yttr 1974 cu2y y (Yttrande 1974:cu2y)

Civilutskottets yttrande nr 2 år 1974

CU 1974:2 y

Nr 2 y

Civilutskottets yttrande över propositionen 1974:25 angående vissa
ekonomisk-politiska åtgärder jämte i anledning därav väckt motion, allt i
vad avser kompensation för mervärdeskatt på bostadsbyggande.

Till finansutskottet

Propositionen, motionen m. m.

Kungl. Maj:t har i propositionen 1974:25, vilken hänvisats till
finansutskottet, såvitt nu är i fråga (bilaga 2) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för mervärdeskattekompensation som förordats
i statsrådsprotokollet,

2. besluta att kostnaderna för kompensationen skall belasta inkomsttiteln
Mervärdeskatt.

I anledning av propositionen har väckts motionen 1974:1608 av herr
Sellgren m. fl. (fp) vari hemställs, att därest riksdagen godkänner i prop.
1974:25 föreslagna riktlinjer för mervärdeskattekompensation dessa
måtte i motsvarande omfattning gälla även sådana lokaler för de frivilliga
organisationernas verksamhet som anförts i motionen.

I detta sammanhang noteras att under allmänna motionstiden väckts
bl. a. motionerna 1974:

932 av herr Bohman m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga (yrkandena B 1
och 2), hemställts att riksdagen

B. 1. i första hand hos Kungl. Maj:t anhåller att riksdagen föreläggs
förslag till sänkning av den direkta skatten fr. o. m. den 1 juli 1974 i
enlighet med vad som anförts i denna motion,

2. i andra hand under de i motionen angivna förutsättningarna
beslutar att mervärdeskatten skall sänkas med 4 procentenheter,

1192 av herrar Fälldin (c) och Helén (fp) vari, såvitt nu är i fråga
(yrkandet Al), hemställts att riksdagen beslutar

A. att efter beredning inom finansutskottet snabbt genomföra erforderliga
åtgärder i konjunkturstimulerande syfte som främst innefattar

1. att mervärdeskatten som ett led i konjunkturpolitiken tillfälligt
sänks från 15 till 10 procent av det gällande beskattningsvärdet enligt
förordningen om mervärdeskatt (1968:430) från och med den 1 mars
1974, eller från den senare tidpunkt då beslutet kan träda i kraft, tills
vidare,

1244 av herr Strömberg (fp) vari hemställts att riksdagen beslutar att
genomföra en restituering av mervärdeskatten på byggnadsmaterial.

1 Riksdagen 1974. 19 sami. Yttr. nr 2

CU 1974:2 y

Motionerna 1974:932 och 1192 har hänvisats till finansutskottet
medan motionen 1974:1244 hänvisats till skatteutskottet.

Finansutskottet har den 5 februari 1974 bl. a. beslutat bereda
civilutskottet tillfälle att avge yttrande över propositionen i ovan
refererade delar samt eventuella följdmotioner.

Gällande ordning m. m.

Byggnads- och produktionskostnader samt hyror

Ur den officiella statistiken har hämtats följande uppgifter om
prisutvecklingen för vissa byggnadsmaterial samt byggnadskostnadsindex.

Tabell 1. Prisutveckling för vissa byggnadsmaterial m. m. åren

1969-1973

Januari 1963 = 100

År Material m. m.

	Bruk	Lätt- betong	Hyvlade trävaror	Dörr- snickerier	Arme- rings- stål	Kylskåp
1969	135	119	118	120	117	90
1970	137	121	134	121	155	89
1971	142	128	141	129	151	92
1972	153	136	141	135	153	97
1973	154	144	156	144	167	100
1973 (nov)	173	155	263	187	235	109

Index gäller om inte annat anges den 1 januari varje år. I indextalen ingår inte
mervärdeskatt.

Källa: SCB

Tabell 2. Utveckling av byggnadskostnadsindex åren 1969—1973. Omräknat
till januari 1963 = 100

År	Material	Löner	Omkostnader	Totalindex
1969	116	128	135	123
1970	128	133	145	132
1971	131	139	152	137
1972	140	152	161	147
1973 (nov)	173	163	182	171

Indextalen gäller om inte annat anges årsmedeltal. Mervärdeskatt ingår inte i index.
Uppgifterna gäller flerfamiljshus av sten.

Källa: SCB.

För vissa typer av trävaror har förordnats om prisstopp med de den 3 maj 1973
tillämpade priserna som stoppriser.

CU 1974:2 y

Som en följd av kostnadsutvecklingen har låneunderlags- och pantvärdesnivån
höjts med 22 procentenheter sedan år 1970 och senast med 5
procentenheter från juli 1973. I syfte att uppnå en bättre anpassning
mellan kostnader och låneunderlag/pantvärde har metoderna för bestämning
och tillämpning av tidskoefficienten för justering av låneunderlaget
och pantvärdet nyligen ändrats.

Byggnads- och produktionskostnaderna i det statliga bostadsbyggandet
kan belysas med följande uppgifter från låneunderlagsgruppen,
återgivna i boendeutredningens betänkande SOU 1973:50

Tabell 3. Antal lägenheter (lgh), bostadsyta (boy), byggnadskostnader
(bk) och produktionskostnader (pk) i statligt belånade gruppbyggda
småhus. Hela riket.

Tidpunkt för låne-beslut	Antal lgh	2 Boy/lgh m	Bk/m2	Pk/m2	Bk/lgh	Pk/lgh
1965	8 000	102,9	937	1 029	96 400	105 900
1966	9 000	106,9	990	1 100	105 900	117 600
1968	10 000	111,5	999	1 134	lil 400	126 400
1969	13 000	116,2	985	1 128	114 400	131 100
1970	12 000	113,3	1 016	1 180	115 100	133 700
1971	14 000	114,4	1 081	1 248	123 600	142 800
1972	18 000	115,3	1 093	1 283	126 100	148 000

Tabell 4. Antal lägenheter (lgh), bostadslägenhetsyta (bly), byggnadskostnader
(bk) och produktionskostnader (pk) i statligt belånade flerfamiljshus.
Sanerings- och exploateringsområden. Hela riket.

Tidpunkt för låne-beslut	Antal lgh	Bly/lgh m2	Bk/m2	Pk/m2	Bk/lgh	Pk/lgh
1965	54 000	74,6	887	948	66 200	70 700
1966	54 000	75,6	938	1 008	70 900	76 200
1967	54 000	74,8	923	990	69 000	74 100
1968	57 000	71,9	946	1 025	68 000	73 700
1969	59 000	70,1	954	1 038	66 900	72 800
1970	62 000	68,9	994	1 080	68 500	74 400
1971	60 000	68,1	1 053	1 146	71 700	78 000
1972	48 000	67,3	1 121	1 218	75 400	82 000

Med produktionskostnad avses i sammanställningarna byggnadskostnader
med tillägg av kostnader för mark och exploatering.

Stegringarna av byggnadskostnaderna för flerfamiljshus har undersökts
inom bostadsstyrelsen för bl. a. perioden 1966—1971. Därvid har bl. a.
noterats att stegringen av genomsnittslägenhetens byggkostnad med
endast 800 kr. utgör nettot av en allmän prisstegring på 6 300 kr. och en
kostnadsminskning på 5 500 kr. orsakad av minskad yta och utrustning.

Hyresutvecklingen i nyproduktionen kan redovisas med följande
tabell.

CU 1974:2 y

Tabell 5. Genomsnittliga inflyttningshyror inkl. bränsle i nyproducerade
lägenheter om 3 rum och kök i statsbelånade hus, färdigställda åren
1969—1972, fördelade efter byggherrekategori.

	1969	1970	1971	1972
Allmännyttiga företag
Yta/lägenhet (m )	81	79	79	78
Hyra/m (kr)	81	83	88	92
Årshyra/lägenhet (kr)	6 523	6 582	6 894	7 226
Kooperativa företag
Yta/lägenhet (m2)	81	80	79	78
Avgift/m (kr)	74	79	84	90
Årsavgift/lägenhet (kr)	6 043	6 305	6 667	7 051
Insats/lägenhet (kr)	7 310	6 795	6 946	7 205
Enskilda företag
Yta/lägenhet (m2)	82	80	79	78
Hyra/m2 (kr)	84	87	100	100
Årshyra/lägenhet (kr) Källa: SCB.	6 903	6 959	7 927	7 859

Hyresregleringslagen

Hyresregleringslagen är inte tillämplig på bostadslägenheter som
färdigställts 1958 eller senare och inte heller på lokaler. Lagen gäller
dessutom endast i vissa orter.

Prövning av hyra enligt hyreslagen

I den mån hyresregleringslagen inte är tillämplig gäller reglerna om
besittningsskydd och hyresprövning i 12 kap. jordabalken (hyreslagen).
Hyreslagen utgår fortfarande från att avtalsfrihet i princip råder
beträffande hyrans storlek. Till skydd mot hyrespolitiskt som oacceptabla
bedömda anspråk på eller avtal om hyra för bostadslägenhet gäller
regler, enligt vilka hyresgäst kan med bibehållen hyresrätt påkalla
prövning av hyran — efter riksdagens senaste beslut (prop. 1973:23, LU
1973:13) — även efter uppsägning av avtalet från hyresgästens sida. Vid
denna prövning skall skäligheten av anspråket bedömas. Fordrad hyra
anses som oskälig om den väsentligt överstiger hyra för lägenheter som
med hänsyn till bruksvärdet är likvärdiga. Denna hyresnivå har avsetts
påverkas i sänkande riktning genom i jämförelsematerialet ingående
lägenheter i hus, tillhöriga allmännyttiga bostadsföretag. Hyrorna för
dessa lägenheter bestäms i sin tur efter förhandlingar mellan företagen
och hyresgästorganisationerna. Förhandlingarna avser dels att fastställa
ett företagets samlade behov av hyresinkomster för att täcka självkost -

CU 1974:2 y

naderna, dels att — i enlighet med metoder angivna i rekommendation
från hyresmarknadskommittén — fördela dessa hyror på de enskilda
lägenheterna. Kapitalkostnaderna bestäms dels av byggnadskostnaderna,
dels av de årliga nettobetalningarna på lånen. Dessa betalningar är i sin
tur beroende av statsmakternas beslut om paritetstal och basannuitet.

Paritetslånesystemet

Omfördelningen i tiden av kapitalkostnaderna för det statsbelånade
byggandet innebär i huvudsak följande. Det belopp som låntagaren varje
år skulle betala i ränta och amortering på hela fastighetskapitalet ansågs
vid övergången från räntebidragssystemet motsvara dåvarande belopp och
bestämdes till 5,1 % av kapitalet för flerfamiljshus och till 5,3 % för
småhus. Dessa procenttal — basannuiteter — är lägre än som motsvaras av
marknadens räntesatser. Eftersom hela lånekapitalet skall amorteras
avsågs den årliga annuiteten höjas successivt. Detta skulle ske i takt med
kostnadsutvecklingen i nyproduktionen av bostadshus. Varje år skall
därför paritetstal fastställas, som uttrycker den faktor med vilken
annuiteten i tidigare byggda hus skall multipliceras för att kapitalkostnaderna
för dessa skall komma i paritet med motsvarande kostnader för
nybyggda hus.

Paritetstalen för år 1973, som med hänsyn till kostnadsutvecklingen
skulle ha behövt höjas med 6—9 procentenheter från 1972 års nivå,
höjdes med 3—5 enheter i angivet syfte att utjämna höjningarna i tiden.
De fortsatta kostnadsökningarna skulle (CU 1973:1 y) enligt grunderna
för paritetslånesystemet ha föranlett höjning av paritetstalen för år 1974
och därmed följande behov av hyreshöjningar. Kungl. Maj:t har emellertid
fastställt oförändrade paritetstal för år 1974. Som skäl härtill anförs
(prop. 1974:1, bil. 14, s. 123) att Kungl. Maj:t inte velat föregripa
resultatet av pågående översyn av lånesystemet och att hänsyn tagits till
de hyreshöjningar som skett under år 1973, bl. a. på grund av de starkt
stigande bränslekostnaderna.

En jämförelse mellan av Kungl. Maj:t fastställda paritetstal och av
statistiska centralbyrån utan justeringar redovisade beräkningar av underlag
för paritetstal för år 1974 framgår av följande tabell:

Tabell 6. Paritetstal för år 1974 och beräknat underlag därför

Färdig-	Fastställt	Beräknat
ställningsår	paritetstal	underlag
- 1967	1,08	1,17
1968	1,09	1,18
1969	1,08	1,18
1970	1,07	1,16
1971	1,04	1,14
1972	1,00	1,05
1973 och 1974	1,00	1,00

Källa: paritetstalsnämnden

CU 1974:2 y

Bostadsbyggandets omfattning

Utvecklingen av bostadsbyggandet åren 1971-1973 redovisas i följande
tabell:

Tabell 7. Lägenheter i påbörjade, inflyttningsfärdiga och pågående hus
1971-1973

Alla lägenheter

Påbörjade	1971	104 585
	1972	98 536
	1973	79 096
Därav utan statliga lån		14 677
Inflyttningsfärdiga	1971	107 188
	1972	104 046
	1973	97 474
Pågående vid slutet av	1973	70 383

Lägenheter i småhus

Påbörjade	1971	35 692
	1972	42 734
	1973	42 791
Därav utan statliga lån		13 088
Inflyttningsfärdiga	1971	31 945
	1972	37 135
	1973	43 762
Pågående vid slutet av	1973	30 745

Lägenheter i flerfamiljshus

Påbörjade	1971	68 893
	1972	55 802
	1973	36 305
Därav utan statliga lån		1 589
Inflyttningsfärdiga	1971	75 243
	1972	66 911
	1973	53 712
Pågående vid slutet av	1973	39 638

Källa: SCB

Boendeutredningen har (SOU 1973:50) bedömt att det ur behovssynpunkt
skulle krävas en nyproduktion under hela 1970-talet om genomsnittligt
90 000— 100 000 lägenheter per år. Därutöver förutsätts modernisering
av 25 000—30 000 lägenheter per år. Enligt utredningens förslag
bör bostadsbyggnadsplanen för åren 1974-1976 medge nybyggande av
bostäder med lägst 90 000 lägenheter per år.

CU 1974:2 y

I statsverkspropositionen (prop. 1974:1, bil. 14, s. 124—125) förordas
en bostadsbyggnadsplan för 1974, motsvarande 75 000 lägenheter i
statsbelånade hus, 8 000 lägenheter i hus utan statslån, vartill kommer
för dessa ramar gemensamt en projektreserv om 10 000 lägenheter jämte
lokaler som byggs med stöd av statliga lån. Departementschefen anför att
utvecklingen inom bostadsbyggandet gör det sannolikt att ramarna för
nybyggnad för år 1974 inte kommer att utnyttjas helt.

Utskottet

Civilutskottet har behandlat förslagen i propositionen samt motionen
1974:1608 ur bostadspolitisk och teknisk synpunkt. Bedömningen av
åtgärdernas allmänna stimulanseffekt m. m. och frågan om budgetredovisningen
torde böra förbehållas finansutskottets prövning. Härav följer
även att frågor om vidgning av åtgärderna utanför bostadsområdet
likaledes torde få behandlas av finansutskottet mot bakgrund av
bedömningar om behovet av stimulansåtgärder. Riksdagen torde senare få
behandla förslag om bostadspolitikens långsiktiga utformning.

Den av Kungl. Maj:t föreslagna kompensationen för mervärdeskatt
syftar till att motverka den ökning av byggnadskostnaderna som härrör
från prisutvecklingen och samtidigt stimulera det fortsatta bostadsbyggandet.

Enligt utskottets mening kommer en prisdämpande åtgärd av föreslagen
typ och omfattning att ha gynnsam inverkan på bostadsmarknadens
investeringsbeslut. Denna effekt nås såväl efter allmänna bedömningar i
byggherreledet av möjligheterna att förränta nya investeringar som efter
bedömning av åtgärdernas relativa effekter på boendekostnader m. m.
Utskottet har i det senare sammanhanget beträffande det statsbelånade
byggandet förutsatt att anpassningen mellan kostnader och låneunderlag/pantvärde
kan lösas. Skulle så inte bli fallet torde de förordade
avräkningsreglerna böra ytterligare prövas.

Behovet att ur såväl bostadspolitisk som sysselsättningssynpunkt
främja ett ökat bostadsbyggande måste anses mycket väl dokumenterat.

I fråga om åtgärdernas närmare utformning har utskottet funnit skäl
tala för att Kungl. Maj:t bemyndigas att ytterligare överväga dels
möjligheterna att ersätta prövningen av fakturerad mervärdeskatt med ett
vidgat schablonförfarande, dels möjligheten att under sådana förutsättningar
eller eljest i högre grad knyta prövningen till länsorgan, dels
behovet av övergångsbestämmelser vid t. ex. gruppbebyggelse och överlåtelse.

Stockholm den 14 februari 1974
På civilutskottets vägnar
ELVY OLSSON

CU 1974:2 y

Närvarande: fru Olsson i Hölö (c), herrar Bergman (s), Petersson i Nybro
(s), Wennerfors (m), Lindkvist (s), Åkerfeldt (c), Henrikson (s), Ullsten
(fp), Mattsson i Skee (c), Adolfsson (m), Häll (s), Claeson (vpk), fru
Landberg (s), fru Ingvar-Svensson (c) och herr Andersson i Gamleby (s).

Avvikande mening

av herrar Wennerfors (m) och Adolfsson (m) som anför:

Vare sig Kungl. Maj:ts förslag eller vad eljest upplysts innehåller
uppgifter som kan styrka att åtgärdernas positiva effekt motsvarar deras
kostnader för staten och administrativa svårigheter. I avsaknad av sådan
utredning får i detta sammanhang konstateras att det inte föreligger
anledning att frångå de bedömningar som kommit till uttryck i motionen
1974:932 (m).

Särskilt'yttrande

av herr Claeson (vpk) som anför:

Förslaget i propositionen gäller endast en tillfällig kompensation. Det
löser inte frågan om ett fortsatt högt bostadsbyggande, lägre boendekostnader
och arbetstillfällen inom byggnadsbranschen. Endast en socialt
inriktad bostadspolitik såsom den skisserats i motioner från ledamöter av
vänsterpartiet kommunisterna kan lösa dessa problem. Bl. a. måste de i
propositionen föreslagna åtgärderna kombineras med beslut om en
bostads- och samhällsbyggnadsbank, överförande av all mark som behövs
för samhällsbyggandet och de privata flerfamiljshusen i samhällets ägo
samt ett förstatligande av den tunga byggnadsmaterialindustrin.

GOTAB 74 7057 S Stockholm 1974