Vissa förslag i kompletteringspropositionen avseende bostadsutskottets beredningsområde (Yttrande 1990/91:BoU6)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets yttrande 1990/91 :BoU6y

Vissa förslag i kompletteringspropositionen avseende bostadsutskottets beredningsområde

1990/91 BoU6y

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 2 maj 1991 bereda bostadsutskottet tillfålle all yttra sig över proposition 1990/91:150, den s.k. kompletteringspropositionen, jämte motioner i de delar förslagen i propositionen och motionerna faller inom utskottets beredningsområde.

De frågor som rör bostadsutskottets beredningsområde och som aktualiserats genom förslag i propositionen är enligt utskottets bedömning: -ändringar avseende investeringsbidraget för bostadsbyggande (bil.

1:7), -förslag avseende länsbostadsnämnderna, byggforskningen, småhusskadenämnden m.m. (bil. 11:10), -besparingsmöjligheter inom länsstyrelserna m.m. (bil. 11:12 s. 109-111).

Sammanfattning

I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att investeringsbidraget till bostadsbyggande den 1 juli i år skall sänkas från nuvarande bidragsnivå på 9,7 % till 9,0 % i syfte att finansiera ett särskilt bostadstillägg resp. ett särskilt grundavdrag på inkomstbeskattningen för vissa pensionärsgrupper. Mot bakgrund av uppgifter som framkommit sedan propositionen lades fram för riksdagen om att kostnaderna för det särskilda bostadstillägget blir avsevärt lägre än vad som ursprungligen beräknades föreslår bostadsutskottet att den nya bidragsnivån i stället bör fastställas till 9,4 %. Anslaget för investeringsbidraget för budgetåret 1991/92 föreslås justeras med utgångspunkt från den föreslagna bidragsnivån.

I de övriga frågor som aktualiserats i kompletteringspropositionen och som behandlas i detta yttrande föreslår utskottet att riksdagen beslutar i enlighet med regeringens förslag. Det gäller bl.a. frågan om översyn av länsbostadsnämnderna resp. statens råd för byggnadsforsk-

1 Riksdagen 1990/91. 19saml. Nr6y

ning. Vidare tillstyrks ett förslag om avveckling av småhusskadenämn- l990/91:BoU6y

den saml vissa riktlinjer för besparingsarbetet vid länsstyrelserna m.m. Samtliga motionsförslag som behandlas i yttrandet avstyrks.

Avvikande meningar (m), (c), (v) resp. (mp) har avgivits angående investeringsbidraget, (m, fp, c) angående länsbostadsnämnderna saml (m) resp. (c) i vissa övriga frågor.

Propositionen

I proposition 1990/91; 150 föreslår regeringen riksdagen i bilaga 1:7 all:

1. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om investeringsbidrag till bostadsbyggande,

2. med ändring av riksdagens beslut (1990/91;BoU12, rskr. 199) till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 5 300 000 000 kr.

I bilaga 11:10 föreslås riksdagen;

1. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom bosladsdeparlemenlels verksamhetsområde som anförts i propositionen,

2. godkänna förslaget om avveckling av småhusskadenämnden,

3. la del av vad som anförts i propositionen om byggnadsforskningens finansiering.

I bilaga 11:12 föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga administrationen inom civildepartementets verksamhetsområde som anförts i propositionen. (I detta yttrande behandlas detta förslag endast vad avser länsstyrelserna.)

Motionerna

I detta yttrande behandlas följande motioner väckta med anledning av proposition 1990/91; 150;

1990/91 ;Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

14. atl riksdagen avslår regeringens förslag (bilaga 1:7) angående sänkt investeringsbidrag för bostadsbyggande.

l990/9l:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

5. att riksdagen hos regeringen begär förslag lill särskilt investeringsstöd för ekologiskt rikligt byggande i enlighet med vad som anförts i motionen.

1990/91:Fi60 av Elving Andersson m.fl. (c,s) vari yrkas alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om byggande av allmänna samlingslokaler.

1990/9l;Fi62 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas 1990/91:BoU6y

7. alt riksdagen med avslag på proposition 1990/91;150 i denna del beslutar atl medel till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 ej skall anvisas under förutsättning att skatteplikten för tillhandahållande av produkter och tjänster i samband med byggande och boende av bostäder samtidigt sänks till 13,64 % fr.o.m. den I juli 1991.

1990/91 ;Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om bosiadsfinansieringssyslemets utformning och avskaffande av länsbostadsnämnderna,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om inriktning och behovet av förstärkning av byggforskningen,

3. alt riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad i motionen anförts om betydelse och inriktning av byggverksamheten för utvecklingen på arbetsmarknaden.

Utskottet

Investeringsbidrag till bostadsbyggande

Riksdagen beslutade i december 1990 om införandet av ell investeringsbidrag lill bostadsbyggande (l990/91;BoU4). Bakgrunden till beslutet var det tidigare under året fattade beslutet att utvidga mervärdeskatten till en generell och enhetlig beskattning vilket bl.a. innebar att de s.k. reduceringsreglerna som gällt för vissa delar av byggandet slopades vid utgången av år 1990. Investeringsbidraget är avsett alt kompensera bostadsbyggandet för de ökade kostnader som av detta skäl följer av ett höjt mervärdeskatleutlag. Bidrag lämnas fr.o.m. den 1 januari 1991 med 9,7 % av de beräknade kostnaderna inkl. mervärdeskatt för bidragsberättigade ändamål enligt de villkor som följer av förordningen (1990:1369) om statligt investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Riksdagen har för budgetåret 1991/92 under anslaget B 17 Investeringsbidrag till bostadsbyggande (elfte huvudtiteln) anvisat eU förslagsanslag på 5 500 milj.kr. (1990/91 ;BoU 12).

I komplelleringspropositionen (bilaga 1:7) föreslås att investeringsbidraget för bostadsbyggande sänks från nuvarande 9,7 % lill 9,0 %. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas i fråga om projekt för vilka ansökan om bidrag kommer in till kommunen efter ikraftträdandet. Förslaget beräknas medföra en minskning av statens utgifter för investeringsbidrag med ca 400 milj.kr. per helår. För budgetåret 1991/92 beräknas ändringen ge,halv effekt. Mot denna bakgrund föreslås alt riksdagen med, ändring av sitt tidigare beslut (1990/91;BoU12, rskr. 199) till anslaget Investeringsbidrag till boslads-

1* Riksdagen 1990/91. 19 saml. Nr6y

byggande för budgetåret 1991/02 anvisar 5 300 milj.kr., dvs. 1990/9l:BoU6y

200 milj.kr. mindre än vad riksdagen på förslag av bostadsutskottet tidigare i vår anvisat för ändamålet.

Skälet till att regeringen föreslår en ändring av bidragsandelen för investeringsbidraget anges vara behovet atl finansiera vissa insatser för pensionärer med låg eller ingen ATP. Riksdagen har efter förslag av regeringen fattat beslut om att införa ett särskilt kommunall bostadstillägg i syfte all kompensera denna grupp av pensionärer för boendekostnadsökningar utöver dem som skattereformen medfört (prop. 1990/91:119, 1990/9l;SfU 19, rskr. 196). Med hänvisning till riksdagens beslut bl.a. beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun för del särskilda kommunala bostadstillägget anges i kompletterings-propositionen att statens andel av kostnaden för tillägget kan beräknas uppgå till 220 milj.kr.

Vidare hänvisas i denna del av propositionen till ell regeringsbeslut om förslag lill vissa förbättringar av det särskilda grundavdraget vid inkomstbeskattningen för pensionärer. Förslaget, som lagts fram i proposition 1990/91; 185 (s. 10—11), bereds för närvarande inom riksdagen. Inkomstbortfallet vid genomförandet av detta förslag beräknas till 180 milj.kr.

Regeringens förslag angående investeringsbidraget för bostadsbyggande behandlas i tre motioner. 1 vänsterpartiets parlimotion Fi38 yrkande 14 föreslås all regeringens förslag bör avslås av riksdagen. Motionärerna hänvisar bl.a. till att förslaget strider mot en överenskommelse mellan (s) och (v) om del nya bostadsfinansieringssystemet. Det framhålls alt investeringsbidraget är avsett atl kompensera hela dén höjda byggmomsen. Vidare anförs att del särskilda kommunala bostadstillägget blev betydligt billigare för staten än vad som förutsattes i propositionen.

I molion Fi48 (mp) konstateras atl regeringens förslag angående investeringsbidraget i huvudsak överensstämmer med de förslag som miljöpartiet tidigare lagt fram i denna fråga. Miljöpartiet förordar en successiv minskning av investeringsbidraget. På ett område anser emellertid molionärerna att ell investeringsbidrag även i framliden är motiverat, nämligen vad gäller s.k. ekologiskt byggande. I motionens yrkande 5 föreslås att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till särskilt investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande. Del anförs alt en metod atl uppnå detta är all undanta sådant byggande från den föreslagna sänkningen av investeringsbidraget och från eventuella ytterligare sänkningar.

Mervärdesbeskallningen av byggnadsverksamhet föreslås i motion Bo62 (c) sänkas lill 13,64 %. 1 motionens yrkande 7 föreslås — under ,,: förutsättning av all förslaget om sänkt mervärdesbeskallning vinner riksdagens bifall — all investeringsbidraget avskaffas och medel till della ändamål inle anvisas för budgetåret 1990/91.

Utskottet vill anföra följande vad gäller de olika förslagen om
investeringsbidraget. I en av de aktuella molionerna och i andra sam
manhang har kritik framförts mot regeringsförslagel om att kort lid 4
efter införandel ändra bidragsnivån. Åtgärden har bl.a. ansetts olämplig

eftersom den riskerar att ytterligare öka boendekostnaderna i nypro- l990/91:BoU6y

duktionen i ett läge då redan stora kostnadsökningar skett lill följd av skatteomläggningen. Vidare har kritik riklats mot alt principen alt investeringsbidraget fulll ul skall kompensera den höjda mervärdeskattenivån på området nu frångås av regeringen. Utskollet har förståelse för den framförda kritiken men anser samtidigt atl behovet alt finansiera angelägna åtgärder för vissa pensionärsgrupper måsle beaktas. I det pressade slatsfinansiella läge som fortfarande råder bör således en viss sänkning av bidragsnivån för atl tillgodose delta ändamål kunna accepteras. Detta innebär givelvis inle all, som anförs i motion Bo48 (mp), denna sänkning skall ses som elt steg i en successiv minskning av investeringsbidraget.

Vad gäller frågan om vilken bidragsnivå som fortsättningsvis bör gälla har vissa nya uppgifter framkommit sedan komplelleringspropositionen presenterades för riksdagen. Det särskilda kommunala bostadstillägg som ändringen avseende investeringsbidraget delvis är tänkt att finansiera har enligt uppgift visat sig medföra betydligt lägre kostnader för staten än vad som ursprungligen beräknades. Enligt vad bostadsutskottet erfarit är den del av statens kostnader som faller på del kommande budgetåret sannolikt inle större än att en omprövning av det redan beslutade anslaget Bidrag lill kommunala bostadstillägg lill folkpension kan undvaras. Denna fråga ankommer det dock i första hand på socialförsäkrings- och finansutskotten att ta ställning i. Det bör vidare erinras om alt det särskilda bostadstillägget är tidsbegränsat och endast utgår under år 1991. Vad som därefter återstår att finansiera är således ett inkomstbortfall årligen på ca 180 milj.kr. lill följd av de föreslagna reglerna för särskilt grundavdrag för vissa pensionärer.

Enligt vad som redovisas i propositionen beräknas den föreslagna sänkningen av investeringsbidraget på 0,7 procentenheter medföra en minskning av statens utgifter med ca 400 milj.kr. per helår. Av vad som ovan anförts framgår att i första hand en helårskostnad beräknad lill ca 180 milj.kr. behöver finansieras. Med utgångspunkt från samma beräkningsförutsättningar som synes väglett förslaget i propositionen torde således en sänkning av investeringsbidraget med drygt 0,3 procentenheter tillgodose del erforderliga finansieringsbehovet. Bostadsutskottet föreslår mot denna bakgrund att invesleringbidraget sänks lill 9,4 % i stället för till den av regeringen föreslagna nivån. Detta bör riksdagen med anledning av yrkande 1 i propositionens bilaga 1:7 som sin mening ge regeringen till känna. Ikraftträdandet av sänkningen bör ske i enlighet med regeringens förslag.

Med anledning av vad nu förordats bör riksdagen, med ändring av
sitt tidigare beslut (1990/91;BoU12, rskr. 199), avseende anslaget Inves
teringsbidrag för bostadsbyggande fastställa en anslagsnivå som ligger
mellan den av riksdagen tidigare beslutade och den som regeringen i
komplelleringspropositionen förordat mot bakgrund av sitt förslag om
bidragsnivån. Enligt bostadsutskottets uppfattning bör ett anslag på
5 400 milj.kr. anvisas för budgetåret 1991/92. Detta innebär i inte
ringa grad en anslutning till yrkande 2 i propositionens bilaga 1:7. 5

Vad bosladsulskottel ovan förordat innebär vid ell bifall från riksda- 1990/91:BoU6y

gens sida all regeringens förslag angående investeringsbidraget endasl delvis kommer att genomföras. I den mån vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 inte kan anses vara tillgodosedd med vad utskottet förordat bör den avstyrkas.

Vad gäller förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 anser utskottel alt en ordning med olika bidragsnivåer skulle ställa krav på ett omfattande regelsystem och leda till svåra avgränsningsproblem. Utskottet har vid flera tillfallen framhållit all en inriktning mol s.k. ekologiskt byggande bör understödjas på andra sätt (se t.ex. 1990/91 ;Bou 12 s. 29—33). Motion Fi48 (mp) yrkande 5 bör således avstyrkas.

Förslaget i molion Fi62 (c) om att avskaffa investeringsbidraget bör enligt molionärerna aktualiseras endast under förutsättning atl mervärdeskatten för bl.a. byggande samtidigt sänks lill 13,64 %. Ell yrkande i samma molion i den .senare frågan har behandlats och avstyrkts i ett yttrande av skatleulskoltel lill finansutskottet. Vid tidigare riksdagsbehandling har motsvarande förslag (c) avslagils. Ell riksdagens ställningslagande i enlighet med skalleulskottels yttrande innebär all skäl saknas alt i sak granska förslaget i motion Fi62 (c) yrkande 7. Motionsyrkandel bör således avstyrkas.

Förnyelsearbetet inom den statliga administrationen på bostadsdepartementets område

Översyn av länsbostadsnämnderna m.m.

Riksdagen beslutade i december 1990 om införandel av ell nytt bostadsfinansieringssyslem (1990/91 ;BoU4). Beslutet kan förväntas leda till betydande förändringar av länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering. Mot denna bakgrund har regerinjgen tillkallat en särskild utredare för atl se över dessa frågor. Resultatet av utredningen redovisades den 30 april i år i betänkandet Den framtida länsbostadsnämnden (SOU I991;43). Vidare arbetar en särskild arbetsgrupp inom bostadsdepartementet med all se över de administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen. Detta arbete avses vara klart i augusti 1991. I propositionen anges att resultaten av utredningarna kommer all beredas i höstens budgetarbete i samband med en fördjupad prövning av boverket. En förändring av länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och dimensionering skall sedan ske successivt, dock senast fram till budgetåret 1994/95.

Redovisningen i komplelleringspropositionen av pågående förnyel
searbete avseende länsbostadsnämnderna kommenteras i en molion. I
motion Fi64 (c) yrkande 1 föreslås riksdagen göra ell tillkännagivande""
i frågan av innebörden att länsbostadsnämnderna kan avskaffas om
centerpartiets förslag till nytt bostadsfinansieringssystem genomförs.
Della förslag om bostadsfinansieringen har förts fram i andra samman
hang och bygger bl.a. på all en bassubvenlion ges för atl läcka
produktionskostnaderna för en normalbostad. ,

Som anförs i propositionen kommer införandet av det nya bostadsfi- l990/9l:BoU6y

nansieringssystem som riksdagen beslutat om att innebära ändrade förutsättningar för verksamheten, vid länsbostadsnämnderna. Ändrade krav vad gäller såväl arbetsformer som behovet av resurser kommer all påverka utformningen och dimensioneringen av nämnderna. Utskottet har inte några erinringar mot redovisningen i komplelleringspropositionen av de riktlinjer som regeringen arbetar efter i detta förnyelsearbete. Riksdagen bör således enligt bostadsutskottets uppfattning lämna sitt godkännande avseende riktlinjerna för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna. Motion Fi64 (c) yrkande I avslyrks. Della yrkande ulgår från förslag om ell finansieringssystem som riksdagen vid flera tillfallen avslagit.

Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning m.m.

Våren 1990 fattade riksdagen ett forskningspolitiskt beslut som innebar atl ramarna för den huvudsakliga inriktningen av den slalligt finansierade byggnadsforskningen lades fast för den närmaste treårsperioden (se l989/90;BoUI9). Riksdagen gjorde i della sammanhang även ell tillkännagivande lill regeringen bl.a. angående behovet av ytterligare överväganden rörande ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen och formerna för forskningens finansiering. Med anledning av riksdagens beslut har dels gjorts en översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR), dels genomförts överläggningar med olika parter inom byggsektorn angående byggnadsforskningens finansiering. Regeringen redovisar i komplelleringspropositionen (del II s. 96—99) vissa ställningstaganden mot bakgrund av resultaten från utredningen resp. överläggningarna.

Den särskilda utredaren som tillkallades hösten 1990 med uppgift att utreda vissa frågor om verksamheten vid BFR avlämnade i februari 1991 betänkandet (SOU 1991:23) Elt nyU BFR. Utredningsförslagen, vars huvuddrag återges i propositionen, är i stor utsträckning utformade som riktlinjer för ett fortsatt arbele med all utveckla verksamheten vid BFR. Bosladsministern redovisar i propositionen sin uppfallning om vissa av förslagen. Han framhåller också all del i vissa avseenden kan vara befogat att regeringen närmare anger riktlinjer för hur förändringsarbetel skall bedrivas och preciserar i vilka avseenden organisationen skall ändras. Utredaren har föreslagit att BFR bör kunna fullgöra sina uppgifter med en organisation som innebär ca 30 % farre anställda än i dagens organisation. Regeringen kommer all uppdra ål rådet atl planera sin verksamhet efter dessa förutsättningar.

Inga erinringar har-i motioner riktats mot denna del av propositionen. Inle heller bosladsulskoilet har några invändningar mot atl översynen av BFRs verksamhet och organisation fortsätter enligt de redovisade riktlinjerna. Utan atl för den skull la ställning lill de enskilda frågor som diskuteras i denna del av propositionen och de förslag som lagts fram av organisationsutredningen anser ulskottet all de överväganden som regeringen redovisat kan anses slå i överensstämmelse med

det forskningspolitiska beslut som riksdagen fattade våren 1990. Fi- 1990/9l:BoU6y

nansulskottet bör mol denna bakgrund föreslå riksdagen atl godkänna de redovisade riktlinjerna för BFRs verksamhet och organbation.

I fråga om finansieringen av byggnadsforskningen innebar riksdagens beslut år 1990 bl.a. atl överläggningar med berörda intressenter borde tas upp i syfte att uppnå elt större ansvarstagande från byggbranschens sida för den seklorrelevanta FoU-verksamheten. 1 propositionen finns en redovisning av de resultat som uppnåtts i denna fråga vid överläggningar mellan bostadsdepartementet och företrädare för ett stort antal organisationer inom planerings-, bygg- och förvaltningssek-lorerna. Det konstateras att propåerna om en ökad medverkan från branschens sida i FoU-finansieringen mötts med en positiv attityd. Samiidigi har inom vissa delbranscher redovisats osäkerhet, hinder eller problem när det gäller all finna former för finansieringen av FoU-slödel.

Regeringens utgångspunkt för överläggningarna har varit atl nå ett resurstillskott från sektorn med i storleksordningen 70 milj.kr. per år. En överenskommelse har nåtts om en ökad medverkan från entreprenörsledet i byggnadsforskningens finansiering med 25 milj.kr. Därutöver beräknas insatserna från förvaltningsorganisationerna m.fl. kunna öka med omkring 5 milj.kr. Bosladsministern ser positivt på delta ulfall av överläggningarna. Öppningar anses ha skapats för att på litet längre sikt ytterligare öka sektorns insatser. Överläggningarna föreslås fortsätta med sikte på alt senast den I juli 1993 uppnå den riktpunkt om 70 milj.kr. som satts upp.

Vad gäller inriktningen av de insatser som skall finansieras med resurslillskottel från branschens sida anges det vara naturligt alt dessa får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära branschorganisationer och företag. Det anses därför vara nödvändigt att finna arbetsformer som tillförsäkrar finansiärerna elt inflytande över användningen av medlen.

Bosladsministern gör sammanfattningsvis bedömningen att riksdagens önskemål om elt ökal ansvarstagande från branschen i väsentliga avseenden torde kunna bli tillgodosedda.

Redovisningen av överläggningarna med byggsektorn om byggnadsforskningens finansiering m.m. tas upp i motion Fi64 (c). Motionärerna anför atl man i stort delar de bedömningar av överläggningarna som regeringen redovisat. Man förordar dock — i yrkande 2 — att riksdagen gör ett tillkännagivande om inriktningen och behovet av förstärkning av byggnadsforskningen. I tillkännagivandet föreslås understrykas att målet för överläggningarna, dvs. ett bidrag på 70 milj.kr. från byggsektorn, måsle nås. Vidare anförs att det nya resurstillskottet utöver vad som anges i propositionen också måste inriktas mot miljöfaktorerna i boendet.

Regeringens redovisning av överläggningarna med byggsektorn föranleder ulskottet alt göra följande överväganden.

Mol bakgrund av vissa överväganden av bostadsutskottet om ansvars
fördelningen inom byggnadsforskningen gjorde riksdagen som ovan 8
redovisats föregående år ell tillkännagivande med bl.a. innebörden alt

byggsektorn borde ta elt slörre finansiellt ansvar för delar av byggnads- l990/91:BoU6y

forskningen. Bosladsulskottel kan därför med tillfredsställelse notera alt överenskommelser om ett sådant ökat engagemang kunnat träffas med delar av sektorn. Liksom bosladsministern anser emellertid utskottet att arbetet med atl nå överenskommelser med de delar med sektorn där mera ingående överväganden visat sig nödvändiga bör fortsätta. Utskottet kan också ge sitt slöd till det av regeringen uppsatta målet atl senast den 1 juli 1993 uppnå den riktpunkt som satts upp om ett bidrag från sektorn på 70 milj.kr.

Även vad gäller inriktningen av de insatser som finansieras av sektorn gör utskollet samma bedömning som regeringen. Det får således anses vara naturligt all de insatser det här är fråga om i första hand får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära branschorganisationer och förelag. Förslaget i molion Fi64 (c) yrkande 2 om alt resurstillskottet utöver vad som anges i propositionen också skall inriktas mot miljöfaktorerna i boendet anser bostadsutskottet inte böra föranleda ett särskilt tillkännagivande i frågan. Det närmare behovet av insatser på olika områden får förutsättas diskuteras i samband med överläggningarna och i samarbete med övriga intressenter inom byggnadsforskningen. Del får vidare förutsättas ligga i sektorns eget intresse atl stor uppmärksamhet ägnas det aktuella området. Redan i dag ägnar exempelvis förvaltningsorganisationerna stort intresse åt faktorer som påverkar miljön i våra bosläder.

Yrkande 2 i motion Fi64 (c) innebär också alt riksdagen i tillkännagivandet bör understryka viklen av alt regeringens mål om ell bidrag från sektorn till byggnadsforskningen på 70 milj.kr. kan nås. Mol bakgrund av atl regeringen i del aktuella avsnittet i komplelleringspropositionen själv gör ett uttalande med denna innebörd kan bosladsutskottet inte anse alt ett tillkännagivande i frågan skulle fylla något reellt syfte. Molion Fi64 (c) yrkande 2 bör med hänvisning lill vad som ovan anförts kunna avstyrkas. Vad som i propositionen redovisats om överläggningarna angående byggnadsforskningens finansiering bör riksdagen därmed lägga till handlingarna.

Verksamheten vid småhusskadenämnden

Med slöd av lagen (1985:1040) om räll för en skadenämnd all besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador, har regeringen överlämnat till en särskild nämnd — småhusskadenämnden — atl i vissa fall besluta om avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus och därmed sammanhängande frågor. Nämnden inrättades den 1 januari 1986 i enlighet med avlal om hjälp lill småhusägare som fålt fukt- och mögelskador i sina hus. Avtalen har staten ingått med Byggentreprenörerna och med Svenska kommunförbundet. För småhus som inle omfattas av avtalen kan slöd lill vissa hus utgå från den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus enligt bestämmelser som lill sin uppbyggnad i huvudsak följer villkoren i avtalen. För småhus som varken omfattas av avtalen eller dessa

bestämmelser har inrättats ett särskilt stöd till reparation av småhus 1990/91:BoU6y

som är högst 30 år gamla och som är allvarligt skadade av fukt och mögel. Bestämmelser om detta stöd finns i 12 § i förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus m.m.

Småhusskadenämndens kansli har till uppgift att bereda de ärenden som skall avgöras av nämnden. Nämndens kansli fullgör motsvarande uppgifter åt den statliga fonden. Ansökningar om stöd som skall prövas av styrelsen i den statliga fonden lämnas sålunda in till nämnden och ärendena hos fonden bereds och föredras av personal vid kansliet.

I propositionen framhålls atl av de ärenden som nu finns hos småhusskadenämndens kansli avser flertalet sådana hus som vid ansök-ningstillfållel var äldre än tio år och som bl.a. därför inle omfattas av avtalen eller de bestämmelser i fondförordningen som motsvarar avtalen. Endast enstaka ärenden som numera kommer in till kansliet är sådana som skall behandlas enligt avtalen. Mot bl.a. denna bakgrund föreslår regeringen att småhusskadenämnden avvecklas den 31 december 1991. Även övriga berörda parter uppges ställa sig positiva till en avveckling av verksamheten.

De skadefall som kommer in föreslås fr.o.m. den 1 juli 1991 behandlas inom ramen för det statliga stödet till fukt- och mögelskadade småhus. Avtalen föreslås dock tillämpas på ärenden som kommit in före den 30 juni 1991. En avveckling av nämnden bedöms därför kunna ske först den 31 december 1991. I den mån del under liden den 1 juli 1991—den 31 december 1993 kommer in ansökningar som skulle ha behandlats enligt avtalen, bör det företag som uppfört huset fullgöra sina förpliktelser i huvudsak i enlighet med de nuvarande avtalen.

Småhusskadenämndens kansli förvaltas av en ideell förening. Regeringens förslag förutsätter dels atl föreningen avvecklar sill kansli och att staten inrättar ett motsvarande kansli för handläggning av ärenden hos den statliga fonden, dels atl föreningen lill del nya fondkansliel överlåter den utrustning som finns hos föreningens kansli. Personalen hos föreningen föreslås erbjudas anställning hos det nya fondkansliel. Förändringen uppges inte medföra några kostnadskonsekvenser för staten eftersom staten redan i dag svarar för kostnaderna för personal och utrustning m.m. vid kansliet.

Regeringens förslag om en avveckling av småhusskadenämnden har inle föranlett några moiionsförslag.

Av redovisningen i propositionen framgår atl avvecklingen av småhusskadenämnden snarast är all betrakta som en följd av den faktiska utvecklingen vad gäller fukt- och mögelskadorna i småhus. Mol bakgrund av att endast enstaka av de ärenden som numera kommer in till småhusskadenämndens kansli behandlas enligt avtalen får enligt bosladsulskollels mening avvecklingen av nämnden ses som en lämplig åtgärd för att bl.a. uppnå administrativa förenklingar och besparingar.

Avvecklingen får givetvis inte ses som att viklen av alt vidta åtgärder
mot fukt- och mögelskador i bostadshus nu har minskat. Utskottet vill 10

i sammanhanget erinra om atl riksdagen i början av detta år fattat

beslut (se 1990/91;BoU8) om ändrade regler för bidrag till avhjälpande 1990/91:BoU6y

av fukt- och mögelskador i småhus enligt 12 § i fondförordningen. I

läkt med alt stödet enligt avtalen och motsvarande regler kunnat

tillämpas på allt farre hus har stödet enligt dessa regler Stt allt större

betydelse.

Bostadsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att förslaget om avveckling av småhusskadenämnden bör tillstyrkas.

Övriga förslag om byggverksamhet m.m.

I två motioner tas upp frågor som inle har direkt samband med de förslag i komplelleringspropositionen som bostadsutskottet behandlar i detta yttrande. I den ena motionen, Fi60 (c, s), föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med innebörden att byggande av allmänna samlingslokaler är lämpligt som beredskapsarbete under den rådande lågkonjunkturen. Motionärerna framhåller bl.a. att många projekt kan vara klara för byggstart med kort varsel. Vidare anförs att det finns ett uppdämt behov av allmänna samlingslokaler. Särskilt angeläget är det enligt motionärerna alt lokaler som avses samutnyttjas får en hög prioritet när bedömningar av behovet av beredskapsarbeten görs.

Vad gäller byggande av allmänna samlingslokaler vill bostadsutskottet anföra följande. Som motionärerna framhåller finns flera faktorer som talar för atl ell ökal byggande av allmänna samlingslokaler kan vara befogat av bl.a. sysselsältningsskäl i en situation då läget på byggarbetsmarknaden kräver insatser från samhällets sida. I frågan om de ramar som gäller för stödet till allmänna samlingslokaler fattade riksdagen tidigare årligen ett beslut om atl ramarna fick överskridas om det behövdes av sysselsättningsskäl. År 1988 beslutades emellertid att bemyndiganden av detta slag fortsättningsvis inte skulle ges genom separata beslut utan i stället ingå som en del av finansfullmakten. Enligt vad bosladsutskottet erfarit kan även den nii gällande finansfullmakten anses innebära ett bemyndigande för regeringen att, om arbetsmarknadsläget så kräver, besluta om statliga insatser vad gäller bl.a. stödet lill allmänna samlingslokaler som går utöver de ordinarie ramar för bidrag lill delta ändamål som fastställts av riksdagen. Frågan om finansfullmaktens omfatlning får emellertid i första hand anses ankomma på finansutskottet atl bereda för riksdagens beslut.

Del kan således förutsättas att regeringen med stöd av finansfullmak-len kan besluta om ett utökat stöd till byggande av allmänna samlingslokaler om detta skulle visa sig vara lämpligt av bl.a. sysselsättningskäl. Mol denna bakgrund kan inte elt tillkännagivande från riksdagen i enlighet med förslaget i molion Fi60 (c, s) anses vara erforderligt. Med anledning av den vikande sysselsättningen på byggområdet bör regeringen utnyttja möjligheten att med slöd av finansfullmakten få lill stånd ett ökal byggande.

Även i molion Fi64 (c) diskuteras åtgärder för all hålla uppe byggsysselsällningen. Molionärerna anför atl en nedgång i nybyggnadsverksamheten kan förutses utan alt regeringen vidtagit några åtgärder för atl stimulera ombyggnadsverksamheten. En åtgärd med denna

inriktning som enligt molionärerna redan borde ha beslutats är all l990/9l:BoU6y

sänka den garanterade räntan vid ombyggnad. I motionens yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande med innebörden atl en jämn byggverksamhet bör eftersträvas.

Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas inställning all tvära kast i byggverksamheten bör undvikas. Delta får förutsättas vara en strävan även från regeringens sida också utan ett särskilt tillkännagivande i frågan från riksdagen. Vad gäller frågan om den garanterade räntan vid ombyggnader kommer ulskoltet inom de närmaste dagarna all la ställning lill konkreta förslag på området. Utskottels ställningstagande i denna fråga ' kommer alt ' återfinnas i betänkandet 1990/91 :BoU20. Vad gäller det nu aktuella förslaget i molion Fi64 (c) yrkande 3 bör det enligt" bosladsutskottets uppfattning avstyrkas.

Förnyelsearbetet inom län.sstyrelserna

I komplelleringspropositionens bilaga 11:12 redovisar regeringen pågående förnyelsearbete inom civildepartementets verksamhetsområde samt begärs ett riksdagens godkännande av de riktlinjer för omställningen och minskningen av den statliga administrationen inom detta område som anförts. Inom bostadsutskottets beredningsområde faller atl la ställning i de frågor som rör verksamheten vid länsstyrelserna. I propositionen (s. 109111) redovisas ell antal besparingsmöjligheter på såväl kortare som något längre sikt pålänssiyrelseområdel.

Inledningsvis hänvisas till vissa möjligheter till administrativa besparingar till följd av reformen med samordnad länsförvaltning motsvarande minst 31 milj.kr. som också redovisades i årets budgetproposi- ■ tion (prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 55). Vad gäller den del av besparingen som avser budgetåret 1991/92 var regeringens anslagsförslag för länsstyrelserna beräknat med hänsyn lagen till besparingen. Riksdagen har nyligen beslutat all anslå medel till länsstyrelserna i enlighet med regeringsförslagel.

En nyligen beslutad, översyn av organisationsstrukturen inom polisväsendet bedöms för länsstyrelsernas del kunna leda till besparingar på förvaltningskostnaderna med sammanlagt ca 15 milj.kr. från och med budgetåret 1993/94.

När det gäller övriga möjligheler lill besparingar hänvisas bl.a. till
all förenklingar av jordförvärvslagsliftningen kommer att innebära
minskade arbetsuppgifter för länsstyrelserna. Vidare bedöms kostnader
na kunna minskas för kungörelseannonsering i dagspressen och genom
att vissa arbetsuppgifter överförs från länsstyrelserna lill kronofogde
myndigheterna. Kostnaderna för länsstyrelsernas verksamhet med bil-
och körkorlsregisler saml handels- och föreningsregisler bedöms kun
na minska, bl.a. med ledning av förslag från nyligen avslutade utred
ningar på dessa områden. En systematisk genomgång av länsstyrelser
nas verksamhet med förvaltningsärenden föreslås genomföras i syfte att
slopa onödiga regler och fora över viss verksamhet till andra myndig
heter. Bosladsministern hänvisar också lill vissa överväganden av ul- ..,
redningen om de s.k. stabsmyndigheterna (C 1990:04) om möjligheter-

na alt överföra arbetsuppgifter från länsstyrelsernas organisations- 1990/91:BoU6y

nämnd till länsstyrelserna eller andra myndigheter. De redovisade besparingsmöjligheterna bedöms kunna leda till besparingar på sammanlagt ca 50 milj.kr.

Varken i motioner eller i samband med utskottets beredning av della ärende har invändningar mol de redovisade besparingsmöjligheterna framkommit. Bosladsutskottet anser mol denna bakgrund alt riksdagen bör lämna sitt godkännande till att förnyebearbetet vad gäller • länsstyrebernas verksamhetsområde m.m. fortsätter i enlighet med de riktlinjer som redovisats i propositionen.

Slockholm den 21 maj 1991 På bostadsutskottets vägnar

Oskar Lindkvist

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sondin (s), Berndt Ekholm (s), Rune Thorén (c) samt Sture Thun (s).

Avvikande meningar 1. Investeringsbidraget

Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av uiskollets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar med "Utskottet vill" och slular med "Motionsyrkandel bör således avstyrkas" bort ha följande lydelse;

Bostadsutskottet delar den uppfattning som förs fram i motion Fi62 (c) om att mervärdeskatten på byggande och boende bör sänkas till 13,64 %. Den höjning av mervärdeskattenivån på dessa områden som infördes vid årsskiftet har kraftigt fördyrat boendet och lett till en onödig byråkratisk bidragshantering. Investeringsbidraget som tillskapades för atl kompensera delar av mervärdeskattehöjningen utgör således elt exempel på en onödig rundgång av skattemedel.

Förslaget i motion Fi62 (c) om en sänkt mervärdeskattenivå ankommer del i första hand på skatte- och finansutskotten att bereda för riksdagens beslut. Vid ett bifall till detta förslag bör även motionens yrkande 7 om ett avskaffande av investeringsbidraget vinna riksdagens slöd. Propositionens förslag i fråga om investeringsbidraget kan därmed

avstyrkas och riksdagens tidigare fattade beslut om,anslaget lill Invesle-

ringsbidrag för bostadsbyggande kan omprövas. Motionerna Fi38 (v) 1990/91:BoU6y

yrkande 14 och Fi48 (mp) yrkande 5 bör avslås då de inte är förenliga med vad utskottet nu förordat.

2. Investeringsbidraget

Jan Strömdahl (v) anser alt den del av utskottets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar med "Utskottel vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör således avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet motsätter sig regeringens förslag om en sänkning av investeringsbidraget. Bestämmelserna om investeringsbidraget som,endast varit i kraft i några månader utformades med utgångspunkten atl bidraget skall kompensera hela den höjda momsen på byggande. Det är inle rimligt att denna princip frångås. Utskottet har för övrigt så sent som för två månader sedan avstyrkt ett annat förslag om en sänkning av investeringsbidraget (se 1990/91 ;BoU 12 s. 74). Riksdagen följde utskottets förslag i denna fråga.

Utskottet vill i sammanhanget också understryka att boendekostnaderna — och då speciellt i nyproduktionen — genom skatteomläggningen och andra ågärder nu nått en sådan nivå alt inga ytterligare höjningar kan komma i fråga under det närmaste året. Det är inte heller rimligt alt i och för sig angelägna åtgärder, som att ge ekonomiskt svaga pensionärsgrupper ett utökal bostadstillägg, finansieras genom förslag som medför hyreshöjningar för andra svaga grupper. Som anförs i vänsterpartiets partimotion Fi38 får denna typ av åtgärder finansieras på annat sätt.

Bostadsulskollel anser sammanfattningsvis atl riksdagen med anledning av vänsterpartiets parlimotion Fi38 yrkande 14 bör avslå regeringens förslag om investeringsbidrag samt som sin mening ge regeringen , till känna vad som ovan anförts. Molionerna Fi48 (mp) yrkande 5 och Fi62 (c) yrkande 7 avslyrks.

3. Investeringsbidraget

Kjell Dahlström (mp) anser atl den del av utskottets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar med "Utskottet vill" och slular med "Motionsyrkandel bör således avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Bosladsutskotlet vill i den aktuella frågan anföra följande. Införandet
av ett investeringsbidrag var en nödvändig åtgärd för alt undvika
oönskade iröskeleffekler i samband med momshöjningen.på byggandet.
Efter hand kommer emellertid behovet av bidraget att avklinga. Inve- _
sleringsbidraget riskerar på sikt alt snarast bidra till totalt sett höjda ..
bygg- och boendekostnader. En successiv minskning av della bidrag
bör därför komma lill stånd. Som anförs i motion Fi48 (mp) bör den
av regeringen föreslagna sänkningen av bidragsnivån kunna ses som ett
första steg i en sådan avveckling. Mot denna bakgrund bör enligt
utskottets mening regeringsförslagen om investeringsbidraget vinna I'!

riksdagens bifall.

Bostadsutskotlet instämmer vidare i den bedömning som görs i 1990/91:BoU6y

molion Fi48 (mp) all ett investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande bör utgå även när investeringbidraget i övrigt avvecklas. Som anförs i motionen kan elt ekologiskt byggande trots ett långsiktigt begränsat utnyttjande av olika former av resurser kortsiktigt ändå ge höga boendekostnader. Della beror lill stor del på en felaktig beräkningsmodell där inte tillräcklig hänsyn tas lill det "vanliga" byggandets belastning på olika samhälls- och naturresurser.

Riksdagen bör mot den redovisade bakgrunden ge sitt slöd lill förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 om en beställning lill regeringen av ett investeringsstöd för ekologiskt byggande. En metod alt utforma elt sådant slöd kan som anförs i motionen vara atl helt undanta del ekologiska byggandet från den successiva avvecklingen av investeringsbidraget. Molionerna Fi38 (v) yrkande 14 och Fi62 (c) yrkande 7 avslyrks då dessa förslag strider mot den av utskottet förordade ordningen.

4. Riktlinjerna för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och Rune Thorén (c) anser att den del av uiskollets yttrande som under rubriken Översyn av länsbostadsnämnderna m.m. börjar med "Som anförs" och slular med "tillfållen avslagit" bort ha följande lydelse;

I en gemensam reservation lill belänkandet 1990/91 :BoU 12 har företrädare för m, fp och c lagt fram ett alternativt förslag lill del av riksdagen beslutade räntelånesystemet. Bostadsutskotlet kommer inom kort ånyo att la ställning lill förslag från dessa partier om att riva upp del tidigare riksdagsbeslutet och i stället anta riktlinjer för ett finansieringssystem ulan de ölägenheter som räntelånesystemet är behäftat med. Sedan den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan har ytterligare fakta framkommit som talar mot atl elt räntelånesystem införs.

Vad gäller den fråga som nu närmast är aktuell för ulskotlel alt la ställning till, dvs. riktlinjerna för översynen av länsbostadsnämnderna, är den i hög grad beroende av riksdagens kommande beslut om bostadsfinansieringen. Del för m, fp och c gemensamma förslaget ulgår från sådana förenklingar av lånesyslemel alt länsbostadsnämnderna kan avskaffas. Ställningstagandet lill länsbostadsnämndernas framlid bör således anslå i avvaktan på riksdagsbehandlingen av bostadsfinansieringsfrågan.

Mot den bakgrund som utskottel ovan redovisat bör riksdagen inte lämna sitt godkännande lill de av regeringen förordade riktlinjerna för omställning och minskning av länsbostadsnämnderna. Vad bosladsulskoilet anfört i denna fråga med anledning av molion Fi64 (c) yrkande 1 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

5. Överläggningarna med byggsektorn i990/9i:BoU6y

Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning m.m. börjar med "Även vad" och slular med "lill handlingarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 2 om att riksdagen i elt tillkännagivande understryker vikten av att det uppsatta målet om ett bidrag från byggsektorn lill forskningen på 70 milj.kr. verkligen uppnås. Syftet måste vara att få med alla berörda parter i ett ökat engagemang och ansvarstagande för den framtida byggnadsforskningen. Det är därvid viktigt att finna formen för frivilliga överenskommelser. I riksdagens beslut om byggnadsforskningen våren 1990 angavs lagstiftningsåtgärder på området som ett alternativ om inte ett tillräckligt engagemang kunde uppnås på frivillig väg. Denna möjlighet kvarstår givetvis fortfarande.

Även i frågan om inriktningen av de insatser som skall finansieras med det nya resurstillskottet delar utskottet de synpunkter som förs fram i motion Fi64 (c). Utöver den inriktning som anges i propositionen bör således insatserna även riktas mot miljöfaktorerna i boendet.

Vad utskottet ovan anfört om överläggningarna med byggsektorn med anledning av propositionen och motion Fi64 (c) yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6. Byggande av allmänna samlingslokaler

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga förslag om byggverksamhet m.m. börjar med "Vad gäller" och slutar med "ökat byggande" bort ha följande lydelse:

Förslaget i motion Fi60 (c, s) bör enligt utskottets mening avstyrkas. Något utökal byggande av allmänna samlingslokaler med slöd av statliga medel kan knappast anses vara behövligt. I sammanhanget vill utskottet för övrigt framhålla att en avveckling även av det ordinarie stödet till byggande av allmänna samlingslokaler bör aktualiseras vid lämpligt tillfålle. I motioner (m) och i reservationer (m) till bostadsutskottets betänkanden har flera år förts fram förslag om en avveckling av samlingslokalsstödet. Motion Fi60 (c, s) avstyrks således.

7. Byggverksamheten

Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Övriga förslag om byggverksamheten börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "uppfallning avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Som anförs i molion Fi64 (c) kan en nedgång i nybyggnadsverksam
heten nu förutses. Olika åtgärder måste därför vidtas för att bl.a.
undvika en stigande arbetslöshet inom byggsektorn. Utskottet kan mot
denna bakgrund instämma i den kritik som motionärerna riktar mot i

regeringens obenägenhet alt fatta nödvändiga beslut, bl.a. i syfte alt

stimulera ombyggnadsverksamheten. En sådan åtgärd som snarast mås- 1 990/9l;BoU6y

te vidtas är en sänkning av den förhöjda garanterade ränta som tillämpas på ombyggnader. Även i övrigt måste en av utgångspunkterna för bostadspolitiken vara all upprätthålla en jämn byggverksamhet.

Vad bostadsutskottet ovan anfört med anledning av motion Fi64 (c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen lill känna.

8. Investeringsbidraget

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför;

Vår inställning lill investeringsbidraget framgår bl.a. av en reservation till betänkandet 1990/91;BoU12 (s. 142). Där framhålls bl.a. alt bidragsformen aldrig borde ha införts. Vidare föreslås atl investeringsbidraget avvecklas och att besparingen används som ett bidrag till såväl en generell sänkning av mervärdeskattenivån som sänkta boskatler.

Med tanke på alt riksdagen så sent som för en dryg månad sedan avvisade vårt förslag har vi inle funnit det meningsfullt atl nu ånyo väcka en molion i frågan. Vi avser emellertid återkomma med förslag om minskade subventioner och sänkta skatter inom bostadssektorn.

9. Riktlinjerna för BFRs verksamhet och organisation
samt överläggningarna med byggsektorn

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m) anför:

I samband med att riksdagen våren 1990 behandlade den forskningspoliliska propositionen avgav ledamöter från moderata samlingspartiet en reservation till bostadsutskottets belänkande om byggnadsforskningen som sammanfattar vår inställning i de aktuella frågorna (se 1989/9();BoU19 s. 30-33). Där framhålls bl.a. aU; -seklorforskningsorganens roll måsle tonas ned lill förmån för en

förstärkning av fakulteterna och de vetenskapliga forskningsråden, -en avveckling av BFR snarast bör inledas och resurserna bör föras

över lill fakulteterna, -medelsfördelningen lill relevant byggnadsforskning bör ske genom

de normala kanalerna inom universitet och högskola.

Vi vidhåller givetvis denna grundläggande inställning till hur byggnadsforskningen bör bedrivas. Det är emellertid inle rätt tillfälle att ta upp dessa förslag om en förnyelse av den statsfinansierade forskningsorganisationen i samband med behandlingen av de svepande formuleringar angående byggnadsforskningen som återfinns i kompletterings-propositionen.