 1989/90:Sk688 (c). Ett främjande av produktion och
bruk av etanol står i centrum för intresset också i motion
1989/90:Sk679 (vpk). Där begärs att energibeskattningen skall ges en
sådan inriktning att inhemsk energiproduktion och inhemska energiråvaror
främjas.

Näringsutskottet erinrar inledningsvis om att en ökad användning av
inhemska bränslen skall eftersträvas enligt de riktlinjer för energipolitiken
som riksdagen har lagt fast. En huvudpunkt i dessa riktlinjer är
att samhällets behov av en billig och säker energiförsörjning skall
tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är
grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor.
Statliga medel har under lång tid satsats från bl.a. energiforskningsprogrammet
för olika forsknings- och utvecklingsinsatser syftande till att
inhemska, förnybara energikällor skall kunna utnyttjas i ökad omfattning.
Insatserna har bl.a. gällt energigrödor, etanolframställning och
biogasframställning. De aktuella energislagen är redan skattemässigt
gynnade genom att allmän energiskatt inte uttas på inhemska festa
bränslen och genom att etanol är lägre beskattat än bensin. Genom
den höjning av bensinskatten som har genomförts den 1 januari 1990

1989/90:NU10y

har etanolens konkurrenskraft gentemot bensin ytterligare förbättrats.
Den förstärks än mer genom förslaget i proposition 1989/90:111 om att
koldioxidskatt inte skall tas ut på etanol. Koldioxidskatt skall enligt
förslaget inte heller tas ut på biobränslen.

I proposition 1989/90:146 om livsmedelspolitiken anförs (s. 41) att
frågan om det är ekonomiskt rimligt att i Sverige producera etanol för
drivmedel kommer att särskilt studeras mot bakgrund av de förbättrade
konkurrensförutsättningar som nu gäller för etanolen.

Motionsyrkanden om skattefrihet för etanol baserad på inhemska
råvaror har behandlats av riksdagen vid ett flertal tillfällen. Näringsutskottet
har i sina yttranden till skatteutskottet uttalat att de aktuella
propåerna borde avslås på den principiella grunden att införandet av
skattefrihet endast för etanol som tillverkas i Sverige av inhemska
råvaror torde strida mot Sveriges handelspolitiska åtaganden. Motionerna
har fått stöd i avvikande meningar (c, vpk, mp).

Näringsutskottet anser i likhet med motionärerna att det från energipolitisk
synpunkt är angeläget att produktionen och användningen av
inhemska förnybara energiråvaror fortsätter att öka. Detta gäller såväl
biobränslen som etanol. Av redogörelsen i det föregående har framgått
att frågan om en inhemsk etanoltillverkning har fatt förnyad aktualitet
genom skattereformerna på energiområdet och att en prövning av
förutsättningarna för en tillverkning pågår i regeringskansliet.

Energibeskattningen används redan nu som ett av flera styrmedel
för att en ökad användning av förnybara energislag skall stimuleras.

Näringsutskottet understryker att skatteinstrumentet måste användas
på ett sätt som överensstämmer med våra internationella förpliktelser
på handelsområdet. Någon skattefrihet enbart för inhemskt tillverkad
etanol bör med hänsyn härtill inte införas. Det framgår av den
föregående framställningen att etanol redan nu är, och vid ett godkännande
av regeringens förslag i proposition 1989/90:111 kommer att än
mer bli, skattemässigt gynnat i förhållande till bensin. Enligt näringsutskottets
mening saknas skäl för ytterligare skattepremiering i enlighet
med vad som föreslås i motionerna. Med hänvisning till det nu
anförda avstyrker näringsutskottet motion 1989/90:Sk685 (c) yrkande

1, motion 1989/90:Sk688 (c) och motion 1989/90:Sk679 (vpk).

Till förslaget i motion 1989/90:Skl 10 (mp) i här aktuell del har
näringsutskottet tagit ställning i det föregående.

Beskattningen av små vindkraftverk

Näringsutskottet behandlar så slutligen motionsyrkanden om skatten
på elkraft producerad i små vindkraftverk.

Generell skattefrihet för vindkraft är en av de riktlinjer för energiskattepolitiken
som föreslås av centerpartiet och miljöpartiet i motion
1989/90:Sk660 (c) resp. motion 1989/90:Sk392 (mp). Näringsutskottet
har behandlat förslagen härom i det föregående. I nu aktuellt sammanhang
tar utskottet upp frågan om skattebefrielse för småskalig vindkraftsproduktion.

1989/90: NU lOy

Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår skatt inte för
elektrisk kraft som framställs inom riket av producent, som förfogar
över en installerad generatoreffekt mindre än 100 kW och som icke
yrkesmässigt distribuerar elektrisk kraft. Denna regel har betydelse
framför allt för mindre vattenkraft- och vindkraftverk.

I motionerna 1989/90:Sk644 (fp), 1989/90:Sk642 (c) och

1989/90:Sk693 (vpk) förordas att gränsen för skattebefrielse för vindkraft
skall höjas från 100 kW till 500 kW. Som ett alternativ anges i
motion 1989/90:Sk642 (c) att skattefrihet skall gälla upp till en produktion
av 700 000 kWh. Genom sådana lösningar skulle elkraft från
småskaliga vindkraftverk inte missgynnas i förhållande till elkraft från
små vattenkraftverk, anför motionärerna. Orättvisa sägs uppstå därigenom
att ett vindkraftverk genomsnittligt kan utnyttjas väsentligt mindre
än ett vattenkraftverk.

Med anledning av liknande motioner anförde näringsutskottet i ett
yttrande till skatteutskottet förra året (1988/89:NU3y) att näringsutskottet
delade motionärernas uppfattning att små vindkraftverk lokalt
kunde ge ett värdefullt bidrag till energiförsörjningen. Genom gällande
skattebefrielse hade staten också sökt stimulera tillkomsten av sådana
små kraftverk. En utökad skattebefrielse för vindkraftsproduktion i
enlighet med motionsyrkandena var näringsutskottet inte berett att
tillstyrka. Motionerna fick stöd i avvikande meningar (c; mp).

Regeln om skattebefrielse för elproduktion i anläggningar med högst
100 kW installerad effekt var ursprungligen anpassad till mindre
vattenkraftverk. Dessa kan emellertid, som framhålls i motionerna
1989/90:Sk644 (fp) och 1989/90:Sk642 (c), inte direkt jämföras med
vindkraftverk, eftersom de senare har avsevärt lägre tillgänglighet och
medeleffektuttag. Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att
skattebefrielse för elkraft från små vindkraftverk resp. små vattenkraftverk
på så sätt inte ges på lika villkor. Lagen (1957:262) om allmän
energiskatt bör därför ändras så att denna skevhet undanröjs.

Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen anmoda regeringen
att pröva de olika alternativ till lösning som anges i motionerna och
härefter återkomma med förslag till riksdagen.

Med det nu sagda tillstyrker näringsutskottet motionerna
1989/90:Sk644 (fp), 1989/90:Sk642 (c) och 1989/90:Sk693 (vpk).

1989/90: NU lOy

Stockholm den 15 maj 1990
På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Åke Wictorsson
(s), Per-Ola Eriksson (c), Birgitta Johansson (s), Nic Grönvall (m),
Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Roland Larsson (c), Rolf L
Nilson (vpk), Leif Marklund (s), Sven-Ake Nygårds (s), Christer Eirefelt
(fp), Bertil Danielsson (m), Lars De Geer (fp), Krister Skånberg
(mp)* och Loui Bernal (mp)**.

*T.o.m.avsnittet Vissa internationella aspekter
‘♦Övriga avsnitt

Avvikande meningar

1. Energibeskattningssystemet i stort

Nic Grönvall (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Energibeskattningssystemet i stort — som
börjar med "Med regeringens" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till de riktlinjer för energibeskattningen
som föreslås i motion 1989/90:Skl08 (m). Dessa riktlinjer utgår från
att den nuvarande beskattningsnivån skall bevaras oförändrad. Den
svenska industrin behöver för en framgångsrik utveckling stabila energipriser
på låg nivå. Vidare skall gälla att mervärdeskatt skall utgå på
energi. (Utskottet återkommer i det följande med förslag om särskild
skattesats för fjärrvärme.) Därutöver föreslås i motionen att en skatt på
emissioner av koldioxid införs. Nuvarande punktskatter inom energiområdet,
inkl. elskatten och den särskilda skatten på oljeprodukter,
kol och bensin, skall i sin helhet avskaffas, med undantag för en del av
bensinskatten. För mindre miljöskadlig olja skall stimulansavdrag införas.
Det nu sagda innebär att förslaget i proposition 1989/90:111 om en
sänkning av punktskatterna på fossila bränslen avstyrks av näringsutskottet.

En energibeskattning enligt dessa riktlinjer skulle innebära att energi
inte som nu straffbeskattas, utan att endast föroreningarna i energi
beskattas och motverkas. Inhemska bränslen, bi.a. biobränslen, skulle
få det lättare att göra sig gällande. Vindkraften skulle fä förbättrade
förutsättningar. Hushållningen med energi skulle stimuleras på ett
rationellt sätt liksom produktionen och distributionen av energi.

1989/90:NU lOy

Med hänvisning till vad som här har anförts avstyrker näringsutskottet
proposition 1989/90:111 punkt 8 i här berörd del och tillstyrker
motion 1989/90:Skl08 (m) yrkande 21. Näringsutskottet avstyrker
samtliga övriga här aktuella motionsyrkanden.

2. Energibeskattningssystemet i stort

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Energibeskattningssystemet i stort — som
börjar med "Med regeringens" och slutar med "yrkande 1" bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till de riktlinjer för energibeskattningen
som formuleras i motionerna 1989/90:Skl 13, 1989/90:Sk434 och
1989/90:Sk660 från centerpartiet. Dessa riktlinjer innebär att en miljöanpassad
och framtidsinriktad energibeskattning bör fastställas som
gynnar miljövänlig och förnybar energi på bekostnad av miljöförstörande
importerade energislag. Härvid bör en konsekvent övergång ske
till uttag av skatter och avgifter på elkraft och värme i produktionsledet
för att effekti visering och begränsning av utsläpp skall stimuleras.
Näringsutskottets bedömning av regeringens förslag till ändrad energibeskattning
och av de motionsyrkanden som här är aktuella utgår från
dessa riktlinjer, vars tillämpning skulle ge bättre förutsättningar att nå
de mål för energipolitiken som riksdagen har lagt Jast.

Mervärdeskatt på energi innebär bl.a., som framhålls i motion
1989/90:Skl 13 (c), att det blir väsentligt svårare att uppfylla fastlagda
energipolitiska mål. Skattebeläggningen leder bl.a. till försämrad konkurrenskraft
för biobränslen, vilka i den framtida energiförsörjningen
måste få spela en väsentlig roll. Näringsutskottet ansluter sig med
hänsyn till det nu sagda till förslaget i denna motion om att riksdagen
skall besluta undanta energiområdet från mervärdeskatt från den 1
januari 1991. Liknande förslag framförs i motionerna 1989/90:Skl 17
(c) och 1989/90:Sk323 (c) samt i motion 1989/90:Sk81 (vpk).

Förslagen i proposition 1989/90:111 om införande av koldioxidskatt
och samtidig sänkning med 50 % av skatten på fossila bränslen ligger,
vid en samlad bedömning, väl i linje med här angivna riktlinjer och
tillstyrks av näringsutskottet.

Enligt principen om övergång till beskattning av energi i produktionsledet
bör, i enlighet med vad som föreslås i motion 1989/90:Skll3
(c), nuvarande elskatter i konsumtionsledet avskaffas och ersättas med
en elproduktionsskatt på elkraft producerad i vattenkraftverk och
kärnkraftverk. I samband med beslut härom bör riksdagen också slå
fast att elkraft producerad på basis av biobränslen, vind och solenergi
skall vara skattefri. Skatteavdrag för nämnda produktionsskatt bör
medges vid export, och skatt bör påläggas vid import av elkraft.
Skattefrihet för avkopplingsbar elkraft bör ej medges. Näringsutskottet
ansluter sig också till förslaget i motion 1989/90:Sk660 (c) om att en
skatt på uran skall införas.

1989/90: NU lOy

Ett beslut av riksdagen av den innebörd som här har förordats
skulle också tillgodose vissa önskemål i motionerna 1989/90:Sk81
(vpk) och 1989/90:Sk631 (vpk).

Med det sagda tillstyrker näringsutskottet proposition 1989/90:111
punkt 8 i här berörd del. Vidare tillstyrks motion 1989/90:Skl 13 (c)
yrkandena 15 såvitt nu är i fråga, 16a, 16b, 16c, 21 och 23, motion
1989/90:Skl 17 (c) yrkande 3, motion 1989/90:Sk434 (c) yrkandena 3
och 4, motion 1989/90:Sk323 (c) yrkande 2 samt motion 1989/90:Sk81
(vpk) yrkande 31. Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

3. Energibeskattningssystemet i stort

Rolf L Nilson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Energibeskattningssystemet i stort — som börjar med "Med regeringens"
och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

I motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkas avslag på proposition 1989/90:111
i dess helhet. I ett antal punkter preciseras förslag till nya energiskatter
som riksdagen bör besluta för den händelse huvudyrkandet inte skulle
bifallas. Näringsutskottet tillstyrker i första hand motionärernas huvudyrkande.
I andra hand ansluter sig näringsutskottet till de förslag om
nya punktskatter för energi som framförs i motionen. Mervärdeskatt
på energi leder till en snedfördelning och försämrar möjligheterna att
låta beskattningen tjäna miljö- och energipolitiska syften. Beslutet om
mervärdebeskattning av energi bör därför rivas upp. Ett sådant beslut
skulle också tillgodose önskemål av samma innebörd som framförs i
motionerna 1989/90:Skl 13 (c), 1989/90:Skl 17 (c) och 1989/90:Sk323
(c). Punktskatten på elkraft bör höjas liksom — tvärtemot vad som
föreslås i propositionen — punktskatterna på olja och kol, allt i
enlighet med de förslag som redovisas i motion 1989/90:Sk81 (vpk).
Som ett led i en strategi för avvecklingen av kärnkraften bör vidare en
skatt på uran införas. Skatten på elkraft producerad i äldre vattenkraftverk
bör enligt näringsutskottets mening höjas. Övervinsterna i denna
kraftproduktion är uppenbara och bör snarast — utan att resultatet av
utredningen (Fi 1989:08) om kraftföretagens vinster avvaktas — användas
för angelägna sysselsättningsskapande åtgärder i de berörda regionerna.

Ett beslut av riksdagen av den innebörd näringsutskottet här har
förordat skulle delvis ligga i linje med vad som begärs i motionerna
1989/90:Skl 13 (c) och 1989/90:Sk660 (c).

Det nu sagda innebär att näringsutskottet avstyrker proposition
1989/90:111 punkt 8 i här berörd del. Utskottet tillstyrker i första hand
yrkande 2 i motion 1989/90:Sk81 (vpk), i andra hand dess yrkanden
31, 37, 39 och 40. Utskottet tillstyrker vidare motion 1989/90:Sk631
(vpk) samt motion 1989/90:Skl 17 (c) yrkande 3. Övriga här aktuella
motionsyrkanden avstyrks.

1989/90:NU10y

4. Energibeskattningssystemet i stort

Krister Skånberg (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Energibeskattningssystemet i stort — som börjar med "Med regeringens"
och slutar med "yrkande 1" bort ha följande lydelse:

Snabb avveckling av kärnkraften, effektivisering av elanvändningen,
hushållning med energi och omställning från uppvärmning med elektrisk
energi till uppvärmning med biobränslen bör, enligt vad som
anförs i motion 1989/90:N414 (mp), vara de centrala riktlinjerna i
energipolitiken. Näringsutskottet ansluter sig till motionärernas uppfattning.
För att ett sådant energipolitiskt program skall kunna förverkligas
måste bl.a. beskattningen av energi användas som ett centralt
styrmedel. Näringsutskottet ansluter sig till de förslag till utformning
av energibeskattningen som redovisas i miljöpartiets motioner
1989/90:Skl 10 och 1989/90:Sk623. Mervärdeskatt på energi bör sålunda
utgå i enlighet med riksdagens beslut men undantag göras för
biobränslen och vindkraft. Utskottet återkommer till denna fråga på
annan plats i detta yttrande. Koldioxidskatt bör uttas på energi, såsom
föreslås i proposition 1989/90:111. En enhetlig råvaruskatt på fossila
bränslen beräknad efter bränslenas energiinnehåll bör vidare införas.
Förslaget i proposition 1989/90:111 om en halvering av den allmänna
energiskatten på fossila bränslen bör sålunda avvisas. Biobränslen bör
vidare vara skattefria. Den nuvarande konsumtionsskatten på elkraft
bör avskaffas och ersättas av skatt på energiråvaran. Det innebär att en
skatt bör tas ut på uran, medan vattenkraften inte bör beskattas annat
än med den särskilda skatt som redan nu utgår på elkraft producerad i
äldre vattenkraftverk. Vindenergi bör också vara helt skattebefriad.

Enligt näringsutskottets mening bör nu nämnda skatter uttas på den
nivå som preciseras i miljöpartiets motioner 1989/90:Skl 10 och
1989/90:Sk623. Med undantag för yrkande 12 i motion 1989/90:Sk392
(mp) sammanfaller förslagen i denna motion med vad som påyrkas i
de förstnämnda motionerna. Näringsutskottet noterar att de förslag
som utskottet här har tillstyrkt på enstaka punkter också återfinns i,
eller har beröringspunkter med, förslag i motionerna 1989/90:Skl 13
(c), 1989/90:Sk660 (c), 1989/90:Sk81 (vpk) och 1989/90:Sk631 (vpk).

Med det nu sagda avstyrker näringsutskottet proposition 1989/90:111
punkt 8 i här berörd del. Utskottet tillstyrker motion 1989/90:Skl 10
(mp) yrkandena 1, 2, 7 och 8, motion 1989/90:Sk392 (mp) yrkandena

11, 13 och 14 samt motion 1989/90:Sk623 (mp) yrkande 1. Motion
1989/90:Sk392 (mp) yrkande 12 avstyrks liksom övriga i detta avsnitt
behandlade motionsyrkanden.

5. Nedsättning av allmän energiskatt

Nic Grönvall (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Nedsättning av allmän energiskatt — som
börjar med "Näringsutskottet konstaterar" och slutar med "motion
1989/90:Sk699 (mp)" bort ha följande lydelse:

I ett energibeskattningssystem konstruerat så som näringsutskottet
har förordat i det föregående — med en koldioxidskatt som huvudsak -

1989/90: NU lOy

ligt inslag — bör nedsättnings- och andra reduceringsregler begränsas
till ett minimum. Utskottet finner de förslag härom som framförs i
motion 1989/90:Skl08 (m) väl motiverade. Förslagen innebär att i
princip endast två undantag från full beskattning skall medges. Det ena
fallet avser bränsleanvändningen i vissa industriella processer om det i
dessa processer är nödvändigt att specifikt utnyttja grundämnet kol.
Utskottet återkommer till detta i det följande under rubriken Avdrag
för allmän energiskatt och koldioxidskatt. Det andra fallet avser branscher
där det är svårt att anpassa bränslevalet efter nya förhållanden.
Under en övergångstid bör enligt motionärerna möjlighet finnas till
viss nedsättning av koldioxidskatten. Som exempel nämns i motionen
etablerad gasolanvändning inom vissa industrier och yrkesmässig växthusodling.

Med nu nämnda undantag bör några nedsättningsregier inte finnas
inom ramen för ett nytt energiskattesystem baserat på koldioxidbeskattning
och utformat i enlighet med de förslag som läggs fram i motion
1989/90:Skl08 (m). Det innebär att lagen (1974:992) om nedsättning av
allmän energiskatt kan avskaffas, medan det i den nya lag om koldioxidskatt
som bör införas bör intas en övergångsbestämmelse avseende
möjlighet till viss nedsättning av skatten efter särskild prövning från
fall till fall.

Med det nu sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1989/90:Skl08
(m) yrkandena 16 och 17 och avstyrker övriga här aktuella motionsyrkanden.

6. Nedsättning av allmän energiskatt

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Nedsättning av allmän energiskatt — som
börjar med "Övriga här" och slutar med "motion 1989/90:Sk699
(mp)" bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening har den modell för nedsättning av
den elintensiva industrins energiskatt som föreslås i motion
1989/90:Skl 13 (c) väsentliga fördelar framför nuvarande system, eftersom
den uppmuntrar till effektivare energianvändning. Regeringen bör
uppdra åt den planerade utredningen om industrins nedsättning av
energiskatt att närmare studera frågan och härefter återkomma med
förslag till en sådan lösning. Riksdagen bör göra ett uttalande till
regeringen av denna innebörd.

Med det nu sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1989/90:Skl 13
(c) yrkande 22. Övriga här aktuella motionsyrkanden avstyrks.

7. Nedsättning av allmän energiskatt

Rolf L Nilson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Nedsättning av allmän energiskatt — som börjar med "Övriga här"
och slutar med "motion 1989/90:Sk699 (mp)" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till förslaget i motion 1989/90:Sk81
(vpk) om att riksdagen i ett särskilt uttalande till regeringen skall

1989/90: NU lOy

understryka vikten av att den aviserade översynen av industrins nedsättning
av energiskatt sker snabbt och av en från industrin fristående
utredare. Motionen tillstyrks sålunda i här aktuell del.

8. Nedsättning av allmän energiskatt

Krister Skånberg (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Nedsättning av allmän energiskatt — som börjar med "Övriga
här" och slutar med "motion 1989/90:Sk699 (mp)" bort ha följande
lydelse:

Enligt näringsutskottets mening bör i uppdraget till den aviserade
utredningen om den energiintensiva industrins skattenedsättning ingå
att pröva frågan om införande av ett mera neutralt stöd än det
nuvarande — i enlighet med vad som förordas i motionerna
1989/90:Skll0 (mp) och 1989/90:Sk392 (mp). Utredningen bör anmodas
att studera också den alternativa modell för återbetalning av erlagd
skatt som skisseras i motion 1989/90:Sk699 (mp). En sådan modell
skulle stimulera till energihushållning och användande av förnybara
energikällor. Näringsutskottet ansluter sig vidare till förslaget i de först
nämnda motionerna att den gräns till vilken nedsättning nu beviljas
bör höjas från 1,7 % till 2,2 %. En sådan skärpning av reglerna bör
stimulera till ökad effektivitet i energianvändningen. Denna ändring
bör genomföras utan att utredningens förslag avvaktas och träda i kraft
den 1 juli 1990. Näringsutskottet anser, i likhet med motionärerna, att
nedsättningssystemet på sikt helt bör avskaffas.

Med det nu sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1989/90:Skl 10
(mp) yrkandena 17 och 18, motion 1989/90:Sk392 (mp) yrkande 15
och motion 1989/90:Sk699 (mp). Övriga här aktuella motionsyrkanden
avstyrks.

9. Vissa internationella aspekter

Krister Skånberg (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Vissa internationella aspekter — som börjar med "De internationella"
och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion
1989/90:Skl 10 (mp), att regeringen i förhandlingarna inom ramen för
det särskilda tull- och handelsavtalet (GATT) bör påtala de handelshinder
som uppstår genom förekomsten av subventioner och andra former
av statsstöd i vår omvärld med energikostnadssänkande effekt.
Regeringen bör också i lämpliga internationella fora driva frågan om
en hög och enhetlig internationell råvaru- och miljöbeskattning. Endast
därigenom kan kampen mot den tilltagande miljöförstöringen bli
framgångsrik.

Riksdagen bör i ett uttalande till regeringen ansluta sig till vad
näringsutskottet här har anfört. Med det nu sagda tillstyrks motion
1989/90:Skl 10 (mp) yrkandena 19 och 20.

1989/90:NU10y

10. Beräkningsunderlaget vid nedsättning

1989/90: NU lOy

Nic Grönvall (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Beräkningsunderlaget vid nedsättning —
som börjar med "Näringsutskottet finner" och slutar med "industrins
energiskatt" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående förordat att ett nytt system för
energibeskattningen, grundat på ett uttag av skatt på koldioxidemissioner,
skall införas i enlighet med de riktlinjer som dras upp i motion
1989/90:Skl08 (m). Utskottet har också förordat att nuvarande nedsättningsregler
skall slopas, med vissa undantag övergångsvis. Följaktligen
avstyrker näringsutskottet regeringens förslag (moment 9) att koldioxidskatt
skall få ingå i beräkningsunderlaget för industrins nedsättning
av skatt. En sådan avstyrkan förordas också i motion
1989/90:Sk81 (vpk). Yrkandet i denna motion hänför sig emellertid till
ett beskattnings- och nedsättningssystem som utskottet avvisar.

11. Beräkningsunderlaget vid nedsättning

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Beräkningsunderlaget vid nedsättning —
som börjar med "Näringsutskottet finner" och slutar med "industrins
energiskatt" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till förslaget i motion 1989/90:Sk81
(vpk) att erlagd koldioxidskatt inte skall få ingå i beräkningsunderlaget
för den energiintensiva industrins nedsättning av skatt. En sådan
ordning skulle inte stimulera industrin till att gå över till andra
energikällor som inte ytterligare tillför koldioxid till atmosfären. Med
det nu sagda avstyrker näringsutskottet proposition 1989/90:111 punkt
9 i här aktuell del och tillstyrker motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkande
35.

12. Avdrag av allmän energiskatt

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c) och Rolf L Nilson (vpk)
anser att den del av yttrandet — under rubriken Avdrag av allmän
energiskatt — som börjar med "I avvaktan" och slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till vad som sägs i motionerna
1989/90:Skl 13 (c), 1989/90:Sk71 (c) och 1989/90:Sk631 (vpk) om att
beskattningen av bränsle vid kraftvärmeproduktion och kondenskraftsproduktion
bör ske på ett likartat sätt. Den orättvisa som ligger i att
kondenskraftverken får göra fullt avdrag för sin bränslekonsumtion
medan avdragsrätten för kraftvärmeverken är begränsad till den del av
bränslet som avser elproduktion bör alltså undanröjas. En rättvis
beskattning kan fungera som styrmedel för att förhindra att tillkommande
ny elproduktion blir i huvudsak kondenskraftsproduktion baserad
på importerade fossila bränslen.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven
innebörd. Av det sagda följer att näringsutskottet tillstyrker de berörda
yrkandena i nyssnämnda motioner.

13. Avdrag av allmän energiskatt

Loui Bernal (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Avdrag av allmän energiskatt — som börjar med "I avvaktan" och
slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående framhållit att punktskatter och koldioxidskatt
enbart skall utgå på energiråvara vid försäljning till industri,
kraftproducent eller annan konsument av energiråvara. Samtidigt skall
elskatten avskaffas. Med denna uppläggning bortfaller dubbelbeskattningsmotivet.
De aktuella föreskrifterna, 24 och 25 §§, i lagen om
energiskatt (1957:262) bör därför upphävas.

14. Avdrag av koldioxidskatt

Nic Grönvall (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Avdrag av koldioxidskatt — som börjar
med "Den princip" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående uttalat sitt stöd för moderata
samlingspartiets förslag om införandet av ett system med koldioxidbaserad
beskattning av energi och ansluter sig också till de förslag om
reduceringar av koldioxidskatten som en ny lagstiftning enligt samma
motionärer bör ge utrymme för. Dessa förslag, som formuleras i
motion 1989/90:Skl08 (m), bygger på principen att skatten skall kunna
minskas för bränsleanvändning i industriella processer där bränsle
används för att det i bränslet ingående kolet skall kunna nyttjas. Som
exempel på sådana processer nämns stål- och cementframställning. Det
är enligt näringsutskottets mening angeläget att detta slag av industriell
användning av koldioxidbränslen — för vilka substitut inte finns —
inte drabbas av full koldioxidbeskattning. Regeringen bör av riksdagen
anmodas att återkomma med förslag till närmare utformning av regler
om återbetalning eller reducering av skatten i dessa fall. Härvid bör
eftersträvas att reglerna ges en generell utformning och att förutsättningarna
för skatteåterbetalning eller skatteavdrag preciseras snarare än
de industriella processer som skall omfattas av reglerna. Den av
regeringen aviserade utredningen om den energiintensiva industrins
skattenedsättning, vars arbetsuppgift skulle bli inaktuell om riksdagen
bifaller förslaget i motion 1989/90:Skl08 (m) om att nedsättningssystemet
i princip skall avskaffas, kan i stället lämpligen fa till uppgift att
utarbeta ett förslag till nu nämnda regler om reducering av koldioxidskatt
i ett koldioxidskattebaserat energiskattesystem.

För det fall att riksdagen inte skulle bifalla motion 1989/90:Skl08
(m) vill näringsutskottet anföra följande.

Synpunkter kan — — — (= näringsutskottet) — — — energipolitiska
propositionen.

1989/90: NU lOy

Med det nu sagda avstyrker näringsutskottet proposition 1989/90:111
punkt 7 såvitt här är i fråga och tillstyrker motion 1989/90:Skl08 (m)
yrkande 15. Övriga här aktuella motioner avstyrks.

15. Avdrag av koldioxidskatt

Per-Ola Eriksson (c) och Roland Larsson (c) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Avdrag av koldioxidskatt — som börjar
med "Vad så" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående förordat att allmän energiskatt
skall uttas lika oavsett om bränslen används för värme- eller elproduktion.
Utskottet har därvid inte tagit ställning till huruvida detta syfte
skall nås genom omformulering av eller upphävande av de avdragsregler
som finns. När det gäller uttag av koldioxidskatt bör likaså likställighet
gälla i skatteuttaget på bränsle för värme- eller elproduktion. I
detta fall anser emellertid näringsutskottet, i likhet med vad som
anförs i motionerna 1989/90:Skll3 (c) och 1989/90:Skl 10 (mp), att
koldioxidskatt skall erläggas. Avdragsrätt bör således inte medges på
det sätt som avses i proposition 1989/90:111. En sådan bör dock gälla
med avseende på koldioxidskatt som erläggs av andra skattesubjekt än
dem som utskottet här avser.

Vad som sägs i motion 1989/90:Skl 13 (c) innebär också att ett
system med återbetalning till elproducenterna av intäkterna från koldioxidskatten
skulle införas. Tillämpningen av ett sådant återbetalningssystem,
vars huvuddrag tecknas i en reservation till miljöavgiftsutredningens
delbetänkande (SOU 1989:83) Ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken (s. 489), skulle enligt näringsutskottets mening effektivt
bidra till att användningen av inhemska bränslen och produktionen av
kraftvärme/mottryck utvecklades. Enligt näringsutskottets mening bör
regeringen återkomma till riksdagen med förslag till närmare utformning
av ett system med återbetalning i enlighet med de riktlinjer som
anges i nämnda reservation.

Med det nu sagda tillstyrker näringsutskottet motionerna
1989/90:Skl 13 (c) yrkande 18 och motion 1989/90:Skll0 (mp) yrkande
6. Proposition 1989/90:111 punkt 7 avstyrks såvitt här är i fråga.

16. Avdrag av koldioxidskatt

Rolf L Nilson (vpk) och Loui Bernal (mp) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Avdrag av koldioxidskatt — som börjar
med "Den princip" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Såsom utskottet redan har framhållit bör både energiskatt och
koldioxidskatt alltid betalas av förbrukaren. Nedsättning eller befrielse
bör ej ifrågakomma.

Med det nu sagda avstyrker näringsutskottet proposition 1989/90:111
punkt 7 såvitt här är i fråga. Motion 1989/90:Skll0 (mp) yrkande 6
tillstyrks. Även motion 1989/90:Skll3 (c) yrkande 18 tillstyrks till den
del yrkandet avser att avdragsrätt ej skall föreligga för bränsleanvändning
i elproduktion.

1989/90:NU10y

17. Mervärdeskatt på fjärrvärme

1989/90: NU 10y

Per-Ola Eriksson (c). Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk) och
Loui Bernal (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Mervärdeskatt på fjärrvärme — som börjar med "Enligt näringsutskottets"
och slutar med "yrkande 32" bort ha följande lydelse:

Särskilda skäl talar enligt näringsutskottets mening för att fjärrvärme
inte beläggs med mervärdeskatt fr.o.m. 1 janauri 1991 så som riksdagen
har beslutat. Risken för en försämring av fjärrvärmens konkurrenskraft
i förhållande till enskild uppvärmning kvarstår även efter
detta datum, bl.a. med hänsyn till att de förhållandevis höga kapitalkostnaderna
i ett fjärrvärmeverk också belastas med skatt. För att en
fortsatt utbyggnad av fjärrvärme skall stimuleras bör riksdagen därför
enligt näringsutskottets mening besluta om undantag från mervärdeskatt
för fjärrvärme även efter utgången av år 1990. Utskottet tillstyrker
sålunda motion 1989/90:Skl 13 (c) yrkande 15 i här aktuell del,
motion 1989/90:Sk691 (c) och motion 1989/90:Sk81 (vpk) yrkande 32.
Ett sådant beslut skulle ligga i linje med önskemålen i motion
1989/90:Skl08 (m).

18. Mervärdeskatt på fjärrvärme

Nic Grönvall (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Mervärdeskatt på fjärrvärme — som
börjar med "Enligt näringsutskottets" och slutar med "yrkande 32"
bort ha följande lydelse:

Särskilda skäl — bl.a. vikten av stöd för fjärrvärmeproduktion
baserad på biobränslen — talar för att fjärrvärme bör införas i mervärdeskattesystemet
med en no Ilskattesats fr.o.m. den 1 januari 1991. Om
så inte sker finns risk för att en försämring av fjärrvärmens konkurrenskraft
i förhållande till enskild uppvärmning kvarstår även efter
detta datum, bl.a. med hänsyn till att de förhållandevis höga kapitalkostnaderna
i ett fjärrvärmeverk också belastas med skatt. För att en
fortsatt utbyggnad av fjärrvärme skall stimuleras bör riksdagen därför
enligt näringsutskottets mening besluta att fjärrvärme skall införas i
mervärdeskattesystemet med en nollskattesats fr.o.m. den 1 januari
1991. Utskottet tillstyrker med det sagda motion 1989/90:Skl08 (m)
yrkande 13.

19. Mervärdeskatt på biobränslen

Per-Ola Eriksson (c). Roland Larsson (c). Rolf L Nilson (vpk) och
Loui Bernal (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Mervärdeskatt på biobränslen — som börjar med "Med hänsyn" och
slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

En snabb övergång till väsentligt ökad användning av biobränslen
som energikälla är nödvändig inför den förestående omställningen av
energisystemet. Härvid bör olika former av ekonomiska styrmedel
användas för att en sådan övergång skall stimuleras. Befrielse från
mervärdeskatt för biobränslen är ett av de medel som sålunda bör

utnyttjas. Näringsutskottet stöder förslagen härom i de aktuella motionerna
och tillstyrker följaktligen motion 1989/90:Skl 13 (c) yrkande 15
i här aktuell del, motion 1989/90:Sk392 (mp) yrkande 9 i här aktuell
del, motion 1989/90:Sk623 (mp) yrkande 2 i här aktuell del samt
motion 1989/90:Sk697 (mp) yrkande 2.

20. Mervärdeskatt på vindkraft

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk) och
Loui Bernal (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Mervärdeskatt på vindkraft — som börjar med "För att" och slutar
med "aktuella delar" bort ha följande lydelse:

Vindkraften har enligt näringsutskottet möjligheter att utvecklas
ytterligare och bör i det framtida energiförsörjningssystemet kunna
spela en väsentligt större roll än den nu gör. Genom mervärdeskattebefrielse
på vindkraft skulle en fortsatt utbyggnad stimuleras. Riksdagen
bör besluta härom i enlighet med vad som föreslås i här aktuella
motioner från miljöpartiet. Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion
1989/90:Sk392 (mp) yrkande 9 i här aktuell del, motion 1989/90:Sk623
(mp) yrkande 2 i här aktuell del samt motion 1989/90:Sk697 (mp)
yrkande 1.

21. Allmän energiskatt på biobränslen

Per-Ola Eriksson (c), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (vpk) och
Loui Bernal (mp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Allmän energiskatt på biobränslen — som börjar med "Näringsutskottet
understryker" och slutar med "motion 1989/90:Sk679 (vpk)" bort
ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening bör energibeskattningen utnyttjas
mera aktivt än nu till stöd för en fortsatt introduktion och ökad
användning av biobränslen och av etanol framställd på basis av inhemska
förnybara energiråvaror. Det är i och för sig tillfredsställande
att inhemska fasta bränslen inte är skattebelagda enligt nuvarande
lagstiftning och att regeringen i proposition 1989/90:111 föreslår undantag
från koldioxidskatt för sådana energislag och för bl.a. etanol.

Näringsutskottet anser emellertid, i likhet med vad som anförs i
motion 1989/90:Sk685 (c), att ytterligare skattestimulanser bör införas.
Total skattebefrielse bör därför medges för etanol, metanol, biogas och
andra biobränslen under förutsättning att de tillverkas av biomassa.
Riksdagen bör besluta härom. Ett sådant beslut skulle tillgodose önskemålen
också i motion 1989/90:Sk688 (c) och motion 1989/90:Skl 10
(mp) i här aktuell del — till vilken utskottet redan tidigare tagit
ställning — och ligga i linje med vad som förespråkas i motion
1989/90:Sk679 (vpk).

1989/90:NU10y

22. Allmän energiskatt på biobränslen

Nic Grönvall (m) och Bertil Danielsson (m) anser att den del av
yttrandet — under rubriken Allmän energiskatt på biobränslen — som
börjar med "Näringsutskottet understryker" och slutar med "motion
1989/90:Sk679 (vpk)" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående förordat att ett nytt system för
energibeskattningen skall införas grundat på ett uttag av koldioxidskatt
och närmare utformat i enlighet med förslag i motion 1989/90:Skl08
(m). I det sålunda förordade skattesystemet utgår koldioxidskatt på
etanol framställt av fossila bränslen. I övrigt belastas inte biobränslen
eller etanol liksom inte heller elkraft, oavsett kraftkälla, av någon
skatt. Den skattebefrielse för etanol som förordas i de här aktuella
motionerna faller väl in i detta nya beskattningssystem. Skulle emellertid
förslagen i motion 1989/90:Skl08 (m) inte vinna riksdagens bifall
avstyrker näringsutskottet motionerna till den del de avser skattebefrielse
endast för inhemskt tillverkad etanol. Utskottet åberopar härvid
vad som i det föregående har sagts om att en sådan ordning inte torde
vara förenlig med våra handelspolitiska åtaganden.

23. Beskattningen av små vindkraftverk

Lennart Pettersson, Rune Jonsson, Åke Wictorsson, Birgitta Johansson,
Inga-Britt Johansson, Bo Finnkvist, Leif Marklund och Sven-Åke
Nygårds (alla s) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Beskattningen av små vindkraftverk — som börjar med "Regeln om"
och slutar med "och 1989/90:Sk693 (vpk)" bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet finner inte anledning till annan bedömning i frågan
nu än när den var aktuell för ett år sedan. Utskottet förutsätter att här
berörd fråga beaktas i den energipolitiska propositionen, varför utskottet
avstyrker motionerna 1989/90:Sk644 (fp), 1989/90:Sk642 (c) och
1989/90:Sk693 (vpk).

1989/90:NU10y

Näringsutskottets förslag till ändring i regeringens
förslag till
Lag om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av
allmän energiskatt

Regeringens förslag

Skatt enligt lagen (1957:262)
om allmän energiskatt på elektrisk
kraft och bränsle som förbrukas
vid industriell tillverkning
utgår med sådant belopp, att skatten
inte överstiger tre procent av
de tillverkade produkternas försäljningsvärde
fritt fabrik. Detsamma
gäller skatt enligt lagen
(1990:000) om koldioxidskatt på
sådant bränsle som avses i 1 §
första stycket nämnda lag.

Näringsutskottets förslag

Skatt enligt lagen (1957:262)
om allmän energiskatt på elektrisk
kraft och bränsle som förbrukas
vid industriell tillverkning
och skatt enligt lagen (1990:000)
om koldioxidskatt på sådant bränsle
som avses i 1 § första stycket
nämnda lag och som förbrukas vid
industriell tillverkning, tas ut med
sådant belopp att den sammanlagda
skatten inte överstiger tre procent
av de tillverkade produkternas
försäljningsvärde fritt fabrik.

visst företag medge

Föreligger särskilda skäl kan regeringen för
nedsättning utöver vad som anges i första stycket.

1989/90:NU10y

Bilaga

gotab 96972, Stockholm 1990