yttr 1976/77 cu3y y (Yttrande 1976/77:cu3y)

CU 1976/77:3 y

Civilutskottets yttrande
1976/77:3 y

över propositionen 1976/77:150 (kompletteringspropositionen) jämte
motioner

Till finansutskottet

Finansutskottet har 1977-05-06

dels berett civilutskottet tillfälle avge yttrande över de delar av propositionen
1976/77:150 bilaga 2, avsnittet Besparingsåtgärder rörande statsbudgeten
m. m. som hänför sig till civilutskottets beredningsområde samt
eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill,

dels hemställt om yttrande från civilutskottet över nämnda proposition
i vad avser bilaga 6 jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill.

Därefter har finansutskottet 1977-05-12 berett bl. a. civilutskottet tillfälle
att avge yttrande över motionsyrkanden i övrigt som hänför sig till resp.
utskotts beredningsområde och som kan komma att väckas med anledning
av kompletteringspropositionen.

Civilutskottet har bland de med anledning av kompletteringspropositionen
väckta motionerna till behandling i detta sammanhang tagit upp motionerna
1976/77:

1652 av herr Werner m. fl. (vpk), såvitt gäller yrkandena

5. att riksdagen avslår förslaget i kompletteringspropositionen bilaga 6
om särskild administrationsavgift vid statlig bostadslångivning,

6. att riksdagen uttalar sig mot tanken att minska ramen för lån till kommunala
markförvärv, och

12. att riksdagen uttalar sig för ett ökat bostadsbyggande i enlighet med
de riktlinjer som anges i motionen och hemställer hos regeringen om förslag
till åtgärder som riktlinjerna förutsätter,

1654 av herr Bergman m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att marklånefondens utlåningskapacitet inte bör
sänkas,

1655 av herr Bergman m. fl. (s) vari föreslås att riksdagen, med ändring
av tidigare beslut, begränsar beslutsramen för bidrag och lån för energibesparande
åtgärder i bostadsbeståndet m. m. för budgetåret 1977/78 till
av regeringen i propositionen 1976/77:107 föreslagna 429 000 000 kr.,

1657 av herr Feldt m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
anhåller om förslag om särskilda avgifter på statliga lån i enlighet med
vad som anförts i motionen,

1658 av herr Norrby m. fl. (c, m, fp) vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna

a. att för budgetåret 1977/78 under trettonde huvudtiteln till Bidrag till

1 Riksdagen 1976/77. 19 sami. Yttr. nr 3

CU 1976/77:3y

översiktlig planering m. m. anvisat reservationsanslag oavkortat bör ställas
till förfogande för avsedda ändamål,
b. att riksdagen medger att medelsförbrukningen under anslaget Lånefonden
för kommunala markförvärv för budgetåret 1977/78 begränsas med
2 milj. kr. i förhållande till anvisat anslag,

1664 av herr Green (s) vari hemställs att riksdagen avslår propositionen
1976/77:150 vad gäller bostadsdepartementets reservationsanslag Bidrag till
översiktlig planering m. m.,

1666 av herr Palme m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att
statligt bostadsbidrag till barnfamiljer skall utgå med 1 200 kr. per barn
och år.

Utskottet

1. Anmälan av vissa besparingsåtgärder som beslutas av regeringen, m. m.

(propositionen bilaga 2 s. 9, motionerna 1976/77:1652, yrkandet 6, 1654,
1658 och 1664)

I propositionen redovisar regeringen vissa besparingsåtgärder som den
själv kan besluta om. Dessa och andra åtgärder har beräknats minska statsutgifterna
för budgetåret 1977/78 med ett belopp i storleksordningen 700
milj. kr.

Sålunda redovisas att förbrukningen av medel under budgetåret 1977/78
under reservationsanslaget (C 2) Bidrag till översiktlig planering m. m. bör
kunna begränsas med 2 milj. kr. Långsiktiga projekt bör kunna senareläggas
i avvaktan på en förestående minskning av medelsbehovet för dessa bidrag.
Häremot ställs motionen 1976/77:1658 (c, m, fp), yrkandet a, vari riksdagen
föreslås som sin mening ge regeringen till känna att anvisat anslag (6 milj.
kr.) oavkortat bör ställas till förfogande för avsedda ändamål. Samma syfte
har också motionen 1976/77:1664 (s) med dess - om än motiveringsmässigt
begränsade - avslagsyrkande.

Som redovisas i motionen 1976/77:1658 har för nästa budgetår bidrag
till översiktlig kommunal planering sökts för planeringsföretag som berör
152 kommuner och 25 planeringskommittéer. Den totala kostnaden för dessa
planeringsföretag har angetts till ca 32 milj. kr. Den planering det här är
fråga om har i allt väsentligt föranletts av krav från statsmakternas sida
på att kommunerna i översiktlig fysisk planering skall precisera bl. a. inverkan
av riktlinjer inom den fysiska riksplaneringens ram. Planeringsföretagen
ingår regelmässigt i ett större sammanhang, väsentligt för kommunens
möjlighet att fatta beslut om detaljplaner och byggnadslov. I många
fall torde kommunerna redan ha bundit sig för kostnaderna. Med hänsyn
till det anförda ansluter sig civilutskottet till motionärernas mening och
förordar att finansutskottet föreslår riksdagen att uttala sig för att anvisade
medel oavkortat skall användas för avsett ändamål.

Vidare anmäls att chefen för bostadsdepartementet kommer att föreslå

CU 1976/77:3y

regeringen att ramen för beslut om lån för kommunala markförvärv (IV: 12)
begränsas med 10 milj. kr. till 210 milj. kr. I motionerna 1976/77:1652
(vpk), yrkandet 6, och 1654 (s) föreslås riksdagen uttala sig mot ett sålunda
förordat regeringsbeslut om sänkning av beslutsramen.

Uppgifter om långivningen för kommunala markförvärv har senast redovisats
i betänkandet CU 1976/77:22. I anslutning därtill bör noteras att
kommunernas möjligheter att överta lån och underställningsfritt utge köpeskillingsrevers
förbättrats (CU 1974:36 s. 30). Härutöver kan anges beträffande
förvärv under år 1976, att - enligt vad utskottet inhämtat - det
inkommit 206 ansökningar om lån med sammanlagt ca 205 milj. kr., 90
ansökningar om ett sammanlagt belopp av ca 80 milj. kr. har prövats t. o. m.
1977-05-18, varvid 56 ansökningar bifallits till ett lånebelopp om ca 68 milj.
kr. De ännu inte behandlade ansökningarna avser sålunda ett belopp om
ca 125 milj. kr.

För innevarande budgetår gäller ingen beslutsram. Utlåningens storlek
regleras därmed genom storleken av anslag till fonden och inflytande amorteringar.
Utlåningskapaciteten anges till ca 220 milj. kr. Den av riksdagen
godtagna beslutsramen för nästa budgetår är lika stor - 220 milj. kr.

I motionerna har mot den anmälda avsikten att innehålla 10 milj. kr.
av beslutsramen för nästa budgetår i huvudsak anförts att detta skulle uppfattas
som ett principiellt ställningstagande mot markförvärvslånen. Detta
är, vilket utskottet vill stryka under, uppenbart inte fallet. De ovan redovisade
uppgifterna styrker att den förordade sänkningen av beslutsramen
inte skulle få effekter som kan uppfattas på sådant sätt.

Civilutskottet förordar med hänvisning till det anförda sålunda att finansutskottet
avstyrker bifall till motionerna 1976/77:1652 (vpk), yrkandet
6, och 1654 (s).

I motionen 1976/77:1658 (c, m, fp), yrkandet b, föreslås att medelsförbrukningen
på anslaget till Lånefonden för kommunala markförvärv (IV:12)
för nästa budgetår begränsas med 2 milj. kr. i förhållande till det med 100
milj. kr. anvisade anslaget.

Civilutskottet har ingen erinran mot att medelsförbrukningen på anslaget
till lånefonden begränsas med 2 milj. kr. En sådan begränsning skulle inte
få några negativa effekter och självfallet inte heller innebära något uttryck
för en negativ inställning mot denna långivning. Civilutskottet förordar därför
att finansutskottet tillstyrker motionen 1976/77:1658 (c, m, fp), yrkandet

I detta sammanhang får också tas upp förslaget i motionen 1976/77:1655
(s) angående ramen för beslut om bidrag och lån för energibesparande åtgärder
i bostadsbeståndet m. m. Motionärerna vänder sig mot att riksdagen (CU
1976/77:32, hemställan 14, reservation 4) - utöver regeringens förslag till
ram - medgett att eventuellt outnyttjat belopp av motsvarande beslutsram
för innevarande budgetår får utnyttjas för beslut under budgetåret 1977/78.
Enligt vad utskottet inhämtat kan, mot bakgrund av nu kända förhållanden,
detta outnyttjade belopp komma att ligga i storleksordningen 40-50 milj.

CU 1976/77:3 y

kr. I motionen föreslås att riksdagen, med ändring av tidigare beslut, begränsar
beslutsramen för nästa budgetår till det av regeringen i propositionen
1976/77:107 föreslagna - 429 milj. kr. Motionärerna framhåller att förslaget
inte innebär att de generellt ställer sig avvisande till stödformen utan att
de önskar att tillfälle skall ges till mer underbyggda överväganden.

Utskottet noterar statsmakternas tidigare eniga bedömningar tprop.
1976/77:107 s. 32, CU 1976/77:32 s. 12) att det ekonomiska stödet för energibesparande
åtgärder i byggnader m. m. skall fortsätta och utökas i den
takt som är tekniskt möjlig och motiverad och som ligger inom ramen
för de samhällsekonomiska resurser som kan skapas för ändamålet. De ekonomiska
stödåtgärderna kan till stor del också betraktas som förberedelser
för att möjliggöra en anpassning till högre ambitionsnivå. Utskottet noterar
också att tekniken med att föra över behållningar på motsvarande ramar
till ett följande budgetår använts också tidigare.

Åtgärderna på energisparområdet skall, enligt civilutskottets mening, ses
som ett sätt att på något längre sikt åstadkomma besparingar. Insatser på
dettaområde ligger sålunda väl i linje med de allmänna besparingssträvanden
som kompletteringspropositionen ger uttryck för. Mot denna bakgrund har
utskottet inte heller nu funnit anledning ställa sig bakom motionsförslaget.
Civilutskottet förordar sålunda att finansutskottet avstyrker motionen
1976/77:1655 ts).

2. Administrationsavgift vid statlig långivningtpropositionen bilaga 6, motionerna
1976/77:1652,yrkandet5,och 1657)

Regeringen föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att ta ut och bestämma
storleksordningen av en särskild administrationsavgift vid statlig
bostadslångivning i enlighet med vad som förordats i regeringsprot okol let.
Bemyndigandet anges (s. 18) avse rätten att i samband med uppläggning
och övertagande av lån ta ut en engångsavgift i fråga om beslut som meddelas
efter 1978-01-01. För riksdagens information redovisas (s. 18-19) vissa uppgifter
om hur regeringen avsett utnyttja ett bemyndigande. Därav framgår
bl. a. att avgiften avsetts gälla inte endast vid beslut om statliga bostadslån
utan även energisparlån. Avgiften vid medgivande att överta lån har avsetts
gälla förutom bostadslån enligt bostadsfinansieringsförordningen samt 1967
och 1962 års bostadslånekungörelser också äldre egnahemslån och tertiärlån
liksom energisparlån. Avsikten är vidare att bestämma avgiftens storlek
med hänsyn till de motsvarande avgifter som gäller för lånemarknaden i
övrigt, vilket anges nu motsvara en avgift om 150 kr. per låneärende.

I motionen 1976/77:1657 (s) anförs viss tveksamhet mot förslaget om
en avgift. Motionärerna förklarar sig dock i och för sig beredda att acceptera
avgifterna under förutsättning att motsvarande arrangemang görs även för
andra former av statlig långivning. Motionsyrkandet innefattar dock endast
förslaget att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om särskilda avgifter
på statliga lån.

CU 1976/77:3y

Ett rent avslagsyrkande förs fram i motionen 1976/77:1652 (vpk), yrkandet

5. Avslagsyrkandet motiveras med att avgiften till stor del skulle drabba
energisparlånen och i praktiken innebära mindre subventioner till bostadsbyggandet
i ett läge där dessa i stället bör ökas. Det anförs också att kostnaderna
för bostadsadministrationen mer än väl är täckta och att avgiften
nära nog kan betecknas som en ny skatt.

De i propositionen angivna motiven för förslaget om en avgift är följande.
Den statliga bostadslåneräntan - som gäller också för bl. a. energisparlån
- bestäms bl. a. så att 0,25 procentenheter tas ut för att täcka statens administrationskostnader
för utlåning. Detta skulle svara mot inkomster som
med ca 15 milj. kr. per år överstiger kostnaderna för verksamheten vid
bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna. Den totala räntan inklusive
administrationsersättningen subventioneras emellertid delvis genom räntebidrag.
Därför finns enligt propositionen skäl att på annat sätt ta ut ersättning
för åtminstone en del av statens administrationskostnader för räntebidrag.
Av den information som enligt ovan lämnats i fråga om hur ett
bemyndigande avsetts utnyttjas framgår att avgift av administrativa skäl
avsetts utgå vid beslut om bostadslån och energisparlån där räntebidrag
inte utgår på grund av att låneunderlag eller motsvarande inte överstiger
25 000 kr. Vid övertagande avses också avgift tas ut även för sådana äldre
lån som inte berättigar till räntebidrag.

Som ett ytterligare motiv anges att det inte finns skäl att tillhandahålla
statliga krediter på kostnadsmässigt sett fördelaktigare villkor än krediter
i övrigt.

I detta sammanhang noteras att kravet på avgift, enligt informationen
i regeringsprotokollet (s. 18 n.), begränsas till nya lån samt till övertagande
av utestående lån med hänsyn till att en avgift i fråga om redan beviljade
lån skulle innebära en ändring i de ursprungligen fastställda villkoren. Det
anges också att kostnaderna vid ett övertagande av lån ”i princip” inte
beaktats vid bestämmandet av bostadslåneräntan.

Enligt vad utskottet inhämtat har preliminärt beräknats att vid full årseffekt
avgift skulle utgå för beslut om 45 000 bostadslån m. m. och 60 000
energisparlån samt för 15 000 beslut om övertagande av lån. Detta skulle
ge bruttoinkomster om ca 18 milj. kr./år. Nettoeffekten beror dessutom
på kostnaderna för avgiftsuttaget och avgiftens skattemässiga behandling.

Budgetministern anför (bil. 2 s. 14) att effekterna av bl. a. de här behandlade
avgifterna inte räknats in i de för budgetåret 1977/78 redovisade
besparingarna i storleksordningen 700 milj. kr. eftersom dessa effekter ännu
är svåra att bedöma. Utskottet noterar i detta sammanhang att ett första
uttag av de föreslagna avgifterna i samband med avisering per 1978-07-01
endast torde ge en ringa inkomst att bokföra under nästa budgetår, i huvudsak
före halvårsskiftet betalda avgifter på vissa övertaganden. Första
avisering i låneärenden sker vid denna tidpunkt endast beträffande beviljade
lån som också utbetalts senast i maj.

CU 1976/77:3y

När det gäller kostnaderna för att ta ut avgifterna har upplysts att åtgärderna
inte i sig medför behov av ytterligare personal på länsbostadsnämnderna.
Företrädare för personalen har dock anmält tveksamhet beträffande
omfattningen av det sammanlagda personalbehovet.

Inkomsterna avses, enligt vad utskottet erfarit, tillföras inkomsttiteln Diverse
inkomster.

Civilutskottet har inte ansett det falla inom dess kompetensområde att
pröva vare sig pålagans karaktär av avgift i regeringsformens bemärkelse
m. m. eller frågan om avgiften blir avdragsgill vid beskattning av inkomst
eller realisationsvinst.

Yrkandet i motionen 1976/77:1657 (s) avser helt förhållanden utanför
civilutskottets beredningsområde och föranleder därför inte något yttrande.

Regeringens förslag innebär att riksdagen skulle bemyndiga den att ta
ut och bestämma en särskild administrationsavgift vid statlig bostadslångivning
i enlighet med vad som förordats i regeringsprotokollet. Sålunda
anges (bilaga 11 s. 18) att avgiften skall tas ut på i huvudsak det sätt som
tillämpas på lånemarknaden i övrigt och utformas som en engångsavgift
i samband med uppläggning och övertagande av lån. Det skulle ankomma
på regeringen att bestämma avgiftens storlek samt att meddela närmare
bestämmelser för uttagande av avgift.

Utgångspunkten för regeringens förslag är att staten reellt skall få kompensation
för sina kostnader inom denna sektor. Denna utgångspunkt kan
accepteras. Den avsedda avgiftsnivån möter inte heller någon erinran från
civilutskottets sida. Enligt utskottets mening bör kostnadsersättningarna
och räntesubventionerna i detta sammanhang ses som en enhet. Regeringen
bör därför lämnas det föreslagna bemyndigandet, vilket sålunda bör innefatta
befogenhet att överväga och genomföra de tekniska lösningar som anses
mest lämpliga med hänsyn såväl till huvudsyftet som till administrativa
bedömningar. Utskottet har inte ansett sig i detta sammanhang böra ta
ställning till närmare angivelser av sättet för avgifternas uttagande. Civilutskottet
förordar att finansutskottet föreslår riksdagen att lämna regeringen
ett sådant bemyndigande och sålunda avslå motionen 1976/77:1652 (vpk),
yrkandet 5.

3. Statligt bostadsbidrag till barnfamiljer (motionen 1976/77:1666)

I motionen 1976/77:1666 (s) föreslås riksdagen besluta att statligt bostadsbidrag
till barnfamiljer fr. o. m. 1978-01-01 skall utgå med 1 200 kr.
per barn och år. Motionsyrkandet innebär sålunda att det oreducerade bidraget
skall höjas från 900 till 1 200 kr. per barn och år. Förslaget anges
syfta till att kompensera av bidraget berörda grupper för effekterna av höjd
mervärdeskatt, prisstegringar och fördelningen av skatteuttaget. Motionärerna
anför att den i kompletteringspropositionen (bilaga 3) förordade ti -

CU 1976/77:3y

digareläggningen av beslutade höjda barnbidrag och studiebidrag är otillräcklig.

Förslag om en höjning av det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen
läggs fram i motionen 1976/77:1667 (s), över vilken socialförsäkringsutskottet
avger yttrande.

Här aktuella bostadsbidrag utgår - enligt förordningen (1976:263) om statliga
bostadsbidrag till barnfamiljer - till familj med barn under 17 år som
helt eller delvis försörjs inom familjen. Även barn som bor på institution
eller i fosterhem anses i vissa fall försörjt inom familjen. Oreducerat bostadsbidrag
utgår med 900 kr. om året för varje barn om familjeförsörjarnas
sammanlagda till statlig inkomstskatt taxerade inkomst inte överstiger
32 000 kr. Vid högre inkomster reduceras bidraget efter vissa regler. Även
familjens förmögenhet över 75 000 kr. reducerar bidraget.

Enligt förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag får
kommun statsbidrag till sina kostnader för bostadsbidrag till barnfamiljer
m. fl. om bidragen utgår enligt vissa i förordningen (2-7 SS) angivna regler.
Bl. a. anges sålunda (4 S) att bostadsbidraget till barnfamiljer skall vara beroende
av prövning enligt vissa grunder som gäller förstatliga bostadsbidrag
till barnfamiljer. Statskommunalt bostadsbidrag skall utgå med fullt belopp
om statligt taxerad inkomst inte överstiger 26 000 kr. Överstiger denna inkomst
26 000 kr. minskas bostadsbidraget med 15 % av den överskjutande
inkomsten. 1 övrigt gäller samma inkomstprövningsregler som för statliga
bostadsbidrag till barnfamiljer. Vid minskning av bidrag med hänsyn till
inkomst skall det statliga och det statskommunala bostadsbidraget läggas
samman och det statliga bidraget minskas i första hand.

Reduceringsreglerna innebär för en tvåbarnsfamilj nu att det statliga bidraget
- (2 x 75 =) 150 kr. vid bidragsgrundande inkomster t. o. m. 32 000
kr. - upphör att utgå vid inkomster över 43 800 kr. Motsvarande gräns
för trebarnsfamiljer ligger vid 49 800 kr. Ett bifall till motionsförslaget innebär
att bidraget skulle upphöra att utgå först vid inkomsterna 47 800 resp. 55 200
kr. för tvåbarns- resp. trebarnsfamiljer. Bidraget blir i alla mellanliggande
led 25 kr. högre per barn och månad än vad nu är fallet.

Helårskostnaden anges i motionen till ca 330 milj. kr. Denna beräkning
torde kunna godtas. Anslagseffekten för nästa budgetår skulle bli hälften
av detta eller ca 165 milj. kr. Erforderliga medel enligt gällande grunder
har beräknats under trettonde huvudtitelns förslagsanslag (B 3) Bostadsbidrag
m. m. för budgetåret 1977/78 uppfört med 1 781 000 000 kr.

Enligt civilutskottets mening har motionärerna inte, med hänsyn till de
samhällsekonomiska möjligheterna, anfört tillräckligt vägande skäl för en
förbättring av de statliga bostadsbidragen. Utskottet noterar också, att motionärerna
inte fört fram förslag om ökat anslag för nästa budgetår. Tidigareläggning
till 1977-07-01 enligt förslag i propositionen av höjningen
av de allmänna barnbidragen, vilken kompenserar barnfamiljerna för bl. a.
kostnadsökningar, accepteras av motionärerna och innebär en ökad anslags -

CU 1976/77:3y

belastning för nästa budgetår med 270 milj. kr. Civilutskottet förordar sålunda
att finansutskottet avstyrker motionen 1976/77:1666 (s).

4. Bostadsbyggandets omfattning m. m. (motionen 1976/77:1652, yrkandet
12)

I motionen 1976/77:1652 (vpk), yrkandet 12, föreslås att riksdagen uttalar
sig för ett ökat bostadsbyggande i enlighet med de riktlinjer som anges
i motionen och hemställer hos regeringen om förslag till de åtgärder som
riktlinjerna förutsätter.

Uppgifter om lägenheter i påbörjade och infiyttningsfärdiga bostadshus
1971-1976 finns intagna i den reviderade nationalbudgeten (propositionen,
bilaga till bilaga 1, s. 138). Under första kvartalet 1977 påbörjades hus med
sammanlagt 8 938 lägenheter (varav 76 % i småhus), vilket innebär en
minskning med 16 % jämfört med första kvartalet 1976. Antalet lägenheter
i hus som blivit infiyttningsfärdiga under första kvartalet 1977 uppgick till
13 811 (varav 72 % i småhus), vilket med 7 % överstiger motsvarande antal
1976.

I den reviderade nationalbudgeten (s. 140) anges situationen utanför storstadsområdena
tala för att antalet påbörjade lägenheter blir högre 1977 än
1976, då ca 56 600 lägenheter påbörjades. Den låga igångsättningen kring
årsskiftet 1976/77 anges kunna främst förklaras av den ovanligt snörika
vintern i södra och mellersta Sverige. Vidare anges att kreditrestriktionerna
torde verka återhållande på igångsättningen av småhus, särskilt privatfinansierade
småhus, att en stor del av det tidigare efterfrågeöverskottet på
privatfinansierade småhus sannolikt försvunnit och att vissa svårigheter observerats
när det gäller att placera byggnadskreditiv för de statligt finansierade
småhusen i bankerna. Antalet påbörjade lägenheter 1977 har mot
den bakgrunden antagits uppgå till 58 000 lägenheter, varav 40 000 i småhus.

Riksdagen har (prop. 1976/77:100 bil. 16, CU 1976/77:18) uttalat sig för
en bostadsbyggnadsplan som ger utrymme under år 1977 för byggande av
närmare 73 000 lägenheter, vartill kommer en projektreserv på 10000 lägenheter
jämte lokaler som byggs med stöd av statliga lån. Bostadsbyggnadsplanen
för åren 1978 och 1979 har samma omfattning.

De sålunda i propositionen redovisade beräkningarna har tagit hänsyn
till den föreslagna höjningen av mervärdeskatten, som beräknas höja byggnadskostnadsnivån
för bostäder med ca 1,5 %. Efter propositionens avlämnande
har emellertid regeringen 1977-05-18 beslutat om en höjning med
6 % av tidskoefficienten vid vissa beslut om bostadslån för flerfamiljshus
och småhus samt om en höjning av grundbeloppet i låneunderlaget för
flerfamiljshus med ca 4 %. Farhågor om ett i första hand på grund av kostnadsutvecklingen
minskat byggande har tagits upp i betänkandet CU
1976/77:40. Civilutskottet har där enhälligt konstaterat bl. a. att regeringens
ovan nämnda beslut tillgodoser rimliga krav på en anpassning av belåningsvärdena
till kostnadsutvecklingen.

CU 1976/77:3y

Förslaget i motionen 1976/77:1652 (vpk), yrkandet 12, - att riksdagen
uttalar sig om bostadsbyggnadsvolymen - har i motionen inte underbyggts
med några utvecklade motiv. Uttalandets allmänna syfte är från bostadspolitiska
synpunkter helt obestritt. Riksdagens bedömning av den lämpliga
ambitionsnivån framgår redan av dess enhälliga beslut i fråga om bostadsbyggnadsplan
och ramar. Civilutskottet har, som angetts, enhälligt ställt
sig bakom de förbättringar som nu beslutats i fråga om belåningen. Bostadsstyrelsen
har anmält att den överväger vissa ytterligare förbättringar
vid sanering. Enligt civilutskottets mening finns nu inte anledning att göra
ett i motionen föreslaget uttalande. Utskottet förordar sålunda att finansutskottet
avstyrker motionen 1976/77:1652 (vpk), yrkandet 12.

5. Anslag till Lånefonden för bostadsbyggande - anmälan

Riksdagen har (prop. 1976/77:100 bilaga 16, CU 1976/77:18) till Lånefonden
för bostadsbyggande för nästa år anvisat ett investeringsanslag av
2 205 000 000 kr. Anslagsbehovet avser bl. a. medel för utbetalningar av
bostadslån vid ny- och ombyggnad och utgår även från t. ex. beräknad behållning
på anslaget vid utgången av innevarande budgetår.

Efter det att dessa beräkningar gjorts har riksdagen (prop. 1976/77:107,
CU 1976/77:32) beslutat om ändrade grunder för energisparstödet. Dessa
innebär bl. a. att lån som nu utgår enligt 8 5 bostadsfinansieringsförordningen
i fortsättningen kommer att lämnas som energisparlån och i stället belasta
anslaget Vissa energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet m. m. Utbetalningar
av sådana energisparlån har vid full årseffekt beräknats omfatta
belopp i storleksordningen 25-50 milj. kr. Effekten för budgetåret 1977/78
torde dock kunna beräknas till högst 25 milj. kr., vilket belopp sålunda
inte kommer att belasta lånefonden för bostadsbyggande.

Vidare har riksdagen (prop. 1976/77:144, SkU 1976/77:48) fattat beslut
om bl. a. mervärdeskatt. Detta har i kompletteringspropositionen beräknats
höja kostnaderna i bostadsbyggandet med ca 1,5 %. Effekten på bostadslån
som utbetalas under budgetåret 1977/78 torde emellertid, enligt beräkningar
inom bostadsstyrelsen, med hänsyn till tiden mellan igångsättning och utbetalning,
begränsa sig till ca 15 milj. kr.

Slutligen har regeringen, som ovan angetts, beslutat att höja tidskoefficienten
med 6 % vid preliminära beslut om bostadslån och vid beslut om
småhus som skall bebos av låntagaren. Beslut om tidskoefficient vid slutliga
beslut kommer att fattas först senare. Vidare har grundbeloppet i låneunderlaget
för flerfamiljshus höjts med ca 4 %. Detta får dock inga märkbara
effekter på utbetalningar av lån under budgetåret 1977/78.

6. Anslag till Länsstyrelserna - anmälan

I propositionen 1976/77:138 om genomförandet av den nya taxeringsorganisationen,
m. m. (s. 50) anges att behovet att belasta det under femtonde
huvudtiteln upptagna förslagsanslaget (B 1) Länsstyrelserna minskas

CU 1976/77:3y

vid bifall till propositionen. Skatteutskottet har (SkU 1976/77:49) godtagit
förslaget. Enligt vad civilutskottet inhämtat skulle därmed medelsbehovet
minska med drygt 3 milj. kr.

Stockholm den 24 maj 1977

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: herrar Mattsson (c), Bergman (s), Danell (m)1, Lindkvist (s),
Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Strömberg i Botkyrka (fp)2, Jadestig (s), fru
Landberg (s), herr Nisser (m), fru Andersson i Hjärtum (c), herrar Persson
i Karlstad (s), Hägelmark (fp), Knutson (m)3, Nilsson i Uddevalla (s) och
Norrby (c).

1 Deltog ej vid behandlingen av p. 1

2 Deltog endast vid behandlingen av p. 4-6

3 Deltog endast vid behandlingen av p. 1

Avvikande meningar

Herrar Bergman, Lindkvist, Henrikson, Jadestig, fru Landberg, herrar
Persson i Karlstad och Nilsson i Uddevalla (alla s) har som sin mening
anfört:

1. Ramen för lån till kommunala markförvärv (det stycke av utskottets yttrande
på s. 3 som börjar ”1 motionerna” och slutar ”och 1654 (s)”)

Den i propositionen anmälda avsikten att begränsa ramen för lån för
kommunala markförvärv inger oro. Även om sänkningen sker med föreslaget
belopp och möjligen, med hänsyn bl. a. till den dämpning av de
kommunala aktiviteterna som regeringens politik i övrigt medför, i sig inte
får självständig betydelse, bör en begränsning inte göras. Det är uppenbart
att, som anges i motionen 1976/77:1654 (s), åtgärden kommer att uppfattas
som ett tecken på den moderata markpolitikens avgörande inflytande i regeringsbesluten.
Det måste uppenbarligen inom kreditmarknaden finnas
andra möjligheter att i stället styra krediter från faktiskt oprioriterade områden.
Det enda övertygande uttrycket för att ett principiellt ställningstagande
mot markförvärvslånen inte är avsett är att avstå från den aviserade
åtgärden. 1 fråga om kreditbehovet måste hänsyn tas också till de ökade
möjligheter som öppnats av riksdagen (CU 1976/77:22) till lån för förvärv
redan under år 1977 och till vilka regeringen inte kunnat ta hänsyn i budgetpropositionen.
Vi förordar sålunda att finansutskottet föreslår riksdagen

CU 1976/77:3 y

att med bifall till motionerna 1976/77:1652 (vpk), yrkandet 6, och 1654
(s) som sin mening ge regeringen till känna att marklånefondens utlåningskapacitet
inte bör sänkas.

2. Anslaget till Lånefonden för kommunala markförvärv (det stycke av utskottets
yttrande på s. 3 som börjar ”Civilutskottet har” och slutar ”yrkandet
b”)

I motionen 1976/77:1658 (c, m, fp) har föreslagits ett medgivande att
begränsa medelsförbrukningen under anslaget till Lånefonden för kommunala
markförvärv med 2 milj. kr. Avsikten är uppenbarligen att redovisningsmässigt
kompensera förslaget om oförändrade medel för bidrag till
översiktlig planering m. m. Har lån beviljats måste emellertid lån utbetalas.
Effekterna av förslaget skulle därmed vara endast skenbara och på sin höjd
innebära att vissa utbetalningar förskjuts till följande budgetår. Förslaget
kan därmed inte godtas vid en seriös budgetbedömning.

Vi förordar att finansutskottet avstyrker motionen 1976/77:1658 (c, m,
fp), yrkandet b.

3. Ramen för beslut om bidrag och lån för enengibesparande åtgärder i bostadsområdet
m. m. (den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet
noterar” och slutar ”motionen 1976/77:1655 (s)”)

Förslaget i motionen 1976/77:1655 (s) om en omprövning av ramen för
beslut om bidrag och lån för energibesparande åtgärder i bostadsbeståndet
m. m. innebär inte någon negativ inställning mot energisparstödet som sådant.
Förslagets syfte är att riksdagen skall få en självklar reell möjlighet
att bedöma de budgetmässiga konsekvenserna av även dessa insatser. Tidigare
har, som anförts i betänkandet CU 1976/77:32 (s. 11) en annan ramteknik
använts. När nu emellertid budgetårsramar föreslås bör de uttömmande
redovisa till förfogande stående medel. När, som nu är fallet, ett
inte helt preciserbart belopp i storleksordningen 50 milj. kr., läggs till ramen
har effekten blivit nära förslagsanslagets. Tekniken går inte heller att förena
med den i propositionen använda metoden att beräkna anslaget som i huvudsak
en summa av beslutsramarna. Utformningen av hemställan 14 i
betänkandet CU 1976/77:32 - med dess hänvisning till regeringens närmare
bestämmande - tyder på att även utskottsmajoriteten känt viss tvekan inför
detta förfaringssätt. Finansutskottet bör därför föreslå riksdagen att med
bifall till motionen 1976/77:1655 (s) och med ändring av tidigare beslut
ange den aktuella beslutsramen som den föreslagits av regeringen i budgetpropositionen,
dvs. till 429 milj. kr.

4. Administrationsavgift vid statlig långivning (den del av utskottets yttrande
på s. 6 som börjar ”Civilutskottet har” och slutar ”något yttrande”)

CU 1976/77:33

De motiv för avgifter som åberopas i propositionen avser lån som förenas
med räntebidrag. Det redovisas att staten genom räntor på lån tar ut ersättning
för mer än de totala kostnaderna för hela bostadsadministrationen.
Det förhållandet att staten genom systemet med garanterade räntesatser
av bostadssociala skäl utjämnar skillnader i kapitalkostnader mellan olika
beskattningskategorier och mellan olika gamla hus anges därefter innebära
att staten inte fått den avsedda täckningen av kostnaderna. Om detta vore
riktigt skulle det innebära att garanterade räntenivåer som låg 0,25 % högre
skulle ge täckning. Motsvarande argument skulle emellertid kunna gälla
vid vilka nivåer som helst - både högre och lägre. Redan detta tyder på
att sammankopplingen av nominell ränta och räntebidrag i detta syfte närmast
har teoretiskt intresse. Det finns självfallet ingen möjlighet att utifrån
dessa givna utgångspunkter leda i bevis att en viss del av nominalräntan
är helt, delvis eller inte alls täckt av räntebidraget. Konstruktionen av de
anförda motiven kan därför inte godtas. Det är inte möjligt att på detta
sätt hävda att statens administrationskostnader inte täcks i räntebidragsfallen.

Om sålunda motiven för att ta ut avgift då räntebidrag utgår inte kan
godtas faller också det i form av information till riksdagen redovisade motivet
att ta ut avgift även då räntebidrag inte utgår: administrativa skäl. Det
torde vara uppenbart att någon självständig motivering för avgiften i denna
form inte kan anföras.

Vad ovan anförts och den direkta kopplingen av detta förslag till besparingsåtgärder
har övertygat civilutskottet om att avgiftens syfte är att
tillföra staten nya inkomster. Detta i och för sig godtagbara syfte bör då
klart vägas mot andra faktorer av betydelse.

Förslagets praktiska effekter har inte redovisats. Enligt vad utskottet erfarit
skulle emellertid hälften av de beräknade bruttoinkomsterna härröra från
energisparlån - 60 000 beslut per år. Sådana lån utgår regelmässigt i förening
med direkta bidrag. I alla dessa fall innebär förslaget sålunda att staten
vid ett tillfälle betalar ut ett kontant bidrag för att sedan vid i regel nästa
halvårsskifte begära återbetalning av 150 kr. Detta förefaller knappast förenligt
med uttalandet (pröp. bil. 2 s. 10) att besparingsåtgärderna bör ligga
i linje med strävandena att förenkla och effektivisera myndigheternas interna
administration.

På motsvarande sätt kan den i motiven använda kopplingen mellan nominalränta
och räntebidrag uppfattas som ett argument mot förslaget. Rationaliteten
i att genom särskilda aviseringar och redovisningar enligt ett
system återta en del av ett bidrag enligt ett annat system kan även här
starkt sättas i fråga.

När det gäller övertaganden av lån skulle däremot i och för sig ett avgiftssystem
kunna anses motiverat. Förutsättningarna för ett sålunda begränsat
uttag är emellertid inte utredda. I praktiken blir det närmast fråga
om att införa ett system för att kringgå systemet med garanterade räntor.

CU 1976/77:3y

Det kan också sättas i fråga om kostnaderna för den statliga bostadsadministrationen
skall anses helt knutna till bostadskrediterna. Utan tvekan
får en del av dessa kostnader anses vara av sådan allmän natur att de bör
betalas med skattemedel. Andra kostnader åter knyts till bidrag av olika
typer, t. ex. energisparbidrag även utan lån och bostadsbidrag. Någon redovisning
utifrån dessa utgångspunkter finns emellertid inte tillgänglig.

Rent allmänt sett kan också allvarliga erinringar anföras mot ett regeringens
bemyndigande att bestämma avgifterna med hänsyn till marknadsmässig
prissättning av bankernas m. fl. motsvarande tjänster.

Ett system med en aviseringsavgift synes ha avvisats med hänsyn till
tveksamhet om sådana krav kan ställas beträffande redan löpande lån. Denna
enligt uppgift administrativt enklare ordning bör dock ytterligare prövas.

Som anförs i motionen 1976/77:1657 (s) finns det emellertid skäl att ta
upp frågan även från en vidare synpunkt. En avgiftsbeläggning av lån inom
bostadssektorn borde rimligen förenas med avgifter för långivning även inom
andra sektorer där det föreligger likartade förutsättningar. Därför bör under
alla förhållanden en avgift enligt propositionens förslag beslutas endast under
den uttryckliga förutsättningen att avgiftsbeläggning införs också för dessa
andra former av statslån.

Civilutskottet förordar sålunda att finansutskottet inte tillstyrker förslaget
i propositionen, bilaga 6, under annan förutsättning än att motionen
1976/77:1657 (s) samtidigt tillstyrks. Ställningstagandet till motionen
1976/77:1652 (vpk), yrkandet 5, blir sålunda beroende av denna bedömning.

5. Statligt bostadsbidrag till barnfamiljer (det stycke i utskottets yttrande
som på s. 7 börjar ”Enligt civilutskottets" och på s. 8 slutar ”motionen
1976/77:1666 (s)”)

I likhet med motionärerna anser utskottet att den i propositionen till
1977-07-01 föreslagna tidigareläggningen av höjningen av de allmänna barnbidragen
och studiebidragen inte är tillräcklig för att motverka följderna
av regeringens politik för barnfamiljer med låga eller måttliga inkomster.
För att rätta till regeringens politik mot barnfamiljerna men även av fördelningspolitiska
skäl i övrigt bör maximibeloppet för det statliga bostadsbidraget
höjas från 900 kr. per år och barn till 1 200 kr. per år och barn.
Höjningen bör av praktiska skäl genomföras 1978-01-01.

Medel för reformen bör, när ytterligare klarhet vunnits om anslagsbelastningen,
beräknas på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1977/78. Riksdagen bör därför under hösten 1977 få ta ställning till den
närmare medelsberäkningen med anledning av förslaget i motionen. Civilutskottet
förordar att finansutskottet med bifall till motionen
1976/77:1666 (s) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

CU 1976/77:3y

6. Bostadsbyggandets omfattning (det stycke i utskottets yttrande på s. 9
som börjar ”Förslaget i” och slutar ”yrkandet 12”)

1 motionen 1976/77:1665 (s), vilken i sig inte föranleder något civilutskottets
yttrande, har (s. 29-31) yppats farhågor över bostadsbyggandets
utveckling. Det torde vara obestritt att den nuvarande bostadsproduktionen
inte motsvarar de behov som beräknats av boende- och bostadsfmansieringsutredningarna
samt av långtidsutredningen. Det är inte ens säkert att
igångsättningen under år 1977 når i propositionen antagna 58 000 lägenheter.
Produktionens ensidiga inriktning inger också farhågor för att bostadsbebyggelsen
blir alltmer segregerad och för att även i övrigt de bostadssociala
målen förbises eller motverkas. Genom motion (s) har initiativ tagits till
åtgärder på lånesidan, redovisade i betänkandet CU 1976/77:39, och som
lett till att förslagen genomförts av regeringen redan före riksdagsbehandlingen.
Dessa åtgärder torde komma att positivt påverka bostadsbyggnadets
omfattning - även i fråga om flerfamiljshus. Det finns emellertid inte anledning
att på i motionen 1976/77:1652 (vpk), yrkandet 12, angivna knappa
grunder påkalla ett särskilt riksdagens uttalande. Vi har förutsatt att finansutskottet
i lämpligt sammanhang tar i beaktande och redovisar här
berörda förhållanden.

GOTAB 55189 Stockholm 1977