Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. (Yttrande 1988/89:AU1y)

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1988/89:AUly

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. 1988/89

AUly

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m.m. jämte de
motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen inom
arbetsmarknadsutskottets beredningsområde. Aktuella motionsyrkanden
återfinns i centerpartiets motion 1988/89:Fi5 (yrkandena 2, 6-8), moderata
samlingspartiets kommittémotion 1988/89:Fi6 (yrkandena 1, 2, 4-8), folkpartiets
motion 1988/89:Fi 11 (yrkandena 2 och 3), motion 1988/89:Fil8
(yrkande 5) av Lahja Exneroch Berndt Ekholm (s), 1988/89:Fi21 (yrkande 1
i motsvarande del) av Carl Frick m.fl. (mp), 1988/89:Fi22 av Alf Wennerfors
(m) samt kommittémotion 1988/89:27 (yrkandena 2 och 3) från centerpartiet.

I den följande framställningen ansluter utskottet till dispositionen i
propositionen. Beträffande åtgärder för flyktingar redovisar utskottet sitt
ställningstagande beträffande sådana åtgärder som kommer i fråga sedan
uppehålls- och arbetstillstånd erhållits. För frågor om åtgärder före denna
tidpunkt hänvisas till socialförsäkringsutskottets yttrande till finansutskottet
i detta ärende.

Inledning

Utskottet tar inledningsvis upp vissa aspekter på arbetsmarknadens funktionssätt
m.m. I propositionen ges en sammanfattande bild av den svenska
ekonomin, vilken - även om viktiga problem kvarstår att lösa - i flera
avseenden är inne i en gynnsam period. Kännetecknande för den nuvarande
högkonjunkturen är snabb produktionstillväxt och högt kapacitetsutnyttjande
i näringslivet samt hög efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten låg
tredje kvartalet 1988 på 1,7 %. Bland problemen på detta område nämns
arbetskraftsbrist och en tilltagande obalans på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsministern informerar om att regeringen avser att bjuda in
arbetsmarknadens parter till överläggningar kring frågor om den ökade
efterfrågan på arbetskraft. Hon framhåller vikten av att industrins behov av
arbetskraft tillgodoses för att förhindra inflationsdrivande flaskhalsar.
Likaså måste rekryteringen till vårdsektorn underlättas. Samtidigt skall
människors önskan att arbeta bättre tas till vara. Detta gäller bl.a. de
deltidsarbetslösa.

1 Riksdagen 1988/89.18sami. Nr ly

Arbetslinjen bör ytterligare markeras enligt propositionen. Kontantstöd
och åtgärder som beredskapsarbete skall minimeras och större prioritet ges
åt aktiva insatser för i första hand flyktingar och andra invandrare samt
arbetshandikappade. Vidare skall den yrkesmässiga och geografiska rörligheten
underlättas. För att förverkliga de angivna målsättningarna föreslår
arbetsmarknadsministern vissa omprioriteringar och förstärkningar inom
ramen för de befintliga arbetsmarknadspolitiska resurserna.

I propositionen framhålls att också regionalpolitiken kan bidra till att
minska flaskhalsproblem och överhettningstendenser i ekonomin genom att
främja en expansion av sysselsättningen inom sådana regioner där undersysselsättning
råder.

Såväl moderata samlingspartiet (Fi6) som folkpartiet (Fill) och centerpartiet
(Fi5) instämmer på det hela taget med regeringens beskrivning i fråga om
problemen på arbetsmarknaden. Regeringens betoning av utbudshöjande
åtgärder inom den arbetsmarknadspolitiska verksamheten är enligt moderata
samlingspartiet en riktig ambition. Folkpartiet och centerpartiet framhåller
att åtgärderna inte är tillräckliga. För att ytterligare öka utbudet av
arbetskraft föreslås i motionerna olika typer av åtgärder vilka redovisas i det
följande.

Centerpartiet lägger också regionalpolitiska perspektiv på obalanserna på
arbetsmarknaden. I partimotionen (Fi5) anförs att regeringen bortser från de
regionala skillnaderna vad gäller syssselsättningsläget och att överhettningen
i koncentrationsorterna inte bemöts med tillräckliga åtgärder.

Ytterligare ett sätt att förbättra den svenska arbetsmarknadens funktionssätt
vore enligt moderata samlingspartiet (Fi6) att tillåta etablering av
enskilda arbetsförmedlingar vid sidan av den statliga. Motionärerna föreslår
därför att arbetsförmedlingslagen (1935:113) ändras i enlighet därmed.

Utan att framföra särskilt yrkande tar vänsterpartiet kommunisterna upp
hithörande frågor i sin motion 1988/89:Fi8. För att öka tillgången på
arbetskraft är det enligt vpk viktigt att humanisera arbetsplatserna och ge
människorna bättre möjligheter till arbete på hemorten. Vpk framhåller
betydelsen av en strikt lokaliseringspolitik i strid med marknadskrafternas
koncentrationstendenser.

Miljöpartiet de gröna avvisar i motion Fi21 regeringens proposition i dess
huvuddrag och framför andra förslag i fråga om den ekonomiska politiken,
jordbrukspolitiken, arbetsmarknadspolitiken och bostadspolitiken. Enligt
miljöpartiet finns behov av en långsiktig ekonomisk politik som främjar ett
uthålligt solidariskt samhälle i balans med naturen. Arbetsmarknadsåtgärderna
bör inte vara av kortsiktig karaktär och dikterade av den nuvarande
situationen på arbetsmarknaden vad gäller t.ex. synen på asylsökande eller
pensionärer som arbetskraftsreserv. Vidare kritiseras regeringen för att inte
ta upp de långsiktiga konsekvenserna som vår livsstil har för vården och
arbetskraftsutbudet. Inom ramen för miljöpartiets yrkande om avslag på
propositionen ställer sig partiet bakom regeringens förslag om flaskhalsutbildning
(avsnittet Arbetsmarknadsutbildning).

1988/89: AUly

Utskottet

Samhället står nu inför en utmaning vad gäller arbetsmarknadens funktionssätt
i en situation av högkonjunktur och arbetskraftsbrist. Den nya situationen
bör enligt utskottets sätt att se ge nya möjligheter till utveckling både
med tanke på de enskilda arbetstagarna och med tanke på sättet att
organisera produktionen. För att tillgodose bl.a. industrins och vårdens
arbetskraftsbehov är det nödvändigt att arbetskraftsutbudet ökar. Utskottet
ställer sig bakom den allmänna inriktning för de arbetsmarknadspolitiska
insatser som redovisas i propositionen. Det gäller bl.a. ansträngningarna att
prioritera arbetslinjen.

I motsats till miljöpartiet anser utskottet att riksdagen inte bör avstå från
att sakpröva de olika delförslagen i propositionen inom arbetsmarknadsutskottets
område. Som utskottet ser det saknas i miljöpartiets motion (Fi21)
underlag för att i princip avslå vad som anförs i propositionen på det
arbetsmarknadspolitiska området. Till följd härav avvisar utskottet motionens
avslagsyrkande i denna del och övergår till att behandla regeringsförslagen
och till dem knutna motionsyrkanden.

De aviserade överläggningarna med parterna bör kunna ge uppslag som
främjar utvecklingen på arbetsmarknaden. Utskottet förutsätter att överläggningarna
kommer att spänna över ett brett register och också omfatta
åtgärder av det slag som tas upp i motionerna. Därutöver vill utskottet inför
de kommande överläggningarna fästa uppmärksamheten på den ökande
frånvarons betydelse för det totala arbetskraftsutbudet. Utöver den ”positiva”
frånvaron för föräldraledighet, studier m.m., föreligger en ökande
sjukfrånvaro, som inger oro. Bakom denna utveckling ligger bl.a. arbetsmiljöproblem
och förslitningsskador. Utskottet hyser förhoppningen att man
skall kunna komma till rätta med en del av den ökande sjukfrånvaron genom
de insatser på arbetsmiljöområdet som regeringen aviserat, bl.a. arbetsmiljökommissionen.

När det gäller de regionala skillnaderna i sysselsättningsläget vill utskottet
hänvisa till det arbete som pågår inom utredningen om regionalpolitikens
inriktning m.m. (dir. 1987:48).

Enligt arbetsmarknadsutskottet är det angeläget att var och en efter sin
förmåga skall ges möjligheter att delta i arbetslivet. Detta gäller såväl
handikappade och invandrare som andra grupper inkl. deltidsanställda.
Utskottet har tidigare tillstyrkt särskilda åtgärder riktade till de ofrivilligt
deltidsarbetslösa (AU 1987/88:11). I detta sammanhang vill utskottet peka
på betydelsen av att bl.a. sjukvårdshuvudmännen aktivt verkar för en större
andel heltidstjänster.

Utskottet har tidigare prövat frågan om översyn av arbetsförmedlingslagen
i syfte att öppna möjligheter till arbetsförmedling i alternativa former
(AU 1987/88:11 s. 22 ff). Utskottet förklarade då att det faktum att mer än 50
år gått sedan lagen kom till innebär att den i vissa avseenden kan vara svår att
tolka och tillämpa. Med hänsyn härtill samt till de snabba förändringarna på
arbetsmarknaden framstod den pågående översynen av lagen som angelägen.
Utskottet har inhämtat att översynsarbetet beträffande arbetsförmedlingslagen
för närvarande befinner sig i ett avgörande skede.

1988/89: AU ly

1* Riksdagen 1988189.18 sami. Nr ly

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi5 (yrkande
2), Fi6 (yrkandena 1 och 4) samt Fi21 (yrkande 1 i motsvarande del).

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader (Bl.)

Enligt propositionen är situationen för utländska medborgare på arbetsmarknaden
väsentligt sämre än för svenska medborgare. Enligt arbetskraftsundersökningarna
uppgick arbetslösheten under år 1987 till 4,4 % för
utländska medborgare mot 1,9% för svenska.

För att förbättra invandrarnas inträde på den svenska arbetsmarknaden
föreslås i propositionen att arbetsförmedlingen tillförs ytterligare resurser
som skall användas för att förkorta väntetiden mellan beslutet om uppehållsoch
arbetstillstånd å ena sidan och kommunplacering och arbete å den andra.
Tillskottet skall avse en rörlig förmedlingsstyrka, riktad mot dem som vistas
vid de olika mottagningsförläggningarna. Förmedlingsstyrkan skall bestå av
arbetsgrupper om förslagsvis tre personer: en arbetsvägledare, en platsförmedlare
och en representant för det regionala näringslivet. Enligt propositionen
bör totalt ca 25 personer engageras i detta arbete under andra hälften av
budgetåret 1988/89. Kostnader för löner m.m. beräknas till 3 125 000 kr.

Med hänvisning till vad utskottet tidigare anfört om angelägenheten av att
alla efter sin förmåga ges möjligheter att delta i arbetslivet har arbetsmarknadsutskottet
för sin del ingen erinran mot vad som anförts i den nu
redovisade delen av propositionen. Utskottet tillstyrker därmed ett ramanslag
på 3 125 000 kr. till Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader på
tilläggsbudget I.

Arbetsmarknadsservice (B 2.)

I propositionen anförs att det är viktigt att understödja de arbetslösa att flytta
för att ta arbete på annan ort. Det är därför tid att införa ett merkostnadsbidrag
som skall ge viss ersättning för de merkostnader som kan väntas uppstå
vid etablering på den nya orten. Arbetsmarknadsministern föreslår att
bidraget skall uppgå till 5 000 kr. och kunna utgå till en arbetslös som inte har
kunnat anvisas arbete på hemorten. Merkostnadsbidrag skall då utgå vid
anvisning till arbete på annan ort, dock inte i Stockholms län samt i Malmö
och Göteborgs kommuner. Bidrag bör inte heller få lämnas vid tillträde av
den första anställningen efter avslutad utbildning om inte utbildningen är en
fullföljd arbetsmarknadsutbildning. Vidare förutsätts att den nya anställningen
beräknas vara minst sex månader. Arbetsmarknadsministern bedömer
att ca 10 000 bidrag kan komma att beviljas under andra hälften av
innevarande budgetår, vilket motsvarar 50 milj.kr.

I moderata samlingspartiets kommittémotion (Fi6) framhålls att merkostnadsbidraget
är ett nytt namn för starthjälpen, en bidragsform som tidigare
avskaffats. Starthjälpen/merkostnadsbidraget kan liksom tidigare bidra till
att göra den låsta arbetsmarknaden i Sverige något mer flexibel. Bidraget bör
emellertid utgå oavsett var i landet en person får arbete.

I folkpartiets motion (Fill) uttrycks tillfredsställelse över att flyttningsbidrag/merkostnadsbidrag
återinförs. De regler som föreslås för merkostnadsbidragen
lämnar dock utrymme för godtycke och tolkningssvårigheter, t.ex.

1988/89:AUly

vad gäller definition av ”första anställning”. Därför föreslås att riksdagen av
regeringen begär en senare redovisning av hur reglerna tillämpats i praktiken.

Centerpartiet yrkar i kommittémotion Fi27 avslag på regeringens förslag
om merkostnadsbidrag och vänder sig bl.a. mot att det enligt regeringen skall
kunna utgå för flyttning även till expansiva kommuner som Uppsala, Örebro,
Linköping och Umeå. Detta innebär enligt centern att regionalt utsatta
kommuner får än svårare att skapa förutsättningar för en varaktig sysselsättning.
Centern föreslår i stället ett inflyttningsbidrag, som skulle gälla
stödområdena, bergslagskommunerna och sydöstra Sverige med undantag
av de mest expansiva kommunerna inom dessa områden. Bidraget kan då
fördubblas till 10 000 kr. per person och den arbetssökande få en mer rimlig
täckning av sina flyttkostnader.

Alf Wennerfors (m) anför i motion Fi22 att behovet av vårdpersonal i
Stockholms län för närvarande är mycket stort. Därför bör merkostnadsbidrag
få lämnas vid flyttning till arbeten även i Stockholms län om dessa avser
hälso- och sjukvårdssektorn.

Utskottet vill inledningsvis instämma i vad som anförs i propositionen om
vikten av att de arbetslösa inte hindras av ekonomiska orsaker från att ta
arbete på annan ort. Utskottet delar för sin del uppfattningen att det är
motiverat att undanta de tre storstadsregionerna. Detta bör gälla generellt
och således också omfatta vårdpersonal. Centerpartiets förslag att bidrag
endast skall gälla de utsatta regionerna - med undantag av expansiva
kommuner inom dessa - innebär enligt utskottets mening en alltför snäv
avgränsning med hänsyn till de arbetslösas intressen.

Utskottet delar uppfattningen i folkpartiets motion att merkostnadsbidraget
liksom andra nya stödformer efter en viss tid bör utvärderas. Utskottet
utgår från att detta sker utan att riksdagen gör något särskilt uttalande i
frågan.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet vad som anförs i propositionen
om merkostnadsbidrag. De i sammanhanget behandlade motionerna Fi6
(yrkande 5), Fill (yrkande 3), Fi22 samt Fi27 (yrkandena 2 och 3) avstyrks.

Enligt förordningen (1987.407) om flyttningsbidrag m.m. kan bidrag
lämnas för s.k. sökanderesa för den som söker arbete på annan ort. Mellan
Sverige och Finland får ersättning för sådana resor utgå. I propositionen
föreslås på AMS initiativ att under innevarande budgetår personer från
Danmark som söker arbete i Sverige skall kunna få flyttningsbidrag i form av
sökanderesa och traktamente enligt samma regler som gäller för arbetssökande
från Finland. Arbetsmarknadsministern beräknar att sökanderesor
från Danmark kan komma att omfatta ca 1 500 arbetssökande under andra
hälften av innevarande budgetår. Kostnaden för detta uppskattas till
3 750 000 kr.

Utskottet biträder regeringens förslag vad gäller sökanderesor från
Danmark till Sverige.

Sammanlagt föreslås ett förslagsanslag på 53 750 000 kr. till Arbetsmarknadsservice
på tilläggsbudget I.

I konsekvens med tidigare ställningstaganden tillstyrker utskottet den
föreslagna medelsanvisningen.

1988/89:AUly

Arbetsmarknadsutbildning (B 3.)

För att tillgodose den stora efterfrågan på arbetskraft inom främst tillverkningsindustrin
och vårdsektorn bör enligt propositionen den s.k. flaskhalsutbildningen
utökas inom ramen för utbildning i företag. Förutom att företagen
får ökad kompetens uppstår också en företagsintern rörlighet, som kan leda
till att nya personer, t.ex. arbetslösa, får anställning. I nuvarande konjunkturläge
bör enligt propositionen större krav på motprestation i form av
anställning av arbetslösa ställas på de industriföretag som erhåller bidrag.
Arbetsmarknadsministern föreslår därför att ytterligare 77 milj.kr. anvisas
för utbildning i företag under innevarande budgetår, vilket motsvarar
utbildning för ytterligare ca 9 000 personer. I fråga om vårdområdet skall
motprestationen kunna fullgöras genom att arbetsgivaren omvandlar deltidstjänster
till heltidstjänster. Kostnaderna för bidrag till lönekostnader i
samband med företagsutbildningen finansieras däremot över anslaget B 4.
(se nedan).

Med hänsyn till företagsutbildningens betydelse såväl för att kunna fylla
vakanserna som för att möjliggöra en utveckling vad gäller de enskilda
arbetstagarna - såväl kvinnor som män - ser arbetsmarknadsutskottet
positivt på att reglerna för utbildning i företag ändras på sätt som regeringen
föreslagit. Utskottet tillstyrker den begärda medelstilldelningen under
anslaget Arbetsmarknadsutbildning på tilläggsbudget I.

Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag (B 4.)

I propositionen föreslås medel för att bestrida dels kostnader för bidrag till
lönekostnader i samband med utbildning i företag - 38 milj.kr. - dels
kostnader för utbildningsbidrag i samband med åtgärder för flyktingar och
invandrare inom arbetsmarknadsinstitutens ram - 3,5 milj.kr.

I moderata samlingspartiets kommittémotion Fi6 avvisas regeringsförslaget
att anvisa ett förslagsanslag på 41,5 milj.kr. för ändamålet. Motionärerna
anför att det är anmärkningsvärt att regeringen i dagens gynnsamma
arbetsmarknadssituation inte förmår begränsa kostnaderna ens för kontant
arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag. Även om utbildningsinsatserna
ökar är 41,5 milj. kr. ett i sammanhanget så blygsamt belopp, att det borde
kunna inrymmas i nu gällande budget.

Enligt utskottets sätt att se måste ett godkännande av den föreslagna
volymökningen av företagsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering åtföljas
av motsvarande medelstilldelning till utbildningsbidrag. Utskottet föreslår
därför att finansutskottet avstyrker motion Fi6 (yrkande 7) och tillstyrker
ett förslagsanslag på 41 500 000 kr. till Kontant arbetsmarknadsstöd och
utbildningsbidrag på tilläggsbudget I.

Sysselsättningsskapande åtgärder (B 5.)

Under anslaget B 1. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader har som
förut nämnts föreslagits en rörlig förmedlingsstyrka som skall arbeta med
flyktingar och andra invandrare. Enligt arbetsmarknadsministern kommer
detta arbete att kräva ett stort mått av okonventionella grepp och åtgärder

1988/89:AUly

för att påverka attityderna i fråga om att anställa flyktingar. Därför bör
förmedlingsstyrkan disponera medel som kan utnyttjas för åtgärder som inte
ryms inom de ordinarie regelsystemen. Medlen skall också kunna användas
för ordinarie åtgärder, i den mån andra medel inte förslår. I propositionen
föreslås att 30 milj.kr. av medlen för beredskapsarbeten får utnyttjas för
insatser för flyktingar och invandrare på detta sätt.

För att bättre utnyttja den arbetskraftsresurs som flyktingar och invandrare
utgör föreslår centerpartiet (Fi5) åtgärder avseende arbete åt unga
flyktingar. Med hänsyn till den långvariga arbetslöshetens nedbrytande
effekter och vissa reaktioner av misstänksamhet hos de infödda svenskarna
föreslås en reform för de unga flyktingarna med innebörd att dessa skall
beredas varvat arbete och språkundervisning. Även invandrare med akademikerbakgrund
har enligt centerpartiet haft stora svårigheter på arbetsmarknaden.
Till viss del beror svårigheterna på otillräckliga resurser för att
översätta utländska examina till motsvarande svenska. För att minska denna
misshushållning med resurser föreslår centern att regeringen tar initiativ till
överläggningar med arbetsmarknadens parter om bättre arbetsmarknadsmöjligheter
för invandrare med akademikerbakgrund.

Utskottet har tidigare betonat vikten av att alla - även invandrare - var och
en efter sin förmåga skall ges möjligheter att delta i arbetslivet. Den
nuvarande arbetsmarknadssituationen måste därför utnyttjas för att hjälpa
de arbetssökande som trots den goda efterfrågan ändå har svårigheter att få
arbete. Utskottet utgår från att behovet av åtgärder för unga flyktingar resp.
flyktingar med akademikerbakgrund är frågor som kommer att tas upp vid de
överläggningar om arbetskraftsefterfrågan som regeringen aviserat. Utskottet
vill i detta sammanhang också peka på behovet av att särskilt uppmärksamma
de invandrade kvinnornas problem på arbetsmarknaden.

Vad som föreslås i propositionen i den nu redovisade delen tillstyrks av
arbetsmarknadsutskottet. Motion Fi5 (yrkandena 7 och 8) bör enligt
utskottets uppfattning inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Arbetsmarknadsministern föreslår vidare att av redan anvisade medel för
beredskapsarbete högst 50 milj.kr. får utnyttjas flexibelt enligt de regler som
gäller i bl.a. östra Norrbotten.

Moderata samlingspartiet ställer sig i sin kommittémotion (Fi6) kritiskt till
att riksdagens inflytande begränsas genom att 50 milj.kr. av beredskapsmedlen
skall få disponeras i enlighet med de regler som gäller för östra
Norrbotten. I motionen framhålls att det är nödvändigt att riksdagen får
möjlighet att ta ställning till ramarna för stöd av denna typ, t.ex. vad gäller
vilka geografiska områden som kan komma i fråga. Regeringen bör
återkomma med en mera specificerad anslagsframställning när det finns
bättre underlag.

Enligt utskottets uppfattning ligger en friare användning av de arbetsmarknadspolitiska
insatserna väl i linje med den allmänna strävan till decentralisering
och avreglering som pågår i dag. Utskottet avstyrker därför motion Fi6
(yrkande 6). Propositionens förslag att 50 milj.kr. bör få utnyttjas flexibelt
enligt de regler som gäller i bl.a. östra Norrbotten tillstyrks sålunda.

Utskottet tar härefter upp fyra yrkanden som gäller behovet av insatser
dels för handikappade och långtidsarbetslösa dels i tekoregionerna.

1988/89:AUly

Enligt folkpartiet (Fi 11) bör regeringen - mot bakgrund av vad som anförs
i propositionen om större prioritet för de arbetshandikappade - komma med
konkreta förslag till hur fler människor med handikapp skall kunna få jobb.
Såväl moderata samlingspartiet (Fi6) som folkpartiet anser att lönebidragen
bör bli flexibla och kunna variera över tiden med hänsyn till handikappets
storlek för att stimulera arbetsgivare att anställa handikappade. Enligt
moderata samlingspartiet bör denna typ av lönebidrag möjliggöra att många
av de som nu arbetar inom Samhall kan slussas ut till vanliga arbetsplatser.
Vidare anser folkpartiet att medel skall föras över från socialförsäkringssektorn
till arbetsmarknadssektorn för att förbättra möjligheterna för arbetshandikappade
att komma ut på arbetsmarknaden.

Centerpartiet anser att åtgärder bör sättas in för att bereda långtidsarbetslösa
ökade möjligheter till inträde på arbetsmarknaden (Fi5).

Mot bakgrund av propositionens förslag om en avveckling av importrestriktionerna
för tekovaror framhåller Lahja Exner och Bernt Ekholm (s) i
motion Fil8 behovet av en hög arbetsmarknadspolitisk beredskap i regioner
där tekoindustrin är strategiskt viktig.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen avstyrkt förslag angående mer
flexibla lönebidrag och transfereringar mellan socialförsäkrings- och arbetsmarknadssektorn.
Enligt utskottet finns det inte anledning att i detta
sammanhang frångå tidigare ställningstaganden. Beträffande behoven av
åtgärder för långtidsarbetslösa (Fi5) vill utskottet erinra om att det föreligger
ett flertal arbetsmarknadspolitiska åtgärder vilka är speciellt riktade till
långtidsarbetslösa. Vad gäller behoven av en hög arbetsmarknadspolitisk
beredskap i tekoregionerna (Fi8) förutsätter utskottet att arbetsmarknadsmyndigheterna
följer utvecklingen och tar erforderliga initiativ.

Med hänsyn till vad som ovan anförts bör motionerna Fi5 (yrkande 6), Fi6
(yrkande 2), Fill (yrkande 2) och Fil8 (yrkande 5) inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Moderata samlingspartiet anför i motion Fi6 att regeringen visat att det
föreligger ett budgetutrymme genom att ange att man senare skall dra in
medel från anslagen för beredskapsarbete och inskolningsplatser i den mån
förslagen till utgiftsökningar vinner riksdagens gehör. Även om inte utgiftsökningarna
godkänns av riksdagen bör regeringen enligt motionärerna dra in
medel från anslagen inom arbetsmarknadsdepartementets område. Vidare
förutsätter motionärerna att regeringen i budgetpropositionen gör justeringar
så att arbetsmarknadsverket inom ramen för sina stora anslag också
finansierar den nya organisationsformen med ambulerande arbetsförmedling.

Det finns anledning för utskottet att utgå ifrån att man inom regeringens
kansli aktivt följer utvecklingen på arbetsmarknaden och anpassar insatserna
efter de befintliga behoven. Vad det här gäller är en omfördelning av medlen
mellan olika anslag som utskottet i den föregående framställningen har ställt
sig bakom. Motion Fi6 (yrkande 8) avstyrks därför.

1988/89: AUly

Yrkesinriktad rehabilitering (C 4.)

1988/89: AUly

Verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten (Ami) är enligt propositionen i
hög grad inriktad på att hjälpa enskilda sökande att göra ett bra yrkesval och
att få och behålla ett lämpligt arbete. Nuvarande arbetsmarknadsläge bör ge
ökade möjligheter för personer med arbetshandikapp etc. att hitta passande
arbeten. Detta gäller t.ex. många invandrare och flyktingar. Med hänsyn till
de utomnordiska medborgarnas särskilda svårigheter bör Ami:s erfarenhet
och sakkunskap utnyttjas så att dessa människor får en bättre förankring på
arbetsmarknaden. Därför föreslås i propositionen att Ami-organisationen
förstärks under andra hälften av innevarande budgetår med 50 tjänster för
arbete med den angivna inriktningen. Därigenom beräknas ytterligare 1 000
sökande kunna skrivas in vid Ami. Kostnaderna för löner m.m. beräknas i
propositionen till 5,5 milj.kr. (Kostnaderna för utbildningsbidrag till de
inskrivna har medräknats under anslaget B 4. Kontant arbetsmarknadsstöd
och utbildningsbidrag.)

Arbetsmarknadsutskottet har för sin del intet att invända mot det
föreslagna reservationsanslaget på 5 500 000 kr. på tilläggsbudget I till
Yrkesinriktad rehabilitering.

Stockholm den 24 november 1988
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson (s),
Marianne Stålberg (s), Lahja Exner (s), Anders G Högmark (m), Sten
Östlund (s), Bo Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp),
Kersti Johansson (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Anna Horn af Rantzien
(mp), Mona Sahlin (s), Monica Öhman (s) och Yngve Wernersson (s).

Avvikande meningar

1. Arbetsmarknadens funktionssätt m.m.

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Utskottet som börjar med
”Samhället står” och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande
lydelse:

Trots att det i dag i stort sett råder ett gott läge på den svenska
arbetsmarknaden delar utskottet uppfattningen i motion Fi6 (m) att grundläggande
problem kvarstår. Till dessa problem hör den låga produktivitetsökningen,
inte minst inom den offentliga sektorn, vilken resulterat i brist på
arbetskraft. Arbetskraftsbristen kommer ytterligare att förvärras med hänsyn
till det minskande antalet ungdomar och ett minskat arbetskraftstillflöde

av kvinnor jämfört med senare år. Vidare vill utskottet fästa uppmärksamheten
på att den ökande sjukfrånvaron samt ökningen av antalet förtidspensionerade
bidrar till ett svagare utbud av arbetskraft. Det finns också obalanser
på arbetsmarknaden, såväl med avseende på geografiska områden som med
hänsyn till olika arbetstagargrupper.

Enligt utskottets mening är det ett tecken på en dåligt fungerande
arbetsmarknad att tillgängliga arbetskraftsresurser inte bättre kan utnyttjas.
I ett konjunkturläge som det nuvarande bör det vara möjligt för alla som vill
arbeta - såväl handikappade och invandrare som andra grupper - att efter
förmåga delta i arbetslivet. I det följande kommer utskottet att behandla
olika konkreta åtgärder som syftar till att arbetskraftsutbudet höjs.

Utskottet vill i detta sammanhang ta upp det nuvarande arbetsförmedlingsmonopolet.
I likhet med motion Fi6 (m) anser utskottet att den svenska
arbetsmarknaden skulle fungera effektivare om fristående förmedlingar fick
inrättas vid sidan om den statliga arbetsförmedlingen. En sådan ordning
skulle medföra utökad service till såväl arbetssökande som arbetsgivare.
Arbetsförmedlingslagen (1935:113) bör därför ändras. Utskottet vill framhålla
vikten av att det pågående översynsarbetet beträffande lagen får en
inriktning som siktar till en avmonopolisering och ett tillskapande av
alternativ till den offentliga förmedlingen.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motion Fi6 (yrkandena 1 och
4). Övriga i sammanhanget behandlade motioner, Fi5 (yrkande 2) och Fi21
(yrkande 1 i motsvarande del), avstyrks.

2. Arbetsmarknadens funktionssätt m.m.

Kersti Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Utskottet som börjar med ”Samhället står” och slutar med ”motsvarande
del” bort ha följande lydelse:

Den internationella högkonjunkturen har skapat gynnsamma förutsättningar
för den svenska ekonomin, och för närvarande befinner sig industrin i
ett skede med högt kapacitetsutnyttjande och en ökad produktion. Arbetsmarknaden
kännetecknas av hög sysselsättning och god tillgång på lediga
platser.

Den nya situationen bör enligt utskottets sätt att se ge nya möjligheter till
utveckling både med tanke på de enskilda arbetstagarna och med tanke på
sättet att organisera produktionen. För att tillgodose bl.a. industrins och
vårdens arbetskraftsbehov är det nödvändigt att arbetskraftsutbudet ökar.

Samtidigt har den förda ekonomiska politiken skapat betydande koncentrationsproblem
och överhettning i framför allt storstadsregionerna. Obalansen
i tillgång på sysselsättningsmöjligheter finns kvar.

Skall obalanserna i arbetsmarknaden kunna motverkas måste småföretagens
förutsättningar förbättras. Småföretagen står för en utvecklingskraft
och är en resurs som måste utnyttjas för att skapa likvärdiga försörjningsmöjligheter
över landet. Enligt utskottets mening måste småföretagen ges
gynnsamma villkor bl.a. genom att socialförsäkringsavgifterna differentieras.
Arbetslinjen måste prioriteras.

De i propositionen föreslagna åtgärderna innebär varken att obalanserna

1988/89: AUly

på arbetsmarknaden motverkas eller att ett ökat arbetskraftsutbud säkerställs.
Mot denna bakgrund kan inte utskottet ställa sig bakom den allmänna
inriktningen av de arbetsmarknadspolitiska insatser som redovisas i propositionen.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motion Fi5 (yrkande 2).
Övriga i sammanhanget behandlade motioner, Fi6 (yrkandena 1 och 4) och
Fi21 (yrkande 1 i motsvarande del), avstyrks.

3. Arbetsmarknadens funktionssätt m.m.

Lars-Ove Flagberg (vpk) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Utskottet som börjar med ”Samhället står” och slutar med ”avgörande
skede” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motion Fi8 (vpk) att propositionens bild av
ekonomin är överslätande positiv. De förväntade problemen inom OECD
med en fortsatt hög arbetslöshet kommer förr eller senare att slå igenom även
i Sverige. Problemet med de långtidsarbetslösa kvarstår.

Den fråga som nu bör tas upp gäller den stora utslagning av arbetskraft som
sker i den svenska industrin. Utslagningen kan ses som ett resultat av att
människor betraktas som enbart en produktionsfaktor. Enligt utskottets
uppfattning skulle ett bättre utnyttjande av den mänskliga kapaciteten kunna
minska utslagningen. Utskottet vill betona att det gäller inte bara rätten till
ett arbete - utan också ett meningsfullt arbete.

Vad gäller behovet av regional balans i sysselsättningen vill utskottet
bestämt hävda att det är sämre att flytta människor än att utlokalisera företag
till de regioner, där arbetslöshet fortfarande råder.

Med hänsyn till vad som anförts kan utskottet inte ställa sig bakom övriga i
sammanhanget behandlade motioner.

4. Arbetsmarknadens funktionssätt m.m.

Anna Horn af Rantzien (mp) anser att den del av utskottets yttrande i
avsnittet Utskottet som börjar med ”Samhället står” och slutar med
”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Fi21 (mp) att regeringens proposition
okritiskt utgår ifrån kortsiktiga mål om ökad tillväxt. Enligt utskottets
sätt att se finns det risker att dessa mål leder till ökad miljöförstöring och
ökad förbrukning av icke förnybara resurser. En sådan utveckling kan
medföra svåra bristsituationer i landet och krav på planhushållning. För att
undvika denna utveckling och se till kommande generationers behov anser
utskottet att den materiella förbrukningen måste minska.

De nya krav som måste ställas på en långsiktig ekonomisk politik skall
enligt utskottets mening främja ett uthålligt solidariskt samhälle i balans med
naturen.

Med hänsyn till att utskottet - vad gäller arbetsmarknadsområdet - i
grunden förespråkar en annan politik än den som regeringen gett uttryck för,
bör proposition 47 i motsvarande del avvisas av riksdagen utom på den punkt
som gäller flaskhalsutbildning. Utskottet saknar därmed anledning att

1988/89:AUly

behandla övriga till propositionen knutna motionsyrkanden.

Med hänsyn till det anförda tillstyrker utskottet motion Fi21 (yrkande 1 i
motsvarande del). Motionerna Fi5 (yrkande 2) och Fi6 (yrkandena 1 och 4)
avstyrks.

5. Merkostnadsbidrag

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsservice (B 2.) som
börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”(yrkandena 2 och 3) avstyrks”
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är regeringsförslaget om merkostnadsbidrag
ett försök att återinföra starthjälpen. Trots ryckigheten i politiken ställer sig
utskottet bakom ett återinförande av denna stödform. För att få avsedd
effekt - att göra den låsta arbetsmarknaden mer flexibel - är det emellertid
nödvändigt att bidraget får utgå oavsett var i landet en person får arbete.
Geografiska gränsdragningar av det slag som föreslås i propositionen kan
väntas leda till orättvisor och administrationsproblem, varför utskottet delar
uppfattningen i motion Fi6 (m) att merkostnadsbidrag skall kunna utgå vid
inflyttning till samtliga orter i Sverige.

Det anförda innebär att utskottet med anledning av propositionen i
motsvarande del tillstyrker motion Fi6 (yrkande 5) om merkostnadsbidrag.
Övriga i sammanhanget upptagna motioner, Fill (yrkande 3), Fi22samt Fi27
(yrkandena 2 och 3), avstyrks.

6. Merkostnadsbidrag

Kersti Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Arbetsmarknadsservice (B 2.) som börjar med ”Utskottet vill” och slutar
med ”(yrkandena 2 och 3) avstyrks” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning är det av vikt att politiken utformas så att en
återinflyttning kommer de utsatta regionerna till del. I likhet med centerpartiet
i motion Fi27 befarar dock utskottet att den pågående koncentrationsutvecklingen
ytterligare förstärks med den utformning av merkostnadsbidraget
som föreslås i propositionen. Förslaget att merkostnadsbidraget även skall
kunna utgå till expansiva kommuner - utanför Stockholms län. Göteborgs
och Malmö kommuner - är otillfredsställande. De regionalt utsatta kommunerna
får än svårare att utveckla sin arbetsmarknad. Mot denna bakgrund
avvisar utskottet regeringsförslaget på denna punkt.

Utskottet delar uppfattningen i motion Fi27 att ett inflyttningsbidrag
endast bör utgå när det är fråga om en flyttning till stödområdena,
bergslagskommunerna och sydöstra Sverige; dock med undantag för de mest
expansiva kommunerna inom dessa områden. Genom en sådan begränsning
kan bidraget fördubblas till 10 000 kr., vilket skulle innebära att de under 60-och 80-talen hårt drabbade regionerna bättre skulle kunna utveckla och
bredda sin arbetsmarknad.

Med anledning av vad som anförs i propositionen i motsvarande del
tillstyrker utskottet motion Fi27 (yrkandena 2 och 3). Övriga i sammanhang -

1988/89:AUly

et upptagna motioner, Fi6 (yrkande 5), Fill (yrkande 3) samt Fi22, 1988/89:AUly

avstyrks.

7. Merkostnadsbidrag

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsservice (B 2.) som börjar med
”Utskottet delar” och slutar med ”(yrkandena 2 och 3) avstyrks” bort ha
följande lydelse:

I likhet med folkpartiet ser utskottet positivt på ett återinförande av
flyttningsbidraget. Med hänsyn till vikten av att det föreslagna merkostnadsbidraget
blir ett effektivt arbetsmarknadsinstrument delar utskottet uppfattningen
i motion Fil 1 (fp) om behovet av en utvärdering. När erfarenheter har
vunnits av systemet bör regeringen därför återkomma till riksdagen med en
redovisning av hur reglerna har tillämpats i praktiken.

Med anledning av vad som anförs i propositionen i motsvarande del
tillstyrker utskottet motion Fill (yrkande 3). Övriga i sammanhanget
behandlade motioner, Fi6 (yrkande 5), Fi22 samt Fi27 (yrkandena 2 och 3),
avstyrks.

8. Arbetsmarknadsservice

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsservice (B 2.) som
börjar med ”Sammanlagt föreslås” och slutar med ”tilläggsbudget I” bort ha
följande lydelse:

I enlighet med förslag i motion Fil6 har utskottet tidigare ställt sig bakom
att merkostnadsbidrag skall kunna utgå vid inflyttning till samtliga orter i
Sverige. I konsekvens därmed anser utskottet - med anledning av propositionens
förslag angående medelsanvisning till Arbetsmarknadsservice - att
regeringen bör återkomma till riksdagen med en förnyad beräkning av
anslagsbehovet under denna punkt.

9. Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Kontant arbetsmarknadsstöd och
utbildningsbidrag (B 4.) som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med
”tilläggsbudget I” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill stryka under vad som anförs i motion Fi6 (m) angående en
begränsning av kostnaderna för kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag.
Med hänsyn till att arbetsmarknadssituationen är sådan att den
inte borde föranleda stora utbetalningar av kontantstöd under den återstående
delen av budgetåret bör ökningen av utbildningsbidrag kunna inrymmas i
nu gällande budget. Utskottet hemställer därför att finansutskottet tillstyrker
motion Fi6 (yrkande 7) angående avslag på regeringens förslag till medelsanvisning.

10. Insatser för flyktingar och invandrare

1988/89: AU ly

Kersti Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Sysselsättningsskapande åtgärder (B 5.) som börjar med ”Utskottet har” och
slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Fi5 (c) att invandrarnas resurser i
arbetslivet inte tillräckligt tas till vara i dag. Såväl ur samhällets synpunkt som
ur den enskildes synpunkt är det viktigt att alla människor kan utveckla sin
kapacitet. Utskottet anser därför att centerpartiets förslag om en reform för
att ge unga flyktingar arbete varvat med språkundervisning är väl ägnat att ge
flyktingarna möjligheter till en bättre start samtidigt som reformen kan
innebära ett ökat arbetskraftsutbud och fördelar ur social synpunkt. Utskottet
ställer sig även bakom förslaget att regeringen bör ta initiativ till
överläggningar med arbetsmarknadens parter om bättre arbetsmarknadsmöjligheter
för invandrare med akademikerbakgrund.

Med anledning av vad som anförs i propositionen i motsvarande del
tillstyrker utskottet motion Fi5 (yrkandena 7 och 8).

11. Flexibelt utnyttjande av beredskapsmedlen

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Sysselsättningsskapande åtgärder (B
5.) som börjar med ”Enligt utskottets” och slutar med ”tillstyrks sålunda”
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi6 (m) att
arbetsmarknadspolitiska medel inte skall få användas för ospecificerade
ändamål. Detta ställningstagande ligger i linje med tidigare riksdagsbeslut att
avvisa ett regeringsförslag som innebar in blanco-fullmakt för regeringen att
disponera regionalpolitiska medel.

Enligt utskottets uppfattning bör ordningen vara den att riksdagen
samtidigt som den tar ställning till geografiska och andra ramar också anger
klart definierade mål för arbetsmarknadspolitiska insatser. Inom dessa
ramar bör länsmyndigheter och arbetsmarknadsverket ha större frihet att
disponera beviljade medel.

Utskottet vill också hänvisa till det arbete som pågår inom den regionalpolitiska
kommittén med bl.a. en undersökning av effektiviteten av de särskilda
insatserna i östra Norrbotten.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Fi6 (yrkande 6)
angående avslag på regeringsförslaget att utnyttja 50 milj.kr. av redan
anvisade medel för beredskapsarbeten i enlighet med reglerna för östra
Norrbotten.

12. Behov av insatser

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Sysselsättningsskapande åtgärder (B
5.) som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort
ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion Fi6 (m) att åtgärder
bör vidtas för att företag och myndigheter skall få del av den outnyttjade
arbetskraftsreserv som finns bland de arbetshandikappade.

Därför bör regeringen snarast lägga fram förslag om ett system med
flexibla lönebidrag, som skall gälla hela landet. Enligt utskottets uppfattning
kommer en sådan ordning att leda till att flera av dem som nu arbetar inom
Samhall kan slussas ut på den öppna arbetsmarknaden. Därmed kan Samhall
ytterligare koncentrera sig på att bereda sysselsättning åt personer med
särskilt svåra handikapp. Utskottet har också den uppfattningen att lönebidragsanställning
kan vara ett alternativ till förtidspensionering i de fall
arbetshandikapp föreligger.

Utskottets ställningstagande får i huvudsak anses tillgodose även motion
Fill (fp).

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi6
(yrkande 2) och Fil 1 (yrkande 2). Övriga motioner, Fi5 (yrkande 6) och Fil8
(yrkande 5), bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

13. Behov av insatser

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Sysselsättningsskapande åtgärder (B 5.) som
börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion Fill (fp) att
propositionens uttalande om större prioritet för aktiva insatser vad gäller
arbetshandikappade m.fl. måste följas upp av konkreta förslag.

Enligt utskottets uppfattning bör möjligheterna vidgas att föra över
resurser från socialförsäkringssektorn till arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
En sådan omfördelning skulle innebära samhällsekonomiska fördelar och
dessutom förbättra möjligheterna för de handikappade att få utföra ett
arbete. Vidare bör lönebidraget bli mer flexibelt med hänsyn till handikappets
utveckling över tiden. Antalet platser vid Samhall bör utökas.

Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringen bör komma med förslag
till ytterligare insatser för att ge arbete åt människor med handikapp.

Utskottets ställningstagande får i stort sett anses tillgodose syftet i motion
Fi6.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motionerna Fi6
(yrkande 2) och Fill (yrkande 2). Övriga motioner, Fi5 (yrkande 6) och Fi 18
(yrkande 5), bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

14. Behov av insatser

Kersti Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Sysselsättningsskapande åtgärder (B 5.) som börjar med "Utskottet har” och
slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till vikten av att utnyttja det goda arbetsmarknadsläget
offensivt anser utskottet i likhet med centerpartiet i motion Fi5 att det nu är
tid att sätta in särskilda åtgärder för att bereda de långtidsarbetslösa ökade

1988/89: AUly

möjligheter till sysselsättning. Regeringen bör återkomma med förslag
härom.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion Fi5 (yrkande
6). Övriga motioner, Fi6 (yrkande 2), Fill (yrkande 2) och Fil8 (yrkande 5),
bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

15. Medelsindragning från anslagen inom
arbetsmarknadsdepartementets område

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande i avsnittet Sysselsättningsskapande åtgärder (B
5.) som börjar med ”Det finns” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Fi6 (m) att det förhållandet att det
föreligger ett budgetutrymme bör leda till att motsvarande medel dras in från
resp. anslagsposter. Även i det fall regeringens förslag till utgiftsökningar
inte vinner riksdagens bifall bör därför regeringen i enlighet med propositionen
dra in medel från anslagen för beredskapsarbete och inskolningsplatser.
Av det anförda följer att utskottet tillstyrker motion Fi6 yrkande 8.

Särskilda yttranden

1. Merkostnadsbidrag
Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

I propositionen sägs att den efterfrågade arbetskraften ofta inte finns på
samma ort som de lediga arbetena. Därför är det viktigt att de arbetslösas
vilja att flytta för att ta arbete på annan ort inte hindras av ekonomiska
svårigheter på grund av flyttningen.

Från vpk:s sida vill vi framhålla vikten av att ge människor bättre
möjligheter till arbete på hemorten snarare än att betala deras flyttning till
annan ort. En sådan flyttningskarusell kan gynna den kortsiktiga profitjakten
men är på längre sikt inget bra alternativ för människorna eller samhället. Vi
vill emellertid inte i detta skede motsätta oss regeringsförslaget om merkostnadsbidrag.

2. Arbetsmarknadsutbildning

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anför:

Vi vill framhålla att arbetsmarknadsutbildning är viktig, särskilt som den
verksamt bidrar till att minska bristen på utbildad arbetskraft. Samtidigt som
det finns många fördelar med den företagsförlagda utbildningen är det också
viktigt att framhålla att företagen själva bör ta ett betydande ansvar för
utbildning av sin personal.

Enligt regeringsförslaget bör som motprestation inom vårdområdet gälla
att arbetsgivaren omvandlar deltidstjänster till heltidstjänster. För oss är det
en viktig princip att arbetsgivare och arbetstagare själva skall kunna komma
överens om arbetstider som passar båda parter. Därför finns det inte
anledning att utfärda centrala direktiv med innebörden att halvtidstjänster
skall avskaffas.

1988/89: AU ly

3. Insatser för flyktingar och invandrare

Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m) anför:

Vi vill framhålla att flyktingar och andra invandrare utgör en arbetskraftsresurs
som samhället borde ta del av. Förbättrad arbetsförmedling, arbetsträning
och utbildning kan vara verksamma instrument. Det är inte acceptabelt
att personer med akademisk utbildning, vårdutbildning osv. sysselsätts i
okvalificerat arbete inom helt andra yrkesområden. Beträffande vårt förslag
att asylsökande skall ha möjlighet att erhålla temporärt arbetstillstånd
hänvisas till socialförsäkringsutskottets yttrande till finansutskottet i detta
ärende.

4. Insatser för flyktingar och invandrare

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anför:

Enligt folkpartiets uppfattning bör asylsökande ges möjlighet till beredskapsarbete.
Vårt förslag på det området behandlas i socialförsäkringsutskottets
yttrande till finansutskottet i detta ärende. Vi vill ändå i detta sammanhang
peka på de humanitära skälen att låta flyktingarna undslippa en påtvingad
sysslolöshet.

1988/89:AUly

■