yttr 1982/83 au4y y
Yttrande 1982/83:au4y
AU 1982/83:4 y
Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1982/83:4 y
om överföring av vissa regionalpolitiska frågor m. m. till statens
industriverk
Till näringsutskottet
Näringsutskottet har beslutat inhämta yttrande från arbetsmarknadsutskottet
över proposition 1982/83:113 om verksamheten vid statens industriverk
m. m. jämte motioner. De aktuella motionerna är 1982/83:2228 av
Staffan Burenstam Linder m. fl. (m), 1982/83:2229 av Christer Eirefeltm. fl.
(fp), 1982/83:2230 av Arne Fransson m. fl. (c) och 1982/83:2231 av Lars
Werner m. fl. (vpk).
Utskottet tar i sammanhanget också upp yrkande 11 under punkt 4 i
propositionen vilket rör ändrade riktlinjer för vissa former av regionalpolitisk!
stöd. Detta yrkande och motsvarande delar av nyss nämnda motioner
har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet.
Av de förslag som förs fram i propositionen finns det anledning för
utskottet att beröra
- överföring av vissa uppgifter när det gäller handläggning av regionalpolitisk!
stöd, investeringsfonder och rådrumsstöd från AMS och regeringen
till nya SIND,
- programindelning och organisation vid nya SIND,
- ändrad handläggning av regionalpolitisk stöd, bl. a. slopande av besvärsrätt,
- ändrad handläggning vid ianspråktagande av investeringsfonder samt
lagförslag härom,
- anslag till förvaltningskostnader för det nya industriverket och till
statsbidrag till nedläggningshotade företag.
Frågan om avslag på proposition 113
I samtliga de inledningsvis nämnda motionerna yrkas avslag på proposition
113.
I motionerna 2229 av Christer Eirefelt (fp) och 2230 av Arne Fransson
m. fl. (c) riktas kritik mot att regeringen lägger fram sina förslag utan
sedvanlig remissbehandling. I motion 2229 påpekas att endast två länsstyrelser
har yttrat sig, länsstyrelserna i Södermanlands och Malmöhus län, men
inget av de tolv län som ligger i stödområdet och som mest berörs av den
föreslagna omorganisationen.
I motion 1982/83:2228 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) redovisas
moderata samlingspartiets uppfattning att ett statens industriverk inte
1 Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 4 y
AU 1982/83:4 y
2
behövs och att tidpunkten för en avveckling av återstående delar av verket nu
är gynnsam. Motionärerna är vidare tveksamma till att inom samma verk
hantera både industri- och regionalpolitik. Dessa båda politikområdens mål
är enligt motionen svåra att uppnå samtidigt.
Målkonflikter mellan arbetsmarknads- och regionalpolitiken tas också upp
i motionerna 2229 och 2231.
I motion 2229 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) pekas på att riskerna för
negativa konsekvenser för regionalpolitiken - och därmed för sysselsättningen
- är stora om organisationsförändringen genomförs. Det noteras att i den
utredning som föregått regeringens förslag utgjorde regionalpolitiken inte ett
självständigt programområde vid industriverket. Detta har ändrats i
propositionen, men inga organisatoriska slutsatser dras av det. Det anförs
vidare i motionen att ett centralt mål för regionalpolitiken är att främja
sysselsättningen i eftersatta regioner. I län med stora sysselsättningsproblem
blir en nära anknytning mellan regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik
därför självklar. Det sägs i motionen att uppfattningen att arbetsmarknadsoch
regionalpolitiken bör ha en nära anknytning dominerade socialdemokratisk
politik fram till regeringsskiftet år 1976. Sysselsättningsproblemen är
i dag större än de var år 1976 och behovet av nära samverkan mellan
arbetsmarknads- och regionalpolitiken är i motsvarande grad större. Att i ett
sådant läge föra över den väsentligaste delen av regionalpolitiken på
myndighetsnivå till industripolitiken ter sig enligt motionärerna svårförståeligt.
Lars Werner m. fl. (vpk) framhåller i motion 1982/83:2231 att den
föreslagna omorganisationen inte kan vara politiskt och funktionellt lämplig,
såvitt man inte avser att beröva regionalpolitiken dess hittillsvarande syftning
och helt underordna den under en teknokratisk version av allmän industripolitik.
Regionalpolitik är ju dock något annat, vida mer brett och
mångsidigt än industripolitik. Motionärerna erinrar om att den rent
industriella sidan av det regionalpolitiska arbetet på länsnivå består av
betydligt mer än administrering av stödverksamheten. Regionalpolitikens
motiv är ju att undanröja ekonomiska och sociala obalanser, att få till stånd
fungerande regioner. På länsnivå handlar det om att söka verka för en
regional samhällsformation, där näringsliv, infrastruktur och geografi
befinner sig i ett samspel som utvecklas i enlighet med de av riksdagen
uppsatta regionalpolitiska målen, och som i bred bemärkelse förmår bidra till
ett anständigt liv för invånarna. En sådan samlad målsättning är, anför
motionärerna, närmast främmande för industriverkets mycket mer specialiserade
och på regionalpolitiska aspekter i stort sett blottade verksamhet. I
motionen anförs vidare att i propositionens framställning blir regionalpolitik
ett slags bihang till industripolitiken och sambanden framställs som
motsättningsfria och okontroversiella. Detta är en felsyn. Både mellan
region- och industripolitik samt inom industripolitiken som sådan råder klara
motsättningar och konflikter. Dessa har sin politiska och sociala grund. Man
AU 1982/83:4 y
3
kan inte avskaffa dem genom riksdagsbeslut, lika litet som man genom
myndighetscirkulär kan proklamera harmoni mellan arbete och kapital.
Verkligheten är i stället den, att regionalpolitiska mål i påfallande hög grad
kommer i motsättning till många drag i den rådande industriella utvecklingen,
slutar motionärerna.
I tre av de berörda motionerna, nämligen 2228, 2229 och 2230 anförs även
pågående utredningar som motiv för avslag på propositionen. Här avses dels
utredningen om arbetsmarknadsverkets ansvarsområde och organisation,
dels utredningen om det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Motionärerna
menar att resultaten från dessa utredningar bör föreligga innan
ställning tas till frågan om vilken centralmyndighet som skall ha ansvaret för
det regionalpolitiska stödet m. m.
Utskottet vill för sin del framhålla att förslagen i proposition 113 som gäller
regionalpolitiken inte har den principiella innebörd som anges i motionerna.
Avsikten med överföringen av besluten om regionalpolitiskt stöd till SIND är
att nå samordningseffekter när det gäller handläggning av regional- och
industripolitiska stöd.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det är möjligt att göra
begränsade förändringar i handläggningen av regionalpolitiskt stöd och
frågor rörande investeringsfonderna utan att invänta resultaten av de nyss
nämnda utredningarna.
I samtliga avgivna motioner tas upp risken för målkonflikter mellan
industri- och regionalpolitiken vid en överföring av den regionalpolitiska
stödhanteringen från AMS till SIND. Utskottet vill påpeka att målkonflikter
också finns mellan arbetsmarknads- och regionalpolitiken, t. ex. i fråga om
avvägningen mellan kort- och långsiktiga insatser när sysselsättningsproblem
skall lösas i en region. Målkonflikterna blir annorlunda vid en ökad
anknytning av regionalpolitiken till industripolitiken men de blir med de
ändringar av regeringens förslag som utskottet föreslår nedan, enligt
utskottets bedömning, inte större.
Det finns anledning att framhålla att anknytningen mellan regionalpolitiken
och arbetsmarknadspolitiken fortfarande är viktig för en framgångsrik
sysselsättningspolitik. Behovet av att samordna de arbetsmarknadspolitiska
och regionalpolitiska insatserna är särskilt betydelsefullt på länsnivån där
huvudansvaret för genomförandet av de konkreta åtgärderna oftast ligger.
Utskottet noterar att på den här nivån tas besluten när det gäller nu aktuella
insatser i huvudsak av länsarbetsnämnden och länsstyrelsen, dvs. av två
skilda organ. Trots det fungerar så långt utskottet kan bedöma samordningen
mellan de arbetsmarknadspolitiska och de regionalpolitiska åtgärderna väl i
länen. Detta bör vara möjligt även vid en ändrad rollfördelning på central
nivå. Utskottet utgår därvid ifrån att det samråd som nu finns mellan SIND
och AMS vid behandlingen av konkreta stödärenden bibehålls även efter den
genomförda organisationsändringen och lämpligen sker inom ramen för den
parlamentariskt förankrade nämnd vid SIND som utskottet senare i
1* Riksdagen 1982183. 18 sami. Nr 4 y
AU 1982/83:4 y
4
betänkandet kommer att föreslå.
Det bör också påpekas att eftersom propositionens förslag när det gäller
regionalpolitiken främst berör handläggningen av det regionalpolitiska
stödet är avsikten med förslaget i propositionen inte att göra regionalpolitiken
underordnad industripolitiken. Utskottet återkommer senare till vissa
förslag med anledning av bl. a. motion 2231 för att ytterligare markera
detta.
Utskottet vill också stryka under att den överföring till SIND av nyss
nämnda beslutsfattande som föreslås innebär att regionalpolitiken anslagsmässigt
får en dominerande ställning vid SIND. De regionalpolitiska medel
som förvaltas centralt uppgår till ca 700 milj. kr. per år och de medel som
SIND handhar under innevarande budgetår för nuvarande uppgifter uppgår
till ca 550 milj. kr. (inkl. kreditgarantier). Överföringen av de aktuella
arbetsuppgifterna till SIND innebär att ett 60-tal tjänstemän med omfattande
erfarenheter av arbetsmarknads- och regionalpolitik också förs över. Det
kan nämnas att SIND f. n. har ca 150 anställda. Som sägs i propositionen är
det alltså till stor del ett "nytt” statens industriverk som enligt förslaget skall
påbörja sin verksamhet den 1 juli 1983.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet yrkandena i motionerna
2228 , 2229, 2230 och 2231 om avslag på proposition 113. Utskottets
ställningstagande utgår emellertid från att riksdagen beslutar om vissa
ändringar i regeringens förslag vilka utskottet tar upp nedan i anslutning till
behandlingen av ett antal andrahandsyrkanden i motionerna.
Programindelning och organisation vid nya SIND
Som framgår av propositionen får det nya SIND två huvuduppgifter,
nämligen dels att genom industri politiskt stöd, företagsutvecklande insatser
och problemidentifierande utredningsverksamhet främja industrins
tillväxt och omvandling, dels genom regionalpolitisk! finansiellt
företagsstöd m. m. bidra till en balanserad regional utveckling.
Som förberedelse till en senare övergång till programbudgetering föreslås i
propositionen fyra huvudprogram för nya SIND:s verksamhet, nämligen
Utredningsverksamhet, Industriell omvandling och tillväxt, Regional
utveckling och Småföretagsutveckling. Det finns anledning för utskottet att
kommentera programmen Utredningsverksamhet och Regional utveckling.
Det senare programmet sammanfaller i huvudsak med nuvarande program
för motsvarande verksamhet inom AMS, men det sägs i propositionen att
andra uppgifter inom regionalpolitiken än handläggning av regionalpolitisk!
stöd bör kunna tillföras SIND. Utskottet vill understryka angelägenheten av
att detta sker så att en bred kompetensuppbyggnad på det regionalpolitiska
området kan ske i det nya verket. Utskottet vill här peka på behovet av att
resurser avsätts, med ett självständigt ansvar inom verket, för analyser av den
regionala utvecklingen och för uppföljning av att de regionalpolitiska mål
AU 1982/83:4 y
5
följs som formuleras av länsstyrelserna när det gäller länen och i övrigt av
regering och riksdag. En sådan funktion borde i framtiden också kunna
tillföras uppgifter av beredande karaktär inom länsplaneringen.
Det framgår av propositionen att vissa utredningsuppgifter på det
regionalpolitiska området skall ingå i programmet Utredningsverksamhet.
Utskottet menar för sin del att samma principer bör följas vid programindelning
när det gäller utredningsverksamheten som i fråga om finansiellt
stöd. Det innebär att den del av utredningsverksamheten som avser
regionalpolitiska frågor bör ingå i programmet Regional utveckling. Det
finns flera skäl för ett sådant synsätt. Ett är att få en bättre insyn över den
kompetensuppbyggnad inom nya SIND som utskottet i likhet med propositionen
förordar. Ett annat skäl är att en samlad bedömning av hela det
regionalpolitiska området skall kunna göras, inte minst vid behandlingen av
dessa frågor i riksdagen. Det anförda innebär inte att utskottet har erinringar
mot att utredningsverksamheten organisatoriskt förs samman till en enhet
inom nya SIND.
Vad utskottet här anfört om utredningsarbetets inriktning inom nya SIND
och om omfattningen av programmet Regional utveckling bör regeringen
underrättas om.
Vad som i övrigt föreslås i propositionen i anslutning till programmet
Utredningsverksamhet tillstyrks av utskottet i den omfattning förslagen
ligger inom utskottets ansvarsområde. Detta gäller även breddningen av
verksamheten inom Expertgruppen för forskning om regional utveckling
(ERU) till att också omfatta vissa industripolitiska problemställningar.
Utskottet vill emellertid stryka under att detta inte får innebära en
nedprioritering av forskningsinsatserna på det regionalpolitiska området.
Det anförs i propositionen att det som skiljer de industri- resp.
regionalpolitiska insatserna bör markeras genom programuppbyggnaden,
vilken berörts ovan, medan det som förenar bör få sitt genomslag i
organisationsuppbyggnaden. Ett resultat av detta synsätt är att frågor
rörande finansiellt stöd inom programmen Industriell utveckling och
omvandling och Regional utveckling samlas i en enhet. I fråga om
organisationen föreslås vidare att det skall finnas en samrådsgrupp eller ett
utskott bestående av bl. a. styrelsens partsrepresentanter för att behandla
frågor rörande regionalpolitisk! stöd. Det föreslås framgå av det nya verkets
organisation att en sådan samrådsgrupp skall finnas.
Arne Fransson m. fl. (c) anför i motion 2230 att regionalpolitiken skall
vara väl förankrad i de regioner som erfordrar stöd. Det måste därför finnas
en starkt decentraliserad organisation. Grundvalen i den organisationen är
länsstyrelserna och de regionala utvecklingsfonderna. I fråga om den
centrala organisationen framhåller motionärerna att den bör ha en stark och
självständig prägel. Organisatoriskt bör detta tryggas genom en särskild
lokaliseringsdelegation med parlamentarisk förankring. Det anförs vidare i
motionen att SIND nu har en mycket bräcklig regionalpolitisk kompetens
AU 1982/83:4 y
6
samt att en överföring av verksamheten till SIND förutsätter att regionalpolitiken
ges en också i organisatoriskt avseende självständig och stark plats
inom SIND vilket inte sker i propositionen.
Utskottet har redan ovan i anslutning till programindelningen av nya
SIND:s verksamhet strukit under betydelsen av att det sker en bred
kompetensuppbyggnad på det regionalpolitiska området. När det gäller
yrkandet om att regionalpolitiken bör ges en i organisatoriskt avseende
självständig och stark plats inom det nya verket är det utskottets uppfattning
att den enhet inom det nya verket som skall handha finansiellt företagsstöd
får sin tyngdpunkt på det regionalpolitiska området. Detta blir en följd av
den betydande överföring av personal från AMS till nya SIND med
regionalpolitisk bakgrund som kommer att ske, men också av storleken på de
anslag för regionalpolitiska ändamål som enheten skall hantera. Några
påpekanden i fråga om det nya verkets interna organisation utöver vad
utskottet tidigare föreslagit rörande en funktion inom verket för uppföljning
av de regionalpolitiska målen m. m. är enligt utskottets mening inte
nödvändigt för att ge regionalpolitiken en stark ställning i nya SIND:s
verksamhet.
När det gäller förslaget i motion 2230 om att en parlamentarisk
nämnd skall knytas till nya SIND för att stärka regionalpolitiken vill
utskottet erinra om att det i propositionen föreslås att en samrådsgrupp av
det slag som nu finns vid AMS för behandling av regionalpolitisk! stöd skall
inrättas även vid det nya verket, bestående av bl. a. styrelsens partsrepresentanter.
Utskottet kan för sin del tillstyrka att denna samrådsgrupp
utvidgas till en parlamentariskt förankrad nämnd.
Ett ökat politiskt inflytande över de regionalpolitiska besluten skulle också
tillgodose synpunkter i motion 2231 av Lars Werner m. fl. (vpk) där
slopandet av besvärsrätten enligt propositionens förslag i kombination med
ökad delegering av beslut om regionalpolitiskt stöd får konsekvenser på den
politiska strukturen som man är tveksam till. Följden av förslagen i
propositionen leder enligt motionärerna till en förstärkning av ämbetsverksnivån
på klar bekostnad av regeringsnivån. I praktiken leder detta till en
försvagning även av länsorganens roll. Den parlamentariska kontrollen
försämras. Vad som i grunden är ett politiskt ansvar förvandlas till ett
formellt och administrativt. Länsnivåns möjligheter till kontakt i regionalpolitiska
frågor med regeringsnivån försvåras. Enligt motionärerna utvecklas
ett förvaltningsansvar på centrala områden av politiken, oberoende av och
oåtkomligt för riksdagen.
Utskottet har förståelse för dessa synpunkter och tillstyrker därför som
sagts ovan att en parlamentariskt förankrad nämnd, tillika med företrädare
för parterna på arbetsmarknaden, knyts till nya SIND för behandling av
regionalpolitiska frågor som ligger inom verkets ansvarsområde. Nämnden
bör tillsättas av regeringen. Det ankommer på regeringen att närmare ange
ansvarsfördelningen mellan verkets styrelse och den föreslagna nämnden,
AU 1982/83:4 y
7
med beaktande av de syften med nämnden som utskottet har beskrivit ovan.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna 2230 och 2231 bör ges
regeringen till känna.
Handläggningen av regionalpolitisk! stöd
Förslagen i propositionen när det gäller handläggningen av det regionalpolitiska
stödet innebär dels att besvärsrätten över den centrala myndighetens
beslut slopas, dels att ytterligare uppgifter delegeras från regeringen till
denna myndighet. Det gäller beslut om offertstöd inom vissa ramar samt
förhandsbesked till sökande om en verksamhet är berättigad till regionalpolitisk!
stöd. Vidare föreslås att visssa särskilda insatser som är beroende av
användning av regionalpolitisk! stöd förs över från industridepartementet till
nya SIND. Det gäller bl. a. lokaliseringssamråd med företag inom den
privata service- och tjänstesektorn.
Alla de tidigare nämnda motionerna tar upp frågan om borttagandet av
besvärsrätten när det gäller den centrala myndighetens beslut om regionalpolitisk!
stöd. I motion 2228 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) anförs
att motionärerna inte är övertygade om det riktiga i att inskränka rätten för
enskilda att anföra besvär på det aktuella området. De föreslår därför att
frågan om slopande av besvärsrätten blir föremål för en förnyad och mera
ingående prövning.
Christer Eirefelt m. fl. (fp), motion 2229 och Arne Fransson m. fl. (c),
motion 2230, framhåller besvärsrätten till regeringen måste bibehållas. Detta
innebär enligt den senare motionen en garanti för att en samlad översiktlig
bedömning av de regionalpolitiska insatserna i en region sker. Denna
besvärsrätt är särskilt viktig om en omfattande omorganisation skall ske och
nya rutiner skapas. Den kompetens som nu finns på detta område i
industridepartement och AMS förs inte över till SIND.
Även i motion 2231 av Lars Werner m. fl. (vpk) förs fram invändningar
mot att besvärsrätten i här aktuella fall slopas. Bakgrunden är att
kombinationen av ökad decentralisering från regeringen till nya SIND och
ett slopande av besvärsrätten sägs minska den politiska kontrollen och
ansvarigheten. Motionärerna anmärker dessutom att rätten att besvära sig
hos regeringen i stödärenden inte bara är en administrativteknisk fråga. Så
många är de kontroversiella stödärendena knappast, att det inte kan vara
mödan värt att behålla möjligheten att få dem prövade av en politiskt och
parlamentariskt ansvarig instans.
Utskottet stödjer yrkandena i nyss nämnda motioner om att rätten att
anföra besvär över den centrala myndighetens beslut om regionalpolitiskt
stöd bör bibehållas. Därmed garanteras som sägs i motion 2230 att en samlad
översiktlig bedömning av de regionalpolitiska insatserna i en region sker.
Även den politiska kontrollen och ansvarigheten blir därmed oförändrad,
vilket krävs i motion 2231.
AU 1982/83:4 y
8
Utskottet vill påpeka i anslutning till motionerna 2230 och 2231 att även
om det endast är enskilda som f. n. kan överklaga den centrala myndighetens
beslut om stöd, har skälen till bifall till besvären såvitt utskottet kan bedöma
ofta haft andra utgångspunkter än den enskilde sökandens rättsskydd,
nämligen främst en annan bedömning av behovet av insatser i en viss region.
Mot bakgrund av vad här sagts bör det vara en uppgift för utredningen om det
regionalpolitiska stödet till näringslivet att närmare överväga hur besvärsrätten
i detta sammanhang mera långsiktigt bör utformas.
Vad utskottet här anfört om bibehållande av besvärsrätten över central
myndighets beslut om regionalpolitisk! stöd bör regeringen underrättas
om.
Förslaget i propositionen att ansvaret för flyttningsstöd till arbetskraft som
flyttar till stödområdet skall ligga kvar på AMS samt att motsvarande
ändringar görs i berörda kungörelser möter ingen erinran från utskottets
sida. Även de förslag till ändringar i handläggningen av det regionalpolitiska
stödet som förs fram i propositionen godtas av utskottet med undantag för
slopandet av besvärsrätten.
Med det sagda överlämnar arbetsmarknadsutskottet under förutsättning
av näringsutskottets medgivande hemställans punkt 11 i propositionens
avsnitt 4 till näringsutskottet.
Ianspråktagande av investeringsfonder
I propositionen föreslås att beslut på myndighetsnivå om ianspråktagande
av investeringsfonder flyttas från AMS till nya SIND samt att regeringen får
bemyndigande besluta att nya SIND skall få ta vissa beslut som nu ankommer
på regeringen.
I motion 2228 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m) föreslås att aktuella
beslut skall ligga kvar på AMS. Utskottet har ingen erinran mot propositionens
förslag på denna punkt och avstyrker därför motionen i denna del. Det
innebär att utskottet också tillstyrker de förslag till ändringar i berörda
lagrum som föreslås i propositionen.
Bidrag till nedläggningshotade företag
F. n. får medel från tionde huvudtitelns anslag B 4 Sysselsättningsskapande
åtgärder användas för bidrag till nedläggningshotade företag under vissa
förutsättningar, s. k. rådrumsstöd. I propositionen föreslås att beslut om
sådant bidrag skall föras över från AMS till nya SIND samt att ett nytt
förslagsanslag skall inrättas under tolfte huvudtiteln, benämnt Statsbidrag till
nedläggningshotade företag. Det föreslås att 10 milj. kr. anvisas för
ändamålet under budgetåret 1983/84. Christer Eirefelt m. fl. (fp) menar i
motion 1982/83:2229 att detta stöd inte är ett s. k. offensivt instrument och att
det därför bör finnas kvar i den arbetsmarknadspolitiska medelsarsenalen.
AU 1982/83:4 y
9
Utskottet delar industriministerns uppfattning att med hänsyn till det
sammanhang i vilket detta stöd nu används är det att betrakta som ett
industripolitiskt snarare än ett arbetsmarknadspolitiskt medel. Utskottet
tillstyrker därför propositionens förslag på denna punkt och avstyrker
motion 2229 i motsvarande del. Utskottet vill emellertid stryka under vikten
av ett nära samarbete mellan nya SIND och AMS vid beslut om stöd av detta
slag. Detta kan lämpligen ske inom ramen för den parlamentariskt
förankrade nämnd som utskottet förordat i det föregående.
Anslagsfrågor i övrigt
Regeringen föreslår i propositionen att medel för nya SIND:s administrationskostnader
tas upp under anslaget Statens industriverk: Förvaltningskostnader
samt att medel hålls inne på bl. a. anslagen B 4. Sysselsättningsskapande
åtgärder under tionde huvudtiteln och C 1. Regionalpolitisk! stöd:
Bidragsverksamhet under tolfte huvudtiteln motsvarande administrationskostnaderna
för de uppgifter som förs över från AMS till nya SIND.
Utskottet har i det föregående tillstyrkt den föreslagna överföringen av här
aktuella arbetsuppgifter från AMS till nya SIND och tillstyrker också de
anslagsmässiga konsekvenserna av detta.
Utskottet vill emellertid avslutningsvis poängtera att regionalpolitiken på
grund av dess nära anknytning till sysselsättningspolitiken som är en
huvudfråga för arbetsmarknadsutskottet även i framtiden bör beredas av
detta utskott. Det är därför angeläget att övergång till programbudgetering
sker vid SIND så snart som möjligt och att alla de frågor som rör
regionalpolitiken samlas i ett program så att utskottet utan administrativt
krångel i ett sammanhang kan behandla regionalpolitiken på ett samlat sätt.
Utskottet vill här erinra om vad utskottet anfört i det föregående om
avgränsningen mellan programmen Utredningsverksamhet och Regional
utveckling.
Utskottet vill slutligen påpeka att det bibehållande av besvärsrätten som
utskottet förordat i det föregående troligen påverkar personalbehovet vid
industridepartementet. Utskottet saknar underlag för att bedöma omfattningen
härav.
Stockholm den 14 april 1983
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND
AU 1982/83:4 y
10
Närvarande: Frida Berglund (s), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m),
Karin Flodström (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner (s), Gustav Persson
(s), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m),
Christer Skoog (s), Håkan Stjernlöf (m), Bo Nilsson (s), Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) och Alexander Chrisopoulos (vpk).
Avvikande meningar
1. Frågan om avslag på proposition 113
Anders Högmark, Sonja Rembo, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
”Utskottet vill” och på s. 4 slutar ”i motionerna” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motion 2228 att tiden nu är
lämplig för en avveckling av SIND. Från denna utgångspunkt kan utskottet
inte medverka till att SIND skall tillföras nya uppgifter, som f. n. fullgörs av
regeringen och av AMS. Ett sådant tillskott av uppgifter skulle uppenbarligen
försvåra en kommande avveckling av SIND.
Utskottet vill vidare peka på de risker för målkonflikter som finns mellan
industri- och arbetsmarknadspolitiken. Som sägs i motion 2228 skall
industripolitiken i första hand öka den tekniska nivån och effektiviteten i
industrin och öka produktionen av industrivaror, medan regionalpolitiken
syftar till att åstadkomma varaktig sysselsättning i sysselsättningssvaga
områden. Dessa mål är vanligtvis svåra att uppnå samtidigt.
Utskottet vill också påpeka att det finns två utredningar vars resultat bör
avvaktas innan det vidtas några organisatoriska ändringar av det slag som
föreslås i propositionen. Den ena utredningen berör AMS ansvarsområde
och organisation. Det är rimligt att denna utredning får överväga regionalpolitikens
organisatoriska hemvist med hänsyn till de starka samband som
finns mellan arbetsmarknads- och regionalpoltiken. Den andra utredning
som bör avvaktas gäller det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Denna
utredning överväger bl. a. en avvägning mellan selektiva och generella medel
i regionalpolitiken. Utskottet har i andra sammanhang instämt i yrkanden
från moderata samlingspartiet om att de selektiva stödformerna bör ersättas
av generella, bl. a. en regionalt differentierad arbetsgivaravgift. Det
begränsade selektiva stöd som skall finnas kvar bör handläggas av
länsstyrelserna. De uppgifter som blir kvar att handlägga på central nivå
inom regionalpolitiken bör enligt utskottets mening bli kraftigt begränsade i
förhållande till nuläget.
Vad utskottet har anfört här med anledning av motion 2228 leder till
slutsatsen att någon överföring av uppgifter inom regionalpolitiken till SIND
inte bör ske. Utskottet tillstyrker därför yrkandena i motionerna 2228, 2229,
2230 och 2231 om avslag på proposition 113.
AU 1982/83:4 y
11
2. Frågan om avslag på proposition 113
Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson (c) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar ”Utskottet vill” och på s. 4
slutar ”i motionerna” bort ha följande lydelse:
Som anförs i motionerna 2229 och 2231 är en överföring av ansvaret för det
regionalpolitiska stödet till industriverket inte bara en handläggningsteknisk
fråga - vilket hävdas i propositionen - utan även en principiellt viktig fråga
från både sysselsättningspolitiska och konstitutionella utgångspunkter.
Det centrala målet för regionalpolitiken är att främja sysselsättningen i
eftersatta regioner. I län med stora sysselsättningsproblem blir en nära
anknytning mellan regionalpolitik och arbetsmarknadspolitik därför självklar.
Att i ett sådant läge på myndighetsnivå föra samman den väsentligaste
delen av regionalpolitiken med industripolitiken är enligt utskottets mening
oansvarigt.
Som sägs i motion 2231 måste man vara kritisk till propositionens förslag
också med hänsyn till de effekter omorganisationen får på den politiska
strukturen. Överföringen av regeringsuppgifter till SIND i kombination med
en slopad besvärsrätt leder enligt utskottets mening till en förstärkning av
ämbetsverksnivån på klar bekostnad av regeringsnivån. I praktiken leder
detta till att även länsorganens roll försvagas. Den parlamentariska
kontrollen försämras. Vad som i grunden är ett politiskt ansvar förvandlas till
ett formellt och administrativt. Länsnivåns möjligheter till kontakt i
regionalpolitiska frågor med regeringsnivån försvåras. Ett förvaltningsansvar
utvecklas på centrala områden av politiken, oberoende av och
oåtkomligt för riksdagen.
Det är utskottets mening att en förstärkning av de regionalpolitiska
funktionerna skall ske endera genom att regeringen tilldelas ökade
befogenheter som är kontrollerbara av riksdagen eller genom decentralisering
av nya uppgifter till regionala organ. Den senare lösningen är att
föredra. Som framhålls i motion 2230 måste regionalpolitiken nämligen vara
väl förankrad i de regioner som skall omfattas av stödgivningen. Grundvalen
i den organisationen måste vara länsstyrelserna och de regionala utvecklingsfonderna.
Såväl länsstyrelsernas som utvecklingsfondernas roll för den
regionala industri- och sysselsättningsutvecklingen är tämligen ny och båda
är fortfarande i ett starkt utvecklingsskede. Det är synnerligen viktigt att den
regionala förankringen garanteras genom att styrelserna väljs i länsdemokratisk
ordning.
I motionerna 2228, 2229 och 2230 riktas kritik mot det beredningsarbete
som föregick regeringens förslag. Utskottet delar de kritiska synpunkter som
förs fram. Det är uppseendeväckande att förslag om en förändring av så stor
principiell innebörd som det här är fråga om kan läggas fram utan en
ordentlig remissbehandling. I propositionen hänvisas till hearings med en rad
ämbetsverk och organisationer - en i sammanhanget mycket tvivelaktig
metod - och till skriftliga svar från ett mycket begränsat antal instanser. Två
AU 1982/83:4 y
12
länsstyrelser har yttrat sig, länsstyrelserna i Södermanlands och Malmöhus
län. Det är tecken på den nonchalans med vilken denna fråga har behandlats,
att inget av de tolv län som ligger i stödområdet och som mest berörs av den
föreslagna omorganisationen har fått yttra sig.
Propositionen ger inte heller i övrigt ett tillfredsställande underlag för
riksdagens beslut. Det saknas t. ex. en analys av hur de föreslagna
förändringarna påverkar industripolitiken, regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken.
Detta beror förmodligen åtminstone delvis på att den
underliggande utredningen ”bara” föreslagit att handläggningen av det
finansiella regionalpolitiska stödet till företag skall överföras från arbetsmarknadsstyrelsen
till industriverket. Även om organisationsändringen hade
stannat vid det har riksdagen rätt och skyldighet att kräva en mer ingående
analys av vilka effekter förändringen får på möjligheterna att bedriva en
effektiv och målmedveten politik inom de olika sakområdena. Behov av en
sådan analys blir naturligtvis än större när regeringen ökar industriverkets
ansvar över regionalpolitiken utöver vad utredningen föreslagit.
Utskottet vill till sist erinra om att både AMS ansvarsområde och
organisation samt det regionalpolitiska stödet till näringslivet är föremål för
utredningar vilka väntas bli färdiga under budgetåret 1984/85, dvs. om drygt
ett år. Det hade varit naturligt att invänta resultatet av dessa utredningar
innan regionalpolitikens mångåriga samhörighet med arbetsmarknadspolitiken
bryts och ersätts med en anknytning till industripolitiken. Som det nu är
vet man t. ex. inte vilka medel den nya organisationen skall hantera på något
års sikt.
Med det anförda tillstyrks yrkandena i motionerna 2228, 2229, 2230 och
2231 om avslag på proposition 113.
Särskilt yttrande
Anders Högmark (m), Arne Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver
Jonsson (fp), Ingrid Hemmingsson (m), Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar
Karlsson (c) anför:
Vi har vid utskottsbehandlingen yrkat att regeringens proposition med
förslag till överföring av vissa regionalpolitiska frågor till SIND m. m. skall
avstyrkas i sin helhet. Överröstade i denna huvudfråga har vi inte funnit
anledning att ta ställning till de modifieringar av propositionens förslag som
utskottet gör, även om vi anser att bibehållandet av besvärsrätten och
införandet av en parlamentariskt förankrad nämnd vid SIND för behandling
av regionalpolitiska frågor innebär förbättringar i förhållande till regeringens
förslag och tillgodoser en del av våra andrahandsyrkanden.
mlnab/gotab Stockholm 1983 75270