yttr 1985/86 kru5y y (Yttrande 1985/86:kru5y)

Kulturutskottets yttrande
1985/86:5 y

om invandrarpolitiken (prop. 1985/86:98)

KrU

1985/86:5 y

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har hos kulturutskottet hemställt om yttrande
över

dels de med anledning av proposition 1985/86:98 om invandrarpolitiken
väckta motionerna 1985/86:339, 341 yrkande 2, 342 yrkandena 2 och 12 b,
343, 344, 345 yrkandena 1, 6 och 7, 347 yrkande 10 samt 348,
dels de under den allmänna motionstiden 1985 väckta motionerna
1984/85:305 yrkandena 2-4, 794 yrkande 3 och 2229,

dels ock den under den allmänna motionstiden 1986 väckta - från
utrikesutskottet överflyttade - motionen 1985/86:11522 yrkande 5.

Kulturutskottet har beslutat att med eget yttrande överlämna motionerna
1985/86:Kr285, Kr288, Kr317 och Kr324 till socialförsäkringsutskottet.
Yttrande från statens kulturråd bifogas (se bilaga).

Kulturutskottet

Förslag om ett utbyggt stöd till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet
förs fram i fyra motioner. Motionärerna tar upp de förslag om ökade
satsningar på sådan verksamhet som invandrarpolitiska kommittén har lagt
fram i betänkandet (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken.
Kommittén föreslog att kulturrådet borde få bättre möjligheter att främja
invandrarnas kulturliv bl. a. genom att en representant för invandrarintressena
borde ingå i styrelsen. Vidare borde vid sidan om nuvarande stödformer
medel anvisas för stöd till särskilda invandraraktiviteter. Stödet för utgivningen
av litteratur på invandrarspråk borde ökas. De totala kostnaderna för
förbättringar av kulturrådets möjligheter att ge stöd till invandrarnas
kulturliv beräknade kommittén till 1,5 milj. kr.

Enligt motionerna 341 (s) och 345 (fp) bör riksdagen ställa sig bakom
kommitténs förslag om sådant stöd. Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i
motion 342 att 3 milj. kr. skall anvisas för invandrarorganisationernas
kulturella verksamhet. Motionärerna anför att ett särskilt bidrag för
kulturverksamhet bland språkliga minoriteter är nödvändigt för att kulturrådet
skall kunna stödja sådana projekt och verksamheter inom invandrarorganisationerna
som inte ryms inom nuvarande bidragsformer. 1 den under
allmänna motionstiden år 1985 väckta motionen 794 (vpk) hemställs

1 Riksdagen 1985/86.13sami. Nr 5 y

likaledes om ökat stöd till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet.

Målen för invandrarpolitiken som slogs fast år 1975 sammanfattas med
begreppen jämlikhet, valfrihet och samverkan. I propositionen uttalas att
dessa begrepp bör ligga fast. De bör ges en sådan tolkning att de åsyftar lika
rättigheter och möjligheter för invandrare i förhållande till den övriga
befolkningen, respekt för den enskildes identitet och integritet, möjligheter
att utveckla det egna kulturarvet inom ramen för de grundläggande normer
som i vårt samhälle gäller för mänsklig samlevnad samt ömsesidig tolerans,
solidaritet och gemenskap mellan människor av olika ursprung.

Jämlikhetsmålet innebär enligt propositionen en strävan att dels uppnå
lika rättigheter för invandrare i förhållande till den övriga befolkningen, dels
åstadkomma likvärdiga möjligheter. Invandrarnas behov skall mötas inom
ramen för den generella politik som fastställs.

När det gäller genomförandet av de invandrarpolitiska målen skall alltfort
principen gälla att varje fackmyndighet inom sitt område har samma ansvar
för invandrare som för den övriga befolkningen. På kulturområdet innebär
det att kulturrådet har det övergripande ansvaret att i sitt ordinarie arbete
beakta invandrarnas behov.

I propositionen framhålls att kulturen är en förutsättning för gemenskap i
ett föränderligt samhälle. Detta gäller såväl för gemenskapen inom invandrargrupperna
som för allas vår gemenskap i Sverige. Insatserna på kulturområdet
bör därför också syfta till att underlätta för invandrare att få ta del av
det för vårt land gemensamma kulturarvet.

För att invandrare skall kunna behandlas likvärdigt med andra krävs, säger
föredragande statsrådet, ofta särskilda åtgärder. Varje myndighet bör ha ett
ansvar för att vidta sådana åtgärder när de behövs.

I propositionen erinras också om de möjligheter till kulturstöd som finns i
dag och som det enligt propositionen gäller att slå vakt om. Särskilt nämns
stödet till invandrarorganisationernas ungdomsverksamhet, till finsk teaterverksamhet,
till litteratur- och arkivverksamhet samt Sveriges Radios
programverksamhet på invandrarspråk och de bidrag som kan utgå till
särskilda kulturprojekt för invandrare. I enlighet med vad som anförts om
myndigheternas speciella ansvar uttalas att invandrarnas delaktighet i olika
former av kulturstöd bör kunna stärkas ytterligare genom riktade informationsinsatser
från kulturrådets sida till invandrarna och deras organisationer i
fråga om befintliga bidragsmöjligheter. Också kommuner och landsting bör
uppmärksammas på behovet av riktade informationsinsatser för invandrarna
och deras lokala föreningar om de stödmöjligheter som står till buds.

Med hänvisning till vad som sålunda redovisats - och då utskottet inte har
något att erinra mot de i propositionen gjorda uttalandena - avstyrker
utskottet motionsyrkandena (motion 341 yrkande 2, motion 342 yrkande 2,
motion 345 yrkande 7 och motion 794 yrkande 3).

Invandrarpolitiska kommitténs förslag om att kulturrådets styrelse bör
utökas med en representant för invandrarintressen aktualiseras i motion 345
(fp). Utskottet vill erinra om att kulturrådets organisation och arbetsuppgifter
för närvarande är föremål för utredning. I utredningsdirektiven (dir.
1985/86:20) anges särskilt att utredaren bör pröva om förändringen av

KrU 1985/86:5 y

kulturrådets roll också bör få konsekvenser för styrelsen, nämnderna och
arbetsgrupperna. Utredningen beräknas bli avslutad under sommaren 1986.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att motion 345 i här aktuell del
(yrkande 6) inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet även upp till diskussion den analys av
minoritetsbegreppet som invandrarpolitiska kommittén har gjort. I propositionen
anförs följande (s. 17):

Den invandrarpolitik som antogs år 1975 återspeglas även i den nya
regeringsformen, där det sägs att ”etniska, språkliga och religiösa minoriteters
möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv bör
främjas” (1 kap 2 § RF). Invandrarpolitiska kommittén har grundligt
analyserat minoritetsbegreppet och konstaterat att internationellt sett anses
beteckningen minoritet endast kunna användas för grupper som sedan
mycket länge eller alltid har varit bosatta i landet i fråga, t. ex. för Sveriges
del samerna och tornedalsfinnarna. I förarbetena till de internationella
konventioner där minoritetsbegreppet förekommer har man således preciserat
detta till att avse ursprungliga (s. k. autoktona) minoriteter, och inte
relativt nyligen från andra länder invandrade grupper. Minoritetsbegreppet i
den nu nämnda betydelsen kan alltså inte sägas vara tillämpligt på invandrarsituationen
i Sverige. Utgångspunkten för de invandrarpolitiska åtgärderna
bör i första hand vara de enskilda människornas förutsättningar och behov.
Vad gäller föreningsverksamhet och religionsutövning är det emellertid
naturligt att samhället ger bidrag till kollektiva verksamheter bland invandrare.

Denna analys och ställningstagandet i propositionen kritiseras av vänsterpartiet
kommunisterna. I motion 342 föreslås att ”benämningen på det här
berörda området även fortsättningsvis bör vara invandrar- och minoritetspolitik”.

Av propositionen framgår att avsikten är att hittillsvarande kulturpolitiska
målsättning beträffande insatser för invandrare skall ligga fast.

Utifrån de synpunkter som utskottet har att bevaka har utskottet således
inget att invända mot vad som anförs i propositionen.

Ett särskilt stöd för kulturverksamhet inom vissa invandrargrupper förordas i
flera motioner. Ett utökat stöd bör ges till finska kulturella aktiviteter i
Sverige, anser Alf Svensson i motion Kr317 (c). Motionären menar att den
Sverigefinska identiteten bäst skulle stärkas om möjligheterna att producera
radio- och TV-program på finska i Sverige förbättrades.

Utskottet vill erinra om att det i dag utgår ett omfattande stöd till de i
Sverige bosatta finländarnas kulturaktiviteter. Stöd för detta ändamål
lämnas från flera olika departement. Bland de kulturverksamheter som får
bidrag från utbildningsdepartementets budget kan bl. a. nämnas de finska
folkhögskolorna i Haparanda och Axevalla, Arkivet för Sverigefinnar och
Finlandssvenskar i Sverige och Sverigefinska språknämnden. Vidare lämnas
via Svenska riksteatern stöd till finskspråkig teaterverksamhet. Svenska
Filminstitutet ger stöd till spridning av finsk film till finskspråkiga i Sverige.
En del av det stöd som finns för utgivning och inköp av litteratur på
minoritetsspråk går till finskspråkiga titlar. Finskspråkiga tidningar och
tidskrifter kan få stöd genom presstödet. Radio- och TV-sändningar på

KrU 1985/86:5 y

finska har byggts ut under senare år. Riksradion sänder ca 10 timmar i
veckan. Därtill kommer sändningar i utbildningsradion och i lokalradion.
Genom närradion har finska föreningar möjlighet att själva utforma och
sända radioprogram. I TV sänds finskspråkiga program under ca 3 timmar i
veckan. Till Riksförbundet för finskspråkigt församlingsarbete lämnas
bidrag från kyrkofonden. Slutligen kan nämnas att det sedan hösten 1984
finns en samarbetsgrupp mellan Sverige och Finland för Sverigefinländska
kulturfrågor.

Med hänvisning till den här lämnade redovisningen avstyrker utskottet
Kr317.

Hemställan i motionerna 2229 (vpk) och U522 (vpk) i här aktuell del syftar
till att ett kurdiskt kulturcentrum skall upprättas i Sverige. Motionärerna
hävdar att de kurder som nu befinner sig i Sverige har en svårare ställning än
övriga invandrargrupper, eftersom det inte finns en kurdisk nation eller
några kurdiska institutioner på det internationella planet.

Utskottet vill erinra om att den i propositionen föreslagna omläggningen
av statsbidragen till invandrarnas riksorganisationer bl. a. har till syfte att
organisationerna utan alltför detaljerade statsbidragsföreskrifter skall vara
fria att själva bedöma vilken verksamhet man vill prioritera.

Enligt vad utskottet inhämtat har kulturrådet nyligen avslagit en ansökan
om bidrag till ett kurdiskt kulturcentrum. Utskottet avstyrker motionsyrkandena.

I motion 342 (vpk) föreslås att särskilda medel skall ställas till utbildningsradions
förfogande för att insatserna för invandrarkvinnor skall kunna
utvidgas och riktas till kvinnor med olika social och kulturell bakgrund.
Dessa sändningar bör enligt motionen ske på tider då kvinnorna har
möjlighet att ta del av dem (yrkande 12 b).

Ett likalydande motionsyrkande har väckts av vänsterpartiet kommunisterna
i anslutning till proposition 1985/86:99. Utskottet tar därför inte här
ställning till motionsförslaget utan hänvisar till sin behandling av frågan i sitt
kommande betänkande KrU 1985/86:21.

I motion 347 (c) föreslås att riksdagen skall begära att en del av kulturtidskriftsstödet
skall reserveras för invandrartidskrifter (yrkande 10).

I samband med behandlingen av regeringens förslag i budgetpropositionen
om stöd till kulturtidskrifter (prop. 1985/86:100 bil. 10 s. 500 f.) kommer
utskottet att behandla ett antal motionsförslag som rör principer för
fördelning av detta stöd. Konstitutionsutskottet har i yttrande KU 1985/
86:10 y till kulturutskottet behandlat frågan om användningen av stödet.
Med hänsyn till vad som anförts anser sig utskottet inte i detta sammanhang
böra ta ställning till den i motionsyrkandet upptagna frågan. Utskottet
hänvisar till sitt kommande betänkande KrU 1985/86:20.

I detta sammanhang vill utskottet dock erinra om att regeringen i
propositionen om invandrarpolitiken föreslår ett ökat stöd till dagspressen
för att lämna utrymme för fullt produktionsbidrag även till allmänna
nyhetstidningar på andra språk än svenska. Detta förslag behandlas av
konstitutionsutskottet i betänkandet KU 1985/86:16.

KrU 1985/86:5 y

I motionerna Kr285 (fp), Kr324 (m, s) och Kr288 (fp) pläderas för att ett

invandrarmuseum skall inrättas. Enligt de två förstnämnda motionerna bör
museet förläggas till Norrköping. Förslaget i motion Kr288 går ut på att
regeringen skall ta initiativ för att undersöka möjligheterna att tillsammans
med Stockholms läns landsting dokumentera invandrar- och flyktingpolitiken
och inrätta ett invandrarmuseum i Stockholms län.

Förslag om inrättande av ett invandrarmuseum har utskottet behandlat vid
flera tillfällen tidigare och senast under hösten 1985. Utskottet uttalade
därvid (KrU 1985/86:3) att det är angeläget att invandrarnas kulturer, deras
samhällsförhållanden och inte minst invandringen som samhällsföreteelse i
stort är områden som bör dokumenteras på ett mer systematiskt sätt.
Utskottet noterade därför med tillfredsställelse att frågan om dokumentation
av invandrarnas kulturer kommer att behandlas i anslutning till den
utredning om de centrala museernas uppgifter som pågår inom statens
kulturråd. Utskottet avstyrkte motionen som avslogs av riksdagen. Utskottet
har även i betänkande KrU 1985/86:18 behandlat förslag om invandrarcentrum
i Botkyrka. Med anledning av detta förslag påpekar utskottet att
utbildningsdepartementet avser att i ett sammanhang behandla ett flertal
framställningar om inrättande av invandrarcentrum och invandrarmuseum.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet bifall till de här
aktuella motionerna.

Ett ökat anslag till Immigrantinstitutet i Borås önskas i flera motioner. Med
hänvisning till den service som institutet ger till invandrare bör enligt motion
339 (c, m) institutet få ett årligt bidrag motsvarande det som utgår till en
invandrarförening med 3 500 medlemmar, nämligen 400 000 kr. Samma
belopp bör utgå enligt motion 344 (vpk).

I motionerna 343 (m,fp) och 348 (c) föreslås att institutet skall få ett årligt
bidrag från det nya stöd till invandrarorganisationernas centrala verksamhet
som utgår från arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel under anslaget D 3
Åtgärder för invandrare. I motion 343 redovisas att institutet uppger att ett
bidrag om 400 000 kr. är nödvändigt om den nuvarande verksamheten skall
kunna upprätthållas. I motion 348 föreslås ett bidrag om 200 000 kr. och som
följd härav att anslaget D 3 skall höjas med motsvarande belopp.

Immigrantinstitutet inrättades år 1973 och har sedan år 1975 haft sin
verksamhet förlagd till Borås. Institutets målsättning är att vara ett dokumentations-
och informationscentrum i invandrarfrågor. Institutet är en
ideell organisation, vari ingår ca 150 enskilda medlemmar och några
föreningar, bl. a. Immigranternas riksförbund. Immigrantinstitutets verksamhet
omfattar bl. a. viss förlagsverksamhet - Invandrarförlaget. Vidare
ger institutet ut tidskriften Invandrarrapport samt en årsbok för invandrarfrågor.
Immigrantinstitutet har byggt upp ett specialbibliotek och arkiv för
frågor om invandring till Sverige.

Utskottet har inhämtat att Immigrantinstitutet vid något tillfälle erhållit
bidrag från statens invandrarverk för avgränsade ändamål av projektkaraktär.
Det har också utgått lönebidrag till anställda vid institutet. Borås
kommun har år 1985 gett institutet ett särskilt bidrag om 30 000 kr. I januari
1986 har institutet erhållit ett bidrag om 30 000 kr. från Älvsborgs läns
landsting.

KrU 1985/86:5 y

Utskottet har inhämtat yttrande från statens kulturråd över motionerna
(se bilaga).

Kulturutskottet har åren 1984 och 1985 behandlat förslag om bidrag till
Immigrantinstitutet. Våren 1985 uttalade riksdagen på utskottets förslag
(KrU 1984/85:16 s. 27) att Immigrantinstitutet borde få stöd i avvaktan på
regeringsförslag om stöd till invandrarorganisationer. I enlighet härmed får
institutet för innevarande budgetår ett bidrag om 200 000 kr. som utgår av
medel som anvisats under anslaget Bidrag till särskilda kulturella ändamål på
utbildningsdepartementets huvudtitel. Utskottet vill erinra om att arkivutredningen
(U 1985:07) har i uppdrag att se över vissa arkivfrågor inom den
statliga och kommunala sektorn. Utredningen får i samband med överväganden
om de samlade statliga resurserna till arkivväsendet anledning att
behandla bl. a. frågan om bidragen till de enskilda arkiven. Delegationen (A
1983:03) för invandrarforskning som tillkallades 1983 har i uppgift att ta
initiativ till forskning och informera om forskningens resultat. Delegationen
har våren 1985 överlämnat förslag till ett forskningsprogram till arbetsmarknadsdepartementet.
Invandrarforskning stöds bl. a. genom anslag från
arbetsmarknadsdepartementets budget. I propositionen anges följande
områden som bör ha hög prioritet under kommande år, nämligen forskning
om etniska relationer, om olika gruppers arbetslivsförhållanden och om
lokalt mottagande av flyktingar. Föredragande statsrådet uttalar att frågor
om invandrarforskning kommer att behandlas i den forskningspolitiska
proposition som regeringen planerar att lämna till riksdagen våren 1987.

Immigrantinstitutet bedriver en värdefull verksamhet för att på olika sätt
dokumentera invandringen till Sverige och lämna service till invandrare i
olika hänseenden. Institutet har också för innevarande budgetår fått ett
bidrag om 200 000 kr. I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen
har riksdagen för budgetåret 1986/87 beräknat medel av minst denna
storlek under anslaget F 3 Bidrag till särskilda kulturella ändamål (prop.
1985/86:100 bil. 10, KrU 1985/86:18 p. 4, rskr 1985/86:192). I motionerna
framhålls att institutet beräknar att ett bidrag om 400 000 kr. är nödvändigt
om verksamheten skall kunna upprätthållas på nuvarande nivå. Detta
överensstämmer med det anslagsäskande som institutet har gett in till
utbildningsdepartementet. Utskottet förutsätter att frågan om Immigrantinstitutets
verksamhet kommer att övervägas vid beredningen inom regeringskansliet
av dels arkivutredningens kommande förslag, dels det ovan nämnda
programmet för invandrarforskning. I avvaktan härpå bör bidraget till
Immigrantinstitutet höjas med 200 000 kr. Detta bidrag bör som förordas i
motionerna 343 och 348 utgå från anslaget D 3 Åtgärder för invandrare.
Utskottets ställningstagande innebär att motionerna 339 och 344 i huvudsak
blir tillgodosedda.

Förslag som rör invandrarnas trossamfund förs fram i två motioner. I motion
305 (fp) aktualiseras en rad övergripande frågor om invandrarkyrkornas
arbetsvillkor. Motionären föreslår att statens invandrarverk och de som är
ansvariga för folkbokföringen får i uppgift att reellt och effektivt stödja
invandrarkyrkoma i deras ansträngningar att nå sina medlemmar. Vidare
önskar hon att invandrarkyrkoma inom ramen för de bidrag som ges får

KrU 1985/86:5 y

särskilda verksamhets- och lokalbidrag samt att invandrarpolitiken i sin
helhet skall inriktas på att nå och hjälpa invandrarna genom deras egna
kyrkor i minst lika hög grad som genom deras övriga organisationer.

Motionärernas synpunkter och förslag överensstämmer till stor del med de
överväganden som invandrarkommittén har gjort. En särskild arbetsgrupp
har i november 1985 tillsatts för att se över reglerna om statligt stöd till
invandrarnas trossamfund. Arbetsgruppen bör enligt de riktlinjer som anges
i en särskild promemoria bl. a. överväga en ändrad konstruktion av
statsbidrag. Dessa är nu konstruerade som ett stöd till lokala församlingars
verksamhet. När det gäller invandrarsamfundens kontakt med invandrarna
bör arbetsgruppen överväga andra åtgärder som är ägnade att underlätta
invandrarsamfundens verksamhet. 1 detta sammanhang anförs följande:

En sådan väg antyds i betänkandet (SOU 1984:58) Invandrar- och minoritetspolitiken,
nämligen möjligheten att ge de samfund som önskar hjälp med
en frivillig registrering av medlemmar och uppbörd av församlingsavgifter.
1985 års kyrkomöte har också med anledning av väckta motioner (mot.
1985:62 och 73, KL 16, kskr. 21) anhållit att regeringen låter utreda denna
fråga. I detta sammanhang bör erinras om att tanken på en frivillig
registrering av samfundstillhörighet i folkbokföringen har avvisats av flera
tidigare statliga utredningar, bl. a. med hänsyn till svårigheten att trygga
frivilligheten i ett registreringsförfarande hos en myndighet. Andra vägar bör
alltså sökas för att underlätta för invandrarsamfunden att nå kontakt med
sina medlemmar. Den ovan antydda möjligheten av stöd till den centrala
samfundsorganisationen kan underlätta uppbyggnaden av ett kontaktnät.
Men det bör också kunna övervägas hur samhällets och olika myndigheters
informationsservice kan medverka här. Frågan har tidigare berörts bl. a. av
1979 års folkbokföringskommitté i dess betänkande (SOU 1981:101) Folkbokföringens
framtida organisation. Vissa kyrkliga kommuner, t. ex. Göteborgs
kyrkliga samfällighet, har också tagit beaktansvärda initiativ i detta
avseende. Möjligheten att utvidga sådana former av service åt invandrarsamfunden
bör belysas i utredningsarbetet.

En viktig synpunkt när det gäller samhällets stöd åt invandrarsamfunden är
också sambanden mellan dessa och invandrarorganisationerna. Utformningen
i framtiden av samhällets stöd åt invandrarorganisationerna bör också
beaktas i utredningsarbetet. Det är också angeläget att samfunden själva
bereds tillfälle att framföra synpunkter och önskemål mot bakgrunden av de
svårigheter av olika slag som de upplever i det svenska samhället.

I arbetsgruppens uppdrag ingår även att utreda om slopande av anteckningar
av kyrkliga förrättningar i folkbokföringen kan undanröja vad som nu
upplevs som en diskriminerande behandling av andra trossamfund än
svenska kyrkan.

Med hänvisning till vad som anförts finner utskottet inte att motion 305 i
här aktuell del (yrkandena 2—4) bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Ett förslag i motion 345 (fp) anknyter till arbetsgruppens uppdrag.
Motionärerna uttalar att det varit önskvärt att gruppen tillsatts tidigare så att
förslag om stöd till invandrarnas trossamfund hade kunnat läggas i propositionen
om invandrarpolitiken. De erinrar om att arbetsgruppen skall
redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 oktober 1986. Motionärerna
förutsätter att regeringen under år 1986 skall lägga fram förslag om förbättrat
stöd till invandrarnas trossamfund. De vill att riksdagen skall göra ett

KrU 1985/86:5 y

uttalande till regeringen av denna innebörd. Utskottet anser att beredningen
av arbetsgruppens kommande förslag inte bör föregripas och avstyrker
därför yrkande 1 i motion 345.

Stockholm den 29 april 1986

På kulturutskottets vägnar

Ingrid Sundberg

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung
(s), Maja Bäckström (s), Jan-Erik Wikström (fp), Karl Boo (c), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Sylvia Pettersson (s), Gunnel Liljegren
(m), Kerstin Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Maud Björnemalm
(s), Margareta Fogelberg (fp) och Håkan Stjernlöf (m).

Avvikande meningar

1. Uttalande om utbyggt stöd till invandrarorganisationernas
kulturella verksamhet

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 2 börjar ”1 propositionen” och slutar ”yrkande 3)” bort ha följande
lydelse:

I den av riksdagen fastställda målsättningen för invandrarpolitiken uppställs
valfriheten som ett huvudmål vid sidan om jämlikhet och samverkan.
Valfrihetsmålet innebär bl. a. på kulturens område att invandrarna tillerkänns
rätten att behålla och utveckla sin egen kultur. En förutsättning härför
är dock att samhället är berett att lämna tillräckliga resurser.

Statens kulturråd har också under en följd av år begärt särskilda medel för
kulturverksamhet bland språkliga minoriteter. Statens kulturråd fann detta
angeläget, eftersom man vet att inom de generella bidragen har invandrarändamålen
svårt att hävda sig i den hårda konkurrensen.

Det kulturella arvets betydelse för utvecklingen av den enskilda människans
personlighet samt nationella och klassmässiga identitet är allmänt
omvittnad. Den utgör också grunden för den nationella gemenskapen. Det är
därför uppenbart att det är nödvändigt att invandrarna får möjligheter att ta
del av och utveckla sin kultur. Detta bidrar till att stärka framför allt
invandrarbarnens och -ungdomens identitet och självkänsla. Självfallet
måste invandrarorganisationerna med sin kulturella och sociala verksamhet
bland både barn, unga och äldre inta en central roll för att ge invandrarna
tillgång till sin kultur och sin historia. Kraftiga insatser bör därför göras för att
stödja invandrarorganisationernas kulturella verksamhet. I sammanhanget
är det nödvändigt att komma ihåg att invandrarna i mycket hög grad saknar
möjlighet att tillgodogöra sig samhällets övriga kulturutbud på grund av
språket.

Ett särskilt bidrag för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter är
nödvändigt för att kulturrådet skall kunna stödja sådana projekt och

KrU 1985/86:5 y

verksamheter inom invandrarorganisationerna som inte ryms inom nuvarande
bidragsformer.

Med hänvisning till vad som anförts förordar utskottet att 3 milj. kr.
anvisas till invandrarorganisationernas kulturella verksamhet. Utskottet
tillstyrker alltså motion 342 yrkande 2. Utskottets ställningstagande innebär
att motionerna 341 yrkande 2, 345 yrkande 7 och 794 yrkande 3 i viss mån blir
tillgodosedda.

2. Benämningen invandrar- och minoritetspolitik

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 3 börjar ”Av propositionen” och slutar ”i propositionen” bort ha
följande lydelse:

Målet med invandrarpolitiken uppnås efter en långsiktig process som kan
påskyndas eller fördröjas beroende på de åtgärder som vidtas. Processen kan
påskyndas genom insatser som ökar invandrarnas sociala rörlighet, deras
bildnings- och kunskapsnivå, deras rörlighet i vad gäller yrke, inkomst och
bostad.

Invandrarpolitiken måste utgå från att det inte finns några motsättningar
mellan de grupptillhörigheter som dominerar invandrarnas identitet -nationell grupptillhörighet, invandrartillhörighet och klasstillhörighet. En
invandrarpolitik som genom olika åtgärder försöker tvinga invandrarna att
förneka och undertrycka någon av de ovan nämnda grupplojaliteterna
försvårar och fördröjer invandrarpolitikens mål och är dömd att misslyckas.

Dessa tankegångar har varit vägledande för invandrarpolitiken hittills. De
baserar sig på det faktum att invandrarna är dels invandrare med allt de har
gemensamt med alla invandrare, men också nationella minoriteter inom
ramen för det gemensamma ursprunget. Därför fick politiken på området
benämningen ”invandrar- och minoritetspolitik”, vilket också återspeglades
i direktiven till den invandrarpolitiska utredningen, IPOK.

IPOK konstaterade också i sitt betänkande att begreppet invandrar- och
minoritetspolitik också i fortsättningen bör vara benämningen och grunden
för politiken på området. Därför är det oroande att regeringen i propositionen
enbart talar om invandrarpolitiken. Minoritetspolitiken nämns inte en
enda gång i den omfattande propositionen. Bristande satsningar på kulturens
område samt borttagande av stödet till invandrartidningar, i kombination
med andra åtgärder, kan tolkas som en radikal förändring av riktlinjerna för
invandrarpolitiken. Vad utskottet här anfört om bibehållande av begreppet
invandrar- och minoritetspolitik bör ges regeringen till känna.

3. Inrättande av ett kurdiskt kulturcentrum

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 4 börjar ”Utskottet vill” och slutar ”avstyrker motionsyrkandena” bort
ha följande lydelse:

Motionärerna har enligt utskottets mening på ett övertygande sätt visat på
behovet av ett kurdiskt kulturcentrum i Stockholm. Kurderna som är
splittrade minoriteter utan eget land har en svårare situation än övriga

KrU 1985/86:5 y

flyktinggrupper. De bör därför ges ett i förhållande till övriga invandrargrupper
ökat stöd, bl. a. genom att ett kurdiskt, kulturellt institut upprättas.
Regeringen bör så som föreslås i motionerna 2229 och U522 snarast lägga
fram förslag härom.

4. Bidrag till Immigrantinstitutets verksamhet

Ing-Marie Hansson, Catarina Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson,
Anders Nilsson, Sylvia Pettersson och Maud Björnemalm (alla s) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Immigrantinstitutet
bedriver” och slutar ”blir tillgodosedda” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till vad som anförts anser utskottet att frågan om
Immigrantinstitutets verksamhet bör övervägas i samband med beredningen
inom regeringskansliet av utredningsförslagen. I avvaktan härpå bör enligt
utskottets mening Immigrantinstitutet för nästa budgetår få ett oförändrat
bidrag om 200 000 kr. jämte viss kostnadsuppräkning. Riksdagen har också i
enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen beräknat medel av
minst denna storlek under anslaget F 3. Bidrag till särskilda kulturella
ändamål (prop. 1985/86:100 bil. 10, KrU 1985/86:18, rskr,1985/86:192). Vad
kulturutskottet har anfört om överväganden av frågan om institutets
verksamhet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

KrU 1985/86:5 y

Remissyttrande

Statens kulturråd anför inledningsvis att riksdagens kulturutskott har hemställt
om statens kulturråds yttrande över motionerna 1985/86:339, 343, 344
och 348. På grund av den korta tid som stått till buds avges yttrandet av
kansliet.

I yttrandet anförs vidare följande:

Immigrantinstitutets verksamhet består av dels Invandrarförlaget dels övrig
verksamhet med bl. a. bibliotek och kulturprogram.

Inom ramen för det statliga litteraturstödet har Invandrarförlaget under
den senaste sjuårsperioden fått i genomsnitt 75 000 kr. per år i litteraturstöd.
Av de 20 titlar som fått bidrag har fem ännu inte kommit ut. Ansökningar om
bidrag har minskat betydligt de två sista åren vilket tyder på att utgivningen
för närvarande är mycket begränsad (se underbilaga 1).

Till den övriga verksamhet som institutet bedriver har rådet inte gett
bidrag då verksamheten inte har den inriktning som i första hand faller inom
de bidragsanslag som rådet disponerar.

I kontakterna med kulturlivet har vi noterat att Immigrantinstitutets
verksamhet är omdiskuterad och värderas mycket olika av olika parter.

Ovanstående är det bidrag till en kulturpolitisk bedömning som kulturrådets
kansli för närvarande kan lämna. Skulle bedömningen grundas på
invandrarpolitiska ställningstaganden - motionerna har väckts med anledning
av propositionen om invandrarpolitiken och jämförelse görs med stödet
till invandrarorganisationer av olika storlek - får andra faktorer vägas in.

KrU 1985/86:5 y

Bil.

Angående Invandrarförlaget. Stöd till litteratur på invandraroch
minoritetsspråk (enskilda titlar) samt stöd till allmänna
förlagskostnader budgetåren 1979/80-1985/86

Budget- år	Stöd till enskilda titlar Antal Stödbelopp	Stöd till allmänna förlagskostnader	Summa
1979/80	5	64 900	65 000	129 900
1980/81	1	10 000	65 000	75 000
1981/82	5'	87 500	30 000	117 500
1982/83	52	67 000	40 000	107 000
1983/84	3	39 500	30 000	69 500
1984/85	l3	10 000	15 000	25 000
1985/86	-	-	-	_4
Summa	20	278 900	245 000	523 900

1 2 titlar, 23 000 kr. i stödbelopp, ännu ej utgivna

2 2 titlar, 37 000 kr. i stödbelopp, ännu ej utgivna

3 Ännu ej utgiven. Beslutsdatum 1985-06-06

4 Utanför litteraturstödsanslaget erhöll förlaget 36 700 kr. i investeringsbidrag för
inköp av datorutrustning.

Kulturrrådet har i skrivelse lämnat följande kompletterande uppgifter:

I rådets yttrande uppgavs att 5 titlar av de 20 som sedan budgetåret 1979/80
erhållit stöd ännu ej är utgivna. Den uppgiften är felaktig. Korrekt antal
outgivna titlar är tre.

1981/82 2 titlar, 23 000 kr. i stödbelopp.

1982/83 1 titel, 30 000 kr. i stödbelopp.

Det bör också noteras att kulturrådet av olika orsaker knappast förväntar
sig att dessa titlar kommer att ges ut av Invandrarförlaget. Frågan om
återbetalning av stödbeloppen är däremot ej slutligt avgjord.

KrU 1985/86:5 y

Underbil. 1

På begäran av Invandrarförlaget har kulturrådet i skrivelse till kulturutskottet
klarlagt läget beträffande de tre outgivna titlarna (se underbilaga 1).
Kulturrådet anför följande:

För en titel har kulturrådet 1984-11-05 återkrävt stödbeloppet 30 000 kr.
Återbetalning har ej skett.

För en titel med stödbeslut 1982-05-14 har förlaget i brev 1986-01-20
meddelat att titeln inte kommer att ges ut. Kulturrådet kommer att begära
återbetalning men beslut om detta är ännu inte fattat.

För en titel med stödbeslut 1982-05-14 har inget meddelats från förlaget.
Då fyra år gått sedan stödbeslutet fattats utan att boken kommit ut förefaller
det inte möjligt för rådet att uttala sig om huruvida denna titel kommer att
utges. Om förlaget inte inom kort lämnar sådana upplysningar att det
framgår att utgivningen påbörjats blir återkrav aktuellt.

KrU 1985/86:5

Underbil. 2