yttr 1984/85 bou5y y (Yttrande 1984/85:bou5y)

BoU 1984/85:5 y

Bostadsutskottets yttrande
1984/85:5 y

om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1984/85:120)

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett bostadsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1984/85:120 om riktlinjer för energipolitiken (industridepartementet)
och härav föranledda motioner såvitt de inte av näringsutskottet
överlämnats till annat utskott.

Bostadsutskottets yttrande omfattar i huvudsak de delar av propositionen i
vilka behandlas energianvändning och energihushållning i bebyggelse,
kommunal energiplanering samt vattenkraftens roll i energipolitiken på lång
sikt jämte motioner.

Till bostadsutskottet har under allmänna motionstiden hänvisats motion
1984/85:374 (fp) om åtgärder mot ytterligare utbyggnad av vattenkraften. I
motionen behandlas vattenkraftens andel av energibalansen på lång sikt.
Bostadsutskottet överlämnar - under förutsättning av näringsutskottets
medgivande - motionen till näringsutskottet.

Företrädare för Industrigruppen för energihushållning i byggnader har
lämnat synpunkter på de framtida energihushållningsinsatserna i bebyggelsen.
Företrädare för Älvräddarnas samorganisation har lämnat synpunkter
på vattenkraftens roll i energibalansen.

Bostadsutskottet kommer senare under våren 1985 att avge ett betänkande
om energibesparande åtgärder i bostäder samt ett betänkande om komplettering
av planen för vattenkraftsutbyggnad m. m.

Propositionen

I proposition 1984185:120 läggs fram förslag till riktlinjer för energipolitiken.
En strategi för oljeersättning och för avveckling av kärnkraften
redovisas.

Propositionens huvudsakliga innehåll i de delar den behandlas i detta
yttrande kan sammanfattas sålunda.

Samhällets och industrins behov av en billig och säker energiförsörjning
skall tryggas genom ett energisystem som i största möjliga utsträckning är
grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska, energikällor. En
effektiv energianvändning och en intensifierad energihushållning skall
främjas. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om miljön vid
användning och utveckling av all energiteknik.

Förslag till riktlinjer för energianvändningen läggs fram. De innebär bl. a.
att en strävan bör vara att energianvändningen i framtiden inte skall överstiga

1 Riksdagen 1984185.19sami. Nr5 y

BoU 1984/85:5 y

dagens nivå. Detta förutsätter bl. a. en fortsatt energihushållning inom
uppvärmningssektorn. Hushållningsinsatserna skall särskilt riktas in på att
effektivisera användningen av olja och kol. De väsentligaste styrmedlen bör
även fortsättningsvis vara priset samt information, utbildning och rådgivning.

En medveten och effektiv elanvändning skall främjas. Detta är särskilt
viktigt i det längre tidsperspektivet inför kärnkraftens avveckling. Inom
ramen för de nationella riktlinjerna förutsätts energihushållningen bedrivas
utifrån skiftande lokala förutsättningar. Kommunernas roll i detta sammanhang
betonas.

De riktlinjer för elförsörjningen som föreslås innebär bl. a. att vid
utbyggnaden av kraftsystemet hänsyn skall tas inte bara till kraftekonomin
utan även till effekterna på miljön, den regionala balansen och sysselsättningen.
De olika möjligheterna till utbyggnad av elproduktionskapaciteten
inför kärnkraftens avveckling bör tills vidare hållas öppna. Statligt stöd
föreslås kunna lämnas bl. a. till små vattenkraftverk.

Vissa utredningsinsatser avseende vattenkraftens energipolitiska roll på
lång sikt förutskickas.

Nästa precisering av riktlinjerna aviseras till omkring år 1990.

Motionerna

De motioner som behandlas i yttrandet är

dels den under allmänna motionstiden 1985 väckta motionen 1984/85:

374 av Bengt Westerberg m. fl. (fp) vari med hänvisning till motion
1984/85:372 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå som
riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske,

dels de med anledning av proposition 1984/85:120 väckta motionerna
1984/85:

2863 av Birgitta Hambraeus (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen beslutar uppställa ett mål för en effektiv energianvändning
och en låg nivå för energianvändningen,

(2) att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om en upplysningskampanj om energieffektivitet,

(3) att riksdagen beslutar att de byggnadstekniska kraven för rätt att
installera direktverkande el-värme i nya hus skall sättas efter bästa tillgängliga
teknik,

2866 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att några
projekteringsarbeten som berör FRP-skyddade älvar eller älvsträckor ej
skall utföras,

BoU 1984/85:5 y

2870 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(3) att riksdagen uttalar sig för att de generella s. k. ELAK-kraven bör vara
normgivande även i fortsättningen för nybyggnation med direktverkande
elvärme,

(4) att riksdagen uttalar att förstudier för utbyggnad av någon av de fyra
oreglerade norrländska huvudälvarna inte bör ske,

2871 av Marianne Karlsson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riktlinjerna för den framtida energipolitiken skall innebära en
prioritering av effektiv energianvändning och ökat energisparande framför
energiproduktion för bostads- och lokaluppvärmning,

(2) att riksdagen beslutar att särskild hänsyn skall tas till olika energisparåtgärders
effekter på bostadsmiljön, sysselsättningen och den industriella
utvecklingen samt investeringarnas konkurrenskraft.

(3) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att fortbildningen av
ventilationsinstallatörer intensifieras i AMS regi, så att dessa erhåller
kompetens att klara projektering, installation, injustering samt underhåll av
standardiserade system för ventilation med energiåtervinning,

(4) att riksdagen beslutar att en ökad allmän satsning sker på att informera
allmänheten om betydelsen av god luftmiljö samt god energiekonomi,

2876 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(8) att riksdagen avslår de av regeringen förordade riktlinjerna i fråga om
fortsatt vattenkraftsutbyggnad,

(14) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående värmeförsörjningen,

2878 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om

e. energihushållning och effektivare energianvändning inom industrin,
transportområdet och bebyggelsen,

f. skärpta krav för installation av direktverkande el.

i. riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad,

(4) att riksdagen beslutar dels införa de skärpta krav för direktverkande el
som förordas i motionen, dels att hos regeringen begära att utredningen om
konkurrensförhållandena mellan el och inhemska bränslen (ELIN) får i
uppdrag att utvärdera gällande regler för krav på installation av direktverkande
el samt lägga förslag om ytterligare skärpta krav,

(6) att riksdagen beslutar att med avslag på prop. 1984/85:120 i denna del
som sin mening ge regeringen till känna att några förstudier av utbyggnad av
orörda älvar ej skall ske.

BoU 1984/85:5 y

Bostadsutskottet

Den långsiktiga energipolitiken

Nu gällande energipolitiska mål innebär i korthet att samhällets behov av
billig och säker energiförsörjning skall tryggas genom ett energisystem som i
största möjliga utsträckning är grundat på varaktiga, helst förnybara och
inhemska energikällor. En effektiv energianvändning och en intensifierad
energihushållning skall främjas inom ramen för en allmänt god hushållning
med begränsade resurser. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg
om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik. Förutsättningar
skall också skapas för en avveckling av kärnkraften i enlighet med
riksdagens beslut.

I den nu föreliggande propositionen förordas att de tidigare antagna
energipolitiska målen bör stå fast. Inom ramen för de övergripande målen
görs vissa preciseringar. Det gäller i första hand omställningen av energisystemet
från olja till förnybara och inhemska energikällor samt strategin för att
avveckla kärnkraften. I strategin för att avveckla kärnkraften ingår bl. a. en
ändamålsenlig elanvändningspolitik, som innebär att el i framtiden bör
reserveras för i första hand de områden där den är svår eller omöjlig att
ersätta. Som exempel på sådana områden nämns industrins behov, spårbunden
trafik, service, belysning och hushållsel. Under en övergångsperiod bör
enligt föredragande statsrådet den goda tillgången på el kunna utnyttjas för
att ersätta olja och kol, främst för uppvärmningsändamål. I ett längre
perspektiv föreslås denna el ersatt genom sparande, övergång till inhemska
bränslen, naturgas, solenergi och annan ny teknik för uppvärmning. Enligt
förslaget i propositionen bör el för uppvärmning i allt väsentligt endast
användas i omställbara, flexibla och utvecklingsbara system eller i kombination
med extremt energisnål teknik.

I motionerna 2863 (c), 2871 (c) och 2878 (c) behandlas utformningen av
energipolitiken på lång sikt och i ett övergripande perspektiv.

I motion 2863 (c) yrkande 1 hemställs att riksdagen skall uppställa ett mål
för en effektiv energianvändning och en låg nivå för energianvändningen.
Enligt motionären har energianvändningen under senare år minskat. Det har
visat sig att det går att hålla husen varma och producera varor med mycket
mindre energi än vad man tidigare trott vara möjligt. En total nivå för landets
energiförbrukning på mellan 200 och 300 TWh per år kan enligt motionären
därför anses vara fullt realistisk år 2010.

I motion 2871 (c) yrkande 1 hemställs att riktlinjerna för den framtida
energipolitiken skall innebära en prioritering av effektiv energianvändning
och ökat energisparande framför energiproduktion för bostads- och lokaluppvärmning.
I motionens yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att särskild
hänsyn skall tas till olika energisparåtgärders effekt på bostadsmiljön,
sysselsättningen och den industriella utvecklingen samt investeringarnas
konkurrenskraft. I sin motivering pekar motionären sammanfattningsvis på

BoU 1984/85:5 y

att riktlinjerna för energipolitiken fått en klart uttalad prioritering när det
gäller energisystemens utformning, medan riktlinjerna är betydligt vagare
när det gäller energianvändning och ökad energihushållning.

Centerpartiet föreslår i sin partimotion 2878 yrkande le ett riksdagens
tillkännagivande av vad som i motionen anförts om energihushållning och
effektivare energianvändning inom industrin, transportområdet och bebyggelsen.
I motionen anges att energipolitiken måste inriktas på att skapa ett
decentraliserat energisystem baserat på utnyttjande av i huvudsak inhemska
förnybara energikällor och en effektiv användning av tillgängliga resurser.
Ett förverkligande av en sådan politik kräver enligt motionärerna en
medveten energihushållning i energianvändningen. Detta innebär bl. a. att
inte mer högvärdig energi än vad varje situation kräver skall användas.

Utgångspunkten för regeringens förslag i propositionen är att de år 1981 av
en bred riksdagsmajoritet antagna energipolitiska målen bör stå fast. Som
utskottet inledningsvis i detta avsnitt redovisat innebär nu gällande energipolitiska
mål bl. a. att en effektiv energianvändning och en intensifierad
energihushållning skall främjas inom ramen för en allmänt god hushållning
med begränsade resurser. Utifrån de synpunkter bostadsutskottet har att
beakta har utskottet inte funnit annat än att de preciseringar av riktlinjerna
för energipolitiken som görs i propositionen ligger väl inom ramen för
tidigare antagna energipolitiska mål. Bostadsutskottet tillstyrker därmed
regeringsförslaget i denna del.

Vad i de tre motionerna 2863 (c) yrkande 1, 2871 (c) yrkande 1 och 2878
(c) yrkande le anförts om effektiv energianvändning och energihushållning
torde vara obestritt. Enligt bostadsutskottets uppfattning utgår motionärernas
överväganden från de ovan relaterade övergripande energipolitiska
målen. Motionsyrkandena får därmed snarare anses vara en markering av
dessa måls betydelse än en i sakfrågan annorlunda inställning. Detta gäller
enligt bostadsutskottets mening vad i motionerna anförts såväl om inriktningen
av energipolitiken i stort som om de preciseringar som görs i
regeringsförslaget. Utifrån de synpunkter bostadsutskottet har att beakta
skulle därmed en tillstyrkan av motionsförslagen i denna del inte tjäna något
reellt syfte. Motionerna avstyrks sålunda.

Inte heller i vad gäller yrkande 2 i motion 2871 (c) om hänsynstagande till
energisparåtgärdernas effekter bl. a. på bostadsmiljön kan utskottet finna att
detta yrkande skulle stå i motsatsställning till vad som föreslagits i propositionen.
Utskottet vill i detta sammanhang peka på att de nu gällande
energipolitiska målen bl. a. innebär att stränga krav skall ställas på säkerhet
och omsorg om miljön vid användning och utveckling av all energiteknik.
Dessa krav, som inte föreslås upphävda eller ändrade, får naturligtvis anses
innefatta också energisparåtgärder av olika slag. Vad i motion 2871 (c)
föreslagits i detta avseende är därmed tillgodosett redan genom nu gällande
riktlinjer för energipolitiken. Motionsyrkandet bör sålunda avslås såvitt rör
energisparåtgärdernas effekt på bostadsmiljön.

1* Riksdagen 1984185.19sami Nr 5 y

BoU 1984/85:5 y

Energianvändningen

Byggnadsuppvärmning m. m.

Till den s. k. övrigsektorn beträffande energiförbrukningen hänförs den
del av energianvändningen som inte avser industriändamål eller transporter.
År 1983 svarade övrigsektorn för omkring 43 % av landets totala energianvändning.
Härav utgjorde den energi som behövdes för uppvärmning och
varmvattenberedning i bebyggelsen exkl. industrins och samfärdselns byggnader
67 %. Om hänsyn tas också till användningen av hushållsel och driftel i
lokaler kan omkring 85 % av övrigsektorns energianvändning hänföras till
bostäder och lokaler.

I propositionen tas i denna del upp de riktlinjer som enligt föredragande
statsrådet bör gälla för de framtida energihushållningsinsatserna i bebyggelsen.
Härvid konstateras att den hittillsvarande utvecklingen tyder på att det
sparmål som lades fast av riksdagen (prop. 1980/81:133, CU 37) år 1981
kommer att kunna uppnås under 1980-talet. Detta sparmål innebär att
riktpunkten skall vara att bruttoenergianvändningen i det befintliga byggnadsbeståndet
minskar med 48 TWh per år. En mindre del av minskningen
förväntades ske efter år 1988. Även för perioden fram till år 1995 anser
föredragande statsrådet det rimligt att räkna med en fortsatt minskning av
bebyggelsens energianvändning.

Förutsättningarna för att minska energianvändningen skiftar mellan olika
byggnader beroende bl. a. på byggnadsteknisk utformning, ålder och uppvärmningssätt
m. m. Enligt propositionsförslaget måste därför de överväganden
som leder till ett förverkligande av de energipolitiska strävandena på
detta område göras på lokal nivå, dvs. av fastighetsägare och kommunerna.
De nationella riktlinjerna skall dock utgöra utgångspunkten för planeringen.

Vad i propositionen specifikt anförts om byggnadsuppvärmning och
hithörande frågor har inte i motioner eller annorledes satts i fråga. Inte heller
bostadsutskottet har i denna del funnit anledning till något annat ställningstagande
än det som framgår av regeringsförslaget och som i sina huvuddrag
redovisats ovan.

Direktverkande elvärme

Frågan om direktverkande elvärme behandlades av riksdagen år 1981
(prop. 1980/81:133, CU 37). I sammanhanget beslöt riksdagen anta en lag
om ändring i byggnadsstadgan (1959:612). Med anledning av riksdagens
beslut och därefter fattat beslut (prop. 1982/83:45, CU 9) om ändring av
ikraftträdandebestämmelserna gäller följande.

För närvarande och sedan den 1 januari 1984 gäller att en bostadsbyggnad
med högst två bostadslägenheter som är avsedd för annat än fritidsändamål
inte får utföras med ett uppvärmningssystem med direktverkande el om det
inte finns särskilda skäl.

BoU 1984/85:5 y

Ett sådant särskilt skäl är att huset är energisnålt utformat.

Vid riksdagsbehandlingen år 1981 anförde civilutskottet att med energisnålt
utformade hus synes ha avsetts de hus som i enlighet med ELAK:s
(elanvändningskommittén) förslag angetts som energisnåla. Sådana hus
ansågs vara hus där behovet av elenergi för radiatorer och tappvarmvatten
genomsnittligt kan minskas med 40 % av behovet av elenergi för radiatorerna
om byggnaden varit utförd enligt minimikraven på värmeisolering och
luftomsättning i SBN 75 (Svensk byggnorm).

Riksdagen godkände vad civilutskottet anfört.

Enligt regeringsförslaget tyder de senaste årens utveckling på energihushållningsområdet
på att nybebyggelsen i allmänhet uppfyller kraven på
speciellt energisnåla byggnader - de s. k. ELAK-kraven - oavsett typen av
uppvärmningssystem. Det kan enligt föredragande statsrådet därför finnas
fog för en översyn av dessa byggnadstekniska krav. Samtidigt framhålls att en
skärpning av kraven kan leda till olägenheter i olika avseenden såsom höga
kostnader, risk för uppkomst av fukt- och mögelskador m. m. En väg som
därför bör uppmärksammas och prövas är enligt statsrådet att med stöd av
olika planinstrument styra användningen av direktverkande elvärme. I första
hand hänvisas härvid till det aviserade förslaget till en plan- och bygglag samt
till åtgärder som kan vidtas inom ramen för den kommunala energiplaneringen.

I sammanhanget uppmärksammas också värmeförsörjningen för de byggnader
med direktvärme som byggdes under 1960- och 1970-talen. Enligt
propositionen bör elbehovet i dessa byggnader i första hand minskas med
hjälp av energihushållningsåtgärder.

Föredragande statsrådet framhåller att det ingår i uppgifterna för utredningen
om el och inhemska bränslen (ELIN) att närmare analysera
utvecklingen avseende användningen av direktverkande elvärme. Enligt
propositionen kommer resultaten av utredningens överväganden att redovisas
senare under år 1985. Härvid kommer också att redovisas vilka olika
alternativ som står till buds för att begränsa elanvändningen. I propositionen
föreslås ingen ändring av de kravnivåer för direktverkande el som lagts fast i
SBN.

Användningen av direktverkande el tas upp i fyra motioner.

I motion 2863 (c) yrkande 3 hemställs att de byggnadstekniska kraven för
rätt att installera direktverkande elvärme i nya hus skall sättas efter bästa
tillgängliga teknik. Enligt motionären är de nu gällande energikraven alltför
lågt ställda. Motionären ifrågasätter också det lämpliga i att med planhinder
styra användningen av direktverkande elvärme.

Även i centerpartiets partimotion 2878 yrkandena lf samt 4 krävs en
skärpning av de byggnadstekniska kraven för att få installera direktverkande
elvärme. Motionärerna förordar ett 40-procentigt hushållningskrav som
torde beräknas på den del av elanvändningen som avser såväl uppvärmning
som varmvattenberedning. I motionen anges vidare att det kan finnas skäl att

BoU 1984/85:5 y

nu utvärdera erfarenheterna av gällande regler med hänsyn till den teknikutveckling
som ägt rum. Enligt motionärerna bör därför ELIN ges tilläggsdirektiv
med begäran om förslag till ytterligare skärpta krav för direktverkande
elvärme i syfte att motverka ökad sårbarhet i värmeförsörjningen.

Folkpartiet förordar i sin partimotion 2870 yrkande 3 att de nu gällande
generella byggnadstekniska kraven (de s. k. ELAK-kraven) bör vara normgivande
även i fortsättningen för nybyggnation med direktverkande elvärme.
I motiven härför framhålls att det inte nu kan anses motiverat att övergå till
att via olika planinstrument styra användningen av direktverkande elvärme.

Moderata samlingspartiet anför i sin partimotion 2876 yrkande 14 såvitt nu
är i fråga att regeringen fortfarande strävar efter att begränsa den direktverkande
elvärmen. Styrmedel, såsom planregler eller skärpta krav på energisnåla
byggnadsmetoder, bör inte utnyttjas. Enligt motionärernas mening
kommer elenergi i den överblickbara framtiden att produceras i sådan
utsträckning att direktverkande elvärme mycket väl kan tillåtas. Motionärerna
anser att eldistributionsföretagens rätt att vägra elleveranser för direktverkande
elvärme bör utnyttjas så restriktivt som möjligt. Denna fråga
behandlar utskottet nedan.

I sin partimotion 2208 anför vänsterpartiet kommunisterna motivledes att
starkare restriktioner måste införas mot elvärme i tillkommande bebyggelse.
Någon precisering av detta krav görs dock inte.

I samband med att riksdagen år 1981 beslutade att direktverkande elvärme
endast skulle tillåtas i byggnader som uppfyllde de s. k. ELAK-kraven
aviserades också en omprövning av dessa krav till mitten av 1980-talet. I
propositionen konstateras att de senaste årens utveckling inom energihushållningsområdet
tyder på att nybebyggelsen i allmänhet uppfyller dessa krav
och detta oavsett uppvärmningsform. Mot bakgrund härav kan det enligt
föredragande statsrådet finnas fog för en översyn av ELAK-kraven. Bostadsutskottet
delar denna uppfattning. Möjligheterna att bl. a. med stöd av olika
planinstrument styra användningen av direktverkande el bör kunna bidra till
att effektivisera energianvändningen bl. a. i bebyggelsen.

Som nämns i propositionen ingår det i ELIN:s uppgifter att närmare
analysera utvecklingen avseende användningen av direktverkande elvärme
och därefter redovisa vilka alternativ som står till buds för att begränsa
elanvändningen. Enligt vad som framgår ovan avser utredningen att senare
under 1985 lämna en delredovisning av dessa frågor. Ytterligare överväganden
i hithörande frågor bör anstå i avvaktan härpå. Utredningens redovisning
och den fortsatta beredningen kan väntas ge ett erforderligt underlag för
den ovan förutsatta omprövningen. Riksdagen bör med hänvisning härtill
inte nu i sak ta ställning till förslagen i motionerna 2863 (c) yrkande 3, 2870
(fp) yrkande 3, 2876 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga och 2878 (c)
yrkandena lf och 4. De nämna motionsyrkandena bör avstyrkas av näringsutskottet.

BoU 1984/85:5 y

Information och utbildning

I två motioner tas upp vissa frågor om information och utbildning på
energiområdet.

I motion 2863 (c) yrkande 2 begärs en upplysningskampanj om energieffektivitet.
Enligt motionären har de som är intresserade av att sälja energi
en stor övervikt när det gäller att förse beslutsfattare med beslutsunderlag i
energifrågan. En upplysningskampanj bör därför genomföras där allmänheten
informeras om de stora möjligheterna till effektivare energianvändning.

Förslaget i motion 2871 (c) yrkande 4 innebär att en ökad allmän satsning
skall ske på att informera allmänheten om betydelsen av god luftmiljö samt
god energiekonomi.

Informationsverksamheten inom bostadsdepartementets beredningsområde
bedrivs i huvudsak av bostadsstyrelsen och statens planverk samt av
statens energiverk. Ansvarsfördelningen mellan dessa myndigheter har
främst praktiska grunder, och den anpassas fortlöpande till hur målgrupperna
och verksamhetens innehåll förändras. Informationsinsatserna avser
främst bostadsförbättringsprogrammet och energisparprogrammet inom
bostadsdepartementets område. Betydande informationsverksamhet med
stark knytning till energifrågor och då speciellt energihushållning bedrivs
redan inom detta område. Vad i motionerna 2863 (c) och 2871 (c) i dessa
avseenden föreslagits är därmed i inte ringa grad redan tillgodosett utan
någon riksdagens ytterligare åtgärd. Utskottet vill i detta sammanhang också
erinra om den informations- och rådgivningsverksamhet som kommunerna
bedriver på energiområdet. Sedan budgetåret 1977/78 har statligt stöd till
denna verksamhet lämnats med sammanlagt ca 800 milj. kr. Även om detta
statliga stöd föreslås upphöra i och med utgången av år 1985 har det verksamt
bidragit till att få i gång en omfattande verksamhet på området i kommunerna.
Utskottet vill i detta sammanhang också framhålla att kommunernas
ökade ansvar på bostadsförsörjningens och energihushållningens område får
anses omfatta också rådgivning och annan service till fastighetsägare m. fl. i
dessa frågor. I sitt betänkande BoU 1984/85:17 kommer bostadsutskottet
senare under våren att behandla anslagsfrågor m. m. avseende information
och utbildning beträffande energisparprogrammet inom bostadsdepartementets
ansvarsområde.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp vad i motion 2871 (c)
yrkande 3 föreslagits om att riksdagen hos regeringen skall begära att
fortbildningen av ventilationsinstallatörer intensifieras i arbetsmarknadsstyrelsens
regi, så att installatörerna erhåller kompetens att klara projektering,
installation, injustering samt underhåll av standardiserade system för
ventilation med återvinning. I sin motivering härför hävdar motionären att
det i Sverige saknas en kunnig installatörskår som klarar av att utföra en
enklare ventilationsinstallation med tillhörande dimensionering och intrimning.
Så länge detta utbildningsbehov inte är tillgodosett kommer, enligt

BoU 1984/85:5 y

motionären, problemen kring de fukt- och mögelskadade husen att bestå
samtidigt som miljarder går förlorade i energiförluster.

Bostadsutskottet delar givetvis uppfattningen som torde ligga till grund för
förslaget i motion 2871 (c) yrkande 3 och som innebär att förutsättningar
måste skapas för att energiåtgärder av olika slag kommer till utförande på ett
sådant sätt att de får avsedd effekt.

Utskottet vill erinra om vad föredragande statsrådet i propositionen anfört
om att regeringen avser att redan under våren 1985 ge statens energiverk i
uppdrag att undersöka bl. a. behovet av energiinriktad kompletteringsutbildning
för olika yrkesgrupper. Frågan om behovet av ytterligare utbildning av
ventilationsinstallatörer kommer enligt vad utskottet erfarit att uppmärksammas
i detta sammanhang. Ytterligare överväganden bör enligt bostadsutskottets
mening anstå i avvaktan härpå. Motion 2871 (c) yrkande 3 avstyrks
med hänvisning härtill.

Kommunal energiplanering

Riksdagen beslutade hösten 1984 om en ändring i lagen om kommunal
energiplanering (BoU 1984/85:6). Ändringen innebär bl. a. att det fr. o. m.
den 1 januari 1986 i varje kommun skall finnas en plan för tillförsel,
distribution och användning av energi i kommunen. I samband med detta
beslut antog riksdagen också ett förslag till ändring i ellagen som bl. a.
innebär att elleveranser till värmepumpar skall få vägras inom fjärrvärmeoch
naturgasområden, om kommunfullmäktige har beslutat att värmepumpar
inte får förekomma inom området.

I motion 2876 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga framhålls att motionärerna
redan i samband med införandet av en obligatorisk kommunal energiplanering
motsatte sig detta förslag. Enligt motionärerna finns det inte någon
anledning att tvinga kommunerna att upprätta omfattande plandokument på
detta område. Kommunernas planering på energiområdet bör inskränkas till
egen energidistribution av det slag som kommunala energiverk normalt
ägnar sig åt. I sammanhanget tar motionärerna också upp frågan om
elleverantörs möjlighet att vägra elleveranser till värmepumpar. Motionärerna
hänvisar härvid till att man motsatt sig den ändring i ellagen som möjliggör
en sådan leveransvägran i vissa fall. Enligt motionärerna främjar inte sådana
inskränkningar målet att möjliggöra en ekonomiskt effektiv energianvändning.

Som framgår av den kortfattade redovisningen ovan antogs de ändringar i
lagen om kommunal energiplanering och i ellagen som nu sätts i fråga i
motion 2876 (m) så sent som hösten 1984. Riksdagen avvisade i samband
därmed bl. a. motionsförslag (m) om att lagändringarna inte skulle genomföras.

Bostadsutskottet vill i detta sammanhang dessutom erinra om att kommunernas
roll i energipolitiken betonas i propositionen. Enligt energiministern

BoU 1984/85:5 y

är det naturligt att kommunerna ges ett huvudansvar för energisystemets
utformning på lokal nivå. En utveckling i denna riktning har enligt statsrådet
också påbörjats och den bör fortsätta och förstärkas. Det vidgade kommunala
ansvaret anges vidare bilda en värdefull utgångspunkt för framtida
energipolitiska beslut. Den kommunala energiplaneringen utgör härvid en
viktig förutsättning för ett sådant vidgat kommunalt ansvar. Genom motion
2876 (m) har inte några nya skäl tillförts som ger utskottet anledning
ompröva sitt tidigare beslut. Motion 2876 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga,
både i vad avser de av motionärerna förordade ändringarna i lagen om
kommunal energiplanering och i vad avser ändringarna i ellagen, avstyrks
med hänvisning till tidigare ställningstaganden (BoU 1984/85:6) och med
hänvisning till vad i propositionen anförts.

Vattenkraftens roll i energipolitiken på lång sikt m. m.

Inledning

Frågan om utbyggnad av vattenkraften och avvägningen gentemot bevarandeintressena
har behandlats av riksdagen vid åtskilliga tillfällen sedan
början av 1970-talet. Det kan erinras om att riksdagens energipolitiska beslut
år 1975 innebar att vattenkraften skulle byggas ut till en nivå om 66 TWh/år
år 1985. Riksdagen behandlade år 1981 (CU 1980/81:31 och 5y) möjligheterna
att uppnå målet för vattenkraftsproduktionen. Civilutskottet, som
beredde ärendet, fann det tveksamt om man utan ändrade riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen (FRP), ändrade tillåtlighetsregler i vattenlagen eller
avsiktligt ändrade dispensregler skulle kunna nå upp till en total vattenkraftsproduktion
om 66 TWh/år år 1990.

År 1984 förelädes riksdagen en proposition (prop. 1983/84:40, BoU 30) om
fortsatt vattenkraftsutbyggnad. I propositionen lades fram en plan för att
tillgodose det av riksdagen fastställda målet för vattenkraftens roll till år
1990. Riksdagen godtog vad i planen anförts och vidhöll sin tidigare
uppfattning att nivån för vattenkraftens roll i energibalansen skulle vara 66
TWh/år.

I den nu aktuella propositionen anför föredragande statsrådet att frågan
om vattenkraftsutbyggnad kan ses i två perspektiv, ett kortare och ett längre.
På kort sikt gäller det enligt föredraganden att komplettera den av riksdagen
antagna vattenkraftsplanen så att produktionsnivån 66 TWh/år uppnås. På
längre sikt gäller det att klarlägga vattenkraftens roll i samband med
kärnkraftens avveckling.

I detta yttrande behandlar bostadsutskottet vad i propositionen anförts om
vattenkraftens energipolitiska roll på lång sikt jämte motioner. Senare under
våren 1985 kommer bostadsutskottet i sitt betänkande om komplettering av
vattenkraftsplanen att behandla vad i propositionen anförts om vattenkraftens
roll på kort sikt jämte motioner.

BoU 1984/85:5 y

Beträffande vattenkraftens roll på lång sikt anförs i propositionen (s. 132)
att beslut om vattenkraftens energipolitiska roll sett ur ett längre perspektiv
inte behöver fattas förrän i början av 1990-talet. Föredraganden anför under
åberopande av 1981 års energikommitté (EK81) att studier bör genomföras
för att närmare utreda vattenkraftens roll i det framtida energisystemet i
samband med avvecklingen av kärnkraften. Ett syfte med sådana studier
anges vara att genom sammanställning av befintligt underlagsmaterial och
vissa kompletterande inventeringar av tänkbara utbyggnadsprojekt få fram
ett underlag för ställningstaganden till hur vår långsiktiga elproduktionskapacitet
bör utformas. Bl. a. är föredragandens avsikt att inom ett av henne
föreslaget råd för långsiktiga elanvändnings- och elproduktionsfrågor, bl. a.
vattenkraftens roll i energisystemet, skall diskuteras. I anslutning till vissa
resonemang beträffande en strategi för kärnkraftsawecklingen anför föredraganden
att - även om en stor del av elbehovet kan ersättas med inhemska
bränslen och med utnyttjande av ny teknik - återstående elkraftsbehov
endast kan fyllas med i dag känd teknik, dvs. med vattenkraftverk eller med
fastbränsleeldade kraftverk.

I sex motionsyrkanden behandlas vattenkraftens roll i energipolitiken på
längre sikt samt behovet av förstudier. Yrkanden med denna innebörd förs
fram i partimotioner från moderata samlingspartiet, centerpartiet, folkpartiet
samt vänsterpartiet kommunisterna. Vidare behandlas frågan i en
fp-motion.

I den under allmänna motionstiden 1985 väckta partimotionen 374 (fp)
föreslås, med hänvisning till motion 372 (fp), riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den
produktionsnivå som riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske.
Motionärerna anser att riksdagen bör uttala att utbyggnadsnivån 66 TWh/år
skall utgöra det slutliga riktvärdet för vattenkraftsproduktionen. Elbehovet
efter kärnkraftsawecklingen får enligt motionärernas uppfattning tillgodoses
med hjälp av annan produktion och genom effektivare elanvändning.

I centerpartiets partimotion 2878 föreslås riksdagen, yrkande 1 i, som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om riktlinjer för
vattenkraftens utbyggnad. Motionärerna hänvisar till en år 1984 väckt
c-motion (motion 1983/84:2825) i vilken framhölls att den fortsatta utbyggnaden
av vattenkraften måste, beträffande utbyggnadsnivån, vara avsedd att
uppnå målsättningen av en produktionskapacitet om 66 TWh/år i medeltal.

I motion 2870 (fp) yrkande 4 föreslås riksdagen uttala att förstudier för
utbyggnad av någon av de fyra oreglerade non-ländska huvudälvarna, dvs.
Vindelälven, Piteälven, Kalixälven och Tomeälven inte bör ske.

I moderata samlingspartiets partimotion 2876 yrkande 8 behandlas
riktlinjerna för fortsatt vattenkraftsutbyggnad. Kärnkraftsawecklingen
kommer enligt motionärernas uppfattning att få mycket omfattande konsekvenser
för de återstående vattendragen. Motionärerna bedömer att kärnkraftsverken
kan drivas under betydande tid. Denna bedömning innebär att

BoU 1984/85:5 y

förprojektering av en omfattande vattenkraftsutbyggnad måste ses med oro.
Avslutningsvis anser motionärerna att de orörda huvudälvarna inte bör
byggas ut.

I partimotionen från centerpartiet, motion 2878 yrkande 6, föreslås
riksdagen besluta att som sin mening ge regeringen till känna att några
förstudier av utbyggnad av orörda älvar ej skall ske.

Även vänsterpartiet kommunisterna har i partimotion 2866 yrkande 3 tagit
upp frågan om förprojektering. Motionärerna föreslår ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om att projekteringsarbeten som berör FRPskyddade
älvar eller älvsträckor ej skall utföras.

Vattenkraftsutbyggnaden på lång sikt

Bostadsutskottet behandlar inledningsvis den genom motionerna 374 (fp)
och 2878 (c) yrkande 1 i aktualiserade frågan om det av riksdagen fastställda
målet för vattenkraftsproduktionen om 66 TWh/år skall anses utgöra
vattenkraftens slutliga andel av energiproduktionen.

Bostadsutskottet vill stryka under vad i propositionen anförts om att
frågan om fortsatt vattenkraftsutbyggnad kan och bör ses såväl i ett
kortsiktigt som i ett långsiktigt perspektiv. Vad beträffar vattenkraftens roll
på lång sikt i det framtida energisystemet finns anledning att utifrån skilda
utgångspunkter ytterligare överväga denna fråga. Riksdagen bör inte ge sin
anslutning till motionerna 374 (fp) och 2878 (c) yrkande 1 i. Vad i dessa
motioner förordats är enligt bostadsutskottets uppfattning alltför kategoriskt.
Även om det naturligtvis måste hävdas att energipolitiken skall föras
med fasthet och konsekvens är det inte lämpligt eller erforderligt att nu göra
det av motionärerna föreslagna tillkännagivandet till regeringen om vattenkraftens
produktionsnivå på lång sikt. Frågan måste ses i ett större energipolitiskt
sammanhang, en fråga som närmast får anses ligga inom näringsutskottets
beredningsområde. Med hänvisning till vad nu anförts förordar bostadsutskottet
att näringsutskottet avstyrker motionerna 374 (fp) och 2878 (c)
yrkande 1 i, såvitt yrkandena faller inom bostadsutskottets beredningsområde.

Förstudier beträffande huvudälvarna

Förslagen i motionerna 2870 (fp) yrkande 4 och 2876 (m) yrkande 8
innebär som framgått ovan att riksdagen föreslås uttala att några förstudier
beträffande de fyra outbyggda huvudälvarna inte bör komma till stånd samt
att dessa älvar inte bör byggas ut. Även i motionerna 2866 (vpk) yrkande 3
och 2878 (c) yrkande 6 dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga tas upp de
outbyggda huvudälvarna.

I vpk-motionen föreslås att någon förprojektering av FRP-skyddade älvar
och älvsträckor inte bör komma till utförande medan i c-motionen föreslås att

BoU 1984/85:5 y

förstudier beträffande orörda älvar ej skall ske. Såvitt i dessa båda motioner
de fyra outbyggda huvudälvarna berörs, behandlas de i följande stycke.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning att de fyra outbyggda
huvudälvarna Vindelälven, Piteälven, Kalixälven och Torneälven inte skall
byggas ut. Denna utskottets uppfattning innebär således att skäl saknas att
genomföra förstudier som förordas i propositionen. Bostadsutskottet förordar
att näringsutskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad nu anförts om att huvudälvarna inte skall byggas ut och att
några ytterligare överväganden beträffande dem inte bör göras. Vad nu
anförts innebär sålunda en anslutning till motionerna 2870 (fp) yrkande 4,
2876 (m) yrkande 8, 2866 (vpk) yrkande 3 och 2878 (c) yrkande 6, de båda
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga.

Förstudier beträffande vissa FRP-skyddade älvar m. m.

Slutligen tar utskottet upp vad i motionerna 2866 (vpk) yrkande 3 och 2878
(c) yrkande 6 förordats om att heller inga förstudier bör göras beträffande
övriga FRP-skyddade älvsträckor och hittills outbyggda älvar.

Beträffande dessa älvar och älvsträckor finns på skäl som anförts i
propositionen anledning att utföra förstudier av den omfattning och med den
inriktning som där förordas. Det finns sålunda goda motiv för anslutning till
uppfattningen att en beredskap för att utnyttja i dag känd teknik måste
vidmakthållas och att kompetensen härför vidareutvecklas. Det är viktigt att
förberedande studier görs så att kommande energipolitiska beslut grundas på
ett så aktuellt och genomarbetat underlag som möjligt.

Utan att nu ta ställning till om och i så fall vilka outbyggda älvsträckor,
såvitt de behandlas i detta avsnitt, som eventuellt bör ingå i energiproduktionssystemet
ansluter sig bostadsutskottet till uppfattningen i propositionen
att förstudier bör göras. Sådana studier bör verksamt kunna bidra till att
ytterligare klarhet skapas om vattenkraftens roll i energipolitiken. Vad nu
anförts låter sig inte förenas med vad i motionerna 2866 (vpk) yrkande 3 och
2878 (c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga förordats. Näringsutskottet bör därför
enligt bostadsutskottets mening avstyrka motionsyrkandena i motsvarande
del.

Stockholm den 11 april 1985

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

BoU 1984/85:5 y

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s),
Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s),
Lennart Nilsson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson
(vpk), Margareta Palmqvist (s), Erik Olsson (m), Rune Evensson (s), Nils
Nordh (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).

Avvikande meningar

1. Den långsiktiga energipolitiken

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anser att det avsnitt under rubriken Den långsiktiga energipolitiken som
börjar ”Utgångspunkten för” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Bostadsutskottet delar vad i centerpartiets partimotion 2878 anförts om
riktlinjerna för energipolitiken. Som motionärerna framhåller har inriktningen
av energipolitiken en avgörande inverkan på samhällsutvecklingen.
Den energipolitik som fördes av den tidigare regeringen åren 1976-1982
innebar att Sverige fick en energipolitik inriktad på att forma ett decentralistiskt
energisystem byggt på mångfald, energihushållning och utnyttjande av
olika inhemska och förnybara energikällor. Denna politik har också givit
goda resultat. Energisparplanen för befintlig bebyggelse, oljeersättningsoch
energforskningsprogrammen har tillsammans med stigande oljepriser
lett till att såväl oljeanvändningen som energianvändningen totalt minskat
kraftigt.

Såvitt frågan om den långsiktiga energipolitiken behandlas i detta yttrande
finns anledning att betona vikten av att den energipolitik som fördes
1976-1982 fullföljs och fördjupas. Utskottet kan sålunda inte acceptera den
återgång till en centralistisk och storskalig energipolitik som i viktiga delar
utgör bakgrund till vissa av förslagen i den nu behandlade propositionen.
Den totala energianvändningen har under den senaste tioårsperioden
minskat kraftigt och är för närvarande drygt 350 TWh vilket i jämförelse med
1975 års prognos är en lägre användning på närmare 190 TWh. Även
elanvändningen har, trots en massiv övergång till elvärme, ökat betydligt
långsammare än vad som förutsågs år 1975.

Som i centerpartiets partimotion anges ger - med hänsyn till utvecklingen
av energibehoven inom industri, transporter och bostäder - en realistisk
bedömning vid handen att den totala energianvändningen bör komma att
plana ut vid en nivå understigande 300 TWh varav elanvändningen sannolikt
kommer att ligga på en nivå som inte oväsentligt understiger 100 TWh.

Bostadsutskottet måste konstatera att regeringen i propositionen inte gör
några egna bedömningar om den framtida energianvändningen utan förlitar
sig på bedömningar gjorda av vissa myndigheter och organisationer. Detta är
anmärkningsvärt och en svaghet i propositionen.

Sammanfattningsvis bör riksdagen enligt bostadsutskottets uppfattning ge
sin anslutning till en energipolitik som bygger på hushållning med tillgängliga

BoU 1984/85:5 y

resurser och energisparande. Såvitt rör energisparande i byggnadsbeståndet
bör det av den tidigare regeringen formulerade sparmålet stå fast. Detta
sparmål, som godtagits av riksdagen, innebär att bruttoanvändningen av
energi i det befintliga byggnadsbeståndet under 1980-talet avses minska med
48 TWh/år.

Vad nu anförts om energipolitiken och då särskilt i vad avser energihushållning
och effektivare energianvändning bl. a. i bebyggelsen innebär att
bostadsutskottet ställer sig bakom vad i centerpartiets partimotion 2878
yrkande 1 e föreslagits. Näringsutskottet bör därför föreslå riksdagen att med
bifall till motionsyrkandet såvitt det behandlas i detta yttrande som sin
mening ge regeringen till känna vad bostadsutskottet nu anfört. Vad nu
förordats innebär i allt väsentligt även en anslutning till motionerna 2863 (c)
yrkande 1 och 2878 (c) yrkande 1 samt till vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion 2865 motivledes anförts.

2. Direktverkande elvärme

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att det avsnitt under rubriken Direktverkande elvärme som börjar
”1 samband” och slutar ”av näringsutskottet” bort lyda:

Bostadsutskottet delar vad i moderata samlingspartiets partimotion 2876
anförts om att elenergi under överblickbar framtid kommer att finnas i sådan
utsträckning att direktverkande el kan tillåtas. Styrmedel i form av vissa
planregler och skärpta krav på energisnåla byggnader bör inte tillämpas. De
nuvarande reglerna som riksdagen tidigare i enighet ställt sig bakom bör gälla
även i fortsättningen.

Näringsutskottet bör sålunda enligt bostadsutskottets uppfattning föreslå
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad i motion 2876 (m)
yrkande 14 såvitt nu är i fråga hemställts.

3. Direktverkande elvärme

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anser att det avsnitt under rubriken Direktverkande elvärme som börjar ”1
samband” och slutar ”av näringsutskottet” bort lyda:

När riksdagen år 1981 (CU 1980/81:37) fastställde villkoren för installation
av direktverkande el hade utskottet att behandla en motion (c) i vilken
föreslogs att kraven för att få installera sådan el skulle sättas så att direktel
skulle få installeras endast i hus där det sammanlagda energibehovet för
tappvarmvatten och värme understiger motsvarande förbrukning i normhuset
med minst 40 %.

Med anledning av motionen anförde civilutskottet enhälligt att utskottet
anslöt sig till tanken på en skärpning av kraven i ett andra steg.

Det finns sålunda goda motiv för vad i centerpartiets partimotion 2878
yrkandena lf och 4 föreslagits om en skärpning av kraven och om att ELIN

BoU 1984/85:5 y

ges tilläggsdirektiv med begäran om förslag till skärpta krav.

I propositionen anförs att möjligheten att med stöd av olika planinstrument
styra användningen av direktverkande el bör uppmärksammas. Som
anförts i motion 2863 (c) måste det vara att föredra att energisnåla hus byggs
framför att samhället med planhinder skall möta ett sådant byggande.

Bostadsutskottet förordar att näringsutskottet med anledning av motionerna
2863 (c) yrkande 3 och 2878 (c) yrkandena lf och 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad bostadsutskottet anfört. Vad i motionerna 2870 (fp)
yrkande 3, 2876 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga föreslagits låter sig inte
förenas med vad nu förordats. Dessa motioner bör avstyrkas.

4. Direktverkande elvärme

Kerstin Ekman (fp) anser att det avsnitt under rubriken Direktverkande
elvärme som börjar ”1 samband” och slutar ”av näringsutskottet” bort lyda:

Ovan har redovisats de s. k. ELAK-kraven, dvs. de krav som i princip
måste vara uppfyllda för att direktverkande el skall tillåtas i småhus avsedda
för annat än fritidsändamål.

Bostadsutskottet delar den i motion 2870 (fp) framförda uppfattningen att
det inte nu är motiverat att frångå dessa krav. Det kan heller inte anses
lämpligt att med stöd av olika planinstrument styra användningen av
direktverkande el. En sådan ordning innebär att beslut om uppvärmningssystem
i de berörda småhusen flyttas från de enskilda konsumenterna till
myndigheter och kommunala organ. Vare sig i propositionen eller i andra
sammanhang har bostadsutskottet tillförts information som motiverar att de
nu gällande kraven omprövas.

Vad bostadsutskottet anfört bör näringsutskottet föreslå riksdagen att som
sin mening ge regeringen till känna. Vad ovan anförts innebär ett bifall till
motion 2870 (fp) yrkande 3. Förslagen i motionerna 2863 (c) yrkande 3,2876
(m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga och 2878 (c) yrkandena lf och 4 låter sig
inte förenas med förslaget i fp-motionen, varför dessa fyra yrkanden bör
avstyrkas av näringsutskottet.

5. Information och utbildning

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anför följande i
anslutning till vad under rubriken Information och utbildning anförts:

I motionerna 2863 (c) och 2871 (c) tas upp vissa frågor om information och
utbildning på energiområdet. Bostadsutskottet har avstyrkt motionerna
främst med hänvisning till att utskottet senare under våren kommer att
behandla anslagsfrågor m.m. avseende information och utbildning beträffande
energisparprogrammet. Vid denna behandling kommer utskottet bl. a.
att behandla motion 2152 (c). Mot bakgrund av denna ytterligare behandling

BoU 1984/85:5 y

av frågan har vi inte motsatt oss bostadsutskottets ställningstagande i detta
yttrande till motionerna 2863 (c) och 2871 (c).

6. Kommunal energiplanering

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att det avsnitt under rubriken Kommunal energiplanering som
börjar ”Sorn framgår” och slutar ”propositionen anförts” bort lyda:

Bostadsutskottet anser att kommunernas planering på energiområdet bör
inskränkas till den egna energidistributionen som kommunala energiverk
normalt ansvarar för. Lagen om kommunal energiplanering öppnar på ett
olyckligt sätt möjligheter till kommunalt godtycke. Såväl de ändringar i lagen
som riksdagen beslöt hösten 1984 (BoU 1984/85:6) och som ålade kommunerna
att upprätta planer för tillförsel, distribution och användning av energi
liksom lagen i dess helhet bör upphävas.

Enligt bostadsutskottets uppfattning kan energifrågorna förväntas uppmärksammas
i den kommunala planeringen utan särskilda lagbestämmelser.
Erforderligt informationsutbyte mellan kommunerna och företagen rörande
produktion, distribution och konsumtion av energi bör utan svårigheter
kunna åstadkommas utan lagstadgad uppgiftsplikt.

Vidare bör den ändring i ellagen som beslöts vid samma tillfälle upphävas.
Ändringen innebar att elleveranser till värmepumpar skall kunna vägras
inom områden där fjärrvärme eller naturgas distribueras eller avses distribueras
om kommunfullmäktige beslutat att värmepumpar inte bör förekomma
inom området.

Ändringen i ellagen innebär att kommunerna helt opåkallat kan fatta
beslut som innebär att många fastighetsägare berövas möjligheten att
använda värmepumpar. Därmed kan i många fall ett rationellt val av
uppvärmningsmetod motverkas, något som i sin tur kan leda till ökad
ekonomisk belastning för enskilda konsumenter.

Vad nu anförts om lagen om kommunal energiplanering och om ellagen
går i allt väsentligt tillbaka antingen på reservationer (m) och (fp) eller på
reservation (m) till det ovan nämnda betänkandet.

I moderata samlingspartiets partimotion 2876 som väckts med anledning
av den nu behandlade propositionen föreslås i yrkande 14 såvitt nu är i fråga
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om värmeförsörjningen. I motiveringen till yrkandet förs fram synpunkter
som ligger i linje med dem som redovisades i de ovan delvis refererade
reservationerna.

Bostadsutskottet anser att näringsutskottet bör föreslå riksdagen att göra
det i motionen begärda tillkännagivandet.

BoU 1984/85:5 y

7. Kommunal energiplanering

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anför följande med anledning av vad under rubriken Kommunal energiplanering
anförts:

I en reservation (c, vpk) till bostadsutskottets betänkande BoU 1984/85:6
om utvecklad kommunal energiplanering anfördes följande:

I en avvikande mening (c) och (vpk) till näringsutskottets yttrande anförs
att statsmakterna slagit fast att utvecklingen skall inriktas mot ett energisystem
baserat på varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med
minsta möjliga miljöpåverkan. De har också bl. a. genom beslut om olika
styrande insatser understrukit att stor vikt måste läggas vid energihushållning.
Häri ligger bl. a. att elenergi i ett längre perspektiv inte bör utnyttjas för
ändamål som mera effektivt kan tillgodoses med andra energikällor.
Planeringen på energiområdet måste över huvud taget ha effektiviserad
energianvändning och därvid också minskad miljöpåverkan som ett grundläggande
syfte. Bostadsutskottet, som redan tillstyrkt den av regeringen
föreslagna lagändringen, anser att beslutet bör åtföljas av ett uppdrag till
regeringen att utarbeta ett förslag till ändring av lagen om kommunal
energiplanering, vilket förslag går ut på att den av riksdagen beslutade
målsättningen för energipolitiken tas in i lagen, t. ex. i dess 1 §.

I avvikande mening 1 (c, vpk) till detta yttrande har föreslagits ett
tillkännagivande om energipolitikens utformning som innebär att vad i den
nu refererade reservationen anförs får anses tillgodosett. Bostadsutskottet
förutsätter att regeringen utan riksdagens uttryckliga begäran därom vidtar
de ändringar i lagen om kommunal energiplanering som blir följden av ett
bifall till vad i den avvikande meningen förordats.

8. Kommunal energiplanering

Kerstin Ekman (fp) anför följande med anledning av vad under rubriken
Kommunal energiplanering anförts:

Mot den ändring i lagen om kommunal energiplanering samt i ellagen som
riksdagen beslöt hösten 1984 (BoU 1984/85:6) avgavs reservationer (m) och

(fp)-

I en av dessa reservationer anfördes att den föreslagna ändringen i lagen
om kommunal energiplanering bl. a. medför en opåkallad utökning av
kommunernas planeringsåtgärder. Ändringen innebar att kravet på kommunerna
att upprätta oljeersättningsplaner ersattes av ett krav på planer för
kommunens hela energisystem.

Ändringen i ellagen innebar att elleveranser till värmepumpar skall kunna
vägras inom områden där fjärrvärme distribueras eller avses distribueras om
kommunfullmäktige beslutat att värmepumpar inte bör förekomma inom
området. I en reservation anfördes att kommunerna kan fatta beslut som
innebär att många fastighetsägare berövas möjligheten att använda värmepumpar.

BoU 1984/85:5 y

Vad i reservationerna anförts äger naturligtvis fortfarande giltighet.
Folkpartiet har emellertid avstått från att nu föra fram förslag om ändring i de
båda lagarna. Krav på upphävande av ändringarna kommer fp att aktualisera
i annat sammanhang.

9. Vattenkraftsutbyggnaden på lång sikt

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anser att det avsnitt under rubriken Vattenkraftsutbyggnaden på lång sikt
som börjar ”Bostadsutskottet vill” och slutar ”bostadsutskottets beredningsområde”
bort lyda:

Riksdagen beslöt som framgått ovan år 1984 (BoU 1983/84:30) om en plan
för fortsatt vattenkraftsutbyggnad och vidhöll därvid sin tidigare uppfattning
att vattenkraften skall bidra med 66 TWh/år i vår energibalans.

Vid behandlingen av planen anfördes att osäkerhet råder om vilket
tillskott som behövdes för att uppnå denna nivå. I centerpartiets partimotion
2878 anförs nu att ett tillskott om ca 2 TWh krävs för att uppnå den uppsatta
målsättningen. I denna motion samt i andra motioner som bostadsutskottet
kommer att behandla senare under våren 1985 föreslås ändringar i vattenkraftsplanen.

Med anledning av vad i motion 374 (fp) och 2878 (c) anförts om
vattenkraftsutbyggnaden på lång sikt vill bostadsutskottet anföra följande.

Det är i och för sig inte förvånande att en viss osäkerhet råder när det gäller
att bestämma det nödvändiga produktionstillskottet och hur detta tillskott
skall avvägas för att uppnå ett tillskott från vattenkraften om ca 66 TWh/år i
medeltal. Det är heller inte förvånande eller oacceptabelt att tillskottet från
vattenkraften kan variera i inte ringa omfattning. Att så sker beror bl. a. på
att vattenframrinningen i de kraftproducerande älvarna varierar kraftigt från
år till år även över längre tidsperioder.

Produktionstillskottet från vattenkraft blir avgörande - förutom av
vattentillgången i redan utbyggda älvar - även av vilka projekt i vattenkraftsplanen
som enligt vattenlagens prövningssystem kommer till utförande och
av effektiviseringar i befintliga vattenkraftverk. Mot denna delvis osäkra
bakgrund om vattenkraftsproduktionen på lång sikt är det motiverat att så
som görs i centerpartiets partimotion 2878 beräkna att tillskottet kan komma
att uppgå till ca 2 TWh. Med den utgångspunkt som i motionen angivits blir
slutsatsen att vattenkraftens produktionsnivå på lång sikt kan beräknas
uppgå till ca 66 TWh. Planens utformning m. m. kommer som framgått ovan
senare under våren 1985 att behandlas av bostadsutskottet.

Vad nu med anledning av centerpartiets partimotion 2878 yrkande 1 i
förordats om vattenkraftens roll på lång sikt bör näringsutskottet föreslå
riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna. Vad i folkpartiets
partimotion 374 (fp) föreslagits får i inte ringa del anses vara tillgodosett
härmed.

BolJ 1984/85:5 y

10. Vattenkraftsutbyggnaden på lång sikt

Kerstin Ekman (fp) anser att det avsnitt under rubriken Vattenkraftsutbyggnaden
på lång sikt som börjar ”Bostadsutskottet vill” och slutar
”bostadsutskottets beredningsområde” bort lyda:

Som framgått ovan och av folkpartiets partimotion 372 har riksdagen vid
flera tillfällen tidigare (se bl. a. BoU 1983/84:30) slagit fast att utbyggnadsnivån
för vattenkraften skall motsvara en årsmedelproduktion om 66 TWh.
Riksdagen bör genom ett uttalande slå fast att denna nivå är den slutliga för
vattenkraftens roll i energiproduktionssystemet. Det måste såsom görs i
motionen konstateras att älvutbyggnadsepoken är slut.

I propositionen föreslås åtgärder om förstudier m. m. som väl motiverar att
det nu förordade uttalandet görs. Vad i propositionen anförts måste
nämligen tolkas som att regeringen håller öppet för en utbyggnad väsentligt
över den nivå som riksdagen angivit. Vad statsrådet anfört bidrar till att öka
oron och osäkerheten om den slutliga utbyggnadsnivån för vattenkraften.

Bostadsutskottet förordar att näringsutskottet föreslår riksdagen att som
sin mening ge regeringen till känna vad i folkpartiets partimotion 374
föreslagits. Därmed tillgodoses delvis centerpartiets partimotion 2878 yrkande
1 i.

11. Förstudier beträffande huvudälvarna

Thure. Jadestig, Per Olof Håkansson, Lennart Nilsson, Margareta Palmqvist,
Rune Evensson, Nils Nordh och Bengt-Ola Ryttar (alla s) anser att det
avsnitt under rubriken Förstudier beträffande huvudälvarna som börjar
”Bostadsutskottet delar” och slutar ”i fråga” bort lyda:

Bostadsutskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts om att
det i samband med kärnkraftsawecklingen är motiverat med vissa förstudier.
I ett sådant sammanhang kan det vara lämpligt att genom vissa kompletterande
studier få ytterligare kunskap om vattenkraftens roll i den framtida
energiförsörjningen. Efter utvärdering av förstudierna blir det möjligt för
riksdagen att i ett vidare perspektiv ytterligare bedöma denna fråga. Frågan
om förstudier som underlag för en senare bedömning av vattenkraftens roll
är primärt en fråga som ligger under regeringens bedömning. Ett riksdagens
uttalande enligt motionsförslagen tjänar därmed inget reellt syfte.

Med hänvisning till vad nu anförts anser bostadsutskottet att näringsutskottet
bör föreslå riksdagen att avslå motionerna 2870 (fp) yrkande 4, 2876
(m) yrkande 8, 2866 (vpk) yrkande 3 och 2878 (c) yrkande 6, de båda
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga.

BoU 1984/85:5 y

12. Förstudier beträffande vissa FRP-skyddade älvar m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att det avsnitt under rubriken Förstudier beträffande
vissa FRP-skyddade älvar m. m. som börjar ”Beträffande dessa” och
slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Även beträffande övriga FRP-skyddade älvsträckor m. m. bör riksdagen
uttala att någon utbyggnad av dem inte bör genomföras. Beträffande dessa
älvsträckor gäller - liksom beträffande de fyra huvudälvarna - sålunda att det
inte är erforderligt eller önskvärt att förstudier genomförs. Bostadsutskottet
förordar därför att näringsutskottet föreslår riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna vad i motionerna 2866 (vpk) yrkande 3 och 2878 (c)
yrkande 6 föreslagits om att förstudier av FRP-skyddade älvsträckor inte bör
genomföras, allt såvitt motionerna behandlas i detta avsnitt.