Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. såvitt avser bostadsdepartementets verksamhetsområde (Yttrande 1988/89:BoU1y)

Bostadsutskottets yttrande
1988/89:BoUly

Vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. såvitt
avser bostadsdepartementets verksamhetsområde BoUly

Till finansutskottet

Finansutskottet beslöt den 8 november 1988 bereda bostadsutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1988/89:47 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder, m.m. jämte de motioner som kunde komma att väckas med
anledning av propositionen. I detta yttrande behandlas vad i bilaga 4 i
propositionen föreslagits jämte motioner med anknytning härtill.

Sammanfattning

Bostadsutskottet tillstyrker regeringens förslag om en förändring av räntebidraget
för sådan ombyggnad som genomförs med stöd av statliga bostadslån.
Utskottet föreslår emellertid vissa undantag. Bl.a. föreslår utskottet att
nuvarande räntebidragsvillkor bör tillämpas vid ombyggnad av ålderdomshem
och servicebostäder för äldre, för ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse och - under vissa förutsättningar - vid ombyggnad av
t.ex. lokaler och kontor till bostäder. Även vid installation av hiss bör
nuvarande räntebidragsvillkor tillämpas.

Beträffande övergångsbestämmelserna föreslår utskottet att i Stockholms-,
Uppsala-, Göteborgs- och Malmöområdena de av regeringen
förordade räntebidragsförändringarna bör tillämpas i fråga om ombyggnader
för vilka beslut om bostadslån lämnats efter den 26 oktober 1988. I övriga
landet bör nu gällande villkor tillämpas i låneärenden som registrerats hos
det kommunala förmedlingsorganet senast detta datum.

Vad i propositionen föreslagits om vidgning av ramen för tilläggslån
avseende hus inom det s.k. miljonprogrammet samt om minskade räntesubventioner
för hyres- och bostadsrättshus tillstyrks av utskottet.

Avvikande meningar har avgivits om bl.a. avslag på regeringsförslagen.

Proposition 1988/89:47 bilaga 4

Med hänvisning till vad i bilaga 4 i propositionen anförts föreslås riksdagen

1. godkänna vad i propositionen förordats i fråga om räntebidrag till nyoch
ombyggnad av bostadshus,

2. medge att beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än
30 år får meddelas inom en ram av 165 000 000 kr. under budgetåret 1988/89,

3. godkänna att regeringen träffar avtal med Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag
om att bolaget skall utveckla ett ADB-system för låne- och

1 Riksdagen 1988/89.19 sami. Nr ly

bidragshantering m.m. hos plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna,

4. medge att det under elfte huvudtiteln i statsbudgeten för budgetåret
1988/89 uppförda förslagsanslaget B 2. Länsbostadsnämnderna får belastas
med utgifter för ADB-system för plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.

Motionerna

De med anledning av propositionen väckta motionerna som behandlas i detta
yttrande är följande.

1988/89:Fi4 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

2. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beträffande räntebidrag
vid ombyggnad av bostadshus godkänner vad som i motionen förordats i
denna del,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder,

4. att riksdagen avslår regeringens förslag att medge att beslut om
tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre än 30 år får meddelas inom
en ram av 165 000 000 kr. under budgetåret 1988/89,

5. att riksdagen beslutar att räntebidrag för hus byggda före år 1975 skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89:Fi9 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller att minska
räntesubventionerna i befintliga hyres- och bostadsrättshus med 300 milj.
kr.,

2. att riksdagen avslår propositionens förslag vad gäller att höja räntan
med 0,1 % vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byte av
uttjänta va-ledningar är berättigade till räntestöd,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ramen för
tilläggslån slopas fr.o.m. år 1989,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ombyggnadsräntan
inte skall höjas när nya bostäder tillskapas genom ombyggnad av
kontor, skolor, institutioner etc.,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ombyggnadsräntan
inte höjs vid ombyggnad av småhus med egen arbetsinsats (självbyggeri),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att hissbidraget
förlängs,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en
partsgemensam förbesiktning och hyresgästyttrande angående varsamheten
skall vara villkor för räntestöd enligt RBF och skatteavdrag fr.o.m. 1989,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att höjningen av
ombyggnadslåneräntan skall gälla för preliminära lånebeslut från den dag
riksdagen fattar beslut samt att länsbostadsnämnderna övergångsvis har att
ta sociala hänsyn.

1988/89 :BoUly

1988/89:FilO av Yngve Wernersson och Göran Magnusson (båda s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de fastigheter
som före den 26 oktober 1988 erhållit hyresgästintyg skall omfattas av
hittillsvarande räntebidragsvillkor.

1988/89:Fill av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att byggnadsregleringen bör avvecklas,

5. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beträffande ombyggnadslån
och räntebidrag i befintlig bebyggelse hos regeringen begär förslag
om minskade bostadssubventioner i enlighet med vad som anförts i
motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om avsättningar till reparationsfonder,

8. att riksdagen, om regeringens förslag i denna del godkänns, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att förändringar i
villkoren för ombyggnadslån gäller projekt för vilka ansökningar inkommit
till förmedlingsorganet efter den 26 oktober 1988,

9. att riksdagen, om regeringens förslag i denna del godkänns, som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om undantag från
ändrade villkor för ombyggnadslån för ålderdomshem, gruppbostäder för
åldersdementa och övergångsbostäder för flyktingar.

1988/89:Fil2 av Johnny Ahlqvist och Kurt Ove Johansson (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar, att i de fall ansökan om bostadslån för
ombyggnad ingivits senast den 26 oktober skall hittillsvarande regler om
räntestöd gälla,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna, att dispenser
skall ges för tillämpning av hittillsvarande regler för ombyggnadsprojekt, för
vilka långt gående förberedelser genomförts före den 26 oktober,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll.

1988/89:Fil3 av Marianne Andersson (c) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar - under förutsättning av bifall till proposition
1988/89:47 i denna del - att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om tidpunkten för införandet av de nya lånevillkoren,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om effekten av skilda lånevillkor för ombyggnad resp.
nybyggnad.

1988/89:Fil4 av Iréne Vestlund (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen redovisats beträffande
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt om behovet av åtgärder för att
vidmakthålla det långsiktiga arbetet på detta område.

1988/89:Fil5 av Olle Östrand (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen förordats om övergångsbestämmelsens
utformning i vad gäller räntebidragen vid ombyggnad av bostäder.

1988/89:BoUly

1988/89:Fil6 av Yvonne Sandberg-Fries m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
ytterligare undantag från de förändrade räntevillkoren för ombyggnad av
bostadshus.

1988/89:Fil7 av Rosa Östh m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen avslår regeringens
förslag om nya regler för ombyggnadslån.

1988/89:Fil9 av Bengt-Ola Ryttar m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att göra de kvoteringar samt
sociala och regionala bedömningar som i motionen anförts,

2. att riksdagen beslutar att ombyggnader av äldreboendet helt undantas
ifrån höjningen av den garanterade räntan,

3. att riksdagen hos regeringen begär att övergångsbestämmelserna
utformas med beaktande av de i motionen framförda synpunkterna.

1988/89:Fi20 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag fastställa
att låneansökningar som inkommit till kommunalt förmedlingsorgan före
den 26 oktober skall behandlas i enlighet med då gällande regler vad avser
beräkning av räntebidrag,

2. att riksdagen beslutar att med ändring av regeringens förslag fastställa
att ombyggnad av ålderdomshem även fortsättningsvis skall ske enligt de
hittills gällande villkoren för räntebidrag,

3. att riksdagen beslutar att med tillägg till regeringens förslag, i de fall
statligt ombyggnadslån söks för byggnadsprojekt och ansökningarna är
inlämnade till kommunal byggnadsnämnd för prövning före den 26 oktober,
dessa låneansökningar skall behandlas i enlighet med reglerna före den 26
oktober, oaktat låneansökan vid samma tidpunkt ej lämnats till förmedlingsorgan.

1988/89:Fi21 av Carl Frick m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i motsvarande delar

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

bostadspolitiken,

2. att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för ombyggnad
höjs med 0,1 %,

3. att riksdagen beslutar att kravet för ROT-bidrag på ombyggnad ”sorn
nybyggt” tas bort,

4. att riksdagen beslutar att den garanterade låneräntan för nybyggnad och
befintliga lån höjs med 0,1 %,

5. att riksdagen beslutar att stimulansbidrag införs för ombyggnad av
kontor till bostäder i storstädernas centrala delar,

6. att riksdagen beslutar att dessa regler skall gälla fr.o.m. den 1 januari
1989.

1988/89:Fi23 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen, därest
förslaget om räntebidrag till ombyggnadslån bifalls, beslutar att ramen för
tillstyrkan av tilläggslån till kulturhistoriskt värdefulla bostadshus ökas under
innevarande budgetår med 50 milj. kr. till 165 milj. kr. samt att konsekven -

1988/89:BoUly

serna av förslaget studeras särskilt under budgetåret vad gäller ombyggnadsverksamheten
för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

1988/89:Fi24 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beträffande räntebidrag
vid ombyggnad av bostadshus godkänner vad som i motionen förordats i
denna del,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder,

3. att riksdagen beslutar att räntebidrag för hus byggda före år 1975 skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89:Fi25 av Marianne Stålberg och Margareta Winberg (båda s) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att övergångsreglerna
för den nu föreslagna ändringen i fråga om lån till ombyggnad av
bostadshus ges en sådan utformning att låneansökningar - ingivna till
förmedlingsorganet men ej behandlade fram till den 26 oktober - prövas
enligt nu gällande regler,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att undantag från de nya
reglerna skall kunna medges inom sådana områden i landet där ombyggnadsverksamheten
inte inkräktar på nybyggnadsverksamheten.

1988/89:Fi26 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1988/89:47 i den del som avser villkoren
för räntebidrag till ombyggnadsverksamhet i enlighet med vad som anförs i
motionen,

2. att riksdagen under förutsättning av bifall till yrkande 1 beslutar avslå
proposition 1988/89:47 även i den del som avser förslag om utökning av
ramen för tilläggslån avseende åtgärder i hus yngre än 30 år i enlighet med
vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om nya riktlinjer för
ombyggnadsverksamheten i enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om inriktningen
av det oprioriterade byggandet,

5. att riksdagen med avslag på proposition 1988/89:47 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om minskade
räntesubventioner i hus ombyggda före 1975,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen i övrigt anförs om bostadspolitikens inriktning, åtgärder för att
minska obalanserna på bostadsmarknaden och stimulansen för nyproduktion
av bostäder.

1988/89:Fi30 av Anneli Hulthén m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om att undanta
ålderdomshem och äldre servicehus från den förestående höjningen av den
garanterade räntan för lån vid ombyggnader.

1988/89:BoUly

1988/89:Fi31 av Nils T Svensson och Sören Lekberg (båda s) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att övergångsbestämmelserna för
räntebidragen till ombyggnad av bostadshus utformas på det sätt som
förordas i motionen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ombyggnad av lokaler etc. till bostäder.

1988/89:Fi32 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen med största uppmärksamhet följer
utvecklingen av boendekostnaderna och håller hög beredskap vad gäller
åtgärder därvidlag,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att räntestödet till
ombyggnad av ålderdomshem fortsatt skall utgå enligt nu gällande regler,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om främjandet av hissinstallationer.

1988/89:Fi33 av Viola Furubjelke och Ingvar Björk (båda s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om räntestödets betydelse för fullföljande av ombyggnadsprojekt
som byggnadsminnesförklarats eller i detaljplan utpekats som kulturhistoriskt
värdefulla och åsatts skyddsbestämmelser.

1988/89:Fi34 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att gällande räntebidragsvillkor skall gälla i
ombyggnadsärenden som fanns registrerade hos det kommunala förmedlingsorganet
senast den 26 oktober 1988.

1988/89:Fi35 av Anna Wohlin-Andersson och Roland Larsson (båda c) vari
yrkas att riksdagen - förutsatt att proposition 1988/89:47 vinner riksdagens
bifall i denna del - som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om villkoren för prefabricerade till- och påbyggnader av
småhus resp. ombyggnader av småhus i glesbygd.

Inkomna skrivelser m. m. med anledning av förslag i
proposition 1988/89:47 bilaga 4

Skrivelser har inkommit från länsstyrelsen i Gotlands län, länsarbetsnämnden
i Östergötlands län, länsarbetsnämnden i Värmlands län, länsarbetsnämnden
i Jämtlands län, Svenska kommunförbundet, Norrköpings kommuns
byggnadsnämnd, Malmö stads fastighetskontor, Tranemo kommun
kommunalkontoret, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag. Fastighetsägareförbundet,
Byggentreprenörerna, F1SB riksförbund, HSB Malmö, HSB
Södra Västmanland, Riksbyggen Borås, Sveriges bostadsrättsföreningars
centralorganisation, bostadsrättsföreningen Lill Uppsala, Stockholms
kooperativa bostadsförening, Hyresgästernas riksförbund, Hyresgästföreningen
i Västra Sverige, Sveriges byggmästareförbund, Svenska byggnadsarbetareförbundet,
Aspidistra AB m.fl., HBI konsult arkitektkontor, Skånska
Göteborg, Enskedefältets trädgårdsstadsförening, Uno Adolfsson Nyköping,
Hans Eriksson Huddinge, Gunnar Grantinger Vadstena, Roland
Hast Kiruna och Mats Ladeborn Varberg.

1988/89:BoUly

Vid muntliga föredragningar inför utskottet har företrädare för SABO,
Fastighetsägareförbundet, Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation
och Hyresgästernas riksförbund lämnat synpunkter i ärendet.

Motiv för förslagen i propositionen och i motionerna

Åtgärder för att öka tillgången på byggresurser för
nyproduktion av bostäder

Byggregleringar

Propositionen

I propositionen redovisas att regeringen genom särskilda beslut infört vissa
byggnadsregleringar. Syftet med regleringarna anges bl.a. vara att minska
överefterfrågan inom byggsektorn och frigöra resurser för nyproduktion av
bostäder.

Regeringsbesluten, i den del de rör bostadsbyggandet, har följande
innebörd.

1. Nuvarande begränsningar av s.k. övrigt byggande (industri, handel,
förvaltning, övriga hus samt kontor) i Stockholms- och Göteborgsområdet
som infördes i november 1986 förlängs ett år, dvs. t.o.m. 1990.

2. Övrigt byggande i landet i övrigt minskas under år 1989 till 95 % av 1988
års nivå.

3. Ombyggnadsramar för år 1989 avseende den statliga långivningen för
ombyggnad av bostäder införs i hela landet.

Motionerna

I folkpartiets partimotion Fill yrkande 4 förslås att byggnadsregleringen
avvecklas. Motionärerna anser att den beslutade regleringen på en, enligt
deras uppfattning, redan genomreglerad marknad är ett felaktigt sätt att
försöka dämpa den tilltagande obalansen.

I motion Fi26 (c) yrkande 4 förordas ett riksdagens tillkännagivande till
regeringen om inriktningen av det oprioriterade byggandet. Motionärerna
anser att regeringens beslut om begränsningarna av det oprioriterade
byggandet fått en olycklig utformning. En neddragning av detta byggande
bör bara ske i koncentrationsorter med ett klart dokumenterat nybyggnadsbehov
av bostäder. Bl.a. av regionalpolitiska skäl bör en särskild investeringsavgift
på 25 % läggas på byggande av kontors- och industrilokaler.

Det bör noteras att i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 förslag
förs fram om att regeringen inte skall ha möjligheter att använda lagen
(1971:1204) om byggnadstillstånd för att tillgripa byggnadsregleringar. Detta
yrkande faller närmast under arbetsmarknadsutskottets beredningsområde.

1988/89:

Räntestödet till ombyggnader

1988/89: B oUly

Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad

Propositionen

Åtgärder för att dämpa takten i ombyggandet av bostäder föreslås i
propositionen. Där förordas att stödet till räntekostnader för sådana arbeten
som finansieras med bostadslån till ombyggnad begränsas tills vidare.
Förslaget innebär följande: Den garanterade räntan vid ombyggnad av
bostadsrättshus och allmännyttigt ägda hyreshus för första året av lånetiden
höjs från 2,6 % till 5,25 %. För enskilt ägda hyreshus höjs den garanterade
räntan från 2,35 % till 5,1 % och för egnahem från 4,9 % till 10 %.

De ändrade villkoren för räntebidrag som nu redovisats bör enligt
propositionen tillämpas i fråga om ombyggnader för vilka preliminärt beslut
om bostadslån lämnats efter den 26 oktober 1988, dock bör i fråga om hus
som i huvudsak var evakuerade redan före denna tidpunkt hittillsvarande
räntebidragsvillkor tillämpas oförändrade även om lånebeslutet meddelas
efter den 26 oktober 1988. Efter medgivande av regeringen bör detsamma
gälla i fråga om sådana etapper i pågående projekt för vilka ansökan om
bostadslån lämnats in före denna tidpunkt. De nya villkoren skall inte heller
tillämpas för sådana bostadslån till ombyggnad som lämnas för bostadsanpassningsändamål.

Motionerna

Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad

I fem motioner yrkas avslag på regeringsförslaget. Det gäller partimotionerna
från moderata samlingspartiet Fi4 yrkande 2 och från folkpartiet Fill
yrkande 5 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt motionerna Fil7 (c), Fi24
(m) yrkande 1 och Fi26 (c) yrkandena 1 och 3. Motionärerna anför bl.a. att
det kan finnas skäl att vidta åtgärder för att få till stånd en annan inriktning av
ombyggnadsverksamheten och styra denna mot mindre genomgripande
ombyggnader. Vissa motionärer anför att regeringens förslag fått en alltför
strikt utformning och att det förhindrar att angelägna ombyggnader kommer
till stånd.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 2 föreslås att den garanterade
räntan vid ombyggnader höjs med 0,1 %.

Undantag från regeringsförslaget om höjda garanterade räntor

I flera motioner föreslås att nu gällande räntebidragsvillkor skall tillämpas
även om preliminärt lånebeslut fattas efter den 26 oktober 1988.

Sålunda föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande
5 såvitt nu är i fråga och i motion Fi31 (s) yrkande 2 att gällande villkor bör
tillämpas om lokaler-t.ex. kontor och skolor - byggs om till bostäder. Syftet
i propositionen om att tillskapa flera bostäder kommer ju då att förverkligas.

Inte heller bör de föreslagna villkoren tillämpas beträffande ombyggnad av
småhus i egen regi (självbyggeri) eftersom någon arbetskraft från byggar -

betsmarknaden ju då inte tas i anspråk. Förslag härom förs fram i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 6.

I några motioner erinras om att riksdagen år 1987 beslutat att bostadslån
för ombyggnad av ålderdomshem skulle utgå. De då beslutade reglerna bör
gälla. Regeringens förslag avvisas på denna punkt i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fi9 yrkande 5 såvitt nu är i fråga samt i folkpartiets
partimotion Fill yrkande 9.1 sistnämnda motion föreslås att också ombyggnad
av gruppbostäder för åldersdementa och ombyggnad av övergångsbostäder
för flyktingar skall ges nuvarande räntebidragsvillkor.

Även i motionerna Fil9 (s) yrkande 2, Fi20 (m) yrkande 2, Fi30 (s) och
Fi32 (s) yrkande 2 föreslås att för ombyggnad av ålderdomshem nuvarande
räntebidragsvillkor bör gälla.

I tre motioner föreslås att hissinstallation skall kunna sättas in som enda
åtgärd och att denna skall anses som bostadsanpassningsåtgärd. Därmed bör
nuvarande räntebidragsvillkor gälla. Detta förslag förs fram i motion Fil6 (s)
denna motion såvitt nu är i fråga och i motion Fi32 (s) yrkande 3. I
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 7 föreslås att
hissbidraget bör vara kvar så att därmed hiss kan installeras som enda
åtgärd.

I motion Fi35 (c) föreslås att gällande villkor bör tillämpas för till- och
påbyggnad av småhus med prefabricerade element om åtgärderna gäller
fastigheter i glesbygd. Inte sällan blir ju följden enligt motionärerna ett
tillskott av bostäder. Nybyggnation kommer då till stånd i kombination med
ombyggande.

I motion Fi33 (s) föreslås att för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt
för hus som har byggnadsminneskvalitet gällande villkor bör tillämpas.

Sociala och regionala effekter bör vägas in, föreslås i motion Fil9 (s)
yrkande 1, när beslut fattas om nu gällande eller av regeringen förordade
räntebidragsvillkor för ombyggnader skall tillämpas. En flexibel tillämpning
av vilka villkor som skall gälla i det enskilda fallet förordas. I vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga föreslås att
länsbostadsnämnden övergångsvis bör kunna ta sociala hänsyn.

Det finns anledning att uppmärksamma konsekvenserna av de olika
lånevillkoren för ny- resp. ombyggnad som anförs i motion Fil3 (c) yrkande

2. Att regeringen skall bemyndigas besluta om undantag från de föreslagna
ombyggnadslåneräntorna om ombyggnadsverksamheten inte inkräktar på
nybyggnadsverksamheten föreslås i motion Fi25 (s) yrkande 2.

Övergångsreglernas utformning avseende villkor för räntebidrag vid
ombyggnad

I folkpartiets partimotion Fill yrkande 8 samt i motionerna Fil2 (s) yrkande
1, Fil5 (s), Fi20 (m) yrkande 1, Fi25 (s) yrkande 1 och Fi34 (s) föreslås att
nuvarande räntebidragsvillkor bör gälla om låneansökan inkommit till
förmedlingsorganet senast den 26 oktober 1988.

I motion Fi 16 (s) föreslås såvitt nu är i fråga att nuvarande regler bör
tillämpas för angelägna projekt som är färdigplanerade och upphandlade, för
ärenden i vilka länsbostadsnämnden lämnat förhandsbesked samt för

1988/89:

ombyggnad av småhus där låneansökan inkommit till kommunen under

1988.

I motion Fi20 (m) yrkande 3 föreslås att för ärenden som anhängiggjorts
hos byggnadsnämnd före den 26 oktober 1988 skall tillämpas nuvarande
räntebidragsvillkor. Dessa villkor bör också gälla och dispenser ges om långt
gående förberedelser genomförts, t.ex. om hyresgästintyg kan visas före den
26 oktober 1988, föreslås i motion Fil2 (s) yrkande 2. Ett liknande yrkande
förs fram i motion FilO (s). I motion Fi31 (s) yrkande 1 föreslås att de nu
gällande villkoren skall tillämpas om ansökan kommit in till förmedlingsorganet
senast den 15 december 1988. Samma förslag men där datumet bör vara
den 31 december 1988 förs fram i motion Fil3 (c) yrkande 1.

Kan fastighetsägare verifiera underhandskontrakt och upphandling bör nu
gällande villkor tillämpas, föreslås i motion Fil9 (s) yrkande 3.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 9 föreslås att
nuvarande räntebidragsvillkor bör gälla om preliminärt lånebeslut fattas före
ett eventuellt riksdagsbeslut om ändrade villkor.

Som framgått ovan har i skilda motioner yrkats avslag på regeringsförslaget
om ändrade räntebidragsvillkor vid ombyggnad av bostäder. Förslag om
ändrade övergångsbestämmelser framförs därför i vissa fall som andrahandsyrkanden
och då under förutsättning av att regeringens förslag i frågan vinner
riksdagens bifall.

Ram vidgning för beslut om tilläggslån i vissa fall

Propositionen

Med hänvisning till regeringsförslaget att höja den garanterade räntan vid
ombyggnad föreslås i propositionen att delramen för tilläggslån till innevarande
budgetår ökas med 50 milj. kr. till 165 milj. kr. Motivet till detta förslag
är att vissa mycket angelägna upprustningar kommer att behöva genomföras
inom det s.k. miljonprogrammets bostadsområden och att sådana upprustningar
skulle kunna få komma att skjutas upp när ombyggnadsverksamheten
begränsas.

Motionerna

Med hänvisning till motionärernas inställning i huvudfrågan - de av
regeringen föreslagna räntebidragsvillkoren för ombyggnader bör inte
genomföras - yrkas i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 yrkande 4
och i motion Fi26 (c) yrkande 2 avslag på förslaget om utökad ram för
tilläggslån. Med oförminskade räntebidragsvillkor avseende ombyggnadslån
är en ramökning inte erforderlig.

I motionerna Fil4 (s) och Fi23 (fp) yrkas att delramen för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse ökas med 50 milj. kr. under innevarande budgetår på
samma sätt som för miljonprogrammets hus. I den sistnämnda motionen
föreslås också att de av regeringen föreslagna räntebidragsvillkoren studeras
särskilt vad gäller kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 4 föreslås att
tilläggslåneramen avskaffas både för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse

1988/89:BoUly

och för miljonprogrammets hus. Detta förslag bör ses mot bakgrund av
motionärernas principiella bedömning att behovet av tilläggslån kommer att
öka kraftigt när ombyggnadslåneräntan höjs och en större andel av de
angelägna projekten kommer att finansieras med hjälp av räntestöd (RBF).

Inriktningen av statens subventioner enligt förordningen
(1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus

Gällande ordning

Räntestöd enligt räntebidragsförordningen (RBF) kan lämnas till förbättring
av bostadshus enligt rubricerade förordning. Bidrag lämnas till ägare av hus
med bostäder som upplåts med hyres- eller bostadsrätt. Även i vissa andra
fall kan bidrag lämnas. Räntebidrag lämnas för underhållsåtgärder i eller i
anslutning till huset, dock inte för åtgärder i de enskilda lägenheterna. Bidrag
lämnas också för vissa energisparåtgärder och för åtgärder som vidtas för att
avhjälpa mera omfattande mögel-, röt-, fukt- eller korrosionsskador eller i
vissa fall för att avhjälpa andra byggnadstekniska brister - också i lägenheterna.
Även för åtgärder i syfte att minska radondotterhalten kan bidrag
lämnas. Det gäller främst åtgärder beträffande s.k. sjuka hus.

Bl.a. för allmännyttiga bostadsföretag är räntebidraget ett belopp som
motsvarar produkten av ett på visst sätt framräknat räntebidragsunderlag
och hälften av en räntesats som är 0,4 procentenheter högre än statslåneräntan.
Till andra fastighetsägare lämnas ett bidrag som är 2 procentenheter
lägre än det som tillämpas för allmännyttan. Privata fastighetsägare har att
välja mellan räntestöd och direkta skatteavdrag.

Motionerna

I flera motioner behandlas ROT-stödet. I partimotionerna från moderata
samlingspartiet Fi4 yrkande 3 och från folkpartiet Fill yrkande 7 samt i
motion Fi24 (m) yrkande 2 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att
skattefria avsättningar till reparationsfond borde införas i stället för ROTstödet.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 3 föreslås ett
riksdagens tillkännagivande om att räntestödet skall beviljas också för byte
av uttjänta va-ledningar.

I motion Fil2 (s) yrkande 3 föreslås ett riksdagens tillkännagivande om att
reglerna för gränsdragning mellan ombyggnad och underhåll ses över.
Eftersom ombyggnadsåtgärderna, vid ett riksdagens bifall till regeringsförslaget,
kommer att minska kraftigt i omfattning kan det befaras att långsiktigt
kvalitetshöjande åtgärder inte uppnås. Det finns bl.a. mot bakgrund härav
anledning att se över gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll.
ROT-stödet kan behöva utvidgas.

Att de förfaranderegler om hyresgästyttrande m.m. angående varsamhet
som finns beträffande ombyggnadslångivning skall vara ett villkor för
räntestöd och skatteavdrag fr.o.m. 1989 föreslås i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fi9 yrkande 8.

1988/89:BoUly

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 3 föreslås att den förutsättning för
ROT-stödet som ligger däri att vidtagna åtgärder skal! ha en standard ”sorn
nybyggt” utgår.

Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus

Propositionen

De statliga räntesubventionerna i form av räntebidrag och räntelån för hyresoch
bostadsrättshus minskas med 300 milj. kr. för tiden från den 1 juli 1989.

Motivet för förslaget är de marginalskattesänkningar som regeringen
föreslagit. Ett förverkligande av dessa innebär bl.a. att värdet av avdrag för
bl.a. räntor på bostadslån och underliggande kredit minskas. En minskning i
motsvarande mån av de statliga räntesubventionerna i hyres- och bostadsrättshus
bör därför genomföras.

Av den föreslagna minskningen om totalt 300 milj. kr. avses 100 milj. kr.
falla på hus byggda eller ombyggda före år 1968. Riksdagen kommer under
våren 1989 att föreläggas förslag om hur minskningen skall läggas ut på olika
årgångar av bostadshus.

Med hänvisning till förändringarna av marginalskatterna föreslås i propositionen
också att den garanterade räntan höjs med 0,1 procentenheter vid
nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus för projekt för vilka preliminärt
lånebeslut meddelas efter utgången av år 1988.

Motionerna

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 4 föreslås att den garanterade
räntan höjs med 0,1 procentenheter för nybyggnad och befintliga lån. De
förslag motionärerna för fram bör gälla från den 1 januari 1989.1 yrkande 5 i
motionen lämnas förslag härom.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkandena 1 och 2
föreslås riksdagen avslå de nu redovisade regeringsförslagen. Bl.a. anför
motionärerna att förslagen innebär hyreshöjningar för dem som redan lider
av alltför höga hyror. Ett genomförande av regeringsförslaget motverkar
också det övergripande inflationsbekämpningsmålet.

Regeringsförslaget avvisas också i folkpartiets partimotion Fill yrkande 5
såvitt nu är i fråga samt i motion Fi26 (c) yrkande 5.

I partimotionen från folkpartiet och i c-motionen föreslås att riksdagen
skall avvakta med sitt beslut och begära att regeringen redovisar sitt förslag i
dess helhet. I fp-motionen förordas att de kommande regeringsförslagen
skall utformas såsom partiet i januari i år föreslog i motion 1987/88:Bo230.
Detta innebär bl.a. att en extra upptrappning av den garanterade räntan med
350 milj. kr. skall genomföras samt att räntebidragen för ombyggnad och
underhåll minskas så att besparingseffekten på några år blir 300 milj. kr.

I moderata samlingspartiets partimotion Fi4 yrkande 5 och i motion Fi24
(m) yrkande 3 föreslås riksdagen besluta att räntebidrag för hus byggda före
år 1975 skall upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989. Motionärerna accepterar i
princip regeringsförslaget men finner det inte nog långtgående.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 föreslås att ett stimulansbidrag

1988/89:BoUly

införs i avsikt att få till stånd en ombyggnad av kontor till bostäder i
storstädernas centrala delar. I yrkande 6 i motionen föreslås att de av
motionärerna föreslagna ändringarna träder i kraft den 1 januari 1989.

Ett stimulansbidrag föreslås även i motion Fi26 (c) yrkande 6. I syfte att
öka nybyggandet av mindre lägenheter och att hindra bostadsbristen framför
allt för ungdomar förordar motionärerna ett stimulansbidrag om 30 000 kr.
för varje påbörjad lägenhet upp till 60 m2.

1 motion Fi32 (s) yrkande 1 föreslås riksdagen bl.a. uttala att regeringen
med största uppmärksamhet bör följa utvecklingen av boendekostnaderna.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås bl.a.
ett riksdagens tillkännagivande till regeringen om vad i motionen anförts om
bostadspolitiken. Motionärerna anför bl.a. att denna politik bör utformas så
att hela Sverige skall leva, att arbete och bostäder skall fördelas rättvist över
landet och att bostadsytan skall fördelas bättre.

Utskottet

Inledning

Inledningsvis behandlas olika förslag m.m. om byggnadsreglerande åtgärder.
Därefter tar utskottet upp frågor om höjning av den garanterade räntan
vid ombyggnad av bostadshus och om tilläggslångivningen till det s.k.
miljonprogrammets hus och till kulturhistoriskt värdefull bebyggelse samt
om utformning av de s.k. ROT-lånen (ROT = reparation, ombyggnad,
tillbyggnad), dvs. räntestöd enligt RBF. I det därefter följande avsnittet
behandlas övriga förslag i propositionen och i motioner om minskade
räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus. Slutligen behandlar utskottet
förslaget i propositionen om utvecklingen av ett ADB-system för
låne- och bidragshanteringen m.m. inom plan- och bostadsverket och
länsbostadsnämnderna.

Byggnadsreglerande åtgärder

Regeringens beslut som sammanfattats ovan (s. 11-12) innebär i korthet
följande såvitt förslagen kan anses falla inom bostadsutskottets beredningsområde.
Nuvarande begränsningar för s.k. övrigt byggande i Stockholmsoch
Göteborgsområdena förlängs ett år t.o.m. 1990. I övriga landet
begränsas detta byggande under år 1989 till 95 % av 1988 års nivå.
Ombyggnadsramar för år 1989 avseende den statliga långivningen för
ombyggnad av bostäder införs i hela landet.

Det finns enligt utskottets mening skäl att vidta byggnadsreglerande
åtgärder i avsikt att få till stånd ett ökat nybyggande av bostäder. Inte minst i
storstadsregionerna bör olika åtgärder vidtas i detta syfte. Redan på denna
grund avstyrker bostadsutskottet folkpartiets partimotion Fil 1 yrkande 4 om
att byggregleringarna bör avvecklas.

Vad därefter rör frågan om hur regleringarna bör utformas, en fråga som
tas upp i motion Fi26 (c) yrkande 4, vill utskottet inte förneka att det kan
finnas skäl att ge regleringarna en regionalpolitisk inriktning. Enligt utskot -

1988/89:BoUly

tets uppfattning har också regeringens beslut givits denna inriktning. Det kan
givetvis finnas anledning att överväga hur och i vilken omfattning regionalpolitiska
bedömningar skall komma till uttryck. Utskottet, som finner att de
åtgärder regeringen nyligen beslutat vara i allt väsentligt väl avvägda, vill
emellertid inte utesluta att det kan visa sig erforderligt att ytterligare åtgärder
kan behövas för att nå syftet om ett ökat nybyggande av bostäder. Hur ett
sådant beslut i så fall skall utformas får avgöras av regeringen. Om så blir
aktuellt kan också övervägas de förslag som förs fram i motion Fi26 (c)
yrkande 4 om en investeringsavgift i princip på annat byggande än
bostadsbyggande. Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl att nu
tillstyrka motionsförslaget.

Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av
bostäder

Förslaget, som har redovisats ovan (s. 8), innebär enligt propositionen att
räntebidragen till nya ombyggnadsprojekt avseende bostäder som finansieras
med bostadslån halveras.

I fem motioner yrkas avslag på regeringens försläg. Det gäller partimotioner
från moderata samlingspartiet Fi4 yrkande 2 och från folkpartiet Fill
yrkande 5 detta yrkande såvitt nu är i fråga samt motionerna Fil7 (c), Fi24
(m) yrkande 1 och Fi26 (c) yrkandena 1 och 3. Sammanfattningsvis anser
motionärerna att skäl kan finnas att få till stånd en annan inriktning av
ombyggnadsverksamheten och styra den mot mindre genomgripande ombyggnader.
Dock har regeringens förslag enligt vissa motionärer fått en
alltför strikt utformning. Det förhindrar att angelägna ombyggnader kommer
till stånd.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 2 såvitt nu är i fråga föreslås att
den garanterade räntan vid ombyggnader höjs med 0,1 procentenheter.

Det är av stor vikt att planeringen av bostadsbyggandet och ombyggandet
av bostäder ses i ett långsiktigt perspektiv. Inte minst betydelsefullt är det när
det gäller att väga in sysselsättningsmässiga och regionalpolitiska aspekter.
Det är betydelsefullt att olika åtgärder vidtas i syfte att få en så god
framförhållning i hela planerings- och byggnadsprocessen som möjligt.
Statsmakterna har också vidtagit olika åtgärder på skilda områden i syfte att
skapa en planerings- och genomförandeprocess av bostadsbyggandet som
innebär att detta byggande skall ske planmässigt och att därmed olika
störningar skall minimeras eller helst helt elimineras. Här kan bl.a. nämnas
lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m.

Det kan emellertid inträffa att den övergripande målsättningen av en
långsiktig planering av bostadsbyggandet i vissa situationer kan få stå
tillbaka. Det kan nämligen inträffa att åtgärder snabbt kan behöva vidtas då
bostadsmarknaden kommer i obalans.

Enligt utskottets uppfattning gäller detta bostadsbyggandet för närvarande,
inte minst i våra storstadsområden och i vissa andra regioner. Det är mot
denna bakgrund det nu behandlade regeringsförslaget bör ses.

Det finns alltså, som framhålls i propositionen, skäl att minska överefterfrågan
inom byggsektorn och frigöra resurser för nyproduktion av bostäder.

1988/89:BoUly

Olika åtgärder i den riktningen har tidigare vidtagits. Utskottet vill erinra om
att ramar för ombyggnad av bostäder redan nu finns i de tre storstadsområdena
samt i två kommuner i Uppsala län.

Utskottet delar också uppfattningen i propositionen att det är motiverat att
vidta ytterligare åtgärder i syfte att omfördela resurser från ombyggnad till
nybyggnad. Bl.a. finns anledning för riksdagen att notera vad i propositionen
anförts om att åtgärderna i de hus som byggs om kommer att begränsas
väsentligt. Denna uppfattning har också vunnit gehör i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fi9.

Utskottet tillstyrker förslagen i propositionen om en halvering av räntebidragen
till nya ombyggnadsprojekt. Utskottets ställningstagande grundas på
vad nu anförts om behovet av en temporär omstrukturering inom byggsektorn
och behovet av att minska den överefterfrågan inom sektorn som
onekligen finns. Utskottets ställningstagande skall också bedömas mot
bakgrund av att utskottet nedan kommer att föreslå vissa undantag utöver
dem som regeringen förordat samt ändringar när det gäller utformningen av
övergångsbestämmelserna.

Vad nu förordats låter sig inte förenas med förslagen i partimotionerna
från moderata samlingspartiet Fi4 yrkande 2, från folkpartiet Fil 1 yrkande 5
och från miljöpartiet Fi21 yrkande 2, de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu
är i fråga. Utskottets ställningstagande är oförenligt även med förslagen i
motionerna Fil7 (c), Fi24 (m) yrkande 1 och Fi26 (c) yrkandena 1 och 3.
Samtliga nu behandlade motioner avstyrks. Regeringens förslag om den
garanterade räntan vid ombyggnad av bostadshus tillstyrks sålunda med de
undantag utskottet föreslår nedan.

Den närmare utformningen av räntebidragsvillkoren vid
ombyggnad av bostäder

Enligt regeringens uppfattning bör nu tillämpade räntebidragsvillkor gälla
oförändrade om preliminärt lånebeslut fattats efter den 26 oktober 1988 i
fråga om hus som redan före denna tidpunkt var i huvudsak evakuerade och,
efter dispens av regeringen, i fråga om etapper i pågående projekt för vilka
ansökan om bostadslån har lämnats in före denna tidpunkt. Nu gällande
räntebidragsvillkor föreslås tillämpas även efter denna tidpunkt för sådana
bostadslån till ombyggnad som lämnas för bostadsanpassningsändamål.

Bostadsutskottet vill för sin del föreslå följande om utformningen av
undantagen från de av regeringen föreslagna räntebidragsvillkoren.

Äldre villkor bör, förutom vad i propositionen förordats, tillämpas också i
följande fall.

Riksdagen beslöt åren 1987 (BoU 1986/87:15) att bostadslån för ombyggnad
av ålderdomshem skulle kunna beviljas. Det ansågs av riksdagen
angeläget att för sådana ombyggnader skulle kunna beviljas bostadslån så att
därmed kostnaderna för dessa ombyggnader inte skulle bli alltför höga.

Bostadsutskottet delade socialutskottets uppfattning om att den omsorgsform
som ålderdomshemmen representerar behövs som boendeform. Bostadsutskottet
betonade också att äldre personer liksom andra har rätt till en
modern bostad med tillräckliga utrymmen och utrustning.

1988/89:BoUly

Bostadsutskottet finner det motiverat att den förutsättning för denna
långivning som vägledde riksdagens beslut år 1987 inte förändras. Därför bör
nuvarande räntebidragsvillkor gälla för dessa ombyggnader. Långivningen
för ombyggnader av ålderdomshem regleras i ombyggnadslåneförordningen
för bostäder (1986:693) och i förordningen (1988:684) med särskilda
bestämmelser om bostadslån m.m. för ny- och ombyggnad av ålderdomshem.

Nu gällande räntebidragsvillkor bör också tillämpas för ombyggnad av
sådana servicebostäder för äldre som kan få bostadslån enligt ombyggnadslåneförordningen.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 5 och i folkpartiets
partimotion Fi 11 yrkande 9 dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga samt
i motionerna Fil9 (s) yrkande 2, Fi20 (m) yrkande 2, Fi30 (s) och Fi32 (s)
yrkande 2 föreslås att när bostadslån för ombyggnad av ålderdomshem och
för servicebostäder beviljas skall äldre bestämmelser tillämpas.

Bostadsutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna som
sin mening ger regeringen till känna att för ombyggnader av ålderdomshem
och av servicehus för äldre nuvarande räntebidragsvillkor bör tillämpas.

Mot bakgrund av att ett av syftena med regeringens förslag är att skapa
ytterligare bostäder föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Fi9 yrkande 5 såvitt nu är i fråga och motion Fi31 (s) yrkande 2 att gällande
räntebidragsvillkor skulle få gälla om lokaler - t.ex. kontor och skolor -byggs om till bostäder. Ett tillskott av lägenheter kommer ju då till stånd.

Det av motionärerna framförda förslaget bör vinna riksdagens anslutning.
Ett tillkännagivande i frågan till regeringen bör därför göras.

Utskottet vill emellertid för sin del tillägga att även ombyggnad av
bostadshus kan innebära ett nettotillskott av lägenheter t.ex. genom att
vindar inreds till bostäder eller genom att lokaler i huset görs om till bostäder.
Om tillskottet av bostäder är tillräckligt stort bör även i dessa fall nuvarande
räntebidragsregler gälla. Åt regeringen bör uppdras att närmare överväga
hur stort nettotillskottet av bostäder bör vara när lokaler m.m. och befintliga
bostadshus byggs om och vilka regler i övrigt som kan behövas i sammanhanget.
Även detta bör ges regeringen till känna.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 7 såvitt nu är i
fråga och i motionerna Fil6 (s) såvitt nu är i fråga samt Fi32 (s) yrkande 3
föreslås att hiss skall kunna sättas in som enda åtgärd och att denna skall
kunna anses som bostadsanpassningsåtgärd och att därmed nuvarande
räntebidragsvillkor skall tillämpas. I partimotionen föreslås också att hissbidraget
förlängs. Motionärerna anser att det många gånger vore fördelaktigt
om hiss kunde installeras som separat åtgärd.

Bostadsutskottet har flera gånger tidigare och senast i november 1988 i
betänkandet 1988/89:BoUl framhållit vikten av att hissar installeras i våra
bostäder i samband med ombyggnader. Ett fullföljande av denna uppfattning
innebär sålunda att olika åtgärder bör vidtas så att inte den utveckling bryts
som sedan några år pågår och som innebär att hissar i allt större omfattning
installeras vid ombyggnad. Bostadsutskottet anser det väsentligt att det
hissbidrag som finns liksom i dag kan kombineras med statliga bostadslån för
hissinstallationer med oförändrade räntebidragsvillkor. Därför bör som

1988/89:BoUly

förordas i motionerna installation av hiss bedömas som ombyggnad för
bostadsanpassningsändamål. Hiss bör också kunna installeras som enda
åtgärd. Nuvarande räntebidragsvillkor bör alltså tillämpas. Riksdagen bör
med anledning av vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9
yrkande 7 samt i motionerna Fil6 (s) dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga
och Fi32 (s) yrkande 3 förordats som sin mening ge regeringen till känna vad
nu anförts.

Utskottet är däremot inte berett att nu tillstyrka förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 7 såvitt däri förordas ett riksdagens
tillkännagivande om att hissbidraget skall vara kvar. Utskottet vill erinra
om att medel torde finnas så att de hissinstallationer som utförs under
innevarande budgetår kan erhålla statligt hissbidrag. En bedömning av
denna fråga bör lämpligen göras vid bostadsutskottets och riksdagens
behandling av 1989 års budgetproposition.

I motion Fi33 (s) föreslås att för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och
för hus som har byggnadsminneskvalitet nu gällande räntebidragsvillkor för
statliga ombyggnadslån bör tillämpas. Motionärerna torde avse sådana
byggnader som finns upptagna i 2 § 1 och 2 i förordningen (1983:1021) om
tilläggslån för ombyggnad av bostadshus m.m. För sådana hus kan det
statliga ombyggnadslånet i vissa fall nämligen kombineras med tilläggslån.
Frågan om tilläggslångivningen behandlar utskottet nedan.

Vad gäller frågan om statliga ombyggnadslån för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse är det inte sällan så att kostnaderna för att bygga om och
restaurera sådan bebyggelse kan vara betydande. Ett tecken härpå är att de
ovannämnda tilläggslånen ofta behövs som komplement till ombyggnadslånen
för att ombyggnaden ekonomiskt skall kunna genomföras.

Vid bedömningen av frågan har bostadsutskottet fäst avseende vid de höga
ombyggnadskostnader som ofta finns i dessa projekt och till angelägenheten
av att denna bebyggelse kan rustas upp och vidmakthållas. Det kan inte
uteslutas att en höjning av den garanterade räntan kan innebära att flera av
de projekt för vilka en ombyggnad är aktuell inte kan bära en garanterad
ränta som är väsentligt högre än den som nu tillämpas. Vid en avvägning
mellan behovet av att minska takten i ombyggandet och att få till stånd
angelägna ombyggnader av sådana hus som aktualiserats i motion Fi33 (s)
har utskottet stannat för att föreslå att för de statliga ombyggnadslånen
avseende dessa hus nu tillämpade räntebidragsvillkor bör gälla. Riksdagen
bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen detta till
känna.

Ett av motiven för regeringens förslag om höjda garanterade räntor är,
som framgått ovan, att minska efterfrågan på byggkapacitet. Med hänvisning
till att någon lejd arbetskraft inte är aktuell vid ombyggnad av småhus med
egen arbetsinsats (självbyggeri) föreslås i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fi9 yrkande 6 att för sådana ombyggnader nu gällande räntebidragsvillkor
bör tillämpas.

I motion Fi35 (c) föreslås också att nu gällande räntebidragsvillkor med
användande av en speciell byggteknik bör kunna få tillämpas för till- och
påbyggnad av småhus med prefabricerade element om åtgärden gäller
fastigheter i glesbygd.

1988/89:BoUly

2 Riksdagen 1988/89.19sami. Nr ly

I två motioner, Fil9 (s) yrkande 1 och Fi25 (s) yrkande 2, föreslås
regeringen ges ett bemyndigande. Enligt förslaget i den förstnämnda
motionen bör vid en bedömning om nuvarande räntebidragsvillkor skall
tillämpas hänsyn tas till sociala och regionala effekter. Enligt den sistnämnda
motionen bör regeringen bemyndigas besluta att dessa villkor bör gälla om
ombyggnadsverksamheten inte inkräktar på nybyggnadsverksamheten. Frågan
om sociala effekter tas upp också i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga.

Enligt bostadsutskottets uppfattning bör bemyndigande ges regeringen
eller myndighet regeringen bestämmer att besluta att nu gällande räntebidragsvillkor
skall kunna tillämpas vid ombyggnad om det är motiverat från
arbetsmarknadssynpunkt eller från bostadsförsörjningssynpunkt. Härvid
bör även det i folkpartiets partimotion yrkande 9 såvitt nu är i fråga
aktualiserade förslaget av genomgångslägenheter för flyktingar kunna
beaktas. Riksdagen bör med anledning av denna motion och motionerna
Fil9 (s) yrkande 1 och Fi25 (s) yrkande 2 som sin mening ge regeringen detta
till känna. Bemyndigandet bör också omfatta vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fi9 yrkandena 6 och 9 detta yrkande såvitt nu är i fråga
och i motion Fi35 (c) förordats om s.k. självbyggeri.

Ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att uppmärksamma
effekterna av de skilda lånevillkoren förs fram i motion Fil3 (c) yrkande 2.

Ett tillkännagivande enligt motionsförslaget torde inte vara erforderligt.
Att regeringen följer utfallet av de nya reglerna får anses självklart.
Motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet gör samma bedömning av förslaget i motion Fi32 (s) yrkande 1.
Enligt detta yrkande bör riksdagen uttala att regeringen med största
uppmärksamhet skall följa utvecklingen av boendekostnaderna. Motionsyrkandet
avstyrks.

Utformning av övergångsbestämmelserna

I propositionen föreslås, med vissa ovan redovisade undantag, att de av
regeringen föreslagna förändringarna för räntebidrag vid ombyggnad bör
tillämpas i fråga om ombyggnader för vilka preliminärt beslut om bostadslån
lämnats efter den 26 oktober 1988.

Enligt ombyggnadslåneförordningen (13 §) kan länsbostadsnämnd ge
förhandsbesked huruvida en lånesökande har beaktansvärda skäl för att
påbörja ombyggnadsarbetena utan att låneansökan har hunnit in till
nämnden.

Har förhandsbesked lämnats senast den 26 oktober 1988 är det enligt
utskottets mening rimligt att nu gällande räntebidragsvillkor tillämpas i hela
landet. Ett förslag med i huvudsak denna innebörd förs fram i motion Fil6 (s)
såvitt nu är i fråga.

Riksdagen bör med anledning av motionen som sin mening ge regeringen
detta till känna.

I flera motioner föreslås att avgörande för om de nu gällande eller de av
regeringen föreslagna villkoren skall gälla bör vara den dag låneansökan
inkommit till det kommunala förmedlingsorganet. Har ansökan registrerats

1988/89 :BoUly

hos förmedlingsorganet senast den 26 oktober 1988 bör nu gällande villkor 1988/89:BoUly
tillämpas. Förslag med i princip denna innebörd förs fram i folkpartiets
partimotion Fill yrkande 8 samt i motionerna Fil2 (s) yrkande 1, Fil5 (s),

Fi20(m) yrkande 1, Fi25 (s) yrkande 1 och Fi34 (s). I motion Fil6 (s) såvitt nu
är i fråga förslås bl.a. att för angelägna projekt som är upphandlade
nuvarande räntebidragsvillkor bör tillämpas.

Regeringens förslag till övergångsbestämmelser är uppenbarligen förestavat
av motivet att de föreslagna åtgärderna så snabbt som möjligt skall få
effekt, medan motionärernas förslag bärs upp av tanken att om en
lånesökande lämnat in sin ansökan till det kommunala förmedlingsorganet
denne då, kanske efter ett långt förberedelsearbete, haft anledning att räkna
med och baserat sina kalkyler på att bl.a. gällande räntebidragsvillkor då
skulle tillämpas.

Det finns enligt utskottets mening goda skäl för båda uppfattningarna. Det
gäller då att finna en lösning som i rimlig omfattning tillgodoser de olika
kraven. Utskottet har stannat för att föreslå följande.

Det förhåller sig onekligen så att aktiviteten på byggmarknaden är störst i
de områden där det fanns ramar för ombyggnad enligt regeringsbeslut den 5
november 1987 dvs. i de tre storstadsområdena samt i Uppsala och Håbo
kommuner. I dessa områden och kommuner finns därför anledning att vidta
åtgärder så att det eftersträvade målet om att frigöra resurser för nyproduktionen
snabbt får den effekt som regeringen uppenbarligen eftersträvar. I
dessa områden bör den av regeringen förordade övergångslösningen väljas. I
övriga landet bör den övergångsbestämmelse som förordas i de nu redovisade
motionerna gälla, dvs. nu gällande räntebidragsvillkor skall tillämpas i
ärenden som registrerats hos det kommunala förmedlingsorganet senast den
26 oktober 1988. Vad utskottet nu med anledning av förslaget i propositionen
och i motionerna förordat om övergångsbestämmelsernas utformning bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

I propositionen föreslås att dagens räntebidragsregler skall tillämpas i
fråga om sådana etapper i pågående projekt för vilka ansökan om bostadslån
lämnats in före den 26 oktober. Enligt utskottets mening bör detta
bemyndigande utvidgas till att avse också sådana etapper för vilka planeringen
är långt framskriden utan att låneansökan formellt lämnats in. Därigenom
undviks att pågående ombyggnadsarbete tvingas att avbrytas på grund av den
praxis som tillämpas i en del låneärenden vid vissa länsbostadsnämnder.

Även detta bör ges regeringen till känna.

Vad utskottet föreslagit om undantag från regeringens förslag beträffande
bostadslån för ombyggnad samt om utformning av övergångsbestämmelserna
innebär sammanfattningsvis följande.

Dagens räntebidragsvillkor kommer även fortsättningsvis att tillämpas i
hela landet och oavsett när ansökan om bostadslån aktualiseras om förhandsbesked
givits av länsbostadsnämnd senast den 26 oktober 1988, om lånet
avser ombyggnad av ålderdomshem och servicehus för äldre, om lånet gäller
ombyggnad av lokaler, kontor m.m. till bostäder om ett nettotillskott av
bostäder blir resultatet under förutsättning att tillskottet av bostäder är
tillräckligt stort. Detta gäller också vid ombyggnad av bostadshus. Hur stort

tillskott som skall erfordras får avgöras av regeringen. Nu gällande villkor
skall också tillämpas om hiss installeras. Ombyggnadslånet kan då kombineras
med hissbidrag. Oförändrade villkor skall också tillämpas vid ombyggnad
av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Regeringen har givits bemyndigande
att besluta att nu gällande villkor skall kunna tillämpas vid ombyggnad om
det bl.a. är motiverat av arbetsmarknadsskäl eller från bostadsförsörjningssynpunkt,
om det gäller genomgångsbostäder för flyktingar, om det gäller
småhus med s.k. självbyggeri och i vissa fall om det gäller byggande med
prefabricerade element.

Vad gäller övriga åtgärder, i den mån de inte föreslås undantagna redan i
propositionen, innebär utskottets beslut följande. I de tre storstadsområdena
samt i Uppsala och Håbo kommuner skall preliminärt beslut om bostadslån
för ombyggnad ha fattats senast den 26 oktober 1988 för att då gällande
räntebidragsvilikor skall tillämpas. För landet i övrigt skall dessa villkor gälla
om ansökan om ombyggnadslån registrerats hos det kommunala förmedlingsorganet
senast detta datum.

Vad i övriga motioner förordats om övergångsbestämmelsernas utformning
avstyrks av utskottet. Det gäller vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga samt motionerna FilO (s), Fil2 (s)
yrkande 2, Fil3 (c) yrkande 1, Fil9 (s) yrkande 3, Fi20 (m) yrkande 3,
miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 6 såvitt nu är i fråga och Fi31 (s)
yrkande 1. Dessa förslag låter sig inte förenas med utskottets ställningstagande
om övergångsbestämmelsernas utformning.

Vidgning av ramen för tilläggslångivningen

Under vissa förutsättningar kan tilläggslån utgå i kombination med bostadslån
för ombyggnad eller räntestöd. Bl.a. gäller detta för kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse. Lån kan också utgå för att avhjälpa mera omfattande
röt-, mögel-, fukt- och korrosionsskador i bostadshus yngre än 30 år
(miljonprogrammets bostadsområden). Också för åtgärder i syfte att minska
radondotterhalten kan tilläggslån beviljas. Tilläggslångivningens omfattning
styrs av två delramar. För innevarande budgetår är de lika stora, 115 milj. kr.
vardera för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och för miljonprogramhusen
m.fl.

I propositionen föreslås att delramen avseende tilläggslångivningen för
miljonprogrammets bostadsområden ökas med 50 milj. kr. för innevarande
budgetår till 165 milj. kr. Därigenom skapas, enligt regeringens uppfattning,
möjligheter att genomföra mycket angelägna upprustningar i dessa områden
utan att kostnaderna för sådana arbeten blir alltför betungande för de
boende.

I moderata samlingspartiets partimotion Fi4 yrkande 4 och i motion Fi26
(c) yrkande 2 föreslås att riksdagen avslår förslaget om ramökning. Motionsförslagen
är en följd av att motionärerna yrkat avslag också på förslaget om
höjda garanterade räntor för bostadslån till ombyggnad. Dessa motionsförslag
har utskottet avstyrkt ovan.

1 vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 4 föreslås att de
båda delramarna slopas fr.o.m. 1989 medan i motionerna Fil4 (s) och Fi23

1988/89: B oUly

(fp) föreslås att även delramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ökas
med 50 milj. kr. för innevarande budgetår.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande om förändring av de
garanterade räntorna för statliga ombyggnadslån avstyrker utskottet förslagen
i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 yrkande 4 och motion Fi26
(c) yrkande 2 om avslag på regeringsförslaget. Regeringens förslag tillstyrks.

Utskottet avstyrker också förslagen i motionerna Fil4 (s) och Fi23 (fp) om
vidgning av delramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hänvisning
till att utskottet ovan föreslagit att nu gällande räntebidragsvillkor för
ombyggnad av sådan bebyggelse skall tillämpas även i fortsättningen. Något
behov av ökning av delramen kan därmed inte anses föreligga.

Även vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 4
föreslås om att tilläggslåneramen helt skall slopas avstyrker utskottet.
Utskottet är inte berett att frångå tidigare och senast våren 1988 gjorda
ställningstaganden därvidlag. Långivningen bör styras av ramar.

Utskottet vill emellertid i detta sammanhang aktualisera frågan om statens
stöd till s.k. sjuka hus, en fråga som för övrigt nyligen behandlats av utskottet
(bet. 1988/89:BoU2). Utskottet beslöt då att ge regeringen till känna att bl.a.
lån- och bidragsgivningen avseende sådana hus borde ses över. I avvaktan på
att dessa överväganden och resultatet av dem blir klara är det nödvändigt att
inom ramen för nu gällande stödsystem - bl.a. småhusskadefonden och
tilläggslångivningen - bedöma statens åtgärder avseende dessa hus. Såvitt
utskottet kan bedöma torde de föreskrifter m.m. som styr denna låne- och
bidragsgivning nu vara till fyllest för att tillgodose berättigade krav på statens
insatser i sammanhanget. Skulle så inte vara fallet bör riksdagen bemyndiga
regeringen att genom dispens göra undantag från regelsystemet, allt i syfte att
skapa rimliga möjligheter när det gäller att bedöma vilka statliga åtaganden
som kan påfordras när det gäller ”sjuka hus” och i avvaktan på att de av
bostadsutskottet förordade mera långsiktiga övervägandena blir klara. Vad
nu anförts om dispens m.m. bör riksdagen med anledning av regeringens
förslag om en vidgning av tilläggslåneramen som sin mening ge regeringen till
känna.

Inriktningen av statens subventioner enligt förordningen
(1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus

Utskottet har ovan (s. 11) i sammanfattning redogjort för det s.k. RBFstödet
och för de motioner i vilka detta stöd behandlas. RBF-stödet kallas
vanligen ROT-lån (ROT = reparation, ombyggnad, tillbyggnad).

I partimotionerna Fi4 yrkande 3 från moderata samlingspartiet och i Fill
yrkande 7 från folkpartiet samt i motion Fi24 (m) yrkande 2 föreslås i princip
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att nuvarande
ROT-finansieringsregler bör ersättas med en rätt för fastighetsägare att göra
skattefria avsättningar till reparationsfonder. Ett yrkande med samma
innebörd som de nu aktuella behandlade utskottet våren 1988 (BoU
1987/88:10 s. 47). Utskottet anförde då att erfarenheterna av ROTfinansieringssystemet
i huvudsak varit goda och att det sammantaget väl fyllt
sin uppgift. Utskottet vill också erinra om att skatteutskottet våren 1988

1988/89:BoUly

(SkU 1987/88:30 s. 12-13) behandlade en motion om skattefri avsättning för
underhåll av hyresfastigheter. Skatteutskottet avstyrkte motionen bl.a. med
hänvisning till att pågående överväganden rörande företagsbeskattningen
även omfattar överväganden om beskattning av hyresfastigheter.

Bostadsutskottet, som vidhåller sitt tidigare ställningstagande, instämmer
också i vad skatteutskottet anfört om att resultatet av pågående överväganden
bör avvaktas. Motionerna avstyrks av bostadsutskottet.

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 3 föreslås att den förutsättning för
RBF-stöd som innebär att en ombyggnad skall anses ”sorn nybyggnad” för
att stöd skall utgå bör slopas.

Såvitt utskottet har sig bekant finns ingen sådan regel som förutsättning för
stöd. Motionsyrkandet avstyrks.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 8 föreslås ett
riksdagens tillkännagivande om att hyresgästyttrande och förbesiktning
angående varsamheten skall vara villkor för RBF-stöd och skatteavdrag
fr.o.m. 1989. Ett accepterande av motionärernas förslag innebär att de
förfaranderegler som finns beträffande ombyggnadslångivningen kommer
att finnas också i RBF-sammanhang.

Utskottet vill erinra om att som villkor för räntestöd - under vissa
förutsättningar - gäller att fastighetsägare som får bidrag enligt RBF skall -om hyresgästorganisationen begär det - lämna information om de beräknade
årliga kostnaderna och utgifterna för sådana underhållsåtgärder som fastighetsägaren
avser att betala med hyresintäkter.

Även om denna informationsskyldighet inte helt kan jämföras med de
förslag motionärerna för fram finner utskottet inte tillräckliga skäl nu
föreligga att införa samma förfaranderegler för RBF-stödet och skatteavdraget
som finns när det gäller ombyggnadslångivningen. Motionsyrkandet
avstyrks sålunda.

I samma motion, vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9, föreslås
i yrkande 3 att RBF-stöd skall kunna utgå även för utbyte av va-ledningar
(stambyten). 1 motion Fil2 (s) yrkande 3 föreslås riksdagen göra ett
tillkännagivande om gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll. I
denna motion framhålls betydelsen av att angelägna åtgärder kan berättiga
till räntestöd.

Även enligt utskottets mening finns goda skäl att överväga om inte också
för sådana åtgärder som tas upp i partimotionen från vänsterpartiet
kommunisterna RBF-stöd skall kunna utgå. Det kan också finnas anledning
att överväga om gränsdragningen mellan ombyggnad och underhåll behöver
justeras. Riksdagen bör med anledning av de båda motionsyrkandena som
sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts. Regeringen bör
bemyndigas genomföra de av motionärerna aktualiserade förslagen utan
riksdagens hörande.

Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus

Regeringsförslaget som redovisats ovan (s. 12) innebär bl.a. att de statliga
räntesubventionerna i form av räntebidrag och räntelån för hyres- och
bostadsrättshus minskas med 300 milj. kr. för tiden fr.o.m. den 1 juli 1989.

1988/89 :BoUly

Av besparingen avses 100 milj. kr. falla på hus byggda eller ombyggda före år
1968. Riksdagen avses våren 1989 få ta del av ett förslag om hur de föreslagna
besparingarna skall läggas ut på olika årgångar av bostadshus. Skälet till
regeringsförslaget är att eftersom värdet av ränteavdragen för villaägarna
minskar vid ett riksdagens bifall till regeringsförslaget om sänkta marginalskatter
det är motiverat att de statliga subventionerna minskas också för
hyres- och bostadsrättshus.

I tre motioner yrkas avslag på regeringsförslaget. Det gäller vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 1, folkpartiets partimotion Fill
yrkande 5 och motion Fi26 (c) yrkande 5.1 den förstnämnda motionen anförs
att regeringsförslaget innebär ökade hyror för dem som redan lider av alltför
höga hyror. Regeringsförslaget motverkar, enligt motionärerna, det övergripande
inflationsbekämpningsmålet. I de övriga två nu behandlade motionerna
anförs att regeringen i januari 1989 bör återkomma med förslag om hur
besparingen bör läggas ut. I folkpartimotionen föreslås dessutom att det nya
förslaget bör ges den profil som i januari i år förordades i partimotionen
Bo230 och som bl.a. innebär att en extra upptrappning av den garanterade
räntan med 350 milj. kr. bör göras samt att räntebidragen för ombyggnad och
underhåll minskas med 300 milj. kr. på några års sikt. I miljöpartiets
partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4, båda yrkandena såvitt nu är i fråga,
föreslås att den garanterade räntan höjs med 0,1 procentenheter i samband
med ombyggnad resp. för befintliga lån.

Utskottet finner det av regeringen valda tillvägagångssättet godtagbart.
Även om det naturligtvis kan göras gällande att det är rimligt att begära att
förslagen så långt möjligt skall ge de boende så god information som möjligt
om kommande räntebidragsvillkor får detta önskemål stå tillbaka för
uppfattningen om att det också är rimligt att regeringen i ett sammanhang,
och då i samband med att budgetpropositionen presenteras, ger en samlad
syn på hur villkoren bör utformas. Folkpartiets partimotion Fill yrkande 5,
miljöpartiets partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4, dessa båda yrkanden såvitt
nu är i fråga, samt motion Fi26 (c) yrkande 5 avstyrks med hänvisning till vad
nu anförts.

Inte heller kan utskottet instämma med motivet i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fi9 om att en marginalskattesänkning för villaägarna
inte skulle medföra att motsvarande ”besparing” inte uppstår för hyres- och
bostadsrättshusen. Yrkande 1 i motionen avstyrks sålunda.

Ett förslag som går längre än regeringens förs fram i moderata samlingspartiets
partimotion Fi4 yrkande 5 och i motion Fi24 (m) yrkande 3.
Riksdagen föreslås besluta att räntebidragen för hus byggda före år 1975 skall
upphöra fr.o.m. den 1 juli 1989.

Utskottet avstyrker förslaget med hänvisning till tidigare ställningstagande.
Senast behandlade utskottet ett motsvarande yrkande våren 1988
(BoU1987/88:10 s. 38-39).

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 föreslås att ett stimulansbidrag
för ombyggnad av kontor till bostäder i storstädernas centrala delar införs. I
motion Fi26 (c) yrkande 6 föreslås att ett stimulansbidrag om 30 000 kr. för
varje påbörjad lägenhet upp till 60 m2 skall utgå.

1988/89: BoUly

Utskottet avstyrker motionerna. Resultat av de av regeringen nu föreslagna
och av bostadsutskottet ovan tillstyrkta åtgärderna får avvaktas.

Ett tillkännagivande om vad i miljöpartiets partimotion Fi21 anförs om
bostadspolitiken begärs i motionen i yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Förslaget i
motionen som är ganska allmänt hållet bör inte behandlas inom ramen för de
trots allt ganska begränsade regeringsförslagen såvitt avser bostadsbyggandet.
Under våren 1989 kommer bostadsutskottet att behandla inriktningen
av bostadspolitiken från ett mera övergripande perspektiv. Utskottet
avstyrker med det anförda nu motionsyrkandet.

Regeringen föreslår också att den garanterade räntan vid nybyggnad höjs
med 0,1 procentenheter för projekt som fått preliminärt lånebeslut efter
utgången av år 1988. Regeringsförslaget har vunnit stöd i miljöpartiets
partimotion Fi21 yrkande 4 såvitt nu är i fråga.

Regeringsförslaget avstyrks i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Fi9 yrkande 2.

Motivet för regeringsförslaget är detsamma som för upptrappning av den
garanterade räntan för befintliga hus, nämligen de sänkta marginalskatterna
som minskar värdet av villaägarnas avdrag.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget och miljöpartiets partimotion såvitt
nu är i fråga. Motionsförslaget från vänsterpartiet kommunisterna avstyrks.

Förslaget i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 6 såvitt nu är i fråga om
att förändringarna i räntebidragsreglerna skall träda i kraft den 1 januari 1989
avstyrks av administrativa skäl.

Låneförvaltningen

I propositionen i denna del föreslås riksdagen godkänna att regeringen
träffar avtal med Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag SBAB om att
bolaget skall utveckla ett ADB-system för låne- och bidragshanteringen
m.m. hos plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna.

SBAB har åtagit sig att mot en fast ersättning av 31,2 milj. kr. svara för
utveckling av systemet, konvertering och installation samt för utbildning av
boverkets och länsbostadsnämndernas personal.

Genom ett överskridande av förslagsanslaget under elfte huvudtiteln i
statsbudgeten för innevarande budgetår B2. Länsbostadsnämnderna avses
ersättningen tillföras SBAB.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet.

Beträffande hur ersättningen skall tillföras SBAB finner utskottet att detta
bör ske på vanligt sätt genom att medel anvisas och då lämpligen på
tilläggsbudget I för budgetåret 1988/89. En sådan ordning ligger helt i linje
med de budgetprinciper som bör tillämpas. Bostadsutskottet anser därför att
finansutskottet bör föreslå riksdagen att ”till Länsbostadsnämnderna på
tilläggsbudget I till statsbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret
1988/89 anvisa ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.”

1988/89:BoUly

Förslag till utformning av hemställan

Om finansutskottet ansluter sig till vad bostadsutskottet ovan anfört bör
hemställan utformas i enlighet med vad i bilaga till detta yttrande anges.

Stockholm den 24 november 1988
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m),
Lennart Nilsson (s) (t.o.m. avsnittet Utformning av övergångsbestämmelserna),
Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m). Nils
Nordh (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Leif Olsson (fp), Rune
Thorén (c), Jan Strömdahl (vpk), Jill Lindgren (mp), Britta Sundin (s),
Berndt Ekholm (s), Ingela Gardner (m) och Sten-Ove Sundström (s)
(fr.o.m. avsnittet Vidgning av ramen för tilläggslångivningen).

Avvikande meningar

1. Bostadspolitiska åtgärder

Knut Billing, Bertil Danielsson och Ingela Gardner (alla m) anser att
utskottets yttrande under rubriken Utskottet bort ha följande lydelse:

Inledning

Utmärkande för den socialdemokratiska bostadspolitiken är inslaget av
regleringar och andra ingrepp som snedvrider bostadsmarknaden. De på
grund av ingreppen uppkomna obalanserna tas i sin tur till intäkt för nya
ingrepp och nya regleringar. Den av socialdemokraterna sedan år 1982 förda
bostadspolitiken belyser på ett mycket tydligt sätt hur planlös och ineffektiv
en sådan politik är. Den provkarta på olika, ofta motverkande, åtgärder som
kan visas upp sedan denna tidpunkt torde sakna motstycke. Inte minst gäller
detta ombyggnadsverksamheten. Som framgår av nedanstående redovisning
har dock allt byggande drabbats av regleringar i någon form.

Vid regeringsskiftet 1982 var bostadsmarknaden i huvudsak i god balans
även om det fanns ett visst överskott på bostäder. I denna situation infördes
hösten 1982 ett system med temporära hyresrabatter i form av särskilda
statsbidrag vid ny- eller ombyggnad - allt i syfte att stimulera ny- och
ombyggnadsverksamheten.

Hösten 1983 fastställdes ett tioårigt bostadsförbättringsprogram som bl.a.
syftade till att stimulera ombyggnad och upprustning av det befintliga
bostadsbeståndet. Detta program har sedermera utvärderats och så sent som
hösten 1986 företogs vissa smärre ändringar i programmet sorn bl.a. innebar
att lånemöjligheterna utökades ytterligare.

1988/89:BoUly

I samband med utvärderingen av bostadsförbättringsprogrammet hösten
1986 bemyndigades också regeringen att införa rambegränsningar för
bostadsförbättringsverksamheten på olika orter. Med stöd av detta bemyndigande
har regeringen vid inte mindre än fyra olika tillfällen beslutat om
särskilda ramar för bostadslån till ombyggnad i Stockholms-, Uppsala-,
Göteborgs- och Malmöområdet. Syftet med dessa ramar var att begränsa
ombyggnadsverksamheten i dessa områden.

Hösten 1986 infördes också både en försöksverksamhet med bidrag till
bostadskostnader efter ombyggnad - återflyttningsbidrag och ett bidrag vid
nybyggnad av vissa bostäder - nybyggnadsbidrag. Dessa stödformer avsåg att
stimulera byggverksamheten.

Utöver de nu redovisade regleringarna m.m. av bostadsbyggandet har
regeringen med användande av lagen (1971:1204) om byggnadstillstånd
m.m. begränsat byggnadsverksamheten avseende annat byggande än bostadsbyggande
i Stockholms län samt i Göteborgs och Bohus län för åren
1987, 1988 och 1989.

Byggnadsreglerande åtgärder

Det framstår mot bakgrund av ovanstående redovisning av de socialdemokratiska
ingreppen i byggmarknaden inte som förvånande att nya förslag som
innebär nya allvarliga ingrepp läggs fram. Vad som behövs är dock inte nya
regleringar utan en ökad frihet för bostadsmarknadens parter att med
utgångspunkt i de behov och den efterfrågan som finns lösa de uppkomna
problemen. Det är sålunda bara en avreglering som kan ge förutsättningar
för en balanserad bostadsmarknad. Redan av detta skäl bör de byggnadsreglerande
åtgärder som regeringen förordat avvisas.

Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 har de
hittillsvarande byggregleringarna inte heller löst några problem. Det enda
resultatet har i stället blivit att byråkratin frodas och att angeläget byggande
kraftigt försenas eller inte alls kommer till stånd. I Stockholm är sålunda
byggkvoten redan nu intecknad fram till år 1990. En effekt härav är t.ex. att
nödvändig kommersiell och annan service inte kan erbjudas i vissa bostadsområden.
Som en direkt följd av byggstoppet kan inte heller företag med en
god lönsamhet och utveckling bygga ut sin verksamhet.

Enligt bostadsutskottet är det fel att genom byggregleringar eller andra
regleringar bromsa produktiva investeringar. Dessa investeringar är naturligtvis
till gagn för hela vårt land oavsett var de kommer till stånd. Nya
arbetsplatser i storstadsområdena leder till en ökad sysselsättning även i
övriga delar av landet utan att några regionalpolitiska styrmedel behöver
tillgripas. Ingrepp av denna natur strider enligt utskottets mening även mot
regeringens i andra sammanhang nyväckta intresse för avreglering. Bostadsutskottet
delar sålunda den i motioner (m) och (fp) framförda uppfattningen
att dagens byggnadsreglerande åtgärder bör avvecklas och att några nya
regleringar inte bör komma till stånd.

Vad utskottet i denna del med anledning av folkpartiets partimotion Fill
yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion Fi26 (c) yrkande
4 bör avslås av riksdagen.

1988/89:BoUly

Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder
rn.m.

Regeringens förslag avseende räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt utgör
ytterligare ett exempel på den ryckighet och kortsiktighet som präglar den
socialdemokratiska bostadspolitiken. Sedan 1982 har ombyggnadverksamheten
ömsom stimulerats och ömsom bromsats på ett sätt som nästan
omöjliggjort ett långsiktigt målinriktat agerande för bostadsmarknadens
parter. Även i jämförelse med de tidigare åtgärderna framstår dock förslaget
till höjda garanterade räntor vid ombyggnad som ett av de mera dramatiska
ingreppen.

Ett genomförande av den förordade höjningen av de garanterade räntorna
skulle innebära att den för några år sedan högprioriterade ROT-verksamheten
i praktiken upphör. Detta därför att bruksvärdessystemet inte medger att
de kostnadsökningar som skulle bli följden kan täckas genom höjda hyror.
De som i första hand drabbas härav är alla de hyresgäster som bor i
fastigheter med upprustningsbehov. Även fastighetsägarna drabbas genom
ändrade planeringsförutsättningar och ofta dessutom genom ekonomiska
avbräck. En annan grupp som skulle få svårigheter är alla de byggföretag som
specialiserat sig på ombyggnader, eftersom de varken har personal eller
utrustning för att kunna övergå till nybyggnad.

Som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 är det naturligtvis
nödvändigt att det befintliga fastighetsbeståndet kan hållas i stånd
genom modernisering och upprustning. Finansieringssystemet vid ombyggnad
får inte ges en sådan utformning att det blir ekonomiskt ogenomförbart
att i fortsättningen renovera äldre fastigheter. Att på det sätt som regeringen
föreslår favorisera nybyggnad framför ombyggnad medför en uppenbar risk
för att vi kommer att drabbas av en ny rivningsvåg liknande den vi upplevde
under 1960-talet och i början av 1970-talet. För att undvika en sådan
utveckling måste finansieringsförutsättningarna vara desamma vid såväl nysom
ombyggnad.

Redan av de nu anförda skälen bör enligt bostadsutskottets mening
förslaget till höjda garanterade räntor vid ombyggnad avvisas. Ett ytterligare
skäl att inte genomföra förslaget är att den upprustning av äldre ålderdomshem
som nu har påbörjats inte kommer att kunna fullföljas. Sedan
riksdagen - efter en lång tids motstånd från socialdemokraterna - infört en
möjlighet att modernisera ålderdomshem med hjälp av bostadslån har
boendeförhållandena för de boende på dessa hem nu börjat förbättras. Det
framstår mot bakgrund härav som helt orimligt att kommunerna - på grund
av kraftigt försämrade finansieringsförutsättningar - nu skulle tvingas avbryta
detta angelägna arbete.

Med hänvisning till det ovan anförda bör enligt bostadsutskottets mening
dagens finansieringsförutsättningar övergångsvis fortsätta att gälla. Regeringens
förslag avseende räntebidragen till nya ombyggnadsprojekt bör
sålunda avvisas i enlighet med vad som föreslås i moderata samlingspartiets
partimotion Fi4 yrkande 2 samt i motion Fi24 (m) yrkande 1. Utskottets
ställningstagande i denna del innebär att även förslagen i folkpartiets
partimotion Fill yrkande 5 såvitt nu är i fråga samt motionerna Fil7 (c) och

1988/89:BoUly

Fi26 (c) yrkandena 1 och 3 är tillgodosedda. Ställningstagandet innebär
vidare att miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 2 såvitt nu är i fråga bör
avvisas av riksdagen.

Utskottets ovanstående ställningstagande innebär att regeringens förslag
samt övriga motioner avseende den närmare utformningen av räntebidragsvillkoren
vid ombyggnad, utformningen av övergångsbestämmelserna och
vidgning av ramen för tilläggslångivningen m.m. saknar aktualitet. I den mån
förslagen inte kan anses tillgodosedda bör de därför avvisas av riksdagen.

Utskottet vill i detta sammanhang aktualisera frågan om statens stöd till
s.k. sjuka hus, en fråga som för övrigt nyligen behandlats av utskottet (bet.
1988/89:BoU2). Utskottet beslöt då att ge regeringen till känna att bl.a. lånoch
bidragsgivningen avseende sådana hus borde ses över. I avvaktan på att
dessa överväganden och resultatet av dem blir klara är det nödvändigt att
inom ramen för nu gällande stödsystem - bl.a. småhusskadefonden och
tilläggslångivningen - bedöma statens åtgärder avseende dessa hus. I den
mån detta stödsystem inte kan anses vara till fyllest för att tillgodose
berättigade krav på statens insatser i sammanhanget bör riksdagen bemyndiga
regeringen att genom dispens göra undantag från regelsystemet, allt i syfte
att skapa rimliga möjligheter när det gäller att bedöma vilka statliga
åtaganden som kan påfordras när det gäller ”sjuka hus” och i avvaktan på att
de av bostadsutskottet förordade mera långsiktiga övervägandena blir klara.
Vad nu anförts om dispens m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Inriktningen av det statliga stödet vid ombyggnad m.m.

Även om utskottet ovan avvisat regeringens förslag till ändrade räntebidrag
vid ombyggnad m.m. finns det som framhålls i moderata samlingspartiets
partimotion Fi4 skäl att se över finansieringsreglerna vid ombyggnad. De
subventioner som i dag utgår och de regler som i övrigt styr ombyggnadsverksamheten
har bl.a. lett till att reparationer och ombyggnader i många fall
blivit alltför omfattande. Andra skäl som talar för en genomgripande
reformering av systemet är att stödet använts för at finansiera omotiverade
sammanslagningar av smålägenheter och till att finansiera vanligt eftersatt
underhåll.

Med hänvisning till det nu anförda kan bostadsutskottet ansluta sig till
förslaget i moderata samlingspartiets partimotion Fi4 att det nuvarande
finansieringssystemet för ROT-verksamheten snarast bör avvecklas och
ersättas med ett system med skattefria avsättningar till reparationsfond.
Genom ett system med reparationsfonder stimuleras fastighetsägaren till att
genomföra underhålls- och reparationsåtgärder på ett mera varsamt sätt och
till att ta ett ökat ansvar för bostadsförbättringsverksamheten, något som inte
minst skulle gagna de boende. De särskilda reparationsfonderna bör vara
fastighetsanknutna och medel från dem skall endast kunna lyftas för
modernisering och renovering av fastigheten.

Vad bostadsutskottet i övrigt med anslutning till moderata samlingspartiets
partimotion Fi4 yrkande 4 samt motion Fi24 (m) yrkande 2 anfört om
finansieringen av ombyggnadsverksamheten genom skattefria avsättningar

1988/89:BoUly

till reparationsfond m.m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att förslaget i
folkpartiets partimotion Fil 1 yrkande 7 i allt väsentligt är tillgodosett. Övriga
motionsförslag avseende räntestödet vid förbättring av bostadshus m.m.
avstyrks av utskottet.

Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus

Det finns, som framhålls i moderata samlingspartiets partimotion Fi4, starka
skäl som talar för att bostadssubventionerna bör minskas. Utskottet kan
också konstatera att det förslag till minskade räntesubventioner för vissa
årgångar hyres- och bostadsrättshus som regeringen nu för fram har stora
principiella likheter med av moderata samlingspartiet tidigare föreslagna
besparingar vad gäller räntebidragen. Till skillnad från de tidigare moderata
besparingsförslagen är dock regeringens förslag utformat på ett sådant sätt
att de faktiska effekterna för hus av olika årgångar eller med olika
upplåtelseformer inte kan beräknas. Det är naturligtvis inte rimligt att
riksdagen föreläggs ett förslag som endast utvisar den totala besparingen
utan att den konkreta utformningen redovisas.

Även om regeringen inte redovisat den konkreta utformningen av sitt
förslag kan utskottet konstatera att den förordade beparingen om 300 milj.
kr. är helt otillräcklig. Statens kostnader för räntebidragen har under de
senaste åren ökat snabbt och det är därför nödvändigt att av samhällsekonomiska
skäl genomföra mera omfattande besparingar. Som anförs i moderata
samlingspartiets partimotion Fi4 bör dock dessa besparingar kopplas till en
reformering av skattesystemet innefattande bl.a. rejäla skattesänkningar för
alla - ett förslag med denna inriktning har också lagts fram i den nu aktuella
partimotionen.

Under de nu angivna förutsättningarna är det enligt bostadsutskottets
mening både möjligt och ekonomiskt motiverat att avveckla räntebidragen
för fastigheter färdigställda före år 1975. Dessa fastigheter har producerats
till kostnader som ligger långt under de för dagens nyproduktion. De aktuella
fastigheterna bör därför väl kunna bära den ökning av kapitalkostnaderna
som en avveckling av räntebidragen innebär.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till moderata samlingspartiets
partimotion Fi4 yrkande 5 samt motion Fi24 yrkande 3 anfört om räntebidrag
för befintliga hyres- och bostadsrättshus bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att
regeringens förslag jämte hithörande övriga motioner bör avstyrkas.

Även vad i motioner föreslagits beträffande stimulansbidrag och tillkännagivande
om bostadspolitiken avstyrks av utskottet.

Vad som i propositionen föreslagits beträffande räntebidrag förnya hyresoch
bostadsrättshus, dvs. att den garanterade räntan vid nybyggnad skall
höjas med 0,1 procentenheter, kan utskottet emellertid ställa sig bakom.
Däremot bör vad som i motion Fi21 yrkande 6 föreslagits beträffande
ikraftträdande av förändringarna i räntebidragsbestämmelserna avslås av
riksdagen.

1988/89:BoUly

Låneförvaltningen

SBAB har åtagit sig att mot en fast ersättning av 31,2 milj. kr. svara för
utveckling av systemet, konvertering och installation samt för utveckling av
boverkets och länsbostadsnämndernas personal.

Genom ett överskridande av förslagsanslaget under elfte huvudtiteln i
statsbudgeten för innevarande budgetår B 2. Länsbostadsnämnderna avses
ersättningen tillföras SBAB.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner avtalet.

Förslag till utformning av hemställan

Om finansutskottet ansluter sig till vad bostadsutskottet ovan anfört bör
hemställan utformas i enlighet med följande.

Utskottet hemställer

1. beträffande byggnadsreglerande åtgärder

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Fill yrkande 4 och
med avslag på motion 1988/89:Fi26 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi4 yrkandena 2
och 4 samt 1988/89:Fi24 yrkande 1 och med avslag på proposition
1988/89:47 bilaga 4 yrkandena 1 och 2, det förstnämnda av dessa
yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motionerna 1988/89:Fi9 yrkandena
4-7 och 9, 1988/89:Fil0. 1988/89:Fill yrkandena 5, 8 och 9, det
förstnämnda av dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, 1988/89:Fil2
yrkandena 1 och 2, 1988/89:Fil3, 1988/89:Fil4, 1988/89:Fil5, 1988/
89:Fil6, 1988/89:Fil7, 1988/89:Fil9, 1988/89:Fi20, 1988/89:Fi21 yrkande
2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/89:Fi23,1988/89:Fi25,
1988/89:Fi26 yrkandena 1-3, 1988/89:Fi30, 1988/89:Fi31, 1988/
89:Fi32, 1988/89:Fi33, 1988/89:Fi34 och 1988/89:Fi35 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande statens stöd till s.k. sjuka hus

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande skattefria avsättningar till reparationsfond

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi4 yrkande 3,

1988/89: BoUly

1988/89:Fill yrkande 7 och 1988/89:Fi24 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande viss förutsättning för RBF-stöd

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi21 yrkande 3,

6. beträffande vissa förfaranderegler för RBF-stödet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 8,

7. beträffande viss översyn och utvidgningar av RBF-stödet

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi9 yrkande 3 och 1988/
89:Fil2 yrkande 3,

8. beträffande räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus
m.m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi4 yrkande 5 och
1988/89:Fi24 yrkande 3 och med avslag på proposition 1988/89:47
bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt motionerna 1988/89:Fi9
yrkande 1,1988/89:Fill yrkande 5, detta yrkande såvitt nu är i fråga,
1988/89:Fi21 yrkandena 1, 2, 4 och 5, de tre förstnämnda av dessa
yrkanden såvitt nu är i fråga, och 1988/89:Fi26 yrkandena 5 och 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande räntebidrag för nya hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen godkänner förslaget i proposition 1988/89:47 bilaga 4
yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motion 1988/89:21 yrkande 4 såvitt nu
är i fråga samt avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 2,

10. beträffande ikraftträdande av förändringarna i räntebidragsbestämmelserna att

riksdagen avslår motion 1988/89:Fi21 yrkande 6,

11. beträffande avtal med SBAB

att riksdagen godkänner vad i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande
3 föreslagits,

12. beträffande ersättning till SBAB

att riksdagen med anledning av regeringens förslag i proposition
1988/89:47 bilaga 4 yrkande 4 till Länsbostadsnämnderna på tilläggsbudget
I till statsbudgeten under elfte huvudtiteln för budgetåret
1988/89 anvisar ett förslagsanslag av 31 200 000 kr.

2. Byggnadsreglerande åtgärder

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Byggnadsreglerande åtgärder börjar med ”Det
finns” och slutar med ”tillstyrka motionsförslaget” bort ha följande lydelse:
Bostadsmarknaden, som är en av de mest genomreglerade marknaderna,
visar på ett mycket påtagligt sätt effekterna av den socialdemokratiska
regeringens förkärlek för regleringar. De ständiga ingreppen har gett en
marknad i obalans, vilket i sin tur tas till intäkt för nya ingrepp och nya
regleringar. Denna utveckling kan naturligtvis inte fortgå. Det är inte möjligt
att i längden rätta till fel och brister i den generella finanspolitiken genom
selektiva regleringar.

De hittillsvarande byggregleringarna har inte heller löst några problem.
Det enda resultatet har i stället blivit att byråkratiskt krångel och att

1988/89:BolJly

angeläget byggande kraftigt försenas eller inte alls kommer till stånd. I
Stockholm är sålunda byggkvoten redan nu intecknad fram till år 1990. Även
i Göteborg råder motsvarande förhållande. En effekt härav är t.ex. att
nödvändig kommersiell och annan service inte kan erbjudas i vissa bostadsområden.
Som en direkt följd av byggstoppet hindras expansiva och
arbetsskapande företag att vidareutveckla och bygga ut sin verksamhet.

Vad utskottet i denna del med anledning av folkpartiets partimotion Fill
yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag samt
motion Fi26 (c) yrkande 4 bör avslås av riksdagen.

3. Byggnadsreglerande åtgärder

Agne Hansson (c), Rune Thorén (c) och Jill Lindgren (mp) anser att den del
av utskottets yttrande som under rubriken Byggnadsreglerande åtgärder
börjar med ”Det finns” och slutar med ”tillstyrka motionsförslaget” bort ha
följande lydelse:

Utvecklingen på bostadsmarknaden är det mest tydliga exemplet på de
negativa effekterna av den hittills förda koncentrationspolitiken. En nödvändig
förutsättning för att komma till rätta med den uppkomna situationen och
finna en varaktig lösning på bostadsbristen och på de bostadssociala
problemen är därför en offensiv närings- och regionalpolitik - en politik som
måste baseras på en decentralistisk grundsyn. Erforderliga bostadspolitiska
åtgärder måste därför anpassas till målsättningen att skapa balans mellan och
inom regioner. Samtidigt kan naturligtvis inte människor som till följd av den
förda koncentrationspolitiken har tvingats till koncentrationsorterna försättas
i en ohållbar social situation på grund av svårigheterna att på dessa orter
finna en bra bostad till ett rimligt pris. Parallellt med insatser för att bryta
koncentrationsutvecklingen måste därför bostadspolitiska åtgärder vidtas
som syftar till att lösa de bostadsbehov som koncentrationen framtvingat.

Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt bostadsutskottets mening de
byggnadsreglerande åtgärderna inte ges den inriktning som regeringen
förordat. I enlighet med förslaget i motion Fi26 (c) bör åtgärderna i stället
utformas på ett sådant sätt att de motverkar överhettningen i storstadsområdena
och andra koncentrationsorter. Regeringens åtgärder ger inte den
avsedda omprioriteringen i koncentrationsorterna medan de hämmar en
utveckling i glesbygdsregioner. Någon generell begränsning av det oprioriterade
byggandet bör därför inte komma till stånd. Åtgärderna bör i stället ges

1988/89:BoUly

en mera regionalpolitisk prägel. En neddragning av det oprioriterade
byggandet bör därför åstadkommas främst i koncentrationsorter med ett
klart dokumenterat nybyggnadsbehov av bostäder.

För att åstadkomma den förordade begränsningen av byggandet på
koncentrationsorter bör enligt bostadsutskottets mening införas en särskild
investeringsavgift för byggande av kontors- och industrilokaler om 25 % i
enlighet med förslaget i motion Fi26 (c). Intäkterna av den förordade
avgiften bör återföras till regionen för investeringar i bl.a. bostäder.

Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i motion Fi26 (c) yrkande 4
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Regeringens
förslag, till den del det inte kan anses tillgodosett med vad utskottet ovan
anfört, samt folkpartiets partimotion Fill yrkande 4 bör avstyrkas av
riksdagen.

4. Byggnadsreglerande åtgärder

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Byggnadsreglerande åtgärder börjar med ”Det finns” och slutar
med ”tillstyrka motionsförslaget” bort ha följande lydelse:

Vad därefter rör frågan om hur regleringarna bör utformas, en fråga som
tas upp i motion Fi26 (c) yrkande 4, vill utskottet instämma i att det finns skäl
att ge regleringarna en tydligare regionalpolitisk inriktning. Överhettningen i
Stockholms län vad gäller kontorsbyggandet bidrar både till en storstadskoncentration
och till orimliga boendekostnader inom detta område. En
investeringsavgift för s.k. övrigt byggande bör tas ut med 25 %. Avgifterna
bör återföras till regionens bostadsbyggande som kompensation för de höjda
bygg- och boendekostnader som blir följden av regeringens övriga förslag.
Detta bör ges regeringen till känna.

5. Räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Plöjning av den garanterade räntan vid
ombyggnad av bostäder börjar med ”Det är” och slutar med ”föreslår
nedan” bort ha följande lydelse:

Regeringsförslaget om höjda garanterade räntor vid ombyggnad av
bostäder har tillkommit för att minska ombyggnadsverksamheten. Innan
detta förslag närmare granskas vill utskottet kortfattat göra en tillbakablick
som belyser ryckigheten i den socialdemokratiska bostadspolitiken sedan
regeringsskiftet hösten 1982.

I avsikt att upprätthålla en då alltför hög nyproduktion av bostäder
föreslog regeringen hösten 1982 att temporära hyresrabatter till bl.a.
nybyggnad av bostäder skulle kunna utgå. Följden blev att antalet tomma
lägenheter ökade. Hösten 1983 kom så regeringen med sitt i stor hast
utarbetade förslag om det s.k. ROT-programmet. Nu var det dags att raskt gå
från nyproduktion till ombyggnad av bostäder. Hösten 1986, just när
ROT-programmet hade börjat avsätta konkreta resultat, kom det första
regeringsbeslutet om vissa byggnadsreglerande åtgärder, ett beslut som
följdes upp och skärptes hösten 1987. Och nu, hösten 1988, kom regerings -

1988/89:BoUly

3 Riksdagen 1988/89.19 sami. Nr ly

förslaget om en halvering av räntebidraget till ombyggnad av sådana
bostäder som byggs om med stöd av statliga bostadslån. Folkpartiet har vid
samtliga tillfällen reserverat sig mot de nu åsyftade regerings- och riksdagsbesluten.

Den brist på långsiktighet och framförhållning som regeringens bostadspolitik
innebär har starkt bidragit till att förvärra bostadsbristen i våra
storstadsregioner och i andra överhettade områden. Den är också den
främsta orsaken till den stora ökningen av byggkostnaderna som har varit
under det senaste året. Den ryckighet som är ett resultat av regeringens
oförmåga och ovilja drabbar ytterst de boende i allmänhet och inte minst de
ungdomar som söker sin första bostad. De höga boendekostnaderna har fört
med sig att det nu kan förmärkas vissa avsättningssvårigheter också i
områden där bostadsbristen är svår.

Upphovet till de problem som regeringen nu med drastiska metoder
försöker komma till rätta med är också att räntebidragen vid ombyggnad
under en lång tid har legat på en för hög nivå. En följd härav är att
ombyggnaderna har blivit alltför omfattande och därmed också dyra och
kapitalkrävande. Det finns med hänsyn härtill i och för sig starka skäl som
talar för att bostadssubventionerna vid såväl ny- som ombyggnad behöver
minskas. Detta måste dock ske på ett mera varsamt och planmässigt sätt. Att
som regeringen föreslår i ett slag drastiskt förändra finansieringsförutsättningarna
vid ombyggnad skulle däremot få oöverskådliga konsekvenser för
ombyggnadsverksamheten. Exempel på sådana konsekvenser är en kraftigt
ökad rivning av äldre hus och ett totalt stopp av den ombyggnad av
ålderdomshem som riksdagen så sent som våren 1987 beslutat att stödja.

Utskottet tvingas sålunda konstatera att det nu framlagda regeringsförslaget
skulle få oöverskådliga konsekvenser och vara till men för de boende, för
de som är sysselsatta i byggprocessen och för byggföretagen. I skrivelser bl.a.
från SABO, HSB, Riksbyggen, Fastighetsägareförbundet. Byggentreprenörerna,
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation och Byggnadsarbetareförbundet
kritiseras regeringsförslaget. Utskottet instämmer i denna
kritik, en kritik som också förs fram i partimotioner från folkpartiet,
moderata samlingspartiet och miljöpartiet samt i motioner från centerpartiet
och moderata samlingspartiet.

Den nödvändiga minskningen av bostadssubventionerna till bl.a. ombyggnad
måste således ske under mera avvägda och planerade former. I enlighet
med förslaget i folkpartiets partimotion Fill måste minskningen dessutom
kombineras med andra åtgärder t.ex. i form av höjda barnbidrag och
flerbarnstillägg. Även andra åtgärder som underlättar en minskning av
subventionerna måste vidtas. En sådan möjlig åtgärd är skattefria avsättningar
till särskilda reparationsfonder. Genom att ett system med reparationsfonder
tillskapas ges fastighetsägarna bättre möjligheter att på ett planmässigt
och effektivt sätt underhålla sitt fastighetsbestånd samtidigt som behovet av
statliga medel för denna verksamhet minskar eller helt bortfaller.

I folkpartiets partimotion Fill förs fram ett förslag där hänsyn tas till
berättigade intressen på bostadsmarknaden - ett förslag som innebär
besparingar på flera sektorer. Detta förslag innebär, som framgått ovan,
bl.a. en upptrappning av den garanterade räntan och minskade räntebidrag

1988/89:BoUly

till ombyggnad och underhåll, minskningar som är av väsentligt mindre
omfattning än regeringens förslag och där effekten slås ut över en längre
period.

Riksdagen bör med anledning av den ovannämnda partimotionen från
folkpartiet som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om
utformningen av bostadssubventionerna. Ett förslag i enlighet med vad där
anförs bör föreläggas riksdagen i januari 1989. Övriga motioner som
behandlas i detta avsnitt får till viss del anses tillgodosedda med anledning av
vad nu anförts. Regeringsförslaget avstyrks såvitt nu är i fråga.

6. Räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Höjning av den garanterade räntan vid
ombyggnad av bostäder börjar med ”Det är” och slutar med ”föreslår
nedan” bort ha följande lydelse:

Det mest betecknande för den socialdemokratiska politik som förts sedan
år 1982 är bristen på långsiktighet och god framförhållning. Olika, ofta
varandra motverkande åtgärder har avlöst varandra i en strid ström Den ena
dagen har de garanterade räntorna trappats upp, nästa dag har de trappats
ned. På samma sätt har olika stödformer som hyresrabatter och nybyggnadsbidrag
introducerats för att komma till rätta med effekterna av den förda
politiken. Inte minst har ombyggnadsverksamheten drabbats av de ständiga
kursväxlingarna. Till detta kommer flera ändringar av fastighetsskatten.

Resultatet av den förda politiken har blivit en växande bostadsbrist,
stigande produktionskostnader, ökande boendekostnader och osäkra finansieringsvillkor
för byggverksamheten. Det säger sig självt att en sådan politik
måste ge upphov till stora svårigheter för byggindustrin, bostadsföretagen,
planerare, fastighetsägare och inte minst för de boende.

De av regeringen förordade höjningarna av de garanterade räntorna är
enligt bostadsutskottets mening ytterligare ett utslag av kortsiktighet och
brist på framförhållning. Som framhålls i centerpartiets partimotion Fi26
förefaller förslaget dessutom bygga på en bristfällig analys av dess konsekvenser.
Det är naturligtvis inte rimligt att genomföra ett så drastiskt och
långtgående förslag utan att fullt ut klargöra konsekvenserna. En effekt som
inte synes ha beaktats är att generella åtgärder av detta slag slår olika härt i
olika delar av landet. Det kan sålunda med fog ifrågasättas om bostadsbristen
i koncentrationsorterna skall få leda till att ombyggnadsverksamheten i hela
landet skall fördyras på ett så dramatiskt sätt. I många kommuner är
ombyggnads- och upprustningsverksamheten det primära sättet att tillgodose
det aktuella bostadsbehovet.

Som framhålls i motion Fi26 (c) innebär regeringens förslag att den
ombyggnadsverksamhet som tidigare ansetts så angelägen inte längre
kommer till stånd. Ett slående exempel härpå är ombyggnaden av ålderdomshem
som riksdagen - genom initiativ bl.a. från centerpartiet - så sent
som våren 1987 skapat ekonomiska förutsättningar för. Andra exempel på

1988/89: BoUly

angelägna ombygnader som inte kommer att kunna genomföras är

- ombyggnad av vindar till smålägenheter

- ombyggnader m.m. av s.k. sjuka hus

- byggande av servicelokaler som förskolor m.m.

- ombyggnader av skolor, kontor och andra lokaler till bostäder

Det är också oklart hur de förordade lånevillkoren kan komma att påverka
möjligheterna att förverkliga ombyggnadsprojekt som är berättigade till
tilläggslån, t.ex. ombyggnader av kulturminneshus och miljonprogrammets
bostäder.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag till försämrade räntebidragsvillkor
radikalt förändrade förutsättningar för en verksamhet som
samhället vid upprepade tillfällen under senare år förklarat önskvärd och
som därför stimulerats på olika sätt. Det är mot bakgrund härav naturligtvis
inte rimligt att på grundval av en uppenbarligen bristfällig beredning abrupt
genomföra så dramatiska förändringar. Som framhålls i motion Fi26 (c)
skapar panikåtgärder av detta slag bara svårigheter - inte minst när det gäller
den kommunala planeringen.

I enlighet med förslaget i motion Fi26 (c) bör målsättningen för bostadspolitiken
vara att öka tillskottet av bostäder. Det spelar härvid naturligtvis inte
någon roll om detta sker genom ny- eller ombyggnad. Det är naturligtvis
viktigt att inte de sociala målen uppges t.ex. genom att av sociala skäl
nödvändiga ombyggnader eller förbättringar av boendemiljön stoppas.

Enligt bostadsutskottets mening bör sålunda ombyggnader av bostäder
som är nödvändiga av bl.a. kvalitets- eller miljöskäl eller av sociala skäl
kunna genomföras enligt dagens regler för ombyggnadslån. Detsamma bör
gälla ombyggnader som ger ett tillskott av bostäder, t.ex. inredning av vindar
till ungdomslägenheter. Däremot bör inte ombyggnader som bedöms som
luxuösa, ersätter normalt underhåll eller leder till sammanslagning av
lägenheter komma i fråga för ombyggnadslån. Vid en sådan utformning av
lånereglerna bör enligt utskottets mening resurser kunna frigöras också för
en angelägen nyproduktion av bostäder.

Med hänvisning till det nu anförda bör riksdagen med avslag på regeringens
förslag som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet med
anledning av motion Fi26 (c) yrkandena 1 och 3 anfört. Utskottets
ställningstagande innebär att övriga motioner - i den mån de inte är
tillgodosedda genom vad utskottet nu anfört - bör avvisas av riksdagen.

7. Räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Höjning av den garanterade räntan vid ombyggnad av bostäder
börjar med ”Det är" och slutar med ”föreslår nedan” bort ha följande
lydelse:

Trots regleringar av annat byggande än bostadsbyggande byggs det i våra
storstadsområden kontor och lokaler m.m. i en så stor omfattning att
bostadsbyggandet blir kraftigt lidande. Det är uppenbarligen så att byggandet
av bostäder har en låg prioritet såväl hos politiker som byggare i dessa
områden. En följd härav är att bostadsköerna växer och att spekulationen på

1988/89:BoUly

bostadsmarknaden ökar i takt med att priser och efterfrågan ökar. Ett av de
grundläggande skälen till den uppkomna situationen är den ohämmade
storstadstillväxten. Som framhålls i miljöpartiets partimotion Fi21 måste
därför denna tillväxt stoppas. Samtidigt måste också åtgärder vidtas för att
kommma till rätta med bostadssituationen i storstäderna. En sådan åtgärd är
att avbryta den kontorisering som i dag är så vanlig och i stället åstadkomma
en ”bostadisering”, dvs. ombyggnad av kontor m.m. till bostäder.

På sikt måste också hela bostadsfinansieringssystemet ses över bl.a. med
sikte på att minska bostadssubventionerna. Bostadsutskottet kan mot
bakgrund härav ansluta sig till förslaget i miljöpartiets partimotion Fi21
yrkande 2 om att räntebidragen vid ombyggnad skall höjas med 0,1
procentenheter. Detta bör ges regeringen till känna. Regeringens förslag
samt övriga motioner bör därför avvisas av riksdagen.

8. Utformningen av övergångsbestämmelserna

Vid bifall till utskottets yttrande under rubriken Höjning av den garanterade
räntan vid ombyggnad av bostäder

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Utformning av övergångsbestämmelserna
börjar med ”Regeringens förslag” och slutar med ”övergångsbestämmelsernas
utformning” bort ha följande lydelse:

Som konstateras i folkpartiets partimotion Fil 1 har regeringens förslag till
ikraftträdande av de ny villkoren för räntebidrag vid ombyggnad närmast
retroaktiv karaktär. Det är naturligtvis inte rimligt att den byggande mitt i ett
planerings- och förberedelseskede plötsligt ges helt nya finansieringsförutsättningar
- förutsättningar som denne inte kunnat förutse och därmed inte
heller kunnat ta hänsyn till. Genom att en ombyggnad är en tidsmässigt lång
process med många inblandade parter är det normala att planeringen är långt
framskriden och avsevärda kostnader nedlagda redan innan en formell
låneansökan tillställs länsbostadsnämnden. Ofta sker också underhandskontakter
mellan den byggande och förmedlingsorganet resp. länsbostadsnämnden
redan i ett tidigt skede. Det är heller inte ovanligt att nämnden i samband
härmed har lämnat muntligt besked om hur man ser på låneansökan och att
förhandsbesked om igångsättning lämnats.

Det framstår enligt bostadsutskottets mening mot bakgrund av det nu
anförda som helt orimligt att de av regeringen förordade reglerna skall träda i
kraft den 26 oktober 1988. I stället bör ikraftträdandereglerna utformas i
enlighet med förslaget i folkpartiets partimotion Fill. De nya räntebidragsreglerna
bör sålunda gälla för ombyggnadsprojekt för vilka ansökningar om
lån inkommit till det kommunala förmedlingsorganet efter den 26 oktober
1988.

Vad bostadsutskottet nu med anslutning till folkpartiets partimotion Fill
yrkande 9 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Regeringens förslag samt övriga motioner - i den mån de inte är tillgodosedda
genom utskottets ställningstagande - bör avvisas av riksdagen.

1988/89: BoUly

9. Utformningen av övergångsbestämmelserna

1988/89:BoUly

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Utformning av övergångsbestämmelserna börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”övergångsbestämmelsernas utformning” bort
ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 6
såvitt nu är i fråga framförda uppfattningen att de nya reglerna för
räntebidrag vid ombyggnad m.m. bör träda i kraft den 1 januari 1989. Inte
minst principiella skäl talar för att ikraftträdandetidpunkten bör ligga efter
det att riksdagen fattat sitt beslut. Regeringens förslag jämte övriga motioner
bör sålunda avvisas av riksdagen.

10. Beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är yngre
än 30 år

Under förutsättning av bifall till någon av de avvikande meningarna 5 eller 6

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Leif Olsson (fp) och Rune Thorén (c)
anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Vidgning av
ramen för tilläggslångivningen börjar med ”Med hänvisning” och slutar med
”förslag tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner från folkpartiet och centerpartiet
om avslag på regeringsförslaget om minskade räntebidrag vid ombyggnad.
Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill motionerna Fi4 (m) yrkande 4
och Fi26 (c) yrkande 2 om avslag på regeringens förslag om vidgning av
tilläggslåneramen för de s.k. miljonprogramshusen.

11. Slopande av tilläggslåneramen

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Vidgning av ramen för tilläggslångivningen börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till utskottets ställningstagande om förändring av de
garanterade räntorna för statliga ombyggnadslån i viss omfattning avstyrker
utskottet förslagen i motionerna Fi4 (m) yrkande 4 och Fi26 (c) yrkande 2 om
avslag på regeringsförslaget. Motionerna Fil4 (s) och Fi23 (fp) föreslår en
vidgning av delramen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse med hänvisning
till regeringens förslag att höja ombyggnadslåneräntan även för sådana
objekt. I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 4 föreslås
att tilläggslåneramen höjs kraftigt eller slopas helt med tanke på de stora
angelägna behoven både i kulturhistoriskt intressant bebyggelse och i
miljonprogramsområdena. Utskottets beslut att inte höja ombyggnadslåneräntan
för ”kulturkåkarna” tillgodoser delvis syftet i vpk-motionen. Eftersom
varje ansökan prövas noggrant är en generell ram för tilläggslånen
emellertid lika litet motiverad som för ombyggnadslånen. Vad gäller
bostadsområden yngre än 30 år - t. ex. de miljonprogramsområden som
drabbats av sjuka-hus-sjukan har för utskottet klargjorts att behovet kraftigt
överstiger de av regeringen förslagna ramarna. Enbart Enskededalen i
Stockholm eller ett par områden i Göteborg skulle behöva ta i anspråk den

ökade ramen. Regeringen bör ges till känna vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Fi9 yrkande 4 föreslås om att ramen för tilläggslångivningen
helt skall slopas.

12. Skattefria avsättningar till reparationsfond

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Inriktningen av statens subventioner enligt
förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus
börjar med ”1 partimotionerna” och slutar med ”av bostadsutskottet” bort
ha följande lydelse:

I folkpartiets partimotion Fill framförs förslag i avsikt att minska
subventionerna. En sådan åtgärd är att införa ett system med skattefria
avsättningar till reparationsfond. Sådana fonder innebär ökade möjligheter
att bevara lägenheter och fastigheter. Därmed minskar behovet av statliga
medel till underhåll och ombyggnader. Ett förslag om avsättningar till
reparationsfonder skulle öka fastighetsägarens ansvar för sin fastighet och
bidra till att underhålls- och reparationsåtgärderna kommer att genomföras
med större varsamhet. Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag om avsättning i enlighet med vad nu anförts.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av vad i partimotionerna från
moderata samlingspartiet och folkpartiet - motion Fi4 yrkande 3 resp. Fill
yrkande 7 - och i motion Fi24 (m) yrkande 2 föreslagits som sin mening ge
regeringen till känna.

13. Vissa förfaranderegler för RBF-stödet

Jan Strömdahl (vpk) och Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Inriktningen av statens subventioner enligt
förordningen (1983:974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus
börjar med ”Även om” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande
lydelse:

Denna informationsskyldighet kan dock inte jämföras med det krav på
samråd med hyresgästerna vid bostadsförbättring som knutits till bygglov och
ombyggnadslån. Ett villkor för bygglov är hyresgästintyg eller hyresnämndsbeslut
och ett villkor för ombyggnadslån är ett yttrande från organisation av
hyresgäster att kravet på varsamhet tillgodosetts. Dessutom förutsätter
ombyggnadslånet att samrådet inleds med en noggrann förbesiktning vid
vilken parterna klarlägger de brister och kvaliteter som föreligger. De
omfattande underhålls- och reparationsåtgärder som kan genomföras med
statliga subventioner via räntestöd och skatteavdrag får inte undandras de
boendes påverkansmöjligheter. Det är trots allt deras hem det handlar om.
Utskottet finner det självklart att ett tillkännagivande i enlighet med vad i
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 8 till regeringen
föreslagits bör göras.

1988/89:BoUly

14. Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus 1988/89:BoUly

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och
bostadsrättshus börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”s. 38-39”
bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan med anledning av folkpartiets partimotion Fill
redogjort för de negativa konsekvenser som skulle bli följden av ett
genomförande av regeringens ogenomtänkta och i all hast utarbetade förslag
till ändrade ombyggnadslåneräntor. Samma kritik kan riktas mot förslaget
om upptrappning av de garanterade räntorna för hyres- och bostadsrättshus.
Utskottets kritik gäller bl.a. regeringens tillvägagångssätt för att uppnå en
besparing om 300 milj. kr. Riksdagen föreslås godkänna att besparingen
görs. Däremot skall riksdagen inte förrän senare få ta ställning till hur
besparingen skall läggas ut på olika årgångar av hus. Detta är märkligt och
helt emot den ordning som tillämpats tidigare. Ett fullständigt förslag bör
föreläggas riksdagen. Med det nu anförda har utskottet inte tagit ställning till
om en höjning av de garanterade räntorna skall ske per den 1 juli 1989.

Ett genomarbetat förslag i linje med vad i folkpartiets partimotion Fill
yrkande 5 såvitt nu är i fråga föreslagits bör föreläggas riksdagen våren 1989.
Därmed tillgodoses i allt väsentligt vad i moderata samlingspartiets partimotion
Fi4 yrkande 5 samt i motionerna Fi24 (m) yrkande 3 och Fi26 (c) yrkande
5 föreslagits. Vad nu anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Regeringsförslaget samt vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Fi9 yrkande 1, miljöpartiets partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4 båda
yrkandena såvitt nu är i fråga avstyrks.

15. Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och
bostadsrättshus börjar med ”Utskottet finner” och slutar med ”s. 38-39”
bort ha följande lydelse:

I motion Fi26 (c) anförs följande.

Regeringens förslag om en minskning av de statliga räntesubventionerna i
form av räntebidrag och räntelån för hyres- och bostadsrättshus med 300
milj. kr. från den 1 juli 1989 är bristfälligt redovisat. Det framgår inte av
propositionen hur denna minskning skall läggas ut på aktuella årgångar i
bostadsbeståndet. Det framgår inte heller vilka konsekvenser åtgärden får
för de boendes hyreskostnader. Föredraganden aviserar endast att i annat
sammanhang återkomma i denna del.

Enligt vår mening måste för att en sådan besparing skall kunna ske - även
om den kan motiveras utifrån de effekter marginalskattesänkningen får för
egnahemsägarnas underskottsavdrag - vid beslutstillfället klart framgå vilka
konsekvenser för de boende som blir följden. Vi anser därför att något beslut
i denna del inte bör fattas innan förslaget redovisats i sin helhet och
propositionen därför avslås i denna del.

Utskottet delar denna uppfattning. Riksdagen bör med bifall till motion Fi26
(c) yrkande 5, med anledning av moderata samlingspartiets partimotion Fi4

yrkande 5 och folkpartiets partimotion Fil 1 yrkande 5 såvitt nu är i fråga samt
motion Fi24 yrkande 3 avslå regeringens förslag såvitt nu är i fråga,
vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 1 och miljöpartiets
partimotion Fi21 yrkandena 2 och 4 dessa båda yrkanden såvitt nu är i fråga.

16. Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar
med ”Utskottet finnér” och slutar med ”s. 38-39” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att regeringens tillvägagångssätt är oacceptabelt. Ett
förslag om att dra in 300 milj. kr. utan att tala om vilka som drabbas borde
inte få läggas på riksdagens bord. Klart är dock att hyrorna höjs och att
inflationen får ytterligare näring om regeringens förslag förverkligas. Klart är
också att det inte kan försvaras som en rättviseåtgärd gentemot villaägarna.
Som boverket visat och utskottet tagit del av gynnas egnahemsägarna
genomsnittligt jämfört med hyresgästfamiljerna av den föreslagna marginalskattesänkningen
med ca 500-1 300 kr. per år trots minskad avdragsrätt. Den
extra hyreshöjningen kan beräknas öka klyftan med ca 200-400 kr. per år.
Utskottet avvisar regeringens förslag och de övriga förslag som försämrar
situationen för hyresgästerna, dvs. motionerna Fill yrkande 5, Fi21 (mp)
yrkandena 2 och 4 de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga samt Fi26
(c) yrkande 5. Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 1
tillstyrks sålunda.

Av vad nu anförts framgår att utskottet inte heller kan stödja förslagen i
moderata samlingspartiets partimotion Fi4 yrkande 5 och i motion Fi24 (m)
yrkande 3. Förslagen i dessa motioner torde innebära en besparing på
räntebidragsanslaget om ca 1 miljard kronor. En besparing i denna storleksordning
kan utskottet på inga villkor stödja.

17. Räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar
med ”Utskottet finner” och slutar med ”s. 38-39” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör riksdagen redan i nu förevarande sammanhang
klargöra sin avsikt om hur den i propositionen föreslagna besparingen
om 300 milj. kr. skall läggas ut. Liksom för nya hus bör den garanterade
räntan för befintliga hus höjas med 0,1 procentenheter. Riksdagen bör
föreläggas ett förslag om hur höjningen skall fördelas på årgångar med denna
inriktning.

Riksdagen bör med bifall till miljöpartiets partimotion Fi21 yrkandena 2
och 4 båda yrkandena såvitt nu är i fråga och med anledning av regeringens
förslag såvitt nu är i fråga samt med avslag på övriga i detta sammanhang
behandlade motioner som sin mening ge regeringen till känna vad nu
anförts.

1988/89:BoUly

18. Stimulansbidrag

Under förutsättning av bifall till avvikande mening 5

Erling Bager och Leif Olsson (båda fp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och
bostadsrättshus börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”får
avvaktas” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om höjda garanterade
räntor. Ett riksdagens beslut i enlighet med utskottets förslag får anses
innebära att ombyggnadsverksamheten kommer att hållas på en lämplig
nivå. Något behov av särskilda stimulansbidrag finns då inte. Utskottet
avstyrker med det anförda vad i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 och
motion Fi26 (c) yrkande 6 föreslagits om stimulansbidrag.

19. Stimulansbidrag

Agne Hansson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och
bostadsrättshus börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”får
avvaktas” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion Fi26 (c) yrkande 6 krävs särskilda stimulansbidrag för
byggande av mindre lägenheter i syfte att framför allt lindra bostadsbristen
för ungdomar. Ett särskilt stimulansbidrag till kommunerna om 30 000 kr.
för varje påbörjad lägenhet på upp till 60 m2 bör införas. För detta ändamål
bör regeringen i 1989 års budgetproposition ta upp ett anslag om 150 milj. kr.
vilket motsvarar en produktion av 5 000 lägenheter.

Vad nu anförts bör riksdagen med bifall till motionsyrkandet som sin
mening ge regeringen till känna. Miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 5 får
därmed anses vara tillgodosedd.

20. Stimulansbidrag

Jan Strömdahl (vpk) och Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets
yttrande som under rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och
bostadsrättshus börjar med ”Utskottet avstyrker” och slutar med ”får
avvaktas” bort ha följande lydelse:

Storstäderna växer oavbrutet, och kommunerna i dessa områden stimuleras
ständigt att växa. I dessa kommuner byggs kontor, hotell, konferenslokaler,
bilparkeringar och kringservice i en omfattning som inte är acceptabel.
Trots att byggregleringar sedan år 1986 funnits avseende visst byggande i våra
storstadsområden är tillväxten av kontor och andra lokaler stor. Bostadsbristen
i dessa områden och i andra koncentrationsorter är besvärande.

Visserligen kan, genom utskottets beslut, kontor byggas om till bostäder
med samma räntevillkor som hittills har gällt. Föreslagna åtgärder i avsikt att
öka bostadsbyggandet är dock inte tillräckliga. Som anförs i miljöpartiets
partimotion Fi21 yrkande 5 bör ett stimulansbidrag införas för ombyggnad av
kontor och andra lokaler till bostäder i storstädernas centrala delar.
Förslaget i motion Fi26 (c) yrkande 6, som går i samma riktning, kommer
därmed att tillgodoses i allt väsentligt.

1988/89:BoUly

Vad nu anförts med anledning av motionerna bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

21. Tillkännagivande om bostadspolitiken

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar
med ”Ett tillkännagivande” och slutar med ”nu motionsyrkandet” bort ha
följande lydelse:

I miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås
riksdagen ge regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadspolitiken.
Motionären anser att den befintliga bostadsytan skall fördelas jämnare
bland befolkningen, att den rivningsvåg skall förhindras som kan bli följden
av sämre finansieringsförutsättningar för ombyggnader. Äldre bebyggelse
skall bevaras och rustas upp på ett mera varsamt sätt än i dag. Vad utskottet
nu med anledning av motionen förordat bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Vidare bör bostadsfinansieringssystemet bl.a. utformas så att bostadsbidraget
”görs om” till ett behovsprövat bastillägg, som i glesbygden alternativt
kan användas till att täcka stora resekostnader e.d. samt att grundavdraget
i beskattningen höjs mycket kraftigt för alla. Detta är enligt miljöpartiet
en förutsättning för att bostadssubventionerna kraftigt skall reduceras -vilket miljöpartiet anser vara riktigt.

22. Räntebidrag för nya hyres- och bostadsrättshus

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Minskade räntesubventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar
med ”Utskottet tillstyrker” och slutar med ”vänsterpartiet kommunisterna
avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker regeringsförslaget och miljöpartiets partimotion beträffande
höjningen av den garanterade räntan för nyproducerade hyres- och
bostadsrättshus med hänvisning till de motiveringar som anförts med
anledning av förslaget att dra in 300 milj. kr. från befintliga hyres- och
bostadsrättshus.

Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Fi9 yrkande 2 tillstyrks
sålunda.

23. Ikraftträdande av förändringarna i
räntebidragsbestämmelserna

Jill Lindgren (mp) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Minskade subventioner för hyres- och bostadsrättshus börjar med
”Förslaget i” och slutar med ”administrativa skäl” bort ha följande lydelse:

De förslag som utskottet ovan föreslagit bör snabbt genomföras. Som
föreslås i miljöpartiets partimotion Fi21 yrkande 6 såvitt nu är i fråga bör de
träda i kraft den 1 januari 1989. Detta bör ges regeringen till känna.

1988/89 :BoUly

24. Vissa förutsättningar för statligt stöd till ombyggnad av
bostäder

Jill Lindgren (mp) anför:

Det inträffar tyvärr alltför ofta att ombyggnader och åtgärder av underhållskaraktär
görs alltför genomgripande, inte sällan mot de boendes önskan.
Tillämpningen av de regler som styr verksamheten behöver uppenbarligen
ses över. Större hänsyn bör också tas till det enskilda husets kvaliteter.
Sålunda händer det alltför ofta att t.ex. fullt fungerande köksinredningar och
solida trädörrar m.m. byts trots att detta inte är erforderligt. Ibland kan det
vara relativt enkla åtgärder som behövs för att höja husets standard och de
boendes önskemål om förbättringar. Miljöpartiet kommer under allmänna
motionstiden i januari 1989 att lämna förslag till hur de regler som styr
ombyggnads- och underhållsverksamheten bör utformas så att varsamheten
bättre än i dag beaktas. Avsteg från nybyggnadsstandard skall tillåtas.
Förnyelsen av den befintliga bebyggelsen skall ske genom varsam ombyggnad.
Ombyggnad skall prioriteras framför nybyggnad.

Miljöpartiet kommer i januari 1989 också att presentera förslag till
ändringar i det statliga bostadssubventionssystemet som innebär att ombyggnader
som tar sikte på ett ekologiskt byggande och ett byggande som innebär
energisparande skall premieras. Vad det gäller är bl.a. att ta till vara de
insikter som finns om det nära sambandet mellan energianvändning i
bostäder och miljöföroreningar orsakade av förbränning. Sådana föroreningar
har stadigt ökat under de senaste åren. Detta faktum har bl.a.
konstaterats av Brundtlandkommissionen. Även avfallshanteringen från
hushållen spelar en stor roll ur energi- och miljösynpunkt. Förslag kommer
att läggas fram om ändringar i ombyggnadsreglerna så att ombyggnader som
leder till mer effektiv resursanvändning, t. ex. energisparåtgärder, solvärmeteknik
och källsortering av sopor, undantas från räntehöjningar och i
fortsättningen får genomföras med de statliga räntebidrag som gällde före
den 26 oktober 1988.

25. Behandlingsfråga

Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Leif Olsson (fp) och Rune Thorén (c)
anför:

Vi har i avvikande meningar bl.a. när det gäller höjningen av de garanterade
räntorna vid ombyggnad av bostäder med stöd av statliga bostadslån ansett
att regeringens förslag bör avstyrkas.

Bostadsutskottets majoritet har i princip accepterat regeringens förslag
men föreslår betydande undantag. Sålunda skall de garanterade räntor som
gällde före den 26 oktober 1988 tillämpas i hela landet och oavsett när
ansökan om ombyggnadslån aktualiseras när det gäller ombyggnad av
ålderdomshem och servicebostäder för äldre, ombyggnad av kulturhistoriskt
värdefull bebyggelse, installation av hiss och - under vissa förutsättningarvid
ombyggnad av lokaler, kontor och bostadshus om ett visst nettotillskott
av bostäder blir följden av ombyggnaden. Även andra undantag föreslås av
bostadsutskottet.

1988/89:BoUly

Vid ett riksdagens bifall till utskottets förslag i huvudfrågan anser vi att de
av utskottets majoritet föreslagna undantagen bör genomföras. Vi har därför
avstått från att - ens som andrahandsyrkanden - föra fram vår uppfattning i
avvikande meningar.

1988/89 :BoUly

Bostadsutskottets förslag till utformning av hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande byggnadsreglerande åtgärder

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Filt yrkande 4 och 1988/
89:Fi26 yrkande 4,

2. beträffande räntebidrag till nya ombyggnadsprojekt såvitt frågan
inte behandlas i moment 3-8 nedan

att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89 :Fi4 yrkande 2,
1988/89:Fill yrkande 5, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1988/
89:Fil7, 1988/89:Fi21 yrkande 2 såvitt nu är i fråga, 1988/89:Fi24
yrkande 1 och 1988/89:Fi26 yrkandena 1 och 3 godkänner vad i
proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
förordats,

3. beträffande ombyggnader av ålderdomshem och servicebostäder
för äldre

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi9 yrkande 5,
1988/89:Fill yrkande 9, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, 1988/
89:Fil9 yrkande 2, 1988/89:Fi20 yrkande 2, 1988/89:Fi30 och 1988/
89:Fi32 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. beträffande ombyggnader av lokaler m.m. som ger ett tillskott av
lägenheter

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi9 yrkande 5
såvitt nu är i fråga och 1988/89:Fi31 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. beträffande hissinstallationer

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi9 yrkande 7,
1988/89:Fil6, båda yrkandena såvitt nu är i fråga, samt 1988/89:Fi32
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. beträffande en förlängning av hissbidraget

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 7 såvitt nu är i fråga,

7. beträffande ombyggnadslån för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse att

riksdagen med anledning av motion 1988/89:Fi33 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande självbyggeri, byggande med prefabricerade element
och hänsyn till sociala och regionala effekter samt genomgångsbostäder
för flyktingar

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi9 yrkandena 6
och 9 det sistnämnda såvitt nu är i fråga, 1988/89:Fill yrkande 9 såvitt
nu är i fråga, 1988/89:Fil9 yrkande 1, 1988/89:Fi25 yrkande 2 och
1988/89:Fi35 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

9. beträffande effekterna av lånevillkoren

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fil3 yrkande 2,

1988/89:BoUly

Bilaga

10. beträffande uttalande att regeringen skall följa utvecklingen av
boendekostnaderna

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi32 yrkande 1,

11. beträffande låneärenden i vilka förhandsbesked lämnats

att riksdagen med anledning av motion 1988/89:Fil6 såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande utformningen av övergångsbestämmelserna

att riksdagen med anledning av förslaget i proposition 1988/89:47
bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motionerna 1988/89:Fill
yrkande 8,1988/89:Fil2 yrkande 1,1988/89:Fil5,1988/89: Fil6, denna
motion såvitt nu är i fråga, 1988/89:Fi20 yrkande 1, 1988/89:Fi25
yrkande 1 och 1988/89:Fi34 samt med avslag på motionerna 1988/
89:Fi9 yrkande 9 såvitt nu är i fråga, 1988/89:FilO, 1988/89:Fil2
yrkande 2, 1988/89:Fil3 yrkande 1, 1988/89:Fil9 yrkande 3, 1988/
89:Fi20 yrkande 3 och 1988/89:Fi31 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande beslut om tilläggslån till åtgärder i bostadshus som är
yngre än 30 år

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1988/
89:47 bilaga 4 yrkande 2 och med avslag på motionerna 1988/89:Fi4
yrkande 4 och 1988/89:Fi26 yrkande 2 medger att beslut om tilläggslån
för sådana bostadshus får meddelas inom en ram av 165 000 000 kr.
under budgetåret 1988/89,

14. beträffande vidgning av delramen för kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fil4 och 1988/89:Fi23,

15. beträffande slopande av tilläggsläneramen
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 4,

16. beträffande statens stöd till s.k. sjuka hus

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

17. beträffande skattefria avsättningar till reparationsfond

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi4 yrkande 3, 1988/89:Fill
yrkande 7 och 1988/89:Fi24 yrkande 2,

18. beträffande viss förutsättning för RBF-stöd
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi21 yrkande 3,

19. beträffande vissa förfaranderegler för RBF-stödet
att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 8,

20. beträffande viss översyn och utvidgningar av RBF-stödet

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi9 yrkande 3 och
1988/89:Fil2 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. beträffande räntebidrag för befintliga hyres- och bostadsrättshus
att riksdagen med godkännande av förslaget i proposition 1988/89:47
bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga avslår motionerna 1988/89: Fi4
yrkande 5, 1988/89:Fi9 yrkande 1, 1988/89:Fill yrkande 5, 1988/
89:Fi21 yrkandena 2 och 4, de tre sist nämnda yrkandena såvitt nu är i
fråga, 1988/89:Fi24 yrkande 3 och 1988/89:Fi26 yrkande 5,

1988/89:BoUlv

Bilaga

22. beträffande stimulansbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1988/89: Fi21 yrkande 5 och 1988/
89:Fi26 yrkande 6,

23. beträffande tillkännagivande om bostadspolitiken

att riksdagen avslår motion 1988/89:Fi21 yrkande 1 såvitt nu äri fråga,

24. beträffande räntebidrag för nya hyres- och bostadsrättshus

att riksdagen med godkännande av förslaget i proposition 1988/89:47
bilaga 4 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och motion 1988/89:Fi21 yrkande
4 såvitt nu är i fråga avslår motion 1988/89:Fi9 yrkande 2,

25. beträffande ikraftträdande av förändringarna i räntebidragsbestämmelserna att

riksdagen avslår motion 1988/89:Fi21 yrkande 6,

26. beträffande avtal med SBAB

att riksdagen godkänner vad i proposition 1988/89:47 bilaga 4 yrkande
3 föreslagits,

27. beträffande ersättning till SBAB

1988/89:BoUly

Bilaga

gotab Stockholm 1988 16267