yttr 1985/86 nu5y y (Yttrande 1985/86:nu5y)

Näringsutskottets yttrande
1985/86:5 y

om ändringar i energibeskattningen
(prop. 1985/86:140 delvis)

1985/86:5 y

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1985/86:140 om vissa inkomstförstärkningar på statsbudgeten, m. m.,
såvitt gäller förslag till ändringar i energibeskattningen (moment 1), och
motioner i anslutning därtill.

Frågan om beskattning av energi har även tagits upp i en motion som har
väckts med anledning av proposition 1985/86:91 om vissa naturgasfrågor
och som tidigare har hänvisats till näringsutskottet. Näringsutskottet behandlar
i detta sammanhang även berörd del av denna motion och överlämnar
den, under förutsättning av skatteutskottets medgivande, till skatteutskottet
med detta yttrande.

Statssekreteraren för energifrågor i industridepartementet Rolf Annerberg
har inför näringsutskottet lämnat upplysningar i ärendet. Vidare har
företrädare för Cementa AB, Svenska fabriksarbetareförbundet och Sydgas
AB inför utskottet lämnat upplysningar och framfört synpunkter på energibeskattningen.

Skrivelser i ärendet har inkommit från Cementa AB, Jernkontoret,
Svenska fabriksarbetareförbundet, Svenska gasföreningen, Svenska grönfodertorkföreningen
och Svenska värmeverksföreningen. Näringsutskottet
har vidare tagit del av skrivelser och promemorior som har överlämnats till
skatteutskottet från Jernkontoret, KemaNord Industrikemi AB, Rockwool
AB, Svenska stenkolsimportörers förening, Sveriges industriförbund och
Södertälje energiverk.

Propositionen

I propositionen föreslås — i den del som nu är aktuell — att skatten höjs på
eldningsolja och motorbrännolja från 411 kr. till 610 kr. per m3, på kolbränslen
från 140 kr. till 305 kr. per ton, på naturgas från 308 kr. till 460 kr.
per 1 000 m3 och på den gasol som används för annat än motordrift och
stadsgasframställning från 125 kr. till 550 kr. per ton. Enligt uttalande i
propositionen (s. 11 f.) skall dessa höjningar få genomslag även hos de industriföretag
som har medgetts nedsättning av energiskatten. Ändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1987.

1 Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr 5 y

Därutöver föreslås i propositionen att de nuvarande särskilda avgifterna
för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk skall omvandlas
till skatter. Den föreslagna omläggningen, som är planerad att genomföras
den 1 juli 1986, innebär inte någon ändrad sammanlagd skatteoch
avgiftsbelastning på de energislag som omfattas av avgifterna. Detta
förslag omfattas inte av remissen från skatteutskottet och kommenteras inte
av näringsutskottet.

Motionerna

Av de motioner som har väckts med anledning av proposition 1985/86:140
är det följande som näringsutskottet kommenterar:

1985/86:428 av Ivar Franzén m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att riksdagen,
dels med godkännande av riktlinjerna för energibeskattningen, dels
med instämmande i behovet av stimulanser för omställning och förnyelse
av energisystemet, beslutar i enlighet med vad som anförs i motionen om

2. investeringsbidrag för eldningsanläggningar för biobränslen,

3. bidrag till solenergianläggningar och små vattenkraftverk,

4. PoD-stöd till halmeldade anläggningar,

5. ortstilläggen,

7. skatten på olja, kol, naturgas och gasol.

1985/86:429 av Bengt Westerberg m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. avslår proposition 1985/86:140,

2. hos regeringen begär en översyn av principerna för energibeskattningen
i enlighet med vad som anförs i motionen.

1985/86:432 av Lena Öhrsvik (s) och Bengt Kronblad (s), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behov av särskild åtgärd för cement- och kalkindustrin med
anledning av förslag om höjd kolskatt.

1985/86:434 av Gösta Andersson (c) och Agne Hansson (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar att cementtillverkningen skall behandlas på samma
sätt som metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:435 av Ulla Tillander (c), vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående skatt på
naturgas.

1985/86:436 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att riksdagen 1.

med ändring av i proposition 1985/86:140 framlagt förslag till lag om
ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

a) fastställer skattesatserna på naturgas och gasol i enlighet med vad i
motionen anförts,

NU 1985/86:5 y

b) fastställer skattesatsen på kolbränslen till oförändrat 50 % av skatten
på olja,

c) inrättar en prisutjämningsfond på energiområdet i enlighet med vad i
motionen anförts,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag.

1985/86:437 av Karl Björzén m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. medger undantag från energiskatt för kol som används i cementtillverkning,

2. som sin mening ger regeringen till känna att vid tillämpning av lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den allmänna energiskatten
i sin helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:438 av Nic Grönvall (m), vari hemställs att riksdagen

1. medger undantag för energiskatt för olja som används i glastillverkning
i Sverige,

2. som sin mening ger regeringen till känna att vid tillämpningen av
lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt den allmänna energiskatten
i dess helhet får inräknas i nedsättningsunderlaget.

1985/86:441 av Gunhild Bolander (c) och Bengt Kindbom (c), vari hemställs
att riksdagen beslutar att cementtillverkning skall behandlas på samma
sätt som metallurgiska processer vid energibeskattning av kol.

1985/86:442 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan — med motivering
i motion 1985/86:421 — att riksdagen

4. med utgångspunkt från gällande energipolitiska beslut [och]

med godkännande av de riktlinjer för energibeskattningen och omställningen
av energisystemet som angivits i motionen och i motion 1985/86:428
bifaller förslaget om höjd oljeskatt,

5. begär förslag hos regeringen om prisutjämning i landet för olja.

1985/86:443 av Margit Gennser (m), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär en redovisning av det ekonomiska läget för gasdistributionsföretagen,

2. hos regeringen begär förslag till förändring av energibeskattningen så
att naturgas som används för elproduktion i skattehänseende jämställs med
olja.

1985/86:444 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), såvitt gäller hemställan — med
motivering i motion 1985/86:422 — (1) att riksdagen avslår regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

Den motion som har väckts med anledning av proposition 1985/86:91 och
som näringsutskottet med detta yttrande överlämnar till skatteutskottet är
följande:

1985/86:308 av Ivar Franzén m. fl. (c), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna nödvändigheten av att relationerna
i beskattningen av kol och naturgas anpassas efter resp. energislags
miljöpåverkan i enlighet med vad som anförs i motionen.

NU 1985/86:5 y

1 * Riksdagen 1985/86. 17 sami. Nr 5 y

Bakgrund och gällande bestämmelser

NU 1985/86:5 y

Riksdagsbeslut om energibeskattningen

Riksdagen beslutade under hösten 1983 om riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken
(prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96, 97).
Härvid fastslogs att en grundläggande princip för beskattningen av energi
skulle vara att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning
som borde genomföras under 1980-talet. Hänsyn borde också
tas till olika energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen. Enligt riksdagens
beslut borde mervärdeskatten inte utvidgas till att omfatta energiområdet.

Beträffande beskattningen av olja fastslogs att skatteändringar vid behov
borde vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring. Därvid
refererades till att föredragande statsrådet inför 1981 års energipolitiska
beslut hade anfört att statens industriverk räknade med en genomsnittlig
real oljeprisstegring av 2 % per år och att han inte fann skäl att frångå denna
bedömning (prop. 1980/81:90 bil. 1 s. 41). Han hade vidare anfört att regeringen
avsåg att med hjälp av beskattningen på energi åstadkomma en
successivt höjd prisnivå på energi.

I fråga om beskattningen av övriga nu aktuella energislag innebar de av
riksdagen under år 1983 antagna riktlinjerna att, per energienhet, skatten på
kolbränslen borde vara ca hälften av skatten på olja och skatten på naturgas
ca tre fjärdedelar av skatten på olja.

Näringsutskottet, som yttrade sig till skatteutskottet inför riksdagens beslut
(NU 1983/84:4 y), tillstyrkte regeringens förslag. De meningsskiljaktigheter
som förelåg vid utskottsbehandlingen framgår av yttrandet, till vilket
fogades ett antal avvikande meningar.

För kol uppnåddes den avsedda skattebelastningen den 1 januari 1985 då
skatten höjdes till nuvarande nivå, 140 kr. per ton (prop. 1984/85:64, SkU
1984/85:19, rskr. 1984/85:79). Samtidigt infördes en skatt på naturgas om
308 kr. per 1 000 m3, motsvarande tre fjärdedelar av skatten på olja per
energienhet och sålunda i överensstämmelse med de beslutade riktlinjerna.

Vid samma tidpunkt infördes också en skatt på gasol — här och i fortsättningen
bortses från gasol som används för motordrift eller stadsgasframställning
— som inledningsvis bestämdes till 70 kr. per ton. I propositionen
aviserades successiva höjningar upp till 370 kr. per ton, vilket skulle motsvara
skatten på naturgas och därmed överensstämma med de fastslagna
riktlinjerna. I konsekvens härmed föreslog regeringen under hösten 1985 en
höjning av skatten på gasol till 220 kr. per ton den 1 januari 1986. Detta
förslag godtogs inte av riksdagen, som i stället fastställde skatten till att
motsvara en fjärdedel av skatten på olja räknat per energienhet. I krontal
bestämdes skatten till 125 kr. per ton (prop. 1985/86:53, SkU 1985/86:12,
rskr. 1985/86:77).

Nedsättning av energiskatt för industriföretag

Enligt lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt är den allmänna
energiskatten på elektrisk kraft och bränsle som förbrukas vid industriell
tillverkning maximerad till ett belopp som motsvarar 3 % av de tillverkade
produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Om särskilda skäl föreligger
kan enligt lagen regeringen för visst företag medge ytterligare nedsättning.

Regeringen har utnyttjat denna möjlighet och beslutat att för år 1986
generellt — i form av individuella beslut för berörda företag — medge
nedsättning av den allmänna energiskatten på så sätt att skatten för år 1986
begränsas till maximalt 1,5 % av försäljningsvärdet för de tillverkade produkterna.
För år 1987 har skatten maximerats till 1,7 % av försäljningsvärdet.
För bägge åren gäller att endast 291 kr. per m3 av skatten på eldningsolja
får medräknas vid beräkningen av nedsättningens storlek. De särskilda
avgifter som utgår för oljeprodukter och kol samt elektrisk kraft från kärnkraftverk
får inte inräknas i nedsättningsunderlaget. Den tidigare nämnda
omläggningen av dessa avgifter till särskilda skatter medför härvidlag ingen
förändring, eftersom nedsättningen endast berör de allmänna energiskatterna.

Förutom i lagen om nedsättning av allmän energiskatt finns begränsningsregler
inskrivna i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Här sägs
bl. a att skatt inte utgår på bränsle som förbrukats för annat ändamål än
energialstring. Skatt utgår inte heller på bränsle som förbrukats för produktion
av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som producerats i mottrycksanläggning
och utnyttjats i egen industriell verksamhet. Vidare gäller
att kolbränslen som används i metallurgiska processer är undantagna från
beskattning. Detta beslutades av riksdagen hösten 1983 och motiverades
med att kol och koks som används för metallurgisk produktion inte kan
ersättas med andra råvaror och att skatten därmed saknar styreffekt vid
denna tillverkning.

Näringsutskottet
Allmänt om regeringens förslag

Regeringens förslag om höjning av energiskatterna avvisas helt av moderata
samlingspartiet och folkpartiet. Båda partierna anser att energiskattehöjningar
inte skall betingas av behovet att finansiera åtgärder inom det familjepolitiska
området. 1 partimotionerna 1985/86:444 (m) och 1985/86:429
(fp) begärs därför att riksdagen skall avslå förslaget om höjda energiskatter.

Moderata samlingspartiets avståndstagande sker med hänvisning till vad
partiet har anfört i partimotionen 1985/86:422. Där framförs att energiskatterna
i princip bör vara energineutrala. Regeringens förslag till nya skattesatser
sägs vittna om en övertro på statsmakternas förmåga att styra enskilda
investeringsbeslut. I enlighet med vad partiet tidigare har framhållit
förordar motionärerna en övergång till mervärdeskatt på energiområdet

NU 1985/86:5 y

kombinerad med en särskild energilikformig punktskatt på förhållandevis
låg nivå. Mot bakgrund av att det enligt motionärerna för närvarande saknas
parlamentariska förutsättningar för ett beslut om en sådan övergång
framförs inget yrkande om detta i motionen.

Folkpartiet anför i sin motion 1985/86:429 att eventuella justeringar av
energiskatterna bör genomföras om det är motiverat av energipolitiska skäl.
Motionärerna utesluter inte att energiskatterna kan komma att behöva justeras
mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av oljepriserna. Frågan
får emellertid prövas, fortsätter motionärerna, sedan regeringen redovisat
ett beslutsunderlag från energipolitiska utgångspunkter. Av detta underlag
bör även framgå vilka effekter på energianvändningen ändrade prisrelationer
mellan olika energislag kan få.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör av energipolitiska skäl vissa höjningar
av energiskatterna genomföras. Dessa höjningar kommer att framgå
senare i detta yttrande. Näringsutskottet avstyrker därför motionerna 1985/
86:444 (m) och 1985/86:429 (fp) i nu behandlade delar.

Olja

Enligt regeringens förslag skall skatten på olja höjas från 411 kr. till 610 kr.
per m3 den 1 januari 1987.1 propositionen redovisas de kraftiga sänkningarna
av de internationella oljepriserna under senare tid. Enligt föredraganden
— finansminister Kjell-Olof Feldt — talar flera skäl för att de inhemska
konsumentpriserna på olja inte bör sänkas i den utsträckning som den internationella
utvecklingen skulle medge. Bl. a. anförs att de långsiktiga strävandena
att spara energi och ersätta olja med andra energislag inte får
försvagas av fallande oljepriser. En höjning av energiskatten anses mot
denna bakgrund motiverad.

Både centern och vänsterpartiet kommunisterna tillstyrker regeringens
förslag om höjda energiskatter på olja. Detta görs dock under förutsättning
att partierna får gehör för sina förslag till åtgärder inom det energipolitiska
området.

Från centerns sida framförs dessa krav i partimotionen 1985/86:442 och
kommittémotionen 1985/86:428. 1 den förstnämnda motionen hänvisas
härvidlag till vad partiet har anfört i motion 1985/86:421. Här sägs att
energibeskattningen enligt centerns mening måste utformas så att den medverkar
till en övergång till ett energisystem baserat på i huvudsak förnybara
energikällor och en effektivare energianvändning. Miljövänliga energikällor
skall enligt centerns uppfattning främjas. Från dessa utgångspunkter
anges följande riktlinjer för beskattningen av nu aktuella energislag. Importerade
och miljökrävande energiråvaror såsom olja och kol bör ha en
energilikformig beskattning. Importerade miljövänliga energikällor bör
kunna få en viss ”miljörabatt”.

I motion 1985/86:428 framhålls att utvecklingen på den internationella
oljemarknaden med kraftigt sjunkande oljepris medför stora risker för att
den av riksdagen beslutade förnyelsen av energisystemet stoppas. Motionärerna
anser det därför nödvändigt att skatten på olja höjs. De vill dock att

NU 1985/86:5 y

förändringar i energibeskattningen kombineras med åtgärder som stimulerar
till insatser i enlighet med de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen
har fastlagt. Mot denna bakgrund begärs i motionen att ett bidrag om 15 %
för investeringar till eldningsanläggningar för biobränslen skall utgå under
budgetåret 1986/87. Vidare krävs att nuvarande bidrag för investeringar i
solenergianläggningar och små vattenkraftverk bibehålls t. o. m. budgetåret
1990/91 och att ett särskilt stöd till prototyp- och demonstrationsanläggningar
för halmeldade anläggningar införs. Dessa förslag har nyligen
behandlats och avstyrkts av näringsutskottet i ett betänkande om energipolitik
(NU 1985/86:17).

1 både motion 1985/86:442 och motion 1985/86:428 krävs dessutom åtgärder
för att minska prisskillnaderna på olja inom landet. Enligt motionärerna
bör bidraget för att minska differensen i ortstillägg återinföras. Ett
sådant bidrag utgick under perioden den 1 januari 1981 — den 30 juni 1983.
Förra året lämnade näringsutskottet (NU 1984/85:26) en utförlig redogörelse
för denna fråga, som har varit aktuell i riksdagen sedan år 1946. På
regeringens uppdrag — vilket har lämnats på riksdagens begäran — undersöker
statens pris- och kartellnämnd (SPK.) för närvarande de regionala
prisskillnaderna på bensin och olja. Utredningen beräknas bli färdigställd i
november 1986.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion 1985/86:436 anförs att
konsumenterna ofta får betala höjda världsmarknadspriser på olja och valutakursförändringar
i fördyrande riktning men att de sällan får del av
motsvarande sänkningar. Motionärerna föreslår mot den bakgrunden att
intäkterna av den nu föreslagna skattehöjningen tillförs en prisutjämningsfond.
Medlen föreslås kunna användas för att motverka drastiska höjningar
av energipriserna när världsmarknadspriset på olja vänder uppåt eller för
stöd till de grupper som drabbas hårdast av höjda energipriser.

I det föregående har de av riksdagen under hösten 1983 fastställda riktlinjerna
för den framtida energiskattepolitiken redovisats. Enligt dessa skall
skattesystemet bl. a. främja energiinvesteringar som minskar oljeförbrukningen.
För beskattningen av olja har riksdagen fastslagit att skatteändringar
vid behov bör vidtas för att åstadkomma en inte oväsentlig realprisstegring.

Skatten på eldningsolja har varit oförändrad sedan den 1 november 1983.
Den senaste tidens utveckling av de internationella oljepriserna i kombination
med den sänkta dollarkursen i Sverige har resulterat i att det inhemska
konsumentpriset på olja för närvarande ligger betydligt lägre än det pris
som gällde i november 1983. Näringsutskottet finner mot denna bakgrund
att en höjning av energiskatten på olja är motiverad. 1 annat fall kan de
sänkta oljepriserna medföra att omställningen av landets energisystem från
olja till andra energislag hämmas. Det är härvidlag inte minst viktigt att
bibehålla lönsamheten hos redan beslutade investeringar som syftar till att
minska Sveriges oljeberoende. Enligt näringsutskottets mening är den föreslagna
höjningen av skatten väl avvägd.

Näringsutskottet tillstyrker således för sin del höjningen av oljeskatten
och konstaterar att en höjd oljeskatt vid nuvarande oljepriser ligger väl i
linje med de av riksdagen beslutade riktlinjerna för energiskattepolitiken.

NU 1985/86:5 y

Som tidigare redovisats har företrädare för centern i olika motioner poängterat
vikten av att utvecklingen på oljemarknaden inte får innebära att
den av riksdagen beslutade förnyelsen av energisystemet stoppas och att det
därför är nödvändigt att förändringar i energibeskattningen kombineras
med åtgärder som stimulerar till insatser i enlighet med de riktlinjer för
energipolitiken som riksdagen har lagt fast. 1 motionerna finns en rad konkreta
åtgärdsförslag som nyss har återgivits.

Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att energisystemets
förnyelse skall fullföljas enligt riksdagens beslut och att det kommer att
krävas en kombination av åtgärder för att säkerställa detta. För dessa åtgärder
bör exempelvis inkomster från de ”särskilda energiskatterna” kunna tas
i anspråk. Det bör ankomma på regeringen att noga följa utvecklingen och
vidta åtgärder eller återkomma till riksdagen med förslag till insatser som
krävs för att förnyelsen av energisystemet skall fortgå utan avbrott.

Det finns enligt näringsutskottets uppfattning stark anledning att upprätthålla
lönsamheten i energisparandet över huvud taget och oljeersättningen
i synnerhet. Detta har också konstaterats av finansministern i en
interpellationsdebatt den 15 april 1986 (interpellation 1985/86:144).

Riksdagen bör, anser näringsutskottet, som sin mening ge regeringen till
känna vad näringsutskottet har anfört med anledning av här behandlade
delar av motionerna 1985/86:442 (c) och 1985/86:428 (c).

Förslaget i motion 1985/86:436 (vpk) om inrättande av en prisutjämningsfond
vars medel skulle utnyttjas för att kompensera höjda världsmarknadspriser
på olja avstyrks av näringsutskottet. För att oljeanvändningen
i landet ytterligare skall minska bör inga löften ges att höjningar av
de internationella oljepriserna inte skall få genomslag på den inhemska
prisnivån.

Kol

Enligt de nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen skall skatten per
energienhet på kolbränslen vara ca hälften av skatten på olja. 1 propositionen
föreslås att skatten på kol nu skall höjas mer än som svarar mot höjningen
av skatten på olja. Enligt regeringen bedöms behovet av kol bli
väsentligt lägre än vad tidigare prognoser har gett vid handen. Detta är en
följd bl. a. av att energianvändningen har kunnat nedbringas avsevärt jämfört
med tidigare bedömningar. Det anförs därför i propositionen att det
inte föreligger några skäl att ytterligare stimulera kolanvändningen. Mot
denna bakgrund föreslås att skatten på kol höjs så att den motsvarar ca tre
fjärdedelar av skatten på olja, räknat per energienhet. I kronor innebär det
att skatten på kolbränslen föreslås höjd från 140 kr. till 305 kr. per ton.

I enlighet med centerns här tidigare refererade riktlinjer för energibeskattningen
begärs i motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c) att
skatten på kol skall höjas så att olja och kol blir föremål för en likvärdig
beskattning per energienhet. Enligt motionärerna motsvarar det en höjning
av kolskatten till 450 kr. per ton.

Den nuvarande skattebelastningen på kol i relation till olja bör bibehållas,
anförs i vänsterpartiet kommunisternas motion 1985/86:436. Enligt

NU 1985/86:5 y

motionärerna har många kommuner tidigare lockats att satsa på kol då
detta var mycket lågt beskattat. Den 1 januari 1985 höjdes sedan kolskatten
till att motsvara 50 % av oljeskatten. En höjning nu av kolskatten i enlighet
med regeringens förslag skulle leda till att prisgapet mellan olja och kol
minskade väsentligt.

Näringsutskottet anser att det finns motiv för att höja skatten på kol i
relation till skatten på olja. Utskottet finner det dock rimligt att skatten på
kol inte nu höjs mer än att den per energienhet blir ca tre fjärdedelar av
skatten på olja. Det sagda innebär att näringsutskottet tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motionerna 1985/86:428 (c), 1985/86:308 (c) och
1985/86:436 (vpk) i här berörda delar.

En förändring av kolskatten i enlighet härmed innebär att de kolvärmeanläggningar
som under senare år har uppförts med modern reningsteknik
får en avsevärt förändrad lönsamhet. Mot denna bakgrund och i avvaktan
på den av utskottet senare i detta yttrande förordade utvärderingen av energibeskattningen
bör regeringen ges möjlighet att bevilja nedsättning av kolskatten
för dessa anläggningar i de fall skattehöjningen skulle ge väsentliga
taxehöjningar som resultat.

Naturgas

I konsekvens med den föreslagna höjningen av oljeskatten föreslår regeringen
att skatten på naturgas höjs från 308 kr. till 460 kr. per 1 000 m3. Det
motsvarar per energienhet oförändrat tre fjärdedelar av skatten på olja.

1 motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c) krävs att skatten på
naturgas av miljöskäl skall utgå med endast hälften av skatten på olja,
räknat per energienhet. En ännu lägre beskattning förordas av vänsterpartiet
kommunisterna. I partimotionen 1985/86:436 begärs att skatten på naturgas
fastställs till att per energienhet motsvara 25 % av oljeskatten.

Beskattningen av naturgas tas upp i ytterligare två, nära likalydande,
motioner. Detta görs med hänvisning till den nuvarande situationen för
Sydgasprojektet.

Leveranserna av naturgas i västra Skåne påbörjades under sommaren
1985. Distributionen sker via energiverken i Malmö, Helsingborg och Lund
samt Sydkraft AB. För närvarande pågår en utbyggnad av ledningsnätet till
Halmstad, och ytterligare utbyggnad planeras till Göteborg. Sydgas AB,
som ansvarar för försäljningen av gasen, ägs till hälften av staten medan
övriga delägare är Malmö, Helsingborgs och Lunds kommuner samt Sydkraft.

I motionerna 1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c) påpekas att den kraftigt
sänkta oljeprisnivån radikalt har försämrat naturgasens konkurrensförutsättningar
jämfört med oljan. Försäljningen av naturgas till nya kunder är
därför av mindre omfattning för närvarande. Vidare redovisar motionärerna
att den naturgas som hittills har sålts i större utsträckning än vad som
först räknades med har levererats till kunder som tidigare använde tung
eldningsolja. Andelen leveranser till kunder som tidigare använde lätta
eldningsoljor och gasol är i motsvarande grad lägre. För Sydgas innebär det
ett sämre resultat än beräknat, eftersom prissättningen på naturgas görs
med hänsyn till kundens alternativkostnad.

NU 1985/86:5 y

Motionärerna erinrar om att staten har gjort vissa ekonomiska åtaganden
för att underlätta Sydgasprojektets genomförande. Enligt motionärerna har
förutsättningarna för projektet på kort tid förändrats på ett sådant sätt att
statens åtaganden kan leda till en avsevärd finansiell belastning för såväl
staten som övriga delägare i Sydgas. Innan ett sådant läge inträtt, fortsätter
motionärerna, bör förutsättningar skapas för att Sydgas får sin ekonomi
återförd till vad som ursprungligen avsågs. I motion 1985/86:443 (m) begärs
en redovisning av det ekonomiska läget hos gasdistributionsföretagen.
1 motion 1985/86:435 (c) krävs antingen att skatten på naturgas slopas helt
och att tidigare inbetald skatt återbetalas till Sydgas eller att nuvarande
skatt på naturgas bibehålls oförändrad medan övriga av regeringen föreslagna
höjningar av energiskatterna genomförs. I båda motionerna anförs
också att naturgas som används för elproduktion bör befrias från skatt i
likhet med vad som gäller för olja.

Verkställande direktör Christian Lenander, Sydgas AB, har inför utskottet
lämnat en utförlig redogörelse för företagets nuvarande ekonomiska
situation. Någon offentlig redovisning av denna kan inte lämnas för närvarande.

Med hänsyn till de kraftiga prissänkningarna på olja under senare tid och
de därmed radikalt försämrade konkurrensförutsättningarna för naturgasen
anser näringsutskottet att skatten på naturgas tills vidare bör bibehållas
oförändrad. Med den föreslagna höjningen av oljeskatten innebär detta att
skatten per energienhet på naturgas kommer att motsvara ungefär hälften
av skatten på olja.

Näringsutskottet förutsätter att regeringen noga följer Sydgasprojektets
fortsatta utveckling. Utskottet avser att liksom hittills fortlöpande ägna
uppmärksamhet åt projektet.

Vad gäller beskattningen av bränsle som används för elproduktion är det,
enligt uppgift till näringsutskottet från riksskatteverket, ingen skillnad mellan
naturgas och olja. Enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår
ingen skatt på bränsle som förbrukats för produktion av annan skattepliktig
elektrisk kraft än sådan som producerats i mottrycksanläggning och förbrukats
i egen industriell verksamhet. Någon förändring av beskattningen på
naturgas är därför inte erforderlig för att motionärernas önskemål skall
tillgodoses.

Vad näringsutskottet nu har anfört innebär att utskottet avstyrker här
behandlad del av propositionen, motion 1985/86:443 (m) och här berörd
del av motion 1985/86:436 (vpk). Motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/
86:308 (c) tillstyrks i ifrågavarande delar. Även motion 1985/86:435 (c)
tillstyrks i väsentlig del.

Gasol

1 konsekvens med riktlinjerna för beskattningen av naturgas skall skatten
per energienhet på gasol motsvara 75 % av oljeskatten. Den nuvarande skatten
på gasol har gällt sedan den 1 januari 1986, då skatten höjdes från 70 kr.
till 125 kr. per ton. Regeringen hade föreslagit en större höjning men riksda -

NU 1985/86:5 y

gen beslutade att skatten på gasol fr. o. m. den 1 januari 1986 skulle vara
25 % av oljeskatten.

1 propositionen föreslås med hänvisning till riktlinjerna för energiskattepolitiken
att skatten på gasol höjs till att motsvara 75 % av oljeskatten per
energienhet. 1 kronor föreslås en höjning från 125 kr. till 550 kr. per ton.

Regeringens förslag tillbakavisas i motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/
86:436 (vpk). I den förstnämnda motionen föreslås en oförändrad beskattning
per energienhet i relation till oljeskatten, vilket enligt motionärerna
skulle innebära en höjning från 125 kr. till 185 kr. per ton. I den senare
motionen begärs att skatten på gasol skall bibehållas oförändrad i kronor
räknat.

En skattehöjning av den storleksordning som regeringen har föreslagit
skulle enligt näringsutskottets mening medföra avsevärt försämrade konkurrensförutsättningar
för de industrier som är stora förbrukare av gasol.
Till denna grupp hör bl. a. stålindustrin. Utskottet kan därför inte tillstyrka
den föreslagna skattehöjningen.

Näringsutskottet vill dock inte förorda att den nuvarande skatten bibehålls
oförändrad. I linje med vad som anförs i motion 1985/86:428 (c)
föreslår utskottet att skatten höjs så att den motsvarar oförändrat 25 % av
skatten på olja räknat per energienhet.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:428 (c) i ifrågavarande
del och avstyrker här behandlade delar av propositionen och motion
1985/86:436 (vpk).

Nedsättning av skatten för industriföretag

En redogörelse har i det föregående lämnats för de begränsningar av den
allmänna energiskatten som gäller för industriföretag. Med stöd av lagen
(1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt har regeringen beslutat att
medge nedsättning av den allmänna energiskatten för industriföretag så att
skatten för år 1986 begränsas till högst 1,5 % av försäljningsvärdet för de
tillverkade produkterna. För år 1987 har skatten maximerats till 1,7 %. För
oljeskatten gäller dock att endast 291 kr. av nuvarande skatt om 411 kr. per
m3 olja får medräknas när nedsättningens storlek fastställs.

I propositionen anför föredragande statsrådet att han Finnér det rimligt
att de industriföretag som har beviljats nedsättning av energiskatten skall
drabbas av de nu aktuella skattehöjningarna. Enligt vad som uttalas i propositionen
skall därför dessa höjningar inte få medtas vid beräkningen av
nedsättningens storlek.

Företrädare för moderata samlingspartiet har i två motioner begärt att
riksdagen skall som sin mening ge regeringen till känna att den allmänna
energiskatten i sin helhet bör få inräknas i nedsättningsunderlaget. I motion
1985/86:437 (m) anförs att regeringens förslag om höjda energiskatter
knappast är förenligt med uttalandet i årets finansplan att det svenska näringslivets
konkurrenskraft måste bevaras och förbättras. Den svenska industrin
är redan, menar motionärerna, belastad med avsevärt högre energiskatter
än industrin i alla andra jämförbara länder. De nu föreslagna höj -

NU 1985/86:5 y

ningarna skulle om de genomfördes medföra en ytterligare påfrestning för
industrin, och då speciellt för den del av industrin som är mycket energiberoende.
Liknande synpunkter förs fram i motion 1985/86:438 (m). Här
begärs också att riksdagen skall medge undantag för energiskatt för olja
som används i glastillverkning. Enligt motionären betalar konkurrenter på
den internationella marknaden avsevärt lägre energiskatter än inhemska
glastillverkare. Denna konkurrensnackdel för de svenska tillverkarna skulle
komma att ytterligare förstärkas om regeringens förslag till höjda energiskatter
skulle vinna gehör hos riksdagen.

Effekterna för cement- och kalkindustrin av den föreslagna kolskattehöjningen
tas upp i fyra motioner (s; m; c; c). Enligt motionärerna borde
samma undantagsbestämmelser gälla för dessa industrier som för den metallurgiska
industrin. Som tidigare redovisats gäller sedan den 1 januari
1984 skattebefrielse för kolprodukter som används i metallurgiska processer.
Detta undantag har motiverats med att kol och koks inte kan ersättas
med andra råvaror vid denna typ av tillverkning och att skatten därmed
saknar styreffekt. Motionärerna menar att samma förhållande gäller för
cement- och kalkindustrin och att därför skattebefrielsen för kol borde
omfatta även dessa industrier.

Som inledningsvis nämnts i detta yttrande har företrädare för Cementa
muntligen och skriftligen framfört synpunkter på den föreslagna höjningen
av kolskatten. Cementa menar att den motivering som ledde till att kol för
metallurgisk produktion undantogs från beskattning även är tillämplig för
cementtillverkning. Motsvarande avdrag borde därför medges för denna
tillverkning. Cementa har anfört att det skulle få mycket allvarliga konsekvenser
för företaget om den föreslagna höjningen av kolskatten skulle få
fullt genomslag på tillverkningskostnaderna. Enligt bolaget skulle exporten
av cement omintetgöras av detta och företaget till följd därav ivingas till
betydande personalinskränkningar.

Inför riksdagens beslut hösten 1983 att undanta kol som används i metallurgiska
processer från beskattning aktualiserades även kravet att motsvarande
regel skulle gälla för cementtillverkning. Näringsutskottet anförde i
sitt yttrande (NU 1983/84:4 y) till skatteutskottet angående denna fråga att
utskottet förutsatte att regeringen vid sina överväganden i samband med
beslut om nedsättning av energiskatten beaktade olika företags och
branschers konkurrensförutsättningar. Skatteutskottet gav uttryck för en
viss förståelse för kravet att skattebefrielsen skulle gälla även för cementtillverkning
men fann, med hänsyn till att bolaget åtnjöt nedsättning av energiskatterna,
inte skäl för ytterligare undantag i energiskattelagen (SkU 1983/
84:9). Riksdagen följde skatteutskottet.

Som nämnts har regeringen aviserat att de nu aktuella höjningarna av
energiskatterna skall få genomslag även hos de företag som har nedsättning
av energiskatten. Enligt näringsutskottets bedömning medför detta en så
allvarlig kostnadsbelastning för industriföretag med hög förbrukning av
kolprodukter att deras konkurrensförutsättningar — både inom landet och
internationellt — kan komma att försämras avsevärt. Näringsutskottet finner
därför att riksdagen bör anmoda regeringen att för dessa företag inkludera
den nu föreslagna höjningen av kolskatten i underlaget för beräk -

NU 1985/86:5 y

ning av skattenedsättningen. Ett sådant uttalande skulle i väsentlig del tillgodose
motionerna 1985/86:432 (s), 1985/86:434 (c) och 1985/86:441 (c)
samt här behandlad del av motion 1985/86:437 (m).

Bortsett från kolskatten är näringsutskottet dock inte berett att gå så långt
som att förorda att den allmänna energiskatten i dess helhet skall få inräknas
i underlaget för beräkningen av nedsättningens storlek. Här tidigare
tillstyrkta höjningar av skatten på olja och gasol bör sålunda få effekt även
hos företag som har nedsättning av energiskatten. Utskottet ser heller inget
skäl för att undantag för energiskatt skulle medges för olja som används i
glastillverkning.

Vad näringsutskottet har anfört innebär att här behandlad del av motion
1985/86:437 (m) och motion 1985/86:438 (m) avstyrks.

Översyn av principerna för energibeskattningen

De nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen tar sin utgångspunkt i
beskattningen av olja. För övriga energislag skall skatt per energienhet utgå
i relation till oljeskatten.

1 två motioner anförs att det mot bakgrund av den senaste tidens kraftiga
oljeprissänkningar finns anledning att se över dessa riktlinjer. Folkpartiet
kräver i motion 1985/86:429 att riksdagen hos regeringen begär en översyn
av principerna för energibeskattningen. 1 vänsterpartiet kommunisternas
motion 1985/86:436 anförs att det vore rimligare att skapa ett system med
prisrelationer i stället för skatterelationer mellan olika energislag. Partiet
begär ett riksdagsuttalande i enlighet med detta.

Den senaste tidens snabba förändringar av oljepriserna har visat att det
finns skäl att se över nuvarande principer för energibeskattningen. Om
oljeskatten höjs till följd av att oljepriserna har fallit och skatterna på övriga
energislag i konsekvens härmed höjs leder detta till effekter som inte alltid
är önskvärda för bl. a. energikrävande industri och när det gäller strävandena
att minska oljeanvändningen. Näringsutskottet anser därför att en utvärdering
av nuvarande principer för energibeskattningen bör genomföras.
Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening skall ge regeringen detta till
känna. Ett sådant riksdagsuttalande skulle tillgodose här behandlade delar
av motionerna 1985/86:429 (fp) och 1985/86:436 (vpk).

Stockholm den 22 april 1986

På näringsutskottets vägnar

Christer Eirefelt

Närvarande: Christer Eirefelt (fp), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson
(s), Wivi-Anne Radesjö (s), Sten Svensson (m), Birgitta Johansson (s), Åke
Wictorsson (s), Per Westerberg (m), Bo Finnkvist (s), Ivar Franzén (c), Jörn
Svensson (vpk), Reynoldh Furustrand (s), Per-Richard Molén (m), Gudrun
Norberg (fp) och Elving Andersson (c).

NU 1985/86:5 y

Avvikande meningar

1. Allmänt om regeringens förslag

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser att
den del av yttrandet — under rubriken Allmänt om regeringens förslag —
som börjar med ”Enligt näringsutskottets” och slutar med ”behandlade
delar" bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets mening bör energiskattesatserna i princip vara
energilikformiga. Eventuellt erforderliga subventioner och direkta statsstöd
på energiområdet bör redovisas öppet och normalt inte få formen av
skatterabatter.

Näringsutskottet förordar, i likhet med vad som anförs i motion 1985/
86:422 (m), en övergång till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad
med energineutrala punktskatter på en förhållandevis låg nivå. En sådan
beskattning innebär att den konkurrensutsatta industrin i energibeskattningshänseende
likställs med ett betydande antal utländska konkurrenter
som helt eller delvis kan avlyfta energiskattebördan.

De nu av regeringen föreslagna skattehöjningarna på energiområdet är i
allt väsentligt betingade av behovet att finansiera höjningar av barnbidragen
och andra familjepolitiska åtgärder. Förändringar av energiskatterna
bör dock enligt näringsutskottets uppfattning göras av energipolitiska skäl.
Av det sagda framgår att näringsutskottet tillstyrker motion 1985/86:444
(m) i här aktuell del och avstyrker propositionen i berörd del. Ett riksdagsbeslut
i enlighet därmed tillgodoser också här behandlad del av motion
1985/86:429 (fp).

2. Allmänt om regeringens förslag

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet
— under rubriken Allmänt om regeringens förslag — som börjar med ”Enligt
näringsutskottets” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande
lydelse:

Den höjning av energiskatterna som regeringen har föreslagit motiveras till
övervägande del av behovet att finansiera föreslagna familjepolitiska åtgärder.
Näringsutskottet kan inte godta denna motivering. Förändringar av
energiskatterna bör enligt näringsutskottets uppfattning göras av energipolitiska
skäl. Några sådana skäl redovisas knappast alls i propositionen.

Näringsutskottet utesluter inte att energiskatterna kan komma att behöva
justeras mot bakgrund av den senaste tidens utveckling av oljepriserna.
Såsom anförs i motion 1985/86:429 (fp) kan dock frågan prövas först sedan
regeringen har redovisat ett beslutsunderlag från energipolitiska utgångspunkter.
Utskottet tillstyrker alltså motion 1985/86:429 (fp) och avstyrker
propositionen, båda i ifrågavarande delar. Ett riksdagsbeslut i enlighet därmed
tillgodoser även berörd del av motion 1985/86:444 (m).

NU 1985/86:5 y

3. Olja

NU 1985/86:5 y

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Olja — som börjar med ”1 det” och slutar med ”inhemska prisnivån”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar.
Av detta följer också att motionerna 1985/86:442 (c), 1985/86:428
(c) och 1985/86:436 (vpk) avstyrks, alla i ifrågavarande delar.

4. Olja

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Olja —
som börjar med ”1 det” och slutar med ”inhemska prisnivån” bort ha följande
lydelse:

Som vänsterpartiet kommunisterna framhåller i motion 1985/86:436 får
konsumenterna sällan del av sänkta internationella oljepriser. Så snart oljepriserna
stiger får dock konsumenterna betala höjningarna. Näringsutskottet
instämmer därför med motionärerna i att intäkterna av den nu föreslagna
höjningen av skatten på olja bör tillföras en prisutjämningsfond. Dessa
medel kan sedan användas för att motverka drastiska höjningar av oljepriserna
när världsmarknadspriset åter stiger. På så sätt kan oljepriserna hållas
mera jämna och konsumenterna skyddas. Avkastningen på fonden bör antingen
användas för att stödja introduktion av alternativa energislag eller
tillfalla prisutjämningsfonden.

För den händelse riksdagen inte godtar förslaget om en sådan fond avstyrker
näringsutskottet regeringens förslag om höjd oljeskatt.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:436 (vpk) i nu aktuell
del. Här behandlade delar av motionerna 1985/86:442 (c) och 1985/
86:428 (c) avstyrks.

5. Kol

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Kol — som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med
”sorn resultat” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar.
I konsekvens härmed avstyrks även här behandlade delar av motionerna
1985/86:428 (c), 1985/86:308 (c) och 1985/86:436 (vpk).

6. Kol

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Kol —
som börjar med ”Näringsutskottet anser” och slutar med ”sorn resultat”
bort ha följande lydelse:

Många kommuner har tidigare lockats att satsa på kol då detta var relativt
lågt beskattat. Mot denna bakgrund anser näringsutskottet, med instäm -

mande i vad som anförs i motion 1985/86:436 (vpk), att skatten på kol nu
inte bör höjas mer än vad en oförändrad skattebelastning i förhållande till
oljeskatten medför.

Om riksdagen inte bifaller regeringens förslag om höjd oljeskatt bör följaktligen
inte heller kolskatten justeras.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda motion 1985/86:436 (vpk) i här aktuell
del och avstyrker ifrågavarande delar av propositionen samt motionerna
1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c).

7. Naturgas

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Naturgas — som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”väsentlig
del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till skattehöjningar.
Detta inkluderar även den föreslagna höjningen av naturgasskatten.
Utskottet avstyrker även här berörd del av motion 1985/86:436 (vpk).

Näringsutskottet förutsätter (= utskottet) skall tillgo doses.

Vad näringsutskottet här har anfört innebär att utskottet avstyrker motionerna
1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c).

8. Naturgas

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Naturgas
— som börjar med ”Med hänsyn” och slutar med ”väsentlig del” bort ha
följande lydelse:

Näringsutskottet anser att naturgasen har så betydande miljömässiga fördelar
jämfört med olja och kol att den nuvarande skatten på naturgas bör
reduceras. Att så sker är också motiverat av den uppkomna situationen
inom Sydgasprojektet till följd av de kraftiga oljeprissänkningarna. Utskottet
föreslår, i linje med vad som anförs i motion 1985/86:436 (vpk), att
skatten på naturgas per energienhet reduceras till att motsvara 25 % av
oljeskatten.

Näringsutskottet förutsätter (= utskottet) skall tillgo doses.

Vad näringsutskottet här anfört innebär att utskottet tillstyrker aktuell
del av motion 1985/86:436 (vpk) och avstyrker här behandlad del av propositionen,
motionerna 1985/86:443 (m) och 1985/86:435 (c) samt här berörda
delar av motionerna 1985/86:428 (c) och 1985/86:308 (c).

9. Gasol

Christer Eirefelt (fp), Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard
Molén (m) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet — under
rubriken Gasol — som börjar med ”En skattehöjning” och slutar med ”motion
1985/86:436 (vpk)” bort ha följande lydelse:

NU 1985/86:5 y

Näringsutskottet har tidigare avstyrkt regeringens förslag till energiskattehöjningar
i dess helhet. Det sagda innebär att även den föreslagna höjningen
av gasolskatten avstyrks. Ett beslut i enlighet härmed tillgodoser här
aktuell del av motion 1985/86:436 (vpk). Motion 1985/86:428 (c) avstyrks i
berörd del.

10. Gasol

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet — under rubriken Gasol

— som börjar med ”En skattehöjning” och slutar med ”motion 1985/86:436
(vpk)” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till de överlägsna miljöfördelarna hos gasolen anser näringsutskottet
i linje med vad som sägs i motion 1985/86:436 (vpk) att skatten på
gasol bör bibehållas oförändrad i kronor räknat. Skatten bör således även i
fortsättningen uppgå till 125 kr. per ton. Utskottet tillstyrker alltså motion
1985/86:436 (vpk) i denna del och avstyrker motsvarande delar av propositionen
och motion 1985/86:428 (c).

11. Nedsättning av skatten för industriföretag

Sten Svensson, Per Westerberg och Per-Richard Molén (alla m) anser att
den del av yttrandet — under rubriken Nedsättning av skatten för industriföretag
— som börjar med ”Sorn nämnts” och slutar med ”motion 1985/
86:438 (m) avstyrks” bort ha följande lydelse:

De olika nedsättningsregler som finns för energiskatterna är enligt näringsutskottets
mening ett belägg för att det svenska energiskattesystemet inte
fungerar. De nuvarande riktlinjerna för energibeskattningen innebär att
man på en gång försöker tillgodose flera motstridiga syften. Detta har skapat
ett ologiskt skattesystem på energiområdet. 1 linje med vad moderata
samlingspartiet länge har förespråkat förordar näringsutskottet en övergång
snarast till mervärdeskatt på energiområdet kombinerad med energilikformiga
punktskatter på en förhållandevis låg nivå.

I avvaktan på att ett sådant energibeskattningssystem införs anser utskottet
att den allmänna energiskatten i sin helhet bör få inräknas i underlaget
för beräkning av skattenedsättningen. 1 detta underlag bör även de särskilda
energiavgifterna få inräknas. Motionerna 1985/86:437 (m) och 1985/
86:438 (m) tillstyrks alltså i det väsentliga.

12. Nedsättning av skatten för industriföretag

Christer Eirefelt (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser att den del av yttrandet

— under rubriken Nedsättning av skatten för industriföretag — som börjar
med ”Sorn nämnts” och slutar med ”motion 1985/86:438 (m) avstyrks” bort
ha följande lydelse:

Som nämnts har regeringen för avsikt att de nu aktuella höjningarna av
energiskatterna skall få genomslag även hos de företag som har nedsättning
av energiskatten. Enligt näringsutskottets bedömning medför detta en så

NU 1985/86:5 y

allvarlig kostnadsbelastning för industriföretag med hög förbrukning av
kolprodukter att deras konkurrensförutsättningar — både inom landet och
internationellt — kan komma att försämras avsevärt. Detta är ytterligare ett
motiv för att näringsutskottet går emot den av regeringen föreslagna höjningen
av skatten på kol.

NU 1985/86:5 y