yttr 1988/89 nu3y y (Yttrande 1988/89:nu3y)

Näringsutskottets yttrande
1988/89:NU3y

Energibeskattning

NU3y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över vissa
motioner om energibeskattningen som har väckts under allmänna motionstiden.
Ett antal motioner i samma ämne har hänvisats också till näringsutskottet.
För att möjliggöra en samlad bedömning av frågor rörande energibeskattningen
överlämnar näringsutskottet dessa motioner, helt eller delvis, till
skatteutskottet - under förutsättning av dess medgivande - med det yttrande
som här följer.

Motionerna

Näringsutskottet kommenterar följande motioner som har hänvisats till
skatteutskottet:

1988/89:Sk460 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena - med
motivering i motion 1988/89:N478 - att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
riktlinjerna för energibeskattningen,

2. beslutar att drivmedelsetanol, producerad på inhemsk råvara, skall vara
skattefri.

1988/89:Sk612 av Göran Ericsson (m) vari - med motivering i motion
1988/89:Kr211 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stimulanser för utveckling och användning av
miljövänliga bränslen i fordon som nu drivs med diesel eller bensin och
därvid införa skatterabatter på miljövänliga bränslen och verka för ökad
prisdifferentiering mellan blyfri och blyad bensin.

De motioner som har hänvisats till näringsutskottet och som med detta
yttrande överlämnas till skatteutskottet är följande:

1988/89:N416 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (5) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om förändring av nuvarande energibeskattningssystem.

1988/89:N418 av Inger Schörling m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. beslutar att nuvarande elskatter och kärnkraftsskatt slopas och ersätts
med energiråvaruskatter, 1

1 Riksdagen 1988189.17sami Nr3y

2. beslutar om nya skatteskalor för energi i överensstämmelse med tabell i
avsnitt 6 i motionen,

8. begär att regeringen tillsätter en utredning för att utreda om kilometerskatten
för dieselfordon kan ersättas med en energivaruskatt,

9. därest yrkande 1 ej bifalls, begär att regeringen tillsätter en utredning
som utarbetar förslag om hur elskatterna skall kunna ersättas av energiråvaruskatterna.

1988/89:N421 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen beslutar
slopa all skatt på vindkraftproducerad elkraft.

1988/89:N422 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
utveckling av vindkraften.

1988/89:N428 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena att
riksdagen

1. beslutar om införandet av uranskatt fr.o.m. 1 juli 1989 i enlighet med
motionen,

2. beslutar om en höjning av skatten på äldre vattenkraftverk till
6 öre/kWh samt att denna skall gälla samtliga vattenkraftverk från 1 juli 1989,

4. hos regeringen begär förslag om trappstegstariff på elkraft för elektriska
storförbrukare i enlighet med motionen,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beskattningen av kondens- och kraftvärmeverk,

7. beslutar att skatten på naturgas sätts till 215 kr. per 1000 kubikmeter,

8. beslutar att skatten på gasol för industriellt bruk sätts till 260 kr. per ton,

9. beslutar om skattebefrielse av inhemskt producerad etanol,

10. hos regeringen begär förslag om sänkning av skatten på gasol avsedd
för motordrift i enlighet med motionen.

1988/89:N429 av Marianne Jönsson (c) såvitt gäller yrkandet att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
skattebefrielse på vindproducerad el .

1988/89:N451 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att på lämpligt sätt pröva möjligheterna att
skärpa vattenkraftsbeskattningen.

1988/89:N452 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari - med motivering i motion
1988/89:Sk411 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande energibeskattningen.

1988/89:N478 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (7 delvis) att

riksdagen beslutar om en lika beskattning av bränsle för el- och

värmeproduktion i enlighet med vad som anförs i motionen.

1988/89:NU3 y

Näringsutskottet

1988/89:NU3 y

Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Riksdagen beslutade år 1983 om riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken
(prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96, 97). Härvid
fastställdes att en grundläggande princip för beskattningen av energi skulle
vara att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning
som borde genomföras under 1980-talet. Hänsyn skulle också tas till
olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Enligt riksdagens
beslut borde mervärdeskatten inte utvidgas till att omfatta energiområdet.
Energi borde även fortsättningsvis beskattas med differentierade punktskatter.

Beträffande beskattningen av olja fastslogs att skatteändringar vid behov
borde vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. För
övriga energislag skulle skatten per energienhet utgå i relation till oljeskatten.
Sålunda borde skatten på kolbränslen vara cirka hälften och skatten på
naturgas cirka tre fjärdedelar av skatten på olja. Inhemska bränslen borde
gynnas genom skattefrihet. Drivmedelsbeskattningen borde främja fortsatt
energihushållning. Elanvändning inom industrin borde vara skattemässigt
gynnad i förhållande till elanvändning för uppvärmning, och beskattningen
av elenergi för uppvärmning borde ha viss följsamhet till beskattningen av
olja.

I det följande redovisas kortfattat hur en anpassning till dessa riktlinjer har
skett under perioden 1984-1988 i vad avser beskattningen av olja, kol,
naturgas och gasol. I några fall har också riktlinjerna ändrats.

För kol uppnåddes den avsedda skattebelastningen - hälften av skatten på
olja per energienhet-den 1 januari 1985 (prop. 1984/85:64, SkU 1984/85:19,
rskr. 1984/85:79). Samtidigt infördes en skatt på naturgas motsvarande tre
fjärdedelar av skatten på olja och sålunda i överensstämmelse med de
beslutade riktlinjerna.

Vid samma tidpunkt infördes också en skatt på sådan gasol som används
för annat ändamål än motordrift eller stadsgasframställning. I propositionen
aviserades successiva höjningar upp till en nivå som motsvarade skatten på
naturgas. I konsekvens härmed föreslog regeringen under hösten 1985 en viss
höjning av skatten på gasol. Detta förslag godtogs emellertid inte av
riksdagen, som i stället fastställde skatten till att motsvara en fjärdedel av
skatten på olja räknat per energienhet (prop. 1985/86:53, SkU 1985/86:12,
rskr. 1985/86:77).

Av finanspolitiska och energipolitiska skäl föreslog regeringen våren 1986
en höjning av skatten på olja med ca 50 %. I enlighet med de tidigare
fastlagda riktlinjerna borde, sades det i den aktuella propositionen (prop.
1985/86:140), skatten på kolbränslen, naturgas och gasol också höjas i
motsvarande mån. Mot bakgrund emellertid - vad gällde kol - av att det i
Sverige i rådande läge fanns goda kunskaper om både teknik och ekonomi för
koleldning som fyllde högt ställda krav och då skäl saknades att ytterligare
stimulera kolanvändning, borde skatten på kol höjas mer än som svarade

endast mot höjningen av skatten på olja, nämligen till en nivå motsvarande ca
tre fjärdedelar av skatten på olja beräknat per energienhet. Regeringens
förslag till höjning av skatten på naturgas överensstämde med tidigare
fastställda riktlinjer, dvs. en följsamhet till skatten på olja enligt relationen
tre till fyra. Samma relationstal förordades beträffande skatten på gasol.
Riksdagen godtog regeringens förslag beträffande skatten på olja och på kol
men avvisade, med åberopande av försämrade konkurrensförutsättningar,
den föreslagna höjningen av skatten på naturgas. Skatten per energienhet på
naturgas kom därmed att motsvara ungefär hälften av skatten på olja. Inte
heller förslaget om höjd gasolskatt ställde sig riksdagen bakom. Motiveringen
var att skattehöjningen skulle leda till avsevärt försämrade konkurrensförutsättningar
för de industrier som förbrukar mycket gasol. Gasolskatten
kom genom riksdagens beslut att motsvara oförändrat en fjärdedel av skatten
på olja per energienhet (prop. 1985/86:140, SkU 1985/86:38, rskr. 1985/
86:364).

Våren 1988 beslutade riksdagen att skatten på olja av finanspolitiska och
energipolitiska skäl skulle höjas med 200 kr. per m3 per den 1 juli 1988. Med
hänvisning till de principer som gällde för avvägningen mellan skatten på olja
och skatten på kol beslöts också att kolskatten vid samma tidpunkt skulle
höjas med 95 kr. per ton. Riksdagen gick härvid längre än vad regeringen
hade föreslagit, nämligen en höjning enbart av skatten på olja med 75 kr. per
m3 (prop. 1987/88:140, SkU 1987/88:40, rskr. 1987/88:397). Skatten på gasol
och på naturgas ändrades inte i detta sammanhang.

Frågan om riktlinjerna för beskattningen på energiområdet tas upp i ett antal
motioner. I motionerna 1988/89:N416 och 1988/89:N452 (båda m) redovisas
en positiv inställning till en övergång till mervärdeskatt på energi. Den
nuvarande energibeskattningen, sägs det i den förstnämnda motionen,
motverkar delvis syftena med energipolitiken, nämligen att mobilisera
samhällets resurser för energitillförsel och medverka till en miljövänlig
energianvändning. Motionärerna anser att energisektorn skall inlemmas i
mervärdeskattesystemet och att miljöavgifter skall införas på olika miljöfarliga
utsläpp i samband med bränsleanvändning. Kombinationen av en annan
typ av beskattning och uttag av miljöavgifter sägs komma att leda till en
decentraliserad hushållning med energi där enskilda aktörer ges möjlighet att
ta vara på de möjligheter som modern teknologi ger. Ett liknande resonemang
förs i den sistnämnda motionen, i vilken förordas en övergång till
mervärdeskatt i kombination med energilikformiga punktskatter på en
förhållandevis låg nivå. Vissa avsteg från en energilikformig beskattning kan
dock, menar motionärerna, vara motiverade av miljöpolitiska skäl. De
framhåller vidare att den konkurrensutsatta industrin vid mervärdebeskattning
av energi skulle komma att likställas med de många utländska
konkurrenter som helt eller delvis kan lyfta av sin energiskattebörda.
Motionerna utmynnar i krav på att riksdagen i ett uttalande till regeringen
skall ansluta sig till motionärernas synpunkter.

Också i folkpartiets motion 1988/89:N403 om energipolitiken redovisas -dock utan särskilt yrkande - en positiv inställning till mervärdebeskattning på
energiområdet. Om energibeskattningen inordnas i mervärdeskattesystemet

1988/89:NU3y

kan flera styreffekter nås som är önskvärda i den framtida energipolitiken,
sägs det i motionen. Där påpekas också att det i huvudsak skulle bli
konsumtionen och inte exporten som beskattas.

Kritiska synpunkter på ett system med mervärdebeskattning på energiområdet
framförs av centerpartiet i motion 1988/89:N478. En övergång till
mervärdeskatt på energi utan några kompletterande styrskatter eller andra
typer av avgifter skulle ge betydande negativa effekter från fördelnings-,
miljö- och energipolitisk synpunkt som knappast är acceptabla, anför
motionärerna. Helt avvisande till mervärdeskatt på energi ställer sig
miljöpartiet i motion 1988/89:N418. En mervärdeskatt skulle innebära en
omotiverad skatterabatt för exportindustrin, sägs det i denna motion, och
skulle dessutom strida mot de värderingar som enligt miljöpartiets uppfattning
skall vara styrande för beskattningen, bl.a. hänsyn till de olika
energislagens energiinnehåll.

Centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet kommunisterna förordar i
sina motioner i stället ett fortsatt, aktiverat punktskattesystem på energiområdet.

I centerpartiets förnyelseplan för energipolitiken, med mål att genom
energihushållning, effektivare energianvändning och effektivare el- och
värmeproduktion nå en slutlig energianvändning på ca 300 TWh baserad på i
huvudsak inhemska, förnybara och miljövänliga energikällor, ingår sålunda
som en av föreslagna åtgärder att riktlinjer för en miljöanpassad energibeskattning
skall fastläggas. Följande huvudpunkter föreslås. Importerade och
miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig
beskattning. Importerade mindre miljökrävande energislag som naturgas
bör kunna få en miljörabatt, och skatten bör för dessa vara hälften räknat per
energienhet. Undantag från likformig beskattning med olja bör kunna göras
för drivmedel och en lägre beskattning accepteras om rimliga substitut
saknas. Inhemska bränslen inkl. förnybara drivmedel bör inte beskattas. Allt
bränsle för bränslebaserad elproduktion bör beskattas på samma sätt som
bränsle för värmeproduktion. En särskild uranskatt bör införas. Centerpartiet
begär i motion 1988/89:Sk460 - med motivering i motion 1988/89:N478 -att riksdagen genom ett uttalande till regeringen skall ställa sig bakom nu
angivna riktlinjer.

En helt ändrad, i princip råvarubaserad, energibeskattning föreslås av
miljöpartiet i motion 1988/89:N418. Beskattningen av energi är ett av de
viktigaste styrmedlen i partiets energipolitiska program. Häri ingår en
avveckling av kärnkraften under en treårsperiod och av minst 85 % av
konsumtionen av fossila bränslen under 25 år. De riktlinjer som bör gälla för
energibeskattningen preciseras på följande sätt. Skatt bör tas ut på råvaran,
inte på den förädlade produkten. Elskatten och kärnkraftsskatten bör
avskaffas. Differentieringen av vattenkraftsskatten bör bibehållas. I möjligaste
mån bör alla fossila bränslen beskattas likartat med hänsyn till
energiinnehåll. När bränslena används för icke-energiändamål bör de
eventuellt särbehandlas. I den mån bränslena leder till sekundära effekter i
form av miljöskadliga utsläpp bör om möjligt utsläppen beskattas. Om detta
inte är möjligt är en tilläggsskatt på användningen motiverad. Inhemska
energislag bör vara helt skattefria. I motionen föreslås att riksdagen beslutar

1988/89:NU3 y

att nuvarande elskatt och kärnkraftsskatt slopas och ersätts av energivaruskatter.
Om inte detta förslag skulle bifallas yrkas i andra hand att regeringen
tillsätter en utredning som utarbetar förslag om hur elskattema skall kunna
ersättas av energiråvaruskatter.

I anslutning till de angivna riktlinjerna redovisas i motionen ett heltäckande
förslag till nya skattesatser på energiområdet. Vidare anges beräknade
förändringar av skatteintäkter vid oförändrad energiförbrukning resp. i ett
förväntat läge av minskad energiförbrukning, besparingar och övergång till
billigare energislag. De tillfälligtvis ökade skatteintäkter som den föreslagna
energibeskattningen förväntas ge bör enligt motionärerna användas bl.a. för
engångskostnader i samband med kärnkraftsavvecklingen och omställningen
till ett energisnålt samhälle. Den beräknade relativt kraftiga prisökningen på
elkraft för industrin kommer i starkt elkrävande industrier att leda till akuta
problem, anför motionärerna, och vissa stödåtgärder för sådan industri
föreslås under en övergångstid. I motionen begärs, i ett samlat yrkande, att
riksdagen beslutar om nya skatteskalor för energi i enlighet med motionärernas
förslag. Näringsutskottet kommenterar i förekommande fall de olika
delförslag som ligger bakom yrkandet under resp. rubrik i det följande.

Vänsterpartiet kommunisterna efterlyser i motion 1988/89:N428 en ändrad
pris- och skattepolitik inom energiområdet. För att den avveckling av
kärnkraften som motionärerna förordar skall kunna genomföras så snart som
möjligt krävs, anförs det, reella satsningar på alternativen, främst de
inhemska såsom solvärme, vindenergi och inhemska bränslen. Detta är
områden som inte utvecklas eller som hotas av billig kärnkraftsel, sjunkande
oljepriser och ökad import av kol. I detta klimat motverkas även utvecklingen
av naturgasanvändning, sägs det vidare i motionen, vari i åtta yrkanden
förslag preciseras till ny eller ändrad beskattning av de olika energislagen.
Även dessa förslag kommenteras av näringsutskottet under resp. rubrik i det
följande.

Som har framgått av redovisningen i det föregående lades de grundläggande
principerna för beskattningen inom energiområdet fast hösten 1983. De
gäller i sina huvuddrag fortfarande. Frågan om den fortsatta utformningen av
energibeskattningen håller emellertid på att prövas. Riksdagen uttalade
sålunda år 1986 att en utvärdering av principerna för energibeskattningen
borde genomföras. Näringsutskottet hade i ett yttrande (NU 1985/86:5 y) till
skatteutskottet anfört att en sådan utvärdering behövdes mot bakgrund av de
snabba förändringar av oljepriserna som då hade inträffat. Om energiskatterna
justerades med anledning av de sänkta oljepriserna i enlighet med
riktlinjerna för energibeskattningen kunde, menade näringsutskottet, effekter
som inte alltid var önskvärda uppstå för bl.a. energikrävande industri och
för strävandena att minska oljeanvändningen. Skatteutskottet instämde i
denna bedömning. Riksdagen följde utskottet (SkU 1985/86:38, rskr.
1985/86:364).

Kommittén (Fi 1987:06) med uppgift att utreda den indirekta beskattningens
omfattning och utformning skall bl.a. analysera effekterna av en
breddning av basen för mervärdeskatten. En uppgift för kommittén är att
pröva förutsättningarna för att inordna energiområdet under mervärdebe -

1988/89:NU3y

skattningen. I direktiven (dir. 1987:30) till kommittén sägs att beskattningen
av energi till en del fungerar som ett energipolitiskt styrmedel och att den
också i fortsättningen bör ha denna funktion. Någon form av styrande
punktskatter på energi torde därför, anförs det i direktiven, få behållas även
om mervärdeskatt införs på energiområdet. Det är väsentligt, sägs det
vidare, att ett förslag till nytt punktskattesystem utformas så att gällande
energipolitiska mål kan tillgodoses. I utredningens uppdrag ingår därför att
belysa hur konkurrensförhållandena mellan olika energislag kan påverkas av
ett alternativ med mervärdeskatt kombinerad med punktskatter. Kommittén
kommer att redovisa sina ställningstaganden i juni månad innevarande år.

Hänsynen till miljön är en av de faktorer som har påverkat utformningen
av de nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen. Av betydelse för
övervägandena om den framtida energibeskattningen är därför också det
utredningsarbete som pågår rörande ekonomiska styrmedel inom miljövårdsområdet.
I enlighet med vad som aviserades i proposition 1987/88:85
om miljöpolitiken inför 1990-talet beslöt regeringen i maj 1988 att en särskild
kommitté med parlamentarisk sammansättning skulle tillkallas med uppgift
att analysera förutsättningarna för och lämna förslag till miljöavgifter och
andra ekonomiska styrmedel inom miljöskyddsområdet. Kommittén (ME
1988:03) skall med förtur överväga och senast den 1 maj 1989 lämna förslag
till avgifts- och uppbördssystem bl.a. för utsläpp av svavelföreningar vid
förbränning av olja. Även möjligheten att avgiftsbelägga bränslet skall
utredas. Utredningsarbetet skall i denna del, sägs det i direktiven (dir.
1988:44), bedrivas med inriktning på att ett avgiftssystem om möjligt skall
kunna träda i kraft under år 1989. Kommittén skall i övrigt redovisa
resultaten av sitt arbete senast den 1 juli 1990. Enligt direktiven skall
kommittén följa det arbete som pågår inom kommittén för indirekta skatter.

Näringsutskottet noterar att frågor om skatter och avgifter på energi utreds
samtidigt av två kommittéer som arbetar med olika tidsplaner. Som arbetet i
utredningarna nu är upplagt kan det bli fråga om en omläggning i två
omgångar av energibeskattningen, vilket skulle kunna få besvärande praktiska
följder för dem som är berörda. Riktpunkten bör vara, anser näringsutskottet,
att ett nytt skatte- och avgiftssystem för energi skall genomföras i ett
sammanhang. Det är därför av stor vikt att det fortsatta utrednings- och
beredningsarbetet samordnas i tiden.

Utformningen av ett skatte- och avgiftssystem på energiområdet är av
central betydelse för möjligheterna att åstadkomma en effektiv och rationell
energianvändning. Den har ett inflytande också på industrins konkurrenskraft.
Miljöaspekterna på energiförbrukningen tillmäts stor betydelse och
kan i fortsättningen i än högre grad än för närvarande komma att påverka
utformningen av de ekonomiska styrmedel som avser användningen av
energi.

Näringsutskottet har i det föregående redovisat gällande principer för
energibeskattningen. Utskottet har också redogjort för och kommenterat
uppdragen till de två parlamentariskt sammansatta utredningar vilkas arbete
kan komma att leda till nya överväganden och lösningar när det gäller skatteoch
avgiftspolitiken avseende energi. Eftersom energibeskattningen har sin
utgångspunkt i de mål och riktlinjer som gäller för energipolitiken finns också

1988/89:NU3y

anledning erinra om att statsmakterna under år 1990 avser att göra en
avstämning av läget såvitt gäller användningen och tillförseln av energi inför
den inledande kärnkraftsavveckling åren 1995 och 1996 som har beslutats.
Denna ”kontrollstation” för kärnkraftsavvecklingen aviserades i proposition
1988/89:90 om energipolitiken inför 1990-talet. Nämnas bör också att
Sveriges medverkan i det västeuropeiska integrationsarbetet kan komma att
aktualisera nya hänsynstaganden när det gäller den indirekta beskattningen.

På flera viktiga områden pågår alltså överväganden som är av avgörande
betydelse för frågan om den framtida beskattningen av energi. Med hänsyn
härtill bör riksdagen enligt näringsutskottets mening inte fatta något beslut
eller uttala sig om nya riktlinjer för energibeskattningen och därigenom
föregripa resultatet av pågående överväganden. Någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av de aktuella motionerna bör alltså inte komma i
fråga. De avstyrks i berörda delar.

Näringsutskottet kommer i det följande att yttra sig över ett antal motioner
med förslag till ändrad beskattning av enskilda energislag. Inför den
övergång till ett nytt skatte- och avgiftssystem inom energisektorn som
sannolikt förestår och i ett läge då kommittén för indirekta skatter och
kommittén för ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
ännu inte har redovisat resultatet av sitt arbete vore det enligt näringsutskottets
mening inte meningsfullt att beslut fattas om förändringar på enstaka
punkter i gällande ordning för energibeskattningen. Även om det i vissa fall
kan finnas skäl för en ändring riskerar besluten härom att bli av så kort
varaktighet att de inte kan motiveras. Näringsutskottet kommer vid sitt
ställningstagande till dessa motioner att hänvisa till det nu anförda.

Olja, kol och bensin

Efter de höjningar som beslutades av riksdagen våren 1988 uppgår den
allmänna energiskatten på olja till 860 kr. per m3 och på kol till 400 kr. per
ton. Därtill kommer en särskild skatt om 118 kr. per m3 resp. 10 kr. per ton.
Räknat per energienhet är kolskatten 65-70 % av oljeskatten. (Relationstalet
är här beräknat exkl. den särskilda skatten på olja och kol. Denna skatt
var förut en särskild avgift och ingick inte i beräkningsunderlaget när
riktlinjerna för förhållandet mellan de olika energislagen i beskattningshänseende
slogs fast år 1983. Alla relationstal i det följande är därför
beräknade efter skatten på olja exkl. den nu nämnda särskilda skatten.)

Centerpartiet föreslår i motion 1988/89:Sk460, med motivering i motion
1988/89:N478, att skatterna skall höjas på olja med 300 kr. per m3 och på kol
med 300 kr. per ton. Genom en omfördelning av skatt från arbete till energi
och råvaror vill motionärerna skapa utrymme för en skattereduktion för
inkomsttagare. Från energipolitisk synpunkt motiveras förslaget med att
skatten på importerade energislag väsentligt måste höjas för att marknaden
för inhemska bränslen skall tryggas. Vid bedömningen av kolskattehöjningen
har motionärerna vägletts av principen om energilikformig beskattning
(se avsnittet Allmänna riktlinjer för energibeskattningen).

En skattehöjning för olja och kol ingår också i miljöpartiets energiskatte -

1988/89:NU3y

förslag. I motion 1988/89:N418 föreslås att skatten på de båda energislagen-i
enlighet med principen om energilikformig beskattning - skall uppgå till 11,8
öre per kWh. All skatt redovisas i motionen uttryckt i öre/kWh. För
uppbördsändamål kan emellertid mera praktiska mått såsom kronor per ton
eller öre per liter brukas, sägs det i motionen, varvid normerade översättningstal
bör användas. Förslaget innebär en skattehöjning med 20-30 % för
olja, medan skatten på kol fördubblas. För sådan olja och kol som används
som råvara för elkraftsindustrin och som nu är befriad från skatt föreslås, för
att konsekvenserna inte skall bli alltför kännbara, en lägre skatt om 3 öre per
kWh. Motionärerna förutser emellertid en stegvis anpassning till den högre
nivån. Förslag till miljöskatt på förorenande utsläpp i samband med
användningen av fossila bränslen redovisas i motionen. Dessa förslag
behandlas i annat sammanhang. I den nu aktuella motionen föreslås - med en
kombination av basskatt på 11,8 öre per kWh och miljövårdsskatt - kraftiga
skattehöjningar på bensin och dieselolja och en ökning av kilometerskatten
för dieseldrivna fordon. Motionärerna anser också att riksdagen bör
uppmana regeringen att låta utreda om kilometerskatten kan slopas och
energiskatten för dieselfordon harmoniseras med bensinskatten.

Näringsutskottet erinrar om att skatten på olja och kol höjdes icke
oväsentligt den 1 juli 1988. Utskottet finner inte något bärkraftigt motiv från
energipolitisk synpunkt för en ytterligare höjning nu av skatten på olja eller
kol, inte heller av skatten på bensin och dieselolja. Näringsutskottet hänvisar
också till sitt principiella ställningstagande i det föregående enligt vilket
riksdagen inte i nuvarande läge - då frågan om skatter och avgifter på energi
utreds för att den därefter skall föreläggas riksdagen - bör besluta om
ändringar på enstaka punkter i gällande system för beskattningen av energi.
Med det nu sagda avstyrks motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/89:N418
(mp) i nu aktuella delar. Näringsutskottet avstyrker av samma skäl förslaget i
den senare motionen om en särskild utredning av kilometerskatten.

Naturgas

Skatten på naturgas uppgår för närvarande till 308 kr. per 1000 m3. Skatten
har varit oförändrad sedan den infördes den 1 januari 1985. Vid detta tillfälle
motsvarade skatten per energienhet, i överensstämmelse med gällande
riktlinjer för energibeskattningen, ca 75 % av skatten på olja. Till följd av att
skatten på naturgas inte har ändrats i samband med höjningar av oljeskatten
under år 1987 och år 1988 motsvarar den nu 33-37 % av oljeskatten.

I tre partimotioner föreslås att skatten på naturgas skall ändras.

Den höjning om 150 kr. per 1000 m3 som föreslås av centerpartiet i motion
1988/89:Sk460 - med motivering i motion 1988/89:N478 - har sin grund i en
önskan att de importerade energislagen skall skattebelastas hårdare till
förmån för de inhemska, medan de mindre miljöförstörande energislagen
såsom naturgas samtidigt skall ges en viss miljörabatt i förhållande till vad
som gäller för olja.

Också miljöpartiet vill att skatten på naturgas skall höjas. Enligt förslaget i
motion 1988/89:N418 bör skatten knappt fyrfaldigas i förhållande till vad som

1988/89:NU3 y

1* Riksdagen 1988189.17sami. Nr3y

nu gäller och utgå på samma nivå, 11,8 öre per kWh, som föreslås för övriga 1988/89:NU3 y
fossila energislag. Visserligen har, anför motionärerna, naturgasen lägre
utsläpp av koldioxid än t.ex. olja och kol, men med hänsyn till att
uppbyggnaden av ett dyrbart distributionsnät för ett nytt importbränsle bör
motverkas bör skatten vara densamma som för övriga fossila bränslen.

Motionärerna föreslår dock att redan befintliga anläggningar som drivs med
naturgas skall få en viss skattereduktion och endast betala två tredjedelar av
skatten.

Förslaget i motion 1988/89:N428 från vänsterpartiet kommunisterna går i
motsatt riktning. För att naturgasen skall kunna konkurrera med olja och bli
ett slagkraftigt alternativ till elkraft måste den få en gynnsammare skattesats,
hävdar motionärerna. Den borde beskattas med 25 % av skatten på olja,
vilket de finner motiverat också från miljösynpunkt.

Ett liknande motionsförslag om sänkning av skatten på naturgas avstyrktes
av näringsutskottet våren 1988 (NU 1987/88:5 y) med motivering att det i
rådande läge inte fanns skäl för en sänkning av skatten på naturgas. Det var
dock angeläget, menade utskottet, att naturgasens konkurrensförutsättningar
jämfört med främst olja bevakades. Av bl.a. miljöskäl kunde en
skatteförändring till naturgasens fördel senare bli aktuell som ett resultat av
den pågående översynen av energibeskattningen. Motionen fick stöd i en
reservation (vpk).

I samband med behandlingen våren 1988 av regeringens förslag om
energipolitiken inför 1990-talet (prop. 1987/88:90, NU 1987/88:40, rskr.

1987/88:375) anslöt sig näringsutskottet till regeringens bedömning att
naturgas kan bli ett intressant alternativ i svensk energiförsörjning. Naturgasens
roll avgörs av dess konkurrenskraft i förhållande till övriga tillgängliga
energislag, anförde utskottet och erinrade om uttalandet i propositionen att
tillförseln av naturgas skall ske i överensstämmelse med de energipolitiska
riktlinjerna och att inköp av gas skall verkställas enligt strikt kommersiella
principer. Olika synpunkter på riktlinjerna för naturgasintroduktion i landet
framfördes i reservationer (m, fp; c; vpk).

Näringsutskottet konstaterar att skatten på naturgas nu ligger på en
förhållandevis låg nivå jämfört med skatten på olja och jämfört med de
riktlinjer som ursprungligen fastställdes. Skatten har, relativt sett, minskat
under de senaste åren och utvecklingen har sålunda legat i linje med
önskemålen i motion 1988/89:N428 (vpk). Eftersom riksdagen enligt vad
näringsutskottet har anfört i det föregående inte i nuvarande läge bör besluta
om ändringar på enstaka punkter i gällande system för energibeskattningen,
bör en sådan sänkning av skatten på naturgas som föreslås i motionen inte
vidtas. Av samma skäl bör inte heller en sådan skatteökning som förordas i
motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/89:N418 (mp) beslutas. Med hänsyn
till det nu sagda och med hänvisning till vad näringsutskottet anförde i ämnet
våren 1988 avstyrker utskottet motionerna i nu aktuella delar.

Elkraft

I tre motioner berörs frågan om beskattningen av sådan elkraft som
produceras i vattenkraftverk. För närvarande beskattas denna - liksom

annan elkraft - på konsumentsidan med en skatt som, beroende på
förbrukarkategori, uppgår till 5-7,2 öre per kWh. Dessutom utgår på
producentsidan en skatt om 2 öre per kWh om vattenkraftverket har tagits i
drift före år 1973 och om 1 öre per kWh om verket har tagits i drift under åren
1973-1977.

I motion 1988/89:N451 (s) föreslås att riksdagen hos regeringen begär en
prövning av möjligheterna att skärpa vattenkraftsbeskattningen. I motiveringen
härför anges att framför allt äldre vattenkraftsanläggningar kommer
att bli utomordentligt vinstgivande tor sina ägare som ett resultat av de
förväntade prishöjningarna på elkraft. I samband med den omläggning av
energibeskattningen till mervärdeskatt som kan förutses kommer vidare,
anför motionärerna, ett visst intäktsbortfall att uppstå för staten. En
beskattning av vattenkraften borde därför införas dels för att kompensera
statens inkomstbortfall, dels för att förhindra att stötande vinstnivåer uppstår
i vattenkraftsindustrin.

Redan dagens låga produktionskostnader och höga vinstnivåer sägs i
motion 1988/89:N428 (vpk) motivera att skatten på vattenkraft höjs till 6 öre
per kWh per den 1 juli 1989. Skatten föreslås utgå lika för samtliga nu
producerande vattenkraftverk. De ökade skatteintäkterna borde enligt
motionärerna användas för satsningar i de regioner där de berörda kraftverken
finns. Högre nivåer på vattenkraftsskatten begärs också i motion
1988/89:N418 (mp). Skatten föreslås uppgå till 10,6 öre per kWh vid
produktion i vattenkraftverk byggda före år 1973 och till 9,6 öre per kWh i
övriga vattenkraftverk. Förslaget är grundat på den allmänna princip för
energibeskattningen som motionärerna förordar - beskattning av råvaran, i
det här fallet dock av praktiska skäl producentledet - och skall ses
tillsammans med förslaget i samma motion om slopande av elskatten i
konsumentledet.

Riksdagen har i flera sammanhang haft anledning att ta ställning till motioner
rörande beskattningen av vattenkraft, bl.a. våren 1988 i samband med
behandlingen av förslag till riktlinjer för energipolitiken inför 1990-talet
(prop. 1987/88:90, NU 1987/88:40) och av motionsyrkanden om åtgärder till
förmån för vattenkraftsproducerande regioner (NU 1987/88:43).

I det förra betänkandet återgav näringsutskottet vad som i proposition
1987/88:85 (s. 10) sagts om att stora elprishöjningar kan leda till oskäligt stora
vinster i kraftföretag som äger äldre kraftverk med låga produktionskostnader.
Av propositionen framgick att regeringen avsåg att låta utreda denna
fråga i särskild ordning.

Näringsutskottet sade sig notera med tillfredsställelse att regeringen avsåg
att noga följa lönsamhetsutvecklingen inom kraftindustrin och elprisutvecklingen
och att också låta utreda frågan om beskattning av vinster som
uppkommer i bl.a. äldre vattenkraftverk. Ett särskilt problem, som därvid
måste beaktas, anförde utskottet, är att vissa äldre vattenkraftverks värdestegring
delvis redan har tagits ut i samband med ägarskiften under de senaste
åren. Detta talade för att en ny skatt på vattenkraft borde, liksom den skatt
som redan utgår på viss elektrisk kraft, beräknas med utgångspunkt i
kraftverkets idrifttagningsår. Moderata samlingspartiets, folkpartiets och
centerpartiets representanter i utskottet avgav reservationer.

1988/89:NU3y

Enligt vad näringsutskottet har inhämtat bereds frågan om utredning av
eventuell beskattning av vinster i bl.a. äldre vattenkraftverk för närvarande
inom regeringskansliet.

Kommittén (I 1987:02) med uppgift att utreda regionalpolitikens inriktning
m.m. skall bl.a. precisera målen för regionalpolitiken samt lämna
förslag om efter vilka grunder och till vilka regioner de regionalpolitiska
insatserna bör riktas för att långsiktigt positiva effekter skall uppnås.
Kommittén skall, framgår det vidare av direktiven, pröva frågan huruvida
vattenkraftsproducerande kommuner i ökad utsträckning bör få del av de
vinster som vattenkraften ger. Kommittén väntas redovisa resultatet av sitt
arbete i slutet av maj 1989.

Som har framgått av det nyss nämnda kommer den i motion 1988/89:N451
(s) väckta frågan att utredas.

Näringsutskottet anser det inte motiverat att riksdagen tar ett sådant
initiativ i frågan som begärs i motionen. Denna avstyrks alltså.

Näringsutskottet avstyrker i aktuell del också motion 1988/89:N428 (vpk)
med hänvisning dels till den pågående utredningen om regionalpolitikens
inriktning m.m., dels till principen att beslut i nuvarande läge inte bör fattas
om förändringar på enstaka punkter i gällande ordning för energibeskattningen.
Vad näringsutskottet nu senast har anfört är motiv också för
avstyrkan av de förslag till höjningar av vattenkraftsskatten som framförs i
motion 1988/89:N418 (mp).

Beskattningen av elkraft tas från andra utgångspunkter upp i motion
1988/89:N428 (vpk). För att de satsningar på elsnål teknologi som motionärerna
eftersträvar skall uppnås föreslås att s.k. trappstegstariffer introduceras.
Koncessionsnämnden för miljöskydd skulle ges i uppdrag att fastställa
ett s.k. modellfabriksvärde för åtgången av energi vid produktion med
tillämpning av den elsnålaste teknologin. För sådan nödvändig elförbrukning
skulle elpris enligt normalt gällande taxor utgå. Den elförbrukning som
fabriken har utöver denna normförbrukning skulle däremot bli betydligt
dyrare genom uttagande av en s.k. produktionsfaktorskatt.

Näringsutskottet avstyrkte ett liknande motionsyrkande förra året (NU
1987/88:40) med hänvisning till pågående översyn av energibeskattningen.
Det borde dock noteras, anförde utskottet, att kraftiga pris- och kostnadsökningar
för den elintensiva industrin skulle innebära stora problem för denna
industri och för de regioner där den är lokaliserad. Utskottet tilläde att
motionärernas förslag syntes inrymma ett alltför stort inslag av detaljreglering.
I en reservation yrkade vänsterpartiet kommunisternas företrädare
bifall till motionen. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet finner inte skäl till annan bedömning i frågan nu än våren
1988. Härutöver vill utskottet framhålla att de högre elpriser som förväntas
under 1990-talet och därefter i viss mån automatiskt kommer att leda till det
resultat som motionärerna åsyftar med sitt förslag. Det kan ytterligare
tilläggas att riksdagen i juni 1988 har godkänt bl.a. regeringens förslag till
riktlinjer i fråga om ett program för effektivare användning och ersättning av
elenergi (prop. 1987/88:90, NU 1987/88:40, rskr. 1987/88:375). Programmet
omfattar bl.a. stöd till utveckling av ny elsnål teknik och speciella informationsinsatser
rörande effektiv elanvändning.

1988/89:NU3y

Med det sagda avstyrker näringsutskottet motion 1988/89:N428 (vpk) i nu
aktuell del.

I tre motioner berörs beskattningen av elkraft producerad i vindkraftverk.

Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt är elkraft framställd av en
producent som förfogar över ett kraftverk med en effekt under 100 kW och
som inte distribuerar elkraft yrkesmässigt undantagen från skatteplikt. I två
motioner föreslås att skatten på elkraft producerad i vindkraftverk skall helt
slopas. Miljöpartiet vidareutvecklar i motion 1988/89:N421 en av de principer
som enligt partiets mening bör gälla för beskattningen på energiområdet,
nämligen att alla inhemska energislag skall vara befriade från skatt.
Vindkraften är från miljösynpunkt en önskvärd energikälla, anför motionärerna,
men anläggningarna har relativt sett höga fasta kostnader och därmed
svårigheter att konkurrera. Införandet av gällande skattebefrielse för
mindre, icke yrkesmässigt drivna anläggningar sägs utgöra ett framsteg, men
högre effektgräns behövs och kravet på icke-yrkesmässighet i distributionen
borde utgå. Motionärerna framhåller betydelsen härav bl.a. för gemensamma
anläggningar som delas mellan villor i gruppbebyggelser.

Också i motion 1988/89:N429 (c) föreslås full skattebefrielse. Motionären
anför att en övergång till vindkraft försvåras av att energipriserna inte är
neutrala och finner det från miljösynpunkt oacceptabelt att t.ex. kol
beskattas lägre än elkraft från vindkraftverk. Det obetydliga inkomstbortfallet
vid ett slopande av den aktuella skatten föreslås bli kompenserat genom
t.ex. en ökad beskattning av kol.

Förslaget i motion 1988/89:N422 (fp) tar sikte på en utökad men inte
fullständig skattebefrielse. I motionen anförs att det kan finnas anledning att
bedöma även något större verk, t.ex. andelskraftverk, mera positivt från
skattesynpunkt. Frågan om beskattningen av småskalig vindkraft borde
enligt motionären ses över inför en eventuell omläggning av energibeskattningen.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att små vindkraftverk
lokalt kan ge ett värdefullt bidrag till energiförsörjningen. Genom nyss
nämnda skattebefrielse har staten också sökt stimulera tillkomsten av sådana
små kraftverk. En utökad resp. generell skattebefrielse för all vindkraftsproduktion
i enlighet med motionsyrkandena är näringsutskottet inte berett att
tillstyrka. Härvidlag hänvisas till vad utskottet i det föregående har anfört av
innebörd att riksdagen i nuvarande läge inte bör besluta om ändringar på
enstaka punkter i gällande ordning för energibeskattningen.

Kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

Centerpartiet och vänsterpartiet kommunisterna har i motioner tagit upp
frågan om beskattningen av bränsle för produktion i kondenskraftverk resp.
kraftvärmeverk.

För att dubbelbeskattning skall undvikas är bränslen för elproduktion
befriade från skatt. I stället är den producerade elenergin beskattad. Bränslet
i fjärrvärmeverk är (i förekommande fall) beskattat medan hetvattenleveranser
från ett sådant verk är obeskattade. Vid produktion i kraftvärmeverk
där både elkraft och värme produceras medges avdrag för skatt på den

1988/89:NU3y

beräknade mängden bränsle som åtgår för elproduktion. Vid produktion i
kondenskraftverk, där endast elkraft (jämte spillvärme) produceras, får fullt
avdrag göras för skatten på använt bränsle.

Den nuvarande ogynnsamma beskattningen av kraftvärmeproduktion
jämfört med beskattningen av kondenskraftproduktion måste avvecklas,
sägs det i motion 1988/89:N478 (c). För att en effektiv elproduktion skall
främjas måste, menar motionärerna, bränsle för elproduktion och bränsle
för värmeproduktion beskattas likvärdigt. I motion 1988/89:N428 (vpk)
framställs ett krav av motsvarande innebörd. Motionärerna påpekar att
nuvarande beskattningsregler innebär att spillvärmen från kondenskraftverk
undgår beskattning, medan den producerande värmen i kraftvärmeverk
beskattas trots att den kommer till nyttig användning. Kondenskraften borde
tvärtemot nuvarande regler straffbeskattas för spillet, hävdar de.

Näringsutskottet yttrade sig över liknande motioner våren 1988 och sade
sig då (NU 1987/88:5 y) instämma i motionärernas uppfattning att beskattningen
av kraftvärmeproduktion inte var väl avvägd i förhållande till
beskattningen av kondenskraftproduktion. Kraftvärme har, anförde näringsutskottet,
väsentliga fördelar i jämförelse med kondenskraft. Enligt
utskottets uppfattning måste energibeskattningen utformas så att den
främjar en effektiv bränsleanvändning. Näringsutskottet sade sig vidare
förutsätta att den fråga som hade tagits upp i motionerna prövades av
kommittén (Fi 1987:06) för indirekta skatter och fann att något initiativ av
riksdagen i saken inte var påkallat i det aktuella läget. Centerpartiets och
vänsterpartiet kommunisternas representanter i näringsutskottet tillstyrkte
de aktuella motionsyrkandena.

Näringsutskottets bedömning i ämnet från våren 1988 kvarstår oförändrad.
Utskottet vidhåller också sin uppfattning att något initiativ från
riksdagens sida inte är påkallat i avvaktan på resultatet av arbetet inom
kommittén för indirekta skatter. Med hänsyn till de miljöaspekter som är
aktuella kommer också övervägandena inom kommittén för ökad användning
av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken att ha betydelse för bedömningen
av frågan. Med hänvisning till det nu sagda avstyrks de båda
motionerna i här aktuell del.

Etanol

För etanol utgår för närvarande en bensinskatt med 80 öre per liter. Vid
låginblandning i bensin tillkommer en särskild skatt med 6 öre per liter. För
blyfri bensin uppgår skatten - inkl. den särskilda skatten - till 2:64 kr. och för
annan bensin till 2:84 kr. per liter.

I tre partimotioner begärs att skatten på etanol producerad av inhemska
råvaror skall slopas. Ett första angeläget steg i introduktionen av etanol är
uppförande av en fullskaleanläggning, anför centerpartiet i motion 1988/
89:N478 (c) och föreslår samtidigt skattefrihet för etanol framställd av
inhemska råvaror. Inte minst av beredskapsskäl behöver Sverige, sägs det i
motion 1988/89:N428 (vpk), en inhemsk etanolproduktion, och uppkomsten
härav kan stimuleras om användningen av etanol befrias från skatt i likhet
med vad som gäller inhemska bränslen. Från miljöpartiets sida påyrkas i

1988/89: NU3 y

motion 1988/89:N418 skattefrihet för alla inhemska energislag, däribland
etanol och metanol som har framställts på basis av inhemska förnybara
energikällor.

Frågan om skattefrihet för etanol har prövats av motoralkolholkommittén,
som i sitt betänkande (SOU 1986:51) Alkoholer som motorbränsle avvisade
en sådan ordning med hänsyn bl.a. till de samhällsekonomiska och statsfinansiella
kostnaderna. Vid remissbehandlingen av kommitténs betänkande
avstyrkte kommerskollegium, med hänvisning till Sveriges handelspolitiska
åtaganden, förslag om att skattebefrielse skulle gälla enbart för sådan etanol
som framställts i Sverige av inhemska råvaror. Riksskatteverket anförde
betänkligheter från redovisnings- och kontrollsynpunkt mot en sådan
skattebefrielse. I proposition 1987/88:85 om miljöpolitiken inför 1990-talet
sades att det mot bakgrund av dessa remissynpunkter torde saknas förutsättningar
för att skatten på motoralkoholer producerade av inhemska råvaror
skulle kunna slopas.

Regeringen avslog i juni 1988 en ansökan från Lantbrukarnas riksförbund
och Svenska Lantmännens riksförbund om tidsbegränsad skattebefrielse för
etanol eller motsvarande statligt bidrag för att stödja uppförandet av en
anläggning för framställning av etanol i Lysekil. Skälet var att det samhällsekonomiska
värdet av inhemsk produktion av etanol i dåvarande läge inte
var sådant att framställningen om stöd borde bifallas.

Bland de riktlinjer för miljöpolitiken inför 1990-talet som riksdagen
godkände våren 1988 (prop. 1987/88:85, JoU 1987/88:23, rskr. 1987/88:373)
återfinns en strategi för oljeersättning och miljöförbättringar inom transportsektorn
med huvudinriktning att tekniska och ekonomiska förutsättningar
skall skapas för introduktion av motoralkoholer som alternativ till oljebaserade
drivmedel. Riksdagen beslöt dessutom med anledning av motioner (m,
fp, c) uttala att ökade insatser borde göras för utvecklandet av miljövänliga
motorer och drivmedel. Enligt vad näringsutskottet har inhämtat har en
konsult fått i uppdrag att bereda denna fråga. Avsikten är att utredningsrapporten
skall överlämnas till utredningen (ME 1988:02) om energiforskningsprogrammets
framtida omfattning, inriktning, samverkan med annan forskning,
m.m.

Införande av skattefrihet endast för etanol som tillverkas i Sverige av
inhemska råvaror torde, som har framgått av det nyss anförda, strida mot
Sveriges handelspolitiska åtaganden. Enligt näringsutskottets mening bör de
aktuella motionerna avslås på denna principiella grund. Liksom i sitt
yttrande i frågan förra året (NU 1987/88:5 y) vill näringsutskottet härutöver
framhålla att en låginblandning av etanol i bensin är av intresse från
miljösynpunkt, särskilt mot bakgrund av möjligheterna att reducera avgasutsläppen
från bilar utan katalytisk avgasrening. Det energipolitiska värdet av
en sådan låginblandning är relativt begränsat. Fortsatta undersökningar om
miljöeffekterna av etanolinblandning i bensin bör emellertid följas med stor
uppmärksamhet liksom de nyss nämnda ökade insatserna för utvecklandet av
miljövänliga motorer och drivmedel.

Det nu sagda gäller i tillämpliga delar också förslagen rörande skatten på
metanol.

1988/89:NU3y

Gasol

1988/89:NU3y

I fern motioner väcks förslag om beskattningen av gasol. Tre av dessa rör
gasol avsedd för motordrift (motorgas); de andra två avser gasol för
industriellt bruk.

Skatten på motorgas uppgår sedan den 1 maj 1984 till 92 öre per liter. Enligt
gällande riktlinjer för energibeskattningen bör motorgasskatten per energienhet
uppgå till ca 60 % av skatten på bensin. Nuvarande skattesatser
innebär att den motsvarar ca 48 % av den totala skatten på blyfri bensin.

En sänkning av skatten på motorgas begärs i motion 1988/89:N428 (vpk).
Användningen av motorgas håller nu på att försvinna, anför motionärerna,
som anser att det vore beklagligt om detta drivmedel skulle slås ut på den
svenska marknaden. De föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära att
åtgärder vidtas - däribland en sänkning av skatten - som säkrar en fortsatt
och utvidgad motorgasdrift i Sverige. Enligt vad som sägs i motion
1988/89: Kr211 (m)- med därtill knutet yrkande i motion 1988/89: Sk612-bör
skatten på motorgas sänkas och en låg nivå garanteras för att stimulera till
ökad användning. Motionären beklagar från miljösynpunkt att motorgasen
har fått ett så begränsat genomslag i Sverige. Han anser också att
prisdifferentieringen mellan blyfri och blyad bensin bör öka.

Enligt miljöpartiets skatteförslag i motion 1988/89:N418 bör motorgas
beskattas med en basskatt om 11,8 öre per kWh - dvs. samma skatt som
andra fossila energislag - jämte en miljöskatt, vilket sammantaget skulle
innebära samma skattesats som för blyfri bensin.

Statens energiverk redovisar i sin rapport (1987:6) Gasolboken uppgifter
som bekräftar att antalet registrerade fordon för motorgasdrift, liksom
antalet tankstationer som tillhandahåller motorgas, kraftigt har minskat. För
att en fortsatt motorgasdrift i landet skall säkras krävs sannolikt, enligt
energiverket, dels en utfästelse från statsmakterna om en fortsatt gynnsam
skattebehandling, dels ett tekniskt utvecklingsprogram.

Vid sin behandling våren 1988 av motionsyrkanden syftande till en
sänkning av skatten på motorgas anförde näringsutskottet (NU 1987/88:5 y)
att motorgasen borde ses snarare som ett komplement än som ett alternativ
till övriga drivmedel. Med hänsyn till sina miljöfördelar borde motorgasen
beskattas lindrigare än blyad bensin, vilket också vårfallet. Näringsutskottet
hänvisade vidare till energiverkets rapport och uttalade att utskottet fann det
angeläget att den rådande osäkerheten om motorgasens framtid skingrades.
Utskottet sade sig förutsätta att regeringen prövade energiverkets synpunkter
i frågan. Skatten på motorgas borde lämpligen tas upp i samband med
översynen av energibeskattningen. Motionsyrkandena avstyrktes av utskottet
men följdes upp med reservationer (c, vpk).

Näringsutskottet finner inte skäl till annan ståndpunkt i frågan nu än förra
året och hänvisar till vad som då anfördes. Utskottet erinrar också om det
fortsatta utvecklingsarbete beträffande alternativa drivmedel och miljövänliga
motorer som pågår och som har omnämnts i det föregående under
rubriken Etanol. Det principiella ställningstagande som näringsutskottet har
gjort i det föregående av innebörd att riksdagen i nuvarande läge inte bör
besluta om ändringar på enstaka punkter i gällande ordning för energibe -

skattningen är naturligtvis giltigt också i det nu aktuella sammanhanget. De 1988/89:NU3 y
båda motionsyrkandena avstyrks sålunda.

Gasol för industriellt bruk har andra marknadsförutsättningar än motorgasen.
Den ersätter i många fall tunga eldningsoljor vid industriell uppvärmning.
Skatten på denna gasol uppgår för närvarande till 185 kr. per ton,
motsvarande 16-18 % av skatten på olja räknat per energienhet. Enligt
tidigare fastlagda riktlinjer borde skatten på gasol uppgå till ca tre fjärdedelar
av oljeskatten, men förslag från regeringen syftande till att denna nivå skulle
nås har, som nämnts i det föregående, avvisats av riksdagen.

I två motioner framförs förslag om en höjning av skatten på gasol för
industriellt bruk. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1988/

89:N428 (vpk) att skatten skall höjas till 260 kr. per ton för att den skall
komma på en nivå som är jämförbar med den som samma parti föreslår för
naturgas. I takt med naturgasens utbyggnad konkurrerar naturgasen med
gasol på marknaden för industriell uppvärmning och allt talar, anför
motionärerna, för en ökad övergång till naturgas, framför allt inom den
mellansvenska järn- och stålindustrin.

Miljöpartiet föreslår i motion 1988/89:N418 en ökning av gasolskatten till
en nivå motsvarande 11,8 öre per kWh, samma nivå som föreslås för övriga
fossila bränslen.

Motionsyrkandena går ut på att skatten på gasol skall höjas med ca 40 %

(vpk) resp. åttafaldigas (mp). Skatten uppgår nu som nämnts till 16-18 % av
skatten på olja räknat per energienhet, medan skatten på naturgas är 33-37 % av oljeskatten. Enligt ursprungligen fastställda riktlinjer skulle bägge
dessa energiråvaror beskattas lika i förhållande till olja. Av olika skäl, som
har redovisats i det föregående, har emellertid en differentiering på en lägre
relativ nivå än vad som var förutsett uppkommit. Från energipolitisk
synpunkt finns enligt näringsutskottets mening inga särskilda skäl som talar
för en sådan differentiering. I konsekvens med sitt principiella ställningstagande
i det föregående av innebörd att riksdagen i nuvarande läge inte bör
besluta om ändringar på enstaka punkter i gällande ordning för energibeskattningen
vill utskottet emellertid inte förorda någon förändring. Utskottet
avstyrker sålunda motionerna 1988/89:N428 (vpk) och 1988/89:N418 (mp) i
här aktuella delar.

Uran

Centerpartiet föreslår i motion 1988/89:N478, utan särskilt yrkande, att en
skatt på uran om 1 öre per kWh insatt bränsle skall införas. Förslaget ingår
som ett av flera syftande till en mera miljöanpassad energibeskattning. Ett
motsvarande förslag framställs av vänsterpartiet kommunisterna i motion
1988/89:N428. Där föreslås att skatten skall utgå med 2 öre per kWh tillförd
energimängd uran. Detta skulle enligt motionärerna innebära en skatteintäkt
om 4 miljarder kronor per år. Dessa medel borde utnyttjas för åtgärder
som befrämjar utvecklingen på bl.a. sol- och vindenergiområdena. Också
från miljöpartiets sida begärs, i motion 1988/89:N418, att uran skall
beskattas. Förslaget till skatt är 3,5 öre per kWh. Samtidigt föreslås, som
framgår av den inledande redovisningen, att elskatten samt den särskilda

kärnkraftsskatten skall slopas. I annat sammanhang föreslår samma motionärer
att det skall tas ut särskilda miljöavgifter på kärnkraftsproduktion.

Näringsutskottet har redan i avsnittet rörande allmänna riktlinjer för
energibeskattningen - med anledning av centerpartiets förslag i frågan i
motion 1988/89:N478- avstyrkt principen att en skatt skall utgå på uran. Med
hänvisning härtill avstyrker utskottet också de olika förslag till nivå på
uranskatten som föreslås i de tre nu aktuella motionerna.

Stockholm den 6 april 1989
På näringsutskottets vägnar

Hadar Cars

Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke
Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c)*, Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson
(s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul
Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s),
Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c), Karl Hagström (s) och Håkan
Hansson (c)**.

* T.o.m. avsnittet om vindkraftverk under rubriken Elkraft.

** Övriga avsnitt.

Avvikande meningar

1. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser att den
del av yttrandet - under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen
- som börjar med ”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar ”
bort ha följande lydelse:

Som har framgått av redovisningen i det föregående väntas ett betänkande
från kommittén för indirekta skatter - med uppgift bl.a. att pröva förutsättningarna
för inordnande av energiområdet under mervärdebeskattningen -föreligga i juni 1989. I enlighet med vad som förordas i motionerna
1988/89:N416 och 1988/89:N452 (båda m) anser näringsutskottet emellertid
att det redan nu finns grund för att förorda en övergång till mervärdeskatt på
energiområdet. Utskottet delar motionärernas uppfattning att den nuvarande
energibeskattningen har väsentliga brister och att den delvis motverkar
det som energipolitiken bör syfta till, nämligen en mobilisering av samhällets
resurser för energitillförsel och en miljövänlig energianvändning. Det
nuvarande systemet innebär dessutom att de konkurrensutsatta företagen i
landet inte är likställda med de många utländska konkurrenter som helt eller
delvis kan lyfta av sin energiskattebörda.

1988/89:NU3y

Vid en övergång till mervärdebeskattning av energi bör miljöavgifter
införas på olika miljöförorenande utsläpp i samband med bränsleanvändning.
Ett sådant direktverkande medel riktat mot utsläppen kommer enligt
näringsutskottets mening att mera effektivt bidra till en bättre miljö än det
system med differentierade punktskatter som nu gäller. Kombinationen av
mervärdebeskattning och uttag av miljöavgifter kommer att leda till en
decentraliserad hushållning med energi. Enskilda aktörer kommer att kunna
dra nytta av de möjligheter modern teknologi ger. Från energipolitisk,
miljöpolitisk och allmänt näringspolitisk synpunkt är den sålunda förordade
lösningen vida överlägsen nuvarande ordning.

För att skatteomläggningen skall vara statsfinansiellt neutral bör en
punktskatt på bensin uttas också i fortsättningen. Riktpunkten bör vara att
mervärdeskatt, miljöavgifter och punktskatt skall motsvara dagens intäkter
från energibeskattningen.

Ett närmare beslut om detaljerna i ett nytt skatte- och avgiftssystem för
energisektorn måste anstå till dess att kommittén för indirekta skatter och
kommittén för ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
har avlämnat sina förslag och beredningen av dessa har slutförts. Enligt
näringsutskottets mening bör riksdagen emellertid redan nu genom ett
uttalande till regeringen ställa sig bakom den övergång till mervärdeskatt på
energi kombinerad med miljöavgifter och någon kompletterande punktskatt
som utskottet här har förordat. Det nu sagda innebär att motionerna
1988/89:N416 och 1988/89:N452 (båda m) tillstyrks i aktuella delar och att
övriga här behandlade motioner avstyrks.

2. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Fladar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar
med ”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar ” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till den positiva syn på en övergång till
mervärdeskatt på energiområdet som kommer till uttryck i motion 1988/
89:N403 (fp). Utöver mervärdeskatt bör energianvändning som ger upphov
till miljöskadliga utsläpp, t.ex. av koldioxid, kväve, svavel och tungmetaller
eller restprodukter i form av aska och radioaktivt avfall, påläggas miljöavgifter.
Innebörden av en skatte- och avgiftspolitik av detta slag är bl.a. att all
användning av fossila bränslen såsom kol, olja och naturgas skulle belastas
med miljöavgifter av varierande omfattning, medan energianvändning
baserad på t.ex. biobränslen, solceller och vindkraft skulle vara befriad från
sådana avgifter.

Näringsutskottet har i det föregående redogjort för och kommenterat
uppdragen till de två parlamentariskt sammansatta utredningar vilkas arbete
kan komma att leda till nya överväganden och lösningar när det gäller skatteoch
avgiftspolitiken avseende energi. I anslutning till vad som där sagts vill
näringsutskottet förorda att utredningen om indirekta skatter omedelbart
befrias från uppgiften att lägga fram förslag om energiskatten innan
miljöavgiftsutredningens förslag är klart. Samtidigt bör tidsplanen för

1988/89:NU3y

miljöavgiftsutredningens arbete ändras så att ett nytt skatte- och avgiftssystem
på energiområdet kan gälla från den 1 januari 1991. Då kan dagens
punktskatter rensas ut och ersättas av miljöavgifter samt mervärdeskatt.

Med hänsyn till det anförda bör enligt näringsutskottets mening inga beslut
nu fattas eller uttalanden göras av riksdagen om nya riktlinjer för beskattningen
på energiområdet. De aktuella motionerna avstyrks därför i här
berört avseende.

3. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar
med ”Utformningen av” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande
lydelse:

De nu pågående utredningarna om energibeskattningens framtida utformning
resp. om ökad användning av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken
väntas redovisa resultaten av sina överväganden senare i år och under år
1990. Dessa utredningar kan komma att ge ett underlag för nya lösningar när
det gäller skatte- och avgiftspolitiken avseende energi. Bl.a. bör en
koldioxidskatt övervägas. Enligt näringsutskottets mening är det emellertid
inte acceptabelt att statsmakterna med hänsyn till dessa utredningar skulle
underlåta att göra motiverade ändringar i gällande ordning för energibeskattningen.
Denna har flera svagheter och har framför allt inte anpassats på
förutsatt sätt till de mål och riktlinjer för energipolitiken som riksdagen har
lagt fast.

Näringsutskottet delar den i motion 1988/89:N478 (c) uttryckta uppfattningen
att en miljöanpassad energibeskattning bör införas. En sådan innebär
att miljövänlig förnybar energi gynnas på bekostnad av miljöförstörande
importerade energislag. Energibeskattningen, så utformad, är ett av de
medel som måste användas för förverkligande av den förnyelseplan för
energipolitiken som samma motionärer förespråkar och som näringsutskottet
kommer att behandla i annat sammanhang (NU 1988/89:25). I enlighet
med vad som sägs i motionen bör följande allmänna riktlinjer gälla för
beskattningen av olika energikällor. Importerade miljökrävande energiråvaror
såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning. Importerade
miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”, innebärande att
skatten sätts lägre än vad en energilikformig beskattning skulle motivera.
Inhemska bränslen och alternativa drivmedel producerade av inhemska
råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning bör
kunna göras för drivmedel, med lägre beskattning när ekonomiskt rimliga
substitut saknas. Bränsle bör beskattas på samma sätt oavsett om det används
för el- eller för värmeproduktion. En särskild skatt på uran bör införas.

Riksdagen bör enligt näringsutskottets mening göra ett uttalande till
regeringen av nu angiven innebörd. Av det sagda följer att näringsutskottet
tillstyrker motion 1988/89:N478 (c) - med till denna motion knutet yrkande i
motion 1988/89:SkU460 - i här aktuell del. Det anförda ligger på enskilda
punkter i linje med vad som krävs i motion 1988/89:N418 (mp). Också i
motion 1988/89:N428 (vpk) finns vissa förslag som sammanfaller med dem
som utskottet här har ställt sig bakom.

1988/89:NU3y

Av det nu sagda följer att näringsutskottet avstyrker motionerna 1988/
89:N416 och 1988/89:N452 (båda m). Det saknas definitivt en grund för
riksdagen att markera en sådan positiv inställning till mervärdeskatt på
energiområdet som förordas i de båda motionerna och som också kommer till
uttryck i motion 1988/89:N403 (fp). En övergång till mervärdeskatt på energi
utan några kompletterande styrskatter eller andra typer av avgifter skulle,
som framhålls i motion 1988/89:N478 (c), ge negativa effekter från fördelnings-,
miljö- och energipolitiska synpunkter som inte är acceptabla.

4. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Paul Lestander (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med ”Näringsutskottet
noterar” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:
Som tidigare har nämnts uttalade riksdagen år 1983 att mervärdeskatt inte
borde införas på energiområdet. Denna ståndpunkt bör stå fast, menar
näringsutskottet. Den positiva inställning till en övergång till mervärdeskatt
på energi som kommer till uttryck i motionerna 1988/89:N416 och 1988/
89:N452 (båda m) och i motion 1988/89:N403 (fp) är en typisk förberedelse
för den harmonisering av skatter och andra avgifter som ett närmande till EG
kräver. En sådan omläggning av energibeskattningen skulle direkt minska
möjligheterna att bedriva en selektiv energipolitik, t.ex. i fråga om importerade
energislag eller i samband med kraftiga energiprisförändringar. Motionerna
avstyrks i nu aktuella delar. För att kärnkraften skall kunna avvecklas,
användningen av olja och kol minskas och de inhemska miljövänliga
alternativen utvecklas krävs i stället en ändrad pris- och skattepolitik inom
energiområdet i enlighet med förslagen i motion 1988/89:N428 (vpk). Dessa
förslag behandlas i annat sammanhang i detta yttrande. Näringsutskottet
noterar emellertid redan nu att en del av förslagen i motionerna 1988/
89:N478 (c) och 1988/89:N418 (mp) i här aktuella delar ligger i linje med vad
som förespråkas i motion 1988/89:N428 (vpk). Till den del de två nämnda
motionerna avser principiella beslut eller uttalanden av riksdagen om
ändrade riktlinjer för beskattningen av energi avstyrks de dock, eftersom
riksdagen inte bör föregripa den pågående översynen av principerna för
energibeskattningen.

5. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna
riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med ”Näringsutskottet
noterar” och slutar med ”nu anförda” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet behandlar i annat sammanhang (NU 1988/89:25) miljöpartiets
krav på avveckling av kärnkraften under en treårsperiod och av minst
85 % av konsumtionen av fossila bränslen under 25 år samt vidare dess krav
på ett energihushållningsprogram med målet att energiförbrukningen skall
minskas med 40 % på 25 år. För att dessa angelägna mål skall nås måste bl.a.
energibeskattningen läggas om och skärpas i enlighet med vad som föreslås i
motion 1988/89:N418 (mp). Följande allmänna riktlinjer bör därför gälla för
energibeskattningen. Skatt bör tas ut på råvaran, inte på den förädlade

1988/89NU3 y

produkten. Elskatten bör avskaffas liksom den särskilda kärnkraftsskatten. 1988/89:NU3 y

Differentieringen av vattenkraftsskatten bör bibehållas. I möjligaste mån

bör alla fossila bränslen beskattas likartat med hänsyn till energiinnehåll. När

bränslena används för icke-energiändamål bör de eventuellt särbehandlas. I

den mån bränslena leder till sekundära effekter i form av miljöskadliga

utsläpp bör om möjligt utsläppen beskattas. Om detta inte är möjligt är en

tilläggsskatt på användningen motiverad. Skatten för vissa energislag bör

sålunda uppfattas som en summa av ren energiskatt, skatt på miljöeffekter

och skatt för att bekosta infrastruktur. Vindkraft, biobränslen, solkraft,

spillvärme, jordvärme och andra inhemska energislag bör vara skattefria.

Detta bör gälla även metanol och etanol framställda av inhemska energiråvaror.

En energibeskattning enligt nu nämnda riktlinjer och med tillämpning av
de skattesatser som näringsutskottet förordar i annat sammanhang i detta
yttrande kommer tillfälligtvis att ge ökade skatteintäkter. Näringsutskottet
delar motionärernas uppfattning att en del av dessa intäkter bör användas för
engångskostnader i samband med kärnkraftsavvecklingen och omställningen
till ett energisnålt samhälle. De bör också under en övergångstid utnyttjas för
stödåtgärder till förmån för sådan starkt elkrävande industri som kan komma
att få akuta problem i samband med höjda elpriser.

Med det sagda tillstyrker näringsutskottet motion 1988/89:N418 (mp) i nu
aktuell del. Utskottet förordar sålunda att riksdagen skall besluta att
nuvarande elskatter och kärnkraftsskatt slopas och ersätts med energiråvaruskatter.
Om inte detta förslag bifalls bör utredningen för indirekta skatter
genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att utarbeta förslag till nya energiskatter i
enlighet med vad som förordas i motionen. Riktpunkten bör därvid vara,
anser näringsutskottet, att ett nytt skattesystem för energi och för miljöskadliga
utsläpp skall genomföras i ett sammanhang. Arbetet i de två utredningar
som nu arbetar med dessa frågor bör samordnas. Riksdagen bör i förekommande
fall göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd.

Näringsutskottet noterar att en del av förslagen i motionerna 1988/89:N478
(c) och 1988/89:N428 (vpk) ligger i linje med det som förespråkas i
miljöpartiets motion och som utskottet här har anslutit sig till.

Det följer av vad näringsutskottet nyss har anfört att utskottet inte ställer
sig bakom yrkandena i motionerna 1988/89:N416 och 1988/89:N452 (båda
m). I likhet med vad som anförs i motion 1988/89:N418 (mp) anser
näringsutskottet att mervärdebeskattning på energiområdet skulle innebära
en omotiverad skatterabatt för exportindustrin på hushållens och hemmamarknadsindustrins
bekostnad. En sådan ordning skulle vidare strida mot de
principer för beskattningen som näringsutskottet har ställt sig bakom i det
föregående, bl.a. att skatten skall bestämmas med hänsyn till energiinnehåll.

De båda motionerna avstyrks sålunda i nu aktuella delar.

6. Olja, kol och bensin

Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Olja, kol och bensin - som börjar med ”Näringsutskottet
erinrar” och slutar med ”av kilometerskatten” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet delar den i motion 1988/89:N478 (c) uttryckta uppfattningen
att bättre villkor och konkurrensförhållanden måste skapas för de
alternativa energikällorna om en omställning och förnyelse av energisystemet
skall kunna genomföras. Skatten på importerade miljöförstörande
energislag bör höjas väsentligt, så att marknaden för inhemska bränslen
tryggas. Näringsutskottet finner det från energipolitisk synpunkt motiverat
att, i enlighet med motionärernas förslag, skatten på olja höjs med 300 kr. per
m3 och skatten på kol med 300 kr. per ton. Dessa skattehöjningar behöver
göras bl.a. för att konkurrensförhållandena mellan å ena sidan olja och kol, å
andra sidan naturgas skall bli väl avvägda. Beträffande skatten på naturgas
återkommer näringsutskottet med förslag i det följande. Med hänvisning till
det nu sagda tillstyrks motion 1988/89:N478 (c) - med därtill knutet yrkande i
motion 1988/89:Sk460 - i nu aktuell del. Genom ett sådant beslut som
näringsutskottet föreslår torde också önskemålen i motion 1988/89:N418
(mp) i viss mån bli tillgodosedda.

7. Olja, kol och bensin

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Olja, kol
och bensin - som börjar med ”Näringsutskottet erinrar” och slutar med ”av
kilometerskatten” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har redan i det föregående ställt sig bakom de principer
för beskattningen på energiområdet som föreslås i motion 1988/89:N418
(mp). Bland dessa ingår att fossila bränslen skall beskattas likformigt med
hänsyn till sin nytta, dvs. sitt energiinnehåll. Den skattenivå om 11,8 öre per
kWh som i samma motion föreslås gälla för de fossila bränslena, däribland
olja och kol, förefaller från energipolitisk synpunkt väl avvägd och tillstyrks
således. Näringsutskottet ansluter sig också till motionärernas förslag att
användningen av olja och kol för elproduktion skall beskattas lägre i ett
inledande skede för att därefter successivt höjas. Konsekvenserna torde
annars bli alltför drastiska för den berörda industrin. Med det sagda tillstyrks
motion 1988/89:N418 (mp) i nu aktuell del. Det anförda tillgodoser delvis
motsvarande önskemål i motion 1988/89:N478 (c).

Också förslaget i samma motion från miljöpartiet om en höjning av skatten
på bensin och dieselolja och om en utredning av frågan om slopande av
kilometerskatten för dieselfordon till förmån för ökad beskattning av
dieselolja tillstyrks av näringsutskottet. Den stora skatteökningen bör kunna
leda till en kraftigt minskad förbrukning av bensin och dieselolja. En sådan
minskning är angelägen från såväl energipolitisk som miljöpolitisk synpunkt.

8. Naturgas

Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Naturgas - som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar”
och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet stöder förslaget i motion 1988/89:Sk460 - med motivering
i motion 1988/89:N478 (c) - om en höjning av skatten på naturgas med
150 kr. per 1 000 m3. En sådan höjning svarar mot de riktlinjer som utskottet

1988/89 :NU3y

i det föregående har ställt sig bakom under rubriken Allmänna riktlinjer för 1988/89:NU3 y

energibeskattningen och medför att naturgasen i ökad utsträckning kommer

att konkurrera med olja och gas snarare än - vilket nu är fallet - med

inhemska energislag. Näringsutskottet finner detta vara från energipolitisk

synpunkt väl motiverat. Med det sagda tillstyrks motion 1988/89:N478 (c) i

nu aktuell del och avstyrks motion 1988/89:N428 (vpk). Därmed tillgodoses

också i viss mån önskemålen i motion 1988/89:N418 (mp).

9. Naturgas

Paul Lestander (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Naturgas - som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med
”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till naturgasens betydande miljömässiga fördelar jämfört med
kol och olja anser näringsutskottet att skatten på naturgas bör minskas. Som
anförs i motion 1988/89: N428 (vpk) är en skattesänkning också motiverad för
att naturgasen skall kunna konkurrera med olja. Näringsutskottet instämmer
därför i motionärernas förslag om att skatten på naturgas skall reduceras till
att per energienhet motsvara 25 % av oljeskatten. Det nu anförda innebär
samtidigt att näringsutskottet avstyrker de skattehöjningar som föreslås i
motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/89:N428 (mp).

10. Naturgas

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet- under rubriken Naturgas -som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med ”aktuella
delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet tillstyrker förslaget i motion 1988/89:N428 (mp) att
naturgasen skall beskattas per energienhet med lika mycket som olja, kol och
andra fossila bränslen. Den föreslagna nivån, 11,8 öre per kWh, finner
näringsutskottet som redan tidigare har anförts vara väl avvägd. Näringsutskottet
vill i sammanhanget erinra om att motionärernas skatteförslag
kompletteras med förslag på annat håll om en miljöskatt på förorenande
utsläpp. En lösning i enlighet härmed gynnar den relativt sett rena
naturgasen som emellertid på sikt, enligt näringsutskottets bedömning,
liksom andra fossila bränslen bör spela en mycket obetydlig roll i den svenska
energiförsörjningen.

11. Vattenkraft

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anser att den
del av yttrandet - under rubriken Elkraft - som börjar med ”Näringsutskottet
anser” och slutar med ”avstyrks alltså" bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet avvisar bestämt tanken på att de vinster som uppkommer
i kraftindustrin vid ökade priser på elkraft skall bli föremål för särskild
beskattning. Bl.a. det faktum att vissa äldre vattenkraftverks värdestegring
delvis redan har tagits ut i samband med ägarskiften under de senaste åren
talar - tvärtemot vad som anförs i det beslut som har refererats i det
föregående - mot detta. Utskottet finner det angeläget att elpriserna hålls

nere på en så låg nivå sorn möjligt. Samtidigt skall elprisnivån möjliggöra att
erforderlig ny kapacitet för elproduktion kommer till stånd. Det är således
nödvändigt att de överskott som uppstår vid elproduktionen kan utnyttjas av
företagen till åstadkommande av den forskning och utveckling som på sikt
blir nödvändig för att elproduktionssystemet skall kunna förnyas och till
investeringar som ger den nya elproduktionskapaciteten. Med det sagda
avstyrks motion 1988/89:N451 (s).

12. Vattenkraft

Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Elkraft - som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar
med ”motion 1988/89:N418 (mp)” bort ha följande lydelse:

Vid stigande elpriser och särskilt om en prissättning baserad på den
långsiktiga marginalkostnaden för ny elproduktion tillämpas kommer på sikt
en mycket kraftig förmögenhetsomfördelning från industrin och övriga
elkonsumenter till kraftföretagen att äga rum. En konsekvens härav blir, som
framhålls i centerpartiets motion 1988/89:N478 om energipolitiken, att
kraftbolagens övervinster måste omfördelas.

Det som anförs i motion 1988/89:N451 (s) ligger delvis i linje med vad
näringsutskottet nu har anfört. Förslaget i motionen torde inte behöva
föranleda något initiativ från riksdagens sida eftersom regeringen redan
tidigare har aviserat att en utredning skall tillkallas rörande vinstnivåerna i
kraftföretag med äldre vattenkraftverk.

Näringsutskottet ansluter sig till de grundläggande tankegångarna i motion
1988/89:N428 (vpk) om att avkastningen från vattenkraften i ökad utsträckning
bör komma de vattenkraftsproducerande regionerna till godo. Utskottet
avstyrker emellertid att den särskilda skatten på vattenkraft höjs på det
sätt som föreslås i motionen. I stället bör, som föreslås i motion 1988/89:N278
(c) - vilken behandlas i näringsutskottets betänkande 1988/89-.NU25 - en
vinstandel motsvarande 1 öre per kWh elenergi som kommer från vattenkraftverk
återföras till de kommuner och län där vattenkraften produceras.
Det kan också nämnas att utskottet i samma betänkande behandlar ett
förslag (c) om uttag av en avgift om 2 öre per kWh på all producerad elkraft,
medel avsedda för förnyelse av energisystemet.

Önskemålen i motion 1988/89:N418 (mp) om ökad beskattning av
vattenkraften tillgodoses i viss mån genom det nu sagda, även om grunderna
för dessa är andra än dem som utskottet här har anslutit sig till.

13. Vattenkraft

Paul Lestander (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Elkraft -som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med ”motion 1988/
89:N418 (mp)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kravet i motion 1987/88:N428 (vpk) på att
den särskilda skatten på vattenkraft skall höjas. Huvuddelen av vattenkraftverken
skapar för närvarande stora vinster. Som föreslås i motionen bör
skatten därför höjas till 6 öre per kWh och de ökade skatteintäkterna

1988/89:NU3y

återföras till de regioner där vattenkraften produceras. Frågan om användningen
av dessa medel behandlar näringsutskottet i sitt betänkande om
energipolitiken (NU 1988/89:25). Vidare bör det nuvarande undantaget från
skatteplikt för anläggningar som har tagits i drift efter år 1977 slopas.
Skattehöjningen bör genomföras per den 1 juli 1989. Med det sagda tillstyrks
motion 1988/89:N428 (vpk) såvitt nu är i fråga. Därmed tillgodoses också
delvis önskemålen i motion 1988/89:N418 (mp) om höjd beskattning av
vattenkraften, önskemål som dock har andra grunder än dem som näringsutskottet
här har ställt sig bakom. Motion 1988/89:N419 (s) slutligen bör
enligt näringsutskottets mening inte föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida, eftersom en utredning i frågan om kraftbolagens övervinster redan är
aviserad.

14. Vattenkraft

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Elkraft -som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med ”motion 1988/
89:N418 (mp)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående, under rubriken Allmänna riktlinjer
för energibeskattningen, ställt sig bakom förslaget i motion 1988/89:N418
(mp) om slopande av bl.a. den nuvarande elskatten i konsumentledet till
förmån för beskattning i möjligaste mån av energiråvaran. När det gäller
vattenkraften ställer det sig av praktiska skäl svårt att beskatta själva
råvaran, vattnet. Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att
nuvarande ordning med producentskatt på elkraft framställd i vattenkraftverk
därför bör bibehållas och att skatten också i fortsättningen bör
differentieras alltefter ålder på kraftverket men att en skattehöjning bör
vidtas. De skattesatser som föreslås i motionen förefaller vara väl avvägda i
förhållande till vad som i samma motion föreslås rörande övriga energislag.
Med hänsyn härtill tillstyrker näringsutskottet motion 1988/89:N418 (mp) i
nu aktuell del. Önskemålen i motion 1988/89:N428 (vpk) om ökad skatt på
vattenkraften går i samma riktning som miljöpartiets förslag och tillgodoses
därmed till en del med det nu anförda. Motion 1988/89:N419 (s), som baseras
på antagandet att mervärdeskatt skall införas på energi vilket näringsutskottet
avvisar, bör inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

15. Trappstegstariffer

Per-Ola Eriksson (c), Paul Lestander (vpk) och Kjell Ericsson (c) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Elkraft - som börjar med ”Näringsutskottet
finner” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet anser att det prissättningssystem som föreslås i motion
1987/88:N428 (vpk) rätt utformat kan ge en dynamisk styreffekt mot en
effektiv elanvändning samtidigt som industrins elkostnader blir lägre. Detta
skulle gynna såväl den elintensiva industrin som samhället i stort. Regeringen

1988/89:NU3y

bör därför närmare överväga de idéer som framförs i motionen. På grundval
därav bör regeringen låta utarbeta ett förslag till trappstegstariff för
storförbrukare av elektrisk kraft och återkomma med detta till riksdagen.

16. Vindkraft

Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken Elkraft - som börjar med ”Näringsutskottet delar” och slutar
med ”för energibeskattningen” bort ha följande lydelse:

Förslagen i motionerna 1988/89:N422 (fp), 1988/89:N429 (c), 1988/
89:N418 (mp) och 1988789:N421 (mp) innebär att skatten på elkraft från
vindkraftverk skall helt eller delvis slopas. Enligt näringsutskottets mening
bör frågan om åtgärder som stärker vindkraftens konkurrenskraft prövas och
regeringen återkomma till riksdagen med förslag härom.

17. Vindkraft

Per-Ola Eriksson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Elkraft - som börjar med ”Näringsutskottet delar” och slutar
med ”för energibeskattningen” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående rekommenderat att riksdagen skall
ställa sig bakom de riktlinjer för energibeskattningen som förordas av
centerpartiet i motion 1988/89:N478. Dessa riktlinjer bygger bl.a. på
principen om skattefrihet för inhemska bränslen, inkl. förnybara drivmedel.
Förslagen i motionerna 1988/89:N422 (fp), 1988/89:N429 (c), 1988/89:N418
(mp) och 1988/89:N421 (mp) om att skatten på elkraft från vindkraftverk
skall helt eller delvis slopas ligger i linje härmed. Enligt näringsutskottets
mening bör frågan om utökad skattebefrielse för sådan elkraft prövas och
regeringen återkomma till riksdagen med förslag härom.

18. Vindkraft

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Elkraft -som börjar med ”Näringsutskottet delar” och slutar med ”för energibeskattningen”
bort ha följande lydelse:

Den nuvarande effektgränsen för skattebefrielse för elkraft som produceras
i vindkraftverk har en omotiverad tröskelverkan som hämmar ett
effektivt utnyttjande av små kraftverk. Som stimulansåtgärd syftande till
fortsatt utbyggnad av vindkraften bör - i händelse riksdagen inte ställer sig
bakom det förslag till generellt slopande av elskatten som näringsutskottet
har tillstyrkt i det föregående under avsnittet Allmänna riktlinjer för
energibeskattningen - beslut fattas att skattefrihet skall gälla oavsett
produktionsanläggningens storlek. Näringsutskottet ansluter sig sålunda till
kravet i motionerna 1988/89:N418 och 1988/89:N421 (båda mp) samt motion
1988/89:N429 (c) att skatten på sådan elkraft som produceras i vindkraftverk
skall helt slopas. Regeringen bör, menar näringsutskottet, snarast återkomma
med ett förslag i enlighet med motionärernas begäran. Med det nu sagda
tillgodoses också önskemålen i motion 1988/89:N422 (fp).

1988/89:NU3y

19. Kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

Paul Lestander (vpk), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser att den
del av yttrandet - under rubriken Kondenskraft- och kraftvärmeproduktion -som börjar med ”Näringsutskottets bedömning” och slutar med ”aktuell
del” bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts kommer den parlamentariskt sammansatta
kommittén med uppdrag att utreda bl.a. energibeskattningens utformning
att redovisa resultatet av sitt arbete i juni 1989. Den fråga som har tagits upp i
motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/89:N428 (vpk) torde, i enlighet med
vad som förutsattes vid riksdagsbehandlingen förra året, ha prövats av
kommittén. Det är dock enligt näringsutskottets mening angeläget att
aktörerna på elmarknaden redan nu får besked om riktlinjerna för den
framtida beskattningen av bränsle för elproduktion. En rättvis beskattning
bör kunna fungera som styrmedel för att förhindra att tillkommande ny
elproduktion blir i huvudsak kondenskraft baserad på importerade fossila
bränslen.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.
Av det sagda följer att näringsutskottet tillstyrker de berörda yrkandena i
nyssnämnda motioner.

20. Kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Kondenskraft- och kraftvärmeproduktion - som börjar med ”Näringsutskottets
bedömning” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har i det föregående tillstyrkt miljöpartiets förslag i
motion 1988/89:N418 till nytt beskattningssystem och nya skatteskalor för
energi. Utskottets ställningstagande innebär att alla fossila bränslen bör
beskattas lika, att elskatten i förbrukningsledet bör slopas och att en särskild
miljöskatt bör utgå på förorenande utsläpp. När det gäller fossila bränslen
som används för elproduktion bör skatten i ett inledande skede utgå med
3 öre per kWh, medan fossila bränslen för värmeproduktion bör beskattas
med 11,8 öre per kWh. Med en sådan konstruktion på beskattningen skulle
det resultat nås som efterlyses i motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/
89:N428 (vpk). Om riksdagen bifaller miljöpartiets skatteförslag i enlighet
med näringsutskottets förord blir också önskemålen i de båda motionerna
tillgodosedda. Något initiativ i frågan behöver då inte tas från riksdagens
sida. Vid avslag bör emellertid riksdagen genom ett uttalande till regeringen
ställa sig bakom det som sägs i de aktuella motionerna.

21. Etanol

Paul Lestander (vpk), Lars Norberg (mp), Kjell Ericsson (c) och Håkan
Hansson (c) anser att den del av yttrandet - under rubriken Etanol - som
börjar med ”Införandet av” och slutar med ”på metanol” bort ha följande
lydelse:

Även om ett fortsatt och utökat utvecklingsarbete kan förväntas när det
gäller motoralkoholer som alternativ till oljebaserade drivmedel anser

1988/89 :NU3y

näringsutskottet att konkreta stimulansåtgärder redan nu bör vidtas av staten
för att en inhemsk produktion baserad på inhemska råvaror skall komma till
stånd. Detta gäller särskilt produktionen av etanol, för vilken långt
framskridna planer på en fullskaleanläggning finns. Av största betydelse för
förverkligandet av produktionsplanen är att etanol som används som
drivmedel befrias från skatt. Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen
med bifall till motionerna 1988/89:Sk460 (c) - med motivering i motion
1988/89:N478-, 1988/89:N428 (vpk) och 1988/89:N418 (mp) besluta att skatt
inte skall utgå på etanol som används som drivmedel och som är producerad
av inhemska råvaror. Skattebefrielse bör på motsvarande sätt också medges
för metanol framställd på basis av inhemska råvaror.

22. Motorgas

Paul Lestander (vpk), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser att den
del av yttrandet - under rubriken Gasol - som börjar med ”Näringsutskottet
finner” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner det angeläget att den nuvarande osäkerheten om
motorgasens framtid skingras. Det föreligger stor risk för att användningen
av motorgas i annat fall kommer att upphöra relativt snart. Regeringen bör
därför, menar näringsutskottet, vidta åtgärder varigenom en fortsatt utvidgad
motorgasdrift i landet kan säkras. Bland dessa åtgärder bör en
skattesänkning ingå. Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag
härom.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motionerna 1988/89:N428
(vpk) och 1988/89:Sk612 (m) i nu aktuella delar. Såvitt den sistnämnda
motionen syftar till ökad prisdifferentiering mellan blyad och oblyad bensin
avstyrks den med hänvisning till arbetet inom kommittén för ökad användning
av ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

23. Motorgas

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Gasol -som börjar med ”Näringsutskottet finner” och slutar med ”avstyrks sålunda”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till miljöpartiets förslag till beskattning av
motorgas. Det innebär att den för alla fossila energislag förordade skattesatsen
11,8 öre per kWh skall gälla också för motorgas. Tillsammans med den
miljöskatt som motionärerna också föreslår skulle gasol därmed få en
skattebelastning motsvarande den som näringsutskottet i det föregående har
förordat för blyfri bensin.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1988/89:N418 (mp) i nu aktuell
del och avstyrker motionerna 1988/89:N428 (vpk) och 1988/89:N452 (m),
båda i här berört avseende.

24. Gasol för industriellt bruk

Paul Lestander (vpk), Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser att den
del av yttrandet - under rubriken Gasol - som börjar med ”Motionsyrkandena
går” och slutar med ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

1988/89:NU3y

I enlighet med vad som föreslås i motion 1988/89:N428 (vpk) bör skatten 1988/89:NU3 y
på gasol för industriellt bruk höjas till 260 kr. per ton, dvs. till jämförbar nivå
med vad näringsutskottet i det föregående har förordat beträffande naturgas.

En sådan anpassning undanröjer nuvarande skillnad i beskattning till
naturgasens nackdel och är enligt utskottets mening nödvändig för att
naturgas och gasol skall få likartade konkurrensförutsättningar.

Näringsutskottet tillstyrker således motion 1988/89:N428 (vpk) i nu aktuell
del. Därmed tillgodoses delvis också önskemålen i motion 1988/89:N418
(mp).

25. Gasol för industriellt bruk

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Gasol -som börjar med ”Motionsyrkandena går” och slutar med ”aktuella delar”
bort ha följande lydelse:

I enlighet med den princip för beskattningen på energiområdet som
näringsutskottet har ställt sig bakom i det föregående bör skatten på gasol för
industriellt bruk bestämmas till 11,8 öre per kWh, dvs. samma nivå som
utskottet har tillstyrkt beträffande övriga fossila bränslen. Med det sagda
tillstyrks motion 1988/89:N418 (mp) i nu aktuell del. Därmed tillgodoses
delvis också önskemålen i motion 1988/89:N428 (vpk).

26. Uran

Kjell Ericsson (c) och Håkan Hansson (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Uran - som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar
med ”aktuella motionerna” bort ha följande lydelse:

Energibeskattningen måste utformas så att användningen av miljövänlig
förnybar energi stimuleras på bekostnad av miljöförstörande bränslen såsom
kol, olja och uran. Näringsutskottet har med hänvisning härtill redan i det
föregående anslutit sig till det principiella kravet i motion 1988/89:N478 (c)
på att en skatt på uran skall införas.

Enligt utskottets mening bör skatten på uran utgå med 1 öre per kWh insatt
bränsle. Riksdagen bör hos regeringen hemställa om förslag i enlighet
härmed. Med det sagda tillstyrks motion 1988/89:N478 (c) i nu aktuell del.

Det anförda tillgodoser delvis motsvarande önskemål i motion 1988/89:N428
(vpk) och motion 1988/89:N418 (mp).

27. Uran

Paul Lestander (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Uranskatt - som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar med ”aktuella
motionerna” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kraven i motionerna 1988/89:N478 (c),

1988/89:N428 (vpk) och 1988/89:N418 (mp) på att en skatt på uran skall

införas. Enligt näringsutskottets mening bör denna skatt utgå med 2 öre per

kWh insatt bränsle. Riksdagen bör besluta att detta skall gälla fr.o.m. den

1 juli 1989. Med det sagda tillstyrks motion 1988/89:N428 (vpk) i nu aktuell

del. Det anförda tillgodoser delvis motsvarande önskemål i motionerna 30

1988/89:N460 (c) och 1988/89:N418 (mp).

28. Uran

1988/89:NU3y

Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet - under rubriken Uran -som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar med ”aktuella motionerna”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kraven i motionerna 1988/89:N478 (c),
1988/89:N428 (vpk) och 1988/89:N418 (mp) på att en skatt på uran skall
införas. Införandet av en sådan skatt ligger i linje med vad näringsutskottet i
det föregående har förordat såvitt gäller slopande av elskatten och den
särskilda skatten på kärnkraft till förmån för en övergång till beskattning av
energiråvarorna. Enligt näringsutskottets mening bör skatten på uran utgå
med 3,5 öre per kWh insatt bränsle så som förordas i motion 1988/89:N418
(mp). Riksdagen bör besluta i enlighet härmed. Näringsutskottet erinrar om
att riksdagen i annat sammanhang föreslås ta ställning till förslag om ökade
avgifter på kärnkraftens radioaktiva avfall. Med det sagda tillstyrks motion
1988/89:N418 (mp) i nu aktuell del. Det anförda tillgodoser delvis motsvarande
önskemål i motionerna 1988/89:N478 (c) och 1988/89:N428 (vpk).

88672, Slockholm 1989