yttr 1984/85 nu7y y (Yttrande 1984/85:nu7y)

NU 1984/85:7 y

Näringsutskottets yttrande
1984/85:7 y

om energibeskattningen (prop. 1984/85:120)

Till skatteutskottet

I proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken föreslår regeringen
bl. a. att riksdagen skall godkänna de riktlinjer som föredragande
statsrådet har förordat i fråga om energianvändningen (mom. 8, delvis). En
del av dessa riktlinjer gäller energibeskattningen. Till den nämnda delen av
propositionen anknyter motion 1984/85:559 (m) yrkande 11 (delvis) från
allmänna motionstiden och motion 1984/85:2878 (c) yrkande lg med
anledning av propositionen.

Ytterligare ett antal krav i de motioner som har väckts med anledning av
propositionen gäller beskattningen av energi, nämligen inom följande
ämnesområden:

beskattning av kol motion 1984/85:2876 (m) yrkande 12 och motion

1984/85:2878 (c) yrkande 24,
beskattning av naturgas motion 1984/85:2878 (c) yrkande 23 (delvis),
beskattning av etanol motion 1984/85:2878 (c) yrkande 1 o (delvis),
skatt på viss elkraft motion 1984/85:2866 (vpk) yrkande 2,
skattebefrielse för av kopplingsbara

elpannor motion 1984/85:2878 (c) yrkande 9.

Skatteutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över ett
annat förslag i propositionen (mom. 6), vilket tidigare har överlämnats till
skatteutskottet. Det gäller en lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän
energiskatt. Lagändringen innebär förbättrade villkor vid utnyttjande av
vissa små vattenkraftverk. Samtidigt har näringsutskottet beretts tillfälle att
yttra sig över följande motioner: 1984/85:457 (vpk) om höjd produktionsavgift
på vattenkraft, m. m., 1984/85:1147 (c) om skattefri elproduktion vid små
vattenkraftverk, 1984/85:1230 (c) om begränsning av skattefriheten för s. k.
avkopplingsbara elpannor och 1984/85:2368 (c) om energibeskattningens
utformning.

Ytterligare ett antal motioner om energibeskattningen från allmänna
motionstiden har hänvisats till skatteutskottet. För att möjliggöra en samlad
bedömning av frågor rörande energibeskattningen överlämnar näringsutskottet
- under förutsättning av skatteutskottets medgivande - till skatteutskottet
det inledningsvis nämnda avsnittet i proposition 1984/85:120 och de
motionsyrkanden som anges i de båda första styckena ovan. I ämnet vill
näringsutskottet anföra följande.

1 Riksdagen 1984/85.17samt. Nr 7 y

NU 1984/85:7 y

Allmänna principer

Vid riksdagens beslut hösten 1983 om riktlinjer för den framtida energiskattepolitiken
(prop. 1983/84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96 och 97)
fastslogs att en grundläggande princip för energiskattepolitiken skulle vara
att främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning
som borde genomföras under 1980-talet. Hänsyn borde också tas till olika
energikällors effekter på miljön, bytesbalansen, försörjningstryggheten,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen.

Näringsutskottet, som då yttrade sig till skatteutskottet (NU 1983/84:4 y),
tillstyrkte regeringens förslag och utvecklade närmare sin syn på energiskattepolitiken
mera allmänt och beträffande olika delfrågor. De meningsskiljaktigheter
som förelåg vid utskottsbehandlingen framgår av yttrandet, till
vilket fogades ett antal avvikande meningar. I vissa av de delfrågor som nu
återkommer i form av motionsyrkanden kommer näringsutskottet i det
följande att utan ytterligare kommentarer hänvisa till vad som har sagts i det
nämnda yttrandet.

I den nu aktuella propositionen anförs (avsnitt 5.1, s. 56) i fråga om
riktlinjer för energianvändningen bl. a. att det bör vara en utgångspunkt för
den fortsatta inriktningen av samhällets styrning av energianvändningen att
priset på energi spelar en avgörande roll för vilka åtgärder som vidtas för att
hushålla med energi och för att övergå från ett energislag till ett annat. Med
pris menas det pris som användaren får betala, dvs. priset inkl. skatter och
avgifter. Priset på energi bör medvetet och aktivt användas för att åstadkomma
en effektiv och rationell energianvändning. Statsmakternas viktigaste
instrument för att direkt påverka priset på energi är energibeskattningen.
Skatteinstrumentet skall användas aktivt i energipolitiken.

Föredragande statsrådet erinrar vidare om riksdagens beslut om riktlinjer
för den framtida energiskattepolitiken år 1983 och anför sammanfattningsvis
(s. 58) att energibeskattningen aktivt och medvetet skall utnyttjas för att
åstadkomma en effektiv och rationell energianvändning.

I tre motioner framförs krav på att riksdagen skall uttala sig om riktlinjer
för energiskattepolitiken på ett övergripande plan.

De riktlinjer som anges i moderata samlingspartiets partimotion 1984/
85:559 har i korthet följande innebörd. Energiskattesatserna skall i princip
vara energineutrala. Avsteg från denna huvudprincip torde dock få göras vid
beskattningen av drivmedel. En förnyad översyn av hur olika energislag skall
beskattas bör genomföras. Därvid bör övervägas en övergång till mervärdeskatt
på energiområdet.

Centerpartiet sammanfattar i partimotionen 1984/85:2878 sina förslag till
riktlinjer för energibeskattningen enligt följande. Importerade och miljökrävande
energiråvaror såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning.
Importerade miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”,
vilket innebär att skatten sätts lägre än vad en energilikformig

NU 1984/85:7 y

beskattning med olja skulle motivera. Inhemska fasta bränslen och alternativa
drivmedel producerade på inhemska råvaror bör ej beskattas. Undantag
från en energilikformig beskattning med olja bör kunna göras för drivmedel
och en lägre beskattning ske när ekonomiskt rimliga substitut saknas.

I motion 1984/85:2368 (c) begärs ett riksdagsbeslut om att energibeskattning
i ökad omfattning skall tillgripas för att göra fortsatt energisparande
lönsamt för energikonsumenterna.

Näringsutskottet ansluter sig till regeringens förslag till riktlinjer i fråga om
energianvändningen i här aktuell del. Det finns sålunda enligt näringsutskottets
uppfattning starka energipolitiska skäl för att staten genom beskattning
av energi bör aktivt verka för en effektiv och rationell energianvändning.
Som grundläggande princip för energiskattepolitiken bör gälla att den skall
främja de energiinvesteringar för oljeersättning och energihushållning som
bör genomföras under 1980-talet. De allmänna riktlinjer för energibeskattningen
som riksdagen beslöt om hösten 1983 bör stå fast. I sitt yttrande (NU
1983/84:4 y) till skatteutskottet med anledning av den då framlagda propositionen
om energibeskattningen tog näringsutskottet ställning mot förslag om
en övergång till mervärdeskatt på energiområdet. Näringsutskottet har
fortfarande samma uppfattning i denna fråga. Av vad här har anförts framgår
att näringsutskottet inte ställer sig bakom de krav på ändrade riktlinjer för
energiskattepolitiken som framförs i de nu aktuella partimotionerna. Inte
heller finner näringsutskottet det motiverat med ett uttalande av riksdagen
om att energibeskattning skall tillgripas i ökad omfattning, vilket begärs i
motion 1984/85:2368 (c).

Vad nu har sagts innebär att näringsutskottet tillstyrker propositionen i här
behandlad del och avstyrker motionerna i motsvarande delar.

Kol och naturgas

De förslag om skatt på kol och naturgas som framförs i motionerna
1984/85:2876 (m) och 1984/85:2878 (c) ligger helt i linje med motionsyrkanden
som näringsutskottet behandlade i sitt yttrande NU 1983/84:4 y.
Riksdagen har för övrigt så sent som i december förra året tagit ställning till
motionsyrkanden av samma innebörd som de här aktuella i centerpartiets
motion. Näringsutskottet hänvisar till sitt tidigare yttrande i ämnet, där de
olika meningsyttringarna klart har kommit till uttryck, liksom till den nyss
nämnda riksdagsbehandlingen.

Etanol

I motion 1984/85:2878 (c) påyrkas ett uttalande av riksdagen om alternativa
drivmedel. Den del av yrkandet som näringsutskottet tar upp här gäller
krav på att en introduktion av etanol som drivmedel i första hand borde
stimuleras genom att etanol producerad på inhemska råvaror befrias från
skatt i likhet med andra inhemska bränslen.

1 * Riksdagen 1984185.17sami. Nr 7 y

NU 1984/85:7 y

Näringsutskottet vill här först erinra om att utskottet har att ta ställning till
en rad motionsyrkanden rörande introduktion av etanol som drivmedel. De
behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1984/85:30. Vidare noterar
utskottet att skatteutskottet skall behandla ytterligare ett antal motionsyrkanden
med samma syfte som det här aktuella.

I propositionen behandlas frågan om etanol som drivmedel i ett avsnitt
som rör introduktion av alternativa drivmedel. Föredragande statsrådets
överväganden (s. 214) mynnar ut i slutsatsen att ytterligare utredningsinsatser
erfordras när det gäller etanolens framtida roll inom transportsektorn. En
särskild utredning aviseras (s. 215) för att klarlägga förutsättningarna för
låginblandning av motoralkoholer i bensin. Regeringen har i mars i år
beslutat att tillkalla en parlamentarisk utredning.

Utredningen skall enligt pressmeddelande från industridepartementet
undersöka dels möjligheterna att använda olika motoralkoholer i ren form i
framför allt tyngre fordon, dels förutsättningarna för låginblandning av
motoralkoholer i bensin. Det gäller bl. a. att närmare klarlägga behovet av
kompletterande åtgärder i fordon och i distributionssystemet.

I första hand skall undersökas möjligheterna att producera motoralkoholer
ur inhemska råvaror. Det gäller bl. a. etanol ur spannmål och metanol
eller etanol ur cellulosa. En förutsättning för en sådan produktion anges vara
att motoralkoholerna kan produceras på ett konkurrenskraftigt sätt.

Utredningen skall även klarlägga konsekvenserna för olika samhällssektorer
vid en produktion av motoralkoholer, bl. a. konsekvenserna från
jordbruks-, beredskaps-, hälso- och miljösynpunkt. I uppdraget ingår också
att överväga olika förutsättningar för att få till stånd en introduktion av
motoralkoholer.

Näringsutskottet hälsar med tillfredsställelse att en allsidig utredning nu
kommer till stånd om användning av motoralkoholer som drivmedel, bl. a.
låginblandning av etanol i bensin. Härvid räknar utskottet med att frågan om
skattebefrielse för motoralkoholer producerade av inhemska råvaror kommer
att analyseras och övervägas som ett alternativ av utredningen, förutsatt
att dess samlade bedömning leder fram till slutsatsen att en introduktion på
ett eller annat sätt bör stimuleras av statsmakterna. Enligt näringsutskottets
uppfattning finns det inte för närvarande - utifrån enbart energi- och
industripolitiska utgångspunkter - skäl att föranstalta om skattebefrielse för
etanol producerad på inhemska råvaror. Det kan dock bli anledning för
regeringen att på nytt pröva frågan när ett allsidigt beslutsunderlag föreligger.

Näringsutskottet avstyrker sålunda motion 1984/85:2878 (c) i ifrågavarande
del.

NU 1984/85:7 y

Små vattenkraftverk

Statens energiverk har, såsom redovisas i propositionen (s. 143 f.; bilagedelen
s. 298 f.), på regeringens uppdrag genomfört en utredning (1984:4) om
små vattenkraftverk. Verket föreslår i utredningen bl. a. att skattefrihet skall
ges för viss kraft producerad i anläggningar med en installerad generatoreffekt
under 100 kW. För närvarande ges skattefrihet under 50 kW för den som
inte yrkesmässigt distribuerar elkraft. För att tröskelverkningar skall undvikas
bör enligt energiverkets förslag en skattefri produktion om 0,4 GWh per
år medges för anläggningar med en effekt mindre än 1500 kW. Energiverkets
förslag grundar sig på vad energiskattekommittén har föreslagit i betänkandet
(SOU 1982:16) Skatt på energi.

I propositionen föreslås (s. 145; lagförslag s. 18) en ändring av 2 § andra
stycket a) lagen (1957:262) om allmän energiskatt. Förslaget innebär att
gränsen för skatteplikt för den som inte yrkesmässigt distribuerar kraft höjs
från 50 kW till 100 kW. Det motiveras av energipolitiska skäl. Vidare uppges
att en höjning av gränsen leder till ett obetydligt skattebortfall och en viss
skatteadministrativ förenkling. Däremot bör enligt regeringen inte något
bottenavdrag införas eftersom ett sådant skulle leda till ett betydande
skattebortfall och försvårad skatteadministration.

Det framgår av energiverkets rapport (s. 37) att energiskattekommittén
beräknade det statsfinansiella bortfallet (med då gällande skattesatser) av de
föreslagna åtgärderna till sammanlagt ca 5,5 milj. kr.

I motion 1984/85:1147 (c) erinras om energiskattekommitténs förslag.
Motionärerna vill att riksdagen skall besluta att en elproduktion motsvarande
0,4 GWh per år och anläggning skall vara skattefri enligt det angivna
förslaget.

Näringsutskottet finner den av regeringen föreslagna skattelindringen väl
motiverad från energipolitiska utgångspunkter. Förslaget tillstyrks sålunda.

Näringsutskottet godtar vidare regeringens motivering till att den inte nu
föreslår något bottenavdrag för elektrisk kraft producerad i små vattenkraftverk.
Propositionen tillstyrks i ifrågavarande del. Därmed avstyrker
näringsutskottet motion 1984/85:1147 (c).

Skatt på viss vattenkraft

Fr. o. m. den 1 januari 1983 utgår en särskild skatt på elkraft som
produceras i vattenkraftverk (prop. 1982/83:50, SkU 1982/83:15, rskr.
1982/83:106). Skatten tas ut för elkraft som framställs inom landet i
vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av minst 1500 kW. Den är
2 öre per kWh om anläggningen har tagits i drift före år 1973 och 1 öre per
kWh om anläggningen har tagits i drift under åren 1973-1977. Kraft som
produceras i nyare anläggningar beskattas inte.

Två motioner (vpk) gäller denna skatt. Den ena tar sikte på att stimulera

NU 1984/85:7 y

effektiviseringar av äldre vattenkraftverk. Den andra gäller bl. a. en höjning
av skattesatsen.

I motion 1984/85:2866 (vpk) begärs att riksdagen i en meningsyttring till
regeringen skall ansluta sig till vad som i motionen har anförts om dispens
från produktionsavgiften på vattenkraft. För att en önskvärd satsning på
effektiviseringar av äldre vattenkraftverk skall komma till stånd föreslår
motionärerna att dispens skall beviljas under en treårsperiod efter en
effekti visering.

I propositionen berörs särskilt frågan om reinvesteringar i äldre vattenkraftverk
(s. 142). Föredragande statsrådet anför att genomförda överläggningar
med företrädare för kraftindustrin och med den tillverkande industrin
samt en redovisning av Kraftsam har visat att de planerade reinvesteringar
som kraftföretagen har redovisat är av betydande omfattning och torde
komma till stånd utan ytterligare insatser från statsmakternas sida. Regeringen
kommer därför till slutsatsen att det för närvarande inte finns anledning
att från statsmakternas sida särskilt stimulera dessa investeringar.

Näringsutskottet gör mot bakgrund av de omständigheter som redovisas i
propositionen samma bedömning som regeringen i denna fråga. Något
initiativ av riksdagen av den art som motionärerna önskar finner näringsutskottet
inte motiverat för att få till stånd önskvärda reinvesteringar.
Motion 1984/85:2866 (vpk) avstyrks därför i här behandlad del.

Motion 1984/85:457 (vpk) innehåller krav på en höjning av den nuvarande
produktionsavgiften för äldre vattenkraftverk till 6 öre per kWh. Samtidigt
begärs förslag från regeringen om en beskattning av importerad elenergi som
motsvarar den föreslagna höjningen, dvs. 6 öre per kWh. Med motivering i
samma motion framförs i motion 1984/85:458 (vpk) ytterligare önskemål
vilka delvis har ett direkt samband med de här behandlade motionsyrkandena.
Motion 1984/85:458 (vpk) behandlar näringsutskottet i betänkandet NU
1984/85:23.

Näringsutskottet avstyrkte förra året (NU 1983/84:30 s. 45) motionsyrkanden
med samma innebörd som de här aktuella. Vänsterpartiet kommunisternas
företrädare i utskottet reserverade sig. Riksdagen följde utskottet.

Näringsutskottet hänvisar till riksdagens tidigare ställningstagande och
kommer i fråga om skattens storlek till samma slutsats som förra året. Det
finns sålunda enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att på
grundval av motion 1984/85:457 (vpk) hemställa hos regeringen om förslag
till ändring av den nu gällande skattesatsen.

Förslaget om en avgift på importerad vattenkraft får ses mot bakgrund av
att under år 1983 en viss mängd elkraft importerades från Norge samtidigt
som vatten spilldes förbi turbinerna i svenska vattenkraftverk.

Näringsutskottet anser liksom förra året (se NU 1983/84:30 s. 46) att den
förbindelse som medlemmarna i Kraftindustrins samarbetsorgan för samkörning
med Norge fr. o. m. den 1 januari 1984 har iklätt sig medför att syftet
med det här aktuella motionsyrkandet blir tillgodosett utan att någon

NU 1984/85:7 y

importavgift behöver införas. Enligt vad näringsutskottet inhämtat har också
överenskommelsen hittills hållits. Ifrågavarande del av motion 1984/85:457
(vpk) avstyrks således.

Avkopplingsbara elpannor

Centerpartiet begär i motion 1984/85:2878 att riksdagen skall besluta att
skattebefrielse för s. k. avkopplingsbar elkraft skall begränsas i enlighet med
vad som förordas i motionen.

Det är inte rimligt, anför motionärerna, att staten med skattefrihet
stimulerar en försening av det energisystem som enligt enhälligt beslut av
riksdagen skall införas så snabbt som möjligt, dvs. ett energisystem i
huvudsak baserat på inhemska och förnybara energislag. Skattefrihet borde
endast beviljas vid avkopplingsbara elleveranser där biobränsle inte är ett
realistiskt alternativ och för elpannor med en effekt på minst 3 MW. Motion
1984/85:1230 (c) från allmänna motionstiden har samma huvudsakliga syfte
som det nu berörda yrkandet i partimotionen.

Skatteutskottet har i slutet av förra året, med reservation av centerpartiets
företrädare i utskottet, avstyrkt ett liknande krav (SkU 1984/85:19 s. 17).
Riksdagen gick på skatteutskottets linje.

Nu gällande regler för återbetalning av energiskatt för elleveranser till
avkopplingsbara elpannor beslöts av riksdagen hösten 1983 (prop. 1983/
84:28, SkU 1983/84:9, rskr. 1983/84:96 och 97). Dessa regler innebär i
huvudsak att riksskatteverket får medge återbetalning av energiskatt för
avkopplingsbara elpannor med effekt större än 1 MW när av energibalansskäl
ingen oljebaserad kraftproduktion förekommer eller har förekommit
under en sammanhängande period av fem dygn. Verkningarna av nuvarande
regler för avkopplingsbar elkraft bör enligt riksdagsbeslutet utvärderas så,
att ställning kan tas under år 1987 till frågan om behovet av fortsatt
skatteåterbetalning.

I den nu föreliggande propositionen analyseras (s. 108 f.) frågan om
konkurrens mellan utnyttjande av avkopplingsbara elpannor och pannor
avsedda för inhemska bränslen. Analysen mynnar ut i följande slutsats
(s. 110). Utnyttjandet av avkopplingsbara elpannor är bra för värmeverkens
ekonomi, underlättar introduktionen av ny förbränningsteknik och förbättrar
möjligheterna till senare elproduktion i kraftvärmeverk. Det innebär inte
någon långsiktig bindning till elkraft.

Ytterligare erinras i propositionen (s. 209) om att utredningen (1 1984:02)
om el och inhemska bränslen (ELIN) har tillkallats för att belysa frågan om
konkurrens mellan elkraft och inhemska bränslen. Av utredningens delbetänkande
(Ds 11984:27) Oljeersättning-Konflikter-Lokala lösningar? framgår
att det enligt utredningens mening för närvarande inte finns skäl att
föreslå vare sig ytterligare subventioner på inhemska bränslen eller nya
restriktioner för att begränsa elanvändningen. Däremot anser utredningen

NU 1984/85:7 y

att det kan finnas behov av en strukturering av oljeersättningen på såväl lokal
som regional nivå, så att den inte genomförs på ett sätt som strider mot de
långsiktiga målen för energipolitiken. Utredningen föreslår mot den bakgrunden
att regeringen tar initiativ till överläggningar med Svenska kommunförbundet,
med statens vattenfallsverk och övriga större kraftproducenter
och med företrädare för aktörerna inom den inhemska bränslesektorn.

Föredragande statsrådet anför bl. a. (s. 209) att de förordade överläggningarna
bör resultera i att kraftleverantörerna eller eldistributörerna, innan
en aktiv åtgärd för försäljning av elkraft vidtas, informerar och samråder med
det kommunala organ som har ansvar för kommunens energiplanering.

Näringsutskottet delar regeringens uppfattning att utnyttjande av avkopplingsbara
elpannor innebär en rad fördelar. Syftet med skatteåterbetalningen
är att åstadkomma att tillgänglig vattenkrafts- och kärnkraftsbaserad elproduktion
används så effektivt som möjligt. Det är samtidigt av stor vikt att
avkopplingsbar elkraft inte i större omfattning ersätter inhemska bränslen
eller negativt påverkar marknaden för sådana bränslen. Näringsutskottet
noterar med tillfredsställelse att regeringen särskilt följer denna fråga och är
beredd att vid behov ta initiativ till erforderliga åtgärder för att hindra en icke
önskvärd utveckling. Enligt riksdagens nyssnämnda beslut hösten 1983 skall
ställning tas år 1987 till frågan om behovet av fortsatt skatteåterbetalning.
Härutöver finns anledning att poängtera det samlade ansvaret hos kommuner
och eldistributörer att finna lösningar som möjliggör att användningen av
inhemska bränslen fortbestår samtidigt som elanvändning, när sådan är
ändamålsenlig, inte förhindras.

Mot bakgrund av vad näringsutskottet här har anfört finner utskottet inte
anledning för riksdagen att nu föranstalta om ändrade skatteregler för
avkopplingsbara elpannor. Ifrågavarande del av motion 1984/85:2878 (c)
avstyrks därför liksom motion 1984/85:1230 (c).

Stockholm den 11 april 1985

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Staffan Burenstam Linder (m), Rune
Jonsson (s), Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s),
Per Westerberg (m), Birgitta Johansson (s), Per-Richard Molén (m), Ivar
Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Sylvia Pettersson (s),
Hugo Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

NU 1984/85:7 y

Avvikande meningar

1. Allmänna principer

Staffan Burenstam Linder, Sten Svensson, Per Westerberg och PerRichard
Molén (alla m) anser att den del av yttrandet under rubriken
Allmänna principer som börjar med ”Näringsutskottet ansluter” och slutar
med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet vill först framhålla att en förutsättning för att energipolitiken
skall kunna understödja arbetet på att skapa balans i samhällsekonomin
är att marknadsmässiga hänsyn tillåts spela den avgörande rollen vid
omvandlingen av energisystemet. Som anförs i motion 1984/85:559 (m) utgör
energibeskattningen för närvarande ett lapptäcke av olika skattesatser och
skattebefrielser. Den långtgående skattedifferentieringen har motiverats
från vitt skilda utgångspunkter utan någon bärande princip. Enligt näringsutskottets
mening bör energiskattesatserna i princip vara energilikformiga.
Eftersom drivmedelsbeskattningen fyller såväl energipolitiska som trafikpolitiska
syften torde dock avsteg från principen om energilikformighet kunna
accepteras för drivmedel. I den mån vissa energislag anses vara i behov av
speciella subventioner bör dessa redovisas öppet och inte få formen av
oredovisade skattebefrielser. Beskattning och dispensregler bör vidare
utformas så att den som har gjort en framgångsrik energibesparing inte
drabbas av högre skattesatser.

En förnyad översyn av hur olika energislag skall beskattas bör verkställas.
Därvid bör övervägas om energibeskattningen i någon form bör anpassas till
mervärdeskattesystemet i likhet med vad som tillämpas i andra västeuropeiska
länder.

2. Allmänna principer

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Allmänna principer som börjar med
”Näringsutskottet ansluter” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha
följande lydelse:

För att den positiva tendensen till ökad energihushållning och effektivare
energianvändning skall bestå är det enligt näringsutskottets uppfattning
nödvändigt att utformningen av skatter och avgifter på energi utgår från de
grundläggande principer för energipolitikens inriktning som anges i motion
1984/85:2878 (c).

Näringsutskottet föreslår att följande allmänna riktlinjer för beskattningen
av olika energikällor skall gälla. Importerade och miljökrävande energiråvaror
såsom kol och olja bör ha en energilikformig beskattning. Importerade
miljövänliga energikällor bör kunna få en viss ”miljörabatt”, innebärande att
skatten sätts lägre än vad en energilikformig beskattning skulle motivera.
Inhemska bränslen och alternativa drivmedel producerade av inhemska

NU 1984/85:7 y

råvaror bör ej beskattas. Undantag från en energilikformig beskattning bör
kunna göras för drivmedel, med lägre beskattning när ekonomiskt rimliga
substitut saknas.

Av vad näringsutskottet här har anfört framgår att utskottet tillstyrker
motion 1984/85:2878 (c) i ifrågavarande del. Genom ett beslut av nu angiven
innebörd tillgodoses också väsentligen det grundläggande syftet med motion
1984/85:2368 (c).

3. Etanol

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Etanol som börjar med ”Näringsutskottet
hälsar” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Som framgår av motion 1984/85:2878 (c) finns det många tungt vägande
skäl för att i Sverige tillämpa låginblandning av etanol i motorbensin.
Sammanfattningsvis finns följande argument för en sådan etanolintroduktion.

Svensk etanol kan helt baseras på inhemska råvaror och en sådan
produktion stämmer helt med målsättningen att ersätta olja. En förbättrad
miljö erhålls i tätorterna genom att införande av blyfri bensin underlättas och
därmed möjliggör införande av katalytisk rening eller annan bättre teknik för
rening av bilavgaserna. Försörjningstryggheten ökar och livsmedelsberedskapen
förbättras. Sysselsättningen ökar med 2 000-3 000 nya arbetstillfällen
vid en produktion av ca 300 000 m3 etanol. Bytesbalansen förbättras.
Svensk industri får ökade möjligheter att exportera teknologi och kompletta
anläggningar.

Enligt näringsutskottets uppfattning bör introduktionen av etanol i första
hand stimuleras genom att etanol producerad av inhemska råvaror befrias
från skatt i likhet med andra inhemska bränslen. Utskottet anser att
riksdagen har tillräckligt underlag för att nu fatta ett principbeslut av här
angiven innebörd. Något ytterligare utredningsarbete behöver sålunda inte
inväntas. Motionen tillstyrks i här aktuell del.

4. Små vattenkraftverk

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Små vattenkraftverk som börjar med
”Näringsutskottet godtar” och slutar med ”motion 1984/85:1147 (c)” bort ha
följande lydelse:

Som både energiskattekommittén och statens energiverk har föreslagit bör
ett bottenavdrag införas samtidigt som effektgränsen höjs. Genom ett sådant
fribelopp undviks en omotiverad tröskelverkan som kan hämma ett effektivt
utnyttjande av små vattenkraftverk. Regeringen bör snarast återkomma med
ett förslag av här angiven innebörd. Näringsutskottet tillstyrker sålunda
motion 1984/85:1147 (c).

NU 1984/85:7 y

5. Skatt på viss vattenkraft

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet under rubriken
Skatt på viss vattenkraft som börjar med ”Näringsutskottet gör” och slutar
med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

I likhet med vad som anförs i motion 1984/85:2866 (vpk) anser näringsutskottet
att statsmakterna bör stimulera effektiviseringar av äldre vattenkraftverk.
Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett förslag om
möjlighet till dispens från den här aktuella skatten på viss vattenkraft.

Motion 1984/85:457 (vpk) (=utskottet) följde utskottet.

Näringsutskottet anser att den nuvarande skattesatsen om 2 öre per kWh
inte är tillräcklig för att kraftbolagens övervinster av gamla vattenkraftverk
skall bringas ned till rimlig nivå. Som föreslås i motion 1984/85:457 (vpk) bör
därför införas en produktionsavgift på 6 öre per kWh för vattenkraftverk som
är mer än tio år gamla. Avgiften bör gälla för vattenkraftverk med en
installerad effekt över 1,5 MW.

Förslaget om (=utskottet) svenska vattenkraftverk.

Det är enligt näringsutskottets uppfattning oacceptabelt att svenska
kraftbolag väljer att spilla vatten förbi sina vattenkraftverk samtidigt som
elkraft importeras från Norge. Oavsett vilka överenskommelser som har
ingåtts skapas de bästa garantierna för att detta inte skall upprepas om
importerad elenergi beläggs med en skatt av samma storlek som produktionsavgiften
för äldre vattenkraftverk. Såsom föreslås i motion 1984/85:457 (vpk)
bör således beskattningen av importerad elenergi uppgå till 6 öre per kWh.
Motion 1984/85:457 (vpk) tillstyrks sålunda i här behandlad del.

6. Avkopplingsbara elpannor

Ivar Franzén (c), Per-Ola Eriksson (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser
att den del av yttrandet under rubriken Avkopplingsbara elpannor som
börjar med ”Näringsutskottet delar” och slutar med ”motion 1984/85:1230
(c)" bort ha följande lydelse:

En av huvuduppgifterna för energipolitiken är att medverka till att
omställningen av energisystemet från olja till förnybara och inhemska
energikällor kan fullföljas. Det är därför enligt näringsutskottets uppfattning
inte rimligt att staten, såsom sker med nu gällande regler för skattefrihet för
avkopplingsbara elpannor, stimulerar en försening av den omställning av
energisystemet som riksdagen i enighet har uttalat sig för. Utskottet anser att
regeringen målar upp en alltför positiv bild av verkningarna av att avkopplingsbara
elpannor utnyttjas. Det finns anledning att mycket starkare än vad
regeringen gör fästa uppmärksamheten på de problem som nuvarande regler
skapar för en snabb introduktion av inhemska bränslen. Näringsutskottet
delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 1984/85:2878 (c) om
att skattereglerna nu snarast bör ändras så att de står i samklang med de

NU 1984/85:7 y

övergripande energipolitiska målen. Skattefrihet för avkopplingsbara elpannor
bör beviljas endast när biobränsle inte är ett realistiskt alternativ och
elpannan har en effekt på minst 3 MW. Regeringen bör anmodas att utan
dröjsmål utarbeta ett förslag med denna innebörd och återkomma därmed
till riksdagen. Näringsutskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande del av
motion 1984/85:2878 (c) liksom motion 1984/85:1230 (c).

Särskilt yttrande

Ivar Franzén (c) och Per-Ola Eriksson (c) anför:

Centerpartiet har ett flertal gånger i motioner, reservationer och interpellationer
påpekat att vattenkraftsskatten har fått en olycklig utformning och
har hela tiden varit motståndare till den. Centerpartiet har vidare redovisat
en alternativ konstruktion av vattenkraftsskatten, som klart skulle främja
upprustning och effektivisering av befintliga vattenkraftverk. En komplettering
enligt vänsterpartiet kommunisternas förslag löser inte de grundläggande
problemen, varför vi inte har funnit skäl nog att biträda detta förslag.
Centerpartiet har tidigare hävdat att importerad vattenkraft borde beskattas
på samma sätt som inhemsk vattenkraft för att ”spill” av svensk vattenkraft
skall kunna undvikas. Kraftindustrin har förbundit sig att undvika sådant
”spill” som motiveras av billigare importström, och vi accepterar att avvakta
med ställningstagande i skattefrågan tills uppföljningen av överenskommelsen
med kraftindustrin har givit mer konkreta resultat.

minab/gotab Stockholm 1985 82583