yttr 1986/87 nu3y y (Yttrande 1986/87:nu3y)

Närmgsutskottets yttrande
1986/87:3 y

om ledning av den statliga förvaltningen
(prop. 1986/87:99)

1986/87:3y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har dels hemställt om yttrande av näringsutskottet
över proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen, såvitt
avser affärsverken och deras bolag (bilaga 1 avsnitt 9), jämte motioner,
dels berett näringsutskottet tillfälle att lämna yttrande över propositionen i
övrigt jämte motioner.

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1986/87:99
är det huvudsakligen följande som helt eller delvis kommenteras av näringsutskottet: 1986/87:K108

av Inga-Britt Johansson m. fl. (s),

1986/87:K112 av Lars Werner m. fl. (vpk),

1986/87 :K. 114 av Lennart Andersson m. fl. (s),

1986/87:K. 115 av Anders Björck m. fl. (m).

Frågor med anknytning till dem som behandlas i propositionen har också
tagits upp i tre motioner som har hänvisats till näringsutskottet. Dessa motioner
är följande:

1986/87:N353 — från allmänna motionstiden — av Kjell Nordström m. fl.
(s), vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som [i motionen] anförts om att få till stånd en utveckling av de statliga
företagens, verkens och myndigheternas årsredovisningar.

1986/87:N354 — från allmänna motionstiden — av Carl Bildt m. fl. (m),
vari såvitt här är i fråga hemställs (3) att riksdagen hos regeringen begär
förslag till omorganisation av affärsverken i enlighet med vad som i motionen
anförts.

1986/87:N152 — väckt med anledning av proposition 1986/87:87 om statens
vattenfallsverk — av Ivar Franzén m. fl. (c), vari såvitt här är i fråga
hemställs (5) att riksdagen avslår proposition 1986/87:99 i den del som rör
förslag om att regeringen skall bemyndigas, utan beloppsgränser, att besluta
i bolagsfrågor i enlighet med vad som anförs i motionen.

Med det yttrande som här följer överlämnar näringsutskottet till konstitutionsutskottet
— under förutsättning av dess medgivande — de båda sist -

1 Riksdagen 1986/87. 17 sami. Nr 3 y

nämnda motionerna i angivna delar och motion 1986/87:N353 såvitt den
gäller andra verk och myndigheter än affärsverken. Såvitt denna motion
gäller statliga företag, inkl. affärsverken, avser näringsutskottet att — under
förutsättning att riksdagen medger uppskov med behandlingen — ta upp
den i anslutning till 1987 års redogörelse för de statliga företagen.

Affärsverken och deras dotterbolag
Inledning

Av de statliga affärsverken är tre — domänverket, affärsverket FFV och
statens vattenfallsverk — hänförliga till näringsutskottets verksamhetsområde,
de övriga till trafikutskottets. Näringsutskottets kommentarer rörande
affärsverken avser huvudsakligen de tre nämnda verken. Utskottet noterar
att trafikverken i högre grad än dessa kännetecknas av speciella förhållanden,
bl. a. monopolställning, som skiljer dem från statliga företag i
övrigt.

De delar av regeringens förslag rörande affärsverkskoncernerna som inte
särskilt berörs i det följande ger inte anledning till någon erinran från näringsutskottets
sida.

Affärsverkskoncernernas form och ställning

Såsom konstateras i propositionen driver affärsverken i betydande utsträckning
dotterföretag i aktiebolagsform. Detta framgår närmare av 1986
års redogörelse för de statliga företagen (skr. 1986/87:20). Domänverket
har sex helägda dotterbolag, främst Domänföretagen AB, som är moderbolag
till 22 helägda bolag, av vilka åtskilliga i sin tur har helägda dotterbolag.
Under affärsverket FFV utgör på motsvarande sätt FFV AB moderbolag i
en koncern med bl. a. 27 helägda dotterbolag och ännu fler helägda dotterdotterbolag.
Helägda dotterbolag till statens vattenfallsverk är Svensk
Energiverksgrupp AB, som äger ett dussintal lokala bolag helt eller till
övervägande delen; därutöver har vattenfallsverket majoritetsintressen i ett
flertal elproduktions- och eldistributionsföretag och i flera andra företag,
bl. a. på kärnkraftsområdet. De anslutna bolagens omsättning i förhållande
till resp. affärsverks år 1984 anges av verksledningskommittén (SOU
1985:41 s. 21 f.) för domänverkets, affärsverket FFV:soch vattenfallsverkets
del till resp. 48 %, 61 % och 30 %.

De ”allmänna riktlinjer för förnyelsen av den statliga förvaltningen” som
regeringen föreslår beträffande affärsverken och deras dotterbolag har i
huvudsak följande innebörd. Ett affärsverk och dess bolag skall i olika
sammanhang kunna behandlas som en sammanhållen grupp — en affärsverkskoncern.
Mål och riktlinjer som statsmakterna fastställer bör i stort
gälla hela koncernen. Ett viktigt motiv för val av bolagsformen kan vara att
åstadkomma en anpassning av villkoren för verksamheten till vad som gäller
för näringslivet i övrigt, t. ex. i fråga om ekonomisk styrning. Det bästa
hos de bägge associationsformerna bör tas till vara i en kombination av verk

NU 1986/87:3 y

och bolag. De uppgifter som har tilldelats affärsverket bör därvid utgöra
grunden för all verksamhet inom koncernen. Dotterbolagens verksamhet
bör på ett naturligt sätt stödja eller komplettera verksamheten i affärsverket.

I fråga om styrningen uttalas att den i fortsättningen bör präglas av ökad
långsiktighet och koncentreras på fastställande av ekonomiska mål, servicemål,
m. m. Ett affärsverk skall gentemot sina bolag agera som ägare i
egenskap av moderföretag; regeringens styrning av bolagen skall ske genom
verket.

Ett par av de motionsyrkanden som har föranletts av propositionen tar
sikte på de riktlinjer som nu har diskuterats.

I motion 1986/87:K. 115 (m) begärs att riksdagen skall som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om framtida förändringar
av affärsverken. Vad motionärerna ytterst syftar till är att väsentliga delar
av den verksamhet som nu bedrivs i affärsverksform skall privatiseras. Inför
en privatisering är det, anför de, väsentligt att affärsverken bättre anpassas
till de förhållanden som råder på en konkurrensutsatt marknad. Affärsverken
bör därför ombildas till aktiebolag, hävdar motionärerna. I den mån
de har monopolställning bör denna i regel successivt avvecklas. Förekommande
myndighetsuppgifter bör överföras till normala förvaltningsmyndigheter.

Moderata samlingspartiet har under allmänna motionstiden framfört liknande
synpunkter i sin partimotion 1986/87:N354. Denna går ut på en
omfattande privatisering av statliga företag, bolag såväl som affärsverk.
Domänverket, affärsverket FFV och statens vattenfallsverk hör till de företag
som särskilt diskuteras i denna motion, de båda förstnämnda mera
utförligt. Förutom yrkanden om riktlinjer för ändrat ägarengagemang i och
om försäljning av statliga företag finns i denna motion ett yrkande om att
riksdagen skall hos regeringen begära förslag till omorganisation av affärsverken
i enlighet med vad som anförts i motionen. Vad som avses med detta
synes vara följande. De delar av affärsverken som inte är direkt myndighetsutövande
bör föras över i aktiebolagsform. Verksamheten skulle därigenom
utsättas för konkurrens och få drivas på villkor jämförbara med dem som
gäller för motsvarande privata företag. Beträffande statens vattenfallsverk
uttalas särskilt att administrationen av näten för högspänningsdistribution
även på längre sikt bör ske i verksform. Motionärerna anser vidare att
affärsverkens ledning bör till- och avsättas på samma grunder som tillämpas
inom det privata näringslivet och att deras lekmannastyrelser bör ersättas
av styrelser med professionell kompetens. Det är såvitt gäller det nu
redovisade yrkandet som näringsutskottet överlämnar motion 1986/
87:N354 till konstitutionsutskottet för fortsatt beredning. Frågorna om affärsverkens
ledning och styrelser behandlas i ett senare avsnitt av detta
yttrande.

Yrkanden om privatisering av statliga företag, däribland delar av de här
berörda affärsverkskoncernerna, har väckts också från folkpartihåll och
från centerhåll, både under allmänna motionstiden och med anledning av
proposition 1986/87:74 om näringspolitik inför 1990-talet. Särskilt kan
nämnas motionerna 1986/87:N323 (fp) och 1986/87:N386 (fp) och motionerna
1986/87:N143 (c) och I986/87:N149 (fp). 1 den sistnämnda liksom

NU 1986/87:3 y

1* Riksdagen 1986/87. 17 sami. Nr 3 y

också i motion 1986/87: N150 (m) föreslås särskilt att affärsverket FFV skall
ombildas till aktiebolag. De tre borgerliga partierna har genom sina motioner
gett uttryck för väsentligen samstämmiga uppfattningar om organisatoriska
förhållanden inom den statliga affärsverkssektorn.

Näringsutskottet kommer att behandla frågor om försäljning, helt och
delvis, av statliga företag i ett kommande betänkande på grundval av proposition
1986/87:74 och ett stort antal motioner, bl. a. de nyss nämnda. I
anslutning till proposition 1986/87:99 om ledning av den statliga förvaltningen
bör motionsyrkanden om affärsverken enligt näringsutskottets uppfattning
tas upp endast såvitt de avser organisatoriska frågor i övrigt. De
båda yrkanden i motionerna 1986/87:Kl 15 (m) och 1986/87:N354 (m)som
nyss har redovisats närmare gäller sådana frågor. Det gör också ett annat av
proposition 1986/87:99 föranlett yrkande som återstår att nämna.

Det härrör från vänsterpartiet kommunisterna, som i motion 1986/
87:K112 begär att riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförs om ”bolagisering”. Affärsverken bör utvecklas
utifrån en väl definierad syn på ”public service”, menar motionärerna;
insynen i verksamheten och det offentliga ansvaret för denna bör inte minskas
genom bolagsbildning. Därför motsätter de sig en ytterligare omformning
av affärsverkens rörelse till bolag.

Som redan inledningsvis har antytts förekommer det inget mera omfattande
inslag av myndighetsuppgifter hos de affärsverk som näringsutskottet
här behandlar. Egendomsförvaltning, skogsbruk och virkesförädling är i
huvudsak de aktiviteter som bedrivs inom domänverkskoncernen. Affärsverket
FFV och dess bolag är väsentligen att betrakta som en vanlig industrikoncern.
Statens vattenfallsverks särart i jämförelse med andra kraftföretag
ligger — förutom i dess storlek och dess därav följande roll som marknadsledare
— främst i att verket svarar för överföring av elenergi på storkraftnätet
och att det har vissa totalförsvarsuppgifter.

Någon sammanblandning av myndighetsuppgifter och affärsmässiga
uppgifter som motiverar särskilda organisatoriska åtgärder av det slag som
åsyftas i motionerna 1986/87:K. 115 (m) och 1986/87:N354 (m) kan inte
anses föreligga för dessa tre affärsverks del. Detta innebär också att statsmakterna
i annat sammanhang förutsättningslöst kan pröva frågan om ombildning
av dessa verk eller delar därav till aktiebolag. De organisatoriska
förändringar med avseende på myndighetsutövning som en sådan ombildning
skulle föranleda synes vara av marginell natur. En annan sak är att
näringsutskottet inte nu ser några skäl för ingrepp i den rådande arbetsfördelningen
mellan affärsverk och bolag inom den sektor som här berörs.

Vad gäller det nyss refererade yrkande i motion 1986/87:K112 (vpk) som
riktar sig mot "bolagisering” vill näringsutskottet framhålla att det inte nu
finns något förslag om en sådan utveckling. Betydande delar av de tre affärsverkskoncernerna
drivs redan i bolagsform, vilket synes vara allmänt
accepterat. Förslag om ändrad företagsform för ytterligare delar av verksamheten
bör, om sådana framläggs, prövas utifrån förutsättningarna i det
enskilda fallet. Något sådant allmänt uttalande som motionärerna förespråkar
finns det enligt näringsutskottets uppfattning inte motiv för.

I de riktlinjer för affärsverken och deras bolag som regeringen anger i

NU 1986/87:3 y

propositionen ingår att regeringen skall kunna fastställa allmänna och gemensamma
bestämmelser för affärsverkskoncernerna i en särskild förordning,
som skall kunna kompletteras med verksspecifika instruktioner. Det
framhålls att i förordningen kan föreskrivas att affärsverken skall verka för
att riksdagens och regeringens riktlinjer för affärsverkskoncernen följs i
hela koncernen.

I detta sammanhang bör ett yrkande i motion 1986/87 :K115 (m) observeras.
Riksdagen föreslås som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om risken för bristande kontrollsystem för affärsverken.
Det är risk för, menar motionärerna, att affärsverken utvecklas i ett rättsligt
vakuum där varken offentligrättsliga eller aktiebolagsrättsliga kontrollfunktioner
fungerar. Regeringen bör, anför de, beakta denna fara vid utarbetandet
av framtida instruktioner. Synpunkter på arbetet med författningsbestämmelser
finns också i motion 1986/87:IC113 (c). Det yrkande i
denna motion som går ut på att förslag till en ny verksordning bör föreläggas
riksdagen skall, enligt talesmän för motionen i näringsutskottet, också
gälla den tilltänkta gemensamma förordningen för affärsverkskoncernerna.

Näringsutskottet har ingenting att erinra mot att regeringen, om den så
finner lämpligt, utformar författningsbestämmelser för affärsverkskoncernerna
enligt de principer som den har uttalat sig för i propositionen. Ett
centralt inslag i författningsregleringen måste givetvis vara att markera tilllämpningsområdena
för och belysa samspelet mellan offentligrättsliga och
bolagsrättsliga föreskrifter. Näringsutskottet finner inte att riksdagen härvidlag
behöver göra något särskilt påpekande för regeringen enligt det
nämnda yrkandet i motion 1986/87:K. 115 (m). Inte heller synes det, såsom
har hävdats i anslutning till motion 1986/87:K113 (c), finnas skäl för att
beträffande författningsregleringen på detta område tillämpa någon annan
kompetensfördelning mellan riksdagen och regeringen än den som normalt
gäller.

Hur en affärsverkskoncern skall organiseras bör, sägs det i propositionen,
normalt kunna beslutas av verket med koncernstyrelsen som instans.
Den grundsatsen utesluter inte, framhålls det, att regeringen vid behov utfärdar
direktiv i organisationsfrågor. I enlighet med denna bedömning
föreslår regeringen att riksdagen skall avstå från vissa beslutsbefogenheter
genom ett generellt bemyndigande för regeringen. Detta skulle innebära att
regeringen får, med beaktande av de riktlinjer som riksdagen har godkänt
för affärsverkens investeringar, verksamhet och finansiering, besluta i frågor
som rör dets affärsverkskoncernernas organisation, dels affärsverkens
förvärv, bildande, avyttring, ombildning eller nedläggning av aktiebolag.
Regeringen skulle i sin tur kunna delegera sådana beslut till affärsverken.
Det framhålls i propositionen att bolagsbildning kan innebära att verksamhet
som ankommer på ett affärsverk kan komma att överföras till ett bolag.
Beslut av denna innebörd skulle emellertid meddelas av regeringen.

Tidigare har mera begränsade bemyndiganden lämnats regeringen med
avseende på särskilda affärsverk. För domänverkets del fastställdes organisatoriska
riktlinjer år 1968 (prop. 1968:103, JoU 1968:32, rskr. 1968:269).

NU 1986/87:3 y

Affärsverket FFV:s nuvarande organisation är baserad på ett riksdagsbeslut
år 1979 (prop. 1978/79:125 bil. 11, NU 1978/79:54, rskr. 1978/79:447).
Riksdagens bemyndiganden för regeringen när det gäller vattenfallsverket
finns redovisade i propositionen (s. lil). Vissa beloppsgränser har satts för
regeringens befogenheter att besluta om bildande av aktiebolag eller förvärv
av aktier i bolag inom vattenfallsverkets verksamhetsområde.

Som inledningsvis nämnts har från centerpartiets sida i motion 1986/
87:N152, närmast med hänsyn till vad som nu gäller för vattenfallsverket,
begärts att riksdagen skall avslå regeringens hemställan om bemyndigande
att utan beloppsgränser besluta i bolagsfrågor. Riksdagen bör, säger motionärerna,
inte avhända sig den kontrollmöjlighet som kravet på ett årligt
bemyndigande innebär. Vänsterpartiet kommunisternas i det föregående
behandlade yrkande mot ytterligare bolagsbildning på affärsverkens område
får också anses inrymma att det föreslagna bemyndigandet skall avvisas.

Näringsutskottet saknar inte förståelse för de motiv som regeringen anger
för sitt förslag på denna punkt. Det tilltänkta bemyndigandet för regeringen
att besluta i bolagsfrågor och andra frågor rörande affärsverkskoncernernas
organisation finner näringsutskottet emellertid väl vittgående.
Mera genomgripande förändringar i dessa koncerners struktur, t. ex. överföring
av en verksamhet från ett affärsverk till ett bolag, bör enligt näringsutskottets
mening inte genomföras utan att riksdagen har fått ta ställning i
saken. Bemyndiganden till regeringen i organisations- och bolagsfrågor bör
liksom hittills ta sikte på ett särskilt affärsverks förhållanden och sålunda
inte innebära att riksdagen generellt avhänder sig sitt inflytande. Erforderlig
rörelsefrihet för regeringen och affärsverkskoncernerna när det gäller
åtgärder på detta område kan liksom hittills åstadkommas genom bemyndiganden
med beloppsgränser eller andra restriktioner. Näringsutskottet anser
att riksdagen i stället för att lämna det begärda bemyndigandet bör göra
ett uttalande till regeringen av nu angiven innebörd. Därmed skulle det
berörda yrkandet i motion 1986/87:N152 (c) tillgodoses liksom också motion
1986/87:K112 (vpk) i motsvarande del.

Ledningsfunktionerna

Koncernstyrelsernas roll inom affärsverken har delvis behandlats i det föregående.
Beträffande styrelsernas sammansättning och ledningsfunktionerna
i övrigt inom verk och bolag innehåller propositionen vidare i huvudsak
följande. Affärsverken skall ledas av styrelser som också är koncernstyrelser.
Styrelsens ordförande — som bör vara en annan person än verkschefen
— skall utses av regeringen för ett år i sänder. En styrelseledamot skall
kunna entledigas från sitt uppdrag med omedelbar verkan. Personalföreträdare
i styrelserna skall ha samma ställning som övriga ledamöter i dessa.
Verkschefen, som också skall vara koncernchef, skall även i fortsättningen
utses av regeringen. Däremot skall styrelsen i ett affärsverk kunna — genom
ett särskilt delegeringsbeslut av regeringen — få ansvaret att på förslag av
verkschefen utnämna chefer som lyder direkt under denne. Visstidsförordnade
affärsverkschefer skall kunna skiljas från sin tjänst med
omedelbar verkan. Ett avsnitt av riktlinjerna anger restriktioner för perso -

NU 1986/87:3 y

nalunioner mellan verk och bolag. Huvudtanken är att de viktigaste dotterbolagens
styrelser i regel skall ha verkschefen eller någon annan chefstjänsteman
som ordförande men att det i övrigt skall iakttas återhållsamhet med
personalunioner.

Sammansättningen av och uppgifterna för styrelserna hos centrala myndigheter
diskuteras utförligt i flera av de motioner som har föranletts av
propositionen, nämligen motionerna 1986/87:K115 (m), 1986/87:K111 (fp)
och 1986/87:K.l 12 (vpk). Synpunkterna i de båda förstnämnda är dock
uppenbarligen inte avsedda att tillämpas på affärsverken. Från vänsterpartiet
kommunisternas sida har däremot klargjorts att vad som i den sistnämnda
motionen anförs om att partiet är anhängare av den parlamentariska
lekmannastyrelsens princip delvis är tillämpligt också på affärsverken.
Intresseföreträdare i affärsverksstyrelserna vill man inte acceptera, och ett
parlamentariskt inslag bör, anser man, normalt ingå i ett affärsverks styrelse
— av de tre här berörda verken är det för närvarande endast affärsverket
FFV som helt klart har ett sådant inslag i sin styrelse. De önskemål rörande
affärsverksstyrelserna som vid årets början har framförts i motion 1986/
87:N354 (m) har nämnts i det föregående. Delvis tillgodoses de enligt riktlinjerna
i propositionen; ett krav från motionärernas sida som kan behöva
kommenteras ytterligare är det som går ut på att ”lekmannastyrelserna”
skall ersättas av styrelser med professionell kompetens.

Först går näringsutskottet in på frågan om koncernstyrelsernas sammansättning.

Näringsutskottet ansluter sig på denna punkt till riktlinjerna i propositionen.
Dessa innebär att det liksom hittills blir regeringens sak att för varje
affärsverk fastställa hur styrelsen bör vara komponerad. Det är uppenbart
att affärsverksstyrelsernas uppgift att bära ansvar för en omfattande ekonomisk
verksamhet medför att vissa särskilda krav måste ställas på dem som
skall ingå i en sådan styrelse.

Näringsutskottet kan inte finna att de tre här aktuella verksstyrelsernas
sammansättning ger fog för uttalandet i motion 1986/87:N354 (m) om att
styrelser med professionell kompetens borde träda i stället för nuvarande
”lekmannastyrelser”. Tvärtom synes kravet på sådan kompetens — t. ex.
ekonomisk eller teknisk sakkunskap och erfarenhet från näringslivet eller
andra viktiga samhällsfunktioner — ha beaktats på ett påtagligt sätt. Någon
regel — enligt vänsterpartiet kommunisternas önskemål — om att affärsverksstyrelserna
bör innehålla ett parlamentariskt inslag vill näringsutskottet
inte förorda; även härvidlag bör avgörandet som nu ligga hos regeringen.

När det gäller formerna för tillsättning av de chefer som lyder direkt
under verkschefen ansluter sig näringsutskottet till regeringens förslag. Det
bör alltså vara möjligt för regeringen att i den utsträckning den finner det
lämpligt delegera till ett affärsverks styrelse att utnämna sådana chefer. Det
måste kunna förutsättas att verksstyrelsernas utnämningspolitik kommer
att präglas av en sådan omsorg om de högre tjänstemännens självständighet
och integritet som i motion 1986/87:K. 112 (vpk) med rätta framställs som
angelägen.

NU 1986/87:3 y

Arbetsgivarfunktionen

NU 1986/87:3 y

I fråga om arbetsgivarfunktionen uttalas i propositionen att statens arbetsgivarverks
(SAV:s) arbetsgivaransvar även fortsättningsvis bör omfatta affärsverken
och att affärsverkens dotterbolag bör anslutas till Arbetsgivarföreningen
SFO. Affärsverkens koppling till S AV betecknas av regeringen som
tvingande. Huvuddelen av affärsverkens dotterbolag är, framhålls det, redan
anslutna till SFO. Regeringen betonar vikten av att staten driver en så
långt som möjligt sammanhållen personalpolitik inom affärsverkskoncernerna.

Tre motioner innehåller kritik mot att arbetsgivarfunktionen inom affärsverkskoncernerna
förutsätts vara tudelad på angivet sätt. En ordning
med en arbetsgivarorganisation för affärsverket och en annan för dessa
dotterbolag är självklart orationell och skapar problem för alla parter, heter
det i motion 1986/87:K. 108 (s). Argumentationen i motion 1986/87:K. 114 (s)
innefattar bl. a. följande. Valet av framtida associationsform underlättas
genom ett gemensamt, övergripande arbetsgivaransvar inom koncernerna.
De anställda har ett berättigat intresse av en sammanhållen personalpolitik.
Genom en sådan kan också organisationsstridigheter lättare undvikas. I
motion 1986/87: K112 (vpk) sägs att det är destruktivt att förändra viktiga
avtalsförhållanden genom byte av arbetsgivarorganisation. Även här varnas
för gränsdragningsstrider mellan fackliga organisationer. I var och en
av de tre motionerna påyrkas att riksdagen skall uttala sig till regeringen i
enlighet med motionärernas synpunkter. Den sistnämnda motionen innehåller
också ett yrkande om att ”regeringens förslag rörande arbetsgivarorganisation
för delar av den statliga sektorn” skall avslås.

Gentemot motion 1986/87:K112 (vpk) vill näringsutskottet först framhålla
att regeringens förslag inte går ut på att något av de tre aktuella affärsverken
skulle genom att ”byta arbetsgivarorganisation förändra viktiga avtalsförhållanden”.
Domänverkets och affärsverket FFV:s dotterbolag är
redan, enligt vad näringsutskottet har erfarit, undantagslöst anslutna till
SFO. Ordningen med olika organisationstillhörighet för affärsverket och
bolagen tillämpas också för vattenfallsverkets del, varvid bolagen i regel
tillhör SFO. Näringsutskottet vill understryka regeringens nyss citerade uttalande
om att staten bör driva en så långt som möjligt sammanhållen personalpolitik
inom affärsverkskoncernerna. Liksom föredragande statsrådet
förutsätter näringsutskottet att SAV beaktar de särskilda villkor som gäller
för verksamheten i affärsverken. Det är, vill näringsutskottet betona, en
angelägen uppgift för regeringen att tillse att arbetsgivarfunktionen för affärskoncernernas
del utövas på ett både för arbetsgivar- och för arbetstagarparten
tillfredsställande sätt. Med det sagda avstyrker näringsutskottet motionsyrkandena
i detta ämne.

Övrigt

De redogörelser och förslag rörande bl. a. verksamhetsplanering, myndigheternas
ledning och chefsförsörjning samt revision som lämnas i övriga

delar av propositionen är av stort intresse med hänsyn till den förvaltningsverksamhet
som näringsutskottet har anledning att närmare följa. Eftersom
de liksom motstridande synpunkter från oppositionspartiernas sida är av
generell karaktär avstår näringsutskottet emellertid från att göra ytterligare
kommentarer.

Som inledningsvis nämnts överlämnar näringsutskottet viss del av motion
1986/87:N353 (s) till konstitutionsutskottet. Motionen går i denna del
ut på en utveckling av förvaltningsmyndigheternas årsredovisningar, ett
ämne som i propositionen berörs dels av civilministern under rubriken
Verksamhetsplanering och budgetfrågor (bilaga 1 avsnitt 4.2, s. 34), dels av
statsrådet Bengt K.. Å. Johansson under rubrikerna Utveckling av budgetprocessen
och Fortsatt försök med fördjupade anslagsframställningar och
treåriga budgetramar (bilaga 2 avsnitten 2 och 3, s. 149 f.).

Stockholm den 23 april 1987

På näringsutskottets vägnar

Nils Erik Wååg

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Erik Hovhammar (m), Rune Jonsson (s),
Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke Wictorsson (s), Hadar Cars
(fp), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist(s), Per-Ola Eriksson (c), Jörn Svensson
(vpk), Reynoldh Furustrand (s), Gudrun Norberg (fp), Mats Lindberg
(s) och Elving Andersson (c).

Avvikande meningar

1. Affärsverkskoncernernas form och ställning

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c)
anser att den del av yttrandet — under rubriken Affärsverkskoncernernas
form och ställning — som börjar med ”Någon sammanblandning” och
slutar med ”motiv för” bort ha följande lydelse:

De förhållanden som nu har nämnts talar starkt för att större delen av
domänverkets, affärsverket FFV:s och statens vattenfallsverks i ämbetsverksform
bedrivna rörelse bör föras över i bolagsform för att få utvecklas
enligt de villkor som eljest gäller på marknaderna för sådana varor och
tjänster som verken producerar. Riksdagen får, som tidigare har sagts, snart
tillfälle att ta ställning till konkreta förslag i detta avseende. En sådan reform
bör emellertid inledas med en grundlig översyn av varje affärsverks
uppgifter i syfte att särskilja vilka som är av myndighetskaraktär eller eljest
främmande för en affärsrörelse och därför bör undantas vid övergång till
bolagsform. Riksdagen bör begära att regeringen omgående föranstaltar
om en sådan översyn. Därmed skulle de nu aktuella yrkandena i motionerna
1986/87:K115 (m) och 1986/87:N354 (m) bli tillgodosedda.

NU 1986/87:3 y

Det nyss refererade yrkandet i motion 1986/87:K112 (vpk) riktar sig mot NU 1986/87:3 y
en sådan överföring av verksamhet till bolagsform som näringsutskottet
just har framhållit vara önskvärd och avstyrks följaktligen.

2. Affärsverkskoncernernas form och ställning

Jörn Svensson anser att den del av yttrandet — under rubriken Affärsverkskoncernernas
form och ställning — som börjar med ”Någon sammanblandning”
och slutar med ”motiv för” bort ha följande lydelse:

De förhållanden som nu har nämnts får emellertid inte tas till intäkt för
att ytterligare delar av domänverkets, affärsverket FFV:s och statens vattenfallsverks
rörelse skall föras över i bolagsform. Även dessa verk har i hög
grad public-service-funktioner, vilka motiverar en driftsform som ger goda
möjligheter till insyn för allmänheten och till inflytande från statsmakternas
sida. Domänverkets förvaltning av skogar och andra marker får inte
främst styras av lönsamhetskrav. Domänkoncernens hårdhänta ingrepp i
de fjällnära skogarna är ett aktuellt exempel på vad som kan hända när
kortsynta företagsekonomiska överväganden får bestämma inriktningen av
en statlig verksamhet. Affärsverket FFV är en ledande leverantör av försvarssystem
och underhållstjänster till det svenska försvaret. Den senaste
tidens händelser på krigsmaterielområdet utgör skäl nog mot en ökad kommersialisering
av FFV:s verksamhet. Statens vattenfallsverk spelar en central
roll i energipolitiken, vilket kommer till uttryck bl. a. i en instruktionsbestämmelse
om att verket inom sitt verksamhetsområde skall arbeta för en
avveckling av kärnkraften till senast år 2010. Inför den mera aktiva kärnkraftsavveckling
som nu måste sättas i gång bör statsmakterna givetvis inte
genom ytterligare övergång till bolagsdrift försämra sina möjligheter att
utnyttja vattenfallsverket som ett instrument för energipolitiken. Av det
sagda följer att riksdagen bör instämma i det berörda yrkandet i motion
1986/87:K112 (vpk) och i ett uttalande till regeringen ta avstånd från en
ytterligare överföring av de nämnda affärsverkens aktiviteter till bolag.

3. Författningsbestämmelser för affärsverkskoncernerna

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m), Per-Ola Eriksson (c), Gudrun Norberg (fp) och Elving Andersson (c)
anser att den del av yttrandet — under rubriken Affärsverkskoncernernas
form och ställning — som börjar med ”Näringsutskottet har” och slutar
med ”normalt gäller” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har ingenting att erinra mot att regeringen, om den så
finner lämpligt, inriktar sig på att författningsbestämmelser för affärsverkskoncernerna
skall utformas enligt de principer som den har uttalat sig för i
propositionen. Dock anser näringsutskottet — i linje med de tankegångar
som kommer till uttryck i motion 1986/87:K113 (c) — att en för affärsverkskoncernerna
gemensam förordning inte bör utfärdas förrän riksdagen har
fått tillfälle att yttra sig över ett förslag till denna författning. De farhågor
för oklarheter beträffande tillämpligheten av olika slags författningsbestämmelser
som framförs i motion 1986/87 :K115 (m) bör riksdagen instäm -

ma i genom ett uttalande till ledning för regeringens fortsatta arbete med
saken.

4. Affärsverksstyrelserna

Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Hadar Cars (fp), Per Westerberg
(m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under rubriken
Ledningsfunktionerna — som börjar med ”Näringsutskottet ansluter”
och slutar med ”hos regeringen” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill på denna punkt understryka vad som sägs i motion
1986/87:N354(m) om att affärsverksstyrelserna i första hand måste kännetecknas
av professionell kompetens. Särskild vikt bör läggas vid att personer
med erfarenhet från kvalificerade poster inom näringslivet kommer att
ingå i styrelserna. Med vad nu sagts tar näringsutskottet avstånd från vänsterpartiet
kommunisternas önskemål om en regel av innebörd att affärsverksstyrelserna
bör innehålla ett parlamentariskt inslag.

5. Affärsverksstyrelserna

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Ledningsfunktionerna
— som börjar med ”Näringsutskottet ansluter” och slutar
med ”hos regeringen” bort ha följande lydelse:

Det är uppenbart att affärsverksstyrelsernas uppgift att bära ansvar för
en omfattande ekonomisk verksamhet medför att vissa särskilda krav måste
ställas på dem som skall ingå i en sådan styrelse. Detta innebär dock långt
ifrån att de privatkapitalistiska koncernernas styrelser bör bli mönsterbildande.
Affärsverkskoncernerna svarar, som har framhållits i det föregående,
för viktiga samhälleliga uppgifter som måste hanteras i enlighet med ett
folkligt mandat. Riksdagen bör följaktligen slå fast att affärsverksstyrelserna
— i konsekvens med vad som sägs i motion 1986/87:K112(vpk) — måste
innehålla ett markant parlamentariskt inslag. Av det sagda följer att näringsutskottet
tar avstånd från de synpunkter på styrelsesammansättningen
som torgförs i motion 1986/87:N354 (m).

6. Tillsättning av vissa chefer

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Ledningsfunktionerna
— som börjar med ”När det” och slutar med ”sorn angelägen”
bort ha följande lydelse:

När det gäller formerna för tillsättning av de chefer som lyder direkt
under verkschefen ansluter sig näringsutskottet till vad som sägs i motion
1986/87: K. 112 (vpk). Självständighet och ansvar hos denna kategori högre
tjänstemän gynnas bäst om utnämningarna även fortsättningsvis verkställs
av regeringen. En sådan möjlighet till delegation av utnämningsrätten som
föreslås i propositionen bör riksdagen alltså inte medge.

7. Arbetsgivarfunktionen

Erik Hovhammar, Sten Svensson och Per Westerberg (alla m) anser att i
avsnittet Arbetsgivarfunktionen bort tillfogas ett sista stycke av följande
lydelse:

NU 1986/87:3 y

Näringsutskottet vill tillägga att det enligt dess mening bör få ankomma
på affärsverkskoncernernas styrelser att utan direktiv från statsmakterna
bestämma genom vilka organ arbetsgivarfunktionen skall utövas på olika
nivåer inom koncernen.

8. Arbetsgivarfunktionen

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Arbetsgivarfunktionen
— som börjar med ”Gentemot motion” och slutar med
"detta ämne” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill starkt understryka vad som bl. a. i motion 1986/
87: K112 (vpk) sägs om vikten av att den statliga sektorn uppträder enhetligt
när det gäller tillhörighet till arbetsgivarorganisation. Riksdagen bör göra
ett sådant uttalande till regeringen som föreslås i denna motion och avslå
regeringens förslag i avsnittet om arbetsgivarfunktionen för affärsverken
och deras dotterbolag.

NU 1986/87:3 y

Svenskt Tryck Stockholm 1987