UU1Y (Yttrande 1996/97:UU1Y)

Utrikesutskottets yttrande 1996/97:UU1y

Utgiftsområdena 5 och 7 m.m.

1996/97

UU1y

Till finansutskottet

Finansutskottet har genom beslut den 8 oktober berett samtliga övriga utskott tillfälle att avge yttrande över proposition 1996/97:1 Budgetpropositionen för år 1997 jämte motioner, i vad avser den ekonomiska politiken och förslag till statsbudget för budgetåret 1997, utgifternas fördelning på utgiftsområden och beräkningen av statsinkomsterna, garantier, låneramar m.m. i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde.

Utrikesutskottet väljer att i det följande yttra sig över propositionens yrkanden 2 och 3, båda i berörd del, samt över de yrkanden i motionerna Fi204 (m), Fi210 (c), Fi211 (fp), Fi212 (v), Fi213 (mp), Fi214 (kd) samt Fö201 (m) som berör utskottets beredningsområde.

Propositionen

Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 1997 (prop. 1996/97:1) bl.a. att riksdagen för budgetåret 1997 beslutar om fördelning av utgifterna på utgiftsområden i enlighet med vad regeringen anfört i tabell 4.14, avsnitt 4.4.5, (yrkande 2) samt för budgetåren 1998 och 1999 godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden som riktlinjer för regeringens budgetarbete i enlighet med tabell 4.14, avsnitt 4.4.5, (yrkande 3).

Vad avser utrikesutskottets beredningsområde innebär detta att regeringen för 1997 föreslår ett utgiftstak (tusental kronor, löpande priser) för utgiftsområde 5, Utrikesförvaltning och internationell samverkan, på 2 757 203 och för utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, på 11 002 200.

Den av regeringen föreslagna, preliminära fördelningen av utgifter (miljoner kronor, löpande priser) för utgiftsområde 5 uppgår till 2 774 för 1998 och till 2 849 för 1999. För utgiftsområde 7 uppgår motsvarande förslag till 11 627 för 1998 och 11 414 för 1999.

Ovan redovisade belopp, jämte de förslag som i motsvarande delar framförts motionsvägen, redovisas i tabellarisk form i bilaga till detta yttrande.

Sammanfattning av propositionen

Vid behandlingen av den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150)
godkände riksdagen den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsom-
rådena för åren 1997–1999 som underlag för regeringens budgetarbete. I	1

regeringens budgetförslag för år 1997 har vissa omfördelningar gjorts mellan	1996/97:UU1y
utgiftsområdena. Vissa förslag kommer att påverka fördelningen av utgifter-	Bilaga
na mellan de 27 utgiftsområdena även för åren 1998 och 1999. Mot bakgrund
därav kompletteras i föreliggande proposition regeringens förslag till an-
slagsnivåer för år 1997 med en beräkning av anslagsnivåerna för åren 1998
och 1999. Uppgifterna för de två sistnämnda budgetåren är endast prelimi-
nära beräkningar utifrån nu kända förutsättningar vad avser antaganden om
den ekonomiska utvecklingen m.m. I vissa fall har aviserade besparingar tills
vidare fördelats schablonmässigt, och de redovisade beloppen skall därför,
enligt propositionen, inte ses som fastlagda nivåer för åren 1998 och 1999.
Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan
Utgiftsområdet omfattar i huvudsak förvaltningskostnader för Utrikesdepar-
tementet och de 96 utlandsmyndigheterna, bidrag till vissa internationella
organisationer, nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor, handelspolitik
samt information om Sverige i utlandet.
Utrikesdepartementet genomför för närvarande en mycket genomgripande
omorganisation för att anpassa departementet till de nya uppgifter som den
tilltagande internationaliseringen medfört. Till de områden som kommer att
ägnas särskild uppmärksamhet under de närmaste åren hör, enligt regering-
ens förslag, ett utvidgat och förstärkt EU-samarbete, stöd till FN:s och andra
internationella organisationers arbete för internationell fred, säkerhet och
mänskliga rättigheter. Bland de prioriterade verksamheterna finns även ett
utvidgat regionalt samarbete kring Östersjön.
Inom utgiftsområdet genomförs, enligt propositionen, besparingar om ca
335 miljoner kronor under budgetåret 1997, varav de största inom den freds-
bevarande verksamheten och inom utrikesförvaltningen.
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Utgiftsområdet omfattar utvecklingssamarbete med u-länder samt med stater
i Central- och Östeuropa.
Saneringen av statsfinanserna har, enligt regeringen, nödvändiggjort att
enprocentsmålet för biståndet inte kunnat upprätthållas. Regeringen har i sitt
förslag utgått från att biståndsramen skall uppgå till 0,7 % av BNI. För 1997
motsvarar detta 11 946 miljoner kronor. Beloppet utgör en sänkning med 1
414 miljoner kronor på årsbasis jämfört med budgetåret 1995/96.
För samarbetet med Central- och Östeuropa har riksdagen beslutat om ett
samarbetsprogram omfattande åren 1995/96, 1997 och 1998. 4 010 miljoner
kronor avsattes till programmet för hela perioden.
Regeringen avser att under år 1998 lämna förslag på omfattningen och in-
riktningen av samarbetet efter år 1998. Huvuddelen av insatserna avser kun-
skapsöverföring och tekniskt samarbete men även investeringar på miljö- och
energiområdet.

Motionerna

Motionsyrkandena

Utskottets yttrande omfattar berörda delar av motionerna Fi204 (m) (yrkandena 3 och 4, båda delvis), Fi210 (c) (yrkande 2, delvis), Fi211 (fp) (yrkandena 3 och 4, båda delvis), Fi212 (v) (yrkandena 2 och 3, båda delvis), Fi213 (mp) (yrkandena 2 och 3, båda delvis), Fi214 (kd) (yrkandena 2 och 3, båda delvis) samt Fö201 (m) yrkande 18.

Sammanfattning av motionerna m.m.

I ett betydande antal fall gäller att det i de motionsvis framförda alternativen till regeringens budgetförslag förekommer andra prioriteringar än regeringens såväl på anslagsnivå som på anslagspostnivå. Detta kan förekomma även om förslaget till tak för ett utgiftsområde sammanfaller med det i propositionen föreslagna. Utskottet avser återkomma till frågor rörande fördelningen av medel inom utgiftsområdena i sina betänkanden 1996/97:UU1 och 1996/97:UU2.

Som motiv för sitt budgetförslag anför Moderaterna i motion Fi204 (m) (yrkandena 3 och 4, båda delvis) beträffande utgiftsområde 5 att internationaliseringen ställer ökade krav på utrikesförvaltningen. Ett kraftfullt och framgångsrikt agerande inom EU – särskilt vad avser dess gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik liksom arbetet på en gemensam europeisk säkerhetsordning – fordrar en gedigen kompetens samt svensk närvaro i hela Europa och Medelhavsområdet. Den snabba globaliseringen fordrar också svensk diplomatisk närvaro inte bara i utomeuropeiska industriländer utan även i det dynamiska Asien och Latinamerika. Utrikesdepartementet bör återfå ansvaret för biståndspolitiken. Sida i sin nya utformning som totalövergripande biståndsverk bör avvecklas till förmån för en mer decentraliserad hantering av utvecklingsbiståndet under Utrikesdepartementets strategiska ledning. Utvecklingsbistånd via ideella organisationer skall hanteras genom en särskild beredning inom departementet.

Utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, bör omfatta insatser och stöd för att främja mänskliga rättigheter och demokrati, fattigdomsutrotning i u-länder, omvandling i Central- och Östeuropa, humanitär hjälp vid katastrofer, kriser och krig samt förebyggande, fredsbevarande och fredsskapande verksamheter som genomförs med militär trupp utomlands.

Stödet till främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati sker främst genom suveränitetsstödet till Estland, Lettland och Litauen samt stödet för uppbyggnad av rättsstaten och det civila samhällets institutioner såväl i Central- och Östeuropa som i u-länder. Därutöver görs betydande insatser via EU.

Sverige måste ha en ordentlig beredskap för snabba och effektiva insatser i samband med katastrofer. Särskilt viktig är den internationella samordningen så att svenska insatser väl kompletterar det som görs från annat håll.

Militära insatser inom FN:s ram eller i Natos genomförandestyrka, IFOR, i Bosnien-Hercegovina är Sveriges bidrag till internationell frihet och säker-

1996/97:UU1y

Bilaga

het. Uppdragen måste slutföras på ett tillfredsställande sätt, även om det tar	1996/97:UU1y
lång tid. Beredskap bör finnas för ytterligare insatser om läget så påfordrar.	Bilaga
Genom denna omläggning av biståndspolitiken, sägs det i motionen, kan
en större effekt uppnås samtidigt som utgiftsminskningar på 871 miljoner
kronor kan genomföras 1997. Den långsiktiga effekten uppgår till drygt 2
miljarder kronor.
Centerpartiet föreslår i sin motion, Fi210 (c) (yrkande 2, delvis), inga an-
slagsförändringar inom utgiftsområdena 5 och 7 jämfört med regeringens
förslag. Däremot skiljer sig motiveringarna från dem som framgår av propo-
sitionen. I några fall förekommer också förslag till andra prioriteringar inom
ramarna. Centerpartiet anför beträffande utgiftsområde 5 följande.
Även utrikesförvaltningen har under senare år fått vidkännas besparingar i
strävandena att sanera statens finanser. Samtidigt är verksamheten inom
utgiftsområdet viktig. Internationell samverkan är av grundläggande bety-
delse för Sveriges fortsatta utveckling. Frågor som ekonomi, miljö och social
utveckling måste i allt högre grad anpassas till de internationella förutsätt-
ningarna.
Det svenska EU-medlemskapet har givit oss nya möjligheter att påverka
framtiden i Europa. Sveriges arbete i olika organisationer för ökad säkerhets-
politisk stabilitet är viktigt och måste fortsätta. För Sverige är samarbetet
med Norden och inom Östersjöregionen av särskild betydelse.
Vad avser utgiftsområde 7 anförs i motionen att det internationella ut-
vecklingssamarbetet hör till vårt lands viktigaste och mest konkreta utrikes-
politiska verksamheter. Förutom motivet att visa solidaritet med människor
som har det svårt, är det ett bidrag till att angripa ett antal centrala internat-
ionella problem, vilka måste lösas om inte mänsklighetens livsbetingelser
gradvis skall försämras. Det är således ett gemensamt ansvar att angripa i
grunden gemensamma problem, som annars hotar jordens överlevnad.
Motionärerna uppmanar regeringen att snarast återkomma till riksdagen
med en redovisning av hur återgången till enprocentsmålet skall ske. Center-
partiet utvecklar sin uppfattning i denna fråga i en särskild motion om inter-
nationellt utvecklingssamarbete, vilken dock ej omfattas av detta yttrande.
Inom området internationellt bistånd finansieras också samarbetet med
Öst- och Centraleuropa. I och med Sveriges och Finlands EU-medlemskap
har Östersjösamarbetet stärkts ytterligare, och regionens ställning som en
betydelsefull del av Europa har tydliggjorts.
Barentsregionen är mycket rik på naturtillgångar, men utgör samtidigt ett
av de mest miljöförorenade områdena i Europa. Centern har i en särskild
motion betonat att Sverige måste öka sina insatser inom området.
I motionen hänvisas i övrigt till en rad andra motioner i vilka Centerpartiet
närmare utvecklar sin syn på här berörda frågor.
Folkpartiet framlägger sina yrkanden om tak för de olika utgiftsområdena i
den principiellt hållna motionen Fi211 (fp) (yrkandena 3 och 4, båda delvis),
Den ekonomiska politiken och budgetregleringen, vilken ej innehåller några
speciella motiveringar vad avser de här aktuella utgiftsområdena. Partiets
budgetförslag utgår dock från synen att enprocentsmålet i biståndet åter skall
uppnås och att nya demokratier och de allra fattigaste länderna prioriteras.	11

I Vänsterpartiets motion Fi212 (v) (yrkande 2, berörd del) föreslås ingen	1996/97:UU1y
avvikelse från regeringens förslag avseende utgiftsområde 5. Vad gäller	Bilaga
utgiftsområde 7 är avvikelsen + 1,8 miljarder kronor jämfört med proposit-
ionen. I motionen anförs att de extra medel som partiet förespråkar skall
fördelas enligt följande:

–700 miljoner kronor till multilateralt arbete, t.ex. Unicef, UNHCR m.m.,

–700 miljoner kronor till bilateralt samarbete, framför allt till Afrika och Latinamerika, men också katastrofbistånd och bistånd genom enskilda organisationer.

Under anslagsposten Samarbete med Öst- och Centraleuropa anslår Vänsterpartiet 300 miljoner kronor till ökade insatser, framför allt på miljöområdet i S:t Petersburg-regionen samt 100 miljoner kronor till samarbetet i Barentsregionen.

Vänsterpartiet anför (yrkande 3, berörd del) att regeringen inte presenterar något underlag som gör det möjligt att uppskatta vad som är rimliga utgiftsnivåer under åren 1998 och 1999. Partiet anser sig därför inte kunna godkänna regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområden för nämnda år.

Vänsterpartiets förslag avseende utgiftsområde 7 skall ses mot bakgrund av partiets i annat sammanhang motionsvis framförda krav att riksdagen antar en treårsplan för att stegvis öka biståndsanslaget till 0,8 % av BNI för 1997, 0,9 % av BNI för 1998 och 1 % av BNI för 1999.

I sin motion Fi213 (mp) (yrkandena 2 och 3, båda delvis) anför Miljöpartiet att det, vad avser utgiftsområde 5, vill dra ner utgifterna med 4 miljoner kronor inom anslaget B 1 avseende Schengenavtalet. Eftersom partiet anser att Sverige inte skall ansluta sig till nämnda avtal anser det inte heller att pengar skall anslås till ändamålet.

Vad avser internationellt bistånd (utgiftsområde 7) framhåller Miljöpartiet att det, i jämförelse med sitt tidigare förslag, nu i snabbare takt vill återgå till biståndsmålet 1 % av BNI.

1 % av BNI till bistånd och utvecklingssamarbete är, sägs det i motionen, en liten summa om man sätter den i relation till den solidaritet och det stöd som den rikare delen av världen är skyldig den fattigare delen. I generationer har de s.k. industriländerna profiterat på och utnyttjat länderna i tredje världen. Hjälp till självhjälp och utvecklingssamarbete landkategorierna emellan är nödvändigt för att snabbt ändra utsatta människors situation.

Ur säkerhetspolitisk synpunkt avtecknar sig en helt ny hotbild för Sverige, sedan järnridån fallit, det kalla kriget tagit slut och Sovjetunionen upplösts. Hotbilden för Sverige, för Europa och de flesta länder i världen domineras inte längre av vapen och arméer. Större hot är att klyftan mellan fattiga och rika ökar samtidigt som natur och miljö förstörs och naturresurserna krymper.

Det är här biståndet kommer in som ett nytt säkerhetspolitiskt instrument med stor betydelse för global stabilitet och internationella fredssträvanden. Detta är, enligt motionen, ett starkt skäl till att inte skära ytterligare i bistån-

det. Någon frysning är heller inte motiverad, utan målet att återgå till 1 % av	1996/97:UU1y
BNI skall hela tiden finnas med i budgettänkandet.	Bilaga
De nuvarande mönstren för världshandel är huvudorsaken till underut-
veckling i vissa producentländer. För överlevnad och utveckling är de flesta
utvecklingsländer beroende av export av råvaror. Samtidigt som priserna på
dessa råvaror genomgående sjunker, går priserna upp på de varor som dessa
länder importerar från industriländerna. Det är därför av stor betydelse att i
biståndspolitiken också påverka övergripande handels- och näringsstrukturer,
globalt och nationellt, i syfte att minska råvaruberoendet och stärka självtilli-
ten i u-länderna.
Hållbar utveckling måste, enligt Miljöpartiet, vara det övergripande målet i
internationellt utvecklingsarbete och handelssamarbete. En solidarisk handel
tar hänsyn till människa och miljö. Det gäller såväl tillgången på naturresur-
ser och sättet att ta fram råvaror och produktion av varor som sociala
aspekter som arbetstagarens ålder, arbetstidens omfattning och arbetsmiljön.
Det är i sammanhanget viktigt att föra en ekonomisk politik i Sverige som
stärker kronans ställning gentemot dollarn, vilket ger ökad biståndseffekt.
Behovet av ekonomiskt bistånd till det fortsatta arbetet för miljön i och
kring Östersjön är stort, liksom kärnsäkerhet och nedläggning av kärnkraft-
verk. På energiområdet behövs starthjälp till alternativ energiproduktion.
Regeringen föreslår nu ett femårigt program på sammantaget 1 miljard kro-
nor för att stödja utveckling i Östeuropa. Miljöpartiet anser att ambitionsni-
vån borde höjas, och i motionen föreslås att miljarden fördelas på tre år i
stället för på fem samt att miljöinriktningen förstärks.
Kristdemokraternas budgetförslag, vilket framläggs i motion Fi214 (kd)
(yrkandena 2 och 3, båda delvis), innebär ingen avvikelse från regeringens
förslag vad avser utgiftsområde 5. Partiets förslag rörande utgiftsområde 7
motiveras på följande sätt.
Grundläggande för biståndspolitiken är solidaritetstanken – människors
lika värde och därigenom ett gemensamt ansvar för varandra. Att vi alla hör
samman och bebor en jord som är odelbar. Syftet med biståndet är att stödja
människors egna ansträngningar och möjligheter i fattiga länder att fritt och
utan fruktan för repressalier få forma sitt samhälle.
Samtidigt som världens samlade bistånd sjunkit till den lägsta nivån på 20
år ökar klyftan mellan rika och fattiga länder.
Genom regeringens förslag, med stöd av Centerpartiet och Moderaterna,
att sänka det svenska biståndet till 0,7 % av BNI riskerar enprocentsmålet,
som beslutades 1968, att efter nästan 30 år förpassas till historieböckerna.
Kristdemokraterna motsätter sig denna sänkning. I motionen föreslås i stället
en återgång till enprocentsnivån senast år 2001 eller tidigare om ekonomin så
tillåter.
Kristdemokraternas budgetförslag för perioden 1997–1999 innebär att bi-
ståndet tillförs 7 396 miljoner kronor utöver regeringens budgetförslag. För
1997 anslås ett 1 968 miljoner kronor högre anslag än regeringens på utgifts-
område 7.
Moderaterna föreslår i sin partimotion Sveriges säkerhet och försvar, Fö201
(m) yrkande 18, att anslaget till de fredsbevarande styrkorna bör inordnas	11

under utgiftsområde 7, Internationellt bistånd. Därmed skulle 472 miljoner	1996/97:UU1y
kronor överföras för detta ändamål från utgiftsområde 6 till utgiftsområde 7.	Bilaga

Utskottets överväganden

Våren 1996 beslöt riksdagen att införa ett tak för de offentliga utgifterna. Enligt beslutet skall taket vara nominellt, flerårigt och omfatta hela den offentliga sektorn. I den här aktuella propositionen förelägger regeringen riksdagen ett förslag till beslut om fördelning av utgifterna på utgiftsområden för budgetåret 1997 samt förslag om godkännande av den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för budgetåren 1998 och 1999. Vad avser de delar av statsbudgeten som utrikesutskottet har beredningsansvar för, utgiftsområdena 5 och 7, framgår regeringens förslag (yrkandena 2 och 3, båda i berörd del) av den till detta yttrande närslutna tabellen.

Utskottet anser att regeringens förslag avseende utgiftsområde 5 är väl avvägt, varför det bör tillstyrkas. I konsekvens härmed bör förslagen i motionerna Fi204 (m), yrkandena 3 och 4 (båda delvis), Fi212 (v), yrkande 3 (delvis), och Fi213 (mp), yrkandena 2 och 3 (båda delvis), i förekommande fall avstyrkas vad avser såväl budgetåret 1997 som budgetåren 1998 och 1999. Förslagen i motionerna Fi210 (c), yrkande 2 (delvis), Fi211 (fp), yrkandena 3 och 4 (båda delvis), Fi212 (v), yrkande 2 (delvis), och Fi214 (kd), yrkandena 2 och 3 (båda delvis), avviker i förekommande fall inte från regeringens.

Utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, omfattar utvecklingssamarbete med u-länder samt med stater i Central- och Östeuropa.

I enlighet med tidigare ställningstaganden har regeringen i sitt budgetförslag utgått från att biståndsramen skall uppgå till 0,7 % av BNI. Till följd av att BNI-prognosen skrivits upp innebär regeringens förslag en höjning av utgiftstaket för utgiftsområde 7 i jämförelse med vad som förutsågs i den ekonomiska vårpropositionen 1996 (prop. 1995/96:150).

Utskottet välkomnar denna utveckling och finner anledning påpeka att förstärkningen av den svenska kronan därutöver fått som följd att biståndseffekten av anslagna medel ökats. Utskottet menar att det är angeläget att biståndsramen under den här aktuella perioden uppgår till minst 0,7 % av BNI. Sammantaget bör ramen för utvecklingssamarbete med u-länder inom utgiftsområdet i krontal uppgå minst till den av regeringen föreslagna.

Vad avser östsamarbetet bör det beslutade samarbetsprogrammet, som sträcker sig t.o.m. budgetåret 1998, fullföljas. Utskottet noterar att regeringen under 1998 avser återkomma med förslag på omfattning och inriktning av samarbetet efter år 1998. Enligt utskottets tidigare framförda uppfattning (1995/96:UU4y) måste detta innebära att taket för utgiftsområde 7, Internationellt bistånd, för 1999 sätts så att det rymmer såväl en ram för u- landsbiståndet, omfattande minst 0,7 % av BNI, som tillräckliga medel för att på ett adekvat sätt föra Östeuropasamarbetet vidare.

I motion Fö201 (m), yrkande 18, föreslås att anslaget till fredsbevarande styrkor, som enligt propositionens förslag ligger inom utgiftsområde 6, bör

överföras till utgiftsområde 7. Till följd därav föreslås att 472 miljoner kro-	1996/97:UU1y
nor överförs mellan utgiftsområdena, vilket skulle kunna påverka utgiftsta-	Bilaga
ken för båda utgiftsområdena. Utskottet anser förslaget mindre lämpligt och
att det således bör avstyrkas.
Utskottet anser i övrigt att regeringens förslag avseende utgiftsområde 7 är
väl avvägt, varför det bör tillstyrkas. I konsekvens härmed bör förslagen i
motionerna Fi204 (m), yrkandena 3 och 4 (båda delvis), Fi211 (fp), yrkan-
dena 3 och 4 (båda delvis), Fi212 (v), yrkandena 2 och 3 (båda delvis), Fi213
(mp), yrkandena 2 och 3 (båda delvis) och Fi214 (kd), yrkandena 2 och 3
(båda delvis), avstyrkas vad avser såväl budgetåret 1997 som, i förekom-
mande fall, budgetåren 1998 och 1999.
Beloppsförslaget i motion Fi210 (c), yrkande 2 (delvis), avviker i före-
kommande fall inte från regeringens.
Stockholm den 29 oktober 1996
På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m), Nils T Svensson (s), Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Urban Ahlin (s), Helena Nilsson (c), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Tone Tingsgård (s), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Lars Hjertén (m), Bodil Francke Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd) och Magnus Johansson (s).

Avvikande meningar	1996/97:UU1y
	Bilaga

1. Taken för utgiftsområdena 5 och 7

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:

Utskottet förordar de tak för utgiftsområdena 5 och 7 för 1997 och den preliminära fördelningen av utgifterna för samma utgiftsområden för 1998 och 1999 som framgår av raderna ”Moderata samlingspartiet” i bilagan till föreliggande yttrande med de motiveringar som framgår av sammanfattningen av motion Fi204, yrkandena 3 och 4 (båda i berörd del).

Utskottet vill således för utgiftsområde 5 anslå ytterligare 50 miljoner kronor för 1997 samt som riktlinjer för regeringens budgetarbete för 1998 och 1999 fördela ytterligare 33 respektive 50 miljoner kronor jämfört med propositionens förslag. För utgiftsområde 7 föreslås minskningar med 871 miljoner för 1997, 1 530 miljoner för 1998 och 2 230 miljoner för 1999.

2. Taket för utgiftsområde 7

Karl-Göran Biörsmark (fp) anför:

Utskottet förordar det tak för utgiftsområde 7 för 1997 och den preliminära fördelningen av utgifterna för samma utgiftsområde för 1998 och 1999 som framgår av raden ”Folkpartiet” i bilagan till föreliggande yttrande, i den del som är hänförlig till utgiftsområde 7, med de motiveringar som framgår av sammanfattningen av motion Fi211, yrkandena 3 och 4 (båda i berörd del).

Utskottet vill således för utgiftsområde 7 anslå ytterligare 1 200 miljoner kronor för 1997 samt som riktlinjer för regeringens budgetarbete för 1998 och 1999 fördela ytterligare 1 500 respektive 1 800 miljoner kronor jämfört med propositionens förslag.

3. Taket för utgiftsområde 7 m.m.

Eva Zetterberg (v) anför:

Utskottet förordar det tak för utgiftsområde 7 för 1997 som framgår av raden ”Vänsterpartiet” i bilagan till föreliggande yttrande, i den del som är hänförlig till utgiftsområde 7, med de motiveringar som framgår av sammanfattningen av motion Fi212, yrkande 2 (i berörd del).

Utskottet anser sig vidare, i avsaknad av tillräckligt underlag i propositionen, inte kunna godkänna regeringens förslag till preliminär fördelning av utgifterna på utgiftsområde 7 för åren 1998 och 1999, varför motion Fi212, yrkande 3 i berörd del, bör tillstyrkas. Utskottet vill således anslå ytterligare 1,8 miljarder kronor för 1997, vilket motsvarar 0,8 % av BNI, samt att biståndsramen skall uppgå till 0,9 % av BNI för 1998 och 1 % av BNI för 1999.

4. Taken för utgiftsområdena 5 och 7

Bodil Francke Ohlsson (mp) anför:

Utskottet förordar de tak för utgiftsområdena 5 och 7 för 1997 och den preliminära fördelningen av utgifterna för samma utgiftsområden för 1998 och 1999 som framgår av raderna ”Miljöpartiet de gröna” i bilagan till föreliggande yttrande med de motiveringar som framgår av sammanfattningen av motion Fi213, yrkandena 2 och 3 (båda i berörd del).

Utskottet vill således för utgiftsområde 5 föreslå minskningar med 4 miljoner kronor för 1997 samt som riktlinjer för regeringens budgetarbete för 1998 och 1999 föreslå en minskning med 4 miljoner kronor för vart och ett av åren jämfört med propositionens förslag. För utgiftsområde 7 föreslås ökningar med 1 430 miljoner för 1997, 1 860 miljoner för 1998 och 2 330 miljoner för 1999.

5. Taket för utgiftsområde 7

Ingrid Näslund (kd) anför:

Utskottet förordar det tak för utgiftsområde 7 för 1997 och den preliminära fördelningen av utgifterna för samma utgiftsområde för 1998 och 1999 som framgår av raden ”Kristdemokraterna” i bilagan till föreliggande yttrande, i den del som är hänförlig till utgiftsområde 7, med de motiveringar som framgår av sammanfattningen av motion Fi214, yrkandena 2 och 3 (båda i berörd del).

Utskottet vill således för utgiftsområde 7 anslå ytterligare 1 968 miljoner kronor för 1997 samt som riktlinjer för regeringens budgetarbete för 1998 och 1999 fördela ytterligare 2 241 respektive 3 186 miljoner kronor jämfört med propositionens förslag.

6. Överföring av medel från utgiftsområde 6 till utgiftsområde 7

Göran Lennmarker, Inger Koch, Bertil Persson och Lars Hjertén (alla m) anför:

Utskottet tillstyrker, i enlighet med vad som anförs i motion Fö201, yrkande 18, att anslaget till de fredsbevarande styrkorna bör inordnas under utgiftsområde 7, Internationellt bistånd. Därmed skulle 472 miljoner kronor överföras för detta ändamål från utgiftsområde 6 till utgiftsområde 7.

1996/97:UU1y

Bilaga

Regeringens och oppositionspartiernas förslag till fördelning av					1996/97:UU1y
utgifter på utgiftsområdena 5 och 7 1997–1999					Bilaga
Belopp i miljoner kronor
Utgiftsområde 5 - Utrikesförvaltning och internationell samverkan
	1997	1998	1999	1997	1998	1999
Regeringen	2 757	2 774	2 849	2 757	2 774	2 849
Moderata samlingspartiet	2 807	2 807	2 899	+50	+33	+50
Centerpartiet	2 757	-	-	+0	-	-
Folkpartiet	2 757	2 774	2 849	+0	+0	+0
Vänsterpartiet	2 757	-	-	+0	-	-
Miljöpartiet de Gröna	2 753	2 770	2 845	-4	-4	-4
Kristdemokraterna	2 757	2 774	2 849	+0	+0	+0

Utgiftsområde 7 - Internationellt bistånd
	1997	1998	1999		1997		1998		1999
Regeringen	11 002	11 627	11 414	11		002	11	627	11	414
Moderata samlingspartiet	10 131	10 097	9 184	-871			-1	530	-2	230
Centerpartiet	11 002	-	-			+0		-		-
Folkpartiet	12 202	13 127	13 214	+1		200	+1	500	+1	800
Vänsterpartiet	12 802	-	-	+1		800		-		-
Miljöpartiet de Gröna	12 432	13 487	13 744	+1		430	+1	860	+2	330
Kristdemokraterna	12 970	13 868	14 600	+1		968	+2	241	+3	186

Gotab, Stockholm 1996