Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Totalförsvaret 2025-2030

Yttrande 2024/25:NU4y

Näringsutskottets yttrande

2024/25:NU4y

 

Totalförsvaret 2025–2030

Till försvarsutskottet

Försvarsutskottet beslutade den 22 oktober 2024 att ge näringsutskottet till­fäl­le att yttra sig över regeringens proposition 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030 och eventuella följd­motioner i de delar som berör utskottets berednings­område.

Näringsutskottet begränsar sitt yttrande till förslag i följdmotionerna 2024/25:3254 (S) yrkande 6, 2024/25:3247 (V) yrkande 18 och 2024/25:3257 (MP) yrkande 7 som berör ut­skottets beredningsområde. Näringsutskottet an­ser att försvarsutskottet bör avstyrka de tre yrkandena.

I yttrandet finns tre avvikande me­ningar (S, V, MP).

Utskottets överväganden

Totalförsvaret 2025–2030

Propositionen

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens proposition 2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030 innehåller för­slag om ett nytt mål för totalförsvaret, nya mål för det militära försvaret res­pek­tive civila försvaret samt inriktningen för Försvarsmaktens krigs­orga­ni­sa­tion. Vidare innehåller propositionen regeringens bedömning av den sä­ker­hets­politiska utvecklingen. Regeringen behandlar utifrån denna utgångs­punkt totalförsvarets fortsatta utveckling inklusive en initial bedöm­ning av Nato-med­lemskapets konsekvenser för utformningen av det militära och civila för­svaret.

I de närmast följande avsnitten återges en sammanfattning av de delar av pro­positionen som berör näringsutskottets beredningsområde, med särskilt fo­kus på de avsnitt som har koppling till de följdmotionsyrkanden som utskottet har valt att yttra sig över.

Det civila försvaret

Mål för det civila försvaret

Regeringen gör bedömningen att förmågan inom det civila försvaret behöver stär­kas även fortsättningsvis och att takten i utvecklingen behöver öka. Det ci­vila försvaret ska byggas utifrån de krav som ställs vid höjd beredskap och ytterst krig. Bered­skapsstruk­turen för civilt försvar och krisbered­skap behöver fortsätta att ut­veck­las. Reger­ingen konstaterar även att en stark försörj­nings­beredskap bidrar till att säker­ställa de vikti­gaste samhälls­funktio­nerna.

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen ska godkänna det mål för det civila försvaret som ska gälla fr.o.m. 2025. Målet ska enligt förslaget vara att det civila för­svaret har förmåga att

–      säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna

–      inom ramen för Natos kollektiva försvar och uppgifter i övrigt bidra till det militära försvarets förmåga

–      skydda civilbefolkningen

–      upprätthålla försvarsviljan och samhällets motståndskraft mot exter­na på­tryc­kningar.

Näringslivets roll inom ramen för det ekonomiska försvaret

Regeringen konstaterar att näringslivets aktörer har en viktig roll för det all­män­na och att deras bidrag är centralt för totalförsvarets förmåga. För att nä­rings­livet ska kunna fortsätta sin verksamhet även i störda förhållanden och i värsta fall krig krävs det enligt regeringen förberedelser i fredstid.

Regeringen redovisar vidare ett antal pågående utredningsuppdrag och med­delar avsikten att utifrån kommande redovis­ningar av dessa uppdrag fort­sätta att utveckla arbetet med näringslivets roll inom försörjnings­bered­ska­pen. Utöver detta pekar regeringen på att en särskild utredare har i upp­drag att kart­lägga vilka varor och tjänster i Sverige som har väsentlig bety­delse för möj­lig­heterna att kunna upp­rätthålla samhällsviktig verksamhet eller där all­var­liga kon­se­kven­ser i övrigt riskerar att uppstå om varan eller tjänsten inte tillgäng­lig­görs.

Regeringen framhåller också att många myndigheter är beroende av tjäns­ter och resurser från bolag med statligt ägande och nämner att frågan om total­för­svarets be­hov in­går i en pågående översyn av statens ägarpolicy.

Försörjning av kritiska varor och tjänster samt utrikeshandel

Som ett led i att nå målet för det civila försvaret behöver nödvändig försörjning av kritiska varor och tjänster för totalförsvarets behov samt utrikeshandel upp­rätt­hållas vid fredstida kriser, höjd beredskap och ytterst krig. Regeringen an­ser att statliga myndigheters ansvar inom dessa områden därför bör tydlig­göras i den nuvarande beredskapsstrukturen för krisberedskap och civilt för­svar.

Vidare anser regeringen att Sverige vid höjd be­redskap måste kunna sä­ker­ställa totalförsvarets behov av varor och tjänster samt kunna upprätthålla han­del med omvärlden.

Som Försvarsberedningen konstaterar finns det i dag inga utpekade bered­skapsmyndigheter med ansvar för att upprätthålla handel med omvärl­den. Det saknas även ett utpekat ansvar för att säkerställa industrins försörjning av rå­varor och annat som är av central betydelse för att kunna upprätthålla pro­duk­tionen av kritiska varor och tjänster.

Regeringen delar därför Försvarsberedningens bedömning att ansvaret för att upp­rätt­hålla nöd­vändig försörjning av kritiska varor och tjänster samt utri­kes­handel be­hö­ver tydliggöras i den nuvarande beredskapsstrukturen för kris­be­redskap och ci­vilt försvar. Regeringen har för avsikt att tydliggöra de stat­liga myndigheternas an­svar inom dessa områden.

Energiförsörjning

Regeringen konstaterar att Sverige blir alltmer beroende av en robust och på­litlig tillgång till energi. Stör­ningar i energisystemet kan få omfattande kon­se­kvenser för stora delar av samhället. En fungerande energiförsörjning är cen­tral för att ett samhälle ska fungera även vid höjd beredskap och ytterst krig.

Regeringen slår vidare fast att Sveriges energisystem behöver fortsätta att utvecklas för att möta ambitionshöjningen inom totalförsvaret. Trygg energi­för­sörjning handlar om att förebygga, motstå och hantera störningar i energi­för­sörjningen. Vid höjd beredskap kommer sannolikt behovet av att hantera stör­ningar att öka. Reger­ingens ambi­tion att utveckla och trygga energiför­sörj­ningen avser förutom el också fly­tande drivmedel, gas, värme och kyla samt kopplingar mellan dessa områ­den.

Här nämner regeringen bl.a. förutsättningarna för att möta total­för­sva­rets behov av flytande drivmedel och ökad redundans för den viktigaste för­bruk­ningen kopplad till det västsvenska naturgasnätet.

När det gäller flytande drivmedel är dagens beredskapslager av olja, enligt regeringen, en viktig resurs som behöver framtidssäkras, och förutsättningarna att kun­na nyttja dem vid kris och höjd beredskap behöver säkerställas. Det hand­lar också om större marginaler i logistik- och leveranskedjor, vilket kan in­klu­dera utökade lager, förmåga till reparation och förstärkt skydd.

Regeringen anser att energipolitiken behöver utvecklas för att kunna möta en ökad elanvändning. Här hänvisar regeringen till den omlägg­ning av ener­gi­politiken som har gjorts både för att möta det ökande elbehovet och för att säkra en trygg energiförsörjning och en effektiv omställning (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201). I sammanhanget kon­sta­terar regeringen att all ny fossilfri elproduktion som bidrar till en snabb ex­pan­sion av energisystemet behövs.

Ekonomisk inriktning för det civila försvaret

För att stärka Sveriges försvarsförmåga krävs det, enligt regeringens bedöm­ning, tillskott till de anslag som finansierar åtgärder inom det civila för­svaret. Re­ger­ingen föreslår därför i budgetpropositionen för 2025 medels­tillskott inom en ekonomisk planeringsram för civilt försvar för den kommande för­svars­be­slutsperioden 2025–2030. Tillskott görs bl.a. till utgifts­område 21 Ener­gi för finansiering av insatser kopplade till frågor om ener­gi­för­sörjning och till ut­gifts­område 24 Näringsliv för att säkerställa till­gången till viktiga grund­data.

Motionerna

I kommittémotion 2024/25:3254 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkande 6 före­slås ett tillkännagivande om en ny myndighet för ekonomisk beredskap och för­sörjningsberedskap. Motionärerna pekar på den yttersta vikten av att ut­veckla nä­rings­livets förmåga att upprätthålla eller vid behov ställa om sin verk­samhet för att samhället ska fungera vid fredstida krissituationer och under krig. De anser att det behövs en ny myndighet för utveckling och upp­följ­ning av näringslivets försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar för att ta ett starkt samhälleligt grepp om näringslivets beredskapsplanering, roll och an­svar. Myndigheten bör hantera frågor som hur försörjningskedjorna kan byg­gas upp och hur relationen stat–näringsliv–myndigheter ska samordnas för bästa ef­fektivitet.

Ett tillkännagivande om att Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sveriges säkerhet efterfrågas i kommittémotion 2024/25:3247 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkande 18. Motionärerna an­för att klimatomställningen kräver en sådan utfasning och att den också bidrar till att minska Sveriges beroende av import från diktaturer. Motio­närer­na kon­sta­terar bl.a. att en stor del av den ryska ekonomin bygger på inkomster från fos­sila bränslen. Energiomställningen minskar därmed inte bara hoten mot kli­matet utan är, enligt motionärerna, också ett sätt att stärka säkerheten i Sve­rige och dess närområde.

Även i kommittémotion 2024/24:3257 av Emma Berginger m.fl. (MP) be­rörs betydelsen av att minska beroendet av fossila bränslen. Motionärerna an­ser att det behövs massiva satsningar på förnybar energi och på att elek­tri­fiera stora delar av det svenska samhället. De pekar i sammanhanget på be­hovet av planering för att Försvarsmaktens fordon ska kunna fungera som en del av totalförsvaret i ett fram­tida energi- och bränslesystem som baseras på el och förnybara bränslen. I yrkande 7 efterfrågas ett tillkännagivande om att Sve­ri­ges försvar behöver anpassas både för att minska verksamhetens kli­mat­påver­kan och för att säker­ställa funktionalitet i ett förändrat klimat.

Bakgrund och pågående arbete

Om fossila bränslen i den energipolitiska inriktningspropositionen

I juni 2024 tog riksdagen ställning till regeringens proposition Energi­po­li­tikens långsiktiga inriktning samt ett antal motionsyrkanden (prop. 2023/24:105, bet. 2023/24:NU14, rskr. 2023/24:201).

I propositionen konstaterade regeringen bl.a. att en förutsättning för att kli­matarbetet ska lyckas är att kol, olja och gas fasas ut både som bränsle och som råvara. Regeringen angav vidare att en långtgående elektrifiering av in­dustrin och transportsektorn är nödvändig för att fasa ut kolet, oljan och fos­sil­gasen. Regeringen framhöll också att utsläppen av växthusgaser från inrikes trans­porter behöver vara i princip noll senast 2045 för att Sverige ska kunna nå det långsiktiga klimatmålet. Det bör i huvudsak ske genom en elektrifiering av transportsektorn men även genom ökad användning av fossilfria drivmedel och ökad transporteffektivitet. Mot denna bakgrund redovisade regeringen sin avsikt att arbeta för en successiv utfasning av fossil bensin och diesel.

I flera motionsyrkanden förordades olika åtgärder, inklusive en särskild om­ställningslag, för en snabb utfasning av fossila bränslen. Samtliga dessa yr­kanden avstyrktes av utskottet som anförde följande:

En omfattande elektrifiering, inte minst av industri- och transport­sek­to­rer­na, är en viktig nyckel till framgång när det gäller att fasa ut fos­sila bräns­len. Utskottet förordar därför fullt fokus på utbyggnaden av olika for­mer av elproduktion, infrastruktur för kraftöverföring, refor­mering av el­mark­naden etc. snarare än ett allt för ensidigt fokus på utfas­ning av fos­sila bräns­len innan fossilfria alternativ finns på plats. En särskild om­ställ­nings­lag utöver klimatlagen eller en särskild plan för utfas­ning­en ut­över de krav som ställs i klimatlagen anser utskottet där­för inte vara nöd­vändig i dags­läget. Utskottet vill också påminna om att det i ett yttran­de till miljö- och jord bruksutskottet så sent som i mars 2024 före­slog att miljö- och jord­bruksutskottet skulle avstyrka motions­yrkan­den på te­mat utfasning av fos­sila bränslen med motiveringen att en succes­siv utfasning av sådana bräns­len och drivmedel är viktig för omställ­ningen men att utfasningen behöver ske i en takt som är sam­hälls­eko­nomiskt hållbar och med beak­tande av hushållens ekonomi och före­ta­gens konkur­rensförmåga. Därmed avstyrks motions­yrkan­de­na.

I några av motionerna berördes även frågor om drivmedelsberedskap och om beredskapslagring av fossilfria drivmedel. Även dessa yrkanden avstyrktes och här hänvisade utskottet till att regeringen i propositionen anförde att den svenska drivmedelsberedskapen bör vidareutvecklas och även inkludera fos­sil­fria drivmedel, med särskilt fokus på inhemsk produktion av sådana bräns­len.

Slutbehandlat tillkännagivande om import av rysk energi

Våren 2022 beslutade riksdagen om ett tillkännagivande om Sveriges energi­försörjning och import av rysk energi (bet. 2021/22:NU27, rskr. 2021/22:311). Till­kän­nagivandet utgick från ett utskottsinitiativ som väcktes i kölvattnet av Rysslands full­ska­liga invasion av Ukraina, som inleddes i februari samma år. Utskottet stod enhäl­ligt bakom tillkännagivandet. I sitt ställningstagande un­der­strök utskottet vikten av att reger­ingen fortsättningsvis tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi, inte minst fossil energi, snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Vidare ansåg utskottet att reger­ingen bör driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungs­märk­ning av fossil energi som i första hand avser den fossila energins geo­grafiska ur­sprung. Slut­ligen ansåg utskottet att det behövs åtgärder så att Sve­rige upp­hör med import av rysk ener­gi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som natur­gas och olja. Regeringen borde, enligt utskottets uppfatt­ning, granska vilken import som före­kommer för att därefter överväga olika alter­na­tiv som är juridiskt och prak­tiskt möjliga när det gäller både skynd­sam­ma och mer lång­siktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiför­sörjning.

Våren 2024 redogjorde regeringen för vilka åtgärder som hade vidtagits med anledning av tillkännagivandet (skr. 2023/24:75). Följande anfördes:

Regeringen uttalade i budgetpropositionen för 2024 följande angåen­de till­kän­nagivandet (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.6 s. 16). Regeringen har i förhandlingar inom EU drivit och kommer fortsätt­nings­vis att driva de frågor som omfattas av tillkännagivandet och som berör fråge­ställ­ning­ar som hanteras inom EU. Beroendet av rysk gas i EU, och därmed även Sve­rige, har minskat kraftigt sedan Ryss­lands fullskaliga invasion av Ukrai­na. Svenska energiaktörer im­por­terar inte längre vare sig olja eller uran från Ryssland. Vad gäl­ler im­porten av rysk fossilgas så har den mins­kat kraftigt till Sve­rige. Gas­användningen i Sverige har även minskat med omkring 23 pro­cent. Vidare har regeringen i arbetet inom EU lyft frå­gan om att ur­sprungs­garantier även ska kunna utfärdas för fossilgas. Slut­ligen har reger­ingen i budgetpropositionen för 2023 (prop. 2022/23:1 utg.omr. 21 avsnitt 2.8 s. 30) uttalat att regeringen genom arbetet i EU kom­mer att verka för att ta fram gemensamma åtgärder som kom­mer att stärka för­sörj­ningstryggheten, minska importen av fossil ener­gi från Ryss­land och mins­ka energipriserna. Regeringen anser mot denna bak­grund att tillkän­na­gi­van­det är tillgodosett och slut­be­hand­lat, vil­ket har redovisats i bud­get­pro­position för 2024.

I ett yttran­de till konstitutionsutskottet (yttr. 2023/24:NU3y) konstaterade ut­skot­tet att tillkän­na­gi­vandet redovisades som slutbehandlat i budgetpropo­si­tio­nen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 21) och att utskottet då inte hade några invändningar mot reger­ingens bedömning (bet. 2023/24:NU3).

Beredskapssektorn Energiförsörjning prioriteras

I ett gemensamt inlägg på regeringens webbplats den 29 oktober 2024 från stats­råden Ebba Busch, Carl-Oskar Bohlin och Ro­mina Pourmokhtari slås det fast att bered­skapssektorn Energi­försörjning prioriteras i totalför­svars­proposi­tio­nen för 2025–2030. Statsråden redovisar att regeringen i bud­get­pro­posi­tio­nen för 2025 har föreslagit att medel ska avsättas för ökad elbe­red­skap in­klu­sive civil­plikt. Vidare konstaterar de att fr.o.m. 2028 föreslås det att 1,4 mil­jar­der kronor ska tillföras årligen för åtgärder som bl.a. syftar till att stärka el­be­red­skapen exempelvis ge­nom ödrift, reparationsberedskap som inklu­de­rar både personal och mate­riel, utbildning och övning samt fortifi­katoriskt skydd.

Utöver detta anges det att Affärsverket svenska kraftnät på regeringens upp­drag har analyserat be­hovet av civilplikt inom elförsörjningen. Regeringen har därför fattat beslut om att totalför­svars­plik­tiga personer, som redan har viss utbild­ning eller kompetens inom om­rådena el­försörjning och räddningstjänst, kommer att kunna utredas för och sedan skrivas in för en kort grundutbildning. Efter avklarad utbildning kom­mer dessa personer att kunna krigsplaceras med civilplikt.

 

Utskottets ställningstagande

I propositionen föreslår regeringen ett nytt mål för det civila försvaret. I arbetet med att utveckla det civila försvaret i syfte att nå detta mål tangeras ett antal områden som tillhör utskot­tets bered­nings­område. Utskottet konsta­terar i det sammanhanget att regeringen lyfter fram närings­li­vets roll som en viktig aktör, bl.a. när det gäller det ekonomiska för­svaret. Utskottet noterar i anslutning till detta också att regeringen har gett Myndigheten för samhällsskydd och bered­skap (MSB), Tillväxtverket och en särskild utre­dare uppdrag som kom­mer att kunna ge en god grund för det fortsatta arbetet med att utveckla nä­rings­livets roll inom försörjningsberedskapen. Vidare vill ut­skot­tet påminna om att reger­ingen i propositionen pekar på att ansvaret för att upprätthålla nöd­vändig för­sörjning av kritiska varor och tjänster samt utrikeshandel be­hö­ver tyd­liggöras i den nuvarande be­red­skaps­strukturen för krisberedskap och ci­vilt försvar. Mot den bak­grunden anser utskottet att det inte finns skäl att föregripa detta utred­ningsarbete och redan i detta läge för­orda att det inrättas en ny myndighet för ekonomisk beredskap och försörj­nings­bered­skap i linje med vad som föreslås i motion 2024/25:3254 (S) yrkan­de 6.

Energiförsörjningsfrågorna är enligt utskottets mening centrala utmaningar för det civila försvaret. Utan en under de givna förhållandena väl funge­ran­de energiförsörjning kan både försvarsförmågan och försvarsviljan häm­mas på ett sätt som hotar det svenska samhället. Även i mindre allvarliga krissitua­tio­ner är energi­för­sörjningen mycket betydelsefull för att det ska vara möjligt att upprätthålla samhällsviktig verksamhet, för att hushållskunder ska kunna vär­ma upp sina bostäder, för att transportsystemet ska fungera och för att närings­livet ska kunna fort­sätta att verka. Enligt utskottets bedömning råder det en bred politisk sam­syn om vikten av att energiförsörjningen säkerställs under nor­ma­la förhållanden och fredstida kriser såväl som under höjd bered­skap och ytterst även un­der krig.

Med detta sagt vill utskottet instämma i det som anförs i två av de aktuella motionerna när det gäller uppfattningen att Sverige bör sträva efter att minska beroendet av fossila bränslen i allmänhet och inte minst sådana som importeras från länder med ett tvivelaktigt styre. Denna strävan är inte bara gynn­sam ur kli­mat­perspektiv, utan bidrar också till att frigöra Sve­rige från säker­hetspo­li­tiskt skadliga beroendeförhållanden. Därför välkomnar utskottet att reger­ingen i pro­po­sitionen redovisar ett antal åtgärder som har vidtagits eller avi­serats för att före­bygga, motstå och hantera störningar i energiförsörjningen när det gäl­ler el, flytande drivmedel, gas, värme och kyla.

Utskottet vill också påminna om den pågående omställningen av energi­po­li­tiken där fokus ligger på en omfattande elek­tri­fiering av samhället, vilket i sin tur bidrar till att minska behovet av fossila bränslen eftersom den svenska elproduktionen i stort sett redan är fossilfri och den till­kom­mande produk­tio­nen också förväntas vara det.

Med anledning av det som sägs i motionerna om vikten av att fasa ut fossila bränslen ur det svenska energisystemet vill utskottet även upprepa det utskottet anförde när motionsyrkanden med liknande inriktning avslogs av riks­dagen i samband med behandlingen av regeringens energipolitiska inrikt­nings­proposi­tion våren 2024. Utskottet förordade då och vidhåller den uppfatt­ningen att en omfattande elektrifiering, inte minst av industri- och transport­sek­torerna, är en viktig nyckel till framgång när det gäller att fasa ut fos­sila bränslen. Utskottet anser emellertid fortfarande att arbetet bör inriktas på utbygg­na­den av olika former av elproduktion, infrastruktur för kraft­över­föring, refor­mering av el­mark­naden etc. snarare än ett alltför ensidigt fokus på utfas­ning av fossila bränslen innan fossilfria alternativ finns på plats. Därtill anser ut­skot­tet fort­fa­ran­de att en succes­siv utfasning av fossila bränslen och driv­medel är viktig för omställ­ningen men att en sådan utfasning behöver ske i en takt som är sam­hälls­eko­nomiskt hållbar och med beaktande av hushållens ekonomi och före­ta­gens konkurrensförmåga. I samma ärende konstaterade ut­skottet att reger­ingen i den energipolitiska inriktningspropositionen anförde att den svens­ka driv­medelsberedskapen bör vidareutvecklas och även inklu­dera fos­sil­fria driv­me­del, med särskilt fokus på inhemsk produktion av fos­sil­fria bräns­len.

Sammantaget innebär detta att utskottet anser att försvarsutskottet bör av­styrka de två motionsyrkanden som berör frågor om utfasning av fossila bräns­len och om anpassning av försvarets energianvändning, dvs. motionerna 2024/25:3247 (V) yrkan­de 18 och 2024/25:3257 (MP) yr­kande 7. Som redan har framgått ovan är det utskottets uppfattning att försvarsutskottet dessutom bör avstyrka motion 2024/25:3254 (S) yrkande 6.

Stockholm den 14 november 2024

På näringsutskottets vägnar

Tobias Andersson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Tobias Andersson (SD), Elisabeth Thand Ringqvist (C), Fredrik Olovsson (S), Mats Green (M), Monica Haider (S), Jessica Stegrud (SD), Marianne Fundahn (S), Josef Fransson (SD), Isak From (S), Kjell Jansson (M), Louise Eklund (L), Johnny Svedin (SD), Daniel Vencu Velasquez Castro (S), Lorena Delgado Varas (V), Lili André (KD) och Rebecka Le Moine (MP).

 

 

 

 

Avvikande meningar

 

1.

Totalförsvaret 2025–2030 (S)

 

Fredrik Olovsson (S), Monica Haider (S), Marianne Fundahn (S), Isak From (S) och Daniel Vencu Velasquez Castro (S) anför:

 

Näringslivets roll inom ramen för det civila försvaret måste stärkas. Närings­livets förmåga att upprätthålla eller vid behov ställa om sin verksamhet är, en­ligt vår uppfattning, av yttersta vikt för att samhället ska fungera vid freds­tida krissituationer och krig. Därför anser vi att regeringen skyndsamt bör utre­da tillsättandet av en ny myndighet för utveckling och uppföljning av närings­li­vets försörjningsberedskap och ekonomiskt försvar. Därigenom kan staten ta ett starkt samhälleligt grepp om näringslivets beredskapsplanering, roll och an­svar. Frågor om hur försörjningskedjorna kan byggas och hur relationen stat–näringsliv–myndigheter ska stärkas för största möjliga effekti­vitet bör få större uppmärksamhet och här anser vi alltså att en myndighet behöver svara för samordningen.

Det anförda innebär att vi instämmer i det som sägs i motion 2024/25:3254 (S) yrkande 6 om att en myndighet enligt ovan bör inrättas och vi förordar så­ledes att försvarsutskottet ska tillstyrka det yrkandet. De övriga motions­yrkan­den som behandlas i yttrandet bör avstyrkas av försvarsutskottet.

 

 

2.

Totalförsvaret 2025–2030 (V)

 

Lorena Delgado Varas (V) anför:

 

En fungerande svensk försvars- och säkerhetspolitik kräver inte bara en mo­dern försvarsmakt utan också att det svenska samhällsbygget är robust och mot­ståndskraftigt och att samhällsviktiga verksamheter har tillräckliga resur­ser un­der ett normalläge. Bara då är det möjligt att möta stora kriser och i värsta fall även krig.

Även om det förefaller vara osannolikt att ett enskilt militärt angrepp skulle riktas mot vårt land skulle Sverige oundvikligen påverkas av en säkerhets­po­li­tisk konflikt eller kris i närområdet. I dag är klimatkrisen och dess konse­kven­ser ett av de allvarligaste ho­ten mot den globala säkerheten tillsammans med pandemier och stora avbrott i försörjningskedjorna.

Jag vill hävda att årtionden av privatiseringar och utförsäljningar av sam­hälls­viktig verksamhet och en otillräcklig utbyggnad av förnybar energi – för att bara nämna några brister – inte bara har gjort det svenska samhället svagare utan även urholkat totalförsvarets förmågor. Min grundläggande hållning är att i ett robust och motståndskraftigt samhälle är möjligheten för det offentliga att ha kontroll över den samhällsviktiga verksamheten central. Jag vill under­stryka betydelsen av offentligt ägande, och offentlig styrning av sam­hälls­vik­tig verksamhet som en del av arbetet med att bygga ett robust och säkert sam­hälle måste understrykas.

Det civila försvaret är en viktig del av totalförsvaret som måste stärkas. Jag anser att det är svårt att bygga ett civilt försvar om inte välfärden, infra­struk­turen eller elförsörjningen fungerar från början.

I anslutning till detta vill jag peka på nödvändigheten i att fasa ut all an­vändning av fossil olja och gas. Detta har jag och andra företrädare för Väns­ter­partiet krävt under många år, inte minst av klimatskäl. Ur ett totalför­svars­perspektiv skulle ett mins­kat fossilbränsleberoende dessutom göra att beroen­det av import från många av världens diktaturer skulle minska. Att en stor del av den ryska eko­no­min består av inkomster från fossila bränslen som olja och gas, väcker till eftertanke. Energiomställning bort från fossila bränslen blir där­igenom inte bara en klimatpositiv handling utan också ett sätt öka den svenska försörj­nings­tryggheten och att stärka säkerheten i Sve­rige och dess närområde.

Med hänvisning till det anförda instämmer jag således i det som sägs i mo­tion 2024/25:3247 (V) yrkande 18 om att riksdagen bör rikta ett tillkän­na­givande till regeringen om att Sverige ska fasa ut sitt beroende av fossil olja och gas i syfte att stärka Sve­riges säkerhet. Jag anser därmed att försvars­ut­skot­tet bör tillstyrka yrkan­det. De övriga motionsyrkanden som behandlas i yttrandet bör avstyrkas av försvarsutskottet.

 

 

3.

Totalförsvaret 2025–2030 (MP)

 

Rebecka Le Moine (MP) anför:

 

Jag och andra företrädare för Miljöpartiet har under lång tid verkat för en snab­bare och mer om­fat­tande uppbyggnad av totalförsvaret – både det militära och det civila försvaret. Jag anser att försvaret ska vara defensivt till sin karak­tär, med fokus på att skydda befolkningen, samhället och miljön och utgå från en bred syn på sä­kerhet. Det måste finnas en beredskap för att kunna möta både militära hot men också andra hot, såsom klimatförändringar och natur­kata­stro­fer, pande­mier och cyberangrepp.

Jag står bakom huvudinriktningen i Försvarsberedningens rapporter liksom stora delar av totalförsvarspropositionen. Däremot anser jag att reger­ingen inte har beaktat klimathotet i tillräcklig utsträckning i det arbetet. Kli­mat­hotet lyfts i omvärldsbevakningen i propositionen men utan att mötas upp med konkreta insatser. Jag saknar åtgärder som är inriktade på att anpassa sam­hället till kon­sekvenserna av ett förändrat klimat men också sådana som syftar till att på all­var bromsa de negativa effekterna på klimatet, inte minst åtgärder som mins­kar utsläppen av växt­hus­gaser.

Jag anser att Sveriges civila försvar och krisberedskap behöver dimen­sio­neras utifrån ett förändrat klimat där efterfrågan på krishantering kan väntas öka. Klimatomställningen berör hela samhället, och Försvarsmakten kan inte stå utanför denna omställning. Försvaret måste därför bidra till minskade ut­släpp och måste dessutom anpassas för att fungera i ett samhälle som har ställt om i en mer hållbar riktning. Det handlar t.ex. om att försvaret måste göras sig av med sitt fossilbränsleberoende. När samhället satsar massivt på förnybar ener­gi och på en bred elektrifiering måste försvaret hänga med i utvecklingen. Där­för krävs det planering för att exempelvis Försvars­mak­tens fordon ska kun­na fungera som en central del av totalförsvaret när ett framtida energi- och bräns­le­system till stor del är baserat på el och förnybara bräns­len.

Den uppfattning jag därmed har redovisat sammanfaller med det som fram­förs i motion 2024/25:3257 (MP) yrkande 7, dvs. att riksdagen bör rikta ett till­kännagivande till regeringen om att Sveriges försvar behöver anpassas både för att minska verksamhetens klimatpåverkan och för att säkerställa funk­tiona­litet i ett förändrat klimat. Jag anser således att försvarsutskottet bör till­styrka det aktuella yrkandet. De övriga motionsyrkanden som behandlas i yttrandet bör avstyrkas av försvarsutskottet.

Tillbaka till dokumentetTill toppen