yttr 1986/87 jou3y y (Yttrande 1986/87:jou3y)

Jordbruksutskottets yttrande
1986/87:3 y

om vissa åtgärder m. m. efter Tjernobylolyckan
(prop. 1986/87:18 bil. 2)

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har den 14 oktober 1986 anhållit om jordbruksutskottets
yttrande över proposition 1986/87:18 (bilaga 2) om vissa åtgärder m. m. efter
Tjernobylolyckan jämte eventuella motioner med anledning av propositionen.

Jordbruksutskottet behandlar i förevarande yttrande de förslag regeringen
framlagt i bilaga 2 efter föredragning av dåvarande jordbruksminister Svante
Lundkvist - avseende åtgärder för bl. a. jordbruks- och renskötselföretag -samt av miljöminister Birgitta Dahl - avseende statens strålskyddsinstituts
förslag till åtgärder. I anslutning härtill behandlar utskottet motioner med
anledning av propositionen, i den mån de berör frågor inom utskottets
beredningsområde.

Propositionen

Regeringen (jordbruksdepartementet) har i proposition 1986/87:18 (bilaga
2) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som i propositionen redovisats för ersättning på
grund av radioaktivt nedfall,

2. till Ersättningar på grund av radioaktivt nedfall på tilläggsbudget I för
budgetåret 1986/87 anvisa ett förslagsanslag av 250 000 000 kr.,

3. till Bidrag till statens strålskyddsinstitut på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1986/87 anvisa ett reservationsanslag av 25 000 000 kr.

Motioner

Motion 1986/87:N104 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en helhetssyn på samerna och erforderliga åtgärder för
att skydda de samiska näringarna med anledning av både den inträffade och
ev. kommande kärnolyckor,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om införande i
skattelagstiftningen av s. k. renkonto fr. o. m. inkomståret 1986,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om uppräkning
av prisstödet till rennäringen för innevarande budgetår.

JoU

1986/87:3 y

1 Riksdagen 1986/87.16saml. Nr3 y

Motion 1986/87:N105 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas, såvitt nu är i JoU 1986/87:3 y
fråga (yrkande 6), att riksdagen beviljar de resurshöjningar som begärts av
generaltullstyrelsen.

Motion 1986/87:N107 av Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ett sammanhållet åtgärdsprogram,

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om införande av ett s. k.
renkonto fr. o. m. inkomståret 1986.

Motion 1986/87:N108 av John Andersson (vpk) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om åtgärder i
anledning av det radioaktiva nedfallet från Tjernobylolyckan.

Motion 1986/87:N109 av Jens Eriksson (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att samma regler för ersättning skall gälla
för fisket som gäller för jordbruk, trädgårdsnäring och rennäring.

Motion 1986/87:N110 av Paul Lestander m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till renkonto som kan
tillämpas vid taxeringen av 1986 års inkomster,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till kompensation till
samer för fördyrade levnadsomkostnader, skador på jakt och fiske för
avsalu, förluster för utebliven sommarslakt samt utvecklingsstöd till samebyar,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till riktad uppdragsforskning
för framtagande av lämpliga typer av cesiumfritt renfoder, gärna
som utvecklingsprojekt inom samebyarna.

Motion 1986/87:N111 av Nils Häggström och Börje Hörnlund (c), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkandena 2-4),

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om förstärkta
resurser för forskning om effekterna av det radioaktiva nedfallet för de
nordnorrländska länen i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att
samhället skall svara för kostnaderna vid all provtagning av produkter och
regelbundet redovisa värden för strålningsintensiteten för fisk och vilt m. m. i
enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ersättning för förluster och merkostnader med anledning
av det radioaktiva nedfallet från olyckan i Tjernobyl till samer med
kombinationssysselsättningar.

Motion 1986/87:N113 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 7), att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna
vad som i motionen anförts om riktlinjerna för ersättning till enskilda,
företag och områden för förluster och merkostnader på grund av radioaktivt
nedfall som en följd av olyckan i Tjernobyl.

Motion 1986/87:N114 av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (c), vari
yrkas såvitt nu är i fråga (yrkandena 4, 6—7 och 10)

4. att riksdagen beslutar att ett landsomfattande förvaringssystem för
radioaktiva olyckor skall upprättas,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av förstärkning av kompetensen hos
myndigheter,

7. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om långsiktiga forskningsinsatser kring livsmedelsproduktion
och de areella näringarna,

10. att riksdagen beslutar att en monitor för mätning av radioaktivt jod
permanent placeras i Gävle.

Motion 1986/87:N115 av Görel Thurdin och Martin Olsson (c), vari yrkas
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1, 2 och 6),

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om uppdrag åt fiskeristyrelsens utredningsavdelning i
Härnösand att utföra forskningsprojekt om rehabilitering av fiskevatten i
enlighet med motionen,

2. att riksdagen beslutar att bland ersättningsberättigade grupper även
inräkna fiskesamer och fiskevattenägare,

6. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om forskning kring livsmedelsförsörjningen i
samband med radioaktivt nedfall.

Hearing

Ordföranden i lantbruksstyrelsens renradiakgrupp, avdelningsdirektör
Bengt Ekendahl, har inför utskottet redogjort för renradiakgruppens
verksamhet och i samband därmed besvarat frågor.

Uppvaktning

Representanter för Svenska samernas riksförbund har vid uppvaktning inför
utskottet framfört synpunkter på följderna för rennäringen och - på sikt -den samiska kulturen av det radioaktiva nedfallet härrörande från Tjernobyl.
I samband därmed har de överlämnat en till riksdagen ställd skrivelse vartill
fogats avskrift av Riksförbundets skrivelse till regeringen från september
1986.

Utskottet

Ärendet är föranlett av följdverkningarna i Sverige av kärnkraftsolyckan i
Tjernobyl i Sovjetunionen den 26 april 1986. Redan kort tid efter olyckan
stod det klart att nedfallet av radioaktiva ämnen i Sverige var väsentligt
allvarligare och mera omfattande än i de flesta andra länder i Västeuropa.
Det stod också klart att en rad åtgärder behövde vidtas i Sverige för att
begränsa de skadliga konsekvenserna och därnäst att för framtiden åstadkomma
en bättre beredskap inför liknande situationer.

JoU 1986/87:3 y

Regeringen tillsatte i maj en särskild grupp som fick i uppdrag att inom
regeringskansliet initiera och samordna de åtgärder som visar sig befogade
med anledning av det radioaktiva nedfallet. I gruppen, som leds av
företrädare för statsrådsberedningen, ingår statssekreterare från jordbruks-,
industri- samt civildepartementen.

På myndighetsplanet har regeringen lämnat uppdraget att samordna
frågor rörande kontroll av skadeverkningarna, tillåtna riktvärden, åtgärder
när riktvärdena överskrids samt ersättning till drabbade till en grupp
generaldirektörer under ledning av naturvårdsverkets chef.

För de områden i landet där det radioaktiva nedfallet varit störst utfärdade
lantbruksstyrelsen den 21 maj 1986 rekommendationer om åtgärder för att
minska skadeverkningarna. Riktvärden för radioaktiva ämnen i livsmedel
anges av statens livsmedelsverk. Målsättningen har varit att hålla de
radioaktiva ämnena i livsmedel på en så låg nivå att inga onödiga doser
överförs till människan genom maten. Regeringen har beslutat att ersättning
skall utgå för produkter från jordbruks- trädgårds- och renskötselföretag som
inte får saluföras på grund av att dessa produkter innehåller högre halter av
radioaktiva ämnen än riktvärdena (SFS 1986:621).

I avvaktan på att slutlig skadereglering kan ske beslutade regeringen den
29 maj 1986 att ställa 25 milj. kr. till lantbruksstyrelsens förfogande för
förskottsutbetalning till drabbade jordbrukare och till trädgårdsföretagen.
Beslut har också fattats om ersättning till älgjägare.

Med stöd av regeringens beslut om ersättning har lantbruksstyrelsen
beträffande jordbruks- och trädgårdsföretag beslutat i huvudsak följande.

Enligt lantbruksstyrelsens föreskrifter lämnas ersättning till jordbruksföretag
för de kostnader som har orsakats av försenad betessläppning, för
minskad avkastning i mjölkproduktionen till följd av detta och för mjölk som
har kasserats. Vidare lämnas ersättning för kasserade slaktdjurskroppar och
för merkostnader och försämrat ekonomiskt utbyte av slaktdjur då slakten
skett vid annan tidpunkt än vad den eljest skulle ha gjort. Ersättning ges
också för foder som kasserats och för sanering av vallar.

Till trädgårdsföretag lämnas enligt lantbruksstyrelsens föreskrifter ersättning
för produkter som omfattas av försäljningsförbud och för vissa
frilandsodlade trädgårdsprodukter som kasserats. För sanering av vissa
frilandsodlingar utgår ersättning för kostnader, förluster, merarbete och nytt
växtmaterial.

De renskötande samerna är en grupp som har drabbats hårt av nedfallet
från Tjernobyl.

I fråga om renskötselföretag har statens livsmedelsverk och lantbruksstyrelsen
efter samråd med Svenska samernas riksförbund beslutat i huvudsak
följande. Renar från områden där förhöjda halter av radioaktiva ämnen
uppmätts måste slaktas på kontrollslakteri. Beslutet omfattade till en början
Kopparbergs, Jämtlands och Västerbottens län, men har nu utsträckts till att
avse även Norrbottens län. Cesiumhalterna har nämligen ökat hos renarna
under hösten när de övergått till att beta lav. Cesiumhalten i varje enskild
renkropp undersöks. Vid för höga halter av radioaktiva ämnen kasseras
renkroppen. Renägarna erhåller ersättning motsvarande marknadspriset
från slakteriföretagen enligt gängse rutiner för samtliga slaktade renar, dvs.

JoU 1986/87:3 y

även för sådana som inte godkänts som livsmedel på grund av för hög
cesiumhalt. Kontrollslakterierna erhåller sedermera ersättning från lantbruksstyrelsen
för de renkroppar som inte kunnat godkännas som livsmedel
av detta skäl. De erhåller också ersättning för sina hanteringskostnader för
dessa renkroppar. Ersättning till renägare kan utgå även för tidigareläggning
av slakt, utfodring av renar och för merkostnader för anskaffning av
matrenar.

Enligt förordningen (1986:690) om ersättning för fällda älgar med för höga
halter av radioaktivitet lämnas ersättning för sådana älgar som förstörs eller
tas om hand av slakteri. Ersättning utgår med 2 200 kr. för vuxen älg och
1 000 kr. för älgkalv.

Jordbruksministern framhåller att det är svårt att i dag beräkna det
sammanlagda medelsbehovet för de av regeringen beslutade ersättningarna.
Uppskattningsvis kan detta röra sig kring 250 milj. kr. Regeringen föreslår
mot den bakgrunden att detta belopp anvisas och att ersättningarna bestrids
från ett nytt förslagsanslag under nionde huvudtiteln, betitlat Ersättningar på
grund av radioaktivt nedfall.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag i anslagsfrågan. Det
tillstyrks.

Riktlinjer för ersättning

I propositionen framhålls att ersättningsfrågorna ännu inte har kunnat
slutbehandlas för alla områden. Sveriges fiskares riksförbund har i skrivelse
till regeringen yrkat att ersättning skall utgå till bl. a. licensierade fiskeföretag
för kostnader och förluster på grund av det radioaktiva nedfallet. Till
regeringen har vidare inkommit skrivelser från bl. a. Svenska samernas
riksförbund, Sveriges fiskevattenägare förbund, Sveriges frukt- och grönsaksdistributörers
förening, Sveriges Hotell- och Restaurangförbund, Nordisk
Hotell- og Restaurantförbund och Sveriges köpmannaförbund, vilka
begär ersättningar och åtgärder av skilda slag.

Enligt föredragandens mening kan inte i dag överblickas den fullständiga
omfattningen och konsekvenserna av de skador som föranletts av Tjernobylolyckan.
Han förordar därför att i den mån ytterligare krav reses om
kompensation till följd av radioaktivt nedfall efter kärnkraftsolyckan bör
frågor om ersättning prövas i huvudsak efter de principer som har tillämpats
för tidigare beslut om ersättning. Regeringen bör i förekommande fall kunna
besluta om ersättning från anslaget.

De kostnader som myndigheterna har med anledning av kärnkraftsolyckan
och som inte täcks genom särskilda anslag bör liksom hittills vid behov
täckas genom överskridande av resp. myndighetsanslag. Mot den angivna
bakgrunden föreslås i propositionen att riksdagen godkänner de riktlinjer
som redovisats.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att regeringen i industridepartementet
överväger ersättningsbehoven hos olika vidareförädlingsföretag
som drabbats av minskade eller uteblivna leveranser från råvaruproducenterna.
På grundval av en inventering från berörda länsstyrelser av uppkomna
förluster hos i första hand företag som för sin verksamhet är beroende av

JoU 1986/87:3 y

leveranser från renskötselföretag samt av bär, fisk och vilt kommer
regeringen enligt bilaga 3 till propositionen att ta ställning till ersättningsprinciper
i vad gäller olika verksamheter. Regeringen har sedermera i avvaktan
på mer definitiva ställningstaganden, beslutat ge tillfälliga, ränte- och
amorteringsfria lån till vissa företag med akuta svårigheter.

Riktlinjerna för ersättning diskuteras i flera motioner. Enligt motion N113
av Ivar Franzén m. fl. (c) bör samtliga enskilda företag och områden som til
följd av olyckan i Tjernobyl åsamkats kostnader och förluster ha rätt till
ersättning (yrkande 5). Det måste ankomma på regeringen att fastställa
principerna för ersättning. Motionärerna understryker emellertid att slentrianmässig
tillämpning av tidigare ersättningsregler inte får ske. Varje ansökan
om ersättning från ett företag måste noggrant prövas utifrån förutsättningarna
i det aktuella fallet. Den konkreta prövningen bör ske av de regionala
organen i berörda områden. I motionen framhålls även att det radioaktiva
nedfallet påverkar den sociala och kulturella miljön för alla boende i de
drabbade områdena. Förstörda möjligheter till jakt och fiske, bär- och
svampplockning samt ökad oro för hur nedfallet påverkar hälsa och miljö på
lång sikt har givit invånarna i dessa områden en försämrad livskvalitet - en
förlust som inte kan ersättas med ekonomiska anslag, hävdar motionärerna.
Ett likartat resonemang förs i motion N108 av John Andersson (vpk). I
motionen erinras om att det radioaktiva nedfallet inneburit stora problem för
många människor, främst i skogslänens glesbygder. För t. ex. fjällbor som
har en stor naturahushållning och vars enda inkomst utgörs av vad de kan
sälja av fisk och vilt har situationen blivit ohållbar. Om inte dessa människor
får hjälp måste de flytta, anser motionären och yrkar i nu berörd del på
omgående hjälp till fjällbefolkning och människor med likartade förhållanden.
I motionen yrkas även att mätutrustning installeras i de hårt drabbade
kommunerna. All provtagning som människorna i området anser nödvändiga
bör ske gratis. Utrustning såväl som provtagning bör bekostas av staten.
Samma uppfattning redovisas i motion Nili av Nils Häggström och Börje
Hörnlund (c) som även anser att samhället bör regelbundet redovisa värden
för strålningsintensiteten för fisk och vilt m. m. (yrkande 3).

I motionerna N104 av Martin Olsson och Karin Israelsson (c), N107 av
Hans Dau och Ingrid Hemmingsson (m) och N110 av Paul Lestander m. fl.
(vpk) framhålls särskilt de problem samerna och rennäringen drabbats av på
grund av Tjernobylolyckan. I motionerna erinras om att Svenska samernas
riksförbund vänt sig till regeringen i en särskild skrivelse och begärt vissa
åtgärder utöver dem som hittills vidtagits eller beslutats. Vägledande för
samhällets hela insatser måste vara att åter bygga upp en framtidstro hos de
renskötande samerna och att samhällets insatser präglas av en helhetssyn,
framhålls det i motion N107. Ett sammanhållet åtgärdsprogram bör utarbetas
av ett centralt organ, lämpligen lantbruksstyrelsens renradiakgrupp
(yrkande 1). Ett motsvarande yrkande framläggs i motion N104, yrkande 1.
Enligt motion NI 10 bör riksdagen hemställa om förslag till kompensation till
samer för fördyrade levnadsomkostnader, skador på jakt och fiske för
avsalu, förluster för utebliven sommarslakt samt utvecklingsstöd till samebyar
(yrkande 2).

I motion Nili (c) framhålls att hänsyn bör tas till en speciell grupp samer,

JoU 1986/87:3 y

nämligen sådana som blott delvis livnär sig på renskötseln och i övrigt har
inkomster från fiske, jakt, bärplockning och turism, när ersättningen till
drabbade fördelas (yrkande 4). Enligt motion NI 15 av Görel Thurdin och
Martin Olsson (c) bör bland ersättningsberättigade grupper även inräknas
fiskesamer och fiskevattenägare.

Enligt motion N109 av Jens Eriksson (m) bör riksdagen som sin mening
uttala att samma regler för ersättning skall gälla för fisket som gäller för
jordbruk, trädgårdsnäring och rennäring. Enligt motionärens mening ger
uttalanden i propositionen om ersättning åt fiske icke någon garanti för
likvärdig behandling med de nämnda näringarna.

Utskottet får för egen del anföra följande.

Enligt utskottets mening har ersättningen till jordbruksföretag, trädgårdsföretag,
rennäringsföretag och älgjägare för förluster och merkostnader till
följd av radioaktivt nedfall fungerat förhållandevis väl, med hänsyn tagen till
det oväntade i den situation som uppstod eftet Tjernobylkatastrofen.
Utskottet delar regeringens uppfattning att man även vid framtida bedömingar
av ersättningsbehoven i huvudsak bör följa de principer som därvid
har tillämpats, nämligen att förluster och merkostnader ersätts.

Som framhålls i flera motioner kommer frågorna i fortsättningen att i
många fall bli mer svårbedömda. Det blir nödvändigt att vid bestämmande av
ersättningen ta hänsyn till sociala och kulturella aspekter som har att göra
med livskvaliteten och människors oro för de långsiktiga följderna av det
radioaktiva nedfallet. Som även framhålls i motion N108 gäller detta icke
minst fjällbefolkningen - som till stor del levt på naturahushållningsbasis -och människor med likartade förhållanden. Utskottet utgår från att hjälpen i
sådana fall lämnas både snabbt och effektivt. Den radioaktiva nedsmutsningen
av mark, växter och vatten förväntas kunna pågå i flera år i stora delar av
landet. Om det inte är möjligt att fastställa ersättningsbehovet omedelbart
bör myndigheterna kunna föranstalta om förskottsbetalning.

När det gäller fisket och de garantier som efterlysts i flera motioner får
utskottet erinra om att den omfattande radioaktiviteten i sjöar och vattendrag
kunnat konstateras först på sensommaren. Som svar på en fråga i
riksdagen har jordbruksminister Mats Hellström meddelat att de ansökningar
om ersättning som inkommit från fisket och fiskberedningsindustrin samt
de inventeringar som genomförts av länsstyrelserna nu bereds i regeringskansliet
med inriktning på att besked skall kunna lämnas till de skadedrabbade
utan onödig tidsfördröjning.

Den fråga som väckts i motionerna N108 och Nili om kommunernas
utrustning med mätinstrument och gratis provtagning har även tagits upp i en
interpellationsdebatt i riksdagen. Miljöministern framhöll därvid att regeringen
avser att se till att kommunerna skall få bästa möjliga utrustning för att
kunna hjälpa människor med information, mätningar och annat. Samtidigt
påpekade hon att kommunerna på sina håll har utnyttjat sin kommunala
självbestämmanderätt och tar ut avgifter för analyser, medan statens
analyser är gratis.

När det gäller regeringens allmänna inställning i ersättningsfrågan förklarade
miljöministern att den särskilda statssekreterargruppen och den särskil -

JoU 1986/87:3 y

da gruppen av generaldirektörer har till uppgift att följa utvecklingen och
föreslå de ytterligare insatser som behövs. Själv hade hon vid besök i de
berörda områdena haft samtal med företrädare för bl. a. kommuner,
länsstyrelser och lantbruksnämnder och därvid sökt sprida känslan av att alla
måste arbeta för att ge en bra hjälp till de drabbade. Hon försäkrade att
arbetets inriktning är att ge bästa tänkbara hjälp till de drabbade grupperna.
Enligt regeringens mening vore det emellertid fel att redan nu genom alltför
detaljerade beslut låsa sig. I stället vill man vara öppen för de insatser som
behövs och vara beredd att göra dem. Systemet med förskottsbetalning har
redan utnyttjats för ersättningen till jordbrukare, trädgårdsmästare och
samer. Det kan finnas fler som behöver hjälp med motsvarande system,
förklarade miljöministern.

Den näringsgren som i sin helhet drabbats hårdast av det radioaktiva
nedfallet från Tjernobyl är rennäringen. Eftersom rennäringen utgör en bas
för den samiska kulturen innebär det inträffade ett hot mot hela denna
folkminoritets kultur och traditioner. I propositionen framhåller miljöministern
att bevarandet och utvecklandet av den samiska kulturen är en
angelägen uppgift. Denna utgångspunkt har väglett de insatser som från
samhällets sida har vidtagits för samerna med anledning av reaktorolyckan i
Tjernobyl.

Motionsyrkandena om ytterligare åtgärder till förmån för rennäringen och
den samiska kulturen tar samtliga sin utgångspunkt i den tidigare omnämnda
skrivelsen till regeringen från Svenska samernas riksförbund, SSR. Vid sin
uppvaktning hos utskottet underströk SSR:s representanter ytterligare
vikten av att ett samlat åtgärdsprogram antas till följd av Tjernobylolyckan
och dess konsekvenser. Delegationen uppehöll sig bl. a. vid yrkandet om att
mandatet för lantbruksstyrelsens renradiakgrupp utvidgas till att omfatta
frågor rörande fördyrade levnadsomkostnader, jakt och fiske för avsalu,
konsekvenserna av slaktstoppet under sommaren, ökad administration inom
samebyarna och SSR samt utvecklingsstöd till samebyarna. Vidare berördes
frågan om renforskningens organisation och lokalisering, införande av
renkonto, höjning av prisstödet till rennäringen och initiativ till en gemensam
nordisk samisk utredning.

Utskottet får för sin del anföra följande.

Lantbruksstyrelsens renradiakgrupp är sammansatt av företrädare för
lantbruksstyrelsen, lantbruksuniversitetet och samernas riksförbund. Till
gruppen har även knutits en veterinär och en renägare. Gruppen har enligt
sina direktiv att utreda frågan om ersättning från staten till renägare som
drabbas av inkomstbortfall och/eller merkostnader till följd av det radioaktiva
nedfallet i Sverige. Arbetsgruppen skall även undersöka förutsättningarna
att genom olika åtgärder (tillskottsutfodring etc.) minska de genom nedfallet
uppkomna konsekvenserna för rennäringen. Den skall i sitt arbete hålla
kontakt med vederbörande centrala myndigheter som jordbruksnämnden,
livsmedelsverket, strålskyddsinstitutet och statens veterinärmedicinska anstalt.

Inom ramen för sitt uppdrag har gruppen enligt vad utskottet inhämtat vid
hearing föranstaltat om full ersättning till renägare för slaktade djur som

JoU 1986/87:3 y

kasserats. En omfattande rådgivning har utgått med ledning av mät- och
analysresultat om var bete bäst bör bedrivas med hänsyn till radioaktiviteten i
fodret, när ersättningsfoder bör sättas in osv. För att minska fördyrade
levnadsomkostnader har gruppen föranstaltat om bidrag för inköp, forsling
och infrysning av matrenar. En tjänsteman på samernas riksförbunds kansli
har avdelats för att på heltid ägna sig åt de frågor som föranletts av det
radioaktiva nedfallet. Utskottet utgår från att riksförbundets kostnader för
vederbörande kommer att ersättas av statsmedel från det nu föreslagna
anslaget. På förslag av gruppen har en överenskommelse träffats mellan
lantbruksstyrelsen och domänverket om flyttning av högst 5 000 renar från
de svårast drabbade områdena i Jämtland till betesmarker i Älvdalen för att
nedbringa radioaktiviteten i renkropparna. Frågor om ersättning för minskat
utbyte av fiske och jakt har icke behandlats av gruppen då dessa frågor i stor
utsträckning berör andra grupper än de renskötande samerna. Förluster i
samband med den ekonomiskt viktigaste jakten, av älg, ersätts som tidigare
framhållits enligt den särskilda förordningen i ämnet.

Övriga frågor om ersättning till följd av minskat utbyte av jakt och fiske
bereds, som tidigare nämnts, i regeringens kansli. Utskottet utgår från att de
vidare frågor som innefattas i förslaget om utvecklingsstöd till samebyarna
och om en plan för ett sammanhållet åtgärdsprogram är av den dimensionen
att de görs till föremål för en samlad bedömning i den interdepartementala
statssekreterargruppen. Denna torde även i övrigt vara rätt forum för
samordning av åtgärder som berör flera departement. Utskottet betonar
vikten av att arbetet sker med stor skyndsamhet och att ersättningsbesluten
där så är lämpligt delegeras till vederbörande länsorgan. Näringsutskottet
bör enligt jordbruksutskottets uppfattning föreslå riksdagen att som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motionerna N104 yrkande 1, N107 yrkande 1 och N110 yrkande 2.

I övrigt bör de motionsyrkanden som framställts om riktlinjerna för
ersättning icke föranleda något särskilt uttalande från riksdagens sida.

Med de modifikationer som föranleds av utskottets ställningstagande till
motionerna N104, N107 och N110 i nu berörd del tillstyrker utskottet
regeringens förslag till riktlinjer för ersättning på grund av radioaktivt
nedfall.

I motion N104 yrkas att prisstödet till rennäringen räknas upp för
innevarande budgetår. Utskottet får med anledning härav erinra om att
riksdagen under budgetbehandlingen av innevarande års budget uttalade att
prisstödet till rennäringen bör justeras årligen i enlighet med de principer
som fastställts för Norrlandsstödet. Samtidigt godkändes regeringens förslag
om prisstöd för budgetåret 1986/87 (prop. 1986/87:100 bil. 11, JoU 13 p. 10:1
och 3). Med anledning av riksdagsbeslutet har lantbruksstyrelsen i sin
anslagsframställning för budgetåret 1987/88 äskat en höjning av anslaget till
prisstöd åt rennäringen med 36 % eller 4,7 milj. kr. Enligt utskottets mening
bör frågan om prisstöd icke blandas samman med anslaget för att täcka
ersättningsbehovet till följd av reaktorkatastrofen i Tjernobyl. Motionen
avstyrks således i nu berörd del (yrkande 3).

I motionerna N104 (c), N107 (m) och N110 (vpk) framställs yrkanden att
riksdagen begär införande i skattelagstiftningen om s. .k. renkonto. Med

JoU 1986/87:3 y

anledning av nämnda motionsyrkanden får utskottet anföra följande.

Samernas riksförbund har i sin tidigare redovisade framställning hemställt
om en ändring av rennäringens beskattning genom att renkonto införs från
inkomståret 1986.

Till stöd för framställningen anförs att behovet av ett sådant konto - att
jämföra med skogskontot - redan tidigare funnits men att det accentuerats
till följd av konsekvenserna av det radioaktiva nedfallet. För det område som
berörs av slakt- och försäljningsrestriktionerna är det av betydelse från såväl
renägarnas som samhällets synpunkt att ökad slakt stimuleras, varigenom
samhällets kostnader för utfodring och/eller transport av renar i motsvarande
mån minskar. För det icke nedfallsdrabbade området gäller av andra skäl att
stimulera till ökad slakt, framhåller riksförbundet. Den kassation av renar
som kommer att ske innebär att renköttet förlorar marknadsandelar som det
kan bli kostbart att ta igen senare. Genom ett ökat slaktunderlag kan
nedgången från det nedfallsdrabbade området motverkas. Samtidigt kan
enligt skrivelsen det redan tidigare kända behovet av minskat antal renar i
bl. a. Norrbottens län tillgodoses.

Utskottet delar den uppfattning som framförts i såväl riksförbundets
skrivelse som i motionerna att renägarna och staten efter Tjernobyl har ett
gemensamt intresse av att antalet renar nedbringas. Utskottet finner det även
angeläget att en ökad utslaktning under de närmaste åren icke skall få till
följd en skärpt beskattning av de redan hårt drabbade renägarna. Utskottet
utgår från att förslaget om införande av ett renkonto är ägnat att jämna ut
beskattningen under åren. Näringsutskottet bör således enligt utskottets
uppfattning tillstyrka motionerna i nu berörda delar.

Statensstrålskyddsinstitutm. m.

Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl föranledde betydande insatser av bl. a.
berörda myndigheter. Regeringen har också vidtagit åtgärder för att
säkerställa en fullgod beredskap för framtiden. Bl. a. har energirådet fått i
uppdrag att göra en översyn av beredskapen. Inom ramen för denna översyn
har statens strålskyddsinstitut (SSI) i skrivelse den 15 augusti 1986 lämnat
förslag till beredskapsförbättrande åtgärder. I förevarande del av propositionen
tar miljöministern upp de åtgärder som bör behandlas under nionde
huvudtiteln och som bör genomföras under innevarande budgetår. Åtgärderna
innefattar bl. a. automatisering av institutets gammamätstationer, komplettering
av befintliga mätinstrument på mejerier, utbildningsinsatser för
befattningshavare i kommuner och länsstyrelser, information till allmänheten
innefattande en informationsbroschyr till hushållen, resursförbättringar
för att stärka beredskapen, forskning m. m. Sammanfattningsvis innebär de
av SSI föreslagna åtgärderna en kostnad av 28 milj. kr., varav den svenska
kärnkraftsindustrin föreslås svara för 3 milj. kr. genom en höjning av den
särskilda avgiften som den betalar enligt förordningen (1976:247) om vissa
avgifter till statens strålskyddsinstitut. Miljöministern finner SSI:s förslag väl
avvägda. De föreslagna åtgärderna och uppdragen bör genomföras redan nu.
Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen riksdagen att anvisa 25
milj. kr. på tilläggsbudget I till bidrag till statens strålskyddsinstitut.

JoU 1986/87:3 y

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag om anslag. Det
tillstyrks således.

I några motioner framläggs förslag om utbyggnad av mätningsresurserna
för den radioaktiva strålningen. Enligt motion N105 av Lars Wemer m.fl.
(vpk) bör påpekanden från generaltullstyrelsen om ökade resurser för
kontroll av importerade grönsaker och andra livsmedel uppmärksammas
(yrkande 6). I motion N108 (vpk) efterlyses som tidigare nämnts att
mätinstrument installeras i de hårt drabbade kommunerna. Enligt motion
NI 14 (c) bör ett landsomfattande förvarningssystem för radioaktiva olyckor
upprättas (yrkande 4). Myndigheternas kompetens bör stärkas (yrkande 6).
En monitor för radioaktivt jod bör placeras permanent i Gävle (yrkande 10).

Utskottet vill först beträffande strålningsmätberedskapen erinra om att
flera olika, landsomfattande system enligt strålskyddsinstitutet fanns i
beredskap när Tjernobylolyckan inträffade, nämligen SSI:s fasta mätstationer
för gammastrålning, FOA:s fasta mätstationer för mätning av radioaktiva
ämnen i luft, SGAB:s (Sveriges geologiska AB) flygmätningar och SSI:s
mätningar av radioaktiva ämnen i mejerimjölk. Dessa mätsystem kunde
snabbt sättas i gång, vilket ledde till att SSI redan 24 timmar efter larm kunde
presentera en bedömning att de högsta nivåerna i landet för markbestrålning
låg på ca 100 gånger bakgrundsstrålningen, en bedömning som visade sig
hålla även när mer omfattande mätningar gjorts. De omfattande mätningarna
var en huvudanledning till att utländska massmedia och ambassader sökte
sig till Sverige som var det land som kunde erbjuda bäst information.

Den största svagheten i mätberedskapssystemet var enligt strålskyddsinstitutet
att det förutsatte information i förväg om att utsläpp skett i omvärlden.
Den snabbaste av komponenterna, SSI:s gammastationer, avlästes en gång
per dygn, vilket alltså i sämsta fall kunde leda till en fördröjning av 24 timmar
innan larm slogs efter det att en förhöjd strålnivå registrerats. Denna svarstid
har nu minskats, och helautomatiska larmsystem är under konstruktion. En
annan lärdom är att bättre resurser behövs för kompletterande lokala
mätningar, t. ex. via kommuner och länsstyrelser. Detta håller nu på att
utredas.

Den pågående utredningen av behovet av mätinstrument innefattar enligt
vad utskottet erfarit även livsmedelsverkets samt miljö- och hälsoskyddsnämndernas
behov av mätutrustning. Det torde i första hand ligga på
livsmedelskontrollen att svara för att importerade livsmedel icke har för hög
radioaktivitet. I den mån tullverket har behov av egna instrument bör
överläggningar härom tas upp mellan myndigheterna. I nuvarande läge
avråder strålskyddsinstitutet kommunerna från att skaffa sig egna instrument.
Enligt institutets uppfattning finns det tillräcklig laboratorieexpertis
för dagens behov. Vidare krävs det i många fall mycket ingående kunskaper
för att rätt bedöma mätresultaten.

Enligt utskottets bedömning bör det ligga på de närmast berörda
myndigheterna, nämligen strålskyddsinstitutet och livsmedelsverket, att
bedöma behovet och placeringen av mätinstrument. Som framgår av
propositionen och av vad som anförts i det föregående pågår en utbyggnad av
mätresurserna, framför allt för att förbättra beredskapen inför ev. framtida
olycksfall. Befattningshavare i kommuner och länsstyrelser skall utbildas i

JoU 1986/87:3 y

mätteknik. Något uttalande i frågan från riksdagens sida med anledning av
motionerna i nu berörd del påkallas icke, enligt utskottets mening.

I motionerna tas även upp en diskussion om behovet a\ forskning på olika
områden som aktualiseras av det radioaktiva nedfallet efter Tjernobylolyckan.
Enligt motion Nili (c) bör särskilda forskningsresurser tilldelas olika
forskningsinstitutioner i Umeå för att klarlägga såväl de omedelbara som
långsiktiga effekterna av det radioaktiva nedfallet i den nordnorrländska
miljön (yrkande 2). Enligt motion NI 14 (c) bör långsiktiga forskningsinsatser
kring livsmedelsproduktion och de areella näringarna öka. I motion NI 15 (c)
yrkas att forskningsprojekt startas på alla områden som avser vår livsmedelsförsörjning
i samband med radioaktivt nedfall (yrkande 6). Motionärerna
yrkar även att fiskeristyrelsens utredningsavdelning i Härnösand får i
uppdrag att utföra forskningsprojekt om rehabilitering av fiskevatten i det
mest nedfallsdrabbade området (yrkande 1). I motion N110 (vpk) lämnas
förslag om riktad uppdragsforskning för framtagande av lämpliga typer av
cesiumfritt renfoder, gärna som utvecklingsprojekt inom samebyarna (yrkande
3). Slutligen begärs i motion N108 (vpk) att en probleminventering
görs i ett hårt drabbat område med fullständig redovisning över de problem
och önskemål som människorna där upplever som mycket påtagliga och som
på ett lämpligt sätt kan åtgärdas.

Utskottet finner för sin del att de förslag som framförs i motionerna i flera
fall är väl underbyggda. Vi har nu ett sällan förekommande tillfälle att öka
kunskaperna om radioaktiva ämnens uppträdande i naturen. Regeringen har
också i propositionen föreslagit anslag till forskning och studier till en
sammanlagd kostnad av 11,8 milj. kr. Bland dessa forskningsinsatser märks
upptags- och omsättningsmätningar med inriktning på jordbruksmark,
radioekologiska mätningar av bl. a. renlav, aktivitetsmätningar på regnvatten,
dagvatten och reningsverk, beteendevetenskapliga studier (människors
oro) samt projekt angående radioaktiva ämnen i renar m.m. De nu
igångsatta forskningsprojekten syftar bl. a. till att få fram metoder för att
minska upptaget av radioaktivt cesium m. m. i växter och djur som kan
användas som livsmedel.

Enligt utskottets mening går den forskning som beskrivits i propositionen
till stora delar i linje med förslagen i motionerna. Det torde i första hand åvila
berörda myndigheter och forskningsorgan att prioritera ämnesområdena för
forskningen. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna
synes icke erforderlig.

Stockholm den 18 november 1986

På jordbruksutskottets vägnar

Karl Erik Olsson

JoU 1986/87:3 y

Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad
(s), Arne Andersson i Ljung (m), Lars Ernestam (fp), Martin Segerstedt (s),
Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Kerstin
Gellerman (fp), Lennart Brunander (c), Jan Jennehag (vpk), Leif Marklund
(s), Kaj Larsson (s) och Ivar Virgin (m).

Avvikande meningar

1. Renkonto

Håkan Strömberg, Grethe Lundblad, Martin Segerstedt, Jan Fransson,
Margareta Winberg, Leif Marklund och Kaj Larsson (alla s) anser att fjärde
stycket på s. 10 bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för behovet av någon form av resultatutjämning
vid en eventuellt onormalt hög utslaktning av ren med anledning av
Tjernobylolyckan. Detta behov har accentuerats av det klimat som just nu
råder i Norrbotten och Västerbotten. Regn som fryser och bildar en tjock
isskorpa på marken kan medföra att betning blir mycket svår. Det finns
således flera skäl som nu talar för en utjämning av inkomster över flera år.

Den parallell som i sammanhanget dragits mellan skogskonto och renkonto
är dock inte relevant. Bakgrunden till skogskonton är det faktum att
skogsuttag görs med långa tidsintervaller medan renslakt normalt återkommer
varje år med relativt obetydliga fluktuationer i inkomster som resultat.
Enligt vad utskottet erfar medger nuvarande skatteregler, med både en
gynnsam lagervärdering samt enligt supplementärregel I en förmånlig
nedskrivning av lagret, en spridning av inkomsterna på flera år. Detta synes
enligt utskottets mening tillgodose det behov som uppenbarligen finns i dag.

Utskottet vill även erinra om motion N108 av John Andersson (vpk) som
visar på andra gruppers behov av stöd och hjälp som följd av kärnkraftsolyckan.
Ett införande av renkonto för samerna skulle kunna bidra till en orättvisa
gentemot dessa grupper i fjällområdena.

Utskottet avstyrker således, med hänvisning till det anförda, motionsyrkandena
om införande av renkonto.

2. Riktlinjer för ersättning m. m.

Jan Jennehag (vpk) anser

dels beträffande riktlinjerna för ersättning att den del av utskottets yttrande
på s. 7 som börjar med ”Sorn framhålls” och slutar med ”om förskottsbetalning”
bort ha följande lydelse:

Som framhålls (= utskottet) om förskottsbetalning. Näringsutskottet
bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motion N108.

dels beträffande mätningsresurser att den del av utskottets yttrande som på
s. 11 börjar med ”Enligt utskottets” och på s. 12 slutar ”utskottets mening”
bort ha följande lydelse:

JoU 1986/87:3 y

Som framhålls i motion N105 är det angeläget att importerade lika väl som
svenska grönsaker och andra livsmedel undersöks i strålningshänseende.
Utskottet tillstyrker således yrkande 6 i motion N105. Utskottet biträder
även förslaget i motion N108 att kommunerna i de mest drabbade områdena
får tillgång till mätinstrument och att allmänheten ges tillfälle till gratis
provtagning.

dels beträffande forskning att den del av utskottets yttrande på s.12 som
börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”icke erforderlig” bort ha
följande lydelse:

Utskottet biträder de förslag om forskning som framförts i ett par
motioner. Näringsutskottet bör således föreslå att riksdagen gör ett uttalande
om angelägenheten av att en probleminventering görs i linje med vad som
föreslagits i motion N108. En riktad uppdragsforskning för att få fram
lämpliga typer av cesiumfritt renfoder bör utföras i enlighet med förslaget i
motion NI 10.

JoU 1986/87:3 y