yttr 1984/85 nu9y y (Yttrande 1984/85:nu9y)

NU 1984/85: 9 y

Näringsutskottets yttrande
1984/85: 9 y

om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115)

Till arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1984/85: 115 om regional utveckling och utjämning, avsnitten
3.3.1, 3.3.2, 3.4.1 och 3.4.2, jämte motsvarande delar av elva
motioner som har väckts med anledning av propositionen. I de angivna
avsnitten av propositionen läggs fram vissa förslag om regionalpolitiska
insatser för att främja teknikspridning och företagsutveckling.

De motioner som behandlas här är följande:

1984/85:2911 av Kersti Johansson (c) och Arne Fransson (c), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att utvecklingsfondernas
utlåningsvillkor förändras i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1984/85:2915 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c), såvitt gäller hemställan

4. att riksdagen beslutar att anslaget Regionala utvecklingsinsatser
m. m. i sin helhet fördelas till resp. länsstyrelse utan reservation av medel
för regeringens disposition,

5. att riksdagen till nytt anslag. Produktutveckling inom det trätekniska
området, för budgetåret 1985/86 anvisar ett reservationsanslag av
10000000 kr. i enlighet med det som anförts i motionen,

6. att riksdagen till de regionala utvecklingsfonderna m.m. anvisar ett
reservationsanslag av 130000000 kr. i enlighet med vad som anförts i
motionen,

1984/85:2917 av Stina Gustavsson (c) och Rune Gustavsson (c), vari
hemställs att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av regionalpolitiska insatser i Kronobergs län,

1984/85:2918 av Lennart Bladh m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om att
medel för teknikspridning skall komma hela landet till del,

1984/85: 2942 av John Andersson (vpk), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts i anledning av
regeringens proposition om regional utveckling och utjämning,

1984/85:2943 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan (7) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om teknologins utveckling och spridning,

1 Riksdagen 1984185. 17 sami. Nr 9 y

NU 1984/85: 9 y

1984/85:2948 av Nils-Olof Gustafsson (s) och Margareta Winberg (s),
vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om komplettering av utvecklingsresurser för näringslivets
förnyelse och utveckling i Jämtlands län,

1984/85:2951 av Alf Wennerfors m. fl. (m), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om spridning av teknik och utbildningsmöjligheter,

1984/85:2954 av Arne Nygren m.fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts

2. om ytterligare forsknings- och utvecklingsarbete i skogslänen,

4. om teknikspridningsinsatser till skogslänen.

1984/85:2956 av Yvonne Sandberg-Fries m. fl. (s), såvitt gäller hemställan
(2) att regionalpolitiskt utvecklingskapital bör få lämnas även i kommunerna
Sölvesborg, Karlshamn, Ronneby och Karlskrona,

1984/85:2962 av Agne Hansson (c) och Gösta Andersson (c), såvitt
gäller hemställan (4) att riksdagen beslutar att stödet för regionala insatser
för företagsutveckling skall gälla alla län.

Allmänna synpunkter

De avsnitt av proposition 1984/85: 115 som näringsutskottet har beretts
tillfälle att yttra sig över utgör endast en liten del av propositionen. Avsnitten
innehåller emellertid förslag av betydande principiellt intresse. Förslagen
kan ses som uttryck för en strävan att anpassa regionalpolitiken till nya
förutsättningar. En sådan omorientering har länge framstått som önskvärd
mot bakgrund bl. a. av att tillväxten i ekonomin har avtagit och att det
därför har blivit svårare att omfördela industriell verksamhet mellan olika
delar av landet i syfte att förbättra den regionala balansen.

Såsom anförs i propositionen blir nu den primära uppgiften att främja
utvecklingen av befintliga företag och stödja nyföretagande i de regionalpolitiskt
prioriterade delarna av landet. Detta innebär en ändring av regionalpolitikens
traditionella inriktning, som är stöd till fysiska investeringar
med direkta sysselsättningseffekter. Med en sådan ändrad inriktning kommer
det regionalpolitiska stödet att delvis sammanfalla med det industripolitiska
stödet, särskilt det som riktar sig till små och medelstora företag. I
båda fallen är målet att främja utvecklingen av konkurrenskraftiga företag.
I båda falten sker detta framför allt genom åtgärder för att höja kunskapsnivån
i företagen och genom stöd till sådana ”mjuka” investeringar i produktutveckling
och marknadsföring m. m. som blir allt viktigare för företagens
tillväxt.

NU 1984/85: 9 y

Näringsutskottet ansluter sig allmänt till vad som sägs i propositionen
om vikten av att få till stånd en utveckling av livskraftiga företag även i de
regionalpolitiska stödområdena. Utskottet ser det också som angeläget att
de regionalpolitiska medlen ges en utformning som är lämpad för det
angivna syftet. Härvid bör särskilt erfarenheterna av det industripolitiska
småföretagsstödet kunna komma till användning. I betänkandena NU
1984/85:22 och 23 har utskottet nyligen behandlat en rad frågor rörande
detta stöd. Utskottet har därvid tagit ställning till såväl principfrågor om
stödets inriktning och omfattning som olika konkreta frågor, bl. a. om de
regionala utvecklingsfondernas verksamhet.

Näringsutskottets ställningstaganden utgick från riksdagens beslut våren
1984 om industripolitikens inriktning (prop. 1983/84: 135, NU 1983/84:42,
rskr. 1983/84:379). Beslutet innebar bl.a. ett treårsprogram för statens
industriverk (SIND), innefattande ökade insatser för spridning av ny teknik
till de små och medelstora industriföretagen och uppbyggnad av teknisk
kompetens hos företagen. Det förutsattes att även det statliga stödet
till industrins forsknings- och utvecklingsarbete genom styrelsen för teknisk
utveckling (STU) i ökad grad skulle inriktas på de mindre företagen.
Vidare innebar beslutet att de regionala utvecklingsfonderna liksom tidigare
skulle tjäna som instrument för de statliga insatserna på regional nivå.

I samband med 1984 års beslut skedde även vissa förändringar i reglerna
för utvecklingsfondernas finansieringsverksamhet i syfte att öka flexibiliteten
i verksamheten.

Det ligger i sakens natur att åtgärder av det slag som ingår i 1984 års
industripolitiska program kan ge effekter först på något längre sikt. Näringsutskottet
håller det emellertid för sannolikt att de statliga insatserna
för bl. a. teknikspridning och kompetensuppbyggnad i inte oväsentlig grad
har bidragit till den nuvarande dynamiska utvecklingen av de små och
medelstora företagen. Med hänsyn härtill biträder utskottet vad som föreslås
i proposition 1984/85:115 om att åtgärder med motsvarande inriktning
skall införlivas med det regionalpolitiska stödet.

I sammanhanget bör påpekas att regeringens förslag innebär att de
nuvarande regionalpolitiska stödformerna bibehålls samtidigt som nya införs.
Näringsutskottet har under de senaste åren haft att behandla åtskilliga
motioner med yrkanden om en minskning av antalet stödformer och en
samordning av det industripolitiska med det regionalpolitiska stödet. Utskottet
har vid sin behandling av dessa yrkanden hänvisat till att pågående
översyn av regionalpolitiken kunde väntas leda till att kraven på förenkling
och samordning skulle komma att tillgodoses. Det kan nu konstateras att
så inte har blivit fallet. Utskottet noterar att det inom regeringskansliet har
inletts en översyn av stödsystemen. I sitt nyligen avlämnade betänkande
NU 1984/85: 23 (s. 26) har utskottet förutsatt att regeringen på lämpligt sätt
håller riksdagen informerad om sitt fortsatta arbete med frågan.

NU 1984/85: 9 y

Teknikspridning

I propositionen (avsnitt 3.3.1) görs vissa allmänna uttalanden om teknikspridning
i de regionalpolitisk! prioriterade områdena. Föredragande
statsrådet pekar bl. a. på att en väl utbyggd infrastruktur inom utbildningens
och forskningens område är en viktig förutsättning för en god utveckling
i landets olika delar och att den geografiska spridningen av högskoleutbildningen
därvidlag har haft stor betydelse. Därefter berörs frågor om de
olika former av samverkan mellan regionala organ, högskolor och företag
som har vuxit fram på många håll i landet och som har lett till inrättandet
av teknikcentra med särskild inriktning på att underlätta spridningen av ny
teknik till små och medelstora företag. I propositionen anförs att de avgörande
besluten om inrättande av sådana centra bör fattas av regionala och
lokala organ, som har bäst kännedom om förutsättningarna i det enskilda
fallet. Länsstyrelserna har emellertid en viktig samordnande roll och kan
också medverka i finansieringen genom de projektmedel som ställs till
förfogande inom det s.k. länsanslaget till regionala utvecklingsinsatser
m. m. Sådant stöd bör, anförs det, vara av engångskaraktär och inte ha
karaktären av driftsstöd.

I sammanhanget erinras om att näringsutskottet under senare år har
behandlat ett stort antal motionsyrkanden om direkta statliga bidrag till
olika regionala teknikcentra. Utskottet har avstyrkt samtliga dessa yrkanden
med hänvisning till att riksdagen normalt inte bör ta ställning till frågor
om prioritering av olika regionala insatser. Utskottet kan också ansluta sig
till vad som sägs i proposition 1984/85: 115 om att de avgörande besluten
om inrättandet av teknikcentra bör fattas på regional nivå och att statligt
stöd via länsstyrelserna bör ha karaktären av starthjälp.

Principiella frågor om teknikspridning berörs i motion 1984/85: 2951 från
moderata samlingspartiet. Där anförs att högre utbildning och forskning
inte i första hand bör betraktas som ett regionalpolitisk! instrument och att
resurserna måste koncentreras till ett begränsat antal orter. Motionärerna
ger vidare uttryck för en viss tveksamhet beträffande värdet av regionala
teknikcentra. Uppbyggnaden av sådana centra kan enligt deras mening
innebära risk för krav på permanent stöd från stat och kommun.

Näringsutskottet vill från sina utgångspunkter ansluta sig till vad som i
propositionen sägs om de regionala högskolornas betydelse för teknikspridningen.
Mot bakgrund av vad som nyss har anförts om inrättandet av
regionala teknikcentra finner utskottet vidare att de farhågor beträffande
sådana centra som kommer till uttryck i motion 1984/85:2951 (m) är
överdrivna. De principer för statens insatser för bildandet av teknikcentra
som anges i propositionen och som riksdagen föreslås ansluta sig till bör
skapa full klarhet hos berörda intressenter om att verksamheten efter ett
uppbyggnadsskede måste kunna bedrivas utan statligt stöd. Således ser
utskottet ingen anledning för riksdagen att uttala sig i enlighet med yrkandet
i motionen.

NU 1984/85: 9 y

Allmänna frågor om teknikspridning berörs också i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 1984/85:2943. Där anförs bl. a. att utvecklingen
på data- och elektronikområdet kan få negativa följder ur regionalpolitisk
synvinkel. Motionärerna pekar på att det finns starka tendenser till centralisering
i fråga om såväl tillverkning som programkompetens.

Näringsutskottet erinrar om att regeringen, sedan riksdagen på förslag
av utskottet (NU 1983/84:11) i december 1983 begärt ett samlat program på
informationsteknologins område, har låtit berörda myndigheter utarbeta
ett underlag för ett sådant program. Regeringen väntas komma att redovisa
detta underlag jämte sina egna bedömningar i en skrivelse till riksdagen
under detta riksmöte.

Näringsutskottet räknar med att frågor av det slag som tas upp i motion
1984/85:2943 (vpk) kommer att bli belysta i denna skrivelse. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet motionen i nu angiven del.

Näringsutskottet övergår härefter till förslaget i propositionen om särskilda
medel till regeringens förfogande för stöd till teknik- och kunskapsspridning
i regionalpolitisk! prioriterade regioner. Förslaget motiveras
med att regeringen bör kunna stödja särskilt angelägna projekt, t. ex. om
medelsfrågan inte kan lösas på regional nivå. Som riktlinjer föreslås bl. a.
att stöd skall kunna lämnas även i vissa regioner som inte tillhör stödområdet.
Vidare föreslås att det statliga stödet, i likhet med vad som gäller för
stöd genom länsstyrelserna, skall begränsas till ett initialskede. Stödet
förutsätts inte överstiga en tredjedel av den totala insatsen i form av
stiftelsekapital e. d.

Det föreslagna stödet utgör en utvidgning av det stöd som under innevarande
budgetår har lämnats för fördjupad samverkan mellan småföretag
och högskolor och för vilket 5 milj. kr. av länsanslaget har avsatts. Det
anges inte vilket belopp som beräknas för det nya stödet under nästa
budgetår. Av den del av länsanslaget som enligt propositionen skall stå till
regeringens förfogande, nämligen 31 milj. kr. av ett totalt anslag av 488
milj. kr., torde dock ca hälften vara avsedd för stöd till teknikspridning.

I centerpartiets partimotion 1984/85: 2915 yrkas på att länsanslaget i sin
helhet skall fördelas till länsstyrelserna. Ett bifall till detta yrkande skulle
få till följd att regeringen saknade medel för det föreslagna stödet. Vid
behandlingen i näringsutskottet har centerpartiets företrädare bekräftat att
yrkandet bör tolkas bl. a. som ett avståndstagande från förslaget om ett
centralt av regeringen fördelat stöd. Emellertid finns det enligt centerpartiets
uppfattning behov av ett ökat stöd till teknikspridning på regional
nivå. Den höjning av länsanslaget som föreslås i ett annat yrkande i
partimotionen skulle också ge utrymme härför.

Näringsutskottet finnér från sina utgångspunkter att det i propositionen
föreslagna stödet till teknikspridning fyller ett angeläget behov. Denna
uppfattning grundas på bl. a. de positiva erfarenheterna av det stöd som

NU 1984/85: 9 y

under innevarande budgetår har lämnats för fördjupad samverkan mellan
småföretag och högskolor. Inom ramen härför har bidrag utgått till verksamhet
som är av betydelse inte bara i ett regionalt perspektiv. Exempel
härpå är den långsiktiga kunskapsutveckling på småföretagsområdet som
bedrivs vid högskolan i Växjö. Mot bakgrund härav anser utskottet det
befogat att fördelningen av det föreslagna utvidgade stödet sker centralt av
regeringen. Näringsutskottet avstyrker alltså, från denna särskilda synpunkt,
yrkandet i motion 1984/85:2915 (c) om att hela länsanslaget skall
fördelas till länsstyrelserna. Utskottet har ingen erinran mot vad som
anförs i propositionen om riktlinjer för det nya stödet.

I motion 1984/85:2915 (c) föreslås vidare att riksdagen anvisar ett särskilt
anslag av 10 milj. kr. till produktutveckling inom det trätekniska
området. Yrkandet grundas på ett förslag av regionalpolitiska utredningen
om att 30 milj. kr. under en treårsperiod skall avsättas för att stimulera
produktutveckling och vidareförädling hos sågverks- och träförädlingsföretagen
i stödområdena. De särskilda medlen skulle utgöra en förstärkning
av SIND:s branschprogram för den träbearbetande industrin. Utredningens
förslag har inte biträtts av regeringen.

Det ifrågavarande branschprogrammet, som inleddes budgetåret 1972/
73, innefattar stöd till bl. a. utbildning, utredningar, omställningsåtgärder
och kollektiva exportfrämjande åtgärder. Inom den treårsram för SIND:s
verksamhet som riksdagen fastställde år 1984 har medelsförbrukningen för
branschprogrammet beräknats till ca 14 milj. kr. om året. Näringsutskottet
har i betänkandet NU 1984/85:3 (s. 13-15) närmare redogjort för programmet
och för de övriga statliga insatserna, bl. a. genom STU, för den
träbearbetande industrin. Bl. a. framgår att insatserna till stor del kommer
företag inom de regionalpolitiska stödområdena till godo.

Med hänvisning till det anförda avstyrker näringsutskottet motion 1984/
85:2915 (c) i denna del.

Näringsutskottet övergår härefter till att behandla fem motioner i vilka
framförs olika yrkanden om den geografiska fördelningen av stödet till
teknikspridning.

I motion 1984/85:2917 (c), som behandlar frågor rörande Kronobergs
län, anförs bl. a. att det är angeläget att verksamheten vid Teknikcentrum i
Växjö kan vidareutvecklas och att staten fortsättningsvis tar sin andel av
kostnaderna. I motion 1984/85:2918 (s) föreslås att medel för teknikspridning
skall komma hela landet till del. Motionärerna hänvisar till planer på
att inrätta ett s. k. CAD/CAM-centrum i Kristianstads län.

Frågor om Jämtlands län behandlas i motion 1984/85:2948 (s), i vilken
föreslås att särskilda resurser ställs till förfogande för teknikspridning inom
länet. Dessa resurser skulle utgöra en ersättning för den uppbyggnad av en
filial i Östersund till Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum (IUC) som

NU 1984/85: 9 y

föreslagits av regionalpolitiska utredningen, ett förslag som regeringen
dock inte anslutit sig till.

I motion 1984/85:2954 (s) berörs den negativa befolkningsutvecklingen i
skogslänen. Motionärerna anser att det behövs mycket kraftfulla åtgärder
för att vända denna utveckling. I fråga om teknikspridning anförs bl. a. att
det krävs särskilda insatser inom data- och elektronikområdet i regionen,
exempelvis någon form av ingenjörsutbildning på mellannivå.

Näringsutskottet anser sig inte ha anledning att ta ställning till de angivna
motionsyrkandena, som gäller frågor om prioritering mellan olika
regioners behov vid fördelningen av de statliga insatserna för teknikspridning.
Det torde få ankomma på regeringen och berörda länsstyrelser att
utifrån regionalpolitiska överväganden fördela de resurser som riksdagen
ställer till förfogande för ändamålet.

I motion 1984/85: 2942 (vpk) begärs en utredning om industrins forskning
och utveckling i de fyra nordligaste länen. Motionären anser att verksamheten,
som i dag är övervägande processinriktad, bör inriktas mot en mer
differentierad industristruktur. Om det krävs särskilda åtgärder för att
detta skall ske får regeringen och riksdagen inte tveka att skaffa de nödvändiga
styrmedlen, anförs det.

Näringsutskottet hänvisar till att betydande insatser har gjorts bl. a.
genom Norrlandsfonden för att bredda basen för näringslivet i de nordligaste
länen. Fonden har sålunda lämnat stöd till forskning och teknikutveckling,
i första hand inom områden som ger möjligheter till utveckling av
Norrlands egna naturresurser men även inom bioteknik, medicinsk teknik
samt elektronik och data. Vidare har Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) nyligen avsatt 10 milj. kr. för ett teknikcentrum vid högskolan i
Luleå. Utskottet erinrar också om att propositionen innehåller förslag om
medel för att förstärka forskning och högre utbildning i Umeå, Luleå och
Kiruna.

Mot bakgrund av de insatser som redovisats ser näringsutskottet inget
behov av en utredning enligt motionsyrkandet.

F öretagsutveckling

Som en bakgrund till de förslag om regionalpolitiska insatser för företagsutveckling
som läggs fram i propositionen anför industriministern att
investeringar i forskning, utveckling och marknadsföring har kommit att
bli allt viktigare för företagen och att ökad vikt bör tillmätas dessa faktorer
inom det regionalpolitiska stödsystemet. Näringsutskottet delar, som redan
sagts, denna principiella uppfattning.

Innebörden av regeringens förslag är att regionalpolitiska medel från
länsanslaget skall kunna användas av länsstyrelserna för det nya ändamålet
företagsutveckling vid sidan av de nuvarande stödformerna lokalise -

NU 1984/85: 9 y

ringsbidrag, glesbygdsstöd och regional projektverksamhet. Enligt förslaget
skall företagsutveckling omfatta tre slag av åtgärder, nämligen företagsstimulerande
åtgärder, företagsservice inkl. utbildningsinsatser och
stöd till produktutvecklings- och marknadsföringsprojekt i form av regionalt
utvecklingskapital. De två förstnämnda slagen av insatser skall kunna
komma i fråga i hela landet. Utvecklingskapital skall däremot enligt förslaget
kunna lämnas enbart inom de regionalpolitisk! prioriterade områdena.

I propositionen föreslås att i princip samma regler skall gälla för regionalt
utvecklingskapital som i dag gäller för utvecklingskapital från de
regionala utvecklingsfonderna. Denna finansieringsform bygger på riskdelning.
Medlen behöver inte återbetalas om projektet i fråga misslyckas; å
andra sidan kan fonderna genom royalty få tillbaka ett större belopp än det
som har satsats.

De två andra föreslagna formerna av regional företagsutveckling svarar
också mot verksamhet som utvecklingsfonderna redan i dag bedriver. I
propositionen föreslås därför att länsstyrelserna även beträffande dessa
åtgärder skall låta utvecklingsfonderna handha genomförandet av åtgärderna.
Sammanfattningsvis kan alltså det föreslagna regionala stödet till
företagsutveckling ses som en intensifiering av den verksamhet som utvecklingsfonderna
bedriver i hela landet i syfte att främja utvecklingen av
de små och medelstora industriföretagen.

Förslaget i propositionen bygger i huvudsak på ett förslag av regionalpolitiska
utredningen. Denna ansåg dock att medel borde avsättas direkt till
utvecklingsfonderna i de prioriterade länen. Som framgått föreslår regeringen
att i stället de berörda länsstyrelserna skall kunna disponera medel
för ändamålet från den del av länsanslaget som anvisas till resp. länsstyrelse.
Det blir alltså länsstyrelsernas sak att fördela medlen mellan olika
ändamål. Härav följer att omfattningen av det nya stödet inte i förväg kan
beräknas eftersom den blir resultatet av prioriteringar inom varje län.

I de motioner som näringsutskottet har att yttra sig över har inga invändningar
rests mot det föreslagna stödet till regional företagsutveckling.
Däremot har centerpartiet i motion 1984/85:2915 yrkat på att medel för
ändamålet skall tillföras utvecklingsfonderna direkt i enlighet med regionalpolitiska
utredningens förslag. Motionärerna hänvisar till att centerpartiet
tidigare har föreslagit en ökning av medelstilldelningen till de regionala
utvecklingsfonderna m. m. med 100 milj. kr. i förhållande till regeringens
förslag. Denna anslagsfråga har nyligen behandlats av näringsutskottet,
som har avstyrkt ifrågavarande motionsyrkande (NU 1984/85:22 s.
30). Centerpartiets företrädare i utskottet har reserverat sig häremot (res.
17). I den nu aktuella motionen vidhålls det tidigare yrkandet, varjämte
föreslås att ytterligare 30 milj. kr. skall anvisas till de regionala utvecklingsfonderna.

I nämnda betänkande lämnas också en utförlig redogörelse för olika
frågor om utvecklingsfonderna. Såvitt gäller fondernas finansieringsverksamhet
framgår (s. 23) att efterfrågan på finansieringsformen utvecklingskapital
har ökat under de senaste åren.

NU 1984/85: 9 y

Näringsutskottet förordar regeringens förslag om regionalpolitiska insatser
för företagsutveckling. Erfarenheterna av de regionala utvecklingsfondernas
motsvarande verksamhet har i huvudsak varit goda. En intensifiering
av insatserna inom de regionalpolitiskt prioriterade områdena kan mot
bakgrund härav väntas bidra till utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv i dessa delar av landet.

Näringsutskottet kan inte biträda förslaget i motion 1984/85: 2915 (c) om
att medel för regional företagsutveckling skall tillföras utvecklingsfonderna
direkt. Avvägningen av olika insatser på regional nivå synes lämpligen
böra ske genom länsstyrelserna, i all synnerhet som möjligheterna att
öka insatserna för företagsutveckling kan variera mellan länen. Beträffande
frågan om medel till utvecklingsfonderna m.m. hänvisar utskottet till
sitt ställningstagande i betänkandet NU 1984/85:22. Motionen avstyrks
alltså i ifrågavarande del.

I två motioner framförs önskemål om att stöd i form av regionalpolitiskt
utvecklingskapital skall kunna lämnas även utanför de regionalpolitiskt
prioriterade områdena. 1 motion 1984/85: 2962 (c) sägs att sådana insatser
skulle vara ett verksamt medel även i Kalmar län. 1 motion 1984/85:2956
(s), som gäller förhållandena i Blekinge län, pekas på att de föreslagna
reglerna innebär att endast en av länets fem kommuner kan komma i
åtnjutande av stödet.

Det ankommer inte på näringsutskottet att uttrycka någon uppfattning
om avgränsningen av de områden inom vilka regionalpolitiskt stöd av olika
slag kan lämnas. Utskottet vill dock peka på att regeringen, oberoende av
stödområdesindelningen, kan ta hänsyn till förhållandena inom varje län
vid fördelningen av länsanslaget. Samma gäller vid SIND.s fördelning av
medel till de regionala utvecklingsfondernas företagsservice och administration.
Utskottet finnér alltså inget skäl att biträda motionsyrkandena.

Näringsutskottet tar slutligen upp motion 1984/85:2911 (c), i vilken
föreslås att de regionala utvecklingsfonderna ges möjlighet att lämna stöd
till investeringar i lokaler i form av lån till förmånliga villkor. Såvitt
utskottet kan finna avser motionärerna införandet av en generell stödform
utan särskilt regionalpolitiskt syfte. Med hänsyn bl. a. till angelägenheten
av att antalet stödformer begränsas avstyrker utskottet motionen.

Stockholm den 25 april 1985

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly
Hansson (s), Rune Jonsson (s). Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s). Per
Westerberg (m). Jörn Svensson (vpk). Birgitta Johansson (s), Per-Richard
Molén (m), Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Lars Ahlström (m), Per-Ola
Eriksson (c) och Hugo Bergdahl (fp).

NU 1984/85: 9 y

Avvikande meningar

1. Allmänna synpunkter

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m). Lars
Ahlström (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken Allmänna synpunkter - som börjar med ”Det ligger” och
slutar med ”regionalpolitiska stödet” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning har industripolitiken genom 1984
års beslut givits en felaktig inriktning. Åtgärder av selektiv natur har i
alltför hög grad kommit att prägla de statliga insatserna på området.
Statens industriverk (SIND) har tillagts uppgiften att avgöra vilka branscher
och företag som är utvecklingsbara och som skall få del av det
statliga stödet.

Utskottet anser att den statliga industripolitiken i stället bör baseras på
generella åtgärder som varaktigt ökar lönsamheten och omställningsförmågan
hos näringslivet. Detta förutsätter en omfattande avreglering och även
en rad ändringar av bestämmelser på beskattningens område. Av största
vikt är att marknadens funktion inte störs. Vidare bör den nuvarande
myndighetsorganisationen på området omprövas framför allt i vad avser
SIND:s roll som centralt organ för industri- och regionalpolitiken.

Näringsutskottet har alltså en principiellt kritisk inställning till den av
regeringen förda industripolitiken. Härav följer att utskottet inte är berett
att allmänt förorda en användning av nuvarande industripolitiska medel i
regionalpolitiken. Utskottet kommer i det följande att ge synpunkter på de
olika förslagen i proposition 1984/85: 115 utifrån den grundsyn som här har
redovisats.

2. Allmänna synpunkter

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet
- under rubriken Allmänna synpunkter - som börjar med ”Det ligger”
och slutar med ”regionalpolitiska stödet” bort ha följande lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning har industripolitiken genom 1984
års beslut i alltför hög grad kommit att präglas av selektiva åtgärder. Man
har inte i tillräcklig grad beaktat vikten av att näringslivets och särskilt de
mindre företagens arbetsvillkor förbättras genom en omfattande avreglering
och genom ändrade skattebestämmelser. Utskottet ställer sig också
kritiskt till att statens industriverk (SIND) har givits rollen som centralt
organ för industri- och regionalpolitiken. Allmänt bör eftersträvas en mera
decentraliserad organisation på området med ökade befogenheter för de
regionala utvecklingsfonderna.

Näringsutskottet finnér alltså att kritik på vissa punkter kan riktas mot
den nuvarande utformningen av industripolitiken. Trots detta ställer sig

NU 1984/85: 9 y

utskottet i princip positivt till att åtgärder för att främja teknikspridning
och företagsutveckling liknande dem som ingår i det industripolitiska småföretagsstödet
införlivas med det regionalpolitiska stödsystemet. En förutsättning
är att detta sker på ett sätt som står i överensstämmelse med den
decentralistiska grundsyn som utskottet nyss har redovisat. Utskottet
återkommer härtill i samband med de synpunkter som lämnas i det följande
på de olika förslagen i proposition 1984/85: 115.

3. Regionala teknikcentra

Sten Svensson. Per Westerberg, Per-Richard Molén och Lars Ahlström
(alla m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Teknikspridning -som börjar med ”Näringsutskottet vill” och slutar med ”i motionen” bort
ha följande lydelse:

Näringsutskottet ansluter sig till vad som anförs i motion 1984/85:2951
(m) om spridning av teknik och utbildningsmöjligheter. Såsom framhålls i
motionen kan det leda till en försämring av kvaliteten hos den högre
utbildningen om verksamheten i första hand används som ett regionalpolitisk!
instrument. Detta skulle på längre sikt kunna få allvarliga konsekvenser
för industrins internationella konkurrenskraft. Även om de mindre
högskolorna bör kunna spela en roll för att förmedla ny teknik till företag
inom regionen får detta inte ske på bekostnad av deras huvuduppgift. För
att kvaliteten på undervisningen vid dessa högskolor skall kunna hållas på
en hög nivå bör de ges en fastare anknytning till universitet och högskolor
som bedriver forskning.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning att den i propositionen
förordade metoden för kontakt mellan högskolor och företag, nämligen
inrättandet av teknikcentra, är förenad med vissa problem. Sådana centra
kan medföra låsningar till en viss institutionell ram. Risker finns också för
att verksamheten efter ett uppbyggnadsskede kommer att kräva fortsatta
bidrag av offentliga medel i alltför stor omfattning. Detta gäller även om
riksdagen såsom näringsutskottet har förordat ställer sig bakom de i propositionen
föreslagna principerna för finansieringen av teknikcentra. Det
finns alltså skäl för staten att löpande utvärdera erfarenheterna av nuvarande
teknikcentra. Utskottet finnér det önskvärt att riksdagen genom ett
särskilt uttalande till regeringen ansluter sig till vad som här anförts.

4. Data- och elektronikområdet

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Teknikspridning - som börjar med ”Näringsutskottet räknar” och slutar
med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill understryka vikten av att sådana frågor om de
regionalpolitiska effekterna av utvecklingen på data- och elektronikområ -

NU 1984/85: 9 y

det som berörs i motion 1984/85:2943 (vpk) blir väl belysta i den skrivelse
till riksdagen om informationsteknologin som har aviserats av regeringen.
Riksdagen bör genom ett uttalande ansluta sig till vad som här anförts.

5. Stöd till teknik- och kunskapsspridning

Sten Svensson (m). Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m), Ivar
Franzén (c), Lars Ahlström (m), Per-Ola Eriksson (c) och Hugo Bergdahl
(fp) anser att den del av yttrandet — under rubriken Teknikspridning —
som börjar med ”Näringsutskottet finner” och slutar med ”nya stödet”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet biträder förslaget i motion 1984/85:2915 (c) om att
länsanslaget i sin helhet skall fördelas till länsstyrelserna, vilket överensstämmer
med regionalpolitiska utredningens förslag. Utskottet avvisar
alltså tanken på en central detaljstyrning av stödet. Det bör ankomma på
länsstyrelserna att utifrån sin kunskap av förhållandena inom resp. region
avväga behovet av stöd till teknikspridning mot andra behov. Samma
uppfattning redovisas i motion 1984/85:2951 (m). dock utan att något
särskilt yrkande om fördelningen av anslaget framförs. Den ökning av
länsanslaget som föreslås i de båda nämnda motionerna bör ge utrymme
för stöd från länsstyrelserna till angelägna teknikspridningsprojekt. Enligt
näringsutskottets mening bör därvid de riktlinjer för stödet som anges i
propositionen kunna gälla i tillämpliga delar. Utskottet förordar att riksdagen
i ett uttalande ansluter sig till vad som nu anförts.

6. Produktutveckling inom det trätekniska området

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet
— under rubriken Teknikspridning - som börjar med ”Med hänvisning”
och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen inte har beaktat
regionalpolitiska utredningens förslag om särskilda medel för att
stimulera produktutveckling m. m. inom den träbearbetande industrin.
Såsom redovisas i motion 1984/85: 2915 (c) finns redan förslag till program,
som har utarbetats av Träteknikcentrum efter samråd med intressenter i de
fyra nordligaste länen. Enligt utskottets mening skulle den föreslagna
förstärkningen av insatser för vidareförädling inom träindustrin utgöra en
effektiv form av regionalpolitisk! stöd. Utskottet biträder alltså yrkandet i
motionen om att riksdagen skall anvisa ett särskilt anslag av 10 milj. kr. för
angivna ändamål.

NU 1984/85: 9 y

7. Industrins forskning och utveckling i de fyra nordligaste länen

Jörn Svensson (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Teknikspridning - som börjar med "Mot bakgrund” och slutar med ”enligt
motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

De insatser som har gjorts av staten bl. a. genom Norrlandsfonden har
inte kunnat ändra den bristande balansen mellan de fyra nordligaste länen
och landet i övrigt såvitt avser fördelningen av industrins forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Som anförs i motion 1984/85:2942 (vpk) är verksamheten
i de nordligaste länen inriktad på att denna del av landet skall
fungera som leverantör av råvaror och halvfabrikat. Näringsutskottet delar
motionärens uppfattning att forsknings- och utvecklingsarbetet i stället bör
sikta till en differentiering av regionens industristruktur. Både statlig och
privatägd industri bör förmås att ta sitt ansvar härför. Utskottet förordar
alltså förslaget i motionen om en utredning av frågan. I uppdraget för
utredningen bör ingå även att överväga lämpliga styrmedel.

8. Regionalpolitiska insatser för företagsutveckling

Sten Svensson (m), Per Westerberg (m), Per-Richard Molén (m). Lars
Ahlström (m) och Hugo Bergdahl (fp) anser att den del av yttrandet -under rubriken Företagsutveckling - som börjar med ”Näringsutskottet
förordar” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser det angeläget att utvecklingen av ett konkurrenskraftigt
näringsliv i de regionalpolitisk! prioriterade områdena främjas.
Enligt utskottets mening sker detta effektivast genom generella åtgärder
inom ramen för den allmänna ekonomiska politiken, skattepolitiken och
arbetsmarknadspolitiken. Utskottet ansluter sig till vad som anförs härom i
moderata samlingspartiets motion 1984/85:2951.

Enligt näringsutskottets uppfattning är den typ av åtgärder för företagsutveckling
som föreslås i propositionen av jämförelsevis marginell betydelse.
Utskottet anser dock att särskilda insatser bl. a. för att stimulera till nyföretagande
i de berörda delarna av landet bör prioriteras liksom allmän
ekonomisk rådgivning. Mot bakgrund härav biträder utskottet regeringens
förslag om att länsstyrelserna skall kunna använda medel ur länsanslaget
för sådana ändamål. Av största vikt är därvid att insatserna får karaktären
av starthjälp till företagen och att dessa skall kunna leva vidare utan bidrag
av offentliga medel. Det är också angeläget att insatserna inte leder till
snedvridning av konkurrensen.

Näringsutskottet anser sig också kunna godta att de regionala utvecklingsfonderna
i berörda län får svara för genomförandet av sådana åtgärder
för företagsutveckling som länsstyrelserna finner angelägna.

Näringsutskottet avstyrker yrkandet i motion 1984/85:2915 (c) om särskilda
medel till utvecklingsfonderna.

NU 1984/85: 9 y

9. Regionalpolitiska insatser för företagsutveckling

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anser att den del av yttrandet
- underrubriken Företagsutveckling — som börjar med ”Näringsutskottet
kan” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser emellertid, med instämmande i vad som anförs
härom i centerpartiets motion 1984/85: 2915, att medel för företagsutveckling
bör tillföras utvecklingsfonderna direkt. Den av regeringen föreslagna
ordningen att länsstyrelserna ur länsanslaget skall avsätta medel till fondema
för ändamålet skulle strida mot nuvarande fördelning av ansvaret för
fonderna mellan huvudmännen, dvs. landstingen och staten genom SIND.
Som framhålls i motionen bör länsstyrelserna och fonderna bedriva sin
verksamhet på området i nära samverkan. Fondernas medelstilldelning bör
dock som hittills ske direkt. Utskottet tillstyrker yrkandet i motionen om
att 30 milj. kr. skall tillföras utvecklingsfonderna, att användas för stöd till
nyföretagare och annan företagsservice m. m. i berörda delar av landet.
Dessa medel utgör ett tillägg till den ökning med 100 milj. kr. av insatserna
för småföretagsutveckling bl. a. genom utvecklingsfonderna som centerpartiet
tidigare har föreslagit. Näringsutskottet förordar alltså den i motionen
föreslagna ökningen med sammanlagt 130 milj. kr. av medelstilldelningen
för angivna ändamål under nästa budgetår.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985