yttr 1978/79 au1y y (Yttrande 1978/79:au1y)

AU 1978/79:1 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1978/79:1 y

över propositionen 1978/79:49 om vissa varvsfrågor jämte motioner

T ill näringsutskottet

Näringsutskottet har anmodat arbetsmarknadsutskottet att yttra sig
över propositionen 1978/79: 49 om vissa varvsfrågor jämte motioner, såvitt
gäller sysselsättningsåtgärder och regionalpolitiska åtgärder.

Utskottet

Bakgrund

Varvsnäringen upplever i dag en allvarlig kris. Denna är främst orsakad
av en alltför snabb ökning av fartygsproduktionen i början av 1970-talet, den långvariga lågkonjunkturen i industriländerna samt oljekrisen
under åren 1973—1974. Överkapaciteten vid varven i världen är följaktligen
betydande. Under de två senaste åren har nya order legat på en
nivå som, mätt i dödviktston (dwt), är mindre än hälften av den aktuella
leveransvolymen.

Vissa länder har redan vidtagit åtgärder för att anpassa produktionskapaciteten
till efterfrågan. Sverige tillhör de länder som hittills dragit
ned verksamheten mest. Under perioden l:a kvartalet 1975—3:e kvartalet
1978 reducerades antalet sysselsatta vid de svenska varven med
26 %. Danmark och Nederländerna reducerade under samma period
antalet varvssysselsatta med 30 resp. 27 %. Motsvarande tal för Japan,

Västtyskland och Belgien var 15 %. Finland, England och Italien vidtog
inte några nedskärningar under perioden.

Varvsländerna utanför Västeuropa och Japan har fördubblat sin produktion
av fartyg under perioden 1970—1976. Denna snabba produktionsökning
är i huvudsak hänförlig till några få länder som har ökat sin
varvskapacitet kraftigt under senare år. Främst gäller detta Sydkorea,

Brasilien och USA men även flera öststater, såsom Sovjetunionen och
Polen.

Marknadsutsikterna för de svenska varven är mycket osäkra. Efterfrågan
på fartyg väntas inte vända förrän några år in på 1980-talet.

Samtidigt räknar man med fortsatt utbyggnad av ny varvskapacitet i
länder utanför OECD-området under de närmaste åren. Härtill kommer
svårigheterna för de svenska varven att konkurrera prismässigt med
de stora varven i vissa utvecklingsländer, främst Sydkorea.

De stora varven

Enligt gjorda bedömningar beräknas marknaden för de svenska nybyggnadsvarven
i början av 1980-talet ligga mellan 0 och 9 milj. produk 1

Riksdagen 1978/79. 18 sami. Yttr. Nr 1

AU 1978/79:1 y

tionstimmar. Det sannolika utfallet bedöms av företagen uppgå till
4—6 milj. timmar. F. n. är kapaciteten ca 12,8 milj. timmar.

I propositionen framhålls att en försiktighet i nedskärningen av de
svenska varven är motiverad. Detta med hänsyn till att bedömningarna
om framtiden är osäkra samt till varvens betydelse på de lokala arbetsmarknaderna.
Utöver redan beslutad nedläggning av Eriksbergs Mekaniska
Verkstad föreslås i propositionen att kapaciteten i ett första steg
reduceras med minst 20 % jämfört med nivån vid utgången av år 1977.
Nedskärningen skall vara genomförd vid utgången av år 1980. Förslaget
innebär en neddragning av kapaciteten till 9 milj. arbetstimmar i slutet
av år 1980.

Den föreslagna nedskärningen av kapaciteten vid de svenska storvarven
innebär följande förändringar i fråga om antalet anställda:

	Nuläge	31/12 1980	Differens
Uddevallavarvet	3 300	2 600	— 700
Arendalsvarvet och
Cityvarvet, Göteborg	6 400	5 000	—1 400
öresundsvarvet, Landskrona	3 250	2 500	— 750

Härtill kommer att Kockums varv under sommaren redovisat planer
på att minska antalet anställda inom fartygsproduktionen med ca 1 200
till ca 3 300 under en treårsperiod.

I propositionen redovisas vissa förslag när det gäller finansieringsfrågan
för varven. Bl. a. föreslås att ytterligare statliga garantier för
produktion av fartyg i egen regi inte längre skall kunna lämnas. Statens
garantiengagemang avseende varvens direkta och indirekta fartygsinnehav
föreslås bli avvecklat. Beställarstöd för att underlätta omstruktureringen
av varvsindustrin bör enligt propositionen utgå även i fortsättningen.
Stödet skall utgå för beställningar som görs före utgången av år
1979 och där fartyget levereras före utgången av år 1980. Dessutom
skall finansiering av fartygsexporten underlättas. Slutligen kan nämnas
att Svenska Varv AB föreslås få ett kapitaltillskott på 2 200 milj. kr. för
att täcka förlusterna under åren 1978—1979.

Regeringens förslag har föranlett ett stort antal motioner.

Socialdemokraterna godtar, bl. a. mot bakgrund av bristande resurser
att göra egna marknadsanalyser, i motionen 141 regeringens förslag till
neddragningstakt för de närmaste två åren. Däremot är man inte beredd
att acceptera de personalpolitiska konsekvenser som skulle bli följden av
en omedelbar anpassning av arbetsstyrkan till denna nivå. Därför föreslås
att alla de f. n. anställda vid varven på de fyra orterna skall garanteras
fortsatt anställning t. o. m. år 1980. Till den senare frågan om en
s. k. sysselsättningsgaranti återkommer utskottet senare i framställningen.

Nils Åsling m. fl. (c) beklagar i motionen 143 att regeringen inte

AU 1978/79:1 y

är beredd att ta de offensiva grepp söm behövs för en omstrukturering
av varvsnäringen. I motionen föreslås därför att en varvskommission tillsätts
som omgående kan ta itu med de problem som förestår inom varvsverksamheten.
Representanter för staten, varvsledningarna och fackföreningsrörelsen
bör enligt förslaget ingå i kommissionen. Parlamentariska
inslag i kommissionen bör även övervägas. Enligt motionärerna bör i
kommissionens arbete också ingå att bedöma de mindre och medelstora
varvens framtida produktionskapacitet och verksamhetsinriktning. En
proposition bör därefter läggas fram under hösten 1979. I avvaktan härpå
bör riksdagen begränsa beslutet om nedskärningen av storvarvens
produktionskapacitet till vad som kan anses erforderligt med hänsyn till
orderläge och allmänna marknadsförutsättningar för det närmaste året.

Moderata samlingspartiet anser i motionen 137 att kapaciteten vid
storvarven bör skäras ned med ca 50 % under en treårsperiod. I motionen
hänvisas bl. a. till en inom ekonomidepartementet framtagen företags-
och samhällsekonomisk analys, enligt vilken en halvering av nuvarande
kapacitet är samhällsekonomiskt motiverad. Kapacitetsminskningen
bör enligt motionärerna ske någorlunda jämnt över treårsperioden.
Vid utgången av varje kalenderår bör emellertid en bedömning av
läget ske och genomförda åtgärder värderas.

Vänsterpartiet kommunisterna och arbetarpartiet kommunisterna avvisar
i motionerna 142 resp. 128 varje förslag som innebär neddragning
av varvskapaciteten.

Som framgår av propositionen och motionerna är uppfattningarna
delade om takten för neddragningen av varven. Enighet råder däremot
om att omfattande insatser behöver sättas in i varvsregionerna för
att hävda sysselsättningen under den omställning av storvarven som
under alla omständigheter måste genomföras. Utskottet noterar också att
de förslag till medelstilldelning för sysselsättningsskapande åtgärder som
presenteras i propositionen har ett brett parlamentariskt stöd. Utskottet
anser sig mot denna bakgrund kunna behandla olika förslag till åtgärder
utan att därför ta ställning till till hur mycket och i vilken takt varven
skall skäras ner.

De mindre och medelstora varven

De mindre och medelstora varven sysselsätter f. n. ca 4 600 personer.
Storleken på företagen varierar kraftigt från Karlskronavarvet med ca
1 600 anställda till Marinteknik AB med ca 60 anställda. Den sammanlagda
omsättningen uppgick år 1977 till omkring 750 milj. kr.

Även denna kategori svenska varv har betydande problem. Ett skäl
härtill är att deras traditionella verksamhet som underleverantörer till
storvarven i stort sett upphört. Lönsamheten har varit otillfredsställande
under de senaste fyra åren, och någon förbättring kan inte väntas de
närmaste åren.

AU 1978/79:1 y

Enligt propositionen bör kapaciteten skäras ned med 30 % de närmaste
åren. Branschen bör själv vidta lämpliga åtgärder för att åstadkomma
den önskvärda kapacitetsreduktionen. I propositionen framhålls
dock att en nedläggning av enskilda varvsanläggningar bör övervägas.

I propositionen föreslås att 14,5 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget I
för bidrag till de mindre och medelstora varven för innevarande budgetår.
Medlen utbetalas när lämpliga åtgärder för att uppnå den önskvärda
kapacitetsminskningen har överenskommits.

Socialdemokraterna anser i motionen 141 att regeringens förslag när
det gäller de mindre och medelstora varven är dåligt underbyggt. Dessa
varvs problem och utvecklingsmöjligheter bör därför närmare utredas i
en speciell varvskommission.

I motionen 143 föreslår även Nils Åsling m. fl. (c) en fortsatt utredning
av de aktuella varvens framtid. Motionärerna vill, som tidigare
nämnts, att detta skall ske inom den varvskommission som centerpartiet
förordar. En eventuell reducering av produktionskapaciteten under år
1979 bör begränsas till vad som kan bedömas som nödvändigt med hänsyn
till orderläge och småvarvens allmänna marknadsförutsättningar,
menar motionärerna.

Moderata samlingspartiet avvisar i motionen 137 tanken på en generell,
av statsmakterna styrd nedtrappning av kapaciteten i de mindre och
medelstora varven. Dessa varv bör ges ett i förhållande till de statligt
ägda varven likvärdigt stöd. Motionärerna förutsätter vidare att de
mindre och medelstora varven individuellt anpassar sig till den speciella
varvskonjunktur som råder för de fartygsprodukter som dessa tidigare
inriktat sig på och att de struktur- och kapacitetsförändringar som kan
komma i fråga för dessa varvsföretag sker på företagsekonomiska grunder.

Vänsterpartiet kommunisterna och arbetarpartiet kommunisterna avvisar
i motionerna 142 resp. 128 tanken på neddragning av även denna
varvskategori.

Enligt utskottets uppfattning finns det sysselsättningsskäl som talar
för att de mindre och medelstora varven blir föremål för ytterligare
utredning innan man tar ställning till kapacitetsfrågor m. m. Utredningsarbetet,
vilket även bör innefatta arbetsmarknads- och regionalpolitiska
konsekvenser av nedskärningar av verksamheten, bör bedrivas
med sikte på att beslut kan fattas senast hösten 1979. Under mellantiden
kan det bli aktuellt med förstärkta arbetsmarknadspolitiska insatser.
I den mån det på någon ort skulle behövas insatser utöver vad som är
möjligt med nuvarande medel räknar utskottet med att regeringen återkommer
till riksdagen. Dessutom bör regeringen, såsom föreslås i motionen
141, vara oförhindrad att vid behov sätta in temporärt stöd av den
typ 75 %-bidraget utgör. Därvid får självfallet göras erforderliga justeringar
i bidragsvillkoren så att bidraget kan utgå till de mindre och
medelstora varven.

AU 1978/79:1 y

Med det ovan gjorda ställningstagandet om ny utredning finns det
inte anledning att gå närmare in på motionen 70 av Lars Schött m. fl.
(m, c) i vilken de mindre och medelstora varven längs ostkusten särskilt
uppmärksammas.

Regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m.

Utskottet går härefter över till att behandla de i propositionen redovisade
förslagen till regional- och arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
berörda varvsregioner.

I propositionen framhålls att speciella åtgärder krävs i varvsregionerna,
utöver de betydande insatser som satts in för att värna om sysselsättningen
i landet i övrigt.

För att öka sysselsättningen i varvsregionerna föreslås att resurser
sätts in, motsvarande 995 milj. kr. Medlen avser bl. a.

— regionalpolitisk stöd

— utökade resurser till de regionala utvecklingsfonderna

— bildande av investmentbolag för att främja företagsetableringar
eller utvidgningar

— varvens utveckling av alternativ produktion

— stöd till u-landsbeställningar från svenska varv

— stöd till vissa omfattande och kostnadskrävande industriella projekt
med stort risktagande

Därutöver föreslås arbetsmarknadspolitiska insatser främst i form av
tidigareläggning av statliga beställningar.

Innan utskottet tar upp vissa enskildheter i regeringens förslag behandlar
utskottet det yrkande till sysselsättningsgaranti som framställs
av socialdemokraterna i motionen 141. Förslaget innebär i korthet att
alla de f. n. anställda vid varven på de fyra stora varvsorterna skall
garanteras fortsatt anställning t. o. m. år 1980. Enligt motionärerna bör
därför en särskild, från den löpande produktionen skild organisation
bildas vid resp. varv. Till denna organisation skall enligt förslaget successivt
föras den personal som blir övertalig genom kapacitetsneddragningen
och rationaliseringsåtgärder. Den berörda personalen behåller
därmed sin anställning i företaget. För denna personal avses särskilda
åtgärder sättas in, exempelvis utbildning. Genom systemet med sammanhållna
enheter för den övertaliga personalen förbättras också i hög grad
möjligheterna att nå framgång med de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna,
anför motionärerna.

I motionen har kostnaderna för garantin för perioden t. o. m. år 1980
uppskattats till ca 300 milj. kr., varav 50 milj. kr. för innevarande budgetår.
Ett särskilt anslag föreslås bli uppfört på statsbudgeten för detta
ändamål benämnt Särskilda sysselsättningsinsatser vid varven. Slutligen
framhålls i motionen att den verkliga samhällsutgiften för dessa åtgärder
blir väsentligt mindre — om ens någon.

AU 1978/79:1 y

Utskottet kan inte godta motionsförslaget som innebär att man skjuter
svårigheterna framför sig. Ett genomförande av förslaget skulle kunna
få olyckliga effekter på det sättet att det kan motverka att arbetstagare
utnyttjar de möjligheter som kan finnas att gå över till andra branscher.
Man kan inte heller bortse från att det skulle skapa ett farligt prejudikat
på svensk arbetsmarknad. Med hänvisning till det anförda och till de
omfattande sysselsättningsskapande åtgärder som föreslås i propositionen
avstyrks motionsyrkandet om en sysselsättningsgaranti.

I detta sammanhang vill utskottet i anslutning till motionen 40 av Rune
Torwald m. fl. (c) betona vikten av ett nära samarbete mellan arbetsförmedlingen
och varvens personalavdelningar så att man når bästa
möjliga resultat för den enskilda individen.

Utskottet tar härefter upp de regional- och arbetsmarknadspolitiska
förslag regeringen presenterar.

Det särskilda regionalpolitiska stödet skall enligt propositionen uppgå
till 300 milj. kr. och lämnas i kommuner som ingår i Göteborgs, Landskronas,
Malmös och Uddevallas lokala arbetsmarknader. Regeringen
skall närmare ange vilka kommuner som skall ingå i dessa s. k. varvsregioner.
Det skall vidare ankomma på regeringen att besluta om fördelningen
av stödet mellan regionerna.

För stödet skall gälla samma regler som gäller för lokaliseringslån
till verksamhet utanför det allmänna stödområdet enligt förordningen
(1970: 180, omtryckt 1978: 573) om statligt regionalpolitisk! stöd. Länsstyrelserna
avses få besluta om stöd vid investeringar som uppgår till
högst 3 milj. kr., arbetsmarknadsstyrelsen vid investeringar mellan 3 och
8 milj. kr., medan regeringen beslutar i de fall investeringarna överstiger
8 milj. kr.

Med hänsyn till arbetsmarknadssituationen i Uddevallaregionen föreslås
att regionalpolitisk! stöd skall kunna lämnas i denna region även
i form av bidrag till byggnadsinvesteringar. Bidragsandelen föreslås
dock begränsas till högst 10 % av stödberättigade investeringar. 10 milj.
kr. av de nämnda 300 milj. kr. avdelas för detta ändamål.

Avsikten är även att kommuner med underleverantörer till varven
utanför varvsregionerna skall kunna utnyttja det regionalpolitiska stödet
då sysselsättningsproblem uppstår.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del.

Frågan om regionalpolitisk! stöd för byggnadsinvesteringar i Uddevallaregionen
tas upp i motionen 132 av Kjell Mattsson m. fl. (c).
Motionärerna vill att uppförande av industrihus för uthyrning skall
ingå bland stödberättigade projekt.

Utskottet är inte berett att biträda detta förslag utan hänvisar till de
regler som finns för att stödja uppförande av industrihus som beredskapsarbete
eller över ett särskilt anslag.

För att stärka möjligheterna till regionala och lokala initiativ föreslås

AU 1978/79:1 y

i propositionen att de regionala utvecklingsfonderna i de berörda länen
erhåller ökade resurser samt att särskilda investmentbolag bildas för
vardera Göteborgsregionen, Uddevallaregionen och Malmö-Landskronaregionen.

Till de regionala utvecklingsfonderna beräknas 30 milj. kr. i medelstillskott.
De ökade resurserna som de regionala utvecklingsfonderna i
länen härigenom får bör enligt propositionen främst användas i de kommuner
där särskilt regionalpolitiskt stöd kan lämnas enligt regeringens
beslut. Stödet från utvecklingsfonderna skall följa de regler som gäller
för fondernas ordinarie verksamhet.

Till de nya investmentbolagen beräknas 75 milj. kr. för aktieteckning
och bidrag. Investmentbolagens uppgifter skall vara att stödja den industriella
utvecklingen i regionen. De bör enligt propositionen utveckla
egna projekt samt finansiellt stödja nyetablering och expansion av företag
genom bl. a. aktieteckning.

I den socialdemokratiska partimotionen 141 föreslås en annan konstruktion
av anslagen till investmentbolagen. Motionärerna vill att utvecklingsfonderna
skall få även de medel som reserveras för investmentbolagen.
Det får sedan bli fondernas sak att avgöra om investmentbolag
skall bildas särskilt och hur omfattande verksamheten skall bli.

Utskottet ansluter sig till propositionen när det gäller den sammanlagda
nivån för bidragen till utvecklingsfonderna och investmentbolagen.
Utskottet ansluter sig vidare till förslaget i den socialdemokratiska motionen
att samtliga medel skall kanaliseras via utvecklingsfonderna.

För att uppnå största möjliga effekt av samhällets arbetsmarknadspolitiska
och näringspolitiska insatser krävs en regional samordning.
I propositionen föreslås att det skall ske genom inrättande av särskilda
arbetsgrupper. För Göteborgsområdet finns redan organisatoriska anordningar
inom ramen för Göteborgsdelegationen. Motsvarande arbetsgrupper
föreslås bli inrättade i Uddevallaregionen och för den gemensamma
Malmö- och Landskronaregionen. I grupperna skall ingå representanter
för länsstyrelse, länsarbetsnämnd, regional utvecklingsfond
samt de investmentbolag som kan komma att bildas. Vidare är avsikten
att företrädare för kommuner, företag och fackliga organisationer på
lämpligt sätt skall knytas till grupperna.

Det krävs även en central samordning av insatserna i varvsregionerna.
I dag finns en samordningsgrupp knuten till delegationen för
etableringsfrågor inom industridepartementet. Delegationen bedriver f. n.
bl. a. viss service med produktsökning i utlandet åt arbetsgrupper eller
delegationer som finns inrättade i ett flertal län. I propositionen föreslås
att den verksamheten även bör utökas till att omfatta de nya regionala
arbetsgrupperna i varvslänen. Delegationen för etableringsfrågor bör
vidare enligt propositionen få samordningsansvaret för den produktsökande
verksamhet som bedrivs inom investmentbolagen, de regionala

AU 1978/79:1 y

arbetsgrupperna, utvecklingsfonderna, statens industriverk och styrelsen
för teknisk utveckling.

För etableringsdelegationens arbete och för redan verksamma grupper
i länen har tidigare anvisats 13 milj. kr. Ytterligare 5,5 milj. kr.
föreslås nu bli anvisade till följd av den planerade utökningen av verksamheten
i varvsregionerna.

Regionala arbetsgrupper finns redan som tidigare sagts i ett stort
antal län med sysselsättningsproblem. Med tanke på den planerade omställningen
inom den svenska varvsindustrin anser utskottet det naturligt
att sådana grupper tillskapas även i de här berörda regionerna. Utskottet
tillstyrker även att 5,5 milj. kr. tillskjuts anslaget Åtgärder i etableringsfrämjande
syfte i vissa län för innevarande budgetår. Det tillskjutna beloppet
bör dock inte avse varvsregionerna exklusivt. Av medlen bör få
täckas bl. a. kostnader för arbetsgrupperna i Jämtlands och Gävleborgs
län.

I moderata samlingspartiets motion 137 ifrågasätts om det ansvar
etableringsdelegationen föreslås bli tilldelat ryms inom ramen för det
departementala system som vi har i vårt land.

Motionärerna anser det därför angeläget att riksdagen får en fullständig
redovisning av de ansvars- och beslutslinjer som nu tillämpas
och avses bli tillämpade inom den utvidgade delegationen för etableringsfrågor.
Det bör också klarläggas hur gränsdragningen är avsedd att ske
mellan delegationen och industriverket samt andra ämbetsverk. En utredning
av dessa frågor bör snarast möjligt komma till stånd under
medverkan av förslagsvis riksrevisionsverket. Motionärerna vill att
frågan därefter skall redovisas för riksdagen.

Utskottet finner det naturligt med en viss central samordning av insatserna,
bl. a. för att undvika dubbelarbete. Med hänsyn till det angelägna
i att verksamheten kommer i gång utan dröjsmål är det värdefullt
att kunna lägga samordningsuppgifterna på ett befintligt organ, etableringsdelegationen,
som f. ö. redan har arbetsuppgifter på området. Erfarenheter
av verksamheten får avgöra om det finns behov att ompröva
den aktuella konstruktionen. Utskottet finner inte skäl föreslå att man
redan i dag skall sätta i gång en undersökning. Motionsyrkandet härom
avstyrks följaktligen.

Till ett anslag, benämnt Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna,
föreslås att 265 milj. kr. tas upp på tilläggsbudget I för
budgetåret 1978/79. I den summan ingår tidigare anvisade 25 milj. kr.
för alternativa produkter vid varven.

Medlen skall enligt propositionen användas för att vid behov ytterligare
förstärka investmentbolag och regionala utvecklingsfonder, för
att ytterligare stödja alternativ produktion vid varven samt för att efter
beslut av regeringen i särskilda fall stödja projekt som är särskilt omfattande.

AU 1978/79:1 y

Utskottet har ingen erinran mot detta anslag.

Utskottet instämmer även i vad i propositionen anförs om att stödinsatserna
skall avbrytas när arbetsmarknaden i en region åter fungerar
normalt. Som framhålls i propositionen bör vidare beslut om stöd till ett
enskilt företag kunna villkoras av att viss sysselsättningsnivå upprätthålls.
Även andra villkor skall kunna ställas.

Som tidigare nämnts innefattar de arbetsmarknadspolitiska insatserna
bl. a. tidigareläggningar av ett betydande antal statliga beställningar.
Även vissa större statliga anläggningsprojekt föreslås bli tidigarelagda.
En förutsättning för att dessa senare arbeten skall kunna komma till
stånd under detta budgetår är enligt propositionen att projekten kan
bedrivas med i första hand övertalig varvspersonal. Tidigareläggning av
vissa arbeten m. m. till en kostnad av drygt 1 200 milj. kr. beräknas vara
möjliga att genomföra. Cheferna för berörda departement avser att
senare återkomma till regeringen med förslag härom.

Vidare föreslås att vissa arbeten i samband med utbyggnaden av
Göteborgs hamn skall kunna ske som beredskapsarbeten.

Slutligen framhålls betydelsen av den fortsatta utbyggnaden av den
arbetsförmedlande verksamheten.

Förslaget om tidigareläggningarna av statliga beställningar har föranlett
ett antal motioner.

I motionen 137 av Gösta Bohman m. fl. (m) framhålls att de föreslagna
tidigareläggningarna inte bör reserveras för enbart de statliga storvarven.
I många fall kan mindre och medelstora varv vara lämpligare
tillverkare av de här aktuella fartygen, anser motionärerna.

Utskottet kan för sin del inte finna att det i propositionen anges att
de mindre och medelstora varven skall vara utestängda från möjligheten
att få tidigarelagda beställningar från staten. Hur de konkreta orderna
skall läggas ut får ske efter en bedömning i varje enskilt fall. Utskottet
utgår därvid från att samtliga varv kan bli aktuella i det sammanhanget.
Som framgår av det anförda finns det inte skäl att föreslå någon åtgärd
på grund av motionsyrkandet.

I den socialdemokratiska partimotionen 141 framhålls att det är angeläget
att de redovisade projekten snarast kommer i gång. Det bör emellertid
inte föreskrivas att projekt skall utföras av övertalig varvspersonal.
Samma regler som i övrigt gäller för beredskapsarbeten och tidigarelagda
statliga industribeställningar bör gälla även för dessa arbeten.
Något yrkande i frågan återfinns inte i motionen.

Utskottet kan inte dela motionärernas uppfattning. Huvudändamålet
med systemet med tidigarelagda statliga order är att upprätthålla sysselsättningen
i företag som har akuta svårigheter. Detta passar bra in på
varv som har övertalig personal. Utskottet ansluter sig till resonemanget
i propositionen på denna punkt.

Synpunkter på genomförandet av enskilda projekt redovisas i fyra

AU 1978/79:1 y

motioner. I motionen 67 av Lennart Nilsson m. fl. (s) begärs att järnvägslinjen
Munkedal—Lysekil skall upprustas oavsett personalsituationen
vid varven. Ivar Högström m. fl. (s) anser i motionen 84 att Lunde Varv
i Ådalen bör komma i fråga för byggandet av de medelstora miljöskyddsfartyg
som aviseras i propositionen. Den i propositionen föreslagna
omläggningen av järnvägslinjen Halmstad—Getinge bör enligt
motionen 85 av Ella Johnsson (c) inte komma till stånd. Slutligen anser
Kjell Mattsson m. fl. (c) i motionen 132 att även hamninvesteringar bör
tillkomma som arbetsmarknadspolitiskt projekt.

Enligt utskottets uppfattning bör det ankomma på regeringen och
arbetsmarknadsmyndigheterna att ta ställning till de enskilda objekten.
När det gäller hamninvesteringar vill utskottet erinra om möjligheterna
till beredskapsarbeten för sådana projekt, vilket f. ö. även anges i propositionen
när det gäller Göteborgs hamn.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet här aktuella motionsyrkanden.

I motionen 127 av Hugo Bengtsson m. fl. (s) begärs omedelbara
åtgärder för att klara yrkesutbildning och omskolning på varvsorterna.
Erforderliga medel härför föreslås kunna tas från anslaget till sysselsättningsskapande
åtgärder.

Som framhålls i motionen har under åren en omfattande yrkesutbildning
bedrivits inom de stora varven med nära anknytning till pågående
produktion. Utbildningen har främst tagit sikte på att utbilda
ungdomarna till yrken som varvet i fråga har behov av. Åtskilliga yrkesområden
har varit representerade, t. ex. plåtslagare, snickare, elektriker
och svetsare.

Utskottet instämmer med motionärerna i att utbildningsavdelningarna
vid dessa företag kan vara en tillgång för att klara och överbrygga den
nuvarande varvskrisens följdverkningar. Utskottet utgår från att den här
typen av utbildning på varven bedrivs i nära samverkan med arbetsmarknadsmyndigheterna.
Det finns tidigare en samverkan på detta område
bl. a. inom ramen för den s. k. 25-kronan. Med hänvisning till det
anförda bör motionen inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang tar utskottet upp motionen 130 av Torsten
Karlsson (s). I motionen begärs en kartläggning av följderna av omstruktureringen
inom varvsindustrin för varvens underleverantörer. Varven
anlitar traditionellt ett stort antal underleverantörer och det ligger
i sakens natur att dessa drabbats och drabbas hårt av krympningen av
varvsindustrin. Detta har i sin tur fått arbetsmarknadsproblem på en del
orter.

Utskottet har sympatier för motionen och utgår från att frågan uppmärksammas
under det fortsatta arbetet med varvsfrågorna inom regeringens
kansli. Utskottet vill dessutom erinra om att i propositionen
föreslås att till kommuner med underleverantörer till varven skall kunna

AU 1978/79:1 y

utgå regionalpolitisk! stöd om sysselsättningsproblem uppstår även om
kommunerna ligger utanför varvsregionerna. Utskottet vill understryka
uttalandet i propositionen. Någon särskild åtgärd på grund av motionen
synes inte erforderlig.

I tre motioner aktualiseras avgränsningen av Uddevallaregionen. Skälet
härtill anges vara bl. a. den beskrivning av regionen som presenteras
i propositionen och som innebär att Trollhättans och Vänersborgs kommuner
inräknats.

Som framgår av propositionen måste man räkna med betydande
svårigheter att i Uddevallaregionen ta fram nya arbetstillfällen som
kompenserar bortfallet av varvsarbeten. Som framgår ovan föreslås därför
vissa speciella insatser i denna region, som exempelvis regionalpolitisk!
stöd i form av bidrag till byggnadsinvesteringar.

När det gäller avgränsningen av regionen förefaller det rimligast i det
nu aktuella relativt korta tidsperspektivet att Trollhättan och Vänersborg
inte tas med. Enligt länsstyrelsen bör i Uddevallaregionen inräknas
Uddevalla, Munkedal, Lysekil, Sotenäs, Orust samt Färgelanda. Utskottet
har inte något att erinra mot denna avgränsning. Med det anförda
har utskottet besvarat motionerna 69 av Lennart Nilsson m. fl. (s),
132 av Kjell Mattsson m. fl. (c) samt 138 av Torkel Lindahl (fp), som
inte bör föranleda någon åtgärd.

Vad ovan anförts visar att man på olika plan kommer att arbeta med
sysselsättningsproblemen på varvsorterna, bl. a. inrättas särskilda regionala
grupper härför. Utskottet kan inte finna att det därutöver finns
behov av att ta fram speciella sysselsättningspolitiska program för varvsorterna
och avstyrker därför yrkandet därom i motionen 142 av Lars
Werner m. fl. (vpk).

Sammanfattningsvis i anslagsfrågorna tillstyrker utskottet de förslag
till medelsanvisning som ovan prövats med den ändring som angivits
beträffande de särskilda medlen för de föreslagna investmentbolagen.

Stockholm den 7 december 1978

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Bengt Fagerlund (s), Alf Wennerfors
(m), Torsten Stridsman (c), Birger Nilsson (s), Gördis Hörnlund (s),
Erik Johansson i Simrishamn (s), Filip Fridolfsson (m), Ingrid Ludvigsson
(s), Arne Fransson (c), Bernt Nilsson (s), Pär Granstedt (c), AnnaGreta
Leijon (s), Eric Hägelmark (fp) och Olof Johansson (c).

AU 1978/79:1 y

Avvikande meningar

1. Sysselsättningsgaranti

av Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson
i Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Anna-Greta Leijon
(alla s) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
”Utskottet kan” och slutar ”en sysselsättningsgaranti” bort ha följande
lydelse:

Som framhålls i den socialdemokratiska partimotionen kan mycket
stora sysselsättningsproblem på de berörda orterna endast undvikas om
det personalöverskott som uppkommer vid varven stegvis minskas under
en längre tidsperiod. Starka skäl talar följaktligen för att alla som f. n.
är anställda vid varven på de fyra varvsorterna skall garanteras fortsatt
anställning t. o. m. år 1980. En sådan ordning skapar, som socialdemokraterna
framhåller, ett rådrum som måste utnyttjas för kraftfulla åtgärder
med syfte att underlätta en övergång till nya och varaktiga
arbeten för dem som blir övertaliga vid varven.

Motionen 141 bör bifallas i här aktuell del.

2. Delegationen för etableringsfrågor

av Alf Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m) som anser att den del
av utskottets yttrande på s. 8 som börjar ”Utskottet finner” och slutar
”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Etableringsdelegationens ansvarsområde har utvidgats successivt sedan
den tillkom. Nu föreslås i propositionen att ytterligare uppgifter skall
läggas på delegationen, bl. a. samordning av den produktsökande verksamhet
som olika organ bedriver.

Mot denna bakgrund delar utskottet motionärernas uppfattning att
den aktuella konstruktionen bör omprövas. Det kan ifrågasättas om de
långtgående uppgifter delegationen tilldelas ryms inom ramen för vårt
departementala system och står i överensstämmelse med principerna för
svensk statsförvaltning.

Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att riksdagen får en
fullständig redovisning av de ansvars- och beslutslinjer som nu tillämpas
och avses bli tillämpade inom den utvidgade delegationen för etableringsfrågor.
Det bör därvid klarläggas hur gränsdragningen är avsedd att ske
mellan delegationen och industriverket samt andra ämbetsverk. Som
framhålls i motionen bör detta arbete komma till stånd snarast möjligt
och resultatet redovisas för riksdagen.

Motionen 137 bör bifallas i här aktuell del.

AU 1978/79:1 y

3. Statliga industribeställningar

av Bengt Fagerlund, Birger Nilsson, Gördis Hörnlund, Erik Johansson i
Simrishamn, Ingrid Ludvigsson, Bernt Nilsson och Anna-Greta Leijon
(alla s) som anser att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar
”Utskottet kan inte” och slutar ”denna punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i framställningen tillstyrkt det socialdemokratiska
förslaget om en sysselsättningsgaranti för personalen vid storvarven.
Därmed ökar förutsättningarna att mer långsiktigt lösa de problem för
varvspersonalen som förestående neddragning av varvskapaciteten innebär.

De kortsiktiga dellösningar som regeringen föreslår i form av tidigareläggning
av vissa statliga anläggningsprojekt bör enligt utskottets uppfattning
komma till stånd utan krav på att arbetena skall bedrivas med i
första hand övertalig varvspersonal. Som framhålls i motionen bör samma
regler som i övrigt gäller för beredskapsarbeten och statliga stödbeställningar,
som innebär tidigareläggning gälla även för dessa arbeten.
I sammanhanget bör erinras om att betydande antal byggnads- och anläggningsarbetare
i dag är arbetslösa i varvsregionerna.

Särskilt yttrande
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

av Alf Wennerfors (m) och Filip Fridolfsson (m) som anför:

I vår partimotion 137 tillstyrker vi de åtgärder som föreslås för att
förbättra sysselsättningen i varvsregionerna. Vi framhåller i det sammanhanget
även att sysselsättningspolitiken under 1970-talet kommit att
få i vissa hänseenden statiska effekter. I motionen framhåller vi därför
att det är betydelsefullt att arbetsmarknadspolitiken får en sådan inriktning
att den främjar arbetskraftens övergång från branscher som bedöms
på sikt sakna utvecklingsmöjligheter till företag och branscher
som har framtiden för sig.

Vår syn i denna fråga redovisas mer utförligt i arbetsmarknadsutskottets
betänkande AU 1978/79: 15. Vi hänvisar härtill.

NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM 1978 780058

*3: