yttr 1987/88 nu5y y (Yttrande 1987/88:nu5y)

Näringsutskottets yttrande
1987/88:5 y

om energibeskattning

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över motioner
om energibeskattningen som har väckts under allmänna motionstiden och
med anledning av proposition 1987/88:64 om särskilda regionalpolitiska
insatser i delar av Bergslagen och norra Sveriges inland. Av motionerna har
två, om utnyttjande av skattemedel för utvecklingsinsatser i skogslänen och
om en regional differentiering av energiskatterna, senare överlämnats till
näringsutskottet. Tillsammans med motioner av liknande innebörd som har
hänvisats till näringsutskottet kommer de båda motionerna att behandlas i ett
betänkande (NU 1987/88:43) om åtgärder till förmån för vattenkraftsproducerande
regioner.

Även till näringsutskottet har vissa motioner om energibeskattningen
hänvisats. De har väckts dels under allmänna motionstiden, dels med
anledning av proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet. För att
möjliggöra en samlad bedömning av frågor rörande energibeskattningen
överlämnar näringsutskottet dessa motioner till skatteutskottet - under
förutsättning av dess medgivande - med det yttrande som här följer.

Från Svensk vindkraftförening har inkommit en skrivelse om skattebefrielse
för små vindkraftverk.

Motionerna

Näringsutskottet kommenterar följande motioner som har hänvisats till
skatteutskottet:

1987/88:Sk366 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (4) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
energi- och råvarubeskattningen samt miljöavgifter.

1987/88:Sk383 av Olof Johansson m.fl. (c) vari - med motivering i motion
1987/88:Jo768 - yrkas att riksdagen hos regeringen begär att inkomstskatteutredningen
ges tilläggsdirektiv att utarbeta ett förslag till råvaruskatt i
enlighet med vad som anförts i motionen.

1987/88:Sk470 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet (24) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
energibeskattningen.

1987/88:5 y

l Riksdagen 1987188. 17sami. Nr5 y

1987/88: Sk485 av Alf Svensson (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen hos
regeringen begär förslag till höjning av energiskatterna i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1987/88:Sk528 av Rune Backlund (c) vari yrkas att riksdagen beslutar att
avskaffa gasolskatten på motorgas LPG.

1987/88:Sk532 av Gunilla André (c) och Bengt Kindbom (c) vari - med
motivering i motion 1987/88:N421 - yrkas att riksdagen beslutar att etanol
producerad på inhemska råvaror skall befrias från skatt.

1987/88:Sk555 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena - med
motivering i motion 1987/88:Fi220 - att riksdagen

1. beslutar införa en uranskatt på 1 öre per insatt kWh bränsle med
ikraftträdande den 1 januari 1989,

2. beslutar höja skatten på olja med 100 kr. per kubikmeter och skatten på
kol med 60 kr. per ton från den 1 juli 1988.

1987/88:Sk560 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. beslutar om införandet av uranskatt fr.o.m. den 1 juli 1988 i enlighet
med motionen,

2. beslutar om beskattning av naturgas till 25 % av skatten på olja,
beräknat efter energienhet,

3. beslutar om skattebefrielse av inhemskt producerad etanol.

1987/88:Sk577 av Alf Svensson (c) vari - med motivering i motion 1987/
88:N450- yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energibeskattningen.

1987/88:Sk578 av Alf Svensson (c) vari - med motivering i motion 1987/
88:N451 - yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om energibeskattningen.

1987/88:A29 av Börje Hörnlund m.fl. (c) såvitt gäller yrkandet (12) att
riksdagen beslutar att på inhemska råvaror producerad drivmedelsetanol
skall vara skattefri.

Sistnämnda motion har väckts med anledning av proposition 1987/88:64
och de övriga under allmänna motionstiden.

De motioner som har hänvisats till näringsutskottet och som med detta
yttrande överlämnas till skatteutskottet är följande:

1987/88:N449 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena - med
motivering i motion 1987/88:Sk560 - att riksdagen
5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
beskattningen av kondens- och kraftvärmeverk,

7. hos regeringen begär förslag om en sänkning av skatten på gasol avsedd
för motordrift i enlighet med motionen.

1987/88:N27 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet (12) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en allmän mervärdeskatt
på energi inte bör införas i Sverige.

NU 1987/88:5 y

1987/88:N32 av Alf Svensson (c) såvitt gäller yrkandet (4) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om energibeskattningen,

1987/88:N33 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet (12) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
övergång från energiskattesystem till mervärdeskatt.

1987/88:N38av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
B 5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
riktlinjerna för energibeskattningen,

B 13. beslutar att befrielse från energiskatt vid egenanvändning av el från
små vind- och vattenkraftverk skall utgå för 500 000 kWh, producerade i
kraftverk med en effekt under 1 500 kW i enlighet med vad som anförts i
motionen,

B 16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av en effektiv elproduktion och att riksdagen beslutar om en lika
beskattning av bränsle för el- och värmeproduktion i enlighet med vad som
anförts i motionen,

B 22. beslutar att drivmedelsetanol, producerad på inhemsk råvara, skall
vara skattefri,

B 25. hos regeringen begär förslag om avdragsrätt för småhusägare och
bostadsrättsinnehavare vid energiinvesteringar i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1987/88:N40 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen beslutar
höja oljeskatten med 200 kr. per kubikmeter och kolskatten i motsvarande
mån.

1987/88:N48 av Bengt Kindbom (c) och Gunilla André (c) såvitt gäller
yrkandet (2) att riksdagen beslutar att etanol producerad på inhemska
råvaror skall vara befriad från skatt.

Motion 1987/88:N449 har väckts under allmänna motionstiden och de övriga
med anledning av proposition 1987/88:90.

Näringsutskottet

Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Riksdagen beslutade år 1983 om riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken
(prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96, 97). Härvid
fastställdes att en grundläggande princip för beskattningen av energi skulle
vara att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning
som borde genomföras under 1980-talet. Enligt riksdagens beslut borde
mervärdeskatten inte utvidgas till att omfatta energiområdet. Energi borde
även fortsättningsvis beskattas med differentierade punktskatter.

Beträffande beskattningen av olja fastslogs att skatteändringar vid behov
borde vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. För

NU 1987/88:5 y

1* Riksdagen 1987/88.17 sami. Nr 5 y

övriga energislag skulle skatten per energienhet utgå i relation till oljeskatten.
Sålunda borde skatten på kolbränslen vara cirka hälften och skatten på
naturgas cirka tre fjärdedelar av skatten på olja.

På förslag av skatteutskottet (SkU 1985/86:38) uttalade riksdagen år 1986
att en utvärdering av principerna för energibeskattningen borde genomföras
(rskr. 1985/86:364). Näringsutskottet hade i ett yttrande (NU 1985/86:5 y) till
skatteutskottet anfört att en sådan utvärdering behövdes mot bakgrund av de
snabba förändringar av oljepriserna som då hade inträffat. Om energiskatterna
justerades med anledning av de sänkta oljepriserna i enlighet med
riktlinjerna för energibeskattningen kunde, menade näringsutskottet, effekter
uppstå som inte alltid var önskvärda för bl.a. energikrävande industri och
för strävandena att minska oljeanvändningen. Skatteutskottet instämde i
denna bedömning. En motion (m) med krav på en övergång till mervärdeskatt
på energiområdet avslogs samtidigt av riksdagen men fick stöd i en
reservation (m).

Regeringen beslutade i juni 1987 att en kommitté med parlamentarisk
sammansättning skulle tillkallas för att utreda den indirekta beskattningens
omfattning och utformning. Kommittén (Fi 1987:06) skall bl.a. analysera
effekterna av en breddning av basen för mervärdeskatten. En uppgift för
kommittén är att pröva förutsättningarna för att inordna energiområdet
under mervärdebeskattningen. I direktiven (dir. 1987:30) till kommittén sägs
att beskattningen av energi till en del fungerar som ett energipolitiskt
styrmedel och att energibeskattningen också i fortsättningen bör ha denna
funktion. Någon form av styrande punktskatter på energi torde därför,
anförs det i direktiven, få behållas även om mervärdeskatt införs på
energiområdet. Kommittén skall enligt direktiven redovisa sina ställningstaganden
i huvudsak senast vid utgången av år 1988.

I proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet framhålls (s. 9)
att energi i flertalet industriländer - bl.a. länderna inom Europeiska
gemenskaperna (EG) - beskattas genom mervärdeskatt. Enligt regeringen
kan en övergång till mervärdeskatt på energiområdet underlätta industrins
anpassning till de högre elpriser som väntas under 1990-talet.

I tre partimotioner har frågan om införande av mervärdeskatt på energi
tagits upp. Moderata samlingspartiet och folkpartiet redovisar en positiv
inställning till en sådan skatteomläggning. Därigenom skulle den konkurrensutsatta
industrin komma att likställas i energibeskattningshänseende
med industrier i ett flertal andra länder, påpekas i motion 1987/88:Sk470 (m).
Enligt motionärerna bör utöver mervärdeskatt energilikformiga punktskatter
på en förhållandevis låg nivå tas ut på energi. Vissa avsteg härifrån kan
dock, menar motionärerna, vara motiverade av miljöpolitiska skäl. Genom
en övergång till mervärdeskatt på energiområdet skulle flera styreffekter
som är önskvärda i energipolitiken uppnås, sägs det i motion 1987/88:N33
(fp). Motionärerna förordar därutöver att miljöavgifter införs för - i ett
första steg - utsläpp av svavel, kväve och olika tungmetaller. Vänsterpartiet
kommunisterna avvisar däremot förslag om en övergång till mervärdeskatt
på energiområdet. En sådan skatt på energi skulle, anförs det i motion
1987/88:N27 (vpk), minska möjligheterna att bedriva en selektiv energipolitik.

NU 1987/88:5 y

I centerns partimotion 1987/88:Sk366 om skatterna anförs att en sänkning
av skatten på arbete bör finansieras genom höjda energiskatter och införande
av skatt på råvaror samt genom uttag av miljöavgifter. De riktlinjer som
enligt partiet bör gälla för energibeskattningen preciseras i motion 1987/
88:N38 (c). Enligt dessa bör importerade och miljökrävande energiråvaror
såsom olja och kol ha en energilikformig beskattning. Importerade miljövänliga
energikällor bör kunna få en viss "miljörabatt”. Inhemska bränslen bör
inte beskattas. Bränsle för elproduktion bör beskattas på samma sätt som
bränsle för värmeproduktion. I huvudsak liknande förslag till riktlinjer för
beskattningen av energi föreslås i motion 1987/88:Sk578 (c). Frågan om
införande av skatt på råvaror tas upp av centern också i motion 1987/
88:Sk383. Där föreslås att den kommitté (Fi 1987:07) som har tillkallats med
uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet skall ges tilläggsdirektiv
att utarbeta ett förslag till skatt på råvaror. En sådan beskattning borde
först införas på uran för elproduktion och på importerade miljöskadliga
fossila bränslen.

Statens energiverk har på uppdrag av utredningen om den indirekta
beskattningen studerat effekterna av införande av mervärdeskatt på energi.
Energiverkets analys har redovisats i rapporten (1988:8) Moms på energi,
som nyligen har publicerats. Av rapporten framgår att en övergång från
nuvarande energibeskattning till mervärdeskatt på energi beräknas minska
statens skatteintäkter med bokföringsmässigt ca 5,5 miljarder kronor per år
om inte andra kompenserande åtgärder vidtas. Hushållen skulle få vidkännas
en ökad skattebörda om ca 3,8 miljarder kronor per år, medan näringslivet
skulle få en skattelättnad med ca 9,4 miljarder kronor. Som en sammanfattande
slutsats om effekterna av en övergång till mervärdeskatt på energiområdet
anförs i rapporten följande:

En övergång till moms skulle undanröja punktskatternas snedvridande
effekter i den svenska industrin. Industrin, särskilt de energiintensiva
basnäringarna, skulle få vidkännas effekter liknande dem vid en mindre
devalvering. Sysselsättningen skulle gynnas i utsatta regioner. Statens
skatteintäkter skulle minska. Nya skattebaser och ökade skattenivåer inom
energisektorn kan kompensera detta men måste jämföras med skattekällor i
övriga sektorer.

Särskilda insatser är nödvändiga för att inte försämra miljön och kan
krävas för inhemska bränslen och naturgas. Den nuvarande punktbeskattningen
är ineffektiv som energipolitiskt styrmedel. Alternativa, direktverkande
styrmedel medger att de energipolitiska målen kan nås till lägre
kostnader. Detta att den svenska energipolitiken kan tillföras nya, effektiva
styrmedel kan visa sig vara den värdefullaste vinsten vid en skatteomläggning.

Utformningen av energibeskattningen är av central betydelse för möjligheterna
att åstadkomma en effektiv och rationell energianvändning. Enligt
näringsutskottets mening bör riksdagen inte föregripa den pågående översynen
av principerna för energibeskattningen. Någon åtgärd från riksdagens
sida med anledning av de nu aktuella motionerna bör därför inte komma i
fråga. De avstyrks alltså i berörda delar.

NU 1987/88:5 y

Olja och kol

NU 1987/88:5 y

För närvarande uppgår den allmänna energiskatten på olja till 660 kr. per m3
och på kol till 305 kr. per ton. Därtill kommer en särskild skatt om 118 kr. per
m3 resp. 10 kr. per ton.

I tre motioner har föreslagits att den allmänna energiskatten på olja och
kol skall höjas. Folkpartiet föreslår i motion 1987/88:N40 en höjning av
oljeskatten med 200 kr. per m3 och en motsvarande höjning av skatten på
kol. Enligt motionärerna riskerar den nuvarande nivån på oljepriserna
övergången till andra energikällor. Från centerns sida föreslås i motion
1987/88:Sk555 att skatterna skall höjas på olja med 100 kr. per m3 och på kol
med 60 kr. per ton. Höjningarna borde genomföras den 1 juli 1988. Förslaget
motiveras! motion 1987/88:Fi220 (c). Där framhålls att de sänkta oljepriserna
kraftigt har försämrat villkoren för de inhemska energikällor som skall
ersätta kärnkraften efter sekelskiftet. I motion 1987/88:Sk485 (c) förordas
skattehöjningar vid halvårsskiftet 1988 på olja med 60 kr. per m3 och på kol
med 30 kr. per ton. Enligt motionären talar såväl energi- som stabiliseringspolitiska
skäl för en höjd energibeskattning.

Efter det att motionerna avlämnades har regeringen i kompletteringspropositionen
(prop. 1987/88:150 bil. 3, s. 32) föreslagit en höjning av den
allmänna energiskatten på olja med 75 kr. per m3 den 1 juli 1988. Höjningen
motiveras i propositionen med behovet av att finansiera ökade kostnader på
statsbudgeten för olika åtgärder. Enligt regeringen är höjningen också
motiverad av energipolitiska skäl. De låga oljepriserna motverkar strävandena
att spara energi och att ersätta olja med andra energislag. En oljeskattehöjning
är också, sägs det i propositionen, till fördel för de kommuner som
har investerat i anläggningar för inhemska bränslen. Det berörda förslaget i
kompletteringspropositionen har hänvisats till finansutskottet.

I anslutning till behandlingen av de här aktuella motionerna vill dock
näringsutskottet anföra att utskottet finner regeringens förslag till höjning av
oljeskatten från energipolitisk utgångspunkt väl avvägt. Yrkandena i motionerna
om höjning av oljeskatten med andra belopp avstyrks därför.
Näringsutskottet avvisar vidare förslag om att skatten på kol skall höjas. Det
saknas skäl för en sådan höjning.

Naturgas

Den nuvarande nivån på naturgasskatten - 308 kr. per 1 000 m3 - har gällt
sedan den 1 januari 1985, då skatt på naturgas infördes. Vid detta tillfälle
motsvarade skatten per energienhet - helt i överensstämmelse med gällande
riktlinjer för energibeskattningen - ca 75 % av skatten på olja. Till följd av
att skatten på naturgas inte har ändrats i samband med höjningar av
oljeskatten under år 1987 motsvarar naturgasskatten för närvarande ca 40 %
av oljeskatten, inkl. den särskilda skatten på olja.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1987/88:Sk560 att skatten
på naturgas skall sänkas till ett belopp motsvarande 25 % av skatten på olja.
Sänkningen är, menar motionärerna, motiverad av bl.a. miljöskäl och den är
nödvändig för att naturgasens konkurrensförutsättningar skall förbättras.

Näringsutskottet anser att det för närvarande inte finns skäl för en

sänkning av skatten på naturgas. Det är dock angeläget, menar utskottet, att
naturgasens konkurrensförutsättningar jämfört med främst olja bevakas. Av
bl.a. miljöskäl kan en skatteförändring till naturgasens fördel senare bli
aktuell som ett resultat av den pågående översynen av energibeskattningen.
Motion 1987/88:Sk560 (vpk) avstyrks i nu aktuell del.

Elkraft

Samme motionär (c) förordar i tre motioner- 1987/88:Sk485,1987/88:Sk577
och 1987/88:N32 - en höjning av skatten på elkraft. Han anser att ökningen
av antalet eluppvärmda bostäder måste stoppas. För att detta skall uppnås
krävs bl.a. en höjning av elskatten. Höjningskravet preciseras i förstnämnda
motion till 1,3 öre per kWh. Där anförs också stabiliseringspolitiska skäl som
grund för höjningen, som borde genomföras den 1 juli 1988.

Frågor angående direktverkande elvärme behandlar näringsutskottet i ett
betänkande (NU 1987/88:40) om energipolitik.

Att vid sidan om de förestående elprisstegringarna elkostnaderna för
hushållen och industrin skulle ökas genom en höjning av elskatten kan
näringsutskottet inte finna motiverat. De tre motionerna i berörda delar
avstyrks alltså.

Beskattningen av kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

Centern och vänsterpartiet kommunisterna har i motioner tagit upp frågan
om beskattningen av bränsle för produktion i kondenskraftverk resp.
kraftvärmeverk.

Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt (24 § g) får - med visst
undantag - avdrag i deklarationen för energiskatt göras för skatt på bränsle
som används för produktion av elkraft. Avdraget tillåts mot bakgrund av att
elkraften är skattepliktig. På fjärrvärme utgår ingen skatt. Vid produktion i
kraftvärmeverk medges avdrag för skatt på den beräknade mängden bränsle
som utnyttjas för elproduktion. Vid produktion i kondenskraftverk får fullt
avdrag göras för skatten på använt bränsle.

Den nuvarande ogynnsamma beskattningen av kraftvärmeproduktion
jämfört med beskattningen av kondenskraftproduktion skall avvecklas,
krävs det i motion 1987/88:N38 (c). För att en effektiv elproduktion skall
främjas måste, hävdar motionärerna, bränsle för elproduktion och bränsle
för värmeproduktion beskattas likvärdigt. I motion 1987/88:N449 (vpk)
framställs - med motivering i motion 1987/88:Sk560 (vpk) - ett krav av
motsvarande innebörd. Motionärerna påpekar att nuvarande beskattningsregler
innebär att spillvärmen från kondenskraftverk undgår beskattning,
medan den producerade värmen i kraftvärmeverk beskattas trots att den
kommer till nyttig användning.

Finansminister Kjell-Olof Feldt besvarade i riksdagen i oktober 1987 en
interpellation (1987/88:43) av Ivar Franzén (c) om den nu aktuella beskattningen.
Interpellanten hade frågat om regeringen avsåg att föreslå förändringar
i energibeskattningen med syfte att kondenskraftproduktionens
skatteförmåner jämfört med kraftvärmeproduktionen skulle upphävas.

NU 1987/88:5 y

Statsrådet hänvisade till det pågående utredningsarbetet rörande indirekta
skatter och meddelade att han i avvaktan på resultatet av detta arbete inte var
beredd att föreslå några ändringar på det berörda området (RD 1987/88:18 s.
65).

Näringsutskottet instämmer i motionärernas uppfattning att den nuvarande
beskattningen av kraftvärmeproduktion inte är väl avvägd i förhållande
till beskattningen av kondenskraftproduktion. Denna ståndpunkt har inför
näringsutskottet också framförts av Svenska gasföreningen. Kraftvärme har
väsentliga fördelar i jämförelse med kondenskraft. Enligt näringsutskottets
uppfattning måste energibeskattningen utformas så att den främjar en
effektiv bränsleanvändning.

Som tidigare har nämnts skall den parlamentariskt sammansatta kommittén
med uppdrag att utreda bl.a. energibeskattningens utformning redovisa
resultatet av sitt arbete i huvuddrag senast i december 1988. Näringsutskottet
förutsätter att den fråga som har tagits upp i motionerna 1987/88:N38 (c) och
1987/88:N449 (vpk) prövas av kommittén. Något initiativ av riksdagen i
saken är därför enligt näringsutskottets mening för närvarande inte påkallat.
Motionerna avstyrks alltså, båda såvitt nu är i fråga.

Små vind- och vattenkraftverk

Elkraft som produceras i en anläggning med en installerad generatoreffekt
under 100 kW och som disponeras av en icke yrkesmässig distributör är inte
skattepliktig. I syfte att utbyggnaden av små vind- och vattenkraftverk skall
stimuleras föreslår centern i motion 1987/88:N38 att skattebefrielse skall
medges för en årlig produktion om 500 000 kWh i anläggningar med en effekt
under 1 500 kW.

Ett liknande förslag framfördes år 1984 av statens energiverk i rapporten
(1984:4) Små vattenkraftverk. Energiverket åberopade därvid vad energiskattekommittén
hade föreslagit i betänkandet (SOU 1982:16) Skatt på
energi. Med en sådan skattefri produktion skulle enligt energiverket
tröskelverkningar av effektgränsen undvikas. Förslaget togs upp och avvisades
av regeringen i proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken
(s. 143). Den föreslagna skattebefrielsen skulle enligt regeringen leda till
betydande skattebortfall och försvårad skatteadministration. Ett yrkande (c)
i enlighet med förslaget avslogs av riksdagen (SkU 1984/85:50) men fick stöd i
en reservation (c, fp).

Enligt näringsutskottets mening har det inte tillkommit några faktorer som
motiverar ett ändrat ställningstagande från riksdagens sida. Med hänvisning
främst till administrativa men också till statsfinansiella skäl avstyrks alltså
den nu aktuella delen av motion 1987/88:N38 (c).

Gasol för motordrift

En sänkning av skatten på gasol för motordrift (motorgas) krävs i motionerna
1987/88:Sk528 (c) och 1987/88:N449 (vpk). Denna skatt uppgår-sedan den 1
maj 1984 - till 92 öre per liter. I förstnämnda motion begärs att skatten skall
reduceras till 53 öre per liter. En sådan skattesänkning är enligt motionären
nödvändig för att användningen av motorgas skall stimuleras. Alla kända

NU 1987/88:5 y

möjligheter att begränsa avgasutsläppen från bilismen borde stödjas, heter
det i motionen.

Motiveringen för kravet i sistnämnda motion finns i motion 1987/88:Sk560
(vpk). Där framhålls att användningen av motorgas har minskat under senare
tid. Det vore beklagligt, sägs det i motionen, om detta drivmedel skulle
försvinna från den svenska marknaden. Genom den ökande importen av
naturgas kommer möjligheterna till användning av motorgas att öka, menar
motionärerna. De föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära förslag
om en sänkning av skatten på motorgas.

Miljö- och energiminister Birgitta Dahl besvarade i mars 1987 en
interpellation (1986/87:159) av Göran Eriksson (m) om regeringen avsåg att
vidta åtgärder för att bl.a. öka användningen av motorgas. Statsrådet
erinrade om att motorgasen har en förmånligare beskattning än bensin.
Vidare påpekade hon att statens naturvårdsverk hade funnit att blyfri bensin
i kombination med katalytisk avgasrening var ett från miljösynpunkt bättre
alternativ än normal motorgasdrift. Mot den bakgrunden ansåg statsrådet att
det inte fanns skäl att skattevägen ytterligare stimulera användningen av
motorgas. Statsrådet anförde att branschen måste ta sitt ansvar för att
tillhandahålla motorgas till rimliga priser åt dem som redan har installerat
utrustning för motorgasdrift. Härvid konstaterade hon att den tidigare
skillnaden i pris exkl. skatt mellan motorgas och bensin till motorgasens
fördel hade upphört (RD 1986/87:78 s. 35).

Senare under våren 1987 avslog riksdagen på förslag av näringsutskottet
(NU 1986/87:33 s. 42) en motion (vpk) med krav på åtgärder för att säkra en
fortsatt användning av gas som drivmedel. Näringsutskottet ansåg att det då
inte var befogat med några ytterligare åtgärder från statens sida för att
stimulera användningen av motorgas. Motionen fick stöd i en reservation (m,
c, vpk). Där anfördes att regeringen borde uppta förhandlingar med
oljebolagen i syfte att få till stånd de åtgärder som krävs för att en utvidgad
motorgasdrift i landet skall säkras.

Enligt gällande riktlinjer för energibeskattningen bör per energienhet
skatten på gasol för motordrift uppgå till ca 60 % av skatten på bensin.
Nuvarande skattesatser innebär att skatten på motorgas motsvarar ca 45 %
av den totala skatten på icke blyfri bensin.

Statens energiverk har i rapporten (1987:6) Gasolboken, vilken publicerades
i augusti 1987, redovisat uppgifter om motorgasmarknaden i Sverige. Av
rapporten framgår bl.a. följande.

Motorgasen introducerades på allvar på den svenska marknaden i början
av 1980-talet. Branschen planerade för ca 200 000 konverterade personbilar
år 1990, vilket beräknades motsvara 7 % av det totala fordonsbeståndet. Ca
400 tankstationer för motorgas skulle finnas i ett rikstäckande nät. Personbilsmarknaden
och den lätta transportvagnsmarknaden bedömdes som den
mest intressanta marknadssektorn.

Försäljningen av motorgas följde branschens prognoser fram till år 1983.
Trenden bröts dock i slutet av detta år i samband med den då påbörjade
debatten om blyfri bensin och katalytisk avgasrening. Vid årsskiftet 1982-1983 var drygt 3 000 fordon registrerade för motorgasdrift. I början av år
1987 hade antalet minskat till under 1 000 fordon. Antalet tankstationer för

NU 1987/88:5 y

motorgas sjönk från 86 i början av år 1985 till 57 två år senare. Enligt Svenska NU 1987/88:5 y
petroleum institutet hade antalet tankstationer sjunkit ytterligare till 46 i
början av år 1988.

1 rapporten redovisas vissa resultat från de prov med motorgas i bussar i
stadstrafik som Storstockholms Lokaltrafik och Malmö Lokaltrafik har
genomfört. Det framgår av rapporten att provdriften med motorgas i dessa
bussar inte har motsvarat förväntningarna. Avgasutsläppen från bussarna
har varierat, inte bara mellan olika bussar utan också mellan olika
mättillfällen för samma buss. Utvärderingarna av provdriften vid de två
trafikbolagen hade när rapporten skrevs inte avslutats, men de pekade enligt
energiverket på att några fortsatta försök eller utbyggnader inte var
aktuella.

Enligt energiverket är en av de viktigaste förklaringarna till motorgasens
tillbakagång rykten om förestående skattehöjningar. I rapporten sägs att
beskattningen av motorgas har varit gynnsam för konsumenterna men att
försäljningspriset på motorgasen har varit omotiverat högt. En ytterligare
orsak till den minskade försäljningen av motorgas är, enligt energiverket, en
låg tilltro till motorgasens möjligheter att möta de avgaskrav som i Sverige
gäller fr.o.m. 1989 års bilmodeller. För att en fortsatt motorgasdrift i landet
skall säkras krävs sannolikt, menar energiverket, dels en utfästelse från
statsmakterna om en fortsatt gynnsam skattebelastning, dels ett tekniskt
utvecklingsprogram.

Konvertering av en personbil till motorgasdrift kostar enligt vad näringsutskottet
har erfarit för närvarande 8 000-9 000 kr. Av ekonomiska skäl är
det därför endast fordon med lång årlig körsträcka, t.ex. taxibilar, som
lämpar sig för konvertering. Vid sidan av de faktorer som energiverket har
redovisat förklaras enligt uppgift från företrädare för taxibranschen det
minskande intresset för motorgas av att lönsamheten av en konvertering har
sjunkit under senare år, att antalet tankstationer för motorgas har minskat
och att vissa problem har uppkommit i samband med certifieringen av
bilarna.

Enligt näringsutskottets mening bör motorgasen ses snarare som ett
komplement än som ett alternativ till övriga drivmedel. Med hänsyn till
motorgasens miljöfördelar bör den beskattas lindrigare än blyad bensin. Som
tidigare har redovisats motsvarar för närvarande skatten på motorgas ca
45 % av skatten på icke blyfri bensin.

Näringsutskottet finner det angeläget att den nuvarande osäkerheten om
motorgasens framtid skingras. Utskottet förutsätter att regeringen prövar de
synpunkter som statens energiverk har framfört i sin rapport. Skatten på
motorgas bör lämpligen tas upp i samband med översynen av energibeskattningen.
Näringsutskottet kan mot denna bakgrund inte ställa sig bakom
yrkandena i motionerna 1987/88:Sk528 (c) och 1987/88:N449 (vpk) om en
sänkning av skatten på motorgas. De avstyrks följaktligen.

Etanol

För etanol utgår för närvarande en bensinskatt med 80 öre per liter. Vid
låginblandning i bensin tillkommer en särskild skatt med 6 öre per liter. För
blyfri bensin uppgår skatten - inkl. den särskilda skatten - till 2:64 kr. och för
icke blyfri bensin till 2:84 kr. per liter.

I fem motioner begärs att skatten på etanol producerad på inhemska
råvaror skall slopas. Detta krav motiveras med att introduktionen av etanol
som drivmedel skall stimuleras. Yrkandena framställs i motionerna 1987/
88:N38 (c), 1987/88:A29 (c), 1987/88:Sk532 (c), 1987/88:N48 (c) och
1987/88:Sk560 (vpk). I förstnämnda, som är en partimotion, sägs att flera
nyligen publicerade undersökningar uppvisar att en låginblandning (5 %) av
etanol i bensin medför betydande positiva miljöeffekter. Enligt motionärerna
bidrar en inhemsk produktion av etanol också till ökad försörj ningstrygghet,
ökad sysselsättning och bättre utnyttjande av tillgänglig åkermark.
Vänsterpartiet kommunisterna anför i sistnämnda motion att Sverige inte
minst av beredskapsskäl behöver en inhemsk etanolproduktion. I likhet med
vad som gäller för andra inhemska bränslen bör, menar motionärerna, ingen
skatt utgå på etanol som har framställts på inhemska råvaror.

Motoralkoholkommittén har på regeringens uppdrag studerat förutsättningarna
för en produktion av alternativa drivmedel. Kommittén redovisade
år 1986 resultatet av sitt arbete i betänkandet (SOU 1986:51) Alkoholer som
motorbränsle. Enligt kommittén var en låginblandning av inhemskt producerad
etanol i bensin varken samhällsekonomiskt eller företagsekonomiskt
motiverad med den då gällande nivån på oljepriserna. Några klara miljöeffekter
av en låginblandning kunde kommittén inte konstatera. Med hänsyn
bl.a. till de samhällsekonomiska och statsfinansiella kostnaderna avvisade
kommittén förslag om att etanolen skulle skattebefrias. Centerns och
vänsterpartiet kommunisternas företrädare i kommittén hävdade i en
reservation att en första fullskaleanläggning för tillverkning av etanol var
samhällsekonomiskt lönsam och från beredskapssynpunkt väl motiverad. De
föreslog att staten skulle vidta åtgärder som möjliggjorde uppförandet av en
sådan anläggning. Bl.a. borde det beslutas om skattebefrielse under minst en
tioårsperiod för etanol som används som drivmedel.

Kommitténs betänkande har remissbehandlats. I proposition 1987/88:85
om miljöpolitiken inför 1990-talet, vilken för närvarande behandlas av
jordbruksutskottet, återges en sammanställning av remissinstansernas synpunkter.
Av denna framgår bl.a. att kommerskollegium med hänvisning till
Sveriges handelspolitiska åtaganden avstyrker förslag om att skattebefrielse
skulle gälla enbart för sådan etanol som har framställts i Sverige på inhemska
råvaror. Riksskatteverket anför betänkligheter från redovisnings- och kontrollsynpunkt
mot en sådan skattebefrielse. I propositionen sägs att det mot
bakgrund av dessa remissynpunkter torde saknas förutsättningar för att slopa
skatten på motoralkoholer producerade på inhemska råvaror.

Lantbrukarnas riksförbund och Svenska lantmännens riksförbund har i en
skrivelse till regeringen i januari 1988 ansökt om tidsbegränsad skattebefrielse
för etanol eller motsvarande statligt bidrag för att stödja uppförandet
av en anläggning för framställning av etanol i Lysekil. En sådan anläggning

NU 1987/88:5 y

skulle enligt organisationerna kunna tas i drift vid årsskiftet 1989-1990 och
producera 66 000 m3 etanol per år. I skrivelsen anförs bl.a. att en låginblandning
av etanol skulle medföra betydande miljöfördelar. Härvid åberopas
bl.a. resultat från undersökningar i Förenta staterna. Skrivelsen bereds för
närvarande av regeringen efter att ha remissbehandlats.

Finansminister Kjell-Olof Feldt har nyligen i riksdagen besvarat en fråga
(1987/88:390) av Ingbritt Irhammar (c) om beskattningen av etanol. Statsrådet
erinrade om att energibeskattningen för närvarande prövas av en
parlamentariskt sammansatt kommitté och meddelade att han inte avsåg att
överväga någon ändring av motoralkoholbeskattningen innan kommitténs
förslag förelåg för bedömning. Han anförde dock att det torde strida mot
Sveriges åtaganden enligt det allmänna tull- och handelsavtalet, GATT, om
skattefrihet skulle medges för enbart inhemskt producerad motoralkohol.
En sådan skattebefrielse skulle sannolikt också, menade statsrådet, leda till
betydande skatteadministrativa problem.

Näringsutskottet vill först framhålla att utskottet har att ta ställning till ett
antal motionsyrkanden angående uppförande och lokalisering av en fullskaleanläggning
för etanolproduktion. De kommer att behandlas i utskottets
betänkande NU 1987/88:40 om energipolitik.

I frågan om skattebefrielse för etanol vill näringsutskottet anföra följande.
En låginblandning av etanol i bensin är av intresse främst ur miljösynvinkel,
särskilt mot bakgrund av möjligheterna att begränsa avgasutsläppen från
bilar utan katalytisk avgasrening. Det energipolitiska värdet av en sådan
låginblandning är relativt begränsat. Fortsatta undersökningar om miljöeffekterna
av etanolinblandning i bensin bör följas med stor uppmärksamhet. I
avvaktan på resultatet av den pågående översynen av energibeskattningen är
näringsutskottet inte berett att förorda någon förändring av skatten på
etanol. Det bör dock redan nu fastslås att någon skillnad i beskattningshänseende
mellan i Sverige och utomlands tillverkad etanol inte bör komma i
fråga. Med det anförda avstyrks här behandlade motionsyrkanden.

Uranskatt

Från centerns sida begärs i motion 1987/88:Sk555 att en skatt på uran om 1
öre per kWh insatt bränsle skall införas. Skatten borde tillämpas fr.o.m. år
1989. Ett motsvarande förslag framställs av vänsterpartiet kommunisterna i
motion 1987/88:Sk560. Där föreslås att skatten skall utgå med 2 öre per kWh
och gälla fr.o.m. den 1 juli 1988. Detta förslag beräknas enligt motionärerna
innebära en skatteintäkt med 4 miljarder kronor per år. Dessa medel borde
utnyttjas för åtgärder som befrämjar utvecklingen på bl.a. sol- och vindenergiområdena.

Ett yrkande (c) liknande det förstnämnda avstyrktes av näringsutskottet
hösten 1987. Utskottet (NU 1987/88:7 s. 61) ansåg det uppenbart att
riksdagen inte hade underlag för att fatta ett beslut i enlighet med
motionärernas begäran. Centerns och vänsterpartiet kommunisternas företrädare
i näringsutskottet anslöt sig i en reservation till förslaget. Riksdagen
följde utskottet.

Näringsutskottet intar samma ståndpunkt nu och avstyrker de här aktuella
delarna av motionerna 1987/88:Sk555 (c) och 1987/88:Sk560 (vpk).

NU 1987/88:5 y

Avdrag för energisparåtgärder

NU 1987/88:5 y

I motion 1987/88:N38 (c) begärs att ägare till småhus och bostadsrättslägenheter
skall medges avdragsrätt vid inkomsttaxeringen för vissa investeringar
i energibesparande syfte. Enligt motionärerna bör avdragsrätten gälla
för åtgärder som leder till en effektivare energianvändning i fastigheterna
samt för investeringar för nyttjande av inhemska energikällor. Införande av
en sådan avdragsmöjlighet skulle medverka till att samhällsekonomiskt
lönsamma investeringar även blir lönsamma för den enskilda individen,
anser motionärerna och föreslår att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till avdragsrätt i enlighet med vad de har anfört.

Riksdagen har flera gånger tidigare prövat yrkanden av samma innebörd
som det nu aktuella. Våren 1986 anförde skatteutskottet i samband med
behandlingen av bl. a. sådana förslag (c) attén rätt till avdrag för energiinvesteringar
i småhus skulle strida mot principerna för de schabloner som gäller
för villabeskattningen (SkU 1985/86:38). Samtidigt betonade utskottet
vikten av att regeringen vidtog de åtgärder som behövdes för att främja en
omställning och förnyelse av energisystemet och att erforderliga medel
ställdes till förfogande för sådana ändamål. Riksdagen anslöt sig till denna
uppfattning i ett uttalande till regeringen (rskr. 1985/86:364). Näringsutskottet
hade i ett yttrande (NU 1985/86:5 y) till skatteutskottet föreslagit ett
tillkännagivande av denna innebörd.

Våren 1987 avstyrkte skatteutskottet (SkU 1986/87:30) liknande motioner
(c) med att hänvisa till behandlingen år 1986. Det förutsattes från skatteutskottets
sida att regeringen ägnade frågan om förnyelse av energisystemet
fortsatt uppmärksamhet. Motionerna fick stöd i en reservation (c). Riksdagen
följde skatteutskottet.

I proposition 1987/88:90 om energipolitik inför 1990-talet har bl.a.
föreslagits att ett program för effektivare användning och ersättning av
elenergi skall tillsättas. Bl.a. föreslås att ett stöd till utveckling av ny teknik
inom elanvändningsområdet skall inrättas den 1 juli 1988 och att forskningsinsatser
inom områden som är av speciell betydelse för den eluppvärmda
bebyggelsen skall intensifieras. Vidare föreslås åtgärder för att stärka och
bevara flexibiliteten inom elanvändningsområdet. Näringsutskottet behandlar
dessa förslag jämte motioner i sitt betänkande NU 1987/88:40 om
energipolitik.

Det nu aktuella yrkandet i motion 1987/88:N38 (c) bör enligt näringutskottets
mening inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Det är av
största vikt att arbetet med energihushållning drivs vidare. Införande av
avdragsrätt för vissa energibesparande åtgärder kan dock näringsutskottet
inte tillstyrka. Motionen avstyrks alltså i nu berörd del.

Stockholm den 5 maj 1988
På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Hadar Cars (fp), Lennart Pettersson (s),
Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten
Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Reynoldh
Furustrand (s), Sven-Åke Nygårds (s), Per-Richard Molén (m), Lars De
Geer (fp), Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk).

Avvikande meningar

1. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen
-som börjar med ”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar”
bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1987/88:Sk470 (m) förordar
näringsutskottet en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad
med energilikformiga punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En
sådan ordning gör skattesystemet mer hanterligt och den innebär att de
konkurrensutsatta företagen likställs från energibeskattningssynpunkt med
ett betydande antal utländska konkurrenter som helt eller delvis kan lyfta av
energiskattebördan. Vissa avsteg från de energineutrala punktskatterna bör
kunna medges av miljöskäl.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av denna innebörd. Med
det anförda tillstyrks alltså motion 1987/88:Sk470 (m) i aktuell del. Det sagda
ligger delvis i linje med vad som anförs i motion 1987/88:N33 (fp) såvitt nu är i
fråga. Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

2. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

Hadar Cars (fp) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet - under
rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med
”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande
lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning skulle det innebära betydande fördelar
om energiområdet kunde inordnas i mervärdeskattesystemet. Därigenom
skulle i huvudsak konsumtionen i landet och inte exporten beskattas.
Dessutom bör, som anförs i motion 1987/88:N33 (fp), vissa miljöavgifter
införas. Sådana avgifter bör i ett första steg tas ut för utsläpp av svavel, kväve
och olika tungmetaller, t.ex. kvicksilver. På längre sikt bör även andra
miljöförstörande utsläpp avgiftsbeläggas. Enligt näringsutskottets mening
bör utredningen om den indirekta beskattningen ges tilläggsdirektiv att
ingående pröva möjligheten att införa miljöavgifter i enlighet med vad
utskottet här har anfört.

Riksdagen bör med bifall till det berörda yrkandet i motion 1987/88:N33
(fp) göra ett uttalande av angiven innebörd. Det sagda ligger delvis i linje
med vad som anförs i ifrågavarande del av motion 1987/88:Sk470 (m). Övriga
nu behandlade motionsyrkanden avstyrks.

NU 1987/88:5 y

3. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

NU 1987/88:5 y

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under
rubriken Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med
”Utformningen av” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till vad som sägs i motion 1987/88:Sk366 (c)
om att en sänkning av skatten på arbete bör finansieras huvudsakligen med
skatt på energi och råvaror samt med miljöavgifter. För att miljön samt
hushållningen med energi och råvaror skall förbättras bör skatte- och
avgiftsinstrumentet användas i ökad utsträckning.

Som anförs i motion 1987/88:N38 (c) bör en miljöanpassad energibeskattning
införas. Den innebär att miljövänlig förnybar energi gynnas på
bekostnad av miljöförstörande importerade energislag. Följande allmänna
riktlinjer för beskattningen av olika energikällor bör gälla. Importerade
miljökrävande energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig
beskattning. Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss
”miljörabatt”, innebärande att skatten sätts lägre än vad en energilikformig
beskattning skulle motivera. Inhemska bränslen och alternativa drivmedel
producerade av inhemska råvaror bör ej beskattas. Undantag från en
energilikformig beskattning bör kunna göras för drivmedel, med lägre
beskattning när ekonomiskt rimliga substitut saknas. Bränsle bör beskattas
på samma sätt oavsett om det används för el- eller för värmeproduktion.

Enligt näringsutskottets mening bör vidare skatt tas ut på råvaror. Detta är
motiverat dels för att minska efterfrågan på råvaror vars exploatering och
användning medför miljöförstöring, dels för att begränsa utnyttjandet av
knappa naturresurser. Råvaruskatt bör först införas för energi. Näringsutskottet
instämmer därför i kravet i motion 1987/88: Sk383 (c) på att
kommittén med uppdrag att göra en översyn av inkomstskattesystemet skall
ges tilläggsdirektiv att utarbeta förslag till råvaruskatt i enlighet med vad som
anförs i nyssnämnda motion.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd.
Av det sagda följer att näringsutskottet tillstyrker här behandlade delar av
motionerna 1987/88:Sk366 (c), 1987/88:Sk383 (c) och 1987/88:N38 (c). Det
anförda ligger delvis i linje med vad som krävs i motion 1987/88:Sk578 (c).
Övriga här behandlade motionsyrkanden avstyrks.

4. Allmänna riktlinjer för energibeskattningen

John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Allmänna riktlinjer för energibeskattningen - som börjar med ”Utformningen
av” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts uttalade riksdagen år 1983 att mervärdeskatt inte
borde införas på energiområdet. Denna ståndpunkt bör stå fast, menar
näringsutskottet. Den positiva inställning till en övergång till mervärdeskatt
på energi som regeringen ger uttryck för i proposition 1987/88:90 om
energipolitik är en typisk förberedelse för den harmonisering av skatter och
andra avgifter som ett närmande till EG kräver. Som anförs i motion
1987/88:N27 (vpk) skulle en sådan omläggning av energibeskattningen direkt

minska möjligheterna att bedriva en selektiv energipolitik, t.ex. i fråga om
importerade energislag eller i samband med kraftiga energiprisförändringar.
Riksdagen bör göra ett sådant uttalande till regeringen som föreslås i nämnda
motion.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör riksdagen i övrigt inte föregripa
den pågående översynen av principerna för energibeskattningen. Övriga här
aktuella motionsyrkanden avstyrks därför.

5. Olja och kol

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per-Richard Molén (alla m) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Olja och kol - som börjar med ”1
anslutning” och slutar med ”sådan höjning” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet finner inte något bärkraftigt motiv från energipolitisk
utgångspunkt för en höjning av skatten på vare sig olja eller kol. Motionerna
1987/88:N40 (fp), 1987/88:Sk555 (c) och 1987/88:Sk485 (c) avstyrks därför,
de två senare i berörd del.

6. Olja och kol

Hadar Cars (fp) och Lars De Geer (fp) anser att den del av yttrandet - under
rubriken Olja och kol - som börjar med ”1 anslutning” och slutar med ”sådan
höjning” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening är en höjning av oljeskatten motiverad av
energipolitiska skäl. Som anförs i motion 1987/88:N40 (fp) motverkas
strävandena efter en övergång till andra energikällor av den nuvarande
oljeprisnivån. Näringsutskottet förordar mot denna bakgrund en höjning av
skatten på olja med 200 kr. per m3. Skattehöjningen bör göras vid
halvårsskiftet 1988. Samtidigt bör en motsvarande höjning av kolskatten
genomföras.

Näringsutskottet tillstyrker alltså motion 1987/88:N40 (fp). De två andra
nu aktuella motionerna avstyrks i berörda delar.

7. Olja och kol

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under
rubriken Olja och kol - som börjar med ”1 anslutning” och slutar med ”sådan
höjning” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening är en höjning av oljeskatten motiverad av
energipolitiska skäl. Som anförs från centerns sida motverkas strävandena
efter en övergång till inhemska bränslen av den nuvarande oljeprisnivån.
Näringsutskottet förordar mot denna bakgrund en höjning av skatten på olja
med 100 kr. per m3. Skattehöjningen bör göras vid halvårsskiftet 1988.
Samtidigt bör kolskatten höjas med 60 kr. per ton.

Näringsutskottet tillstyrker alltså här berörd del av motion 1987/88:Sk555
(c). Motionerna 1987/88:N40 (fp) och 1987/88:Sk485 (c) avstyrks, den senare
såvitt nu är i fråga.

NU 1987/88:5 y

8. Naturgas

NU 1987/88:5 y

John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Naturgas - som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med ”aktuell
del” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till naturgasens betydande miljömässiga fördelar jämfört med
kol och olja anser näringsutskottet att skatten på naturgas bör minskas. Som
anförs i motion 1987/88:Sk560 (vpk) är en skattesänkning också motiverad
mot bakgrund av naturgasens nuvarande konkurrensförutsättningar. Näringsutskottet
instämmer därför i motionärernas förslag om att skatten på
naturgas skall reduceras till att per energienhet motsvara 25 % av oljeskatten.

9. Beskattningen av kondenskraft- och kraftvärmeproduktion

Ivar Franzén (c), Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk) anser att den del
av yttrandet - under rubriken Beskattningen av kondenskraft- och kraftvärmeproduktion
- som börjar med ”Sorn tidigare” och slutar med ”i fråga”
bort ha följande lydelse:

Som tidigare har nämnts skall den parlamentariskt sammansatta kommittén
med uppdrag att utreda bl.a. energibeskattningens utformning redovisa
resultatet av sitt arbete i huvuddrag senast i december 1988. Den fråga som
har tagits upp i motionerna 1987/88:N38 (c) och 1987/88:N449 (vpk) torde
komma att prövas av kommittén. Det är dock enligt näringsutskottets
mening angeläget att aktörerna på elmarknaden redan nu får besked om
riktlinjerna för den framtida beskattningen av bränsle för elproduktion.

Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.
Av det sagda följer att näringsutskottet tillstyrker de berörda yrkandena i
nyssnämnda motioner.

10. Små vind- och vattenkraftverk

Hadar Cars (fp), Erik Hovhammar (m), Ivar Franzén (c), Sten Svensson (m),
Per-Richard Molén (m), Lars De Geer (fp) och Jan Hyttring (c) anser att den
del av yttrandet - under rubriken Små vind- och vattenkraftverk - som börjar
med ”Enligt näringsutskottets” och slutar med ”motion 1987/88:N38 (c)”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kravet i motion 1987/88:N38 (c) på att en
skattefri produktion av angiven storlek skall införas. Den nuvarande
effektgränsen har en omotiverad tröskelverkan som hämmar ett effektivt
utnyttjande av små kraftverk. Regeringen bör, menar näringsutskottet,
snarast återkomma med ett förslag i enlighet med motionärernas begäran.

11. Gasol för motordrift

Ivar Franzén (c). Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk) anser att den del
av yttrandet - under rubriken Gasol för motordrift - som börjar med ”Enligt
näringsutskottets” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande
lydelse:

Näringsutskottet finner det angeläget att den nuvarande osäkerheten om
motorgasens framtid skingras. Det föreligger stor risk för att användningen
av motorgas i annat fall kommer att upphöra relativt snart.

Regeringen bör, menar näringsutskottet, uppta förhandlingar med oljebolagen
i syfte att få till stånd de åtgärder som krävs för att säkra en utvidgad
motorgasdrift i landet. I anslutning härtill bör regeringen pröva om skatten
på motorgas bör sänkas och - om så bedöms nödvändigt - återkomma till
riksdagen med förslag i frågan.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet i allt väsentligt motion
1987/88:N449 (vpk) och delvis motion 1987/88:Sk528 (c), den förstnämnda
såvitt nu är i fråga.

12. Etanol

Ivar Franzén (c), Jan Hyttring (c) och John Andersson (vpk) anser att den del
av yttrandet - under rubriken Etanol - som börjar med ”1 frågan” och slutar
med ”behandlade motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottet vill dock redan nu anföra att det är motiverat med statliga
åtgärder som främjar en fullskalig etanolproduktion baserad på inhemska
råvaror. Av största betydelse härvidlag är att den etanol som används som
drivmedel befrias från skatt. Flera nyligen publicerade undersökningar visar
att en låginblandning av etanol i bensin - särskilt för bilar utan katalytisk
avgasrening - medför betydande miljöfördelar. Som anförs i motion
1987/88:N38 (c) är en inhemsk etanolproduktion av intresse också av
försörjnings- och sysselsättningsskäl. En sådan produktion skulle också bidra
till ett bättre utnyttjande av tillgänglig åkermark.

Enligt näringsutskottets mening bör riksdagen med bifall till här behandlade
motionsyrkanden besluta om att skatt inte skall utgå på etanol som
används som drivmedel och som är producerad på inhemska råvaror.

13. Uranskatt

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under
rubriken Uranskatt - som börjar med ”Näringsutskottet intar” och slutar
med ”och 1987/88:Sk560 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till kraven i motionerna 1987/88:Sk555 (c)
och 1987/88:Sk560 (vpk) på att en skatt på uran skall införas. Energibeskattningen
måste utformas så att användning av miljövänlig förnybar energi
stimuleras på bekostnad av miljöförstörande bränslen såsom kol, olja och
uran.

Införande av en skatt på uran ligger också i linje med vad näringsutskottet i
det föregående har anfört angående behovet av råvarubeskattning. Enligt
näringsutskottets mening bör skatten på uran utgå med 1 öre per kWh insatt
bränsle. Skatten bör tas ut fr.o.m. den 1 januari 1989. Riksdagen bör hos
regeringen hemställa om förslag i enlighet härmed. Med det sagda tillstyrks
motion 1987/88:Sk555 (c) i nu aktuell del. Det anförda tillgodoser delvis
motsvarande önskemål i motion 1987/88:Sk560 (vpk).

NU 1987/88:5 y

14. Uranskatt

NU 1987/88:5 y

John Andersson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Uranskatt - som börjar med ”Näringsutskottet intar” och slutar med ”och
1987/88:Sk560 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter (= avvikande mening 13) och uran.

Enligt näringsutskottets mening bör skatten på uran utgå med 2 öre per
kWh insatt bränsle. Skatten bör införas så snart som möjligt. Riksdagen bör
hos regeringen hemställa om förslag i enlighet härmed. Med det sagda
tillstyrks i allt väsentligt motion 1987/88:Sk560 (vpk) och delvis motion
1987/88:Sk555 (c), båda såvitt nu är i fråga.

15. Avdrag för energisparåtgärder

Ivar Franzén (c) och Jan Hyttring (c) anser att den del av yttrandet - under
rubriken Avdrag för energisparåtgärder - som börjar med ”Det nu” och
slutar med ”berörd del” bort ha följande lydelse:

Investeringar i energibesparande åtgärder har ofta, menar näringsutskottet,
fått stå tillbaka för de betydligt mindre lönsamma investeringarna i
energiproduktionsanläggningar. Den främsta anledningen härtill är de
bristande finansieringsmöjligheterna för förstnämnda slag av investeringar,
vilket främst drabbar ägare av småhus och bostadsrättslägenheter.

Näringsutskottet ansluter sig därför till kravet i motion 1987/88:N38 (c) på
att småhusägare och bostadsrättsinnehavare skall ges rätt att göra avdrag vid
inkomsttaxeringen för investeringar som leder till effektivare energianvändning
och till användning av förnybara energikällor i stället för elenergi och
fossila bränslen. Genom en sådan avdragsrätt ges den enskilde individen -och inte bara kraftföretagen - möjlighet och incitament att delta i omställningen
och förnyelsen av energisystemet.

gotab Stockholm 1988 15271