UBU7Y (Yttrande 1995/96:UBU7Y)

Utbildningsutskottets yttrande 1995/96:UbU7y

Vissa åtgärder mot arbetslösheten, m.m.

1995/96

UbU7y

Till finansutskottet

Finansutskottet har den 12 juni 1996 beslutat att bereda bl.a. utbildningsutskottet tillfälle att avge yttrande dels över motionerna 1995/96:A45 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), 1995/96:A46 av Alf Svensson m.fl. (kds) och 1995/96:A49 av Carl Bildt m.fl. (m) om sysselsättningsåtgärder (väckta med anledning av händelse av större vikt), i de delar som berör utskottets beredningsområde, dels över proposition 1995/96:222 Vissa åtgärder för att halvera arbetslösheten till år 2000, ändrade anslag för budgetåret 1995/96, finansiering m.m. jämte de motioner som kan komma att väckas, i de delar som berör utskottets beredningsområde.

I det följande behandlar utskottet propositionens avsnitt 6 Utbildning för tillväxt och rättvisa jämte motionerna 1995/96:Fi116 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 17–20 och 22, 1995/96:Fi117 av Birger Schlaug m.fl. (mp) yrkandena 31, 50–54 och 60, 1995/96:Fi118 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkandena 9–14, 1995/96:Fi121 av Beatrice Ask m.fl. (m), 1995/96:Fi123 av Anne Wibble m.fl. (fp) yrkande 11, 1995/96:Fi126 av Carl-Johan Wilson och Kenth Skårvik (fp), 1995/96:Fi127 av Eva Eriksson (fp) och 1995/96:Fi128 av Ulf Melin (m). Vidare behandlas motionerna 1995/96:A46 av Alf Svensson m.fl. (kds) yrkandena 8 och 13 samt 1995/96:A49 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkandena 32–38, 42, 49 och 50.

Propositionen i korthet

Regeringen föreslår såvitt avser en utbildning för tillväxt och rättvisa att riksdagen godkänner att en utbildningssatsning görs i enlighet med de riktlinjer som regeringen förordar.

En särskild statlig satsning på vuxenutbildning skall göras under fem år för att under denna period åstadkomma ett kraftigt kunskapslyft för den grupp vuxna som har störst behov av utbildning och hittills har fått minst av samhällets utbildningsinsatser. Detta görs i syfte att öka sysselsättning och tillväxt. Målgruppen för den särskilda utbildningssatsningen är i första hand vuxna arbetslösa som helt eller delvis saknar treårig gymnasiekompetens. Därutöver skall satsningen också vända sig till anställda som helt eller delvis saknar denna kompetens. Övriga vuxna skall få delta i mån av plats.

Satsningen skall också bidra till att utveckla nya former för att möta vux-	1995/96:UbU7y
nas utbildningsbehov i framtiden och därmed efter femårsperioden kunna
avlösas av ett nytt vuxenutbildningssystem.
På regeringens förslag har riksdagen nyligen beslutat att den särskilda
satsningen på vuxenutbildning skall inledas redan under läsåret 1996/97.
Statliga medel motsvarande 62 000 utbildningsplatser inom den kommunala
vuxenutbildningen (komvux) samt i kvalificerad yrkesutbildning hösten 1996
har anvisats (prop.1995/96:150, UbU6y, FiU10, rskr. 304). Riksdagen god-
kände vid samma tillfälle regeringens beräkning av utgiftsområde 16: Ut-
bildning och universitetsforskning innebärande bl.a. en ökad volym på vux-
enutbildning med 28 000 platser fr.o.m. år 1997. Inom ramen för de 90 000
platserna beräknas försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning få
en ökad omfattning (+2 000 platser hösten 1997 och +2 500 platser hösten
1998). Den avses läsåret 1996/97 omfatta 1 700 platser. Dessutom har inom
ramen för vuxenutbildningssatsningen på 100 000 platser 10 000 platser per
år avsatts för folkbildningen. Statens kostnader för hela satsningen beräknas
uppgå till ca 3 miljarder kronor per år för utbildningskostnaden exkl. studie-
stöd.
Utöver de platser som avsätts för folkhögskolan och för kvalificerad yr-
kesutbildning skall kommunerna ges ansvaret för att vuxenutbildningssats-
ningen genomförs. Kommunerna skall, efter ansökan, få bidrag för vuxenut-
bildning som ligger på gymnasial nivå. Även statens skolor för vuxna skall
kunna få extra medel för gymnasial utbildning som planeras i samverkan
med kommuner. Som villkor för att få bidrag skall gälla att verksamheten
anordnas utöver den gymnasiala vuxenutbildning som erbjuds med kommu-
nala medel och att omfattningen av denna gymnasiala vuxenutbildning såle-
des inte minskas. En delegation skall få regeringens uppdrag att under ett
inledningsskede fördela medlen och följa verksamheten.
Regeringen redovisar sin avsikt att den 1 juli 1997 införa ett särskilt ut-
bildningsbidrag. Förslag härom kommer att presenteras i budgetproposition-
en till hösten. I nu förevarande proposition anger regeringen att personer
mellan 25 och 55 år som är arbetslösa bör ges möjlighet att under högst ett
studieår studera på motsvarande grundskole- eller gymnasienivå med ett
särskilt utbildningsbidrag på a-kassa/KAS-nivå. Anställda mellan 25 och 55
år med minst fem års heltids- eller deltidsanställning kan ges motsvarande
möjlighet, förutsatt att berörda lokala parter har slutit avtal där arbetsgivaren
åtar sig att som ersättare bereda plats åt en långtidsarbetslös inskriven vid
arbetsförmedlingen.
Riksdagen har tidigare beslutat om tillfälliga utbildningssatsningar inom
högskolan (senast prop. 1995/96:150, UbU6y, FiU10, rskr. 304). Dessa
kommer läsåret 1996/97 att omfatta 10 650 helårsplatser. Riksdagen god-
kände vid samma tillfälle regeringens förslag att låta den tillfälliga satsning-
en avlösas av en permanent utbyggnad med 30 000 utbildningsplatser under
perioden 1997–1999. Denna kommer att påbörjas hösten 1997 med 15 000
utbildningsplatser, en nettoökning med 4 350 platser jämfört med läsåret
1996/97. Till skillnad från vad som anfördes i proposition 1995/96:150 – att
ytterligare 10 000 platser borde tillkomma hösten 1998 – bör enligt vad
regeringen nu anför i förevarande proposition de återstående 15 000 platser-	23

na tillkomma först hösten 1999. I propositionen (s. 6.30) redovisar regering-	1995/96:UbU7y
en sin bedömning rörande fördelningen av de 30 000 platserna mellan uni-
versiteten och högskolorna.

Utskottet

Satsning på vuxenutbildning

I moderaternas kommittémotion 1995/96:Fi121 yrkas avslag på regeringens förslag till utbildningssatsning (yrk. 1). Motionärerna anser att regeringen har valt en mycket dyrbar lösning, vars effekt på antalet arbetslösa kan ifrågasättas. I stället hänvisar man till att det i kommunerna redan finns ett väl fungerande system för vuxenutbildning. Vidare åberopas ett tidigare av moderaterna framfört yrkande om resurser till komvux motsvarande den volym den av arbetsmarknadsskäl motiverade utbildningen har i dag. I yrkande 2 i samma motion anförs att det är bättre att utvidga kommunernas skyldigheter att erbjuda grundläggande vuxenutbildning till att även omfatta gymnasiekurser än att införa ett nytt projektbidrag. Härvid bör en prioritering av kärnämneskurser vara utgångspunkten för ändrade regler vad gäller grundläggande vuxenutbildning. I motion 1995/96:A49 (m) yrkande 33 – som väcktes innan förevarande proposition lagts fram – begärs förslag av regeringen om en utbyggnad med 20 000 platser på tre år i eftergymnasial utbildning tillsammans med företagen, en kvalificerad yrkesutbildning. Denna motsvarar ett uppenbart företagsbehov och skulle kunna ha en påtagligt positiv betydelse redan för dagens arbetslösa. Åberopande redan föreliggande erfarenheter av den nyligen beslutade försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning framförs i motion 1995/96:Fi121 (m) yrkande 4 att det finns all anledning för regeringen att överväga om inte en del av de av regeringen föreslagna utbildningsplatserna borde föras över till det aktuella försöket.

Utskottet anser att finansutskottet bör avstyrka yrkandet om avslag på re-
geringens förslag till utbildningssatsning. Utbildningutskottet är heller inte
berett att i detta sammanhang närmare överväga frågan om en så omfattande
förändring när det gäller kommunernas skyldigheter att erbjuda utbildning på
gymnasial nivå inom komvux som förordas i motion 1995/96:Fi121. – Såvitt
avser försöket med kvalificerad yrkesutbildning vill utskottet erinra om att
regeringen – vilket framgår av utskottets redovisning av propositionen i det
föregående – avser att avsevärt öka omfattningen jämfört med de tidigare av
riksdagen beslutade 1 700 platserna.
Med hänvisning till det anförda föreslår utbildningsutskottet att finansut-
skottet avstyrker bifall till motionerna 1995/96:Fi121 yrkandena 1, 2 och 4
samt motion 1995/96:A49 yrkande 33.
I motion 1995/96:Fi117 (mp) yrkande 50 efterlyses en mer genomtänkt pla-
nering av utbildningssatsningen. Motionärerna menar att frågan om innehål-
let i utbildningarna liksom möjligheterna för framtida anställning efter olika
utbildningar inte närmare har berörts. Ett likartat yrkande framförs i motion
1995/96:A49 (m), där det begärs förslag om ett långsiktigt kunskapsprogram.
Efter en bred undersökning av företagens fortsatta behov av högutbildade
medarbetare bör regeringen föreslå en i verkligheten förankrad strategi för	23

hur en kunskaps- och företagsexpansion skall kunna genomföras på ett öm-	1995/96:UbU7y
sesidigt stödjande sätt (yrk. 35).
Utskottet vill med anledning av motionerna peka på att regeringen i propo-
sitionen utförligt redovisar förhållandena på arbetsmarknaden för arbetsta-
gare på skilda utbildningsnivåer. Bilden som framträder är tydlig. Låg ut-
bildning ger generellt sämre förutsättningar att få fotfäste och att lyckas på
arbetsmarknaden. Den av regeringen redovisade strategin är lika tydlig,
nämligen att höja de lågutbildades kompetensnivå så att den motsvarar efter-
frågan och möjliggör fortsatt lärande. Den breda satsning över hela utbild-
ningsområdet – inklusive högskolan som utskottet återkommer till i det
följande – som nu avses, skall bidra till att skapa goda förutsättningar för det
livslånga lärandet. Satsningen skall främja individernas förmåga att stärka
sin ställning i arbetslivet samtidigt som näringslivet och offentlig sektor får
möjlighet till en betydande kompetenshöjning. För att möta behovet i nä-
ringslivet av hög kompetens inom naturvetenskap och teknik anger regering-
en att inriktningen på utbyggnaden av högskolan bör vara att minst hälften av
platserna skall avse naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.
Utskottet anser med hänvisning till det anförda att de nu berörda yrkan-
dena i motionerna 1995/96:Fi117 och 1995/96:A49 inte bör föranleda någon
riksdagens särskilda åtgärd, varför finansutskottet bör avstyrka desamma.
Enligt motion 1995/96:Fi117 (mp) yrkande 51 bör nu tillfället utnyttjas att
göra en rejäl insats för att ge de arbetslösa med specifika läs- och skrivsvå-
righeter en god undervisning, så att de får tillgång till läsning och skrivning,
två så viktiga medel för ett aktivt deltagande inte bara i arbetslivet utan även
i hela den demokratiska processen. Motionärerna erinrar om Miljöpartiet de
grönas förslag tidigare under våren (med anledning av proposition
1995/96:105 med förslag till tilläggsbudget för innevarande år) att 50 miljo-
ner kronor skall avsättas till särskilda satsningar på detta område (mot.
1995/96:Jo16 yrk. 2).
Utskottet vill än en gång (jfr 1995/96:UbU6y s. 13) erinra om att det enligt
skollagen (4 kap. 1 §) ingår i kommunernas skyldighet att uppmärksamma
problemen för barn med speciella läs- och skrivsvårigheter. När det gäller
vuxna vill utskottet likaså peka på att varje kommuninvånare har rätt att delta
i grundläggande vuxenutbildning från och med det andra kalenderhalvåret
det år han fyller 20 år, om han saknar sådana färdigheter som normalt uppnås
i grundskolan och är bosatt i landet (11 kap. 10 § skollagen). Utskottet utgår
från att kommunerna känner ett grundläggande ansvar för individer med de
svårigheter som nu är i fråga. Inget bör hindra kommunerna att med egna
resurser, t.ex. genom uppsökande verksamhet, vidta de åtgärder som de
finner lämpliga. I den mån det uppdagas att individer som ingår i den av
regeringen angivna målgruppen för den nu aktuella satsningen har de speci-
ella problem som motionärerna åsyftar utgår utskottet från att utbildningsan-
ordnaren ger dessa särskilt stöd. Utskottet är emellertid inte berett att föreslå
riksdagen ett särskilt uttalande om ändrad målgrupp i enlighet med vad mot-
ionärerna förordar. Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att finansut-
skottet avstyrker förevarande yrkande.
	23

För att bl.a. minska orättvisorna i studiefinansieringen enligt regeringens	1995/96:UbU7y
förslag bör nedre åldersgränsen för studier ”via a-kassa” höjas till 35 år,
föreslås det i motion 1995/96:Fi117 (mp) yrkande 60. Vidare bör enligt
motionärerna den övre gränsen med hänsyn till de äldre arbetslösas speciella
situation tas bort.
Utskottet har inget att erinra mot de åldersgränser som anges i proposition-
en. Det finns skäl att i sammanhanget erinra om vissa övriga villkor som
avses bli knutna till det särskilda utbildningsbidraget. Det skall rikta sig till
personer som är mellan 25 och 55 år, inskrivna som arbetssökande hos ar-
betsförmedling, och saknar utbildning motsvarande grundskolekompetens
eller kompetens motsvarande fullgjord utbildning inom ramen för den treå-
riga gymnasieskolan. Den arbetssökande skall vara berättigad till a-kassa
eller KAS. För arbetstagare mellan 25 och 55 år som saknar utbildning på
nämnd nivå och som är kvalificerade för a-kassa eller KAS skall gälla att den
anställde har en arbetslivserfarenhet motsvarande minst fem års hel- eller
deltidsanställning. Enligt utskottets uppfattning är det angeläget att tidigt
kunna fånga upp de grupper i arbetslivet som har alltför låg utbildningsnivå.
Finansutskottet bör med hänvisning härtill avstyrka yrkande 60 i motion
1995/96:Fi117.

I motion 1995/96:Fi116 (v) yrkande 20 begärs ett uttalande av riksdagen om att särskilt utbildningsbidrag skall utgå för hela den studietid som behövs för att kortutbildade och arbetslösa personer skall kunna fullfölja sina studier. Det anförs i motionen att det är få människor som på ett år kommer att hinna med att få gymnasiekompetens. I yrkande 22 samma motion föreslås att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten för arbetslösa akademiker med naturvetenskaplig eller teknisk grundexamen att få särskilt utbildningsbidrag under ett år för att genomgå praktisk-pedagogisk utbildning.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Som redan framgått är det meningen att det särskilda utbildningsbidraget skall kunna erhållas under ett studieår för att komplettera grundskolekompetens eller kompetens upp till motsvarande treårig gymnasieskola. Regeringen påpekar att det efter den här tiden ges möjlighet att studera ”inom ramen för ordinarie studiestöd”. Det innebär att den studerande då har möjlighet att fortsätta studierna med studiemedel enligt bestämmelserna i 4 kap. studiestödslagen (1973:349). Vidare finns möjlighet, om villkoren härför är uppfyllda, att studera vidare med hjälp av det särskilda vuxenstudiestödet, svux, (7 kap. samma lag) eller med bidrag enligt bestämmelserna i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, svuxa. Utskottet är inte berett att förorda en ändring i nu berört avseende av de villkor för det nu aktuella särskilda utbildningsbidraget som regeringen har angivit i propositionen. Motionärernas förslag skulle antingen medföra en ökad kostnad för staten som kan bli svår att kontrollera, eller – vid en för staten given kostnad

–en mindre volym på ifrågavarande satsning räknat i antalet studerande.

Ej heller beträffande målgruppen och det ändrade syftet med vuxenutbildningssatsningen är utskottet berett att ställa sig bakom motionärernas förslag

om att inom ramen för den nu aktuella satsningen bereda arbetslösa akade-	1995/96:UbU7y
miker möjlighet att genomgå en praktisk-pedagogisk utbildning.
Med det anförda föreslår utbildningsutskottet att finansutskottet avstyrker
bifall till yrkandena 20 och 22 i motion 1995/96:Fi116. Finansutskottet bör
därjämte föreslå riksdagen att godkänna vad regeringen anfört om syftet med
och målgrupp för den särskilda utbildningssatsningen i den mån det inte
berörts i det föregående.
Med hänvisning till att utskottet sålunda inte har något att erinra mot syftet
med satsningen på vuxenutbildning och avsikten att utforma studiefinansie-
ringen för arbetslösa och de i arbetslivet som saknar grundskole- eller gym-
nasieutbildning på ett sådant sätt att den faktiskt bidrar till rekrytering av
studerande bör motionerna 1995/96:Fi126 (fp) och 1995/96:Fi127 (fp) av-
styrkas av finansutskottet, den senare i motsvarande del. I den förra motionen
föreslås att även arbetsskapande kulturprojekt inom folkbildningen skall
kunna erhålla ekonomiskt stöd ur de medel som anslås för vuxenutbildnings-
projekt. I den senare föreslås att regeringens kommande förslag innefattar en
sådan ändring i vad regeringen nu anför som tillgodoser egenföretagares och
närståendes till egenföretagare möjlighet att få del av särskilt utbildningsbi-
drag.
En lägre utbyggnadstakt när det gäller komvux och en annan fördelning av
vuxenutbildningssatsningen mellan komvux å ena sidan och folkbildningen
(folkhögskolan och studieförbunden) å den andra förordas av Kristdemokra-
terna i motion 1995/96:Fi118 yrkandena 10 och 11. För att kvalitetskraven
skall kunna uppfyllas och utbildningsanordnarna få rimliga planeringsförut-
sättningar bör enligt motionärerna endast 10 000 nya permanenta platser
inom komvux inrättas år 1997 och resurser för studiemedel anvisas i motsva-
rande grad. Motionärerna vill att 180 miljoner kronor skall anvisas för bud-
getåret 1997 utöver regeringens förslag till nya permanenta platser på folk-
högskolor och särskilt hos studieförbunden. Även Vänsterpartiet förordar i
motion 1995/96:Fi116 yrkande 18 en annan fördelning av vuxenutbildnings-
satsningen, nämligen 15 000 platser i folkhögskolan och 85 000 platser inom
vuxenutbildning anordnad av kommuner och andra utbildningsanordnare. En
utökning av platserna inom folkhögskolan skulle ge nya folkhögskolor en
möjlighet att starta sin verksamhet utan att någon minskning behöver ske på
de redan etablerade skolorna, anför motionärerna.
Utskottet har i sitt yttrande över den ekonomiska vårpropositionen (prop.
1995/96:150, UbU6y) tillstyrkt regeringens där framförda förslag såvitt avser
utbildningssatsningens omfattning. Utskottet ser ingen anledning att nu göra
någon annan bedömning. Vad gäller folkhögskolan och studieförbunden
noterar utskottet att regeringen tydligt har markerat att kommunerna inom
ramen för vuxenutbildningssatsningen skall kunna anlita olika utbildnings-
anordnare, bl.a. såväl folkhögskolor som studieförbund och enskilda utbild-
ningsanordnare. Det har enligt utskottets mening stort värde att kommunerna
på detta sätt dels får den helt övervägande delen av ansvaret för vuxenutbild-
ningssatsningen, dels får frihet att välja den organisation och utnyttja de
utbildningsanordnare som är effektivast och som bäst svarar mot målgrup-
	23

pernas behov och de lokala förutsättningarna, vilka självfallet varierar mellan	1995/96:UbU7y
kommunerna.
Med hänvisning till det anförda förordar utbildningsutskottet att finansut-
skottet avstyrker motionerna 1995/96:Fi116 yrkande 18 samt 1995/96:Fi118
yrkandena 10 och 11.
Vänsterpartiet föreslår i motion 1995/96:Fi116 yrkande 19 att även folkhögs-
kolor skall kunna anordna basår.
Utskottet utgår från att kommunerna skall kunna utnyttja folkhögskolor
även för att anordna basår. Något tillkännagivande om detta är därför inte
behövligt, varför finansutskottet bör föreslå att riksdagen avslår yrkandet.
I tre motioner tas frågan om personliga utbildningskonton upp. Motionärerna
i motion 1995/96:Fi121 (m) yrkande 3 begär ett uttalande av riksdagen om
vad i motionen anförts om sådana konton för vuxnas utbildning och hänvisar
till partimotionen 1995/96:A49 (m) yrkande 36, där ett system med person-
liga utbildningskonton närmare utvecklas. Ett likartat förslag framförs av
Kristdemokraterna i motionerna 1995/96:Fi118 yrkande 13 och 1995/96:A46
yrkande 8.
Utbildningsutskottet har vid två tillfällen tidigare under innevarande
riksmöte behandlat motionsyrkanden med förslag om en ordning med indivi-
duella utbildningskonton och då avstyrkt dem (1995/96:UbU2y och UbU6y).
Studiestödsutredningen har nyligen överlämnat sitt slutbetänkande (SOU
1996:90) Sammanhållet studiestöd till regeringen. Regeringens övervägan-
den och förslag med anledning av det betänkandet bör avvaktas, innan riks-
dagen uttalar sig om formerna för ett framtida studiestödssystem. Utskottet
avstyrker därmed förevarande yrkanden.
I motion 1995/96:Fi118 (kds) yrkande 12 föreslås att riksdagen beslutar att
barntillägget i det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa, svuxa, återin-
förs. Även detta yrkande bör riksdagen avslå med hänvisning till beredning-
en av Studiestödsutredningens förslag.
Ett uttalande av riksdagen om krav på ökade insatser från näringslivet vad
gäller arbetsplatsförlagd utbildning, praktik och fortbildning begärs i motion
1995/96:Fi117 (mp) yrkande 52. Det handlar, anförs det i motionen, t.ex. om
att tidigt väcka ungdomars intresse genom att ställa upp med meningsfull
praktik för skoleleverna. Motionärerna kommer också in på frågan om ökad
samverkan med näringslivet när det gäller högre utbildning. Företagen borde
kunna gå in med t.ex. fortbildning av lärare och forskare.
Utskottet, som längre fram i detta yttrande går närmare in på frågan om
samverkan mellan näringsliv och högskola, har inget att erinra mot syftet
med motionen. Regeringen har ägnat ett särskilt avsnitt av propositionen
(s. 6.20) åt frågan om samverkan mellan kommunen, arbetsförmedlingen och
det lokala arbetslivet. Strävan bör bl.a. vara att gemensamt hitta former för
att inventera den lokala arbetsmarknadens utbildnings- och kompetensbehov.
Som utskottet ser det bör detta bl.a. kunna innebära att näringslivet så långt
det är möjligt tillmötesgår utbildningsanordnarens behov av praktikplatser,
när utbildningen kräver sådana. Det bör i sammanhanget påpekas att rege-
ringen utgår från att lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning i	23

betydande utsträckning kan utformas och utvecklas efter lokala behov i sam-	1995/96:UbU7y
spel mellan komvux och det lokala näringslivet.
Utskottet förutsätter att näringslivet tar sitt ansvar i nu berört hänseende.
Förslaget om ett tillkännagivande av riksdagen i enlighet med yrkandet bör
avstyrkas av finansutskottet.
I tre motionsyrkanden berörs lärlingsutbildningen. Lärlingssystem bör enligt
motion 1995/96:Fi117 (mp) yrkande 54 ingå som en naturlig del i både ung-
doms- och vuxenutbildning. Företag med mer än ett visst antal anställda bör
ta emot lärlingar för utbildning. I moderaternas partimotion 1995/96:A49
yrkande 42 begärs förslag om ett brett lärlingsprogram med introduktion den
1 januari 1997 i enlighet med vad som anförts i motionen. Om yrkesinriktad
utbildning mer målmedvetet integreras i företagen, förbättras effektiviteten.
Som ett viktigt inslag i en ny arbetsmarknadspolitik nämns i Kristdemokra-
ternas partimotion 1995/96:A46 yrkande 13 som exempel praktik/lärlings-
system för ungdomar.
Utskottet erinrar om att regeringen i den förevarande propositionen ägnar
ett särskilt avsnitt åt lärlingsutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att sådan utbildning bör kunna
utnyttjas betydligt mer än vad som sker i dag, inte minst när man vänder sig
till vuxna som vill ha yrkesutbildning och föredrar en i stor utsträckning
arbetsplatsförlagd utbildning framför ren skolutbildning. Lärlingsutbildning
och arbetsplatsförlagd utbildning kan i betydande utsträckning utformas och
utvecklas efter lokala behov i samspel mellan komvux och det lokala nä-
ringslivet som en utbildning till stor del på arbetsplats, med eller utan an-
ställning, och kombinerad med skolförlagda studier i några kärnämnen
och/eller delar av berörda yrkesämnen. Det finns enligt utskottet skäl att i
detta sammanhang lyfta fram och betona vad regeringen anför om arbets-
marknadsutbildningens inriktning (prop. s. 7.28 f.). Där heter det bl.a. att
praktikperioder varvade med teoretiska inslag bör få ett ännu större utrymme
i arbetsmarknadsutbildningen. Sådan utbildning bör upphandlas från ordina-
rie utbildningsanordnare eller från företag. I princip skulle, anför regeringen,
denna form av arbetsmarknadsutbildning kunna bli en slags lärlingsutbild-
ning för dem som fyllt 20 år. Arbetsmarknadsutbildning med inslag av både
teori och praktik bedömer regeringen vara en framkomlig väg för att stärka
vissa grupper. Här ges även möjlighet för företagen att anpassa utbildningens
innehåll utifrån sina behov.
Utskottet vill tillägga att Kommittén för gymnasieskolans utveckling enligt
sina direktiv (1994:128) skall följa hur lärlingsutbildningen utvecklas genom
samverkan mellan å ena sidan kommuner och å andra sidan företag, organi-
sationer och offentliga arbetsgivare. Utskottet har erfarit att kommittén avser
att senare i år redovisa sina överväganden.
Som utskottet ser det är syftet med de förevarande yrkandena tillgodosett
med vad utskottet har redovisat om regeringens avsikter i nu berört hänse-
ende. Med hänvisning härtill anser utbildningsutskottet att finansutskottet bör
avstyrka yrkande 54 i motion 1995/96:Fi117, yrkande 13 (delvis) i motion
1995/96:A46 och yrkande 42 i motion 1995/96:A49.
	23

Beträffande regeringens förslag i övrigt såvitt det avser riktlinjer för en	1995/96:UbU7y
utbildningssatsning har utbildningsutskottet ingen erinran. Utskottet föreslår
därmed att finansutskottet tillstyrker de riktlinjer för utbildningssatsningen
som regeringen har föreslagit i den mån de inte berörs av utbildningsutskot-
tets ställningstaganden i det föregående.
I motion 1995/96:A49 (m) yrkande 49 framhålls att ett stort hinder för in-
vandrarnas inträde på den svenska arbetsmarknaden och i det svenska sam-
hällslivet i övrigt är bristande kunskaper i svenska språket. Motionärerna vill
därför att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förbättring av
svenskundervisningen för invandrare (sfi). Regeringen bör under hösten
1996 återkomma till riksdagen med ett program för hur sfi skall ges högsta
prioritet, anför de.
Utskottet erinrar om att svenskundervisningen för invandrare nyligen har
utretts av Invandrarpolitiska kommittén (Ku 1994:11). Kommittén har i april
1996 avlämnat sitt slutbetänkande Sverige, framtiden och mångfalden (SOU
1996:55). I betänkandet föreslås flera ändringar i sfi-undervisningen i syfte
att underlätta integrationen av invandrare i det svenska samhället. Bland
annat skall introduktionsutbildning som inkluderar sfi bedrivas på heltid och
kommunerna skall vara skyldiga att tillhandahålla sfi inom en månad efter
bosättningen. Kursplanen för sfi skall ses över. Kommittébetänkandet re-
missbehandlas för närvarande med sikte på att en proposition med ett samlat
förslag om invandrarpolitiken skall kunna läggas fram för riksdagen våren
1997.
Utskottet vill vidare påminna om att Skolverket, enligt riksdagens begäran,
har utrett frågan om ett utvecklingscentrum för sfi. Verket har i en rapport
(april 1996) ställt sig positivt till inrättandet av ett sådant utvecklingscen-
trum. Skolverkets förslag skall enligt uppgift från Utbildningsdepartementet
nu remissbehandlas.
Med hänvisning till det anförda anser utbildningsutskottet att motion
1995/96:A49 yrkande 49 bör avstyrkas av finansutskottet.
En ny utbildningsorganisation med stöd av modern informationsteknik bör
enligt motion 1995/96:A49 (m) yrkande 50 utvecklas i Norrland. Den skall
kunna omfatta alla utbildningsnivåer och syfta till att säkerställa att före-
tagsetableringar inte uteblir i Norrlands inland därför att utbildningsmöjlig-
heterna för anställda och deras familjer inte är konkurrenskraftiga jämfört
med andra delar av landet. Umeå universitet, Högskolan i Luleå och Mitt-
högskolan bör göras gemensamt ansvariga för den nya organisationen, som
bör introduceras den 1 januari 1997, anser motionärerna.
Utskottet erinrar om att regeringen i propositionen (s. 6.31) aviserar en nat-
ionell IT-satsning inom universitets- och högskoleområdet samt biblioteks-
väsendet m.m. Distansutbildningskommittén (U 1995:07, dir. 1995:69) har
till uppgift att föreslå åtgärder som kan främja användningen av distansme-
toder inom främst vuxenutbildningen och högskolan. Kommittén skall lämna
sitt slutbetänkande i maj 1998. Riksdagen bör enligt utskottets mening inte
föregripa regeringens förslag på dessa punkter. I det kommunala ansvaret för
den föreslagna vuxenutbildningssatsningen ingår enligt propositionen bl.a.
inventering av den lokala arbetsmarknadens utbildnings- och kompetensbe-	23

hov (s. 6.15). Utskottet anser inte att högskolorna i Norrland bör ges i upp-	1995/96:UbU7y
drag att parallellt med eller i stället för kommunerna svara för nödvändig
vuxenutbildning på grundskole- och gymnasienivå.
Med hänvisning till det anförda förordar utbildningsutskottet att finansut-
skottet avstyrker motion 1995/96:A49 yrkande 50.
Expansion av den högre utbildningen
Kristdemokraterna föreslår i motion 1995/96:Fi118 yrkande 9 att högskole-
utbyggnaden begränsas till 22 500 platser i stället för av regeringen före-
slagna 30 000. Motionärerna pekar på risken för att kvaliteten blir lidande
vid en alltför snabb utbyggnad. Hösten 1999 bör därför tillkomma endast
7 500 platser.
Utskottet noterar att regeringen – för att ge utrymme för en god planering
av den fortsatta expansionen – har ändrat sitt förslag från den ekonomiska
vårpropositionen (prop. 1995/96:150) om takten i expansionen. I stället för
att ytterligare 10 000 platser skall tillkomma år 1998 och ytterligare 5 000
platser år 1999 planerar regeringen nu att samtliga 15 000 ytterligare platser
skall tillkomma först år 1999. Som utskottet nyligen har anfört i sitt yttrande
över vårpropositionen (1995/96:UbU6y s. 8) spelar Högskoleverkets bedöm-
ning av högskolornas arbete med kvalitetsutveckling en viktig roll vid beslut
rörande den högre utbildningen. Verket har också till uppgift att stödja och
främja arbetet vid universitet och högskolor med att förbättra verksamhetens
kvalitet. Utskottet anser inte att riksdagen bör motsätta sig regeringens plan
för expansionen och förordar därför att finansutskottet avstyrker motion
1995/96:Fi118 yrkande 9.
I motion 1995/96:Fi128 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger rege-
ringen till känna vad i motionen anförts om statens avtal med Stiftelsen Hög-
skolan i Jönköping angående utbyggnaden av Internationella Handelshögsko-
lan (IHH). Motionären åberopar vad regeringen i propositionen anför om
ytterligare platser (600) till högskolan och finner som det enda rimliga att
utbyggnaden av IHH enligt avtalet med staten (100 platser årligen under
perioden 1997–1999) bör ligga utöver ”nytillskottet”.
Som redan framgått har regeringen i propositionen redovisat sin bedöm-
ning rörande fördelningen av de 30 000 platserna mellan universiteten och
högskolorna under perioden 1997–1999. Av dessa tillförs Stiftelsen Högsko-
lan i Jönköping 600 platser. Utskottet har inget att erinra mot att regeringens
slutliga förslag i höstens budgetproposition utarbetas i huvudsaklig överens-
stämmelse med sammanställningen i propositionen. Det finns enligt utskottet
inget skäl till särskild behandling av Högskolan i Jönköping mot bakgrund av
tidigare gjord överenskommelse mellan staten och stiftelsen om utbyggnad
av högskolan. Motionen bör avslås av riksdagen.
Frågan om bibehållen kvalitet i utbildningen mot bakgrund av den föreslagna
satsningen tas upp i ytterligare tre motionsyrkanden (jfr yrk. 9 i mot.
1995/96:Fi118 ovan). Att ständigt beakta utbildningarnas kvalitet bör enligt
motion 1995/96:Fi121 (m) vara den avgörande utgångspunkten såväl för
tidpunkten för en fortsatt utbyggnad som för fördelningen av platser mellan	23

lärosäten. Det är i dag minst lika viktigt att öka examinationsfrekvensen som	1995/96:UbU7y
att forcera fram nya platser. Ett uttalande av riksdagen härom begärs i mot-
ionen (yrk. 5). Även i motion 1995/96:A49 (m) yrkande 34 framförs att
utbyggnaden skall ske med beaktande av utbildningens kvalitet. I syfte att ge
företräde åt kvalitetsinvesteringar, t.ex. vad avser lärarkompetens och utrust-
ning, bör enligt motionärerna ett särskilt kvalitetsanslag inrättas. I motion
1995/96:Fi123 (fp) yrkande 11 föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att utbildnings-
sektorn präglas av kvalitet, mångfald och långsiktighet. Ett långsammare
tempo i själva utbyggnaden kan accepteras, om det är nödvändigt för att
behålla kvaliteten.
Utbildningsutskottet har tidigare under innevarande riksmöte vid ett par
tillfällen behandlat motionsledes framförda yrkanden liknande dem som nu
är för handen. Vid sin beredning av den s.k. tillväxtpropositionen
(1995/96:25), i vilken regeringen hade aviserat sin avsikt att permanenta den
hittillsvarande av arbetsmarknadsskäl pågående satsningen på utbildning,
och med anledning av en i anslutning till propositionen väckt motion utgick
utskottet när det gäller de kvalitativa villkoren för en utbyggnad av den högre
utbildningen från att de uppmärksammas av regeringen i kommande förslag
om utbyggnad (1995/96:UbU2y). Frågor om kvaliteten i utbildningen aktua-
liserades återigen motionsledes med anledning av regeringens s.k. vårpropo-
sition (1995/96:150) med förslag till beräkning av utgiftsområdena 15 och

16.Beräkningen var bl.a. grundad på den omfattande utbildningssatsning under perioden 1997–1999 som nu är i fråga. Utskottet pekade på att den planerade expansionen på högskoleområdet främst avsåg de mindre och medelstora högskolorna. Så långt utskottet kunde bedöma förelåg möjligheter för fortsatt utbyggnad vid dessa. Utskottet förutsatte att högskolornas arbete med kvalitetsutveckling oavlåtligt drivs vidare och erinrade om den viktiga roll som Högskoleverkets bedömning av detta arbete spelar vid beslut rörande högre utbildning. Vidare anförde utskottet att det ankommer på Högskoleverket att stödja och främja arbetet vid universitet och högskolor på att förbättra verksamhetens kvalitet (1995/96:UbU6y). Utskottet hänvisar i nu förevarande sammanhang till vad utskottet tidigare anfört i frågan. Ut- skottet kan nu konstatera att universiteten och fackhögskolorna avses få en relativt ringa del av expansionen inom högskolan. Denna kommer nu främst att ske vid de mindre och medelstora högskolorna med särskild tyngdpunkt på Bergslagen, Malmö och Sundsvall-Härnösand-Östersund samt sydöstra Sverige. Utskottet konstaterar att ökningen som föreslås för Linköpings universitet till större delen avser en utbyggnad av den högre utbildningen i Norrköping. Den förhållandevis stora ökningen av antalet platser som föreslås på Gotland innebär enligt utskottets uppfattning att Gotland blir en självständig högskola under den senare delen av treårsperioden.

Av propositionen framgår att högskolornas egna bedömningar avseende möjligheten av anordna fler platser har vägts in i regeringens överväganden avseende förslaget till fördelning av platserna. Utskottet förutsätter att såväl högskolorna som regeringen därvid beaktat möjligheterna att bibehålla hög kvalitet i verksamheten. Det bör påpekas att regeringen senarelagt en utlägg-

ning av 10 000 platser jämfört med vad som angavs i vårpropositionen för att	1995/96:UbU7y
ge utrymme för en god planering.
Utskottet ställer sig inte bakom förslaget om ett särskilt kvalitetsanslag. All
verksamhet inom högskolan är underkastad bestämmelserna i 1 kap. högsko-
lelagen (1992:1434) där det föreskrivs att verksamheten skall avpassas så att
en hög kvalitet nås, såväl i utbildningen som i forskningen och det konstnär-
liga utvecklingsarbetet. Det är en gemensam angelägenhet för högskolornas
personal och studenterna vid högskolorna att de tillgängliga resurserna ut-
nyttjas effektivt för att hålla en hög kvalitet i verksamheten (4 §).
Mot bakgrund av att yrkande 5 i motion 1995/96:Fi121 förefaller att ta
sikte även på vuxenutbildningssatsningen vill utskottet i det här samman-
hanget fästa uppmärksamheten på vad regeringen säger om Skolverkets roll.
När det gäller tillsyn, uppföljning, utvärdering och andra verksamheter som
normalt åligger Skolverket, skall den verksamhet som blir följden av statens
extra satsning behandlas på samma sätt som all annan verksamhet inom det
offentliga skolväsendet för vuxna och vid statens skolor för vuxna. Vidare
menar regeringen att det utöver Skolverkets normala utvärderingsverksamhet
bör göras en fristående utvärdering vad gäller genomförandet och effekterna
av den särskilda satsningen på vuxenutbildning under femårsperioden. Ut-
skottet utgår från att vad regeringen här anför innebär att kvaliteten i verk-
samheten kommer att ägnas stor uppmärksamhet.
Med hänvisning till vad utbildningsutskottet nu har anfört föreslår utskottet
att finansutskottet avstyrker motionerna 1995/96:Fi121 yrkande 5,
1995/96:Fi123 yrkande 11 och 1995/96:A49 yrkande 34.
I motion 1995/96:A49 (m) yrkande 37 anförs att forskningen måste hålla
högsta kvalitet för att Sverige skall kunna möta den internationella konkur-
rensen. Motionärerna föreslår att regeringen säkerställer att en bred process
inleds genom vilken universitet, högskolor och företag söker definiera vilka
forskningsområden, inriktningar och villkor i övrigt som är av särskild bety-
delse för Sverige och svenska företags utveckling, liksom inom vilka områ-
den Sverige har särskilda möjligheter att hävda en position i forskningsfron-
ten. I yrkandet talas det om en särskild utredning.
Utskottet noterar att utredningen Nyttiggörande av forskningsresultat,
samverkan näringsliv–högskola, NYFOR, (N1995:10) nyligen överlämnade
sitt huvudbetänkande Samverkan mellan högskolan och näringslivet (SOU
1996:70) till regeringen. Utredningen behandlar utförligt frågor som rör
exempelvis näringslivets behov av högskolan och högskolans uppgift att
samverka med näringslivet. Det konstateras (s. 178) att utbildning och forsk-
ning av hög kvalitet förutsätter ett samspel (kursiverat av utredningen) mel-
lan högskolan och det omgivande samhället. Högskolans roll i samverkan
med näringslivet diskuteras utförligt. Utredningens betänkande, som för
närvarande remissbehandlas, kommer att ingå i underlaget för forsknings-
propositionen i september.
Utskottet utgår från att frågor av den art som motionärerna här tar upp
kommer att behandlas i forskningspropositionen. Något särskilt uttalande av
riksdagen om en utredning i enlighet med motionärernas önskemål anser
	23

utskottet inte vara påkallat, varför finansutskottet bör föreslå att förevarande	1995/96:UbU7y
yrkande avslås av riksdagen.
I motion 1995/96:Fi117 (mp) yrkande 53 begärs att riksdagen som sin me-
ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ökat deltagande
från universitet och högskolor i form av service till och samarbete med den
offentliga tjänstesektorn och det privata näringslivet. Ett likartat yrkande
med förslag om åtgärder för kompetensutveckling och forskning framförs i
motion 1995/96:A46 (kds) yrkande 8. Kommersialiseringen av forskning bör
stimuleras genom att utbytet mellan högskolor och näringsliv förbättras.
Även i det här sammanhanget vill utskottet erinra om det nyligen avläm-
nade utredningsbetänkandet Samverkan mellan högskolan och näringslivet
(SOU 1996:70), i vilket NYFOR-kommittén framför ett antal förslag för att
underlätta ett samspel mellan högskolan och näringslivet. De små och medel-
stora företagens samverkan med högskolan behandlas av kommittén i ett
särskilt betänkande (SOU 1996:89), som avlämnades i början av innevarande
juni månad och som remissbehandlas för närvarande för att sedan ingå som
underlag i forskningspropositionen i september. Utskottet konstaterar att de
frågor som motionärerna tar upp helt nyligen har utretts och utgår från att de
kommer att närmare behandlas av regeringen i forskningspropositionen och
budgetpropositionen. Med hänvisning härtill bör finansutskottet avstyrka
motionerna 1995/96:Fi117 yrkande 53 och 1995/96:A46 yrkande 8 delvis.
Förslag om en databas om forskning förs fram i motion 1995/96:A49 (m)
yrkande 38. I databasen bör finnas upplysningar om forskningens resultat
och om pågående forskningsprojekt. En sådan databas bör vara tillgänglig för
företagen.
Utskottet erinrar om att regeringen i proposition 1995/96:125 Åtgärder för
att bredda och utveckla användningen av informationsteknik anmälde att
Högskoleverket skulle få i uppdrag att i samråd med Forskningsrådsnämnden
m.fl. utarbeta ett förslag till ett forskningsinformationssystem med Internet
som informationsbärare. Målet är att nå ett väl utbyggt och överblickbart
system över hela landet år 1998. Systemet skall vara riktat mot allmänheten
och mot utbildningsväsendet. Utbildningsutskottet hade tidigare i vår inget
att erinra mot planerna (1995/96:UbU5y). Utskottet har erfarit att uppdraget
kommer att beslutas inom kort och att Högskoleverket redan har påbörjat
överläggningar med intressenter i frågan. Med hänvisning till att motionärer-
nas syfte med yrkandet förefaller tillgodosett med de redovisade förhållan-
dena föreslår utbildningsutskottet att finansutskottet avstyrker bifall till yr-
kandet.
Vissa skolfrågor
I två motioner behandlas frågor om utbildning i företagande och vikten av att
skolan bidrar till att lägga grunden till ett företagsvänligt klimat. I Miljöpar-
tiets motion 1995/96:Fi117 yrkande 31 framhålls att det är viktigt att moment
om företagande kommer in i kursplanerna i alla stadier i undervisningsvä-
sendet. Kristdemokraterna begär i sin partimotion 1995/96:118 yrkande 14
förslag om ett nationellt program i gymnasieskolan med speciell inriktning	23

på företagande, motsvarande kurser inom folkhögskolan samt kurser och utbildningsprogram inriktade på företagande på högskolenivå.

Utbildningsutskottet har tidigare vid flera tillfällen behandlat frågor om arbetsliv och företagande i skolan. Senast i början av innevarande riksmöte pekade utskottet bl.a. på att företagarfrågor tas upp i flera av de nya kursplanerna som fastställts och att det också förekommer olika lokala kurser inom området (bet. 1995/96:UbU3 s. 21). Utskottet framhöll att den nya gymnasieskolan ger betydligt större utrymme för flexibla lösningar på lokal nivå, vilket också många kommuner har utnyttjat. Företagarutbildning har startats vid ett antal gymnasieskolor. På högskolenivå förekommer vid flera högskolor kurser och utbildningsprogram på nu berört område. Högskolorna själva beslutar om vilka kurser som skall ges vid resp. högskola. Det ankommer inte på riksdagen att besluta om innehållet i universitetens och högskolornas utbildningar. Finansutskottet bör med hänvisning till det anförda avstyrka förevarande yrkanden om företagarutbildning.

I Vänsterpartiets partimotion 1995/96:Fi116 yrkande 17 begärs ett tillkännagivande av riksdagen till regeringen om att även gymnasieskolans elever skall ges möjlighet att behörighets- eller konkurrenskomplettera betyg utan att behöva erlägga någon avgift.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.

Regeringen anger i propositionen att kommunerna inom ramen för den nu aktuella vuxenutbildningssatsningen får en skyldighet att genomföra prövning för den som vill skaffa sig ett formellt betyg utan att ha gått en kurs. Prövningen skall kunna ske avgiftsfritt. Utskottet har inget att erinra mot vad regeringen anfört härom.

När det gäller frågan om att även gymnasieskolans elever skall ges möjlighet att avgiftsfritt behörighets- eller konkurrenskomplettera vill utskottet erinra om att möjligheterna för eleverna att under studietiden i gymnasieskolan genom prövning höja ett minst godkänt betyg, s.k. konkurrenskomplettering, har avskaffats (prop. 1994/95:174, UbU19, rskr. 406). Däremot finns möjlighet att efter studierna i gymnasieskolan, dvs. såsom vuxenstuderande, genom prövning höja ett erhållet minst godkänt betyg. Utskottet ansåg i samband med behandlingen av frågan om avgifter för prövning att det är rimligt att huvudmännen ges möjlighet att ta ut avgifter för vissa prövningar, eftersom huvudmännen har kostnader för att anordna prövningar (bet. 1994/95:UbU19 s. 7).

Enligt förordningen om avgifter för prövning inom det offentliga skolväsendet (SFS 1991:1124) får avgift vid prövning uppgå till högst 500 kr. Vidare får avgift inte tas ut för den som har gått ut grundskolan och inte uppnått kursplanens mål för det nionde skolåret och för elever i gymnasieskolan och inom den kommunala vuxenutbildningen eller vid en statens skola för vuxna som har fått betyget Icke godkänd på den kurs prövningen gäller. Reglerna för avgifter är således enligt denna förordning lika för gymnasieskolans elever och för vuxenstuderande i allmänhet.

Utskottet anser inte att riksdagen bör besluta om ändring i gällande regler för de avgifter som nu är i fråga. Med hänvisning härtill föreslås att finansutskottet avstyrker yrkande 17 i motion 1995/96:Fi116.

1995/96:UbU7y

Riksdagen bör, föreslås det i motion 1995/96:A49 (m) yrkande 32, hos rege-	1995/96:UbU7y
ringen begära förslag om ett system med nationell skolpeng i syfte att kon-
kurrensutsätta skolan. En förutsättning för att göra skolan mer variationsrik
är att fristående skolor garanteras goda arbetsmöjligheter. En full frihet kan
främjas genom introduktion av en nationell skolpeng som går till de skolor,
fristående och kommunala, som förmår tillgodose elevers och föräldrars
önskemål. Formerna för systemet bör utvecklas skyndsamt, så att det kan
introduceras senast den 1 juli 1999, anför motionärerna.
Utskottet behandlade för kort tid sedan ett likartat yrkande väckt med an-
ledning av den ekonomiska vårpropositionen (prop. 1995/96:150, mot. Fi78
yrk. 5, UbU6y) och utgår från att förevarande yrkande innefattar samma
grundläggande förändring såvitt avser kommunernas ansvar för skolans
finansiering som det då aktuella yrkandet. Detta gick bl.a. ut på att införandet
av nationell skolpeng skulle förenas med en skatteväxling mellan stat och
kommun samt att staten skulle ta ansvaret för skolans finansiering.
Utskottet fann att förslaget uttryckligen innebär att staten tar det ekono-
miska huvudansvaret för skolans verksamhet och tog avstånd från den miss-
tro mot kommunernas förmåga att fullgöra sina åligganden på skolområdet
som motionen enligt utskottet gav uttryck för. Riksdagen avslog på utbild-
ningsutskottets och finansutskottets förslag yrkandet (bet. FiU10, rskr. 304).
Utbildningsutskottet har inte ändrat uppfattning i frågan och anser att riks-
dagen även nu bör avslå förslaget om nationell skolpeng.
Stockholm den 26 juni 1996
På utbildningsutskottets vägnar

Jan Björkman

I beslutet har deltagit: Jan Björkman (s), Beatrice Ask (m), Bengt Silfverstrand (s), Eva Johansson (s), Rune Rydén (m), Agneta Lundberg (s), Andreas Carlgren (c), Torgny Danielsson (s), Margitta Edgren (fp), Tomas Eneroth (s), Majléne Westerlund Panke (s), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Nalin Baksi (s), Margareta E Nordenvall (m) och Tuve Skånberg (kds).

Avvikande meningar

1. Avslag på regeringens förslag m.m.

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”yrkande 33” bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet instämmer med motionärerna att regeringens förslag	1995/96:UbU7y
till särskild statlig satsning på vuxenutbildning under fem år är en mycket
dyrbar lösning, både vad gäller utbildningen som sådan och det aviserade
särskilda utbildningsbidraget. Projektets effekt på antalet arbetslösa kan
ifrågasättas. I kommunerna finns redan i dag ett väl fungerande system för
vuxenutbildning. Utskottet anser att det är en bättre ordning att, som motion-
ärerna förordat, utvidga kommunernas skyldigheter att erbjuda grundläg-
gande vuxenutbildning till att även omfatta gymnasiekurser än att införa det i
propositionen föreslagna projektbidraget. En prioritering av kärnämneskurser
bör vara utgångspunkten för ändrade regler vad gäller grundläggande vuxen-
utbildning.
Enligt utskottets mening bör regeringen överväga att föra över en del av de
utbildningsplatser som nu anvisas för vuxnas utbildning till försöksverksam-
heten med kvalificerad eftergymnasial utbildning. Redan nu visar det sig att
en utbyggnad till 20 000 platser på tre år i eftergymnasial utbildning är mer
realistisk än de beslutade 4 500 platserna.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i dessa delar.
Utbildningsutskottet anser således att finansutskottet bör föreslå att riksda-
gen med bifall till motionerna 1995/96:Fi121 yrkandena 1, 2 och 4 samt
1995/96:A49 yrkande 33 avslår regeringens förslag om en särskild statlig
vuxenutbildningssatsning och som sin mening ger regeringen till känna vad
utbildningsutskottet här anfört om utvidgat kommunalt ansvar för vuxenut-
bildning och fler platser i försöksverksamheten med kvalificerad eftergymn-
asial yrkesutbildning.

2. Innehållet i utbildningarna m.m.

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Hans Hjortzberg-Nordlund (m), Gunnar Goude (mp) och Margareta E Nordenvall (m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”avstyrka desamma” bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet har samma inställning som motionärerna att det till grund för omfattande utbildningssatsningar måste finnas en genomtänkt planering. Frågan om innehållet i utbildningarna liksom möjligheterna för framtida anställning efter olika utbildningar bör analyseras. Utskottet anser att regeringen efter en bred undersökning om arbetsmarknadens fortsatta behov av högutbildade personer bör återkomma till riksdagen med en i verkligheten gediget förankrad strategi för hur en kunskaps- och företagsexpansion skall kunna genomföras på ett ömsesidigt stödjande sätt.

Vad utbildningsutskottet här anfört bör finansutskottet föreslå riksdagen att med anledning av motionerna 1995/96:Fi117 yrkande 50 och 1995/96: A49 yrkande 35 som sin mening ge regeringen till känna.

3. Arbetslösa med specifika läs- och skrivsvårigheter

Gunnar Goude (mp) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet vill” och slutar med ”förevarande yrkande” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att gruppen arbetslösa med specifika läs- och skrivsvårigheter inte har uppmärksammats i regeringens förslag till satsning på vuxenutbildning. Färdigheter i läsning och skrivning är viktiga medel för ett aktivt deltagande inte bara i arbetslivet utan även i hela den demokratiska processen. Utskottet finner det därför angeläget att särskilda utbildningsinsatser görs för denna grupp. Finansutskottet bör föreslå riksdagen att med bifall till motion 1995/96:Fi117 yrkande 51 som sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört.

4. Åldersgränser för särskilt utbildningsbidrag

Gunnar Goude (mp) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”1995/96:Fi117” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser – i likhet med vad som anförs i motion 1995/96:Fi117 yrkande 60 – att åldersgränserna för det särskilda utbildningsbidraget, knutet till a-kassenivån, bör ändras för att bl.a. minska de orättvisor i studiefinasieringen som uppkommer med regeringens förslag. Sålunda bör den nedre åldersgränsen för sådant bidrag höjas till 35 år. Den övre åldersgränsen bör med hänsyn till de äldre arbetslösas speciella situation tas bort.

Utbildningsutskottet förordar att finansutskottet föreslår riksdagen att med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna vad ovan anförts.

5.Utbyggnadstakten när det gäller komvux och fördelningen av vuxenutbildningssatsningen mellan komvux och folkbildningen

Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet har” och slutar med ”yrkandena 10 och 11” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det inom komvux finns uppenbara problem att klara kvalitetskraven med den snabba utbyggnad som regeringen föreslår. Utöver den utbyggnad som sker redan hösten 1996 (prop. 1995/96:150, UbU6y, FiU10, rskr. 304) bör därför den ytterligare utbyggnaden hösten 1997 begränsas till 10 000 platser. Medel till utbildningen och till studiemedel bör beräknas i enlighet med detta. Studieförbunden och folkhögskolorna har tidigare visat sig ha god förmåga att med kort varsel anordna nya utbildningsplatser med god kvalitet. Med sin annorlunda inriktning kompletterar de komvux på ett bra sätt. I budgetpropositionen bör regeringen därför föreslå att 180 miljoner kronor anvisas under anslaget Bidrag till folkbildning, för att nya permanenta platser skall inrättas hos studieförbund och folkhögskolor. Medel till studiemedel bör anvisas i motsvarande omfattning.

1995/96:UbU7y

Utbildningsutskottet förordar att finansutskottet föreslår riksdagen att med		1995/96:UbU7y
anledning av	motionerna 1995/96:Fi116 yrkande 18 samt 1995/96:Fi118
yrkandena 10	och 11 som sin mening ge regeringen till känna vad utbild-

ningsutskottet här anfört.

6. Personliga utbildningskonton

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg- Nordlund (m), Margareta E Nordenvall (m) och Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utbildningsutskottet har” och slutar med ”förevarande yrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att ett system med en mer långsiktig uppbyggnad av medel för vuxnas utbildning i form av personliga utbildningskonton bör införas. Praktiskt bör detta ske genom att den enskilde medges skattebefrielse för de medel han avsätter till ett sådant utbildningskonto. Arbetsgivaren skall ges rätt att skattefritt avsätta lika mycket som den enskilde gjort. För låginkomsttagare kan en form av utfyllnad på kontot övervägas. Ett sådant system skulle kunna introduceras relativt skyndsamt och på några år ge alla vuxna bättre ekonomiska förutsättningar att påbörja fort- och vidareutbildning.

Utbildningsutskottet förordar att finansutskottet föreslår riksdagen att med anledning av motionerna 1995/96:Fi118 yrkande 13, 1995/96:Fi121 yrkande 3, 1995/96:A46 yrkande 8 i denna del och 1995/96:A49 yrkande 36 som sin mening ge regeringen till känna vad här anförts.

7. Barntillägget i det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa

Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”I motion” och slutar med ”Studiestödsutredningens förslag” bort ha följande lydelse:

I motion 1995/96:Fi118 (kds) yrkande 12 föreslås att riksdagen beslutar att barntillägget i det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa, svuxa, återinförs.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är nödvändigt att återinföra barntillägget i svuxa för att säkerställa särskilt ensamstående föräldrars möjligheter till studier, till dess att riksdagen beslutat om ett nytt samlat studiestödssystem. Finansutskottet bör därför tillstyrka bifall till motionsyrkandet och föreslå riksdagen att hos regeringen begära att detta åtgärdas.

8. Ökade insatser från näringslivet

Gunnar Goude (mp) och Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet, som” och slutar med ”av finansutskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att näringslivet gör	1995/96:UbU7y
ökade insatser för att stimulera såväl utbildning som intresse för utbildning
inom de sektorer där företagen behöver kvalificerad arbetskraft. Det handlar
bl.a. om att tidigt väcka ungdomars intresse genom att ställa upp med me-
ningsfull praktik för grundskoleelever och genom välplanerad arbetsförlagd
utbildning för gymnasieelever. Även när det gäller fortbildning av lärare och
forskare bör företagen aktivt kunna medverka. Vid utbildningssatsningar av
det slag som nu föreslås måste enligt utskottets mening en ökad samverkan
med näringslivet ske. Detta bör finansutskottet föreslå riksdagen att med
bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

9. Lärlingsutbildningen

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg- Nordlund (m), Gunnar Goude (mp), Margareta E Nordenvall (m) och Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”motion 1995/96:A49” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna i att lärlingssystem bör ingå som en naturlig del i både ungdoms- och vuxenutbildning. Om yrkesinriktad utbildning mer målmedvetet integreras i företagen förbättras effektiviteten. Lärlingsutbildningen bör expandera och ersättningarna fastställas till en nivå som gör lärlingsprogrammen attraktiva också för företagen. Regeringen bör återkomma med förslag om hur ett utbyggt lärlingsprogram snarast skall kunna introduceras.

Utbildningsutskottet förordar att finansutskottet föreslår riksdagen att med anledning av motionerna 1995/96:Fi117 yrkande 54, 1995/96:A46 yrkande 13 i denna del och 1995/96:A49 yrkande 42 som sin mening ge regeringen till känna vad här anförts.

10. Svenskundervisningen för invandrare

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”av finansutskottet” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det av största vikt att insatserna för att ge invandrare kunskaper i det svenska språket förstärks. Utan det språk som talas här kommer många invandrare att förbli på arbetsmarknadens utsida. Regeringen bör därför redan hösten 1996 lägga fram ett förslag till riksdagen för hur svenskundervisningen för invandrare skall ges högsta prioritet. I sammanhanget bör beaktas att skolor med olika huvudmän, såsom fristående skolor, har större möjligheter att erbjuda alla, också invandrare, en utbildning som både ger goda kunskaper och en tydlig identitet.

Finansutskottet bör med tillstyrkan av motionsyrkandet föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet anfört.

11. Ny utbildningsorganisation i Norrland

1995/96:UbU7y

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Satsning på vuxenutbildning som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”yrkande 50” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en organisation i huvudsak i enlighet med motionärernas förslag. Finansutskottet bör enligt utbildningsutskottets mening föreslå riksdagen att med bifall till motion 1995/96:A49 yrkande 50 som sin mening ge regeringen detta till känna.

12. Begränsning av högskoleutbyggnaden

Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Expansion av den högre utbildningen som börjar med ”Utskottet noterar” och slutar med ”1995/96:Fi118 yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet noterar att regeringen – för att ge utrymme för en god planering av den fortsatta expansionen – har ändrat sitt förslag från vårpropositionen om takten i expansionen. I stället för att ytterligare 10 000 platser skall tillkomma år 1998 och ytterligare 5 000 platser år 1999 planerar regeringen nu att samtliga 15 000 ytterligare platser skall tillkomma först år 1999. Utskottet välkomnar denna förändring, men anser likväl att expansionen går alltför snabbt. Satsningen på högre utbildning måste vara långsiktig och ske i en jämn takt som är väl avvägd efter utbildningsanordnarnas möjligheter att erbjuda en högkvalitativ utbildning. Finansutskottet bör enligt utbildningsutskottets mening föreslå riksdagen att med anledning av motion 1995/96: Fi118 yrkande 9 som sin mening ge regeringen till känna att antalet nya permanenta platser i högskolan år 1999 bör begränsas till 7 500.

13. Stiftelsen Högskolan i Jönköping

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Expansion av den högre utbildningen som börjar med ”Som redan” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att enligt statens avtal med Stiftelsen Högskolan i Jönköping angående utbyggnaden av Internationella Handelshögskolan skall denna tillföras 100 nya platser årligen under perioden 1997–1999. Utskottet finner som det enda rimliga att det av regeringen föreslagna tillskottet av ytterligare 600 platser till högskolan ligger utöver de avtalsreglerade platserna. Detta bör finansutskottet föreslå riksdagen att med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

14. Kvalitet i utbildningen

1995/96:UbU7y

Beatrice Ask (m), Rune Rydén (m), Margitta Edgren (fp), Hans Hjortzberg- Nordlund (m), Margareta E Nordenvall (m) och Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Expansion av den högre utbildningen som börjar med ”Utbildningsutskottet har” och slutar med ”yrkande 34” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del betona att den avgörande utgångspunkten såväl för tidpunkten för en fortsatt utbyggnad av den högre utbildningen som för fördelningen av platser mellan lärosäten måste vara att ständigt beakta utbildningarnas kvalitet. Det är i dag minst lika viktigt att öka examinationsfrekvensen som att forcera fram nya platser. Betydelsen av kvalitetssäkring talar för att själva takten i utbyggnaden aldrig får bli det viktigaste. Ett långsammare tempo kan enligt utskottets mening accepteras om det är nödvändigt för att behålla kvaliteten. I syfte att ge företräde åt kvalitetsinvesteringar i form av bl.a. lärarkompetens och utrustning anser utskottet att det bör övervägas att ett särskilt kvalitetsanslag inrättas. Regeringen bör återkomma till riksdagen med en genomarbetad bedömning av hur förutsättningar för undervisning med mycket god kvalitet skall skapas.

Utbildningsutskottet förordar att finansutskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna 1995/96:Fi121 yrkande 5, 1995/96:Fi123 yrkande 11 och 1995/96:A49 yrkande 34 som sin mening ger regeringen till känna vad här anförts om kvalitet i utbildningen.

15. Forskningsområden av särskild betydelse för Sverige

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Expansion av den högre utbildningen som börjar med ”Utskottet noterar” och slutar med ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det viktigt att, som motionärerna föreslagit, en bred process inleds genom vilken universitet, högskolor och företag söker definiera vilka forskningsområden, inriktningar och villkor i övrigt som är av särskild betydelse för Sverige och svenska företags utveckling. Det bör också definieras inom vilka områden Sverige har särskilda möjligheter att hävda en position i forskningsfronten. Regeringen bör enligt utskottets mening säkerställa att så sker. Vad utbildningsutskottet här anfört bör finansutskottet föreslå riksdagen att med bifall till motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

16. Utbytet mellan högskolor och näringsliv

Gunnar Goude (mp) och Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbild-
ningsutskottets yttrande under rubriken Expansion av den högre utbildningen
som börjar med ”Även i” och slutar med ”yrkande 8 delvis” bort ha följande
lydelse:
Utskottet har samma uppfattning som motionärerna att det är angeläget att
utbytet mellan högskolor och näringsliv förbättras. Ett sätt på vilket detta	23
	23

skulle kunna ske är att universitet och högskolor öppnar sin verksamhet	1995/96:UbU7y
gentemot företag och den offentliga tjänstesektorn genom att studerande i
forskarutbildning får tjänstgöra på speciella tidsbegränsade deltidstjänster.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag i dessa avseenden.
Vad utbildningsutskottet här anfört om ökat utbyte mellan högskolor och
näringsliv m.m. bör finansutskottet föreslå riksdagen att med anledning av
motionsyrkandena som sin mening ge regeringen till känna.

17. En databas för forskning

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Expansion av den högre utbildningen som börjar med ”Utskottet erinrar” och slutar med ”till yrkandet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare utan att ha något att erinra däremot behandlat förslaget i IT-propositionen till ett forskningsinformationssystem med Internet som informationsbärare (prop. 1995/96:125, UbU5y). Utskottet vill nu framhålla att databasen för forskning måste finnas tillgänglig för företagen, särskilt för de mindre företagen. I databasen bör, förutom upplysningar bl.a. om pågående forskningsprojekt, också finnas teknikrapporter från Sveriges tekniska attachéer. Detta bör finansutskottet föreslå riksdagen att med anledning av motionsyrkandet som sin mening ge regeringen till känna.

18. Utbildning om företagande

Gunnar Goude (mp) och Tuve Skånberg (kds) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under rubriken Vissa skolfrågor som börjar med ”Utbildningsutskottet har” och slutar med ”om företagarutbildning” bort ha följande lydelse:

Utbildningsutskottet delar motionärernas uppfattning om vikten av att skolan bidrar till att lägga grunden för ett företagsvänligt klimat genom att skapa förståelse hos eleverna för företagandets villkor och betydelse för samhället. Det är därför viktigt att moment om företagande kommer in i kursplanerna på alla stadier inom utbildningsväsendet. Utskottet anser också att ytterligare ett nationellt program med speciell inriktning på företagande bör inrättas i gymnasieskolan. Vidare bör regeringen verka för att kurser och utbildningar om företagande på högskolenivå anordnas av universiteten och högskolorna i ökad utsträckning. Utbildningsutskottet förordar att finansutskottet föreslår riksdagen att med anledning av motionerna 1995/96:Fi117 yrkande 31 och 1995/96:Fi118 yrkande 14 som sin mening ge regeringen till känna vad här anförts om utbildning om företagande.

19. Nationell skolpeng

Beatrice Ask, Rune Rydén, Hans Hjortzberg-Nordlund och Margareta E Nordenvall (alla m) anser att den del av utbildningsutskottets yttrande under

rubriken Vissa skolfrågor som börjar med ”Utskottet behandlade” och slutar	1995/96:UbU7y
med ”nationell skolpeng” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att införandet av ett system med
nationell skolpeng skulle göra valfriheten i skolan reell för alla och innebära
att staten tar ett huvudansvar för skolans finansiering. Skolpengen skall
tilldelas de skolor, fristående lika väl som kommunala, som förmår tillgodose
elevers och föräldrars önskemål. Den konkurrens som därvid kan uppkomma
är enligt utskottets mening kvalitetsdrivande. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett konkret förslag i denna riktning med sikte på att ett nation-
ellt skolpengssystem skall kunna introduceras senast den 1 juli 1999.
Utbildningsutskottet vill att finansutskottet föreslår riksdagen att med bi-
fall till motion 1995/96:A49 yrkande 32 som sin mening ge regeringen till
känna vad här anförts.

Särskilt yttrande

Margitta Edgren (fp) anför:

Folkpartiet koncentrerar arbetet inför riksdagens extra sammanträde den 12 juli på två uppgifter, nämligen dels att förmå riksdagen att anta ett ambitiösare mål för sysselsättningspolitiken än det av regeringen föreslagna, dels att förskjuta tyngdpunkten i det åtgärdspaket som kommer att antas genom att verka för fler åtgärder som förbättrar företagsklimatet.

Det faktum att jag här på vissa punkter avstår från att avge avvikande meningar kan alltså inte tas till intäkt för att jag accepterar utskottets ställningstaganden. Synpunkter skulle kunna framföras när det gäller kvalificerad yrkesutbildning, barntillägget i svuxa, distansutbildning och ospärrad högskola, doktorandtjänster, fördelning av högskoleplatser samt tioårig grundskola.

Gotab, Stockholm 1996

1995/96:UbU7y