yttr 1984/85 kru6y y (Yttrande 1984/85:kru6y)

KrU 1984/85:6 y

Kulturutskottets yttrande
1984/85:6 y

om radio- och TV-sändningar i kabelnät (prop. 1984/85:199)

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har berett kulturutskottet tillfälle yttra sig över
proposition 1984/85:199 om radio- och TV-sändningar i kabelnät jämte
motionerna 1984/85:3192-3195 väckta med anledning av propositionen samt
de under allmänna motionstiden år 1985 väckta motionerna 1984/85:399,
914,1168 och 2705, allt i de delar som avser kulturutskottets beredningsområde.

Kulturutskottet tar i det följande i huvudsak upp de kultur- och mediepolitiska
aspekterna på det föreliggande förslaget. Det är därvid av vikt att
betona att de yttrandefrihetsrättsliga synpunkterna är en viktig grundförutsättning
för kulturpolitiken i landet. Bland de mål för kulturpolitiken som
riksdagen enhälligt antagit (prop. 1974:28, KrU 1974:15, rskr. 1974:248)
ingår det mål som innebär att kulturpolitiken skall medverka till att skydda
yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för att denna frihet skall
kunna utnyttjas.

Försöksverksamhet med vidaresändning i kabelnät av program från
kommunikationssatelliter samt sändning av lokala program i kabelnät pågår
för närvarande dels inom ramen för Sveriges Radios sändningstillstånd, dels
med stöd av lagen (1984:115) om försöksverksamhet med särskild trådsändning.

Förslag som rör verksamhet med radio- och TV-sändningar i kabelnät,
grundade bl. a. på massmediekommitténs (U 1982:07) betänkande (SOU
1984:65) Via satellit och kabel, har förelagts riksdagen under våren 1985 i tre
propositioner. I den nu aktuella propositionen 1984/85:199 föreslås riksdagen
anta dels en lag om lokala kabelsändningar, dels lagar om ändringar i
radiolagen (1966:755), närradiolagen (1982:459) och lagen (1984:115) om
försöksverksamhet med särskild trådradiosändning. Televerkets roll och
uppgifter bl. a. i fråga om utbyggnaden av kabel-TV-nät redovisas av
regeringen i proposition 1984/85:158. Trafikutskottet har i sitt betänkande
1984/85:28 inte haft något att erinra mot vad som anförts i denna proposition.
Ett förslag till lag om ansvarighet för lokala kabelsändningar har nyligen lagts
fram i proposition 1984/85:208.

Frågor som rör kabelsändning kommer även att tas upp i utredningssammanhang
under den närmaste tiden. Regeringen har nyligen beslutat om
direktiv (dir. 1985:15) för en utredning om effekterna av reklam i radio och
TV. Vidare kommer en översyn att göras av den radiorättsliga lagstiftningen,
bl. a. mot bakgrund av den tekniska utvecklingen. En utredning har också
aviserats om våldsskildringar m. m. i rörliga bilder.

1 Riksdagen 1984/85.13sami Nr 6 y

KrU 1984/85:6 y

I den nu aktuella propositionen 1984/85:199 erinrar föredragande statsrådet
om att den försöksverksamhet med kabelsändningar som sker med stöd
av den provisoriska lagen från år 1984 får äga rum längst till utgången av år
1985. Det är därför angeläget att regler nu fastställs för att olika slag av
verksamhet i kabelnät skall kunna fortgå och utvecklas. Genom det
framlagda förslaget till lag om lokala kabelsändningar blir en utvidgning av
verksamheten möjlig. Detta kan enligt statsrådet skapa många värdefulla
möjligheter till informationsutbyte över gränserna, vilket bl. a. kan bidra till
att stärka samhörigheten mellan de nordiska länderna och ge invandrare
ökade möjligheter att få tillgång till program från sina hemländer. Ett
bredare programutbud kan också leda till förbättrade möjligheter att
tillgodose specialintressen. Särskild vikt läggs vid att den nya lagens
bestämmelser bl. a. är avsedda att medföra ökade möjligheter till sändning i
kabelnät av lokalt producerade program. Föredragande statsrådet har
förståelse för den oro som kommit till uttryck i remissyttrandena över
massmediekommitténs betänkande och som rört riskerna för att satellitprogram
kan innebära en förflackning av lyssnar- och tittarvanorna och för att de
lokala programmen skall bli dominerade av resursstarka programproducenter
som får någon form av mediemonopol. Sådana risker får dels uppvägas av
de positiva möjligheter till ökad information och utbyte över gränserna som
satellitsändningar erbjuder, dels balanseras genom stöd på det nationella
planet och i internationellt samarbete för de nationella rundradioföretagen
samt motverkas genom särskilda programregler.

Med tanke på den snabba tekniska utvecklingen anser statsrådet att det
kan bli nödvändigt att göra ändringar i den föreslagna lagen efter förhållandevis
kort tid, om det visar sig att reglerna inte längre framstår som
ändamålsenliga. Ändringar kan också aktualiseras i samband med beredningen
av yttrandefrihetsutredningens (Ju 1977:10) betänkande (SOU
1983:70) Värna yttrandefriheten.

Lagförslaget innebär tillståndsplikt för lokala kabelsändningar av det slag
som kallas satellitsändningar (från satellit i fast trafik, s. k. kommunikationssatellit)
och egensändningar. Tillstånd skall också krävas för att upplåta
kanaler för egensändningar. Tillstånd skall inte krävas för vidaresändning i
kabelnät av radioprogram i rundradiosändning, dvs. sådan som är avsedd att
tas emot direkt av allmänheten, t. ex. Sveriges Radios sändningar eller
sändningar som kan tas emot direkt av allmänheten från direktsändande
satelliter. Internationella definitioner på olika slag av satellittjänster redovisades
i proposition 1983/84:91 (s. 6-8). Gränsdragningen mellan satelliter i
fast trafik (kommunikationssatelliter, vilka sänder på låg frekvens och kräver
dyrbara mottagare samt vidaresändning av program till allmänheten) och
direktsändande satelliter (som sänder på högre frekvens och kan tas emot
direkt av allmänheten) kan komma att bli oklar genom den tekniska
utvecklingen framöver. Därför skall denna avgränsningsfråga mellan det
tillståndspliktiga och icke tillståndspliktiga området behandlas med förtur

KrU 1984/85:6 y

vid den kommande översynen av den radiorättsliga lagstiftningen. Tillstånd
för lokala kabelsändningar skall inte krävas om det är fråga om sändningar
som enbart kan tas emot i bostäder och som inte når fler än femtio bostäder.

Ett sådant system med tillståndsprövning som förordas i propositionen kan
enligt föredragande statsrådet ses som ingrepp i den yttrandefrihet och
informationsfrihet som varje medborgare är tillförsäkrad enligt regeringsformen.
Avsikten med systemet är dock att säkerställa att egensändningar
kommer till stånd, att deltagande blir möjligt för alla som vill sända samt att
garantier skapas för att egensändningarna når ut till alla som är anslutna till
kabelnäten. I detta syfte skall tillstånd att sända satellitprogram och att
upplåta kanaler för egensändningar medföra en förpliktelse att kostnadsfritt
tillhandahålla en kanal i kabelnätet för lokalt kabelsändarföretags egensändningar
av TV-program. Vidare skall den som fått tillstånd till satellitsändning
eller till upplåtelse av kanaler åt andra vara förpliktigad att se till att de
boende som är anslutna till kabelnätet kan ta emot Sveriges Radios
ljudradio- och TV-program på ett tillfredsställande sätt. Detta behöver dock
inte nödvändigtvis kunna ske via kabelnätet. Genom att knyta sådana villkor
till tillståndsgivningen blir systemets inskränkningar i yttrandefriheten enligt
statsrådets mening godtagbara. De bidrar dessutom till att förstärka och
fördjupa demokratin.

Tillstånd till lokala kabelsändningar skall enligt propositionen kunna ges
till dels den som äger eller annars förfogar över kabelnät (nätinnehavare) om
denna är svensk medborgare, svensk juridisk person eller utlänning som har
hemvist i Sverige, dels en sådan svensk juridisk person som har bildats för att
bedriva lokala kabelsändningar (lokalt kabelsändarföretag). I det lokala
kabelsändarföretaget skall ingå företrädare för olika intressen och meningsriktningar
inom tillståndsområdet.

Nätinnehavare och lokala kabelsändarföretag kan få tillstånd till satellitsändningar
dvs. från kommunikationssatelliter. Sådant tillstånd gäller generellt
för alla satellitsändningar och är inte bundet till viss programkanal eller
vissa programkanaler. Endast lokala kabelsändarföretag kan få tillstånd till
egensändningar. Tillstånd till egensändning innebär även rätt för det lokala
kabelsändarföretaget att ställa sändningstid till förfogande för annan. Det
lokala kabelsändarföretaget skall därvid sträva efter vidast möjliga yttrandefrihet
och informationsfrihet. Den lokala programverksamheten bör vara
öppen för en mycket vid krets av medverkande. Både nätinnehavare och
lokala kabelsändarföretag kan få tillstånd att upplåta hela kanaler åt andra
för egensändningar. Tillstånd för upplåtelse av kanaler innebär rätt för
tillståndshavaren att genom avtal medge annan att ensam bedriva egensändning
i en kanal. Sådant medgivande får endast ges till svensk medborgare,
svensk juridisk person eller utlänning som har hemvist i Sverige.

Tillstånd för lokal kabelsändning bör begränsas till att omfatta ett visst
område, normalt högst en kommun.

Etableringsfrihet för radio- och TV-sändningar i kabelnät förordas i

1* Riksdagen 1984185. 13 sami. Nr 6 y

KrU 1984/85:6 y

motionerna 2705 (m), 3194 (m) och 3192 (fp). Fri etableringsrätt är enligt
motionärernas mening en förutsättning för verklig yttrandefrihet. Enda
begränsningen bör enligt de två förstnämnda motionerna vara av teknisk art.
Sändningstillstånd bör regleras med tryckfrihetsförordningen som förebild.
Motionärerna hänvisar även till det förslag från yttrandefrihetsutredningen
som för närvarande bereds inom regeringskansliet. Enligt motion 3192 - i
vilken riksdagen föreslås anta ett i motionen framlagt förslag till kabellag
samt ett förslag till lag om förbud mot kabelsändning i vissa fall - bör det för
satellitsändning och egensändning i kabelnät krävas endast sändningsbevis
motsvarande utgivningsbevis för periodisk tidskrift. Sådant sändningsbevis
skall kunna ges till svensk medborgare, svensk juridisk person eller utlänning
som har hemvist i Sverige. Därmed skall även nätinnehavare kunna bedriva
egensändning. Vidare föreslås i denna motion att nätinnehavare och lokalt
kabelsändarföretag skall kunna få tillstånd att upplåta kanalutrymme åt
innehavare av sändningsbevis. I motionerna 3192 och 3194 yrkas att
riksdagen skall avslå förslaget om en begränsning av tillståndsområdet till i
princip högst en kommun. Enligt motion 3194 ökar möjligheterna till
bärkraftiga lokala kanaler om samarbete över kommungränserna tillåts.

I motion 1168 (vpk) yrkas att den nu pågående försöksverksamheten med
kabelsändningar skall ske i enlighet med medie- och kulturpolitiska överväganden
och inte styras enbart av teknisk utveckling och kommersiella
intressen.

Mot bakgrund av att kabelnäten i framtiden troligtvis kommer att
användas även för andra tjänster än kabelsändningar bör det enligt motion
3195 (c) redan på ett tidigt stadium slås fast att ambitionen bör vara att alla
hushåll skall nås. Redan nu bör kabelnämnden ta hänsyn till tillståndssökandes
möjligheter att täcka hela sitt tillståndsområde så väl som möjligt. I
samma motion yrkas också att kravet på tillstånd för satellitsändningar och
egensändningar inte bör gälla för kabelnät med högst 250 anslutna hushåll,
dvs. 200 fler än enligt regeringens förslag. Detta skulle enligt motionärernas
mening gynna lokal utveckling och lokala initiativ i t. ex. glesbygd och
småorter. Samtidigt skulle kabelnämnden inte belastas med småärenden.

Utskottet kan konstatera att utvecklingen av tekniken inom medieområdet
är snabb. Genom framväxten av satelliter för överföring av radio- och
TV-program förändras förutsättningarna inom detta område radikalt. Med
satelliter i kombination med kabelnät blir det möjligt att överföra ett mycket
stort antal programkanaler till hushållen. Denna utveckling är ännu i sin
början och det är svårt att förutse dess fortsatta förlopp.

Utskottet anser att förslaget i propositionen nu gör en utveckling av
verksamheten med vidaresändning av satellitsändningar och med lokala
egensändningar i kabelnät möjlig. Detta får betydelse inte bara inom
medieområdet utan även inom kulturområdet i stort. En lagreglering som
gör en sådan utveckling och utvidgning av kabelsändningsverksamheten
möjlig kan innebära ett ökat informationsflöde och större valmöjligheter för

KrU 1984/85:6 y

allmänheten. Det kommer dock att vara en begränsad del av allmänheten
som får tillgång till de nya möjligheter som satellit- och kabeltekniken ger.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att utöver Sveriges Radios två
eterburna TV-kanaler, som når så gott som alla hushåll, finns redan i dag
utrymme för ytterligare två eterburna TV-kanaler. Utskottet vill även betona
vikten av att de vidgade möjligheterna till programutbud i ljudradio och TV
måste ses i ett större medie- och kulturpolitiskt sammanhang eftersom dessa
medier har en mycket stor genomslagskraft. Det är då väsentligt att Sveriges
Radio kan hävda public servicefunktionen i enlighet med högt ställda
kvalitetskrav. Annars kan en nationell svensk kulturell och språklig identitet
allvarligt hotas.

Som utskottet inledningsvis redovisat är ett av målen för kulturpolitiken
att den skall medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella
förutsättningar för att denna frihet skall kunna utnyttjas. Kulturpolitiken
skall också ge människor möjligheter till egen skapande aktivitet. Den skall
främja kontakter mellan människor och utbyte av idéer och erfarenheter
inom kulturområdet över språk- och nationsgränser. Vidare skall kulturpolitiken
främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet. Kulturpolitiken skall också utformas med hänsyn till eftersatta
gruppers erfarenheter och behov. Vidare skall den möjliggöra konstnärlig
och kulturell förnyelse samt garantera att äldre tiders kultur tas till vara
och levandegörs. Kulturpolitiken skall också motverka kommersialismens
negativa verkningar inom kulturområdet.

När ny teknik - såsom satelliter och kabelnät för ljudradio- och TVsändningar
- tas i bruk är det enligt utskottets uppfattning viktigt att de
kulturpolitiska målen är vägledande för planering och åtgärder. Utskottet
anser vidare att det är av utomordentlig betydelse att den nationella kulturen
inom landet som helhet och i de olika delarna av landet kan hävda sig. En
viktig roll spelar därvidlag utvecklingen av Sveriges Radio och de ändringar
eller kompletteringar av dagens svenska rundradioutbud som kan bli
resultatet av bl. a. det pågående arbetet inom radioberedningen. Utskottet
lägger också stor vikt vid det samarbete som pågår och planeras på både
nordisk och europeisk basis för att stärka den nordiska kulturen och
samhörigheten samt den nationella radion och televisionen i de europeiska
länderna.

Med utgångspunkt i det nu redovisade synsättet anser utskottet att
bestämmelser nu bör antas som gör en utveckling och utvidgning inom
kabelsändningsområdet möjlig och samtidigt öppnar möjligheterna att
främja framväxten av en mångsidig lokal programproduktion. Utskottet
tillstyrker därför att ett system med tillståndsplikt införs i enlighet med vad
som föreslås i propositionen. Genom att tillståndshavare skall ställa en
gratiskanal till förfogande för det lokala kabelsändarföretagets egensändning
av TV-program garanteras utrymme för ett mångsidigt deltagande. Vidare
garanterar systemet att egensändningarna når ut till alla som är anslutna till

KrU 1984/85:6 y

kabelnäten. Av avgörande betydelse är också att de som är anslutna till
kabelnäten skall garanteras tillgång till Sveriges Radios programutbud.
Utskottet kan således inte tillstyrka motionerna 3192 och 3194 i vad de avser
avslag på propositionen beträffande koncessionsplikten. Detta innebär att
även motion 2705 yrkande 1 avstyrks i motsvarande del. Utskottet avstyrker
motionerna även i vad de avser nätinnehavares möjlighet att bedriva
egensändningar. Med det i propositionen föreslagna koncessionssystemet
kan man undvika att nätinnehavare skaffar sig monopolställning i programmässigt
hänseende där andra inte har möjlighet att påverka programutbuden
eller tillgången till sändningstid. Som föredragande statsrådet framhåller är
det viktigt att man noga följer utvecklingen och är beredd att vidta åtgärder
om det skulle behövas för att egensändningar verkligen skall få ett brett
lokalt innehåll. Då utskottet delar uppfattningen som förs fram i propositionen
att det är angeläget att den lokala kabelsändningsverksamheten verkligen
får en lokal karaktär tillstyrker utskottet också att tillståndsområdena i
princip bör omfatta högst en kommun. Som uttalas i propositionen bör det
vara möjligt att låta flera kommuner, som ingår i ett näringsgeografiskt
sammanhängande område, bilda ett tillståndsområde. Utskottet avstyrker
således motionerna 3192 och 3194 även i detta avseende.

Utskottet anser att önskemålen i motion 1168 i vad gäller nu aktuella
frågor kan anses tillgodosedda genom det som utskottet anfört i det
föregående om den fortsatta utvecklingen av kabelsändningarna, om medieoch
kulturpolitikens roll därvidlag samt om koncessionsplikten i samband
med kabelsändningar.

De frågor som tagits upp i motion 3195 dels om hur stort ett nät får vara
utan att tillstånd krävs, dels om alla hushålls möjligheter att bli anslutna till
kabelnät är mest aktuella i glesbygd och på mindre orter. Utskottet har inte
funnit någon anledning att nu föreslå någon annan nedre gräns för
tillståndsplikten än den på 50 bostäder som föreslagits av massmediekommittén
och i propositionen. Utvecklingen och erfarenheten får visa om denna
gräns medför sådana olägenheter som befaras i motionen. Utskottet
förutsätter att kabelnämnden i så fall påtalar detta och föreslår de ändringar
av reglerna som situationen kan föranleda. Det är också möjligt att den
aviserade översynen av det radiorättsliga området kan komma att påverka
denna fråga.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 3195 att
det av rättviseskäl är önskvärt att så många som möjligt kan få del av det
programutbud och den information som ny teknik för med sig. I fråga om
kabelsändningar kommer dock till en början de ekonomiska förutsättningarna
för verksamheten att vara avgörande för hur många som kan anslutas och i
vilka områden kabelnäten byggs ut. Utskottet förutsätter att det i ett senare
skede övervägs huruvida en utjämning kan göras mellan olika regioner och
landsdelar. Med det anförda avstyrker utskottet motion 3195 i nu aktuella
delar.

KrU 1984/85:6 y

Vissa förutsättningar anges i propositionen för att tillstånd till satellitsändning
och upplåtelse av kanal skall kunna ges. Bl. a. skall den tillståndssökande
i god tid ha berett dem som berörs av sändningarna tillfälle att framföra
sina synpunkter på den avsedda verksamheten. Vederbörande kommun eller
kommuner skall dessutom genom kabelnämndens försorg få yttra sig över
ansökningarna. Vidare skall de ekonomiska förutsättningarna prövas för alla
slag av tillstånd.

Förslagen om samråd med de boende och om prövning av den sökandes
ekonomiska förutsättningar bör enligt motionerna 3192 (fp) och 3194 (m)
avslås av riksdagen. I motion 3192 yrkas också att riksdagen skall avslå
förslaget om yttrande från kommun över ansökan om tillstånd.

Kommunernas inflytande över kabelsändningsverksamheten bör enligt
motion 3193 (vpk) stärkas i förhållande till vad som föreslås i propositionen.
Därför bör det inrättas kabelnämnder inom kommunerna med inflytande
över både utbyggnaden av kabelnäten och tillstånd att sända i dem. Dessa
nämnder bör vara sammansatta av kulturintresserade personer. Även de
boendes inflytande bör enligt motionärernas mening vara större. Liksom i
motion 1168 (vpk) anförs det i motion 3193 att den enskilde måste ha
möjlighet att välja om han vill ansluta sig till kabelnätet eller inte.

Utskottet anser att det är angeläget att de människor, till vilka sändningarna
riktas, på ett tidigt stadium blir informerade om vad som planeras och att
en dialog om programinnehåll m. m. kan inledas. Det är också viktigt att
kabelnämnden och den sökande kan få information om resp. kommuns
bedömningar och synpunkter. Utskottet anser också att den sökandes
ekonomiska förutsättningar bör prövas då verksamheten innebär ett åtagande
på lång sikt. Utskottet tillstyrker därför förslagen i propositionen om
samråd, kommuns yttrande och prövning av den sökandes ekonomiska
förutsättningar och avstyrker yrkandena i motionerna 3192 och 3194 i dessa
frågor.

Utskottet anser inte att de boende och kommunerna skall få ett sådant
avgörande inflytande över kabelsändningsverksamheten som förordas i
motion 3193. Detta skulle få orimliga konsekvenser för allmänheten och de
tillståndssökande i fråga om yttrandefrihet, informationsfrihet, möjlighet till
rättvis och likformig bedömning m. m. I vad gäller utbyggnaden av kabelnäten
har kommunerna givetvis ett inflytande såsom markägare, byggnadstillståndsgivare
m. m. Utskottet erinrar också om att kommunerna kommer att
få central betydelse för verksamheten med kabelsändningar genom att de
förutsätts ingå i de lokala kabelsändarföretagen. Om viss modern teknik i
kabelnäten används kommer individuell anslutning att vara möjlig. I andra
fall måste anslutningen bli en fråga för de boendes organisationer och
nätinnehavarna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
3193 och 1168 i nu berörda delar.

Ett tillstånd till lokal kabelsändning bör enligt propositionen få meddelas
för högst tre år. Svårigheten att förutse utvecklingen inom området gör att det

KrU 1984/85:6 y

enligt föredragande statsrådets mening inte framstår som lämpligt att nu
föreslå en längre period.

Tillstånden bör enligt motion 3194 (m) inte tidsbegränsas. Upprepade
ansökningar med så korta mellanrum som tre år innebär enligt motionärernas
mening en risk för ”frivillig censur” hos de sökande.

Utskottet har inte funnit anledning föreslå att förslaget i propositionen
frångås och avstyrker motion 3194 i den aktuella delen.

För lokala kabelsändningar skall enligt propositionen inte gälla 6 och 7 §§
radiolagen (1966:755), dvs. bestämmelserna om opartiskhet och saklighet
m. m. samt om möjlighet till granskning av radioprogram i radionämnden.
Bestämmelser om programverksamheten föreslås bli intagna i lagen om lokala
kabelsändningar. Särskilda regler föreslås för satellitsändningar avseende
rasdiskriminering m.m., våldsskildringar och pornografiska program. Kabelnämnden
föreslås kunna utfärda förbud mot vidaresändning av programkanaler
vars innehåll befunnits strida mot dessa relger. Ett sådant förbud att
vidaresända programkanal skall vara generellt och gälla alla som har tillstånd
att vidaresända programkanaler från satelliter i fast trafik. Vidare föreslås
särskilda regler för program i egensändningar. Kabelnämnden skall få
besluta om att dra in lokalt kabelsändarföretags tillstånd till egensändning
om det förekommit program som i en dom befunnits innefatta yttrandefrihetsbrott
och som innebär ett allvarligt missbruk av yttrandefriheten i lokala
kabelsändningar. Innan domen vunnit laga kraft får tillståndet återkallas
interimistiskt. Vid motsvarande förhållande beträffande program i egensändning
i upplåten kanal skall kabelnämnden kunna besluta att sändningarna
skall upphöra. Kabelnämnden skall också kunna besluta att lokalt
kabelföretags tillstånd till egensändningar skall dras in samt att egensändning
i upplåten kanal skall upphöra om program innehållit något som strider mot
reglerna om våldsskildringar i program eller pornografiska program. Den
som har tillstånd att upplåta kanal åt annan för egensändning skall se till att
egensändningarna upphör när kabelnämnden beslutat därom. Om tillståndshavaren
inte gör detta kan kabelnämnden återkalla dennes tillstånd att
upplåta kanal.

Riksdagen bör enligt motionerna 3192 (fp) och 3194 (m) avslå regeringens
förslag beträffande programregler samt kabelnämndens befogenheter att
återkalla sändningstillstånd och att besluta att sändning skall upphöra. I
stället bör sådana frågor regleras med tryckfrihetslagstiftningen som förebild.
Motsvarande uppfattning har förts fram i motionerna 399 (m) och 2705
(m).

Enligt motion 3195 (c) kan förslagen om koncessionsplikt och de därtill
knutna reglerna om indragning av tillstånd och om upphörande av sändning
accepteras i ett inledningsskede. Senast i anslutning till att riksdagen
föreläggs förslag om en ny yttrandefrihetslagstiftning bör enligt motionärernas
mening dessa frågor få en annan lösning som närmare ansluter till det sätt
på vilket ansvar och påföljd inom massmediesektorn i övrigt regleras.

KrU 1984/85:6 y

I motion 3193 (vpk) slutligen yrkas att programreglerna för de lokala
programmen bör utformas mera som de regler som gäller för Sveriges Radios
programverksamhet.

Utskottet har i skilda sammanhang framhållit angelägenheten av att barn
och ungdom skyddas från de skadeverkningar som våldsskildringar m. m. i
rörliga bilder kan medföra. Utskottet har t. ex. beträffande Sveriges Radios
program anslutit sig till ett uttalande av konstitutionsutskottet om att inslag
av våld i underhållningsprogrammen bör minskas så långt det är möjligt.
Utskottet har också uttalat att försiktighet i särskild grad bör iakttas när det
gäller program avsedda för barn eller program som genom sin placering kan
beräknas bli sedda av barn (KrU 1977/78:24). Mot bakgrund av det anförda
anser kulturutskottet att det är befogat att det finns regler om programmens
innehåll beträffande bl. a. rasdiskriminering, våldsskildringar och pornografiska
program även i vad gäller kabelsändningar.

Då det ankommer på konstitutionsutskottet att bereda frågor om bl. a
yttrandefrihet och informationsfrihet går kulturutskottet inte närmare in på
de lagtekniska lösningarna av regler för progaminnehåll och efterlevnaden av
dessa regler. Sammanfattningsvis anser utskottet att starka skäl talar för att
särskilda bestämmelser bör finnas beträffande innehållet i vidaresända
program från satellitsändningar liksom för program i lokala egensändningar.
De bestämmelser som föreslås i propositionen står enligt utskottets mening
väl i överensstämmelse med de uppfattningar som av hävd råder i landet.

Eftersom lokalt producerade egensändningar skall avse sändningar som
görs av olika intressenter med skilda åsikter och inriktningar kan inte samma
programregler gälla för denna verksamhet som för Sveriges Radios programverksamhet.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion 3193 i detta
avseende.

Kommersiell reklam skall enligt propositionen inte tillåtas i egensändningar.
Inte heller s. k. sponsrade program bör få förekomma i egensändningar. I
fråga om reklam i satellitsändningar förordas att om det i en programkanal
under en längre tid och i betydande omfattning i den har förekommit sådan
kommersiell reklam som måste anses riktad särskilt till svenska konsumenter
skall kabelnämnden kunna förbjuda vidaresändning av denna programkanal.
Ett sådant förbud måste av kabelnämnden bedömas vara godtagbart från
yttrandefrihets- och informationsfrihetssynpunkt.

Förslaget om förbud mot reklam riktad till svenska konsumenter i
satellitsändningar bör enligt motionerna 3192 (fp), 3194 (m) och 3195 (c)
avslås. Som skäl anförs bl. a. att reglerna kommer att bli svåra att tillämpa
och att svenska företag missgynnas till förmån för utländska konkurrenter.
Reklam skall enligt motionerna 3192 och 3194 även få förekomma i
egensändningar. Det främsta motivet därför är att det annars blir svårt att
finansiera lokala program. Av samma skäl föreslås i motion 3195 (c) att
försöksverksamhet på högst åtta orter och under högst två år skall få bedrivas
med kommersiell finansiering av lokala kabelsändarföretags egensändningar

KrU 1984/85:6 y

eller egensändningar i upplåtna kanaler.

I motion 3193 (vpk) godtas de i propositionen framlagda förslagen om
reklamförbud. Riksdagen bör dock enligt motionen ge regeringen till känna
att reklam-TV är oförenligt med de kulturpolitiska målen. Frågan om
finansiering av de lokala programmen tas upp även i denna motion.
Motionärerna anser att ordentliga resurser bör avsättas för lokal produktion.
Vidare bör intresset för lokal produktion inventeras och stöd till sådan
lämnas t. ex. i form av uppbyggnad av videoverkstäder, anordnande av
särskilda studiedagar i skolor och fritidshem samt samarbete med studieförbunden.
Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.

Utskottet erinrar inledningsvis om att en särskilt tillkallad utredare skall ta
fram underlag för att man skall kunna bedöma effekterna av reklam i radio
och TV för ekonomin i andra medier och reklamintäktsberoende verksamheter
samt förhållanden i näringslivet.

I vad gäller frågan om finansiering av lokala kabelsändningar genom
reklamintäkter anser utskottet att riksdagen inte bör inta annan ståndpunkt
än den som hittills gällt generellt, nämligen att kommersiell reklam inte bör
förekomma i radio och TV. Motionerna 3192, 3194 och 3195 i vad de avser
reklam i egensändningar avstyrks med hänvisning härtill och till det
pågående utredningsarbetet.

Eftersom reklam ingår i satellitsända programkanaler är det inte möjligt
att helt förbjuda sådan reklam, om dessa programkanaler skall kunna få
vidaresändas i kabelnät. Utskottet anser dock att vidaresändning av programkanal
skall få förbjudas om det i den under längre tid och i betydande
omfattning förekommit sådan kommersiell reklam som måste anses riktad
särskilt till svenska konsumenter. Mot bakgrund härav och även med
hänvisning till utredningen om reklamens effekter anser utskottet att
motionerna 3192, 3194 och 3195 bör avslås av riksdagen även i vad de avser
reklam i satellitsändningar.

Utskottet anser att något särskilt uttalande om reklam i radio och TV som
yrkas i motion 3193 inte är nödvändigt.

Frågan om finansieringen av egensändningarna i kabelnäten bör enligt
utskottets mening kunna få olika lösningar beroende på de lokala förhållandena.
Det är givet att möjligheten att utnyttja de vidgade ramar för lokal
programproduktion och -sändning som nu ges, är beroende av hur tillgängliga
medel - från t. ex. abonnemangsavgifter och bidrag från deltagande
organisationer, kommuner m. fl. - används. Genom att det bildas lokala
kabelsändarföretag, som får tillgång till en gratiskanal för TV-sändning i
varje kabelnät inom tillståndsområdet, öppnas möjligheten för många och
resurssvaga att samverka och samordna sina resurser.

Det är enligt utskottets mening naturligt om det lokala kabelsändarföretaget
samverkar med t. ex. existerande medieverkstäder, skolor, studieförbund
m. fl. utan att riksdagen behöver göra något särskilt uttalande därom. I
utskottets betänkande KrU 1984/85:13 (s. 5-8) har utskottet ingående

KrU 1984/85:6 y

behandlat frågor om medieundervisning i skolan, medieverkstäder m.m.
Utskottet avstyrker med det anförda motion 3193 i fråga om stöd till lokal
programproduktion.

I syfte att värna om egensändningarnas lokala karaktär föreslås i propositionen
att egensändningar, satellitsändningar och sändningar från Sveriges
Radio inte får blandas i samma kanal. Inte heller får egensändningar av det
lokala kabelsändarföretaget och egensändningar i upplåtna kanaler blandas.
Egensändningar i olika upplåtna kanaler får inte heller blandas med
varandra. Av samma skäl skall det inte vara tillåtet att i egensändning
vidaresända centralt producerade program, som samtidigt sänds ut i en eller
flera andra kommuner.

Blandade program bör få tillåtas i egensändningar enligt motionerna 3192
(fp) och 3194 (m). Motionärerna anser att det bör vara lättare att på så sätt
finansiera och bygga upp ett slagkraftigt lokalt programutbud. Däremot
anser motionärerna att det inte skall förekomma blandade program i de
kanaler som ställs till förfogande för Sveriges Radios program. Blandade
program i egensändningar bör tillåtas även enligt motion 3195 (c), dock
endast i den utsträckning kabelnämnden bestämmer. Det bör enligt motionerna
3192 och 3195 även vara möjligt med centralt distribuerade, samtidigt
sända program i egensändningar. Även detta motiveras med att den lokala
programproduktionen behöver stöd för att kunna utvecklas.

Utskottet anser att de föreslagna reglerna som avses skydda och befästa
egensändningarnas lokala karaktär och göra det möjligt för de mindre
resursstarka att delta i den lokala programverksamheten är motiverade,
särskilt under en uppbyggnadsperiod. Utskottet anser därför att riksdagen
bör godta de föreslagna reglerna. Den osäkra utvecklingen av kabelsändningsverksamheten
och utbyggnaden av kabelnäten gör det emellertid
nödvändigt att mycket noga följa utvecklingen av den lokala programverksamheten
och efter en tids erfarenhet föreslå förändringar om så bedöms
motiverat. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 3192, 3194 och
3195 i nu aktuella delar.

Utskottet har inget att erinra mot vad som anförs och föreslås beträffande
kabelnämndens uppgifter m.m.

I ett kommande betänkande om närradio (prop. 1984/85:145 jämte
motioner) behandlar utskottet den motionsledes väckta frågan om viss
samordning samt samlokalisering av kabelnämnden och närradionämnden.
Utskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1984/85:145 jämte motioner. Konstitutionsutskottet har i sitt yttrande
1984/85:8 y inte berört frågor som rör de bägge nämndernas organisation
eller lokalisering.

Utskottet noterar att kabelnämden får i uppdrag att lägga fram förslag om
hur frågan skall lösas om en avgift till Stiftelsen Svenska Filminstitutet från
dem som visar film i kabelnät.

KrU 1984/85:6 y

Riksdagen bör enligt motion 3195 (c) uttala att det är angeläget att de
problem med teknisk standardisering som är förknippade med utbyggnaden
av kabelnät snarast måste lösas.

Utskottet erinrar om att regeringen i proposition 1984/85:158 anfört att
den tekniska standardiseringen av näten tills vidare bör ske på frivillighetens
grund med hänsyn till kostnaderna och osäkerheten om kabel-TV-nätens roll
i det framtida telenätet. Mot detta uttalande har trafikutskottet inte haft
något att erinra (TU 1984/85:28).

I motion 3195 (c) yrkas också att riksdagen skall uttala att anslutningsavgifterna
bör vara så lika som möjligt i olika kabelnät med likvärdiga tjänster att
erbjuda.

Massmediekommittén ansåg det inte möjligt att skapa ett system med
geografisk rättvisa och utjämning redan från början. Om det visar sig att
televerket kommer att få svara för den övervägande delen av utbyggnaden av
ortsnäten kan det enligt kommitténs mening finnas skäl att på nytt ta upp
frågan om en genomförd kostnadsutjämning över landet.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 3195 i denna
del.

Stockholm den 14 maj 1985

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Tore Nilsson (m), Catarina
Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c),
Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Jan-Erik Wikström (fp), Lars
Hjertén (m) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

Avvikande meningar

1. Medie- och kulturpolitiska aspekter på kabelsändningsverksamhet

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m),
Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet anser” och på
s. 5 slutar ”europeiska länderna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det nu bör ges möjligheter till en vidare utveckling av
verksamheten med vidaresändning av satellitsändningar och med lokala
egensändningar i kabelnät. Detta får betydelse inte bara inom medieområdet
utan inom kulturområdet i stort. En lagreglering som gör en sådan utveckling

KrU 1984/85:6 y

och utvidgning av kabelsändningsverksamheten möjlig innebär ett ökat
informationsflöde och större valmöjligheter för allmänheten. Det är dock till
en början en begränsad del av allmänheten som får tillgång till dessa nya
möjligheter som satellit- och kabeltekniken ger. Utskottet vill i detta
sammanhang betona vikten av att de vidgade möjligheterna till programutbud
i ljudradio och TV ses i ett större medie- och kulturpolitiskt sammanhang
eftersom dessa medier har en mycket stor genomslagskraft. Som utskottet
inledningsvis redovisat är ett av målen för kulturpolitiken att den skall
medverka till att skydda yttrandefriheten och skapa reella förutsättningar för
att denna frihet skall kunna utnyttjas. Kulturpolitiken skall också ge
människor möjligheter till egen skapande aktivitet. Den skall främja
kontakter mellan människor och utbyte av idéer och erfarenheter inom
kulturområdet över språk- och nationsgränser. Vidare skall kulturpolitiken
främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner inom
kulturområdet. När ny teknik - såsom satelliter och kabelnät för ljudradiooch
TV-sändningar - tas i bruk är det enligt utskottets uppfattning viktigt att
de kulturpolitiska målen hör till det som är vägledande för åtgärder som
vidtas av bl. a. stat och kommun. Utskottet anser vidare att det är av
utomordentlig betydelse att den nationella kulturen i landet som helhet och i
de olika delarna av landet kan hävda sig. En viktig roll spelar därvidlag
utvecklingen av Sveriges Radio och de ändringar eller kompletteringar av
dagens svenska rundradioutbud som bl. a. kan bli resultatet av det pågående
arbetet inom radioberedningen. Utskottet lägger också stor vikt vid det
samarbete som pågår och planeras på både nordisk och europeisk basis för att
stärka den nordiska kulturen och samhörigheten samt den nationella radion
och televisionen i de europeiska länderna.

2. Medie- och kulturpolitiska aspekter på kabelsändningsverksamhet

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anför:

Den snabba tekniska utvecklingen beträffande satellit- och kabelteknik
aktualiserar tillsammans med en rad andra företeelser frågan om en
demokratisk mediepolitik, såsom påpekats i motionerna 1168 (vpk) och 3193
(vpk).

Kabel-TV och satellit-TV är massmedia som i hög grad kan påverka vår
demokrati och vår nationella kultur. Det är nödvändigt att kabelsändningsverksamheten
regleras genom lagstiftning, men förslagen i proposition
1984/85:199 går härvid inte tillräckligt långt. Ett helhetsperspektiv saknas på
frågorna. Också i fortsättningen finns det risk för att mediepolitiken
huvudsakligen kommer att styras av industripolitiska hänsyn och transnationella
bolags intressen, däremot inte - som självfallet vore det riktiga - av
kulturpolitiska och sociala intressen.

Målsättningen vad gäller kabelutbyggnaden för samhällets del måste vara
att användningen av den nya tekniken inte får bli ett hot mot demokratin och

KrU 1984/85:6 y

mot vår kulturella identitet. Erfarenheterna från andra länder är tyvärr i vissa
avseenden avskräckande. Givetvis är isolering inte någon lösning, men
riskerna måste medvetandegöras. Frågan om en ökad och förbättrad
medieutbildning från förskolan och uppåt kan därvid spela en viktig roll.

3. Krav på tillstånd för kabelsändningar samt bestämmelser om tillståndsinnehavare,
tillståndsområde m. m.

Ingrid Sundberg (m), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Med utgångspunkt”
och på s. 6 slutar ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Sedan länge pågår ett arbete för att förstärka skyddet för fri- och
rättigheterna. Ett viktigt led i detta arbete är strävan att ge andra
uttrycksformer samma starka och detaljerade grundlagsskydd som det
tryckta ordet har. Inom justitiedepartementet bereds för närvarande yttrandefrihetsutredningens
förslag som har den innebörden.

Yttrandefrihetsutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1983:70)
Värna yttrandefriheten att rätten att bedriva trådsändning till allmänheten av
ljud, bilder eller text skall skrivas in i grundlagen. Utredningen sökte i
möjligaste mån tillämpa tryckfrihetens principer på andra medier och ville
därför slå fast en principiell sändningsfrihet. Denna frihet hindrar dock inte
enligt utredningen att man genom vanlig lag fastställer regler för hur man
skall lösa praktiska problem, t. ex. ordna sändningstider, undvika kollisioner
och lösa eventuella köproblem.

Det är enligt utskottets mening naturligt att ha yttrandefrihetsutredningens
förslag om etableringsfrihet som utgångspunkt vid lagreglering av
kabel-TV-sändningsverksamheten.

Vad som gäller för det tryckta ordet måste också gälla när man tar ställning
till vem som skall få sända i kabelnät.

På samma sätt som det är fritt för envar att publicera sig i skrift eller att
starta en tidskrift skall det enligt utskottets mening vara möjligt för alla att
bedriva trådsändning till allmänheten. Kabelsändningslagen bör utformas
med utgångspunkt i denna princip såsom förordas i motionerna 399, 2705,
3192 och 3194.

De i regeringens förslag till kabelsändningslag uppställda villkoren för att
tillstånd till sändning skall kunna beviljas bör såsom anförs i motion 3192
inskränkas till att gälla endast vissa formella krav. I huvudsak bör dessa
motsvara vad som gäller för utgivningsbevis för periodisk skrift. Analogt med
detta bör en term ”sändningsbevis” eller liknande införas.

Utskottet anser att det skall stå nätägaren fritt att upplåta sitt kabelnät till
alla dem som önskar sända program. Friheten att få sända bör, som framhålls
i motion 3194, endast kunna få inskränkas på grund av teknikens
begränsningar. I likhet med vad som förordas i propositionen skall nätinne -

KrU 1984/85:6 y

havaren ha skyldighet att upplåta en kanal åt ett lokalt kabelsändarföretag.

Det finns en risk att det i första hand kommer att bli ekonomiskt starka
grupper som har möjlighet att utnyttja kabel-TV-tekniken. Detta kan i vissa
sammanhang visa sig komma i konflikt med de kulturpolitiska mål som
riksdagen fastställt. Den gratiskanal som nätinnehavaren skall ställa till det
lokala kabelsändarföretagets förfogande utgör en viktig garanti för att också
icke-kommersiella intressen skall få tillgång till kabel-TV-tekniken.

En annan viktig kulturpolitisk fråga i sammanhanget är att de som ansluts
till kabelnät kan ta emot Sveriges Radios program. Nätinnehavaren bör vara
skyldig att se till att de kan göra detta på ett godtagbart sätt. Nätinnehavare
skall ha rätt att söka sändningsbevis för såväl satellitsändning som egensändning.

Tillstånd till upplåtelse av kanalutrymme bör inte begränsas till ett område
omfattande högst en kommun.

Utskottet anser att för kabelnät med högst 50 bostäder anslutna skall
sändningsbevis eller tillstånd för upplåtelse av kanal inte krävas. Utveckling
och erfarenhet får visa om denna gräns, som föreslagits av massmediekommittén
och i propositionen, bör ändras. Med det anförda avstyrker utskottet
motion 3195 i denna del.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar "Utskottet anser
att” och slutar ”dessa frågor” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de krav som enligt propositionen skall vara uppfyllda
för att tillstånd skall ges och som innebär att sökanden i god tid skall ha berett
dem som berörs av sändningarna tillfälle att yttra sig över verksamheten och
att kommun inom vilken sändningarna avses att äga rum skall yttra sig, är
omotiverade och bör avslås av riksdagen.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”aktuella delen” bort ha följande lydelse:

Då utskottet i det föregående avstyrkt regeringens förslag i propositionen
om koncessionsplikt och tillstyrkt en lagstiftning på området med tryckfrihetslagstiftningen
som förebild är det inte heller aktuellt med föreskrifter om
tidsbegränsad koncession. Därmed undanröjs de negativa effekter av en
sådan tidsbegränsning som påvisats i motion 3194. Syftet med motionsyrkandet
är därmed tillgodosett.

Enligt utskottets mening bör lagen om kabelsändningar, i de delar som rör
sändningsbevis, tillståndsområdets storlek, tillstånd till upplåtelse av kanaler,
skyldighet att ställa kanaler till förfogande för lokalt kabelsändningsföretag
och Sveriges Radios program samt möjligheten att blanda egensändningar
och satellitsändningar i huvudsak utformas i enlighet med vad utskottet
förordat i det föregående med anledning av motionerna 399. 2705, 3192 och
3194.

KrU 1984/85:6 y

4. Storlek på kabelnät för vilka tillstånd inte skall krävas samt kabelnätens
täckningsgrad

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 6 börjar ”De frågor” och slutar ”aktuella delar” bort ha
följande lydelse:

De frågor, som tagits upp i motion 3195 dels om hur stort ett nät får vara
utan att tillstånd krävs, dels om alla hushålls möjligheter att bli anslutna, har
störst betydelse i glesbygd och på mindre orter samt för hushåll som ansluts
till mindre kabelnät.

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion 3195 om att lagstiftningen
bör vara så neutral som möjligt i fråga om valet av tekniska lösningar i
kabelnäten. I glesbygd, på småorter och för hyresgäster hos mindre
fastighetsägare kan det vara en fördel att få pröva lokala lösningar - kanske
av enklare art såsom modernisering av befintlig centralantenn - i avvaktan på
anslutning till ett framtida större kabelnät. Av denna anledning och med
tanke på att kabelnämnden inte bör belastas med småärenden bör gränsen
för krav på tillstånd höjas till över 250 anslutna bostäder.

Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion 3195 att
det av rättviseskäl är önskvärt att så många som möjligt får del av det
programutbud och den information som ny teknik för med sig. Då det i
framtiden troligtvis kommer att erbjudas även andra tjänster än kabel-TV i
kabelnäten är det angeläget att de geografiska likhetsaspekterna vägs in. Om
kabelutbyggnaden utvecklas till ett dynamiskt styrmedel för att utveckla den
framtida samhällsstrukturen bör ambitionen att nå alla hushåll läggas fast på
ett tidigt stadium. Redan från början bör kabelnämnden vid prövningen av
koncessionsansökningar ta hänsyn till sökandens möjligheter att täcka det
geografiska koncessionsområdet så långt det är möjligt.

5. Kommuners och boendes inflytande

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 7 börjar ”Utskottet anser inte” och slutar ”berörda delar” bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser också att de boende och kommunerna bör beredas ett
sådant avgörande inflytande över kabelsändningsverksamheten som förordas
i motion 3193. Man kan enligt utskottets mening inte tala i allmänhet om
betydelsen av lokalt inflytande som en motvikt till satellitsändningarna, men
samtidigt förvägra kommunerna ett reellt inflytande. I kommunerna bör
därför inrättas lokala kabelnämnder med vetorätt för kabelutbyggnad och
kabelsändningar. Nämnderna bör vara sammansatta av kulturintresserade.
Vidare bör självfallet finnas en möjlighet för hyresgästerna att säga nej till
kabelutbyggnad som berör deras fastighet. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motionerna 3193 och 1168 i nu berörda delar.

KrU 1984/85:6 y

6. Regler för programinnehåll, m.m.

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m),
Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Då det” och
slutar ”i landet” bort ha följande lydelse:

Då det ankommer på konstitutionsutskottet att bereda frågor om bl. a.
yttrandefrihet och informationsfrihet går kulturutskottet inte närmare in på
de nu aktuella lagtekniska lösningarna av regler för programinnehåll och
efterlevnaden av dessa regler. Kulturutskottet gör därför inte heller något
uttalande om den framtida utformningen av lagstiftningen på yttrandefrihetsområdet.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”uppgifter m. m.” bort ha följande lydelse:

Frågan om kabelnämndens uppgifter är avhängig av hur lagreglerna
utformas om förbud mot kabelsändning och på vilket sätt sådant förbud skall
utfärdas av kabelnämnden eller - såsom förordas i motionerna 3192, 3194
och 3195 - av domstol. Då det ankommer på konstitutionsutskottet att
bereda yttrandefrihetsfrågor och kulturutskottet inte tar ställning i dessa
frågor blir således kabelnämndens uppgifter avhängiga av konstitutionsutskottets
ställningstagande.

7. Regler för programinnehåll, m. m.

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 9 börjar ”Eftersom lokalt” och slutar ”detta avseende” bort ha
följande lydelse:

Såsom framhållits av utskottet måste regler finnas om programmens
innehåll. Vad beträffar den lokala produktionen bör programreglerna såsom
hävdas i motion 3193 utformas mer lika dem som i dag gäller för Sveriges
Radios produktion.

8. Reklam i egensändningar

Ingrid Sundberg (m). Tore Nilsson (m). Lars Ahlmark (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar ”1 vad" och slutar "pågående utredningsarbetet" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motionerna 3192 och 3194 att
reklam bör vara tillåten i egensändningar. Enligt utskottets uppfattning är
nämligen reklamintäkter en förutsättning för att kabel-TV-tekniken i
praktiken skall kunna komma att tillämpas. Utan reklam blir det inte någon
expansiv kabel-TV-utbyggnad. Möjligheterna att producera lokala program
skulle påtagligt öka om reklamfinansiering tilläts.

KrU 1984/85:6 y

Utskottet förutsätter att den nyligen tillsatta utredningen om reklam i TV
också behandlar reklam i kabel-TV. Bestämmelser om reklamens utformning
och omfattning får därför utformas sedan utredningen har presenterat
sitt arbete hösten 1985.

9. Reklam i egensändningar

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 10 börjar ”1 vad” och slutar ”pågående utredningsarbetet”
bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening angeläget att den lokala programproduktionen
får sådana förutsättningar ur ekonomisk synvinkel att den verkligen
kommer till stånd. Möjligheten att finansiera den med tillskott från
kommuner och föreningsliv eller genom abonnemangsavgifter är begränsade.
Mot denna bakgrund bör möjligheten att finansiera lokal kabel-TVverksamhet
genom reklam prövas. I enlighet med vad som anförs i motion
3195 bör kabelnämnden bemyndigas att medge försök med reklamfinansiering
på högst åtta orter och under en tid av högst två år. Dessa försök bör
utvärderas noga bl. a. med avseende på den inverkan reklamfinansieringen
kan ha på pressen på orten. Försöken bör vara upplagda på ett sådant sätt att
samtliga tidningar på orten skall ha erbjudits medverka i kabel-TV med
reklam. De föreslagna reglerna kan lämpligen tas in som en fjärde punkt i
övergångsbestämmelserna. Med detta förslag har utskottet inte slutgiltigt
accepterat reklam som finansieringskälla. Resultaten från en försöksverksamhet
av det slag utskottet förordat kommer att utgöra ett värdefullt
underlag vid ett slutligt ställningstagande till frågan huruvida reklamfinansiering
av egensändningar skall tillåtas.

10. Reklam i satellitsändningar

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c). Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m).
Stina Gustavsson (c), Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar "Eftersom reklam” och
slutar ”är nödvändigt" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att inga hinder bör uppställas för vidaresändning av
satellitsända program som innehåller reklam. Enligt utskottets uppfattning
är nämligen risken betydande för att tillämpningen av den i propositionen
föreslagna bestämmelsen om förbud mot reklam som särskilt riktar sig till
svenska konsumenter kommer att innebära avsevärda avgränsningsproblem.
En sådan bestämmelse lämnar också visst utrymme för godtycke. Till detta
kommer att det föreslagna reklamförbudet kommer att missgynna svenska
företag.

KrU 1984/85:6 y

11. Stöd till lokal programproduktion

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 10 börjar ”Det är” och på s. 11 slutar ”lokal programproduktion”
bort ha följande lydelse:

Det är enligt utskottets mening väsentligt att det lokala kabelsändarföretaget
samverkar med t. ex. existerande medieverkstäder, skolor, studieförbund
m. fl. såsom framhålls i motion 3193. I utskottets betänkande KrU
1984/85:13 har utskottet tidigare behandlat frågor om medieundervisning i
skolan, medieverkstäder m. m. Utskottet tillstyrker med det anförda motion
3193 i fråga om stödet till lokal programproduktion.

12. Blandade sändningar, m. m.

Ingrid Sundberg (m), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m), Jan-Erik
Wikström (fp) och Lars Hjertén (m) anser att den del av utskottets yttrande
som på s. 11 börjar ”Utskottet anser” och slutar ”aktuella delar” bort ha
följande lydelse:

Den som fått sändningsbevis skall ha rätt att vidaresända satellitsändningar
och att göra egensändningar i upplåtet kanalutrymme, alltså inte bara i en
upplåten hel kanal. I propositionen föreslås att blandade sändningar, dvs.
satellitsändningar och egensändningar, inte får förekomma i samma kanal.
Denna begränsning finner utskottet inte motiverad. En sådan begränsning
skulle bl. a. omöjliggöra för ett kabelsändarföretag att ha svensk speakertext
till ett utländskt satellitprogram. Däremot bör, såsom föreslås i propositionen,
den kanal som upplåts för Sveriges Radios program inte få användas för
andra sändningar.

Vidare bör det enligt utskottets uppfattning vara tillåtet att i flera kabelnät
samtidigt sända centralt distribuerade program.

13. Blandade sändningar, m. m.

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet anser” och slutar ”aktuella delar”
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utvecklingen av en attraktiv lokal programkanal måste
främjas på olika sätt. Därför bör det vara möjligt att i den lokala
programkanalen få vidaresända satellitsändning och centralt producerade,
samtidigt sända program. Dessa frågor bör regleras av kabelnämnden i
samband med tillståndsgivningen.

14. Anslutningsavgifterna

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 12 börjar ”Massmediekommittén ansåg” och slutar

KrU 1984/85:6 y 20

”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att anslutningsavgifterna bör vara så lika som möjligt för
likvärdiga tjänster i kabelnäten. Vid den fortsatta utbyggnaden av kabelnäten
bör detta vara ett av målen som man bör sträva efter.

minab/gotab Stockholm 1985 82885