yttr 1983/84 nu1y y (Yttrande 1983/84:nu1y)

NU 1983/84:1 y

Näringsutskottets yttrande
1983/84:1 y

om allemanssparande (prop. 1983/84:30)

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge yttrande
över proposition 1983/84:30 om allemanssparande! jämte motioner, i de
delar som rör näringsutskottets beredningsområde.

I propositionen framläggs dels vissa lagförslag rörande ett nytt sparsystem,
allemanssparande!, och det nu förekommande skattesparsystemet,
dels förslag om uppdrag och bemyndigande åt fullmäktige i riksgäldskontoret
med avseende på allemanssparande! samt om anslag till information
om detta sparande. Lagförslagen avser

1. lag om allemanssparande,

2. lag om skattelättnader för allemanssparande,

3. lag om ändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder,

4. lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.

Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, nämligen 1983/
84: 36 av Nils Åsling m. fl. (c), 1983/84:37 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) och
1983/84:41 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp). Propositionen avstyrks i den
förstnämnda motionen såvitt avser införandet av allemanssparande och i
de båda sistnämnda i sin helhet. Därutöver innehåller motionerna kompletterande
yrkanden. I motion 1983/84:36 (c) hemställs att riksdagen skall
dels reformera skattesparandet i enlighet med vad som förordas i motionen,
dels ge regeringen till känna vad som i motionen anförs om tillsättandet
av en parlamentarisk utredning och inrättande av utgiftsskattekonton. I
motion 1983/84:37 (m) hemställs att riksdagen skall hos regeringen begära
förslag beträffande skattesparandet i enlighet med vad som anförs i denna
motion. I motion 1983/84:41 (fp) hemställs att riksdagen skall dels besluta
om sådan förändring i lagen (1978:428) om aktiesparfonder vad beträffar
styrelsesammansättning som redovisas i motionen, dels ge regeringen till
känna vad som i motionen anförs om behovet av stimulanser till hushållens
privata förmögenhetsuppbyggnad.

Näringsutskottet behandlar i sitt yttrande dels de aktuella sparsystemens
betydelse för näringslivets kapitalförsörjning, dels de institutionella
reglerna för de nuvarande aktiesparfonderna och de föreslagna kapitalsparfonderna.

1 Riksdagen 1983184. 17 sami. Nr ly

NU 1983/84:1 y

Näringsutskottet

Allmänna synpunkter

Det nuvarande skattesparsystemet såväl som det föreslagna nya systemet
för allemanssparande syftar till att hushållens sparande skall öka.
Allmänna samhällsekonomiska skäl talar för detta. En utgångspunkt för
det nu framlagda förslaget är att den direkta statsupplåningen i större
utsträckning än tidigare skall kunna baseras på hushållen. Men hushållen
kan också, framhålls det i propositionen, spela en viktig roll för näringslivets
försörjning med riskkapital. En investeringsexpansion i industrin är,
säger finansministern i detta sammanhang, av strategisk betydelse för
möjligheterna att på sikt öka industriproduktionen och stärka bytesbalansen.
Samma uppfattning präglar motionerna i ämnet.

De innestående sparbeloppen inom skattesparandet uppgick den 31 mars
1983 till ca 14,1 miljarder kronor, varav ca 10,1 miljarder kronor på
skattesparkonton och ca 4,1 miljarder kronor på skattefondkonton, dvs. i
form av huvudsakligen aktiesparande. Antalet konton var ca 783000 resp.
ca 591000 och det genomsnittliga sparbeloppet per konto ca 12900 kr.
resp. ca 6900 kr. Att märka är att samtliga belopp för skattesparkontonas
del är angivna inkl. ränta, för skattefondkontonas exkl. värdestegring. Det
förhållandevis låga genomsnittsbeloppet inom skattefondssparandet förklaras
av att detta sparande till skillnad från det övriga skattesparandet fick
större omfattning först år 1981. Inkl. värdeökningen uppgick den samlade
förmögenheten i skattesparfonderna den 31 mars 1983 till ca 8 miljarder
kronor.

Den sparstimulans som är förenad med skattesparandet utgörs av förmåner
i form av skattefri avkastning och värdestegring samt viss skattereduktion
i procent av sparat belopp. Högst 600 kr. sammanlagt per månad får
placeras i skattesparande, därav högst 400 kr. i banksparande. I spararens
prestation ingår att han binder sina sparmedel för en tid av fem år.

I propositionen uttalas att det nuvarande skattesparandet inte kan fortleva
efter år 1984, då bindningstiden för det första årets sparande går ut.
Regeringen åberopar också andra motiv för en översyn av skattesparandet.
De hänger samman med kritik som har riktats mot skattesparsystemet
i vad gäller bl. a. omfattningen av skattelättnaderna, de fördelningspolitiska
effekterna, andelsägarnas inflytande i aktiesparfonderna och fondernas
placeringsregler. Regeringens förslag till ändringar i de båda sistnämnda
avseendena tas upp senare i detta yttrande. De övriga kritikpunkterna
ligger till grund för förslaget om övergång från ”skattesparande” till ”allemanssparande”,
vilket näringsutskottet nu närmast behandlar.

Sparstimulansen i det föreslagna allemanssparande! utgörs i första hand
av skattefrihet för ränta, utdelning och värdestegring på insatta medel.
Därtill kommer en viss bonusränta, i huvudsak under år 1984. Insättningarna
föreslås liksom i skattesparsystemet maximerade till 600 kr. per månad.

NU 1983/84: ly

Totalt skall varje person kunna spara högst 30000 kr. - exkl. avkastning -i allemanssparande!. Om det visar sig behövligt får, sägs det i propositionen,
frågan om en höjning av detta tak tas upp när sparsystemet har funnits
någon tid.

Förslaget att skattesparandet skall ersättas med ett allemanssparande av
angivet slag avvisas i de tre motionerna. Till följd av att sparstimulansen
minskas och bindningen av sparmedlen slopas kommer, befarar motionärerna,
det nya systemet att få en väsentligt sämre spareffekt än det nuvarande.
Därtill kommer att maximibeloppet för nysparande med sparstimulans
sänks till 30000 kr. De nuvarande reglerna tillåter ett högre belopp.
Motionärerna vill att skattesparsystemet skall bibehållas. När det gäller
reglerna för skattesparfonder förordas i alla tre motionerna vissa ändringar.
i huvudsak enligt regeringens förslag. Enligt motion 1983/84:41 (fp) bör
skattesparandet i övrigt fortgå med oförändrade villkor. I motionerna 1983/
84:37 (m) och 1983/84:36 (c) förordas också ett fortsatt skattesparande
men antyds att vissa modifikationer bör göras för att inte full skattereduktion
skall erhållas när tidigare insatta, efter fem år frigjorda sparmedel på
nytt sätts in i skattesparandet.

Det är inte näringsutskottets sak att bedöma vilket mått av statlig sparstimulans
som är önskvärt och rimligt i det nuvarande samhällsekonomiska
och statsfinansiella läget. Utskottet konstaterar att viktiga grundelement
hos skattesparandet kommer att bibehållas vid övergången till allemanssparande.
Det blir alltjämt två former av sparande med sådan stimulans,
den ena innebärande sparande i bank - varvid dock sparmedlen
destineras till riksgäldskontoret, en ordning som f. ö. får stöd i motion
1983/84: 37 (m) —, den andra innebärande riskvilligt sparande huvudsakligen
i aktier. Näringsutskottet vill gärna vitsorda att det ligger ett värde i att
den nödvändiga tillförseln av riskkapital till näringslivet till en inte ringa
del sker direkt från hushållen, något som f. n. skattefondssparandet bidrar
till. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att räkna med att
övergången till allemanssparande får de negativa konsekvenser i detta
hänseende som motionärerna befarar. De föreslagna kapitalsparfonderna
får i allt väsentligt samma funktion som de nuvarande aktiesparfonderna.
De ändringar - närmare behandlade i det följande - som föreslås i förhållande
till nuvarande fondregler är ägnade att minska spararnas tvekan inför
aktiesparande. Det ökade intresse för sådant sparande som aktiefondssparandets
utveckling vittnar om bör naturligen komma till uttryck också i
ett omfattande kapitalfondssparande. Den minskade bindningen av de
insatta medlen bör kunna resultera i ett tillflöde av nya sparare vilket
kommer också kapitalfondssparandet till godo. Taket vid 30000 kr. för
insättningar i allemanssparande! kan, såsom antyds i propositionen, komma
att höjas i ett senare skede.

Mot bakgrund av vad här sagts finner näringsutskottet att det från dess
utgångspunkter inte finns någon invändning att rikta mot huvuddragen i

NU 1983/84:1 y

förslaget om allemanssparande. Utskottet avstyrker således de tre nämnda
motionerna i den mån de går ut på att riksdagen skall avslå detta förslag.

Lagförslag

Aktiesparfondernas verksamhet regleras genom lagen (1978:428) om
aktiesparfonder. Bestämmelserna i denna ersätter delvis och kompletterar
i övrigt de bestämmelser om aktiefonder i allmänhet som finns i aktiefondslagen
(1974:93). Om inte annat följer av de båda lagarna är vidare vad som
i aktiebolagslagen (1975:1385) och annorstädes är föreskrivet om aktiebolag
giltigt också för de fondbolag som förvaltar aktiesparfonderna.

I propositionen om allemanssparande föreslår regeringen vissa ändringar
i lagen om aktiesparfonder. Ett syfte är därvid att fondandelsägarnas
inflytande i aktiesparfonderna skall öka. Bestämmelser om rätt för aktiesparfonderna
att i viss utsträckning förvärva av staten utfärdade obligationer
m. m. samt mera flexibla regler för s. k. företagsanknutna aktiesparfonder
ingår också i lagförslaget.

F. n. gäller att regeringen utser två av de minst sju ledamöterna i fondbolagets
styrelse. Av de övriga utses minst hälften av fondandelsägarna eller
intressesammanslutning för dem. I fortsättningen blir det obligatoriskt med
en fondandelsägarstämma, och denna skall välja flertalet av styrelsens
ledamöter, bland dem ordföranden. Stämman skall också välja suppleanter
för denna grupp av ledamöter. Regeringen skall alltjämt utse två ledamöter.
Till skillnad från nu blir fondbolagets ägare garanterad representation
genom en ledamot i bolagets styrelse. En valberedning åt fondandelsägarstämman
blir ett nytt obligatoriskt organ. En ny föreskrift blir också
att endast de ledamöter i fondbolagets styrelse som har utsetts av fondandelsägarstämman
får delta i beslut om utövande av rösträtt för aktier i
fonden. För de fondbolag som förvaltar företagsanknutna aktiesparfonder
blir reglerna om styrelsesammansättning motsvarande, med den skillnaden
att staten liksom hittills inte skall utse några ledamöter i dessa bolags
styrelser.

De nu berörda lagändringarna blir enligt propositionen tillämpliga på
fondbolagen när dessa efter allemanssparandets införande fortsätter att
förvalta redan befintliga aktiesparfonder. I sak godtas de, med vissa undantag,
också i de motioner vari förslaget om allemanssparande avvisas
och det nuvarande aktiefondssparandet föreslås bli bibehållet. Motion
1983/84:36 (c) ger även formellt stöd åt det redovisade lagförslaget, eftersom
detta inte omfattas av motionens avslagsyrkande. I motionerna 1983/
84: 37 (m) och 1983/84:41 (fp) yrkas däremot avslag på propositionen i dess
helhet. I den förra hemställs emellertid att riksdagen skall hos regeringen
begära vissa förslag beträffande skattesparandet, vilka delvis sammanfaller
med dem som här är aktuella. I den senare motionen föreslås att

NU 1983/84:1 y

riksdagen nu skall besluta om ändringar i lagen om aktiesparfonder vad
beträffar styrelsesammansättningen.

De nyss antydda undantagen är följande. Enligt motion 1983/84:41 (fp)
saknas numera anledning till att regeringen skall utse två ledamöter. Bestämmelserna
härom föreslås därför utgå, med samma fördelning i övrigt
av de sju ledamotsplatserna som regeringen har angivit. Moderata samlingspartiet
hävdar i motion 1983/84: 37 att förslaget om att fondandelsägarna
skall utse flertalet av styrelseledamöterna är olämpligt. Härigenom
fråntas fondbolagets huvudman ett avgörande inflytande i frågor som rör
administration, ekonomi, marknadsföring, personalärenden etc., säger
motionärerna. De vill att bolagsstämman i fondbolaget skall få rätt att utse
lika många styrelseledamöter som fondandelsägarstämman.

Utskottet finner regeringens här refererade förslag välmotiverade. Den
ordningen att två styrelseledamöter utses av regeringen bör enligt utskottets
mening bibehållas. Den infördes år 1978 på förslag av den dåvarande
trepartiregeringen, med ekonomiminister Gösta Bohman som föredragande.
De ifrågavarande ledamöterna borde, uttalades därvid (prop. 1977/
78: 165 s. 38), utses så att man skulle få en så bred intresseförankring som
möjligt. Bolagsstämman i fondbolaget får enligt regeringens nu framlagda
förslag obligatoriskt en representant i fondbolagets styrelse. Genom en
utökning av styrelsen kan bolagsstämman förstärka ägarrepresentationen.
Detta bör, såsom anförs i propositionen, vara till fyllest. Den i motion
1983/84:37 (m) föreslagna ordningen innebär att styrelsen måste ha jämnt
antal ledamöter — med utslagsröst för ordföranden -, något som synes
mindre lämpligt.

Beträffande styrelsen för fondbolag som förvaltar uteslutande en eller
flera företagsanknutna aktiesparfonder skall enligt 10 § lagförslaget gälla
att bolagsstämman väljer de ledamöter som inte skall väljas av fondandelsägarstämman.
Motsvarande bestämmelse om icke företagsanknutna aktiesparfonder,
dvs. 2 §, liksom 2 och 10 §§ i deras nuvarande lydelse lämnar
utrymme för att det - enligt 8 kap. 1 § aktiebolagslagen (1975:1385) - i
bolagsordningen kan föreskrivas att en eller flera styrelseledamöter skall
utses på annat sätt än av bolagsstämman. 1 propositionen har inte angivits
något skäl varför denna möjlighet nu skulle uteslutas för de företagsanknutna
aktiesparfondernas del. Utskottet anser att den bör bibehållas och
förordar därför att 10 § utformas enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag Utskottets förslag

10 §

Förvaltar ett fondbolag uteslutande
en eller flera företagsanknutna
aktiesparfonder, gäller i stället
för 2 § andra stycket att styrelsen
för fondbolaget skall bestå av minst

NU 1983/84: ly

Regeringens förslag

fem ledamöter samt att flertalet och
bland dem ordföranden skall väljas
av fondandelsägarstämman. Övriga
ledamöter väljs av bolagsstämman
i fondbolaget. Minst en ledamot
skall väljas av bolagsstämman. För
de av fondandelsägarstämman
valda ledamöterna skall stämman
välja suppleanter.

Om ett

Utan hinder

Utskottets förslag

fem ledamöter samt att flertalet och
bland dem ordföranden skall väljas
av fondandelsägarstämman. Minst
en ledamot skall väljas av bolagsstämman
i fondbolaget. För de av
fondandelsägarstämman valda ledamöterna
skall stämman välja suppleanter.

denna fond.

i bankbolaget.

Motionerna innehåller inga invändningar mot regeringens förslag till
ändringar i 3 och 11 §§. Såvitt gäller 11 § förordas i motion 1983/84: 37 (m)
uttryckligen ändringar enligt regeringens intentioner, bl. a. innebärande att
en företagsanknuten aktiesparfond inte behöver placera mer än 25%, mot
f. n. 100%, i värdepapper utgivna av det bolag (resp. den koncern) som
fonden har anknytning till. Utskottet tillstyrker regeringens förslag i nu
angiven del. dock med en redaktionell ändring av 11 § enligt utskottets
förslag i det följande:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

11 §

/ en företagsanknuten aktiesparfond
skall minst tjugofem procent
av fondens värde placeras i sådana
värdepapper som avses i 3 § första
stycket 1 eller 2 och som har utfärdats
av det aktiebolag, i vilket de
som tillskjuter kapital till fonden är
anställda eller - om bolaget ingår
som moderbolag i en koncern - i
vars dotterbolag de är anställda.
Den i 22 § aktiefondslagen
(1974:931) föreskrivna begränsningen
i fråga om en aktiefonds innehav
av aktier i samma bolag gäller
ej för en företagsanknuten aktiesparfond.

Av fondens

Minst tjugofem procent av en
företagsanknuten aktiesparfonds
värde skall placeras i sådana värdepapper
som avses i 3 § första
stycket 1 eller 2 och som har utfärdats
av det aktiebolag, i vilket de
som tillskjuter kapital till fonden är
anställda eller - om bolaget ingår
som moderbolag i en koncern — i
vars dotterbolag de är anställda.
Den i 22 § aktiefondslagen
(1974:931) föreskrivna begränsningen
i fråga om en aktiefonds innehav
av aktier i samma bolag gäller
ej för en företagsanknuten aktiesparfond.

anknuten till.

Bestämmelser motsvarande dem som nu har behandlats finns i förslaget
till lag om allemanssparande. De avser där de kapitalsparfonder och
företagsanknutna kapitalsparfonder som föreslås ingå i det nya sparsystemet.

Utskottets ställningstagande blir i detta fall i sak detsamma som nyss har
redovisats. Härav följer att utskottet föreslår att 21 §, om styrelsen för
sådana fondbolag som förvaltar företagsanknutna fonder, omformuleras

NU 1983/84:1 y

vad gäller val av andra ledamöter än dem som väljs av fondandelsägarstämman.
En redaktionell ändring i 13 och 21 §§, avsedd att skapa större
överensstämmelse mellan dessa och motsvarande paragrafer i lagen om
aktiesparfonder, bör också genomföras. Utskottet föreslår att 13 och 21 §§
utformas enligt utskottets förslag i det följande:

Regeringens förslag

Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst sju ledamöter. Av
styrelseledamöterna väljs flertalet
och bland dem styrelsens ordförande
av en fondandelsägarstämma.
Av de övriga ledamöterna utses två
av regeringen och minst en av bolagsstämman
i fondbolaget. För de
av fondandelsägarstämman valda
ledamöterna skall stämman välja
suppleanter.

Intill dess

Fondandelsägarstämmans val

Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst fem ledamöter. Av
ledamöterna väljs flertalet och
bland dem styrelsens ordförande av
fondandelsägarstämman. Övriga ledamöter
väljs av bolagsstämman i
fondbolaget. Minst en ledamot
skall väljas av bolagsstämman. För
de av fondandelsägarstämman
valda ledamöterna skall stämman
välja suppleanter.

Om ett

Utan hinder

Utskottets förslag

Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst sju ledamöter. Av
dessa väljs flertalet och bland dem
ordföranden av en fondandelsägarstämma.
Av de övriga ledamöterna
utses två av regeringen och minst
en av bolagsstämman i fondbolaget.
För de av fondandelsägarstämman
valda ledamöterna skall stämman
välja suppleanter.

denna fond.

äger rum.

Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst fem ledamöter. Av
dessa väljs flertalet och bland dem
ordföranden av fondandelsägarstämman.
Minst en ledamot skall
väljas av bolagsstämman i fondbolaget.
För de av fondandelsägarstämman
valda ledamöterna skall
stämman välja suppleanter.

denna fond.
i bankbolaget.

I övrigt har näringsutskottet ingenting att erinra mot förslaget till lag om
allemanssparande.

Önskemål om utredning

Slutligen tar utskottet upp ett par uttalanden i motion 1983/84: 36 (c).

Motionärerna betecknar det som rimligt att storleken på aktiesparfonderna
begränsas. Utgångspunkten torde vara den maximering av antalet
andelsägare i en kapitalsparfond — till 75000 - som anges i förslaget till lag
om allemanssparande. Motionärernas önskan tycks vara att den parlamentariska
utredning om skattesparande som de förordar skall pröva frågan

NU 1983/84:1 y

om en liknande begränsning för aktiesparfondernas del. Begränsningen
skulle inte gälla för redan existerande fonder.

Förslaget om allemanssparande innebär att inga nya aktiesparfonder
kommer att bildas. För kapitalsparfonder inom ramen för det nya sparsystemet
skall, som nyss sagts, en begränsning av angiven art gälla. I den
situation som motionärernas förslag tar sikte på skulle en motsvarande
begränsning som inte träffade redan befintliga fonder sannolikt bli utan
verkan. Det angivna önskemålet i motionen synes således inte ge anledning
till någon åtgärd.

Den begärda utredningen skulle enligt motionärerna vidare undersöka
möjligheterna att inrätta foretagsanknutna aktiesparfonder i icke börsnoterade
företag. Sådana möjligheter saknas f. n. Förslaget till lag om allemanssparande
tillåter inte heller foretagsanknutna kapitalsparfonder av
motsvarande slag.

Av vad nyss sagts framgår att förslaget saknar aktualitet vad gäller
aktiesparfonder. Utskottet finner inte skäl för någon utredning om företagsanknutet
fondsparande av angivet slag och avstyrker alltså motionen
även i denna del.

Stockholm den 16 november 1983

På näringsutskottets vägnar
TAGE SUNDKVIST

Närvarande: Tage Sundkvist (c). Erik Hovhammar (m). Rune Jonsson (s),
Sten Svensson (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Karl-Erik Häll (s), Per Westerberg
(m). Christer Eirefelt (fp), Jörn Svensson (vpk), Birgitta Johansson
(s). Ivar Franzén (c), Sture Thun (s), Bo Finnkvist (s). Sylvia Pettersson (s)
och Ulla Voss-Schrader (m).

Avvikande meningar

1. Allmänna synpunkter

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m). Per
Westerberg (m). Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla VossSchrader
(m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna
synpunkter - som börjar med ”Det är” och slutar med ”detta förslag”
bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet delar den i alla tre motionerna uttryckta uppfattningen
att riksdagen bör avslå regeringens förslag om allemanssparande och besluta
att ett skattesparande av nuvarande typ skall vidmakthållas. I vad
mån därvid vissa ändringar bör genomföras beträffande sparstimulansens
omfattning och konstruktion är en fråga som faller utanför näringsutskot -

NU 1983/84: ly

tets område. Utskottet vill understryka att skattefondssparandet har visat
sig vara en utomordentligt effektiv väg att åstadkomma ett tillskott av
riskkapital till näringslivet, inte minst därigenom att stora nya grupper har
engagerats i aktiesparande. Regeringens förslag innebär att ett framgångsrikt
system slås sönder. Sparstimulansen blir otillräcklig, och aktiesparandets
relativa position i sparsystemet försvagas jämfört med vad som nu
gäller. Det är uppenbar fara för att allemanssparande! kommer att leda till
brist på riskkapital för näringslivet. Symtomatiskt är att regeringen har
funnit särskilda, mycket kostnadskrävande informations- och utbildningsinsatser
nödvändiga för att allemanssparande! - och i synnerhet sparandet
i kapitalsparfonder — skall vinna anslutning. Dessa insatser kan avvaras
om det hittillsvarande sparsystemet bibehålls. Därigenom skapas också
förutsättningar för en betydande ytterligare ökning av hushållens bidrag till
näringslivets försörjning med riskkapital. En viktig bieffekt är att nya
grupper inom befolkningen genom sitt aktiesparande får vidgad inblick i
näringslivets förhållanden. Det föreslagna nya sparsystemet, allemanssparande!,
innebär en inbjudan till placering av medel från skattesparandet,
något som kommer att kraftigt reducera andelen ny sparande inom
systemet.

2. Sammansättningen av aktiesparfondernas styrelser

Erik Hovhammar, Sten Svensson, Per Westerberg och Ulla VossSchrader
(alla m) anser att den del av yttrandet — under rubriken Lagförslag
- som börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”i bankbolaget”
(i förslag till ändrad lydelse av 10 § lagen om aktiesparfonder) bort ha
följande lydelse:

Såsom anförs i motion 1983/84:41 (fp) bör regeln att regeringen skall
utse vissa styrelseledamöter slopas. Representationen för fondbolagets
ägare bör på de grunder som framgår av motion 1983/84:37 (m) stärkas.
Utskottet ansluter sig till uppfattningen att bolagsstämman bör utse lika
många styrelseledamöter som fondandelsägarstämman. Detta förutsätter
en föreskrift om att styrelsen skall ha jämnt antal ledamöter. Minimiantalet
bör enligt utskottets mening bestämmas till sex. Samma bör gälla för
företagsanknutna aktiesparfonder. Särbestämmelsen för dessa i 10 § första
stycket blir därmed överflödig. Utskottet föreslår sålunda att 2 och 10 §§
samt övergångsbestämmelserna utformas enligt alternativt förslag i det
följande:

NU 1983/84: ly

Regeringens förslag Alternativt förslag

2 §

Aktiesparfond förvaltas detta ändamål.

Styrelsen för fondbolaget skall Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst sju ledamöter. Av bestå av jämnt antal ledamöter,

dessa skall flertalet och bland dem minst sex. Av dessa skall hälften

ordföranden väljas av en fondan- väljas av en fondandelsägar delsägarstämma,

som skall hållas stämma, som skall hållas årligen,

årligen. Av de övriga ledamöterna För de av fondandelsägarstämman

utses två av regeringen och minst valda ledamöterna skall stämman

en av bolagsstämman i fondbola- välja suppleanter.

get. För de av fondandelsägarstämman
valda ledamöterna skall stämman
välja suppleanter.

Fondandelsägarstämmans val en fondandelsägarstämma.

I beslut av fondandelsägarstämman.

10 §

Förvaltar ett fondbolag uteslutande
en eller flera företagsanknutna
aktiesparfonder, gäller i stället
för 2 § andra stycket att styrelsen
för fondbolaget skall bestå av minst
fem ledamöter samt att flertalet
och bland dem ordföranden skall
väljas av fondandelsägarstämman.

Övriga ledamöter väljs av bolagsstämman
i fondbolaget. Minst en
ledamot skall väljas av bolagsstämman.
För de av fondandelsägarstämman
valda ledamöterna skall
stämman välja suppleanter.

Om ett denna fond.

Utan hinder i bankbolaget.

Denna dag

En styrelse i fondbolag, vilken
valts före lagens ikraftträdande,
kvarstår utan hinder av 2 § andra
stycket och 10 § första stycket under
den tid valet avser. Bestämmelserna
i 2 § tredje och fjärde styckena
tillämpas inte förrän styrelse enligt
denna lag första gången har
valts.

1 april 1984.

En styrelse i fondbolag, vilken
valts före lagens ikraftträdande,
kvarstår utan hinder av 2 § andra
stycket under den tid valet avser.
Bestämmelserna i 2 § tredje och
fjärde styckena tillämpas inte förrän
styrelse enligt denna lag första
gången har valts.

De styrelseledamöter — halva antalet — som inte enligt 2 § skall väljas
av fondandelsägarstämman kommer, såsom föreskrivs i 8 kap. 1 § aktiebolagslagen,
normalt att väljas av bolagsstämman. Liksom f. n. bör det emel -

NU 1983/84: ly

lertid inte föreligga hinder för att det i bolagsordningen kan föreskrivas att
en eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt.

3. Sammansättningen av aktiesparfondernas styrelser

Tage Sundkvist (c), Christer Eirefelt (fp) och Ivar Franzén (c) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Lagförslag — som börjar med
”Utskottet finner” och slutar med ”i bankbolaget” (i förslag till ändrad
lydelse av 10 § lagen om aktiesparfonder) bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i motion 1983/84:41 (fp) bör regeln att regeringen skall
utse vissa styrelseledamöter slopas. Minimiantalet ledamöter bör därvid
bestämmas till fem. Särbestämmelsen i 10 § första stycket för de företagsanknutna
aktiesparfonderna blir därmed överflödig. Det kan f. ö. anmärkas
att denna bestämmelse utesluter möjligheten att det — enligt 8 kap. 1 §
aktiebolagslagen (1975:1385) — i bolagsordningen kan föreskrivas att en
eller flera styrelseledamöter skall utses på annat sätt än av bolagsstämman.
I propositionen har inte angivits något skäl för denna skillnad i förhållande
till nuläget och till den föreslagna lydelsen av 2 §. Utskottet föreslår att 2
och 10 §§ samt övergångsbestämmelserna utformas enligt alternativt förslag
i det följande:

Regeringens förslag Alternativt förslag

2 §

Aktiesparfond förvaltas detta ändamål.

Styrelsen för fondbolaget skall Styrelsen för fondbolaget skall
bestå av minst sju ledamöter. Av bestå av minst fem ledamöter. Av

dessa skall flertalet och bland dem dessa skall flertalet och bland dem

ordföranden väljas av en fondan- ordföranden väljas av en fondan delsägarstämma,

som skall hållas delsägarstämma, som skall hållas

årligen. Av de övriga ledamöterna årligen. Minst en ledamot skall väl utses

två av regeringen och minst jas av bolagsstämman i fondbola en

av bolagsstämman i fondbolaget. get. För de av fondandelsägarstäm För

de av fondandelsägarstämman man valda ledamöterna skall stäm valda

ledamöterna skall stämman man välja suppleanter,

välja suppleanter.

Fondandelsägarstämmans val en fondandelsägarstämma.

I beslut av fondandelsägarstämman.

10 §

Övriga ledamöter väljs av bolags -

NU 1983/84:1 y

Regeringens förslag

stämman i fondbolaget. Minst en
ledamot skall väljas av bolagsstämman.
För de av fondandelsägarstämman
valda ledamöterna skall
stämman välja suppleanter.

Om ett

Utan hinder

Denna dag

Alternativt förslag

denna fond.

i bankbolaget.

1 april 1984.

4. Förslag till lag om allemanssparande

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m), Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla VossSchrader
(m) anser att den del av yttrandet - under rubriken Lagförslag —
som börjar med ”Utskottets ställningstagande” och slutar med ”om allemanssparande”
bort ha följande lydelse:

Av vad som tidigare har anförts framgår att näringsutskottet - i enlighet
med yrkanden i de tre motionerna — tar avstånd från förslaget om allemanssparande.
Någon särskild kommentar från utskottets sida till förslaget
till lag om allemanssparande är därför inte motiverad. Det kan emellertid
noteras att de anmärkningar mot förslaget till lag om ändring i lagen om
aktiesparfonder som har framförts i det föregående i sak också är tillämpliga
på motsvarande punkter i förslaget till lag om allemanssparande.

5. Maximering av antalet andelsägare i aktiesparfond

Erik Hovhammar (m). Sten Svensson (m), Per Westerberg (m). Christer
Eirefelt (fp) och Ulla Voss-Schrader (m) anser att den del av yttrandet -under rubriken Önskemål om utredning - som börjar med ”Förslaget om”
och slutar med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér ingen anledning till en sådan begränsning och avstyrker
alltså motionen i nu angiven del.

NU 1983/84:1 y

6. Maximering av antalet andelsägare i aktiesparfond

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet —
under rubriken Önskemål om utredning — som börjar med ”Förslaget om”
och slutar med ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet finnér det angeläget att frågan om en sådan begränsning prövas
med sikte på en komplettering av lagen om aktiesparfonder i detta
avseende.

7. Företagsanknutna aktiesparfonder i icke börsnoterade företag

Tage Sundkvist (c), Erik Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Per
Westerberg (m). Christer Eirefelt (fp), Ivar Franzén (c) och Ulla VossSchrader
anser att den del av yttrandet - under rubriken Önskemål om
utredning — som börjar med ”Av vad” och slutar med ”denna del” bort
ha följande lydelse:

Utskottet finner motionärernas förslag välbefogat och anser att riksdagen
bör göra en framställning till regeringen om att den angivna frågan skall
utredas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983