yttr 1987/88 bou6y y
Yttrande 1987/88:bou6y
Bostadsutskottets yttrande
1987/88:6 y
om bosparande m. m. (prop. 1987/88: 150
bilaga 3)
BoU
1987/88: 6 y
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig dels över
under allmänna motionstiden 1988 väckta motioner om bosparande m. m.
såvitt de avser bostadsutskottets beredningsområde, dels över proposition
1987/88: 150 bilaga 3 punkt 1 om sparfrågor jämte med anledning av propositionen
väckta motioner.
Bostadsutskottet behandlar i sitt yttrande förslagen i vad avser bosparande
och bosättningslån.
Propositionen
Vid sidan av intresset av att förbättra det totala hushållssparande finns det
enligt proposition 1987/88: 150 bilaga 3 särskilda motiv för sparstimulanser
riktade mot de yngre. Särskilt framhävs betydelsen av ett sparande för
bostadsändamål. Med hänvisning härtill förordas att en ny fristående sparform
- ungdomsbosparande - införs för ungdomar i åldern 16-28 år.
Sparformen, som under vissa förutsättningar skall vara förenad med en
skattefri bonusränta och med en rätt till sparlån, föreslås reglerad i en
särskild lag som enligt förslaget skall träda i kraft den 1 december 1988.
Motionerna
I yttrandet behandlar utskottet följande motioner avseende
dels ungdomens bosparande: 1987/88:Fi22 (m) yrkande 8, 1987/88:Fi24 (c)
yrkande 9, 1987/88:Fi28 (fp) yrkande 8, 1987/88:Fi29 (fp) samt 1987/88:Fi30
(vpk) yrkande 21,
dels bosparande i övrigt: 1987/88:Fi24 (c) yrkande 8, 1987/88:Fi27 (c)
yrkande 5, 1987/88:Fi28 (fp) yrkandena 9 och 10, 1987/88:Fi603 (c) yrkande
1, 1987/88:Fi605 (fp), 1987/88:Fi606 (m), 1987/88:Fi607 (fp) yrkande 8,
1987/88:Fi608 (fp), 1987/88:Fi613 (m) yrkande 7, 1987/88:Fi614 (c),
1987/88:Fi615 (c), 1987/88:Fi617 (m) samt l987/88:Fi707 (m),
dels bosättningslån: 1987/88:Fi30 (vpk) yrkande 22, 1987/88:Fi601 (s) samt
1987/88:Fi602 (s).
1 Riksdagen 1987/88. 19 sami. Nr 6 y
Utskottet
BoU 1987/88:6 y
U ngdomsbosparande
Under de senaste åren har flera sparstimulanser introducerats för att
främja ungdomars sparande för bostadsanskaffning och bosättning i övrigt.
Gemensamt för detta sparande har varit att det i princip har knutits till
allemanssparandet. Ar 1985 öppnades dessutom en möjlighet att knyta
ungdomars bosparande i HSB till allemanssparandet. I januari 1986 infördes
en rätt för allemanssparande ungdomar att erhålla bosparlån av kontoförande
bank. I juli 1986 öppnades dessutom allemanssparandet för ungdomars
bosparande i Riksbyggen.
Vid sidan av intresset av att förbättra det totala hushållssparande! finns
det enligt kompletteringspropositionen särskilda motiv för sparstimulanser
riktade mot de yngre. Betydelsen av ett sparande för bostadsändamål
betonas. Med hänvisning härtill förordas att en ny fristående sparform —
ungdomsbosparande — införs för ungdomar i åldern 16-28 år. Till skillnad
från de ovan redovisade sparformerna föreslås ungdomsbosparandet
var skilt från allemanssparandet. Det skall enligt förslaget vara möjligt att
spara i såväl allemanssparandet som ungdomsbosparandet samtidigt. Däremot
skall inga överföringar av medel mellan de båda sparsystemen få ske.
Det av regeringen förordade ungdomsbosparandet har följande huvudsakliga
utformning.
Ungdomsbosparandet skall omfatta i landet kyrkobokförda ungdomar i
åldern 16—25 år. Sparandet skall få påböijas fr. o. m. det kalenderår ungdomarna
fyller 16 år och t. o. m. utgången av det kalenderår de fyller 25 år.
De särskilda sparstimulanser samt den rätt till sparlån som är knutna till
sparandet skall kunna utnyttjas t.o.m. utgången av det kalenderår som
spararen fyller 28 år.
Sparandet skall ske genom insättningar i bank eller sparkassa. Sparandet
är maximerat till högst 800 kr. per månad. På insatta medel betalar kontoförande
bank ränta efter en fastställd viss minsta procentsats.
När ett konto varit anslutet till ungdomsbosparandet i minst tre år och
behållningen av nettoinsättningarna uppgår till minst 5 000 kr. har spararen
rätt till en skattefri bonusränta motsvarande 3% rörlig ränta på saldot den
sista i vaije månad av gjorda nettoinsättningar. Bonusräntan betalas ut när
spararen begär det eller när den särskilda lånerätt som knutits till kontot
tas i anspråk. Samtidigt avförs kontot ur ungdomsbosparandet. Kontot
avförs dock alltid ur ungdomsbosparandet vid utgången av det år spararen
fyller 28 år. Samtidigt påförs bonusräntan kontot.
Till ungdomsbosparandet knyts vidare en lånerätt som motsvarar tre
gånger behållningen av de nettoinsättningar som gjorts på kontot. Lånerätten
uppkommer när villkoren för bonusränta är uppfyllda. Lån lämnas eller
förmedlas - efter sedvanlig kreditprövning - av kontoförande bank.
Lagen om ungdomsbosparandet föreslås träda i kraft den 1 december
1988.
Förslaget om ett särskilt ungdomsbosparande avvisas i sin helhet i tre
motioner.
Enligt moderata samlingspartiets partimotion Fi22 lider regeringens förslag
till ungdomsbosparande av sådana brister att det måste avvisas i sin
helhet. Motionärernas invändningar gäller bl. a. att systemet är krångligt,
att det är åldersbegränsat, att sparbeloppet är begränsat, att sparpremien
inte är knuten till köp av bostad och att bara banksparande får anslutas.
Med hänvisning härtill förordas - yrkande 8 såvitt nu är i fråga - att
regeringens förslag skall avslås.
Folkpartiet avvisar i sin partimotion Fi28 yrkande 8 regeringens förslag
till ungdomsbosparande. Enligt motionärernas mening är sparformen komplicerad
och den ger dessutom upphov till en förstärkt kontrollapparat.
Invändningar reses också mot att sparandet riktas mot ett enda sparmål
och att det innehåller en undre åldersgräns.
Enligt vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi30 är det inte särskilt
meningsfullt att införa en ny sparform begränsad till ungdomar i
åldern 16—25 år, eftersom dessa ungdomar ofta har mycket begränsade
ekonomiska möjligheter och ofta saknar egna inkomster. Enligt motionärerna
finns det dessutom redan olika former av bosparande. I stället bör
ungdomarnas bostadsbehov lösas bl. a. genom byggandet av fler och billigare
hyresbostäder och genom frigörandet av smålägenheter. I motionens
yrkande 21 hemställs därför att regeringens förslag om ungdomsbosparande
skall avslås.
Frågan om vilka sparformer som skall omfattas av ungdomsbosparandet
tas upp i två motioner.
I centerpartiets partimotion Fi24 yrkande 9 föreslås att det av regeringen
förordade ungdomsbosparandet också skall kunna ske i aktiefond.
Enligt motion Fi29 (fp) innebär regeringens förslag om ungdomsbosparande
en diskriminering av bosparande genom Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation (SBC). Enligt motionären finns det inte någon
anledning att diskriminera sparande i aktier i bosparandet.
Motivledes anförs dessutom i moderata samlingspartiets partimotion
Fi22 att det är fel att diskriminera ett riskvilligt sparande genom att bara
tillåta att banksparande ansluts.
I fråga om införandet av ett ungdomsbosparande gör bostadsutskottet
följande bedömning.
Utvecklingen av hushållens sparande under 1980-talet har varit sådan att
åtgärder nu måste vidtas för att få till stånd ett ökat sparande inom denna
sektor. Redan detta faktum i sig motiverar enligt bostadsutskottets mening
att sparstimulerande åtgärder införs. Vid sidan av intresset av att förbättra
det totala hushållssparande! finns det dessutom särskilda motiv för sparstimulanser
riktade mot de yngre. De yngre utgör traditionellt sett en grupp
som har ett lågt sparande, bl. a. beroende på att de har i förhållande till
andra grupper begränsade inkomster. Förvärvsarbetande ungdomar som
bor kvar i föräldrahemmet har dock vanligtvis en god ekonomi. Samtidigt
är det så att ungdomar kan bedömas ha ett relativt stort kommande behov
av sparade medel. Inte minst gäller detta i samband att de skaffar sig en
egen bostad och bildar eget hushåll.
Ett bosparande riktat mot ungdomar fyller enligt bostadsutskottets mening
flera syften. Dels skapar det goda sparvanor, dels ger det ofta den
BoU 1987/88:6 y
3
11 Riksdagen 1987188. 19 sami. Nr 6 y
nödvändiga ekonomiska basen för en etablering på bostadsmarknaden.
Förutom att ett regelbundet sparande ger en grundplåt vid t. ex. bosättning
eller köp av bostad kan det också genom anslutning till ett bosparande med
turordning för bostadsförvärv vara väsentligt för möjligheten att få en egen
bostad. Speciellt i storstadsregionerna och i andra områden med en betydande
bostadsefterfrågan kan ett på detta sätt målinriktat sparande vara av
avgörande betydelse. Även för den som flyttar in i en hyresrätt är kostnaderna
i samband med inflyttningen ofta av en sådan storlek att de inte kan
klaras av utan ett föregående sparande. Genom ett regelbundet sparande
skapas dessutom en ekonomisk buffert mot andra större utgifter.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
ett särskilt ungdomsbosparande införas i enlighet med regeringens förslag.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att partimotionerna Fi22
(m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga, Fi24 (c) yrkande 9, Fi28 (fp) yrkande 8
och Fi30 (vpk) yrkande 21 samt motion Fi29 (fp) bör avvisas av riksdagen.
Bosparande i övrigt
Bostadsutskottet behandlar i detta sammanhang de förslag till bosparande
m. m. som lagts fram dels i motioner väckta under allmänna motionstiden,
dels i motioner väckta med anledning av kompletteringspropositionen.
I de av moderata samlingspartiet väckta partimotionerna Fi613 yrkande
7 och Fi707 förordas ett för alla öppet bosparande som skall administreras
av banker och andra kreditinstitut. Bosparande skall ske regelbundet under
minst tre år. Eftersom sparbeloppet på detta sätt binds bör enligt
motionärerna högre ränta än för annat sparande kunna påräknas. Till
sparandet skall vara kopplat en skattefri statlig premie om 10%, dock
högst 10000 kr. för det sparbelopp som stått inne i minst tio år. Dessutom
skall sparandet förenas med en rätt till lån med statlig borgen. Samma
förslag förs även fram i partimotionen Fi22 yrkande 8 såvitt nu är i fråga.
Även i motionerna Fi606 (m) och Fi617 (m) förs fram ett liknande
sparsystem, som dock huvudsakligen är inriktat på ungdomars bosparande.
Också i folkpartiets partimotion Fi605 samt i motion Fi607 (fp) yrkande 8
föreslås ett av banker och andra kreditinstitut administrerat bosparande.
Enligt motionärerna är det angeläget att stimulera ungdomars sparande för
bostadsändamål genom att införa samma regler avseende skattefrihet för
ränta, utdelning eller realisationsvinst på ungdomars bosparkonton i bank
som redan finns i allemanssparande!. Enligt den sistnämnda motionen
skall sparandet vid bostadsköp dessutom grunda viss lånerätt. Sparandet
skall enligt förslagen inte innefatta någon nedre åldersgräns.
Även i den med anledning av kompletteringspropositionen väckta partimotionen
Fi28 (fp) yrkande 9 förs fram motsvarande förslag till sparande
för barn och ungdomar. Det förordade sparandet skall enligt förslaget -yrkande 10 — dessutom kunna kombineras med ett premierat sparande
för de ungdomar som fortsätter att spara efter 18 års ålder. Sparpremien
skall utgå i form av en skattereduktion till dem som binder sina sparmedel i
minst tre år.
BoU 1987/88:6 y
4
Som en åtgärd för att stimulera hushållens sparande förordas i motion BoU 1987/88: 6 y
Fi608 (fp) att sparande till bostad alltid bör vara skattemässigt gynnat.
Enligt motionären bör även den som föredrar hyresrätt kunna spara i
skattemässigt gynnade former. En gynnsam skattebehandling skall sålunda
inte förutsätta att sparandet knyts till inköp av bostad.
1 de båda motionerna Fi603 (c) yrkande 1 och Fi614 (c) föreslås att ett
sparande baserat på ett system med personliga investeringskonton skall
utredas. Den förordade sparformen innebär att insättningar på kontot skall
vara avdragsgilla och att avkastningen skall vara skattefri. De årliga insättningarna
skall dock begränsas till ett halvt basbelopp. I princip skall uttag
inte få göras före 55 års ålder. Därefter medges uttag med 20 % av kontots
värde per år. Förtida uttag skall dock kunna göras för investering i egen
permanentbostad eller som eget kapital vid start av företag. Även i centerpartiets
partimotion Fi24 yrkande 7 förordas införandet av ett system med
personliga investeringskonton.
I motion Fi615 (c) förordas att staten skall införa ett skattesubventionerat
bostadssparande för ungdom. Enligt förslaget skall sparandet kunna
uppgå till ett halvt basbelopp per år. Det sparade beloppet skall sedan,
utan att behöva återföras till beskattning, kunna användas vid köp eller
upprustning av bostad. Detta förslag återkommer också i motion Fi27 (c)
yrkande 5. Dessutom föreslås i denna motion en ytterligare bostadspolitisk
sparstimulans i form av en rabatt om 15% av det inbetalade beloppet vid
förtida amortering av statliga bostadslån under sista halvåret 1988.
Med anledning av vad som i de nu behandlade motionerna förordats
beträffande bosparande i övrigt vill bostadsutskottet anföra följande.
Bostadsutskottet är för sin del inte berett förorda införandet av ytterligare
sparstimulanser eller sparformer med den utformning som föreslås i de
nu behandlade motionerna. När det gäller det i motion Fi27 (c) framförda
förslaget om en rabatt vid förtida amortering av statliga bostadslån vill
utskottet erinra om sitt tidigare ställningstagande (BoU 1987/88:10 s. 34)
till ett motionsförslag om förtida inlösen av statliga lån. Utskottet uttalade i
detta sammanhang uppfattningen att åtgärder borde vidtas för att stimulera
till en ökad inlösenverksamhet. En förutsättning härför angavs dock vara
att den statliga bostadslåneräntan var högre än marknadsräntan. Om så
blev fallet förutsatte utskottet att regeringen skulle vidta åtgärder för att
öka inlösen verksamheten. Under de av utskottet angivna förutsättningarna
kommer sålunda den nu aktuella motionen att i allt väsentligt bli
tillgodosedd.
Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening
partimotionerna Fi22 (m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga, Fi24 (c) yrkande 8,
Fi28 (fp) yrkandena 9 och 10, Fi605 (fp), Fi613 (m) yrkande 7 och Fi707 (m)
samt motionerna Fi27 (c) yrkande 5, Fi603 (c) yrkande 1, Fi606 (m), Fi607
(fp) yrkande 8, Fi608 (fp), Fi614 (c), Fi615 (c) och Fi617 (m) avslås av
riksdagen.
5
Bosättningslån
BoU 1987/88: 6 y
Fram t. o. m. år 1981 kunde statliga bosättningslån utgå bl. a. till makar och
sammanboende samt personer som avsåg att gifta sig. Lånen hade en
amorteringstid på sju år och ränta utgick med en räntesats som med 2,5
procentenheter översteg diskontot. Låneverksamheten sköttes av riksbanken
med viss medverkan från kommunernas sociala organ.
I två under allmänna motionstiden väckta motioner förs fram förslag om
ett återinförande av de statliga bosättningslånen.
Det är enligt motion Fi601 (s) viktigt att samhället underlättar och ger
stöd vid familjebildning. Ett sätt härför är enligt motionärerna att möjliggöra
för resurssvaga grupper att få långsiktiga krediter för att klara sin
bosättning. Med hänvisning härtill förordas att en ny och förenklad form
av bosättningslån bör återinföras.
Även i motion Fi602 (s) föreslås att de statliga bosättningslånen skall
återinföras. Enligt motionärerna är de lån som i dag erbjuds på kreditmarknaden
mycket kostsamma för människor med ansträngd ekonomi. De
anser därför att statliga bosättningslån behövs för dessa grupper.
Även i den av vänsterpartiet kommunisterna med anledning av kompletteringspropositionen
väckta partimotionen Fi30 yrkande 23 föreslås att
bosättningslånen skall återinföras.
Med anledning av förslagen om ett återinförande av bosättningslånen
vill bostadsutskottet för sin del anföra följande.
Möjligheterna att i dag erhålla lån för bosättning är goda. De ungdomar
som sparar i det till allemanssparande! knutna bosparandet eller i det ovan
förordade ungdomsbosparandet har sålunda tillförsäkrats en lånerätt som
motsvarar tre gånger det insatta beloppet. De förutsättningar som grundar
lånerätten - att sparandet sträckt sig över minst tre år och att sparbeloppet
uppgår till minst 5 000 kr. — torde inte heller vara sådana att de
normalt sett utgör något hinder för att få lån. Ett system med denna
utformning bör enligt bostadsutskottets mening dessutom kunna medverka
till att goda sparvanor grundläggs i enlighet med vad utskottet ovan förordat.
Det kan dock inte uteslutas att ungdomar som är i särskilt behov av stöd
kommer att falla utanför de ovan redovisade sparformerna. Detta förhållande
har också uppmärksammats av finansutskottet (senast i FiU
1986/87:24), som ansett att regeringen noggrant bör följa utvecklingen och
ta de initiativ som kan visa sig erforderliga. Med hänvisning till det anförda
är det enligt bostadsutskottets mening inte nu erforderligt med någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida. Partimotionen Fi30 (vpk) yrkande
23 samt motionerna Fi601 (s) och Fi602 (s) bör således avslås av riksdagen.
Stockholm den 19 maj 1988
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
6
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Erling Bager (fp), Per
Olof Håkansson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Karl-Göran
Biörsmark (fp), Rune Evensson (s), Tore Claeson (vpk), Nils Nordh (s),
Berit Bölander (s), Margareta Gard (m), Britta Sundin (s), Jan Sandberg
(m) och Eva Rydén (c).
Avvikande meningar
1. Ungdomsbosparande
Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl Göran Biörsmark (fp), Margareta
Gard (m) och Jan Sandberg (m) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Ungdomsbosparande börjar med ”Utvecklingen av”
och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Den under senare år förda politiken har inneburit att det enskilda sparandet
nu nått en oacceptabelt låg nivå. Detta får även allvarliga konsekvenser
inom bostadssektorn. Ett breddat bostadsägande är ett av de bästa sätten
att åstadkomma en jämnare fördelning av förmögenhetsutvecklingen. Möjligheten
att bredda bostadsägandet är emellertid beroende av att ett ökat
långsiktigt enskilt sparande kommer till stånd. Ett sådant sparande med
syfte att sprida ägandet av bostäder bör därför premieras.
Det är naturligtvis särskilt angeläget att uppmuntra regelbundet sparande
hos ungdomar. Härigenom grundläggs goda sparvanor samtidigt som
beredskapen att möta stora utgifter ökar. Det av regeringen föreslagna
ungdomsbosparandet har emellertid i flera avseenden givits en utformning
som är olämplig om man vill uppnå detta mål. Det föreslagna sparandet är
kringgärdat av en rad komplicerade regler som för den enskilde måste te
sig svårbegripliga och dessutom i vissa avseenden orättvisa. Invändningar
kan således riktas bl. a. mot reglerna om åldersgränser, begränsningen av
sparbeloppet och uteslutandet av vissa sparformer. Regeringsförslaget
förutsätter vidare att ett nytt centralt personnummerbaserat dataregister
inrättas. Sammantaget innebär detta att bostadsutskottet anser att förslaget
om ett ungdomsbosparande med den inriktning som regeringen förordat
bör avstyrkas i sin helhet. Utskottet återkommer nedan till frågan om
hur ett utökat bosparande i stället bör åstadkommas. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär en anslutning till partimotionerna Fi22 (m)
yrkande 8 såvitt nu är i fråga och Fi28 (fp) yrkande 8.
Regeringsförslagets utformning vad avser vilka sparformer som föreslås
kunna knytas till ungdomsbosparandet och två motionsyrkanden i frågan
föranleder utskottet att göra vissa överväganden angående olika former av
bosparande. Som uppmärksammas i motionerna Fi29 (fp) och Fi24 (c)
yrkande 9 förslås sparande i aktiefonder uteslutas från ungdomsbosparandet.
I enlighet med yrkandet i fp-motionen anser bostadsutskottet att detta
bör föranleda riksdagen att till regeringen göra ett tillkännagivande angående
diskrimineringen av denna sparform i syfte att den inte skall uteslutas
i kommande regeringsförslag i frågan.
Bostadsutskottet anser sålunda att ett långsiktigt bosparande mycket väl
BoU 1987/88: 6 y
7
kan ske i aktiefonder. En sådan sparform har nyligen startats av Sveriges BoU 1987/88: 6 y
bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) och snabbt blivit mycket
populär. Aktiefonden som är kopplad till detta sparande har givits en
inriktning med bred riskspridning. Denna sparform bör naturligtvis inte
missgynnas i förhållande till sparande på vanliga bankkonton eller i HSB:s
och Riksbyggens sparkassor. Inte heller i andra avseenden bör SCB diskrimineras
i förhållande till övriga bostadsrättsorganisationer. Riksdagen bör
ge regeringen detta till känna.
2. Ungdomsbosparande
Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Ungdomsbosparande böljar med ”Utvecklingen
av” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Utvecklingen av det enskilda sparandet under de senaste åren är mycket
oroande. Åtgärder måste vidtas för att minska hushållens låneberoende
och underlätta ett allmänt sparande. Särskilt det långsiktiga och målinriktade
sparandet bör stimuleras. Det är också väsentligt att ett sparbeteende
tidigt grundläggs hos ungdomar. Ett av de självklara målen för ett långsiktigt
sparande är naturligtvis att skaffa en egen bostad. Bostadsutskottet
anser också att ett ökat bosparande är nödvändigt för att på sikt åstadkomma
en ökad ägandespridning i boendet.
Målsättningen för en reform på detta område måste vara att var och en
som önskar det skall kunna äga sin bostad. Ett långsiktigt och målinriktat
sparande bör därför inte begränsas till ungdomsgruppen utan snarast utvidgas
så att även övriga grupper stimuleras till ett sådant sparande. I motioner
från centerpartiet förslås ett system med personliga investeringskonton
som skulle kunna ge en sådan effekt. Utskottet behandlar nedan närmare
hur ett sådant system för ett utvidgat bosparande lämpligen bör utformas.
Det nu aktuella förslaget från regeringen om ett ungdomsbosparande bör
emellertid kunna ses som ett första steg mot ett fullt utbyggt system med
personliga investeringskonton. Det är angeläget att snarast öka det målinriktade
bosparandet framför allt bland ungdomar, inte minst med hänsyn
till det utsatta läge som denna grupp har på dagens bostadsmarknad. Mot
denna bakgrund anser utskottet att huvuddragen i regeringsförslaget kan
accepteras i avvaktan på att ett helt utbyggt sparsystem kan presenteras.
I ett avseende anser emellertid bostadsutskottet att riksdagen bör ändra i
den av regeringen föreslagna lagen om ungdomsbosparande. Förslaget
innebär att endast sparande på bankkonton eller speciella bosparkonton
kan anslutas till ungdomsbosparandet. Sparande i aktiefonder utestängs
med motiveringen att detta inte är förenligt med ungdomsbosparandets
syften. Bostadsutskottet kan inte instämma i detta påstående. Som framhålls
i centerpartiets partimotion Fi24 är det viktigt att inte detta sparande
blir institutionellt begränsat. Vid ett långsiktigt sparande kan placering i
aktiefonder, med det riskspridande detta innebär, för många vara en attraktiv
sparform. Denna sparform används bl. a. i det bosparande som
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC) nyligen startat
och som snabbt fått stor anslutning. Denna sparform bör således inte É
utestängas från det föreslagna ungdomsbosparandet.
Bostadsutskottets ställningstagande i frågan om ett ungdomsbosparande
innebär sammanfattningsvis en anslutning till regeringens förslag med den
utvidgning som föreslås i centerpartiets partimotion Fi24 yrkande 9. Detta
innebär att även förslaget i motion Fi29 (fp) om att sparande genom SBC
inte skall diskrimineras blir tillgodosett. Utskottets ställningstagande innebär
även att motionerna Fi22 (m) yrkande 8 såvitt nu är i fråga och Fi28 (fp)
yrkande 8 bör avvisas av riksdagen.
3. Ungdomsbosparande
Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Ungdomsbosparande börjar med ”Utvecklingen av” och slutar
med "av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Den rådande bostadsbristen har drabbat många resurssvaga hushåll hårt
och då framför allt ungdomar som söker sin första bostad. Kraftfulla
åtgärder är därför nödvändiga för att stödja dessa grupper. Det är naturligtvis
önskvärt att ungdomar med en god inkomst deltar i någon form av
sparande och på så sätt förbereder den första egna bosättningen eller något
annat sparmål. För dessa ungdomar finns emellertid redan olika former av
allemanssparande. Det stora flertalet ungdomar i ålder 16—25 år har dock
mycket begränsade ekonomiska möjligheter och saknar ofta egen inkomst.
Det bästa stödet för att lösa ungdomarnas bostadsbehov är därför att öka
utbudet av bostäder som inte kräver stora ekonomiska tillgångar hos den
enskilde. Detta kan ske genom byggandet av fler och billigare hyresbostäder
och genom frigörandet av smålägenheter. Vidare bör samhället stödja
unga hushålls första bosättning genom ett förmånligt lån. Utskottet återkommer
nedan till denna fråga.
Med hänvisning till vad ovan anförts med anledning av vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fi30 yrkande 21 anser bostadsutskottet att
regeringens förslag om ett nytt ungdomsbosparande bör avstyrkas av
finansutskottet. Även förslagen i motionerna Fi24 (c) yrkande 9 och Fi29
(fp) till förmån för ett sparande i aktiefonder bör avstyrkas.
4. Bosparande i övrigt
Knut Billing, Margareta Gard och Jan Sandberg (alla m) anser att den del
av utskottets yttrande som under rubriken Bosparande i övrigt börjar med
”Bostadsutskottet är” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:
Bostadsutskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om ett särskilt
ungdomsbosparande. Utskottet har emellertid också starkt understrukit
behovet av ett utökat målinriktat bosparande i syfte att främja ägandespridningen
i bostadssektorn. Ett nytt förslag om ett målinriktat bosparande
bör därför snarast utformas. Enligt bostadsutskottets mening presenteras
i motioner från moderata samlingspartiet lämpliga utgångspunkter för
ett sådant bosparande, utförligast beskrivna i två partimotioner, Fi613 och
Fi707, från allmänna motionstiden.
BoU 1987/88:6 y
9
Utgångspunkter för ett nytt förslag om bosparande bör således vara:
— ett sparande utan åldersbegränsningar, vare sig uppåt eller nedåt,
— ingen begränsning av sparbeloppet,
— bundet sparande i minst tre år,
— sparpremie utbetalas vid köp av bostad,
— premien bör uppgå till 10% av det belopp som sparats under minst tre
år, men ej uppgå till större belopp än 10000 kr.,
— både olika former av vanligt banksparande och aktiefonder skall kunna
utnyttjas för bosparandet.
Enligt bostadsutskottets mening bör det ankomma på regeringen att förelägga
riksdagen ett nytt förslag om bosparande i enlighet med vad som
ovan förordats med anledning av motioner från moderata samlingspartiet.
Motionsyrkanden från andra partier i den nu aktuella frågan bör avstyrkas
i den mån de inte kan anses vara tillgodosedda med det anförda. Ett
bosparande i enlighet med vad som ovan beskrivits innebär också att det
bosparande som i dag är kopplat till allemanssparande! kan avskaffas
fr. o. m. år 1989 i enlighet med vad som föreslagits i motion Fi613 (m).
5. Bosparande i övrigt
Erling Bager och Karl-Göran Biörsmark (båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Bosparande i övrigt börjar med
”Bostadsutskottet är” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande
lydelse:
Bostadsutskottet har ovan avvisat regeringens förslag om ett ungdomsbosparande
med hänvisning till att det är komplicerat och att det även i
övrigt har en i flera avseenden olämplig konstruktion. Ungdomens sparande
måste emellertid uppmuntras och en ny sparform för barn och ungdomar
bör därför snarast utarbetas. Sparandet bör vara långsiktigt med syfte
att ge en trygg start i vuxenlivet. För de flesta torde köpet av en egen
bostad vara det stora sparmålet. Det är emellertid inte acceptabelt att
statsmakterna söker styra målet för människors sparande. I ett nytt sparande
för barn och ungdomar bör således inte ställas som krav att pengarna
används för köp av bostad.
En sparform med den inriktning som bostadsutskottet förordar skisseras
i folkpartiets partimotioner Fi28 och Fi605 samt i motion Fi607 (fp). Enligt
bostadsutskottets mening bör riksdagen hos regeringen begära ett förslag
med denna inriktning. Huvudinriktningen på förslaget bör således vara ett
långsiktigt skattefritt sparande för barn och ungdomar mellan 0 och 18 år.
Föräldrar och andra närstående skall på ett bankkonto eller i en aktiefond
kunna sätta in ett visst belopp årligen utan att gåvoskatt tas ut. Den
skattefria gränsen på gåvor bör mot denna bakgrund höjas till 10000 kr.
Avkastningen på kontot bör vara bunden till 18-årsdagen. Därefter bör
avkastningen inte vara skattefri, men ett fortsatt sparande bör premieras
genom en skattereduktion. Detta bör dock förutsätta att på kontot insatta
medel binds i minst tre år.
Vad utskottet ovan anfört innebär en anslutning till förslaget om ett nytt
BoU 1987/88: 6 y
10
sparande för barn och ungdomar i folkpartiets partimotioner Fi28 yrkande- BoU 1987/88: 6 y
na 9 och 10 samt Fi605 och i motion Fi607 (fp) yrkande 8. Även förslagen i
motion Fi608 kan därmed anses vara tillgodosedda. Övriga motionsyrkanden
i den nu aktuella frågan bör avstyrkas.
6. Bosparande i övrigt
Agne Hansson och Eva Rydén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Bosparande i övrigt börjar med ”Bostadsutskottet
är” och slutar med "av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan ställt sig bakom regeringens förslag om ett
nytt ungdomsbosparande under förutsättning att även aktiefonder kan
användas som sparform. Utskottets ställningstagande förutsatte emellertid
också att ungdomsbosparandet endast ses som ett första steg till ett utbyggt
system för ett långsiktigt och målinriktat sparande i personliga
investeringskonton. Ett av huvudsyftena med ett sådant sparsystem skulle
vara att stimulera investeringar i egna bostäder.
I centerpartiets partimotion Fi24 samt i motionerna Fi603 (c) och Fi614
(c) lämnas vissa förslag om huvudinriktningen av ett system med personliga
investeringskonton. Bostadsutskottet instämmer i dessa förslag och
anser att de bör bilda utgångspunkt för det förslag i frågan som snarast bör
föreläggas riksdagen. Förslaget bör således ha följande huvudinriktning:
- sparandet skall avse i Sverige kyrkobokförd person och får påbörjas
tidigast det år man fyller 16 år,
- insättning får ske med upp till halvt basbelopp; denna summa undantas
från beskattning.
- skattefri avkastning för medel som kvarstår på kontot; ingen förmögenhetsskatt,
- belåning av kontot tillåts ej,
- uttag utan beskattning får ske före 55 års ålder för investering i egen
permanentbostad, start av företag eller köp av aktier,
- uttag tillåts för alla medel på kontot från 55 års ålder; uttaget kan dock
ske med högst 20 % av kontots värde per år,
- vid särskilda skäl får medel tas ut innan åldersgränsen uppnåtts mot
erläggande av avgift.
Vad bostadsutskottet nu med anslutning till centerpartiets partimotion
Fi24 samt motionerna Fi603 (c) och Fi614 (c) anfört om införande av
investeringskonton m. m. bör ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
i denna fråga bör avstyrkas i den mån de inte kan anses vara
tillgodosedda med det ovan anförda.
7. Bosättningslån
Erling Bager (fp), Knut Billing (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Margareta
Gard (m) och Jan Sandberg (m) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Bosättningslån börjar med ”Möjligheterna att” och
slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar inte motionärernas uppfattning av behovet att 1
återinföra det särskilda statliga bosättningslånet. Utskottet vill i detta BoU 1987/88: 6 y
sammanhang peka på de goda lånemöjligheter för t. ex. bosättningsändamål
som finns på den öppna kreditmarknaden. De nya sparformer som
utskottet ovan uttalat sig för kommer därtill att ytterligare förbättra möjligheterna
för ungdomar att genom eget sparande och genom lån finansiera
sin bosättning. Med hänvisning härtill bör sålunda partimotionen Fi30
(vpk) yrkande 23 samt motionerna Fi601 (s) och Fi602 (s) avvisas av
riksdagen.
8. Bosättningslån
Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Bosättningslån börjar med ”Möjligheterna att" och slutar med
”av riksdagen" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i de synpunkter angående behovet av ett
återinfört bosättningslån som förs fram i ovan beskrivna motioner. För
resurssvaga grupper är bosättningskostnaderna mycket betungande. Detta
gäller speciellt för ungdomar som ännu inte kommit in på den ordinarie
arbetsmarknaden och därför har en ansträngd ekonomi. Deras möjligheter
att långsiktigt spara stora belopp är därför mycket små. Det är också dessa
grupper som erbjuds de sämsta lånevillkoren på kreditmarknaden, om de
över huvud taget kan få något lån.
För att underlätta för resurssvaga grupper att klara sin bosättning bör
således någon form av bosättningslån återinföras. Lånen bör ges gynnsamma
amorteringstider, låg ränta och även i övrigt sådana villkor att inte unga
nybildade hushåll utestängs från lånemöjligheten.
Med hänvisning till vad ovan anförts med anledning av vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fi30 yrkande 22 samt motionerna Fi601 (s)
och Fi602 (s) anser bostadsutskottet att finansutskottet bör föreslå riksdagen
att hos regeringen begära förslag om ett återinfört bosättningslån.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988
12