yttr 1983/84 nu10y y (Yttrande 1983/84:nu10y)

NU 1983/84:10 y

Näringsutskottets yttrande
1983/84:10 y

om fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:160 om fortsatt vattenkraftsutbyggnad (industridepartementet)
jämte motioner, såvitt avser näringsutskottets beredningsområde.

Till näringsutskottet har hänvisats ett antal motioner från allmänna
motionstiden år 1984 som gäller vattenkraftsutbyggnaden. För att möjliggöra
en mera samlad behandling av ämnet överlämnar näringsutskottet till
bostadsutskottet - under förutsättning av bostadsutskottets medgivande - de
nämnda motionerna. Näringsutskottet avger följande yttrande.

Propositionen

Förslag

I propositionen föreslås - efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl -såvitt här är i fråga att riksdagen (3) godkänner de riktlinjer för vattenkraftens
utbyggnad som föredragande statsrådet har förordat.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en plan för utbyggnad av vattenkraften
till 66 TWh/år. Planen är ett led i en strategi för att tillgodose det av
riksdagen fastställda målet för vattenkraftens roll till år 1990, för att skapa
sysselsättning och för att bevara kompetensen hos kraftföretagen och i den
tillverkande industrin.

Förslagen ansluter i huvudsak till vad som har föreslagits av vattenkraftberedningen
(11982:06). Den plan för utbyggnaden av vattenkraften som läggs
fram omfattar 3,8 TWh/år och syftar till att den av riksdagen beslutade
vattenkraftsproduktionen om 66 TWh/år skall uppnås under första hälften av
1990-talet.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och som
behandlas här är

1983/84:2814 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (1)
1 Riksdagen 1983184.17sami. Nr 10 y

NU 1983/84:10 y

att riksdagen slår fast en plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad i enlighet
med vad som anförs i motionen (delvis),

1983/84:2822 av Nils Åsling (c), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen
hemställer att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att analysera
vattenkraftsutbyggnadens roll för jämtländskt näringsliv och framlägga
förslag till hur genom höjda regleringsavgifter länet skall tillföras ökade
resurser,

1983/84:2823 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om samhällsägande av vattenkraften,

1983/84:2825 av Karin Söder m. fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. med avslag på proposition 1983/84:160, i denna del, godkänner de
riktlinjer för den framtida vattenkraftsutbyggnaden som redovisats i motionen
(delvis),

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
stöd till investeringar i små vattenkraftverk m. m.,

1983/84:2826 av Lars Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

a) förutsättningar för utnyttjande av investeringsfonden],

b) redovisning till riksdagen beträffande vissa av vattenfallsverket aktualiserade
utbyggnadsprojekt,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande fortsatt vattenkraftsutbyggnad under minst den närmaste tioårsperioden
(delvis),

1983/84:2827 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) - med motivering i motion
1983/84:2813 - såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen godkänner de i
propositionen förordade riktlinjerna för vattenkraftens utbyggnad med
ändringarna att projekten Långan, Hylströmmen och Hylsjön icke skall
medtas i planen och att projekten Hårkan och Edänge skall medtas i planen i
enlighet med vad som i motionen anförts (delvis).

De motioner från allmänna motionstiden är 1984 som behandlas här - och
med detta yttrande överlämnas till bostadsutskottet - är följande:

1983/84:696 av Iris Mårtensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn för att öka samhällets inflytande och inkomster
från vattenkraftsproduktion,

1983/84:855 av Lars-Åke Larsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en snar
utbyggnad av Vargöns kraftverk,

NU 1983/84:10 y

1983/84:904 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp), såvitt gäller hemställan -med motivering i motion 1983/84:902 - (2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den
produktionsnivå som riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske,

1983/84:1040 av Bertil Måbrink (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att ta upp förhandlingar med AB Hälsingekraft i syfte
att överföra Edeforsens kraftverk till statens vattenfallsverk,

1983/84:1369 av Ivar Franzén (c) och Arne Fransson (c), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansiering och stöd för utbyggnad av små vattenkraftverk och
vindkraftverk (delvis),

1983/84:2373 av Erik Olsson (m), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att kommande behov av energi bör
tillgodoses genom utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft - Secure-reaktorer
(delvis),

1983/84:2478 av Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk), såvitt
gäller hemställan (3) att riksdagen hos regeringen begär ett program för
upprustning av de i motionen angivna vattenkraftverken inom Gävleborgs
län.

Motivering

I det följande återges vissa övergripande ståndpunkter i fråga om riktlinjer
för vattenkraftsutbyggnaden i här aktuella motioner. Motionärernas argumentation
i övriga frågor som behandlas i yttrandet redovisas i anslutning till
utskottets behandling av resp. motionsyrkanden.

I motion 1983/84:2813 (m) anförs som motivering till yrkandena i motion
1983/84:2827 (m) att den av moderata samlingspartiet förordade minskade
förbränningen av kol i konventionella anläggningar innebär att behovet av
elkraft för främst uppvärmningsändamål ökar. Mot denna bakgrund är det,
hävdar motionärerna, nödvändigt att vattenkraften byggs ut. De uttalar att
folkomröstningen om kärnkraft har undanröjt möjligheten att slå vakt om
åtskilliga mycket värdefulla älvsträckor. Den utbyggnad av vattenkraften
som sker för att minska användningen av fossila bränslen får enligt
motionärerna inte leda till att de fyra orörda huvudälvarna exploateras. De
erinrar om att riksdagen i tidigare beslut har utgått ifrån att vattenkraftsproduktionen
under 1990-talet kommer att uppgå till 66 TWh/år. Regeringen
har i propositionen anslutit sig till den bedömning av behovet av vattenkraftsutbyggnad
som moderata samlingspartiet gjorde i samband med vattenkraftberedningens
arbete, hävdar motionärerna. De godtar regeringens
förslag till riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad, dock med ändring av vissa
angivna utbyggnadsprojekt.

1* Riksdagen 1983/84.17sami. Nr 10 y

NU 1983/84:10 y

I motion 1983184:2825 (c) anges vissa utgångspunkter för centerpartiets
syn på regeringens förslag om den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden.
Grundläggande för partiets energipolitik är sålunda hushållning med tillgängliga
resurser. Detta innebär en strävan att inte använda mer högvärdig
energi än vad varje situation kräver. Elkraft bör på sikt främst utnyttjas för
ändamål där den har uppenbara fördelar jämfört med andra energislag.

Vattenkraften kommer enligt motionärerna att utgöra basen i vårt
framtida elproduktionssystem och svara för huvuddelen av den producerade
elenergin. Någon utbyggnad av de sista fyra outbyggda älvarna kan inte
accepteras, säger motionärerna.

Målet att vattenkraften i början av 1990-talet skall svara för 66 TWh/år av
elproduktionen bör enligt motionärerna ligga fast. Detta innebär, menar de,
att ytterligare ca 2-2,5 TWh krävs i ökad produktionskapacitet för att målet
skall kunna nås.

Det finns, heter det vidare, inte anledning att lägga fast en plan för
vattenkraftsutbyggnad utöver det förslag som vattenkraftberedningen har
lämnat. Regeringens begäran om godkännande av en plan som omfattar 3,8
TWh borde därför inte bifallas utan riktlinjerna för den framtida vattenkraftsutbyggnaden
borde omfatta endast en plan om ca 3,0 TWh och utgå
från vattenkraftberedningens förslag. Någon ytterligare studie och remissbehandling
av tänkbara projekt i syfte att åstadkomma en ytterligare utbyggnadspotential
om knappt 1 TWh borde inte komma i fråga.

Det anförs vidare att en så stor andel som möjligt av den tillkommande
vattenkraftsproduktionen borde ske genom effektiviseringar och upprustning
av befintliga kraftverk och byggande av minivattenkraftverk. Tillkommande
vattenkraftsutbyggnad föreslås ske på ett mer miljövänligt sätt än
tidigare.

Marginalen för ytterligare vattenkraftsutbyggnad utan oacceptabla skador
har minskat, anförs det i motion 1983/84:2814 (fp). Motionärerna uttalar att
energipolitiken måste utgå från att den storskaliga utbyggnaden av vattenkraft
i stort sett är avslutad när den nu aktuella planen har genomförts. En
utbyggnad i enlighet med vattenkraftberedningens plan, med en viss i
motionen angiven modifiering, sägs vara tillräcklig för att det av riksdagen
fastlagda målet för vattenkraftsutbyggnaden skall nås.

I motiveringen till yrkandet i motion 1983184:904 (fp) anförs att riksdagen
nu borde uttala att den tidigare beslutade utbyggnadsnivån skall utgöra det
slutliga riktvärdet för den svenska vattenkraftsproduktionen och att detta
skall uppnås huvudsakligen genom ombyggnader och effektiviseringar.
Därmed skulle det också slås fast att elbehovet efter kärnkraftsavvecklingen
får tillgodoses med hjälp av annan produktion förutom genom effektivare
elanvändning.

I motion 1983184:2826 (vpk) kritiseras regeringen för att ha frångått
vattenkraftberedningens utbyggnadsplan och utökat denna.

NU 1983/84:10 y

Regeringens utbyggnadsförslag betecknas, med hänsyn även till de
tilläggsuppdrag som tidigare har givits till 1981 års energikommitté, som ett
svek mot alla de krafter som gemensamt har arbetat för att skapa en så bred
politisk enighet som möjligt om vattenkraften, en enighet som kom till
uttryck i kompromissen i vattenkraftberedningen.

Det finns nu, anför motionärerna, en risk för att en satsning på
modernisering och ombyggnad av befintliga kraftstationer försvåras liksom
effektutbyggnader för att få ut mera av vattenkraften. Även utbyggnaden av i
stort sett okontroversiella projekt blir svårare att genomföra.

Vattenkraftberedningens förslag med vissa modifieringar anges som
utgångspunkten för vänsterpartiet kommunisternas förslag om fortsatt
vattenkraftsutbyggnad ”under åtminstone den närmaste tioårsperioden”. I
motionen anges en plan som enligt motionärerna kan leda fram till att det av
riksdagen uttalade målet om 66 TWh vattenkraft per år kan uppnås.

Näringsutskottet

Allmänna riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad

Riksdagen har sedan början av 1970-talet vid upprepade tillfällen fattat
beslut om utbyggnad av vattenkraft och om restriktioner för denna utbyggnad.
Detta har skett dels inom ramen för energipolitiken, dels som en del av
den fysiska riksplaneringen. Här skall inledningsvis kortfattat nämnas några
av dessa beslut.

År 1972 lade riksdagen fast vissa riktlinjer för hushållningen med landets
mark- och vattenresurser (prop. 1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348).
Detta beslut innebar att dittills outbyggda huvudälvar och källflöden i norra
Sverige skulle bevaras opåverkade.

Enligt riksdagens energipolitiska beslut år 1975 (prop. 1975:30, NU
1975:30, rskr 1975:202,CU 1975:28, rskr 1975:203) skulle vattenkraften, i
avvaktan på ett nytt ställningstagande år 1978, byggas ut med ytterligare ca 5
TWh så att en utbyggnadsnivå på 66 TWh/år skulle uppnås år 1985. Denna
utbyggnad ansågs kunna ske utan att någon allvarlig konflikt med naturvårdsintressena
skulle uppstå.

År 1977 fattade statsmakterna beslut om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen
för vattendrag i norra Svealand och Norrland (prop. 1977/78:57, CU
1977/78:9, rskr 1977/78:100). Härvid gjordes ytterligare preciseringar om
vilka vattendrag och älvsträckor som t. v. borde undantas från fortsatt
vattenkraftsutbyggnad. Ytterligare undantag gjordes åren 1979 och 1980.

Vattenkraftsutbyggnaden behandlades också i samband med riksdagens
energipolitiska beslut år 1981 (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr
1980/81:381, CU 1980/81:31, rskr 1980/81:277) utan att något förslag då
förelädes riksdagen. Föredragande statsrådet anförde att samtliga projekt
som fordrades för att en produktionsnivå av 66 TWh/år skulle uppnås inte

NU 1983/84:10 y

skulle hinna fullföljas till år 1990. För detta år räknade han därför med en
vattenkraftsproduktion på 65 TWh/år.

Civilutskottet (CU 1980/81:5 y) behandlade våren 1981 i ett yttrande till
näringsutskottet bl. a. möjligheterna att uppnå målet för vattenkraftsproduktion
samt prövningsförfarandet. Utskottet fann det tvivelaktigt om man
utan ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen, ändrade tillåtlighetsregler
i vattenlagen eller avsiktligt ändrade dispensregler skulle kunna nå upp till
en total vattenkraftsproduktion om 66 TWh/år - och än mindre att
vattenkraften år 1990 skulle kunna ge ett tillskott om 65 TWh/år.

Näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 94) fann inte anledning att ifrågasätta
civilutskottets bedömning att med gällande regler vattenkraftsproduktionen
år 1990 skulle komma att ligga något under 65 TWh. Detta tal borde enligt
näringsutskottet ses som ett i viss mån osäkert resultat av beräkningar av
tillgänglig vattenkraft och inte som en utgångspunkt för beslut om vilken
vattenkraft som skall vara tillgänglig.

Med anledning av en motion behandlade riksdagen våren 1982 på nytt
frågan om vattenkraftsutbyggnaden. Civilutskottet (CU 1981/82:33) anförde
därvid att uppgifter om att det är möjligt att nå nära beräknad utbyggnad år
1990 inte kunde undanröja farhågorna för att utbyggnaden inte skulle
komma att ske i önskad takt. Utskottet konstaterade att kompletterande
förslag om vattenkraftsutbyggnaden borde läggas fram år 1983 för att
konkreta åtgärder skulle kunna vidtas under 1980-talet. Utskottet ansåg
därför att en utredning borde tillkallas för att lägga fram ett sådant förslag.
Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad civilutskottet
hade anfört (rskr 1981/82:338).

I uppdraget för den hösten 1982 av regeringen tillsatta vattenkraftberedningen
(I 1982:06) ingick (dir. 1982:50) att studera olika möjligheter att
åtstadkomma 66 TWh vattenkraft per år och att belysa vattenkraftens
möjliga roll i den svenska energiförsörjningen.

Vattenkraftberedningen föreslog i betänkandet (SOU 1983:49) Vattenkraft
att ytterligare 2,5 TWh vattenkraft per år nu skulle byggas ut. Förslaget
motiverades med att det tidigare nämnda 1975 års energipolitiska beslut
förutsatte en utbyggnad med 5 TWh/år, av vilka hittills 2,5 TWh/år byggts ut
eller lovgivits. Med hänsyn till att vid prövningen enligt vattenlagen m. m.
vissa projekt kan bortfalla har beredningen bedömt att utbyggnadspotentialen
i en plan bör vara något större än som svarar mot det beräknade tillskottet
av vattenkraft. Beredningens förslag till plan omfattar därför ca 3,0 TWh/år
efter att hänsyn har tagits till vissa projektmodifieringar (-0,1 TWh/år).

Vattenkraftsproduktionens omfattning beror av nederbörd som leder till
tillrinning av vatten i vattendrag utbyggda med kraftverk. På grund av
nederbördens variationer mellan skilda år anges vattenkraftens produktionsförmåga
ofta som medelvärdet av tillrinningen under ett antal år. I
vattenkraftberedningens betänkande, vid remissbehandlingen av detta och i

NU 1983/84:10 y

den nu aktuella propositionen diskuteras med utgångspunkt i olika tidsserier
för beräkning av medelårsproduktionens storlek dels vilket tillskott till
energiförsörjningen som vattenkraften f. n. ger, dels vilken utbyggnad som
behövs för att nå 66 TWh/år.

Vattenkraftberedningen tog inte ställning i frågan om vilken tidsserie som
skulle utnyttjas utan utgick i stället från att ett tillskott på 5 TWh/år hade
bedömts erforderligt vid tidpunkten för riksdagens beslut om en framtida
vattenkraftsproduktion om 66 TWh/år. Detta ledde beredningen till nyss
nämnda förslag.

Statens energiverk har på régeringens uppdrag ytterligare studerat frågan
om medelårsproduktionens storlek. Verket anser att det inte finns någon
grund för att nu gå ifrån vattenkraftberedningens förslag om ett tillskott på
2,5 TWh/år. Enligt energiverkets mening bör projekt om åtminstone 2,5
TWh/år förverkligas.

Vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt, som numera tillämpar
tidsserien 1950-1980 i den långsiktiga planeringen, anser att det fordras ett
tillskott på ungefär 3,6 TWh/år för att 66 TWh/år skall uppnås.

I den nu behandlade propositionen anför (s. 10) föredragande statsrådet
att det nu är viktigt att en vattenkraftsutbyggnad i tillräcklig omfattning kan
påbörjas för att tillföra landet viktig elproduktionskapacitet i den omfattning
som statsmakterna tidigare har angivit. Förslagen till tänkbara utbyggnadsprojekt
utgör ett led i arbetet med att uppnå den av riksdagen beslutade
kapaciteten för elproduktion. De ger, uttalar föredraganden, arbete i
regioner med hög arbetslöshet och bidrar till att bevara kompetens för
vattenkraftsutbyggnad i kraftföretagen och i den tillverkande industrin.

Det betonas särskilt att vad riksdagen föreslås ta ställning till som en plan
för utbyggnaden är en förhandsbedömning av hur olika utbyggnadsprojekt
kommer att värderas vid en övergripande prövning. För att projekten skall
komma till stånd krävs att fallrättsägarna bedömer dem vara ekonomiskt
genomförbara och att de tillåts vid prövning enligt vattenlagen (1983:291).

I propositionen konstateras att det råder både osäkerhet och oenighet om
hur stort tillskott som fordras för att en årsproduktion om 66 TWh/år skall
uppnås. Föredragande statsrådet anför att det inte är möjligt att med någon
större säkerhet uttala sig om den exakta storleken på det tillskott som krävs
för att den av riksdagen beslutade nivån på 66 TWh/år skall kunna uppnås.
Hon drar dock slutsatsen att en plan bör innehålla utbyggnadsprojekt av en
sådan omfattning att det kan vara möjligt att uppnå ett större tillskott än 2,5
TWh/år om det skulle visa sig nödvändigt. Vidare krävs en marginal med
hänsyn till de förändringar i förhållande till planen som blir resultatet av bl. a.
företagens ställningstaganden till enskilda projekt och prövningen enligt
vattenlagen.

Den osäkerhet som råder motiverar enligt regeringen att en plan skall
omfatta utbyggnadsprojekt som kan leda till att ett tillskott på 3,5 TWh/år
kan uppnås om detta visar sig nödvändigt för att vattenkraften skall kunna

NU 1983/84:10 y

bidra med 66 TWh/år i vår energibalans. Mot denna bakgrund föreslås en
plan för vattenkraftens utbyggnad under den närmaste tioårsperioden som
omfattar projekt om ca 3,8 TWh/år.

Planen innehåller två delar. Den ena delen består av projekt som namnges
och redovisas i en förteckning. Dessa projekt motsvarar ett produktionstillskott
om ca 3,0 TWh/år. Därav bedöms ca 0,1 TWh komma att falla bort
genom bl. a. projektmodifieringar och föreskrivna minimitappningar. För att
en plan med projekt som kan ge ett produktionstillskott på ca 3,8 TWh/år
skall åstadkommas måste således förteckningen utökas med ytterligare ett
antal projekt. Detta är den andra delen av planen. Denna del bör enligt
regeringen bestå av projekt som tillsammans kan ge ett produktionstillskott
om 0,9 TWh/år. Det framgår av propositionen att regeringen avser att, om
riksdagen godkänner i propositionen angivna utgångspunkter för planen,
låta genomföra en studie av möjliga projekt som skall kunna ge sammanlagt
ca 0,9 TWh/år och utgöra den andra delen av planen. Förslag om detta sägs
böra kunna redovisas för riksdagen i den proposition om energipolitiken som
planeras till våren 1985.

Samtliga oppositionspartier framför synpunkter på planens omfattning. I
motion 1983/84:2827 (m) begärs att riksdagen skall godkänna de i propositionen
angivna riktlinjerna för vattenkraftsutbyggnaden, dock med ändring i
några fall av förteckningen över projekt som skall ingå i planen. Motionärerna
godtar sålunda den totala omfattning av planen som anges i propositionen.
Motion 1983/84:2373 (m), som har väckts under allmänna motionstiden,
innehåller i den del den behandlas här krav på att kommande behov av energi
skall tillgodoses genom utbyggnad av bl. a. vattenkraft. Motionären motiverar
sitt yrkande med att försurningsriskerna ökar och att en ökad vattenkraftsproduktion
skulle kunna medföra att bl. a. torv kan undvikas som
råvara för värme- och energiproduktion.

Centerpartiet begär i motion 1983/84:2825 att riksdagen med avslag på
propositionen i motsvarande del skall godkänna i motionen angivna riktlinjer
för den framtida vattenkraftsutbyggnaden. Riktlinjerna skulle omfatta en
^byggnadsplan om ca 3,0 TWh/år och utgå från vattenkraftberedningens
förslag. Planen skulle ge ett produktionstillskott på 2-2,5 TWh/år.

I motion 1983/84:2814 (fp) begärs att riksdagen skall fastlägga en plan för
fortsatt vattenkraftsutbyggnad i enlighet med vad som anförs i motionen. Det
av riksdagen fastlagda målet för vattenkraftsutbyggnaden kan enligt motionärerna
nås genom en utbyggnad i enlighet med vattenkraftberedningens
förslag. Vissa modifieringar i planen anges dock. Folkpartiet framför vidare i
motion 1983/84:904 önskemålet att riksdagen skall uttala att någon ytterligare
vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå som riksdagen tidigare
uttalat sig för inte skall ske.

Vattenkraftberedningens förslag utgör alltjämt utgångspunkten för en
fortsatt vattenkraftsutbyggnad under åtminstone den närmaste tioårsperioden,
anförs det i motion 1983/84:2826 (vpk). Motionärerna önskar att

NU 1983/84:10 y

riksdagen skall göra ett uttalande i enlighet härmed.

Näringsutskottet avgränsar i denna del sitt yttrande till att gälla de
energipolitiska aspekterna på utbyggnadsplanen som helhet. Utskottet
överlåter sålunda åt bostadsutskottet att närmare överväga planens innehåll i
dess olika detaljer.

Mot bakgrund av vad som anförs i några av motionerna vill näringsutskottet
särskilt betona att vad regeringens förslag nu gäller är en plan för
vattenkraftens utbyggnad under den närmaste tioårsperioden. Syftet är att
planen skall leda fram till en utbyggnad av vattenkraften till det av riksdagen
uttalade målet 66 TWh/år.

Underlag för beslut om Sveriges energiförsörjning på lång sikt utarbetas av
1981 års energikommitté (I 1981:08). Kommittén skall (dir. 1981:62) bl. a.
analysera vilken roll olika energikällor kan få i det framtida energisystemet.
Vidare skall kommittén utreda och föreslå en plan för kärnkraftens
avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende. När det gäller vattenkraften
skall kommittén i sina överväganden utgå från de av riksdagen beslutade
riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. I tilläggsdirektiv (dir. 1983:65) har
emellertid kommittén getts i uppdrag att även redovisa innebörden av
alternativ där vattenkraftsutbyggnaden ingår utöver vad som förutsätts enligt
1977 års beslut om riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. Kommittén skall
däremot inte lämna konkreta förslag till sådana utbyggnader. Den skall
under innevarande år redovisa resultaten av sitt arbete. Riksdagen torde
alltså ganska snart få tillfälle att återkomma till frågor om landets energiförsörjning
på längre sikt.

Näringsutskottet hälsar med tillfredsställelse att riksdagen nu får ta
ställning till konkreta förslag ämnade att leda fram till en vattenkraftsproduktion
i enlighet med statsmakternas tidigare uttalade mål. En väl avvägd
utbyggnad av vattenkraften ger viktiga tillskott till energiförsörjningen utan
alltför allvarliga störningar på den fysiska miljön. En sådan utbyggnad ger
också arbete, bl. a. i regioner med hög arbetslöshet. Vidare bidrar den till att
bevara kompetensen för vattenkraftsutbyggnad i kraftföretagen och i den
industri som tillverkar utrustning för kraftverken.

Näringsutskottet anser det vara av stor vikt att befintlig kompetens och
sysselsättning på detta sätt kan upprätthållas.

Som framgår av den tidigare redogörelsen föreligger en betydande
osäkerhet och oenighet om hur stort tillskott av vattenkraft som fordras för
att en årsproduktion om 66 TWh/år som riksdagen har uttalat sig för skall
uppnås. Det kan, såsom framhålls i propositionen, komma att visa sig att ett
tillskott utöver de 2,5 TWh/år som vattenkraftberedningen har haft som
utgångspunkt för sina förslag blir erforderligt för att det angivna målet skall
nås. Vidare krävs det en viss marginal, eftersom företagens ställningstaganden
kan leda till att vissa i planen upptagna projekt inte kommer att
förverkligas. Näringsutskottet finner därför regeringens förslag, enligt vilket
planen skall omfatta totalt 3,8 TWh/år, vara väl avvägt. Regeringen bör

NU 1983/84:10 y

således återkomma till riksdagen med en andra del av planen, omfattande ca
0,9 TWh/år. Näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag såvitt gäller
planens omfattning och avstyrker de här aktuella motionerna i den mån de
gäller en lägre total nivå för den möjliga vattenkraftsutbyggnaden.

En utbyggnad av vattenkraften i enlighet med vad som här har angivits
ligger väl i linje med önskemål i motion 1983/84:2373 (m). Denna motion bör
enligt utskottets uppfattning i nu behandlad del inte föranleda någon åtgärd
av riksdagen. Mot bakgrund av det pågående arbetet i 1981 års energikommitté
anser utskottet inte heller att riksdagen bör göra något uttalande på
grundval av vad som begärs i motion 1983/84:904 (fp).

Minikraftverk

För investeringar i s. k. minikraftverk lämnas statligt bidrag med 15 % av
utbyggnadskostnaden. Stödet avser kraftverk med en effekt mellan 100 kW
och 1 500 kW och utgår för anläggningar som beställs under år 1984 (prop.
1983/84:62, NU 1983/84:9, rskr 1983/84:124). Regeringen har hösten 1983
gett statens energiverk i uppdrag att utreda vissa frågor om möjligheterna att
bygga ut minikraftverk. I propositionen (s. 17) anförs att möjligheterna för
en sådan utbyggnad säkrare borde kunna bedömas när verkets utredning
föreligger. Vidare framhålls att minikraftverken, även om deras bidrag till
energiförsörjningen är marginellt, kan medföra betydande sysselsättningstillskott.
För den tillverkande industrin borde vidare en utbyggnad av
minikraftverk tillföra kompetens som även skulle kunna komma till användning
på exportmarknaden.

I motion 1983/84:2825 (c) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen om stöd till investeringar i små vattenkraftverk. Enligt motionärerna
bör stöd efter särskild prövning kunna utgå även till anläggningar med
en effekt som understiger 100 kW. Vidare krävs förbättrade finansieringsvillkor
vid investeringar i små vattenkraftverk. Motion 1983/84:1369 (c) från
allmänna motionstiden innehåller krav av liknande innebörd.

Det uppdrag som statens energiverk har fått att utreda frågorna om
minikraftverk gäller bl. a. en systematisering av befintligt inventeringsmaterial
på området i kombination med en grundlig genomgång av finansierings-,
prissättnings- och ersättningsfrågor samt organisatoriska frågor. Energiverket
skall överväga och föreslå åtgärder - inom ramen för de resurser som
anvisas inom gällande stödsystem - i syfte att stimulera tillkomsten av nya
minikraftverk och förhindra att äldre minikraftverk avvecklas utan att
ersättas av nya anläggningar. Uppdraget i denna del skall redovisas senast
den 1 oktober 1984.

Näringsutskottet vill betona att byggande av minikraftverk har betydelse
bl. a. för den tillverkande industrin och för sysselsättningen. Kunskaper och
referensanläggningar på detta område kan komma till användning på

NU 1983/84:10 y

exportmarknaden. Minikraftverken ger också ett visst bidrag till energiförsörjningen.
Med hänsyn till det uppdrag som statens energiverk har att
utreda bl. a finansieringsfrågorna när det gäller minikraftverk liksom att
lämna förslag till åtgärder för att stimulera tillkomsten av nya anläggningar
finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra någon särskild
meningsyttring med anledning av här behandlade delar av motionerna
1983/84:2825 (c) och 1983/84:1369 (c). Dessa avstyrks således i ifrågavarande
del.

Upprustning och ombyggnad

Det framgår av propositionen (s. 32) att regeringen finner det angeläget
att åtgärder vidtas för att få till stånd upprustning och ombyggnad av äldre
vattenkraftverk. Härvid borde, anför föredragande statsrådet, bl. a. klarläggas
vilka projekt som kan tidigareläggas och vilka ekonomiska incitament
som kan behövas för att en tidigareläggning skall komma till stånd.
Föredraganden avser att ta initiativ till överläggningar i dessa frågor. Vidare
anförs i propositionen att regeringen avser att återkomma till frågan om man
genom förändringar i skattesystemet borde stimulera tidigareläggning av
reinvesteringar.

Regeringen har enligt 4 § lagen (1979:609) om allmän investeringsfond rätt
att besluta att allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk för ändamål
som avses i 5 § samma lag. Vidare kan regeringen besluta att belopp som
framdeles avsätts till allmän investeringsfond får tas i anspråk. Beslut som nu
sagts får avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget
på arbetsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. Regeringen har
sålunda rätt att medge att investeringsfond tas i anspråk under längre tid än
den som kan medges av statens industriverk enligt förordningen (1980:846)
om frisläpp av investeringsfonder. I propositionen anförs (s. 33) att investeringsfonder
normalt bör kunna få utnyttjas för ny- eller reinvesteringar i
vattenkraftverk t. o. m. år 1990.

I motion 1983/84:2826 (vpk) begärs ett uttalande av riksdagen om
förutsättningarna för utnyttjande av investeringsfonderna. Motionärerna
motsätter sig förslaget att investeringsfonder normalt skall få utnyttjas för nyeller
reinvesteringar i vattenkraft t.o.m. år 1990. De accepterar dock att
investeringsfonder får användas för reinvesteringsprojekt där kostnaden
överstiger 3 kr. per nyvunnen kilowattimme.

Näringsutskottet finner det angeläget att en från samhälleliga utgångspunkter
tillräcklig utbyggnad av och reinvesteringsverksamhet i vattenkraftverk
kan äga rum under 1980-talet. Med hänsyn härtill är enligt näringsutskottets
mening regeringens avsikt att låta investeringsfonder normalt kunna
få utnyttjas för detta ändamål t. o. m. år 1990 väl motiverad. Som framhålls i
propositionen ankommer det på regeringen att besluta i denna fråga. Några
åtgärder från riksdagens sida är således inte påkallade. Näringsutskottet

NU 1983/84:10 y

avstyrker här aktuell del av motion 1983/84:2826 (vpk).

Ytterligare ett motionsyrkande gäller upprustning av vattenkraftverk. Det
finns i motion 1983/84:2478 (vpk), som härrör från allmänna motionstiden.
Där begärs ett program för upprustning av i motionen angivna vattenkraftverk
i Gävleborgs län. En effektivisering av dessa vattenkraftverk skulle,
anförs det, ge ett elproduktionstillskott på 160 GWh/år och ett sysselsättningstillskott
på ca 700 direkta årsverken.

Näringsutskottet utgår från att de av regeringen aviserade överläggningarna,
syftande till att klarlägga bl. a. vilka upprustnings- och ombyggnadsprojekt
som kan komma att tidigareläggas, även omfattar projekt i Gävleborgs
län.

Även de tidigare nämnda generellt verkande åtgärderna för att stimulera
reinvesteringar kommer givetvis detta län till godo. Syftet med det här
behandlade yrkandet torde alltså till väsentlig del vara tillgodosett utan något
uttalande av riksdagen i ämnet. Motion 1983/84:2478 (vpk) avstyrks i här
aktuell del.

Beslutsprocessen rörande vissa projekt

Statens vattenfallsverk har f. n. befogenhet att inom ramen för anvisade
medel besluta om utbyggnad av små vattenkraftverk om högst 1,5 MW.
Enligt nu gällande praxis har i budgetpropositionen ärenden rörande
utbyggnad av små vattenkraftverk om högst 1,5 MW effekt redovisats på
samma sätt som övriga kompletteringar (jfr prop. 1978/79:115 bil. 1 s. 322).
Ärenden om utbyggnad av vattenkraftverk med en effekt större än 1,5 MW
har särredovisats för riksdagen innan vattenfallsverket medgivits att ta
investeringsmedel i anspråk.

I propositionen anförs (s. 33) att det är väsentligt att möjligheterna att
anpassa utbyggnaderna till den aktuella sysselsättningssituationen ökar och
att en användbar projektreserv byggs upp på kort tid. Om beslutsprocessen i
fråga om utbyggnad av relativt små vattenkraftverk kan avkortas skulle, sägs
det vidare, regeringens flexibilitet i samband med beslut om konjunkturstimulerande
åtgärder öka. Den praxis som nyss har nämnts föreslås bli ändrad
så att i fortsättningen endast utbyggnadsprojekt om minst 8 MW effekt skall
särredovisas för riksdagen, innan vattenfallsverket av regeringen medges rätt
att ta investeringsmedel i anspråk.

Detta förslag motsätter sig vänsterpartiet kommunisterna i motion 1983/
84:2826. Motionärerna påyrkar att riksdagen skall behålla sitt direkta
inflytande över vattenfallsverkets investeringar i vattenkraft enligt nuvarande
praxis.

Näringsutskottet menar att den föreslagna ändringen i beslutsprocessen i
det här aktuella avseendet är befogad och bör kunna leda till ökad
effektivitet. Följaktligen tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag och
avstyrker motion 1983/84:2826 (vpk) i den del som här är aktuell.

NU 1983/84:10 y

Samhällsinflytande

Vid folkomröstningen om kärnkraft år 1980 upptogs bl. a. följande på
valsedeln för linje 2:

Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av
elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion
av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun.

I tre motioner åberopas denna omständighet. Riksdagen föreslås i motion
1983/84:2823 (s) göra ett uttalande om samhällsägande av vattenkraften.
Motionärerna anför att ekonomiska stimulanser av de ”mycket lönsamma
kraftbolagen” skulle av allmänheten upplevas som stötande. Det är motionärernas
uppfattning att ett ökat samhällsägande skulle innebära dels att
allmänheten skulle visa större förståelse för de föreslagna vattenkraftsprojekten,
dels att planeringens genomförande skulle säkerställas. Det finns
därför, menar de, anledning för regeringen att överväga åtgärder för att öka
samhällsägandet av vattenkraften, i enlighet med kärnkraftsomröstningens
linje 2.

I motion 1983/84:696 (s) begärs med hänvisning till vad linje 2 krävde i
folkomröstningen en översyn syftande till att samhällets inflytande över och
inkomster från vattenkraftsproduktion skall öka. Den tredje motionen,
1983/84:1040 (vpk), innehåller krav på samhällets övertagande av ett
speciellt företag. Det begärs där att regeringen skall anmodas att ta upp
förhandlingar med AB Hälsingekraft i syfte att Edeforsens kraftverk skall
överföras till statens vattenfallsverk. Motionären finner det sannolikt att
vattenfallsverket efter ett sådant övertagande skulle satsa på en effektivisering
av Edeforsen. Ett dylikt ägarbyte överensstämmer också, anför
motionären, med de löften som linje 2 gav inför folkomröstningen om
kärnkraft.

Statens vattenfallsverk beräknas under föregående budgetår ha svarat för
ungefär hälften av landets elenergiförsörjning. Vattenfallsverket räknar i sin
anslagsframställning för budgetåret 1984/85 med att marknadsandelen till år
1990 skall öka med omkring en procentenhet, bl. a. genom kraftköp och
genom en minskad andel elproduktion hos verkets kunder. År 1982
förvärvade statens vattenfallsverk Gränges AB :s kraftrörelse, varvid verkets
marknadsandel ökade med 0,7 procentenheter (prop. 1981/82:25, NU
1981/82:13, rskr 1981/82:82).

En annan större producent av elkraft med ett dominerande samhälleligt
ägarinflytande är Sydkraft AB. I detta bolag svarar kommuner i södra
Sverige för drygt 60 % av röstetalet. Sydkraft producerar ca 15 % av landets
elenergi.

Näringsutskottet har tagit del av vissa uppgifter från statistiska centralbyråns
årliga elstatistik. Denna statistik, som visar bruttoproduktionen av
elektrisk kraft fördelad på producenter av olika juridisk form - aktiebolag,
staten, kommuner och landsting samt övriga -, ger inte någon entydig bild av

NU 1983/84:10 y

hur samhällsinflytandet över denna produktion har förändrats de senaste
åren. Detta förklaras av att till gruppen aktiebolag även räknas statliga och
kommunala aktiebolag.

På eldistributionsområdet har kommunerna ett dominerande inflytande. I
en undersökning år 1980 beräknade statens industriverk (SIND PM 1980:9)
att kommunernas och vattenfallsverkets samlade andel av landets eldistribution
till lågspänningsabonnenter uppgick till nära 80 %, varav kommunerna
svarade för merparten.

Näringsutskottet konstaterar att statens vattenfallsverk nu svarar för
omkring hälften av elkraftsproduktionen. Tillsammans med kommuner och
landsting har därigenom staten ett dominerande inflytande över produktionen
liksom över distributionen av elektrisk kraft. Detta förhållande är helt i
överensstämmelse med vad linje 2 förordade i folkomröstningen om
kärnkraft. Näringsutskottet förutsätter att regeringen verkar för en fortsatt
utveckling i överensstämmelse med vad linje 2 föreslog i detta ämne. Det
finns emellertid här anledning att peka på att budgetläget f. n. kan utgöra ett
hinder för större samhälleliga förvärv. Näringsutskottet anser inte att
riksdagen nu har anledning att göra något uttalande med anledning av de här
behandlade motionerna. Dessa avstyrks följaktligen.

Utredning

I motion 1983/84:2822 (c) påyrkas att riksdagen skall hemställa att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att analysera vattenkraftsutbyggnadens
roll för jämtländskt näringsliv och framlägga förslag till hur länet
skall kunna tillföras ökade resurser genom höjda regleringsavgifter.

Näringsutskottet anser inte att riksdagen skall föreslå en sådan utredning
om jämtländskt näringsliv och vattenkraftsutbyggnad som motionären
förordar. Det är närmast en uppgift för ifrågavarande länsstyrelse och
kommuner att om så bedöms erforderligt ta initiativ till sådant utredningsarbete.
När det gäller önskemålet om att länet genom avgifter skall kunna
tillföras ökade resurser vill utskottet hänvisa till att riksdagen flera gånger har
avslagit motionsyrkanden om särskilda förmåner av denna art för de
nordligaste länen (senast NU 1982/83:33 s. 56). Näringsutskottet har i dessa
sammanhang pekat på att eltarifferna är lägre i Norrland än i övriga delar av
landet liksom också energiskatten. Högspänningstarifferna är sålunda ca
20 % lägre i Norrbotten och 10 % lägre i mellersta Norrland jämfört med
motsvarande tariffer i mellersta Sverige. Också lågspänningstarifferna är
lägre i Norrland än i övriga delar av landet. För elkraft utgör skattesatsen f. n.
5,2 öre/kWh. För elförbrukningen i vissa Norrlandskommuner är skattesatsen
4,2 öre/kWh. Härutöver vill näringsutskottet erinra om att den nya
vattenlagen (1983:291) innehåller vissa bestämmelser om att tillstånd att
utföra ett vattenföretag kan förenas med skyldighet för företagaren att utge
avgifter av olika slag, exempelvis s. k. bygdeavgifter. Avgiftsmedlen används

NU 1983/84:10 y

bl. a. för att tillgodose allmänna önskemål i den bygd som berörs av
företaget. Till skillnad mot tidigare gällande regleringsavgifter är bygdeavgiftens
storlek knuten till förändringen av basbeloppet. Den ändras sålunda i
takt med förändringar i penningvärdet. Riksdagens beslut om övergångsregler
för äldre avgifter innebär vidare en anpassning till den aktuella
prisutvecklingen (prop. 1981/82:130 och 1982/83:26, JoU 1982/83:30, rskr
1982/83:274). Motion 1983/84:2822 (c) i ifrågavarande del avstyrks sålunda
av näringsutskottet.

Övrigt

Till sist i detta yttrande tar näringsutskottet upp ännu en motion från
allmänna motionstiden, nämligen 1983/84:855 (s). Där framförs önskemål
om ett uttalande av riksdagen om en snar utbyggnad av Vargöns kraftverk.

Det nämnda kraftverket ligger i Vänersborgs kommun och ägs av statens
vattenfallsverk. Produktionen uppgår till ca 115 GWh per år. Den föreslagna
utbyggnaden - med ytterligare ett aggregat - skulle öka årsproduktionen
med ca 23 GWh till en utbyggnadskostnad av ca 5,6 kr. per kWh och år.
Projektet Vargön G 3 omfattas av vattenkraftberedningens plan. Beredningen
anför följande härom:

Kostnaden är hög. Det direkta produktionstillskottet är helt otillräckligt
för att motivera ett genomförande. Befintlig station har dock hög ålder. Med
ett nytt aggregat kan produktionsförlusterna i samband med haverier eller
ombyggnader av befintliga aggregat reduceras. Därför kan ett genomförande
inte uteslutas.

1 regeringens plan för utbyggnad av vattenkraften har projektet Vargön
G 3 på grund av de höga kostnaderna inte tagits med.

Näringsutskottet har erfarit att vattenfallsverket f. n. utreder de ekonomiska
förutsättningarna för ett genomförande av projektet. Detta finns f. n. i
verkets projektreserv. Ett ställningstagande från verkets sida torde kunna
föreligga inför färdigställandet av dess anslagsframställning för budgetåret
1985/86.

Näringsutskottet har noterat att de direkta kostnaderna för ett förverkligande
av projektet är jämförelsevis höga. Samtidigt finns, såsom vattenkraftberedningen
har påpekat, positiva värden, både av ekonomisk och annan art,
vilka bör medräknas vid ett ställningstagande till projektet. Näringsutskottet
utgår från att de här nämnda förhållandena noggrant analyseras i det
utredningsarbete som nu pågår inom vattenfallsverket. Något uttalande av
riksdagen med anledning av motion 1983/84:855 (s) vill näringsutskottet inte
föreslå. Motionen avstyrks således.

Stockholm den 3 maj 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

NU 1983/84:10 y

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Per-Richard Molén
(m), Sivert Andersson (s), Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Sylvia
Pettersson (s), Hugo Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

Avvikande meningar

1. Allmänna riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad

Tage Sundkvist (c), Ivar Franzén (c), Hugo Bergdahl (fp) och Oswald
Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna
riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad - som börjar med ”Näringsutskottet
hälsar” och slutar med ”möjliga vattenkraftsutbyggnaden” bort ha följande
lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning föreligger, vilket också framhålls i
motioner från centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna,
goda förutsättningar för att en vattenkraftsproduktion i enlighet med
statsmakternas tidigare uttalade mål skall kunna uppnås utifrån en utbyggnadsplan
på 3 TWh/år såsom vattenkraftberedningen i stor enighet har
föreslagit. En sådan utbyggnad ger ett värdefullt bidrag till landets energiförsörjning.
Näringsutskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen på så
lösa grunder som de i propositionen nämnda frångår utredningsförslaget och
avsevärt utökar utbyggnadsplanerna. Det finns inte anledning för regeringen
att låta utarbeta någon ytterligare plan om 0,9 TWh/år såsom aviseras i den i
propositionen omnämnda andra etappen. Denna etapp bör inte genomföras.
Det är enligt näringsutskottets mening väsentligt att en så stor del som
möjligt av den tillkommande vattenkraftsproduktionen kan ske genom
effektiviseringar, upprustning av befintliga kraftverk och byggande av
minikraftverk. I detta sammanhang finns också anledning att understryka att
tillkommande vattenkraftsutbyggnad skall ske på ett mer miljövänligt sätt än
tidigare. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av den här angivna
innebörden. Näringsutskottet avstyrker sålunda propositionen i nu behandlad
del.

2. Minikraftverk

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Minikraftverk - som börjar med ”Näringsutskottet vill” och
slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

En successiv utbyggnad av små kraftverk minskar sårbarheten i vårt
eldistributionssystem, underlättar avvecklingen av kärnkraften, skapar sysselsättning,
främjar teknisk utveckling och ger värdefulla drifterfarenheter.

För att den utbyggnad som är motiverad skall komma till stånd krävs det
rimliga finansieringsvillkor för de små vattenkraftverken. Det måste finnas

NU 1983/84:10 y

tillgång till lån med en löptid lika lång som kraftverkens normala livslängd
och med en förmånlig ränta. Lånen bör vara annuitetslån och det bör
dessutom finnas möjlighet att under de första åren delvis lägga räntan till
låneskulden. Vidare bör övervägas om inte vissa bidrag skall finnas för
normala projekterings- och tillståndskostnader. I fråga om bidrag till
byggande av minikraftverk bör f. ö. inom ramen för nu tillgängliga resurser
stöd kunna, efter särskild prövning, utgå även till anläggningar med en effekt
som understiger 100 kW. Förslag med den här angivna inriktningen bör
utarbetas av regeringen och presenteras inför kommande energipolitiska
beslut.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande delar av motionerna
1983/84:2825 (c) och 1983/84:1369 (c).

3. Upprustning och ombyggnad

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Upprustning och ombyggnad - som börjar med ”Näringsutskottet finner”
och slutar med "aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:2826 (vpk) bör utnyttjande av investeringsfonder
för ny- eller återinvesteringar i vattenkraftverk inte medges generellt.
Några övertygande skäl för att så skulle ske har inte angetts av regeringen.
För reinvesteringsprojekt där kostnaden för varje ytterligare tillkommen
kilowattimme överstiger 3 kr. bör dock investeringsfonder få utnyttjas.
Näringsutskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande till regeringen av här
angiven innebörd.

Ytterligare ett (=utskottet) direkta årsverken.

Näringsutskottet vill såsom görs i motion 1983/84:2478 (vpk) understryka
att det i Gävleborgs län finns ett betydande antal större och mindre
vattenkraftverk och att flera av dessa är i behov av effektivisering och
modernisering. Sådana åtgärder skulle ge ett ökat elproduktionstillskott och
dessutom ett stort antal arbetstillfällen. Regeringen bör med utgångspunkt i
det förslag som lämnas i motionen låta utarbeta ett program för upprustning
av vattenkraftverk i Gävleborgs län. Näringsutskottet tillstyrker det här
behandlade motionsyrkandet.

4. Beslutsprocessen rörande vissa projekt

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Beslutsprocessen rörande vissa projekt - som börjar med ”Näringsutskottet
menar” och slutar med ”är aktuell” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör inte fråntas en betydande del av sitt inflytande över
vattenfallsverkets investeringar i vattenkraft såsom regeringen nu förordar
efter förslag av vattenfallsverket. Någon förändring i nu gällande praxis i det
här aktuella avseendet bör således inte genomföras. Näringsutskottet

NU 1983/84:10 y

tillstyrker motion 1983/84:2826 (vpk) i denna del och avstyrker propositionen
i motsvarande del.

5. Samhällsinflytande

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Per-Richard Molén (m) och Ivar Franzén (c) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Samhällsinflytande - som börjar med
”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort
ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser inte att riksdagen skall göra något uttalande till
förmån för ytterligare samhälleligt övertagande av kapacitet för produktion
och distribution av elektrisk kraft. Det finns tvärtom anledning att betona
betydelsen av ett privat ägande av elproduktionsanläggningar som motvikt
till det redan nu betydande statliga och kommunala inflytandet. Näringsutskottet
avstyrker alltså de här aktuella motionsyrkandena.

6. Samhällsinflytande

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Samhällsinflytande - som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och
slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser att det i de nu aktuella motionerna har anförts
övertygande skäl för ett ökat samhälleligt inflytande över vattenkraftsproduktionen.
Regeringen bör aktivt verka för en utveckling i denna riktning.
Det finns anledning erinra om att det nuvarande regeringspartiet i folkomröstningen
om kärnkraft har ställt sig bakom krav av den innebörden och
förordat att kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion
av elektrisk kraft skall ägas av stat och kommun. Ett steg i den här angivna
riktningen är att regeringen snarast tar upp förhandlingar med AB Hälsingekraft
i syfte att Edeforsens kraftverk skall överföras till statens vattenfallsverk.
Riksdagen bör hos regeringen hemställa om att sådana förhandlingar
upptas och i övrigt göra ett uttalande till regeringen i enlighet med vad
näringsutskottet här har anfört.

7. Utredning

T åge Sundkvist (c), Ivar Franzén (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Utredning - som börjar med
”Näringsutskottet anser” och slutar med ”av näringsutskottet” bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:2822 (c) bör frågor rörande den långsiktiga
nyttan av vattenkraftens utbyggnad allsidigt utredas. Härvid bör klarläggas

NU 1983/84:10 y

vilka konsekvenser vattenkraftsutbyggnaderna på längre sikt får för näringsliv
och boendemiljö. Särskilt bör studeras hur nyttan av vattenkraften skall
kunna komma de lokala intressenterna till godo, exempelvis genom regleringsavgifter.

Utredningen bör omfatta hela Norrland. Jämtlands län har därvid i vissa
avseenden ett särskilt intresse, eftersom vattenkraftsutbyggnaden har börjat
tidigt i detta län och exploateringsgraden i länet är hög.

minab/gotab 78593 Stockholm 1984