SKU4Y (Yttrande 1997/98:SKU4Y)

Skatteutskottets yttrande 1997/98:SkU4y

1998 års ekonomiska vårproposition

1997/98

SkU4y

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett övriga utskott tillfälle att yttra sig över 1998 års ekonomiska vårproposition 1997/98:150 och de motioner som har väckts i ärendet. I de riktlinjer som regeringen lägger fram rörande den ekonomiska politiken (punkt 1) ingår olika skattefrågor. Skatteutskottets område berörs också av beräkningen av utgifter och utgiftstak för åren 1999–2001 (yrkandena 2–4 såvitt avser utgiftsområde 3 Skatteförvaltningen och Tullen) och konkreta ändringar i skattelagstiftningen. – På tilläggsanslag för budgetåret 1998 föreslås bl.a. ändrade ramar för utgiftsområde 3 och ändrade anslag för Riksskatteverket och Tullen (punkt 49). Denna fråga behandlar skatteutskottet i ett särskilt yttrande till finansutskottet (1998/99:SkU5). Beträffande propositionen i övrigt och de motioner som har väckts på skatteområdet får utskottet anföra följande.

Skattepolitikens inriktning

Propositionen

Saneringsprogrammet har nu genomförts i och med budgeten för 1998. Storleken och profilen av detta program har kontinuerligt anpassats för att uppnå de budgetpolitiska målen och för att de uppoffringar som budgetsaneringen har inneburit skall fördelas så rättvist som möjligt. De fördelningspolitiska analyser som regeringen har genomfört pekar på att krisen har klarats med en bevarad relativt jämn fördelning av de ekonomiska resurserna och att bördorna av saneringsprogrammet i huvudsak fördelats rättvist.

Det har nu har blivit möjligt att styra över ökade resurser till prioriterade områden. Regeringen lägger särskild vikt vid att förbättra kvaliteten inom skolan, sjukvården och omsorgen om barn och gamla och lägger också stora insatser på en rad andra områden såsom utbildning och kompetensutveckling, arbetsmarknadspolitik, höjda barnbidrag, höjda ersättningsnivåer i socialförsäkringarna och förbättrade pensioner. Härtill kommer särskilda insatser på viktiga framtidsområden.

Enligt regeringen är det i framtiden även möjligt att överväga skattesänkningar men endast om vissa villkor obetingat uppfylls. Generella skattesänkningar får inte genomföras innan en tillfredsställande kvalitet uppnåtts

inom skolan, vården och omsorgen. Skattesänkningarna får inte finansieras	1997/98:SkU4y
genom skuldsättning och de måste utformas på ett fördelningspolitiskt rätt-
vist sätt.
Den tillfälliga värnskatten, som infördes 1994, upphör enligt riksdags-
beslutet fr.o.m. 1999. Regeringen föreslår nu att ett ytterligare steg införs i
skatteskalan för inkomster över 32 400 kr per månad. Denna fråga och andra
konkreta förslag från regeringen behandlas under särskilda rubriker nedan.
När det gäller företagandet erinrar regeringen om att en rad åtgärder har
genomförts för att stimulera de små och medelstora företagen, bl.a. i form av
skattesänkningar på omkring 7 miljarder kronor per år. Regeringen bedriver
också ett brett arbete för att minska krånglet. Ett nytt och enklare system med
skattekonton för redovisning och betalning av skatter och avgifter har nyli-
gen trätt i kraft, skattetilläggen vid periodiseringsfel har halverats och villko-
ren för F-skattsedel har mjukats upp.
För att ytterligare förbättra villkoren för företagande föreslår regeringen nu
en rad nya åtgärder. Bl.a. förstärks reserveringsmöjligheterna för enskilda
näringsidkare och lättnaderna i beskattningen av onoterade aktier utvidgas.
Skatten på reklamtrycksaker avskaffas, vilket innebär en lättnad främst för
mindre företag. Vidare avskaffas den särskilda fastighetsskatten på vatten-
kraftverk, vilket kommer att leda till sänkta elpriser främst för den elinten-
siva industrin. Förenklingsutredningen har fått utvidgade direktiv om nya
förenklingar med tanke särskilt på de mindre företagen. Särskilda proposi-
tioner har nyligen lagts fram om förenklingar beträffande företagens pen-
sionskostnader och om beskattningen av personaloptioner.
Den översyn som pågår av hela energiskattesystemet för att förbättra
miljöeffekterna kommer att redovisas 1999. Regeringen kommer också att
presentera en ny samordnad utformning av de skatter som träffar vägtrafiken
i syfte bl.a. att uppnå bättre styreffekter beträffande trafiksäkerhet och miljö.
Beträffande fastighetsbeskattningen erinrar regeringen om att en särskild
utredare fått i uppdrag att se över taxeringsförfarandet. I avvaktan på resulta-
tet av utredningen föreslås att den frysning av taxeringsvärdena på 1997 års
nivå som beslutats för 1998 också skall gälla för 1999. Vidare skall en ny
utredning se över fastighetsbeskattningen och bl.a. analysera den skattemäs-
siga neutraliteten mellan olika upplåtelseformer.
Möjligheterna till skattekontroll har förbättrats kraftigt under mandatperio-
den. Förbättringarna av kontrollen fortsätter nu genom att Tullen, enligt ett
förslag i den särskilda propositionen, får ansvar för en ny kontrollverksamhet
över hela landet av yrkesmässiga transporter och postpaket med alkohol och
tobak. För att förhindra att smugglingen, och de inslag av organiserad
brottslighet som följer i dess spår, får en ökad spridning föreslår regeringen
en sänkning av skatten på cigaretter.
Beträffande de internationella frågorna har Sverige verkat för gemen-
samma uppföranderegler för att motverka skadlig skattekonkurrens mellan
olika länder och detta arbete har nu slutförts med lyckat resultat. Strävandena
är nu att även få till stånd gemensamma regler om beskattning av räntor och
andra kapitalinkomster, och regeringen kommer att ägna fortsatt uppmärk-
samhet åt de effekter som internationaliseringen kan ha på svensk kapital-
beskattning och punktskatter.	2

Moderata samlingspartiet

1997/98:SkU4y

Enligt motion Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m) – yrkande 10 – skall de övergripande målen för den ekonomiska politiken vara att skapa förutsättningar för snabb tillväxt, en kraftig ökning av antalet nya arbetstillfällen, en god reallöneutveckling och minskat bidragsberoende. Moderaterna vill främja nyföretagande och ge dagens företag, små som stora, möjlighet att växa i Sverige, och de lägger fram ett program bl.a. med sänkt skatt på företagande och arbete, sänkta kommunalskatter, förvärvsavdrag och särskilda skattelättnader riktade mot hushållstjänster. Programmet innebär bl.a. följande:

•Sänkt skatt på arbetsinkomster genom ett förvärvsavdrag

•Värnskatten avskaffas helt

•Dubbelbeskattningen av riskkapital avskaffas

•Stoppreglerna för fåmansbolagen avskaffas, och utdelning skall beskattas som kapital om ägaren tagit ut marknadsmässig lön

•Riskfyllda investeringar i nya teknik- och kunskapsintensiva företag stimuleras genom skattelättnader

•Förmögenhetsskatten avvecklas med början 1998

•Betalningen av skatter skall inte behöva ske före förfallodagen

•Inkomster av royalty och patent bör kunna beskattas som inkomst av kapital

•Förmånsrätt för skatter bör inte längre tillerkännas staten

•Kapitalinkomstskatten måste sänkas

•Den särskilda löneskatten på vinstandelsmedel bör avvecklas

•Företagskrånglet avvecklas

Skatten på hushållstjänster bör sänkas genom en skattereduktion på 50 % av
arbetskostnaden, högst med 25 000 kr per år, för att snabbt skapa nya jobb.
Skattehöjningarna sedan 1994 uppgår i snitt till nästan 1 500 kr i månaden
per hushåll och urholkar den grundläggande sociala tryggheten att kunna
leva på sin lön. Det långsiktiga målet måste vara att den som är i behov av
bidrag inte skall betala skatt och att den som betalar skatt inte skall behöva
bidrag. Skattereformens mål var en marginalskatt på 30 % för den helt över-
vägande delen av inkomsttagarna och högst 50 % för övriga. Detta mål bör
snarast uppfyllas. I motionen föreslås ett förvärvsavdrag på 12 % upp till 7,5
basbelopp och en statligt finansierad kommunalskattesänkning på 2 procent-
enheter samtidigt som regeringens förslag om höjd statlig skatt avvisas.
Fastighetsskatten bör avvecklas på sikt och ersättas av en schablonintäkt.
Avvecklingen bör genomföras genom att sänka skatten till 1,5 % med verkan
fr.o.m. den 1 januari 1998 och därefter sänkas med 0,1 procentenhet om året
ner till nivån 1,2 %. Orimliga regionala skillnader bör lindras genom att ta
upp endast hälften av markvärdet till beskattning och genom ett tak för
markvärdet.
Avdraget för pensionsförsäkringar bör återställas till ett basbelopp och
avdrag bör medges för pensionssparande för makes räkning.
Förslagen innebär skattesänkningar på 33,4–81,1 miljarder kronor under
åren 1999–2001, och skattebortfallet finansieras bl.a. med minskade transfe-
reringar till hushållen och en större egenfinansiering av den nya arbetslös-
hetsförsäkringen. Motionärerna anser att en ökad tillväxt efter fem år kan ge	2

möjlighet att successivt sänka skatteuttaget med ytterligare 50–75 miljarder	1997/98:SkU4y
kronor.
De närmare detaljerna i Moderata samlingspartiets skattepolitik utvecklas i
motion Fi50 av Bo Lundgren m.fl. (m). Motionen utmynnar bl.a. i krav på att
den statliga inkomstskatten skall vara maximalt 20 % och att avdraget för
pensionsförsäkringar skall höjas till ett basbelopp. Vidare krävs skattesänk-
ningar för att människor skall kunna leva på sin lön och för att Sverige skall
få fler och växande företag som genererar sysselsättning (yrkandena 1, 2 och
5).
I motion Fi24 av Lars Tobisson och Per Unckel (m) yrkas ett riksdagsutta-
lande av innebörd att den nationella handlingsplan som regeringen lämnar till
EU bör specificeras i överensstämmelse med Moderaternas politik i vissa
hänseenden, bl.a. på skatteområdet.
I motion Fi48 av Göte Jonsson m.fl. (m) yrkas att regeringen skall lägga fram
en plan för att genomföra skatteförslagen i utredningen (SOU 1997:167) En
livsmedelsstrategi för Sverige.
Centerpartiet
Motion Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 1, 4, 5, 7–17 och 21
innehåller krav på nya riktlinjer och särskilda åtgärder beträffande beskatt-
ningen. Centern föreslår bl.a. att skatten för låg- och medelinkomsttagare
sänks. Grundavdraget höjs för alla som tjänar under 7,5 basbelopp, dvs. ca
270 000 kr i årsinkomst. Åtgärden bör utformas så att de största skattesänk-
ningarna uppgår till drygt 1 000 kr i inkomstlägen strax under 150 000 kr i
årsinkomst. I motionen föreslås också en försöksverksamhet med skatte-
avdrag för hushållsnära tjänster och ett system med hemservicecheckar för
pensionärer. Centerpartiet säger nej till regeringens förslag om sänkt tobaks-
skatt.
Skatten på boendet bör sänkas. Som ett första steg föreslås att fastighets-
skatten sätt ned till 1,5 % fr.o.m. inkomståret 1998. Höjningen till 1,7 % i
kombination med höjda taxeringsvärden har slagit alltför hårt mot många,
särskilt mot dem som är bosatta i attraktiva områden. Centerpartiet föreslår
att belägenhetsfaktorn slopas för bofasta, i avvaktan på att den utredning som
har i uppdrag att se över fastighetstaxeringen kommer med förslag, och att
storleken på en normaltomt skall fastställas till minst 300 m2. Vidare bör
förmögenhetsskatten fasas ut ur skattesystemet i tre steg under åren 2000–
2002. Som första steg bör sambeskattningen av förmögenhet tas bort.
I motionen framhålls att det behövs fler företag och företagare för att skapa
tillväxt och välstånd. Att förbättra villkoren för företagande är nödvändigt för
att sätta Sverige i arbete. Skattesänkningar på arbete och företagande måste
genomföras och förenklingar av företagens regelverk måste komma till
stånd. Centerpartiet tillstyrker regeringens förslag till sänkt skatt på företa-
gande men vill ha fler förbättringar för fåmansföretagen. Centerpartiet av-
sätter för 1999–2001 500 miljoner kronor årligen för skattesänkningar för
	2

småföretagen och kommer senare att ange närmare hur dessa skall utformas.	1997/98:SkU4y
Förslagen finansieras delvis genom höjda energi- och miljöskatter.
Beskattningen av vinstandelar för anställda bör tas bort. För att skapa fler
arbeten måste arbetsgivaravgifterna sänkas, särskilt för de mindre företagen.
Svenskt jordbruk bör få konkurrensvillkor som är likvärdiga med vad som
gäller i konkurrentländerna inom EU. Skatten på el bör därför avskaffas för
jordbruket och skatten på eldningsolja sänkas till samma nivåer som gäller
för industrin. Vidare bör generationsskiften underlättas genom att tills vidare
behålla de särskilda övergångsregler som gäller t.o.m. 1999 för beräkningen
av realisationsvinster. Yrkesfiskarna i Sverige måste också få ett särskilt
skatteavdrag. Avdraget bör utformas enligt en dansk modell som har
godkänts av EU-kommissionen.
Utsläppen av kväveoxid har stadigt ökat, vilket bör motverkas med en
kväveoxidskatt med 10 kr/kg för pannor med en större effekt än 5 MW och
med en nyttiggjord energiproduktion som är större än 20 GWh. Vidare bör
produktionsskatten på el från kärnkraft höjas med 1 öre per kWh som ett led
i åtgärder för att utkräva ansvar för kostnader som är förknippade med kärn-
kraften. Regeringens förslag till sänkt fastighetsskatt på äldre vattenkraftverk
bör avslås eftersom man inte har kunnat visa att förslaget gynnar den
elintensiva industrin. En skattefrihet för biobaserade drivmedel bör eftersträ-
vas. Investeringar i anläggningar för värme- och kraftvärmeproduktion med
förnybara energikällor är också en viktig del i omställningen av energisyste-
met. Regeringen bör noga följa utvecklingen på detta område och vid behov
föreslå direktavdrag i enlighet med intentionerna i 1997 års ekonomiska
vårproposition. I motionen yrkas också att miljöskatten på inrikesflyg återin-
förs.
Folkpartiet
Motion Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6–8 och 24 innehåller
krav på allmänna riktlinjer och särskilda uttalanden rörande skattepolitiken
på kort och lång sikt. Folkpartiet föreslår skattesänkningar på närmare 20
miljarder kronor 1999 för att skapa förutsättningar för fler reguljära jobb i
näringslivet. Skatterna på arbete måste sänkas om Sverige skall ha en chans
att häva massarbetslösheten.
I motionen framhålls att hundratusentals nya jobb behöver tillkomma nästa
mandatperiod. För att det skall bli möjligt krävs en strategi för jobb genom
företagande. Om Sverige skall bli ett attraktivt land att investera i, om företa-
gare skall finna det lönsamt att expandera, om den stora potentialen av egen-
företagare i Sverige skall tas tillvara – då krävs en ny ekonomisk politik som
bygger på insikt och förståelse för de motiv som driver människor och före-
tag att utvecklas. Folkpartiets politik innebär bl.a. att skatter som är skadliga
för arbete, företagande, sparande och investeringar sänks. En reformerad,
enklare och lägre skatt införs för fåmansföretag, dubbelbeskattningen av
aktier och andelar i aktiefonder avskaffas och avdraget för pensionssparande
höjs. Bland kraven ingår att onödigt krångel och byråkrati slopas så snart
som möjligt och att skatter inte skall behöva betalas före förfallodagen.
	2

Tjänstesektorn släpps loss genom skattelättnader och förenklingar och	1997/98:SkU4y
genom att det skall bli lättare att starta och driva företag.
För att skapa förutsättningar för fler riktiga jobb sänks arbetsgivaravgif-
terna i privat tjänsteproduktion med 12 miljarder kronor 1999, 14 miljarder
kronor år 2000 och 16 miljarder kronor år 2001. Samtidigt föreslås åtgärder
mot svartjobb och bidragsfusk. Ett steg i den riktningen är skattelättnader för
s.k. hushållsnära tjänster. Folkpartiet föreslår tillsammans med Moderaterna
och Kristdemokraterna att det vita priset på exempelvis städning, fönster-
putsning och trädgårdsarbete halveras direkt genom en skattereduktion med
50 % av arbetskostnaden, upp till 25 000 kr per år. Folkpartiet anser också att
skattereformen skall fullföljas och hävdar principen om ”hälften kvar”. Den
nya värnskatt som regeringen föreslår avvisas alltså.
Fastighetsskatten bör sänkas med 0,2 procentenheter för både småhus och
bostadsdelen i flerfamiljshus. För särskilt utsatta områden med snabb steg-
ring av taxeringsvärdena, t.ex. på grund av köpstarka sommargäster, bör
skatten mildras särskilt. För att stödja de s.k. krisårgångarna bör införandet
av fastighetsskatt för dessa årgångar skjutas upp.
Fribeloppet för förmögenhetsskatt höjs från 900 000 till 1,2 miljoner kro-
nor så att de flesta med ett normalt småhus undgår förmögenhetsskatt. Sam-
beskattningen av förmögenhet bör slopas, bl.a. av jämställdhetsskäl. Folk-
partiet vill även återföra förmögenhetsvärderingen av aktier till 75 % av
marknadsvärdet. Fr.o.m. 2001 bör förmögenhetsskatten vara helt avskaffad.
Nivån på tobaksskatten bör enligt Folkpartiet behållas av folkhälsoskäl.
Även indexeringen av tobaksskatten och av skatten på alkohol bör behållas.
I motion Fi28 av Kenth Skårvik (fp) föreslås lättnader i fastighetsskatten av
samma innebörd som i motion Fi19.
I motion Fi33 av Sigge Godin (fp) begärs ett riksdagsuttalande om att
beskattningen el som används som råvara i produktionen snarast bör avskaf-
fas.
Vänsterpartiet
Motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 9, 12–15 och 25 och
42 syftar bl.a. till en rättvis skatte- och fördelningspolitik och en bättre
miljöpolitik. Enligt motionen har klassklyftorna ökat i Sverige. Budgetsane-
ringens tyngsta bördor har fått bäras av dem med lägst inkomst, och hög-
inkomsttagarna är 1990-talets vinnare. Vänsterpartiet avvisar kraven på stora
och omfattande skattesänkningar som hotar den gemensamma välfärden. Om
utrymme finns för ett sänkt skatteuttag måste detta läggas ut så att det i
främsta rummet gynnar de ekonomiskt sämst ställda.
Regeringens förslag att ta bort värnskatten i löneläget 20 600–32 500 kr i
månaden kan enligt motionen inte anses som en fördelningspolitiskt riktig
politik. Vänsterpartiet föreslår att värnskatten ligger kvar och att ett nytt skikt
på 30 % i statlig inkomstskatt införs för inkomster över 360 000 kr,
beskattningsbar årsinkomst. För att öka konsumtionsförmågan för hushållen
föreslås att den allmänna pensionsavgiften sänks med 1 procentenhet från
6,95 % till 5,95 %. Pensionsreformen bör finansieras genom en statsskatt.	2

Orättvisorna mellan de olika boendeformerna, där hyresrätten drabbats	1997/98:SkU4y
värst, skall enligt regeringen lösas genom en utredning om fastighetsskatten.
Vänsterpartiet motsätter sig inte denna utredning men anser att regeringen
visar uppenbara brister i förståelsen av bakgrunden till orättvisorna. Utred-
ningen bör inte begränsas till en översyn av enbart fastighetsskatten utan bör
även omfatta en översyn av skattereformen, räntebidragen och bostadsbidra-
gen. Högre boendekostnader i framför allt hyresrätten måste stoppas. Att
lindra nedtrappningen av räntebidragen för de s.k. krisårgångarna är bra men
otillräckligt. Infasningen av dessa årgångar i fastighetsskattesystemet bör
stoppas tills vidare.
Beskattningen av förmånsbilar bör återställas av fördelningspolitiska skäl
och som ett inslag i en grön skatteväxling som gynnar miljön. För att klara
målet om halverade CO2-utsläpp till år 2000 bör bensinskatten höjas och
skatten på bilismen differentieras så att den rörliga kostnaden ökar. Högre
skatter och avgifter bör införas på bilismen i storstäderna där det finns effek-
tiva alternativa transportmedel. Under kommande år bör en grön skatteväx-
ling genomföras med ökad skatt på energi och miljöstörande verksamheter
och med skattesänkningar på arbete enligt Skatteväxlingskommitténs förslag.
En åtgärd i denna riktning är att införa en konsumtionsskatt på el även för
industrin, med särskilda lättnader för elintensiva företag.
Enligt utländska bedömare är företagsklimatet i Sverige i huvudsak gott.
Trots detta har det pågått en omfattande och omoralisk skatteplanering i de
stora företagen. Det är med viss förvåning som Vänsterpartiet konstaterar
detta. I motion anförs att vi kunde ha haft en betydligt enklare skattelagstift-
ning och en beskattning som i större utsträckning gynnar en ökad sysselsätt-
ning om samtliga aktörer hade agerat på ett moraliskt riktigt sätt. Den
bristande moralen hos de stora företagen äventyrar enligt Vänsterpartiets
uppfattning en översyn av stoppreglerna för de mindre och medelstora före-
tagen.
Vänsterpartiet föreslår ett stöd för mindre företag i form av skattesänk-
ningar inom privat tjänstesektor och 1,9 miljarder kronor i form av sänkt
restaurangmoms. För jordbruken bör effekten av dieselskatten elimineras
genom ett restitutionsförfarande. Samtidigt bör elskatten bli densamma som
för industrin. Förslagen finansieras genom
höjd bolagsskatt från 28 % till 30 % för att komma i nivå med övriga Europa
en bolagsvärnskatt med 5 % på vinster över 50 miljoner kronor
begränsning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna
begränsning av lättnaderna av dubbelbeskattningen
slopad avdragsrätt för organisationskostnader.
Bland förslagen i övrigt ingår en enhetlig kulturmoms och att momsen på
böcker sänks till 6 %. För att uppmuntra större investeringar i kunskap och
undvika utslagning av medelålders och äldre arbetskraft föreslås att skattebe-
friade framtidsfonder skall inrättas för investeringar i höjd kunskapsnivå och
bättre arbetsorganisation.

Miljöpartiet

Förslagen i motionen grundar sig bl.a. på uppfattningen att budgetsaneringen medfört en ej acceptabel förstärkning av inkomstskillnaderna. I motion föreslås därför en rad omfördelningar till dem som har små inkomster och till utsatta grupper. Skatten på arbete sänks med 8 miljarder kronor 1999, 26 miljarder kronor 2000 och 40 miljarder kronor 2001 jämfört med regeringens förslag. Skattesänkningarna finansieras med höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp och genom lägre kostnader för arbetslöshet.

Sänkningen av skatten på arbete för hushållen bör ha en tyngdpunkt på låg- och mellanlönegrupper, bl.a. för att underlätta en arbetstidsförkortning. Egenavgifterna sänks med 4 procentenheter och skall på sikt avskaffas helt. För inkomsttagare i måttliga lönelägen höjs grundavdragen med som högst 23 500 kr. På inkomster som överstiger taket för egenavgifterna blir den statliga inkomstskatten fortfarande 25 %, men samtidigt föreslås att gränsen för statlig skatt höjs med ett belopp som motsvarar den uteblivna höjningen 1997. Gränsen för resekostnader sänks så att avdrag medges för belopp över 6 000 kr, och samtidigt ändras avdraget till en skattereduktion. Skatten på bilförmån höjs så att intäkterna återställs till nivån före sänkningen 1997. Miljöpartiet föreslår också att arbetsgivaravgifterna sänks gradvis under en 15-årsperiod till 25 % av lönesumman. För år 2001 innebär Miljöpartiets förslag att inkomstskatten sänks med 6 miljarder kronor med tyngdpunkt på lägre inkomster och att inkomstskatten för höginkomsttagare höjs med 2 miljarder kronor.

Höjningen av fastighetsskatten på bostäder har, i kombination med höjda taxeringsvärden, inneburit en kraftigt ökad belastning för många boende. Miljöpartiet anser därför att skattesatsen, inom ramen för en skatteväxling, redan fr.o.m. 1998 bör återställas till den tidigare nivån, 1,5 %. På sikt bör den statliga fastighetsskatten på boende i sin nuvarande form avskaffas helt. Situationen för de s.k. krisårgångarna bör underlättas genom att skjuta upp infasningen i fastighetsbeskattningen i avvaktan på resultatet av den utredning som påbörjats om den framtida fastighetsskatten.

Bland Miljöpartiets förslag ingår att bolagsskatten höjs till 29 % för att bekosta ett slopande av sambeskattningen av förmögenheter och att avdraget för representation avskaffas. Regeringens förslag att sänka tobaksskatten avstyrks.

Kristdemokraterna

I motion Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 5 krävs en genomgripande omläggning av skattepolitiken. Enligt motionen har regeringen genom utom-

1997/98:SkU4y

ordentligt omfattande skattehöjningar pressat många hushålls ekonomier	1997/98:SkU4y
över den gräns där de själva klarar av att försörja sig utan socialbidrag. Även
andra åtgärder som regeringen vidtagit har varit förödande för enskilda
människor och ett uttryck för en okänslighet för människors faktiska situa-
tion. Som exempel nämner motionärerna besparingar på änkepensionerna
och bostadsbidragen och försämringar för ålderspensionärer. I motionen
framhålls att skattetrycket måste sänkas också för att Sverige ska kunna
behålla en position bland världens ledande industrinationer. Regeringens
propåer om särskilda och gynnsamma skattevillkor för utländska experter
visar i all sin absurditet det omöjliga i att Sverige har ett väsentligt högre
skattetryck än omvärlden.
Enligt Kristdemokraterna är det angeläget att fler skall klara sig på sin
egen lön och inte tvingas vara beroende av bidrag för att få hushållsekono-
min att gå ihop. I motionen föreslås därför att grundavdraget i den kommu-
nala beskattningen höjs med 8 400 kr så att den disponibla inkomsten i
genomsnitt ökar med ca 220 kr i månaden eller ca 2 640 kr per år. Förslaget
ger förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär bl.a. att
man kan tjäna 17 200 kr per år skattefritt jämfört med 8 700 kr i dag. Vidare
sänks avdragsgränsen för resor till och från jobbet från 7 000 till 6 000 kr så
att 1 000 kr mer än i dag blir avdragsgillt. Värnskatten avskaffas helt och
förslaget att skärpa marginalskatten avvisas. Tobaksskatten bör behållas på
nuvarande nivå.
Väsentliga skattesänkningar för alla uppnås även genom att sänka skatten
på bostäder. Kristdemokraterna föreslår att fastighetsskatten i ett första steg
sänks till 1,5 % och att den endast beräknas på en tredjedel av det markvärde
som överstiger 150 000 kr. Avsikten med denna utformning är bl.a. att
begränsa de orimliga effekter som exempelvis drabbat dem som är bosatta i
skärgårdsområden. Kristdemokraterna föreslår också att hyresfastigheter i de
s.k. krisårgångarna inte skall träda in i fastighetsskattesystemet som planerat
år 1999.
Enligt Kristdemokraterna bör politiken inriktas på att få fram nya och
växande företag för fler jobb. Ett förslag i denna riktning är att privatperso-
ner får en möjlighet till skattereduktion med 50 % av arbetskostnaden för
tjänster som utförs i det egna hemmet. Det innebär att det vita priset kan
halveras jämfört med dagens regler. Skattereduktionen begränsas till maxi-
malt 25 000 kronor per år och hushåll.
Andra förslag i samma riktning är att skatterna på arbetande kapital sänks
och att arbetsgivaravgifterna minskas. Kapitalförsörjningen för de mindre
företagen förbättras bl.a. genom ett permanent riskkapitalavdrag och avskaf-
fad dubbelbeskattning. Royalty på patenterade uppfinningar skattebefrias i
två år för att därefter beskattas som inkomst av kapital. Inbetalningsreglerna
för skatter mildras så att det åter skall räcka med att betala på förfallodagen. I
motionen föreslås också en ökad miljösatsning och bättre villkor för jordbru-
ket.
Vidare föreslås att enskilt sparande stimuleras. Avdragsrätten för pensions-
sparande höjs till ett basbelopp, den särskilda löneskatten på vinstandelar för
anställda avskaffas och en avdragsrätt införs för sparande på individuella
utbildningskonton. Förmögenhetsskatten bör avvecklas av flera skäl. I	2

motionen föreslås att detta sker i två steg genom att skatten minskas till 1 %	1997/98:SkU4y
1999 och sedan slopas helt.
Kristdemokraternas förslag innebär att det totala skattetrycket sänks med
ca 25 miljarder kronor netto, utöver regeringens förslag.
Övriga motioner
I motion Fi25 av Karin Falkmer m.fl. (m,fp,kd) yrkas att Småföretagardele-
gationens förslag om förenklingar för företagen snarast genomförs och att
onödiga detaljregler för företagen bör förhindras och rensas bort.
I motion Fi58 av Kjell Ericsson och Rolf Dahlberg (c,m) yrkas omedelbara
lättnader i fråga om mervärdesskatten för vissa riksanläggningar för utbild-
ning inom travsporten. Enligt motionen omfattas inte verksamheten inom
dessa riksanläggningar av mervärdesskatten, vilket efter de ändringar på
kulturområdet som genomförts fr.o.m. 1997 (prop. 1996/97:10, SkU6)
innebär nackdelar i konkurrenshänseende.
Utskottet
I sitt yttrande till finansutskottet i höstas konstaterade utskottet att Sverige
åter står starkt tack vare en framgångsrik sanering av de offentliga finanserna
och att det nu finns en fast grund för en mera offensiv fördelningspolitik.
Som framgår av vårpropositionen har denna utveckling fortsatt, och enligt
regeringens bedömningar kommer målen om balans i år och överskott under
de kommande åren att överträffas med god marginal.
Saneringsprogammet omfattade 126 miljarder kronor, och storleken och
profilen av programmet har kontinuerligt anpassats för att uppnå de budget-
politiska målen och för att de uppoffringar som har krävts skall fördelas så
rättvist som möjligt. De analyser som regeringen har genomfört visar att
också denna målsättning har klarats med en relativt jämn fördelning av
bördorna. Samtidigt är det uppenbart att de åtgärder som har genomförts
inneburit stora påfrestningar för breda grupper och att angelägna behov har
blivit eftersatta. Att redan nu inteckna de beräknade överskotten för att till-
mötesgå förståeliga krav på förbättringar skulle dock vara att underminera
den budgetsanering som har genomförts. Som utskottet underströk i höstas
bör det utrymme som står till buds i första hand gå till ändamål som bäst
gynnar en rättvis fördelning och mest bidrar till tillväxt och ökad sysselsätt-
ning. Utskottet delar nu liksom tidigare bedömningen att de som burit de
tyngsta bördorna i saneringen av de gemensamma finanserna bör stå främst.
Det har nu blivit möjligt att styra över ökade resurser till prioriterade
områden. Regeringen lägger särskild vikt vid att förbättra kvaliteten inom
skolan, sjukvården och omsorgen om barn och gamla. Regeringen prioriterar
också en rad andra områden såsom utbildning och kompetensutveckling,
arbetsmarknadspolitik, höjda barnbidrag, höjda ersättningsnivåer i social-
försäkringarna och förbättrade pensioner. Härtill kommer särskilda insatser
på viktiga framtidsområden.
	2

Enligt utskottets uppfattning är det uppenbart att direkta åtgärder med	1997/98:SkU4y
denna inriktning på ett enklare och bättre sätt kan tillgodose kraven på en
bättre fördelning av resurserna och främja en god utveckling än vad det är
möjligt att åstadkomma genom generella skattesänkningar. Som anförs i
propositionen bör också skattesänkningar kunna övervägas men endast om
vissa villkor uppfylls. Generella skattesänkningar bör inte genomföras innan
en tillfredsställande kvalitet har säkerställts inom skolan, vården och om-
sorgen. Skattesänkningar får inte finansieras genom skuldsättning, och åtgär-
derna måste utformas på ett fördelningspolitiskt riktigt sätt.
Riktlinjerna i propositionen innebär bl.a. att arbetet med olika skattefrågor
kommer att fullföljas som planerat. Även oppositionspartiernas förslag över-
ensstämmer i allt väsentligt med de ståndpunkter i skattefrågorna som redo-
visades i samband med budgetbehandlingen i höstas. Utskottet vidhåller sin i
höstas redovisade uppfattning att de krav på mer eller mindre långtgående
skattelättnader i olika hänseenden som nu på nytt framställs i motionerna bör
stå tillbaka för andra mer angelägna ändamål. Utskottet har även avstyrkt
likartade motionsyrkanden tidigare i vår i sitt betänkande 1997/98:SkU15.
När det gäller fastighetsskatten har yrkanden med samma innebörd som i de
aktuella motionerna återkommit även med anledning av regeringens propo-
sition 1997/98:119 om bostadspolitiken. Dessa yrkanden behandlas för när-
varande av bostadsutskottet. Enligt utskottets mening saknas det skäl att nu
återigen ompröva dessa frågor.
Utskottet återkommer till de konkreta förslag som regeringen har lagt fram
under särskilda rubriker nedan tillsammans med de motioner som har väckts
i dessa frågor. I övrigt tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker
motionerna.
I sammanhanget vill utskottet endast nämna att det förslag till avfallsskatt
som regeringen aviserade i budgetpropositionen och som tagits in i budgeten
för 1998 blir fördröjt. Förslaget har överlämnats till EU för bedömning, och
regeringen räknar med att förslaget kan träda i kraft först den 1 juli 1999. De
inkomster på 325 miljoner kronor från denna skatt som har tagits upp i 1998
års budget kommer alltså inte att inflyta.

Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster

Propositionen

Som en del i finansieringen av de offentliga finanserna infördes fr.o.m. inkomståret 1995 en särskild värnskatt som innebär att den statliga skatten för inkomståren 1995–1998 höjts från 20 till 25 %. Statlig inkomstskatt utgår

–bortsett från ett bottenbelopp på 200 kr – på den del av den beskattningsbara förvärvsinkomsten som överstiger en viss nivå. Denna gräns skall enligt vad som beslutades genom 1990 års skattereform indexregleras genom en årlig uppräkning med hänsyn till förändringarna i penningvärdet och genom ett extra tillägg på 2 % (det s.k. reallöneskyddet). För åren 1995–1998 bromsades uppräkningen som en del av saneringsprogrammet. För år 1999 och

framåt skall uppräkningen åter ske i den ursprungliga ordningen. För år 1998	1997/98:SkU4y
är gränsen 213 100 kr.
Gällande regler innebär alltså att värnskatten upphör fr.o.m. inkomståret
1999 så att skattesatsen återgår till 20 %. I enlighet med vad som aviserades i
höstas i samband med budgetpropositionen föreslår regeringen nu att
skattesatsen höjs till 25 % för den del av den beskattningsbara inkomsten
som överstiger 360 000 kr. Denna gräns beräknas – efter en ändring som
föranleds av pensionsreformen – motsvara en förvärvsinkomst på 389 600 kr.
Bakgrunden till förslaget är att värnskatten enligt regeringens uppfattning
bidragit till att ge saneringsprogrammet en tillfredsställande fördelnings-
politisk profil. Vidare har en utvärdering av skattereformen visat att hushåll
med höga inkomster kommit ut bättre ur denna reform än andra grupper och
att det därför behövs en fördelningspolitisk korrigering. Samtidigt har rege-
ringen bedömt som angeläget att begränsa skatteuttaget på arbete och att
undvika alltför höga marginaleffekter för flertalet skattskyldiga. Regeringen
erinrar också om ambitionen i skattereformen att högst 15 % av dem som har
förvärvsinkomster skall betala statlig inkomstskatt utöver det fasta grundbe-
loppet. Enligt regeringen bör reglerna ändras när ekonomiskt utrymme härför
uppkommer så att detta mål uppfylls. I sammanhanget nämner regeringen
också att den höjning av barnbidragen och flerbarnstilläggen som genomförts
vid årsskiftet också är i linje med skattereformen.
I propositionen föreslås också en annan ändring som föranleds av ställnings-
tagandena i samband med proposition 1997/98:151 om en inkomstgrundad
ålderspension. Enligt vad som föreslås i den propositionen skall den all-
männa pensionsavgiften på 6,95 % av förvärvsinkomsten tas ut på inkomster
upp till 8,06 förhöjda basbelopp i stället för 7,5 basbelopp. Enligt regeringen
bör det ökade avgiftsuttag som detta förslag medför kompenseras genom att
höja den nuvarande skiktgränsen för statlig inkomstskatt med 1 800 kr till
214 900 kr. Denna nya skiktgräns skall användas för att beräkna skiktgränsen
för statlig inkomstskatt för inkomståret 1999, som därmed preliminärt kan
uppskattas till 221 700 kr, dvs. en lönenivå på ca 249 000 kr.
I proposition 150 föreslår regeringen att uppräkningen av skiktgränsen
med 1 800 kr genomförs.
Motionerna
I motionerna Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 11, Fi19 av Lars
Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 23 och Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd)
yrkande 6 yrkas avslag på regeringens förslag att höja marginalskatten jäm-
fört med nuvarande regler för 1999. Motionerna innehåller en kraftig kritik
mot att regeringen urholkat målsättningarna för skattereformen genom en s.k.
tillfällig värnskatt och ett försämrat inflationsskydd och genom att – i strid
mot tidigare utfästelser – låta värnskatten ligga kvar för en stor del av dem
som betalar statlig inkomstskatt. Härtill kommer höjda kommunalskatter och
egenavgifter. Motionärerna anser att målsättningarna i skattereformen om en
marginalskatt på 30 % för den helt övervägande delen av inkomsttagarna och
	2

högst 50 % för dem som betalar statlig inkomstskatt snarast bör återställas	1997/98:SkU4y
och har flera förslag om betydande skattesänkningar.
I motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkas avslag på propositionen
och att värnskatten behålls enligt nuvarande modell. Enligt motionen bör
dessutom ett nytt skikt på ytterligare 5 % införas för beskattningsbara
inkomster över 360 000 kr (yrkandena 6, 23 och 24). – I motion Fi21 av
Marianne Samuelsson m.fl. (mp) begär motionärerna en extra uppräkning av
den lägsta gränsen för statlig inkomstskatt som kompensation för en tidigare
utebliven uppräkning samt att skattesatsen 25 % för statlig inkomstskatt skall
tillämpas på alla förvärvsinkomster till den del som överstiger taket för
sjukförsäkringsavgiften. Enligt vad som anförs i dessa motioner är regering-
ens förslag inte godtagbart från fördelningspolitisk synpunkt.
Motion Fi43 av Bengt Kronblad m.fl. (s) innebär att effekterna av en
ytterligare differentiering av den statliga inkomstskatten, utöver regeringens
förslag, bör analyseras.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag har kritiserats från Vänsterpartiets och Miljöpartiets sida
därför att det leder till skattelättnader för en stort antal personer med goda
inkomster, medan andra grupper fortfarande är i ett pressat läge till följd
saneringspolitiken och angelägna behov är eftersatta. Vänsterpartiet vill ha
kvar värnskatten i sin nuvarande utformning med ett nytt skikt på ytterligare
5 % över 360 000 kr. Miljöpartiet anser att det nya skikt som regeringen
förslår bör utsträckas ned till taket för pensionsavgiften och att den nedre,
nuvarande gränsen bör justeras upp ytterligare. Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet och Kristdemokraterna menar däremot att regeringens förslag på
ett allvarligt sätt bryter mot principerna för skattereformen och mot de utfäs-
telser som lämnades när värnskatten infördes och avstyrker regeringens
förslag.
Utskottet vill framhålla att en av grundstenarna i skattereformen var att
begränsa de tidigare alltför höga marginalskatterna till högst 50 % och att
värnskatten infördes som ett nödvändigt och tillfälligt hjälpmedel i sane-
ringspolitiken under den bestämda förutsättningen att den skulle upphöra i
och med utgången av år 1998. Enligt utskottets uppfattning är det viktigt att
upprätthålla målsättningarna för skattereformen, och det bör inte komma i
fråga att i det nuvarande läget förlänga giltighetstiden för värnskatten. Sam-
tidigt kan utskottet konstatera att utvecklingen efter 1990 innebär att utfallet
av skattereformen behöver korrigeras för att motverka en fördelningspolitisk
snedfördelning till förmån för de högsta inkomstgrupperna. Enligt utskottets
uppfattning är regeringens förslag väl avvägt i detta hänseende, och utskottet
tillbakavisar alltså kritiken. Med det anförda tillstyrker utskottet propositio-
nen och avstyrker samtliga motioner i dessa delar.
Utskottet tillstyrker också den i propositionen föreslagna uppräkningen av
skiktgränsen.
	2

Beskattningen av småföretag

Propositionen

I propositionen föreslås bl.a. att enskilda näringsidkare och enskilda personer som är delägare i handelsbolag skall få göra avdrag för avsättning till periodiseringsfond med högst 25 % mot för närvarande 20 % av inkomsten. Vidare höjs det s.k. lättnadsbeloppet vid beskattningen av utdelningar och reavinster på aktier i onoterade aktiebolag från 65 till 70 % av statslåneräntan, multiplicerat med summan av anskaffningskostnaden för aktierna och ett löneunderlag. Ett annat förslag är att reaförluster på onoterade aktier skall få kvittas fullt ut mot vinster på marknadsnoterade aktier. I dag medges full kvittning endast mot vinster på aktier av samma slag. I förenklingssyfte föreslås också att det s.k. basbeloppsavdraget – dvs. avdragsgränsen på högst ett halvt basbelopp för pensionsförsäkringspremier – i fortsättningen skall få fördelas fritt mellan näringsinkomster och tjänsteinkomster i stället för att proportioneras med hänsyn till storleken på de olika inkomsterna.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag innebär förbättringar av reserveringsmöjligheterna för enskilda näringsidkare och av skattevillkoren för ägare till onoterade företag och har inte föranlett några motioner. Reglerna har fått en generell utformning, men avsikten är att förslagen i praktiken skall få störst värde för de mindre företagen. Utskottet tillstyrker propositionen i dessa delar liksom också den föreslagna förenklingen av basbeloppsavdraget.

Omräkningstalen för 1999 års taxeringsvärden

Propositionen

I propositionen föreslås att omräkningstalen vid fastighetstaxeringen år 1999 skall frysas på samma sätt som skett för år 1998. Förslaget innebär att omräkningsförfarandet inte skall leda till någon förändring av taxeringsvärdena för hyreshus (bostadsdelen) eller för småhus.

Motionen

I motion Fi50 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkas (yrkande 3) att frysningen av omräkningstalen skall gälla för alla hyreshus och således också för affärslokaler och att Skatteförvaltningens arbete med att ta fram nya omräkningstal skall upphöra.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att taxeringsvärdena för bostäder bör stå kvar oförändrade 1999 på samma sätt som föregående år. Enligt utskottets mening finns det däremot inte några särskilda skäl som talar för ett

1997/98:SkU4y

motsvarande undantag även för affärslokaler. Utskottet vill också framhålla	1997/98:SkU4y
att omräkningsförfarandet vid fastighetstaxeringen i princip omfattar alla
fastigheter som taxeras, frånsett industrienheter, och att det inte kan anses
aktuellt att i detta sammanhang ompröva dessa principer. Utskottet tillstyrker
alltså propositionen och avstyrker motionen i denna del.

Tobaksskatten och alkoholskatten

Propositionen

I propositionen föreslås att skatten på cigarretter sänks med drygt 8 kr per paket inklusive moms, vid oförändrade handelsmarginaler. Bakgrunden till förslaget är att de kraftiga skattehöjningarna på cigaretter under 1996 och 1997 lett till att den illegala handeln, smugglingen och annan obeskattad införsel av cigarretter ökat kraftigt. Det höga svenska priset har i kombination med svårigheter för tullen och skattemyndigheterna i fråga om kontrollen lett till att en omfattande illegal hantering av tobaksprodukter har brett ut sig. Försäljningen av beskattade cigaretter har gått ner mer än beräknat. I propositionen framhålls också att den ökade illegala hanteringen försämrat möjligheterna att följa utvecklingen av tobakskonsumtionens totala omfattning, inte minst bland ungdomar. Enligt regeringens uppfattning leder detta till att de hälsoskäl som ligger bakom skattehöjningarna inte heller har uppfyllts.

Regeringens förslag innebär bl.a. att strukturen på tobaksskatten förändras. Sverige har sedan länge haft en hög styckeskatt och en låg värdeskatt bl.a. för att motverka introduktionen av hälsovådliga lågpriscigarretter. Enligt propositionen innebär den nuvarande situationen inom tobakshandeln att betydelsen härav har minskat och att vi i stället har fått nackdelar i form av en monopolliknande partihandelsstruktur och stela priser. För att förbättra möjligheterna till priskonkurrens föreslår regeringen att skattesänkningen genomförs i form av en kraftig sänkning av styckeskatten, från 85 till 20 öre per cigarrett, och att den värderelaterade skatten samtidigt höjs från 17,8 till 39,2 % av detaljhandelspriset.

I propositionen anförs att de föreslagna åtgärderna innebär att Sverige inte kommer att uppfylla EU:s krav att det samlade punktskatteuttaget skall uppgå till minst 57 % av detaljhandelspriset. Regeringen avser därför att ta upp diskussioner med EU om en förlängning av det svenska undantaget.

I propositionen föreslås också att indexeringen av skattesatserna för alkohol och tobak upphävs, eftersom en automatisk uppräkning inte föregås av någon prövning från lämplighetssynpunkt och behovet av en indexering av skattesatserna har sjunkit.

Motionerna

I motionerna Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 18 och 19, Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 25, Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl.

(mp) yrkande 31, Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 7, Fi36 av Karin

Israelsson och Elver Jonsson (c,fp) och Fi53 av Barbro Westerholm m.fl. (fp)	1997/98:SkU4y
yrkande 1 yrkas avslag på förslaget att sänka tobaksskatten. En del av dessa
yrkanden innebär också att indexeringen av tobaksskatten skall vara kvar.
Yrkande 8 i motion Fi22 innebär avslag på propositionen även i vad avser
slopad indexering av alkoholskatterna. Motionerna grundar sig framför allt
på uppfattningen att en skattesänkning är olämplig på grund av varornas
skadliga effekter. Motion Fi53 innehåller också krav på en utredning om
smugglingens omfattning och målgrupper och på uttalanden om möjlighe-
terna att motverka smuggling sett ur ett EU-perspektiv och om önskvärdhe-
ten av ett tobakspreventivt arbete (yrkandena 2–5).
I motion Fi23 av Hans Karlsson (s) yrkas en information om tobakens ska-
deverkningar för att undvika att skattesänkningen missuppfattas. I motionen
yrkas också att kampen mot smuggling skall intensifieras. Vidare yrkas i
motion Fi42 av Magnus Johansson och Karin Olsson (s) ett riksdagsuttalande
om att sänkt skatt inte är rätt väg att gå för att bekämpa illegal handel med
tobak.
Utskottets ställningstagande
Utskottet vill till en början anföra att den tilltagande smugglingen och annan
brottslig hantering av tobaksvaror måste bekämpas med kraft. Regeringen
har också snabbt vidtagit åtgärder för att förbättra kontrollen. Utskottet åter-
kommer till denna fråga i samband med anslaget till Riksskatteverket och
Tullverket och i ett särskilt betänkande (1997/98:SkU28) angående förbätt-
ringar av punktskattekontrollen. Utskottet tvingas emellertid konstatera att
den illegala hanteringen kommit att bedrivas i sådana former och i sådan
omfattning att det inte kan anses tillräckligt med en ökad kontroll för att
komma till rätta med problemen. De ändringar som regeringen föreslår inne-
bär att detaljhandelspriset kommer att sjunka ner mot den nivå som gäller i
Danmark. Prissänkningen innebär att lönsamheten i den illegala hanteringen
minskar betydligt. Effekten torde bli att en del av de nuvarande problemen
faller bort. Tillsammans med ansträngningarna att förstärka kontrollen skapar
detta enligt utskottets mening förutsättningar för att kunna bemästra situatio-
nen på ett betydligt bättre sätt än för närvarande. Utskottet vill samtidigt
framhålla att de nuvarande missförhållandena och regeringens förslag till
motåtgärder har rönt sådan allmän uppmärksamhet att det inte finns anled-
ning att befara att syftet med skattesänkningen kommer att missförstås. Mot
denna bakgrund tillstyrker utskottet att skatten på tobak sänks i den
utsträckning som regeringen föreslår.
Förslaget att lägga om tobaksskatten mot en mer värderelaterad beskatt-
ning har inte mött invändningar i motionerna. Utskottet anser i likhet med
regeringen att man genom åtgärder av detta slag bör försöka bryta upp
stelheterna inom den legala handeln i syfte öka intresset för priskonkurrens.
Svårigheterna att anpassa tobaksskatten till EU-kravet att den skall uppgå till
57 % av detaljhandelspriset inklusive moms beror bl.a. på de förhållandevis
höga handelsmarginaler som tillämpas inom den svenska grossist- och
detaljhandeln och på att mervärdesskatten på tobak är hög. För att EU-kravet
skall kunna uppfyllas är det önskvärt att dessa marginaler begränsas.	2

Samtidigt bör nämnas att möjligheterna att kunna uppnå en ökad priskon-	1997/98:SkU4y
kurrens enbart genom ändringar av skattesatserna inte bör överdrivas. Fram-
komligheten begränsas bl.a. av att cigarretterna enligt gällande lagstiftning
endast får säljas i originalförpackningen och att förpackningen skall vara
märkt med ett fastställt högstapris som läggs till grund för beskattningen.
Med tanke på bakgrunden till de aktuella förslagen beträffande tobaks-
skatten utgår utskottet tills vidare från att EU kommer att medge en förläng-
ning av det svenska undantaget från normen. Utskottet utgår också från att
regeringen – så som anges i propositionen – ingående kommer att följa effek-
terna för folkhälsan och på ungdomarnas rökbeteende av de föreslagna
ändringarna i skattereglerna och att regeringen skyndsamt återkommer med
förslag till motåtgärder om det uppstår en ogynnsam utveckling av tobaks-
konsumtionen.
När det gäller indexeringen av tobaksskatten och alkoholskatten instämmer
utskottet i regeringens bedömning att det inte längre är nödvändigt eller
lämpligt med en automatisk omräkning. Skattesatserna bör i stället omprövas
i vanlig ordning med lämpliga mellanrum och avvägas med hänsyn även till
andra omständigheter än förändringarna i penningvärdet.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motio-
nerna i dessa delar. Till utformning av lagtexten beträffande slopandet av
indexeringen av alkoholskatten återkommer utskottet under en särskild
rubrik.

Fastighetsskatten på vattenkraftverk

Propositionen

I propositionen föreslås (s. 175) att fastighetsskatten på markvärdet av vattenkraftverk sänks från 2,21 till 0,5 % fr.o.m. 1999 som ett led i en avveckling av beskattningen av el i produktionsledet. Den kvarvarande delen av skatten motsvarar den fastighetsskatt som utgår på industrifastigheter.

Motionerna

I motion Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkande 6 yrkas avslag på propositionen eftersom regeringen enligt motionärernas mening inte visat att förslaget gynnar den elintensiva industrin. I motion Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 28 och 29 yrkas att skatten i stället höjs till 4 % som ett led i Miljöpartiets skattereform med höjda energi- och miljörelaterade skatter. Samtidigt reserverar Miljöpartiet ett utrymme för tillfälliga lättnader för de mest energikrävande företagen för att ge möjlighet till en smidig anpassning.

Utskottets ställningstagande

Som framgår av propositionen bör regeringens förslag ses som ett nytt steg i

en övergång från produktionsskatt på el till en konsumtionsskatt i form av

höjd energiskatt på el. Eftersom ingen energiskatt tas ut på el som förbrukas	1997/98:SkU4y
vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet leder en sådan skatte-
omläggning till sänkta kostnader för den elintensiva industrin. En säker
tillgång på el till ett rimligt pris är en viktig förutsättning för den svenska
industrins internationella konkurrenskraft, och regeringens förslag ligger i
linje med den inriktning som är förutsättningen för den översyn av energibe-
skattningen som pågår inom Regeringskansliet. Utskottet tillstyrker därför
propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

Reklamskatten

Propositionen

I propositionen föreslås att reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffas fr.o.m. 1999. Förslaget motiveras av hänsyn till de svåra problemen med beskattningen av dessa trycksaker såväl för skattemyndigheterna som för många små och medelstora tryckerier.

Motionerna

Enligt motion Fi50 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 4 bör riksdagen uttala att reklamskatten bör slopas helt med tanke på de snedvridande effekter som denna skatt medför. Av samma skäl yrkas i motion Fi57 av Sivert Carlsson

(c)ett riksdagsuttalande om att reklamskatten bör sänkas lika mycket för all tryckt reklam så att dagstidningar och annan press inte missgynnas i förhållande till direktreklam till hushållen.

Utskottets ställningstagande

Som framgår redan av propositionen (s. 177) råder det en bred enighet om att reklamskatten bör avskaffas. Bruttointäkterna av denna skatt uppgår dock till 1,1 miljarder kronor, och utskottet delar regeringens uppfattning att det för närvarande saknas ekonomiskt utrymme för att avskaffa denna skatt totalt. Med tanke på de särskilt svåra problem som föreligger i fråga om reklamtrycksaker godtar utskottet regeringens förslag att nu avveckla skatten i denna del fr.o.m. 1999. Samtidigt vill utskottet framhålla att åtgärden kan leda till nya nackdelar för reklam i annan form och försämra konkurrensförhållandena exempelvis för gratistidningar och s.k. annonsblad. Utskottet utgår från att regeringen följer utvecklingen noga och återkommer till dessa frågor så snart som utvecklingen motiverar detta.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna i denna del.

Lagförslagen

1997/98:SkU4y

Förslaget om ändringar i lagen (1994:1564) om alkoholskatt (lagförslag 3.15) bör kompletteras. De skattesatser som nu tillämpas enligt regeringens förordning (1997:761) om fastställande av omräknade belopp för alkoholskatt för 1998 bör föras in i lagen så att de gäller även efter det att reglerna om indexering har slopats.

En del av lagförslagen i propositionen gäller lagrum som också berörs i andra propositioner som för närvarande behandlas i skatteutskottet och socialförsäkringsutskottet. Lagförslagen bör samordnas i dessa delar.

Anslagsfrågor

Propositionen

Utgiftsområde 3 omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket. För år 1998 uppgår de totala utgifterna inom utgiftsområdet till ca 5,7 miljarder kronor, varav ca 4,6 miljarder kronor till skatteförvaltningen.

Beträffande skatteförvaltningen anförs i propositionen (s. 100) att de prioriterade uppgifterna är att fortsätta uppbyggnaden av skattemyndigheternas skattebrottsenheter och att slutföra omorganisationen inom ramen för den nya regionindelningen. Samtidigt måste kontrollverksamheten värnas och utvecklas med sikte på en förbättring av den preventiva effekten.

Beträffande bekämpningen av bedrägerier inom alkohol- och tobaksområdet och de ökade beslagen av narkotika hänvisar regeringen till förslagen i proposition 1997/98:100 om en ny kontrollverksamhet inom Tullen. Avsikten är bl.a. att Tullen skall få bättre möjligheter att kontrollera underlaget för punktskatter avseende alkohol, tobak och mineraloljor i den EU-interna trafiken. – Resultatet av den översyn som pågår beträffande anslaget till Tullverket (SOU 1998:18) kommer att redovisas i budgetpropositionen för år 1999.

Under förutsättning att riksdagen godkänner proposition 100 föreslår regeringen att utgiftsområdet tillförs ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. 1999.

Motionerna

I flera motioner yrkas att utgiftsområdet tillförs ytterligare medel för kontrollåtgärder. Motionerna Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 2 och 3, Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 2–4, Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 2–4, Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkandena 42 och 43 och Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkandena 2–4 innehåller krav på ytterligare 30–300 miljoner kronor per år fr.o.m. 1999 för sådana ändamål.

Utskottets ställningstagande		1997/98:SkU4y
Som framgår av redogörelsen i propositionen pågår för närvarande en om-
organisation inom såväl skattemyndigheterna som Tullverket. Syftet är fram-
för allt att förbättra kontrollverksamheten och ingripandena mot skattebrott
genom en effektivare organisation och andra förstärkningar. Utskottet utgår
från att regeringen kommer att följa detta arbete noga och beakta erfarenhe-
terna i samband med den närmare avvägningen av anslagsfrågorna i budget-
propositionen i höst för år 1999. Utskottet instämmer i motionärernas
uppfattning att det är angeläget att åstadkomma väsentliga förbättringar. Vad
utskottet anfört innebär dock att det för närvarande saknas skäl att räkna upp
anslagen utöver vad regeringen nu föreslagit.
Utskottet behandlar regeringens förslag i proposition 100 om en förbättrad
punktskattekontroll i sitt betänkande 1997/98:SkU28. Under förutsättning att
riksdagen i huvudsak godtar detta förslag tillstyrker utskottet det förslag som
regeringen nu lägger fram i anslagsfrågorna på utgiftsområde 3 och avstyrker
motionerna i dessa delar.
Motsvarande frågor för 1998 behandlar utskottet i sitt yttrande
1997/98:SkU5y angående tilläggsanslag.
Stockholm den 12 maj 1998
På skatteutskottets vägnar
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Sverre Palm (s), Karl Hagström (s),
Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik
Graf (m), Inger Lundberg (s), Ulla Wester (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny
Korsberg (mp), Holger Gustafsson (kd), Lars U Granberg (s), Ingibjörg
Sigurdsdóttir (s), Carl Erik Hedlund (m), Isa Halvarsson (fp) och Marie
Engström (v).
Avvikande meningar
1. Skattepolitikens inriktning (m)
Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och
Carl Erik Hedlund (m) anför:
Från Moderata samlingspartiets sida riktas en skarp kritik mot Socialdemo-
kraternas förlamande skattehöjningar. Skatteskärpningarna sedan 1994 upp-
går i snitt till nästan 1 500 kr i månaden per hushåll och urholkar den grund-
läggande sociala tryggheten att kunna leva på sin lön. Det höga skattetrycket
motverkar också möjligheterna för vårt näringsliv att utvecklas. Den eko-
nomiska politiken måste läggas om helt för att	skapa förutsättningar för	2
		2

snabb tillväxt, en kraftig ökning av antalet nya arbetstillfällen, en god real-	1997/98:SkU4y
löneutveckling och minskat bidragsberoende. Vi Moderater vill främja
nyföretagande och ge dagens företag, små som stora, möjlighet att växa i
Sverige. Det program som läggs fram i motion Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m)
innebär därför sänkt skatt på företagande och arbete, sänkta kommunal-
skatter, förvärvsavdrag och särskilda skattelättnader för hushållstjänster. Att
arbeta lönar sig enligt vårt förslag, och vi skapar en god grund för tillväxt
och nya arbetstillfällen, inte minst inom den privata tjänstesektorn.
Att avveckla regeringens skärpningar av marginalskatterna är viktigt av
många skäl, inte minst för att man skall kunna leva på sin lön. Vi bör få en
situation som innebär att den som är i behov av bidrag inte skall betala skatt
och att den som betalar skatt inte skall behöva bidrag. Skattereformens mål
var en marginalskatt på 30 % för den helt övervägande delen av inkomst-
tagarna och högst 50 % för övriga. Detta mål måste snarast uppfyllas. I
motionen föreslås därför ett förvärvsavdrag på 12 % av inkomsten upp till
7,5 basbelopp och en statligt finansierad kommunalskattesänkning på 2
procentenheter. Åtgärderna innebär att vi snabbt kan närma oss detta mål. Vi
föreslår också att grundavdraget höjs till 10 000 kr och ett extra grundavdrag
på 10 000 kr för varje barn vid den kommunala beskattningen. Regeringens
förslag till nya skatteskärpningar för en stor del av dem som betalar statlig
inkomstskatt avvisas.
Bostadsbeskattningen bör ändras omgående för att avhjälpa den svåra
situation som uppkommit för många på grund av kraftigt stegrade taxerings-
värden och en höjning av skattesatsen för fastighetsskatten som Socialdemo-
kraterna genomdrivit med hjälp av Vänsterpartiet. Fastighetsskatten bör
avvecklas och ersättas av en schablonintäkt. Fr.o.m. 1998 bör skatten sänkas
till 1,5 % och därefter sänkas med 0,1 procentenhet om året ned till nivån
1,2 %. Orimliga regionala skillnader bör lindras genom att ta upp endast
hälften av markvärdet till beskattning och genom ett tak för markvärdet.
För näringslivet måste vi skapa en helt annan situation än i dag. För att få
en positiv utveckling framför allt för små och medelstora företag måste
dubbelbeskattningen av riskkapital avskaffas och förmögenhetsskatten
avvecklas med början 1998. Även skatten på kapitalinkomster bör sänkas. En
annan viktig åtgärd är att avskaffa stoppreglerna för fåmansbolagen. En
företagare som har tagit upp en marknadsmässig lön bör kunna beskattas för
resten av avkastningen från företaget såsom utdelning. Även annat krångel
och onödig byråkrati bör avvecklas skyndsamt i syfte att så långt som möjligt
förenkla för nya företag att komma fram och utvecklas. Det är också viktigt
att reglerna här i landet utformas på ett sätt som innebär att svenska företag
inte diskrimineras. Så t.ex. bör energibeskattningen för jordbruken i Sverige
ändras till vad som gäller för industrin i övrigt och för jordbruken i våra
grannländer.
Sverige är det enda land som går emot EU:s rekommendation om skatte-
sänkningar för att begränsa arbetslösheten. Enligt vår uppfattning bör
Sverige sänka skattetrycket väsentligt och även internationellt verka för att
skatterna på arbete sänks. Sverige bör lämna en bindande handlingsplan till
EU om åtgärder i denna riktning.
	2

Riktlinjerna i motion Fi17 innehåller även andra förslag till förbättringar i	1997/98:SkU4y
många hänseenden. Förslagen utvecklas också i motionerna Fi50 av Bo
Lundgren m.fl. (m), Fi24 av Lars Tobisson och Per Unckel (m), Fi48 av Göte
Jonsson m.fl. (m) och Fi25 av Karin Falkmer m.fl. (m,fp,kd). Beträffande
detaljutformningen hänvisar vi till sammanställningarna i motion Fi17 och
till den redogörelse som lämnas i utskottets yttrande. De föreslagna skatte-
sänkningarna uppgår till 33–81 miljarder kronor under åren 1999–2001, och
åtgärderna är fullt finansierade. Förslagen skapar förutsättningar för en ökad
tillväxt som efter fem år kan ge möjlighet att successivt sänka skatteuttaget
med ytterligare 50–75 miljarder kronor.
Med det anförda tillstyrker vi de aktuella riktlinjerna i dessa motioner och
avstyrker propositionen i motsvarande del.

2. Skattepolitikens inriktning (c)

Rolf Kenneryd (c) anför:

I motion Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) redovisas Centerpartiets ekonomiska politik och alternativ till regeringens ekonomiska vårproposition. Centerpartiet har tagit ett stort ansvar för att få Sveriges ekonomi på fötter. Räntorna är nu låga, inflationen stabilt låg och statens finanser har förbättrats kraftigt. Det saneringsprogram som har genomförts har inneburit stora påfrestningar för alla, och de analyser som redovisas i propositionen visar att bördorna på det hela taget har fördelats på ett rättvist sätt. Saneringen av statsfinanserna har dock i viss utsträckning lett till särskilda påfrestningar för personer i utsatta situationer och med låga eller måttliga inkomster. Centern delar regeringens uppfattning att man nu bör styra över ökade resurser till skolan, sjukvården och omsorgen om barn och gamla och att ytterligare tillskott behövs även inom andra prioriterade områden. Skattesänkningar som äventyrar dessa verksamheter kan inte accepteras, och de åtgärder som kan komma i fråga måste ligga inom ramen för de mål som gäller för de offentliga finanserna. Det utrymme som står till buds på skatteområdet bör reserveras för sänkta skatter på arbete, boende och företagande. På så sätt kan bättre förutsättningar skapas för fler jobb, ökad trygghet och en bättre fördelning.

De riktlinjer för skattepolitiken som läggs fram i motionen innefattar konkreta åtgärder för att sänka skatten på arbete. I motionen föreslås bl.a. att skatten för låg- och medelinkomsttagare sänks. Grundavdraget höjs för alla som tjänar under 7,5 basbelopp, dvs. ca 270 000 i årsinkomst. Åtgärden bör utformas så att de största skattesänkningarna uppgår till drygt 1 000 kr om året i inkomstlägen strax under 150 000 i årsinkomst. Det är också angeläget att skatten på boendet sänks, eftersom höjningen av skatteuttaget till 1,7 % i kombination med höjda taxeringsvärden slagit alltför hårt mot många, särskilt för dem som är bosatta i attraktiva områden. Som ett första steg föreslås att fastighetsskatten sätts ned till 1,5 % fr.o.m. inkomståret 1998 och att särskilda åtgärder vidtas för att begränsa beskattningen för dem som är bosatta exempelvis i områden som är attraktiva för fritidsbebyggelse och har

drabbats särskilt hårt av höjda taxeringsvärden. Samtidigt föreslås att förmö-	1997/98:SkU4y
genhetsskatten fasas ut ur skattesystemet i tre steg under åren 2000–2002.
I motionen framhålls att det behövs fler företag och företagare för att skapa
tillväxt och välstånd. Att förbättra villkoren för företagande är nödvändigt för
att sätta Sverige i arbete. Skattesänkningar på arbete och företagande måste
genomföras och förenklingar av företagens regelverk måste komma till
stånd. Centerpartiet tillstyrker regeringens förslag till sänkt skatt på
företagande men vill ha fler förbättringar för fåmansföretagen. För åren
1999–2001 avsätter Centerpartiet 500 miljoner kronor årligen för skattesänk-
ningar för småföretagen och kommer senare att ange närmare hur dessa skall
utformas. Förslagen finansieras delvis genom höjda energi- och miljöskatter.
För att skapa fler arbeten måste arbetsgivaravgifterna sänkas, särskilt för
de mindre företagen. Centerpartiet föreslår också en försöksverksamhet med
skatteavdrag för hushållsnära tjänster och ett system med hemservicecheckar
för pensionärer i syfte bl.a. att underlätta en expansion inom denna del av
tjänstesektorn. Situationen för de mindre företagen bör främjas även genom
andra åtgärder. Så t.ex. bör svenskt jordbruk få konkurrensvillkor som är
likvärdiga med vad som gäller i konkurrentländerna inom EU. Skatten på el
bör därför avskaffas för jordbruket och skatten på eldningsolja sänkas till
samma nivåer som gäller för industrin. Yrkesfiskarna i Sverige måste också
få ett särskilt skatteavdrag enligt en dansk modell som har godkänts av EU-
kommissionen.
På miljöområdet leder de ökande utsläppen av kväveoxid till att Center-
partiet föreslår en kväveoxidskatt med 10 kr per kg för pannor i energipro-
duktionen. Vidare bör produktionsskatten på el från kärnkraft höjas med 1
öre per kWh som ett led i åtgärder för att utkräva ansvar för kostnader som är
förknippade med kärnkraften. Centerpartiet anser också att en skattefrihet för
biobaserade drivmedel bör eftersträvas och att investeringar i anläggningar
för värme- och kraftvärmeproduktion med förnybara energikällor är en viktig
del i omställningen av energisystemet. Utvecklingen på detta område bör
följas noga, och vid behov bör ett direktavdrag för sådana investeringar
genomföras i enlighet med intentionerna i 1997 års ekonomiska
vårproposition. Bland förslagen i motionen ingår också att miljöskatten på
inrikes flyg återinförs.
Centerpartiets förslag till riktlinjer specificeras närmare i en särskild
sammanställning i motionen och beskrivs i huvuddrag också i utskottets
yttrande.
Jag återkommer till tobaksskatten och till vissa anslagsfrågor under sär-
skilda rubriker nedan.
Med hänvisning till det anförda yrkar jag bifall till riktlinjerna i motion
Fi18 såvitt gäller skattefrågor (yrkandena 1 i denna del, 4, 5, 7–17 och 21.

3. Skattepolitikens inriktning (fp)

1997/98:SkU4y

Isa Halvarsson (fp) anför:

Folkpartiets riktlinjer för beskattningen – motion Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkandena 6–8 och 24 – innebär skattesänkningar på närmare 20 miljarder kronor 1999 för att skapa förutsättningar för fler reguljära jobb i näringslivet. Skatterna på arbete måste sänkas om Sverige skall ha en chans att häva massarbetslösheten.

Som framhålls i motionen är det nödvändigt att hundratusentals nya jobb tillkommer under nästa mandatperiod. För att det skall bli möjligt krävs en strategi för jobb genom företagande. Om Sverige skall bli ett attraktivt land att investera i, om företagare skall finna det lönsamt att expandera, om den stora potentialen av egenföretagare i Sverige skall tas till vara – då krävs en ny ekonomisk politik som bygger på insikt och förståelse för de motiv som driver människor och företag att utvecklas. Vi föreslår därför att skatter som är skadliga för arbete, företagande, sparande och investeringar sänks. En reformerad, enklare och lägre skatt införs för fåmansföretag, dubbelbeskattningen av aktier och andelar i aktiefonder avskaffas och avdraget för pensionssparande höjs. Bland kraven ingår att onödigt krångel och byråkrati slopas så snart som möjligt och att skatter inte skall behöva betalas före förfallodagen. Tjänstesektorn släpps loss genom skattelättnader och förenklingar, och det skall bli lättare att starta och driva företag.

För att skapa förutsättningar för fler riktiga jobb föreslår vi att arbetsgivaravgifterna i privat tjänsteproduktion sänks med 12 miljarder kronor 1999, 14 miljarder kronor år 2000 och 16 miljarder kronor år 2001. Samtidigt vill vi genomföra särskilda åtgärder mot svartjobb och bidragsfusk. Ett steg i den riktningen är skattelättnader för s.k. hushållsnära tjänster. Folkpartiet föreslår tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna att det vita priset på exempelvis städning, fönsterputsning och trädgårdsarbete halveras direkt genom en skattereduktion med 50 % av arbetskostnaden, högst med 25 000 kr per år. Folkpartiet anser också att skattereformen skall fullföljas och hävdar principen om ”hälften kvar”. Den nya värnskatt som regeringen föreslår avvisas alltså.

Riktlinjerna innebär också att fastighetsskatten sänks med 0,2 procentenheter för både småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus. För särskilt utsatta områden med snabb stegring av taxeringsvärdena, t.ex. på grund av köpstarka sommargäster, bör skatten mildras särskilt. För att stödja de s.k. krisårgångarna bör införandet av fastighetsskatt för dessa årgångar skjutas upp. Bland åtgärderna ingår också att fribeloppet för förmögenhetsskatt höjs från 900 000 kr till 1,2 miljoner kronor så att de flesta med ett normalt småhus slipper förmögenhetsskatt. Sambeskattningen av förmögenhet bör slopas, bl.a. av jämställdhetsskäl. Folkpartiet vill även återföra förmögenhetsvärderingen av aktier till 75 % av marknadsvärdet. Fr.o.m. 2001 bör förmögenhetsskatten vara helt avskaffad. – Även i motion Fi28 av Kenth Skårvik (fp) föreslås lättnader i fastighetsskatten och förmögenhetsskatten för normalvillor med denna inriktning.

Nivån på tobaksskatten bör enligt Folkpartiet behållas av folkhälsoskäl. 1997/98:SkU4y Även indexeringen av tobaksskatten och av skatten på alkohol bör behållas.

Jag återkommer till detta under en särskild rubrik nedan.

Enligt min uppfattning bör riksdagen ansluta sig till de angivna riktlinjerna. Jag tillstyrker alltså motionerna Fi19 och Fi28 i aktuella delar.

4. Skattepolitikens inriktning (v)

Marie Engström (v) anför:

Motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) yrkandena 9, 12–15 och 25 och 42 syftar bl.a. till en rättvis skatte- och fördelningspolitik och en bättre miljöpolitik. Enligt motionen har klassklyftorna ökat i Sverige. Budgetsaneringens tyngsta bördor har fått bäras av dem med lägst inkomst, och höginkomsttagarna är 1990-talets vinnare. Vänsterpartiet avvisar kraven på stora och omfattande skattesänkningar som hotar den gemensamma välfärden. Om utrymme finns för ett sänkt skatteuttag måste detta läggas ut så att det i främsta rummet gynnar de ekonomiskt sämst ställda.

Regeringens förslag att ta bort värnskatten i löneläget 20 600–32 500 kr i månaden kan enligt motionen inte anses som en fördelningspolitiskt riktig politik. Vänsterpartiet föreslår att värnskatten ligger kvar och att ett nytt skikt på 30 % i statlig inkomstskatt införs för inkomster över 360 000 kr, beskattningsbar årsinkomst. För att öka konsumtionsförmågan för hushållen föreslås att den allmänna pensionsavgiften sänks från 6,95 % till 5,95 %. Pensionsreformen bör finansieras genom en statsskatt.

Orättvisorna mellan de olika boendeformerna, där hyresrätten drabbats värst, skall enligt regeringen lösas genom en utredning om fastighetsskatten. Vänsterpartiet motsätter sig inte denna utredning men anser att regeringen visar uppenbara brister i förståelsen av bakgrunden till orättvisorna. Utredningen bör inte begränsas till en översyn av enbart fastighetsskatten utan bör även omfatta en översyn av skattereformen, räntebidragen och bostadsbidragen. Högre boendekostnader framför allt i hyresrätten måste stoppas. Att lindra nedtrappningen av räntebidragen för de s.k. krisårgångarna är bra men otillräckligt. Infasningen av dessa årgångar i fastighetsskattesystemet bör stoppas tills vidare.

Beskattningen av förmånsbilar bör återställas av fördelningspolitiska skäl och som ett inslag i en grön skatteväxling som gynnar miljön. För att klara målet om halverade CO2-utsläpp till år 2000 bör bensinskatten höjas och skatten på bilismen differentieras så att den rörliga kostnaden ökar. Högre skatter och avgifter bör införas på bilismen i storstäderna där det finns effektiva alternativa transportmedel. Under kommande år bör en grön skatteväxling genomföras med ökad skatt på energi och miljöstörande verksamheter och med skattesänkningar på arbete enligt Skatteväxlingskommitténs förslag. En åtgärd i denna riktning är att införa en konsumtionsskatt på el även för industrin, med särskilda lättnader för elintensiva företag.

Enligt utländska bedömare är företagsklimatet i Sverige i huvudsak gott. Trots detta har det pågått en omfattande och omoralisk skatteplanering i de

stora företagen. Det är med viss förvåning som Vänsterpartiet konstaterar

detta. I motionen anförs att vi kunde ha haft en betydligt enklare skatte-	1997/98:SkU4y
lagstiftning och en beskattning som i större utsträckning gynnar en ökad
sysselsättning om samtliga aktörer hade agerat på ett moraliskt riktigt sätt.
Den bristande moralen hos de stora företagen äventyrar enligt Vänsterpartiets
uppfattning en översyn av stoppreglerna för de mindre och medelstora före-
tagen.
Vänsterpartiet föreslår ett stöd för mindre företag i form av skattesänk-
ningar inom privat tjänstesektor och 1,9 miljarder kronor i form av sänkt
restaurangmoms. För arbetsgivare med högst tio anställda slopas inträdet i
sjukförsäkringen. För jordbruken bör effekten av dieselskatten elimineras
genom ett restitutionsförfarande. Samtidigt bör elskatten bli densamma som
för industrin. Förslagen finansieras genom
höjd bolagsskatt från 28 % till 30 % för att komma i nivå med övriga Europa
en bolagsvärnskatt med 5 % på vinster över 50 miljoner kronor
begränsning av nedsättningen av arbetsgivaravgifterna
begränsning av lättnaderna av dubbelbeskattningen
slopad avdragsrätt för organisationskostnader.
Bland förslagen i övrigt ingår en enhetlig kulturmoms och att momsen på
böcker sänks till 6 %. För att uppmuntra större investeringar i kunskap och
undvika utslagning av medelålders och äldre arbetskraft föreslås att skatte-
befriade framtidsfonder skall inrättas för investeringar i höjd kunskapsnivå
och bättre arbetsorganisation.

5. Skattepolitikens inriktning (mp)

Ronny Korsberg (mp) anför:

Motion Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) innehåller krav på en radikal omläggning av skattepolitiken (yrkandena 1 såvitt avser skattefrågor, 8, 10–12, 14, 16–23, 25, 26, 30 och 33). Miljöpartiet anser att Sverige behöver en grön ekonomisk politik som rättar till de grundläggande strukturella felen i svensk ekonomi. Under de kommande tre åren måste den ekonomiska politiken läggas om med en grön skattereform, förkortad generell arbetstid och bättre villkor för små och medelstora företag. En skatteväxling bör genomföras inom ramen för det totala skatteuttaget med lägre skatter på arbete och högre på energi, utsläpp och råvaruförbrukning. Höjningen av energi- och miljörelaterade skatter bör ske successivt för att ge företag och hushåll möjlighet att planera för en smidig anpassning och bör omfatta ca 100 miljarder kronor om 15 år.

De aktuella förslagen för åren 1999–2001 grundar sig bl.a. på uppfattningen att budgetsaneringen medfört en ej acceptabel förstärkning av inkomstskillnaderna. I motionen föreslås därför en rad omfördelningar till dem som har små inkomster och till utsatta grupper. Skatten på arbete sänks med 8 miljarder kronor 1999, 26 miljarder kronor 2000 och 40 miljarder kronor 2001 jämfört med regeringens förslag. Skattesänkningarna finansieras med höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp och genom lägre kostnader för arbetslöshet.

Sänkningen av skatten på arbete för hushållen bör ha en tyngdpunkt på	1997/98:SkU4y
låg- och mellanlönegrupper, bl.a. för att underlätta en arbetstidsförkortning.
Egenavgifterna sänks med 4 procentenheter och skall på sikt avskaffas helt.
För inkomsttagare i måttliga lönelägen höjs grundavdragen med som högst
23 500 kr. På inkomster som överstiger taket för egenavgifterna blir den
statliga inkomstskatten fortfarande 25 %, men samtidigt föreslås att gränsen
för statlig skatt höjs med ett belopp som motsvarar den uteblivna höjningen
1997. Gränsen för resekostnader sänks så att avdrag medges för belopp över
6 000 kr, och samtidigt ändras avdraget till en skattereduktion. Skatten på
bilförmån höjs så att intäkterna återställs till nivån före sänkningen 1997.
Miljöpartiet föreslår också att arbetsgivaravgifterna sänks gradvis under 15
år till 25 % av lönesumman. För år 2001 innebär Miljöpartiets förslag att
inkomstskatten sänks med 6 miljarder kronor med tyngdpunkt på lägre
inkomster och att inkomstskatten för höginkomsttagare höjs med 2 miljarder
kronor.
Höjningen av fastighetsskatten på bostäder har, i kombination med höjda
taxeringsvärden, inneburit en kraftigt ökad belastning för många boende.
Miljöpartiet anser därför att skattesatsen, inom ramen för en skatteväxling,
redan fr.o.m. 1998 bör återställas till den tidigare nivån 1,5 %. På sikt bör
den statliga fastighetsskatten på boende i sin nuvarande form avskaffas helt.
Situationen för de s.k. krisårgångarna bör underlättas genom att skjuta upp
infasningen i fastighetsbeskattningen i avvaktan på resultatet av den utred-
ning som påbörjats om den framtida fastighetsskatten.
Bland Miljöpartiets förslag ingår att bolagsskatten höjs till 29 % för att
bekosta ett slopande av sambeskattningen av förmögenheter och att avdraget
för representation avskaffas. Regeringens förslag att sänka tobaksskatten
avstyrks.

6. Skattepolitikens inriktning (kd)

Holger Gustafsson (kd) anför:

I motion Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkande 5 krävs en genomgripande omläggning av skattepolitiken. Enligt motionen har regeringen genom utomordentligt omfattande skattehöjningar pressat många hushålls ekonomier över den gräns där de själva klarar av att försörja sig utan socialbidrag. Även andra åtgärder som regeringen vidtagit har varit förödande för enskilda människor och ett uttryck för en okänslighet för människors faktiska situation. Som exempel nämner motionärerna besparingar på änkepensionerna och bostadsbidragen och försämringar för ålderspensionärer. I motionen framhålls att skattetrycket måste sänkas också för att Sverige skall kunna behålla en position bland världens ledande industrinationer. Regeringens propåer om särskilda och gynnsamma skattevillkor för utländska experter visar i all sin absurditet det omöjliga i att Sverige har ett väsentligt högre skattetryck än omvärlden.

Enligt Kristdemokraterna är det angeläget att fler skall klara sig på sin egen lön och inte tvingas vara beroende av bidrag för att få hushållsekono-

min att gå ihop. I motionen föreslås därför att grundavdraget i den kommu-

nala beskattningen höjs med 8 400 kr så att den disponibla inkomsten i	1997/98:SkU4y
genomsnitt ökar med ca 220 kr i månaden eller ca 2 640 kr per år. Förslaget
ger förutsättningar för en bättre fungerande lönebildning och innebär bl.a. att
man kan tjäna 17 200 kr per år skattefritt jämfört med 8 700 kr i dag. Vidare
sänks avdragsgränsen för resor till och från jobbet från 7 000 till 6 000 kr så
att 1 000 kr mer än i dag blir avdragsgillt. Värnskatten avskaffas helt och
förslaget att skärpa marginalskatten avvisas. Tobaksskatten bör behållas på
nuvarande nivå.
Väsentliga skattesänkningar för alla uppnås även genom att sänka skatten
på bostäder. Kristdemokraterna föreslår att fastighetsskatten i ett första steg
sänks till 1,5 % och att den endast beräknas på en tredjedel av det markvärde
som överstiger 150 000 kr. Avsikten med denna utformning är bl.a. att
begränsa de orimliga effekter som exempelvis drabbat dem som är bosatta i
skärgårdsområden. Kristdemokraterna föreslår också att hyresfastigheter i de
s.k. krisårgångarna inte skall träda in i fastighetsskattesystemet som planerat
år 1999.
Enligt Kristdemokraterna bör politiken inriktas på att få fram nya och
växande företag för fler jobb. Ett förslag i denna riktning är att privatperso-
ner får en möjlighet till skattereduktion med 50 % av arbetskostnaden för
tjänster som utförs i det egna hemmet. Det innebär att det vita priset kan
halveras jämfört med dagens regler. Skattereduktionen begränsas till maxi-
malt 25 000 kr per år och hushåll.
Andra förslag i samma riktning är att skatterna på arbetande kapital sänks
och att arbetsgivaravgifterna minskas. Kapitalförsörjningen för de mindre
företagen förbättras bl.a. genom ett permanent riskkapitalavdrag och
avskaffad dubbelbeskattning. Royalty på patenterade uppfinningar skatte-
befrias i två år för att därefter beskattas som inkomst av kapital. Inbetalnings-
reglerna för skatter mildras så att det åter skall räcka med att betala på för-
fallodagen. I motionen föreslås också en ökad miljösatsning och bättre vill-
kor för jordbruket.
Vidare föreslås att enskilt sparande stimuleras. Avdragsrätten för pensions-
sparande höjs till ett basbelopp, den särskilda löneskatten på vinstandelar för
anställda avskaffas och en avdragsrätt införs för sparande på individuella
utbildningskonton. Förmögenhetsskatten bör avvecklas av flera skäl. I
motionen föreslås att detta sker i två steg genom att minskas till 1 % 1999
och sedan slopas helt.
Kristdemokraternas förslag innebär att det totala skattetrycket sänks med
ca 25 miljarder kronor netto, utöver regeringens förslag. Skattelättnaderna
finansieras fullt ut, bl.a. genom att höja bolagsskatten till 30 %. Förslaget att
höja bolagsskatten skall bedömas mot bakgrund av de många viktiga skatte-
sänkningar som vi föreslår för näringslivet. Även för näringslivet är det
viktigt att de samhällsekonomiska målen upprätthålls. Kristdemokraternas
budget är balanserad med ett starkare saldo än regeringens.
Med det anförda yrkar jag bifall till motion Fi22 yrkande 5.

7. Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster (m, fp, kd)

1997/98:SkU4y

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m), Holger Gustafsson (kd), Carl Erik Hedlund (m) och Isa Halvarsson (fp) anför:

I motionerna Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkande 11, Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 23, Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) yrkas avslag på regeringens förslag att behålla den s.k. tillfälliga värnskatten för en stor del av dem som i dag betalar statlig inkomstskatt.

Som framhålls i motionerna syftade skatteomläggningen 1990 till en marginalskatt på 30 % för den helt övervägande delen av inkomsttagarna och till att begränsa marginalskatten till högst 50 % för dem som skulle betala statlig inkomstskatt. Bakom detta beslut stod en bred riksdagsmajoritet. Reformen har därefter urholkats. Socialdemokraterna införde hösten 1994 en extra straffskatt, en s.k. värnskatt, på 5 % för alla som betalar statlig inkomstskatt. Samtidigt angavs att denna extra skatt skulle tas ut t.o.m. inkomståret 1998. Socialdemokraterna sviker nu utfästelserna om denna tidsbegränsning. Regeringen har dessutom accepterat kommunalskattehöjningar på i genomsnitt 60 öre. Till det kommer att regeringen urholkat inflationsskyddet så att uppemot hälften av de heltidsarbetande skall betala statlig inkomstskatt.

Regeringens förslag till ytterligare skatteskärpningar kan inte godtas. Vi yrkar alltså bifall till avslagsyrkandena i motionerna.

8. Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster (v)

Marie Engström (v) anför:

Regeringen föreslår att den s.k. värnskatten skall tas bort upp till inkomster på 389 600 kr och att alla som betalar statlig inkomstskatt – även de som har ännu högre inkomster – skall få stora skattelättnader. Låginkomsttagare får däremot inte några skattelättnader. Som anförs i motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) är detta en omvänd fördelningspolitik som väcker förvåning och som inte kan godtas. Vänsterpartiet har med ökad förvåning noterat regeringens förslag på skatteområdet. Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets förslag att avslå propositionen och behålla värnskatten enligt nuvarande modell och att uttala att ett nytt skikt bör införas med ytterligare 5 % i skatt på beskattningsbara inkomster över 360 000 kr (motion Fi20 yrkandena 6, 23 och 24).

9. Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster (mp)

Ronny Korsberg (mp) anför:

I motion Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) yrkas att riksdagen beslutar att gränsen där statlig inkomstskatt börjar utgå med 25 % skall utgöras av en taxerad inkomst som motsvarar taket för ålderspensionsavgiften, dvs. en inkomst på ca 300 000 kr (yrkande 15). I motionen yrkas också att regeringen skall lägga fram ett förslag om att räkna upp den nedre gränsen för

statlig inkomstskatt som kompensation för en utebliven uppräkning 1997. 1997/98:SkU4y Som anförs i motionen är det naturligt att det högsta skiktet för statlig

inkomstskatt kopplas till taket för egenavgifterna, eftersom inkomster över taket annars beskattas lägre än inkomster under taket. Med Miljöpartiets förslag uppkommer inte ett sådant omotiverat hack i skatteuttaget.

Även sett från fördelningspolitisk synpunkt är Miljöpartiets förslag väl motiverat. I riktlinjerna för vår skattepolitik ingår också lättnader i inkomstbeskattningen av lägre inkomster.

Med det förda yrkar jag bifall till motion Fi21 yrkandena 13 och 15.

10. Omräkningstalen för 1999 års taxeringsvärden (m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför:

Vi biträder regeringens förslag att tills vidare frysa omräkningstalen. Ett av motiven till att regeringen vill avvakta med nya omräkningstal är att underlaget inte medger önskvärd träffsäkerhet. Som anförs i motion Fi50 av Bo Lundgren m.fl. (m) gäller detta i lika hög grad för alla hyreshus och inte bara för bostäder. Frysningen av omräkningstalen bör alltså gälla för alla hyreshus.

Att frysa omräkningstalen innebär inte att Riksskatteverkets och andra myndigheters arbete med att ta fram underlag för nya omräkningstal upphör. Som anförs i motionen kan hela processen med att ta fram omräkningstal, som medför stora administrativa omkostnader, undvaras så länge som omräkningstalen ligger fast. Det finns inte heller någon anledning att använda fastighetstaxeringsförfarandet för fastigheter som inte genererar fastighetsskatt.

Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Fi50 yrkande

3 som sin mening ge regeringen till känna.

11. Tobaksskatten och alkoholskatten (c, fp, kd)

Rolf Kenneryd (c), Holger Gustafsson (kd) och Isa Halvarsson (fp) anför:

I flera motioner riktas stark kritik mot regeringens förslag att sänka skatten på cigaretter. Vi instämmer i uppfattningen att man – i stället för att sänka skatten som en eftergift åt smugglarna – bör stärka Tullens och skattemyndigheternas kontrollfunktioner och diskutera beskattningens nivå ur ett folkhälsoperspektiv. De allvarliga sjukdomar som är relaterade till rökning och passiv rökning motiverar en hög skattenivå. En hög beskattning begränsar missbruket och leder på sikt till att de omfattande kostnader som rökningen ger upphov till för samhället kommer att minska. Det bör också framhållas att en restriktiv tobakspolitik är väl förankrad i Sverige. Det är väl belagt att ungdomar har hög känslighet för priset på tobak, och tobaksskatten kan alltså ses som ett viktigt instrument i arbetet för en bättre folkhälsa. Rökningen har minskat successivt under en följd av år, men den skattelättnad som rege-

ringen nu föreslår kan bryta utvecklingen och leda till ökat missbruk, framför	1997/98:SkU4y
allt bland ungdomar.
Regeringens förslag att sänka skattenivån bör alltså avslås. Vi har däremot
inte något att erinra mot att beskattningen läggs om i syfte att pressa handels-
marginalerna i olika led. Regeringen bör lämpligen återkomma till denna
fråga.
Vi avvisar också regeringens förslag att ta bort indexeringen av tobaks-
skatten och skatten på alkohol.
Med det anförda tillstyrker vi avslagsyrkandena i de aktuella motionerna
och föreslår att riksdagen med anledning av övriga aktuella motionsyrkanden
i dessa frågor som sin mening uttalar att tobaksskattens nuvarande nivå bör
behållas av folkhälsoskäl och att regeringen bör överväga olika metoder för
att upprätthålla en restriktiv alkohol- och tobakspolitik.

12. Fastighetsskatten på vattenkraftverk (c)

Rolf Kenneryd (c) anför:

I Centerpartiets förslag till skatteväxling för fler i arbete och en bättre miljö ingår bl.a. att energi- och miljöskatterna höjs. Regeringens förslag till sänkt fastighetsskatt på äldre vattenkraftverk motiveras med att sänkningen gynnar den elintensiva industrin. Man har dock inte från regeringen eller från annat håll presenterat övertygande bevis för att så skulle vara fallet. Som anförs i motion Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) bör regeringens förslag därför avslås. Jag yrkar således bifall till motion Fi18 yrkande 6.

13. Fastighetsskatten på vattenkraftverk (mp)

Ronny Korsberg (mp) anför:

I Miljöpartiets förslag till skatteväxling ingår att den särskilda fastighetsskatten på vattenkraftverk inte skall sänkas, som regeringen föreslår, utan i stället höjas till 4,1 % fr.o.m. 1999. Yrkandena 28 och 29 i motion Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) har denna innebörd. Med hänvisning till vad jag har anfört angående skattepolitikens inriktning yrkar jag bifall till motionen i denna del. Det lagförslag som behövs är enkelt och bör utformas av finansutskottet.

14. Reklamskatten (m)

Karl-Gösta Svenson (m), Carl Fredrik Graf (m), Jan-Olof Franzén (m) och Carl Erik Hedlund (m) anför:

Reklamskatteutredningen(SOU 1997:53) förordar att reklamskatten av-
skaffas, och de flesta remissinstanser hälsar detta förslag med tillfreds-
ställelse. Dagens lagstiftning är inte konkurrensneutral, och beskattningen
medför svåra snedvridningar och andra problem för alla som berörs. Det
förslag som regeringen nu lägger fram om att slopa reklamskatten för
reklamtrycksaker kan visserligen sägas vara bra för denna sektor, men åtgär-	2
	2

den leder till att konkurrensförhållanden återigen rubbas till nackdel i	1997/98:SkU4y
synnerhet för gratistidningar.
Som framhålls i motion Fi50 av Bo Lundgren m.fl. (m) bör reklamskatten
slopas helt, och regeringen bör snarast återkomma med ett sådant förslag.
Vad som här har anförts bör riksdagen med bifall till motion Fi50 yrkande
50 som sin mening ge regeringen till känna.

15. Anslagsfrågor (c)

Rolf Kenneryd (c) anför:

Inom utgiftsområde 3 ryms Riksskatteverket, skattemyndigheterna och Tullverket. I propositionen föreslås att 20 miljoner kronor för år 1999 och framåt tillförs utgiftsområdet för att stärka Tullens kontrollmöjligheter. Centerpartiet delar regeringens bedömning men anser att ytterligare 30 miljoner kronor per år bör tillföras tullen för att förbättra Tullens möjligheter att genom underrättelsearbete och kontroll effektivare kunna hindra smuggling av narkotika, cigaretter och sprit över våra gränser. Smugglingen bör bekämpas med stärkta insatser snarare än genom skattejusteringar. I sammanhanget finns det skäl att erinra om att Centerpartiet tidigare har motsatt sig den decentralisering som genomförs i och med regionaliseringen av skattemyndigheterna. Centraliseringen minskar närheten till allmänheten, och fler statliga arbetstillfällen dras in från delar av landet som har problem med befolkningsutflyttning.

Enligt min uppfattning är den i motionen föreslagna förstärkningen väl motiverad. Jag tillstyrker förslaget (motion Fi18 yrkandena 2 och 3 i denna del).

16. Anslagsfrågor (fp)

Isa Halvarsson (fp) anför:

Inom Folkpartiet anser vi att insatserna mot såväl den ekonomiska brottsligheten som missbruk av bidragssystemen måste skärpas. Riksskatteverket har uppskattat skatteundandragandet till mellan 3 och 10 % av de sammanlagda skatteinkomsterna, och missbruket av olika bidrags- och försäkringssystem bedöms av Riksförsäkringsverket uppgå till minst 8,5 miljarder kronor. Om viljan att handla rätt och riktigt skall kunna återupprättas måste skatte- och bidragsreglerna ändras så att de uppfattas som rimliga och i högre grad belönar hederligt beteende. Folkpartiet har t.ex. föreslagit skattesänkningar för hushållstjänster för att komma till rätta med det omfattande svartjobbet och omfattande reformer av a-kassan för att motverka missbruket.

Som framhålls i vår motion Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) måste kravet på mindre fusk och missbruk åtföljas av ökade resurser till myndigheternas kontrollfunktioner. Ett tillskott av resurser är nödvändigt av många skäl och innebär i själva verket en fördel även för statsfinanserna, eftersom myndigheternas egna beräkningar visar att skatteintäkterna kan öka med 4–6 gånger det tillförda beloppet.

I motionen föreslås att skatte- och konofogdemyndigheterna tillförs ytter-	1997/98:SkU4y
ligare 150 miljoner kronor per år fr.o.m. 1998 (yrkandena 2–4, 21 och 22 i
dessa delar). Förslaget är väl motiverat och bör genomföras.

17. Anslagsfrågor (v)

Marie Engström (v) anför:

Som anförs i motion Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) har Skatteförvaltningen och Tullverket under de senaste åren tvingats till besparingar som har drabbat verksamhetsområdena. Beslut har fattats om nya skattebrottsenheter och krav har ställts på myndigheterna om en ökad kontrollverksamhet. Det har gjort att man har tvingats använda anslagsbehållningar för att klara av den löpande verksamheten. Besparingarna har lett till uppsägningar, vilket mest har drabbat kvinnor.

För att värna kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt föreslår Vänsterpartiet att anslaget på utgiftsområde 3, som omfattar Skatteförvaltningen och Tullverket, ökas med sammanlagt 175 miljoner kronor per år för åren 1999–2001, i förhållande till regeringens förslag (Fi20 yrkandena 2–4 i denna del). Yrkandena är väl avvägda och bör bifallas.

18. Anslagsfrågor (mp)

Ronny Korsberg (mp) anför:

Som anförs i motion Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) bör Tullen få ökade resurser för att intensifiera kampen mot smuggling av bl.a. sprit och cigaretter. Det är också viktigt att det arbete som pågår inom Skatteförvaltningen för att effektivisera bekämpningen av ekobrott följs noga. Som anförs i motionen är det viktigt att förvaltningen har tillräckliga resurser för denna verksamhet, där insatserna mestadels är mer än självfinansierande.

Förslagen i motionen (yrkandena 42 och 43) innebär att utgiftsområde 3, som omfattar Skatteförvaltningen och Tullverket, tillförs ytterligare 30 miljoner kronor per år fr.o.m. 1999 och att riksdagen som sin mening uttalar att arbetet med att effektivisera bekämpningen av EKO-brott bör följas noga. Yrkandena bör bifallas.

19. Anslagsfrågor (kd)

Holger Gustafsson (kd) anför:
Kristdemokraterna har motsatt sig de nedskärningar som under flera års tid
drabbat rättsväsendet. Nu tycks regeringen ha insett betydelsen av en funge-
rande rättsapparat och tillför vissa medel. Vidare får Tullen större resurser
för att förbättra gränskontrollen, och skattemyndigheterna och försäkrings-
kassorna får möjligheter att förbättra skatteindrivningen och åtgärderna mot
missbruk av socialförsäkringssystemen. Men regeringens förslag är otill-
räckliga. Bl.a. bör Skatteförvaltningen och Tullverket (utgiftsområde 3)
tilldelas större resurser.	2
	2

Kristdemokraterna anser att den svarta marknaden har en skadlig omfatt-	1997/98:SkU4y
ning i Sverige. Den snedvrider konkurrensen mellan företag och försämrar
den svenska affärsmoralen. För att hålla tillbaka den svarta marknaden måste
skattekontrollen effektiviseras ytterligare. I motion Fi22 av Alf Svensson
m.fl. (kd) föreslås därför att 200 miljoner kronor mer per år anslås till Skatte-
förvaltningen för ökad skattekontroll. Enligt motionen bör också anslaget till
Tullverket ökas med 100 miljoner kronor per år, utöver regeringens förslag.
Ramen för utgiftsområdet utökas alltså med sammanlagt 300 miljoner kronor
för åren 1999–2001.
Förslaget i motionen är enligt min uppfattning väl avvägt. Jag tillstyrker
alltså motion Sk21 yrkandena 2–4 i dessa delar.

Innehållsförteckning


Skattepolitikens inriktning .........................................................................			1
Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster ..................................			11
Beskattningen av småföretag ...................................................................			14
Omräkningstalen för 1999 års taxeringsvärden........................................			14
Tobaksskatten och alkoholskatten............................................................			15
Fastighetsskatten på vattenkraftverk ........................................................			17
Reklamskatten..........................................................................................			18
Lagförslagen ............................................................................................			19
Anslagsfrågor...........................................................................................			19
Avvikande meningar.....................................................................................			20
1.	Skattepolitikens inriktning (m) ............................................................		20
2.	Skattepolitikens inriktning (c)..............................................................		22
3.	Skattepolitikens inriktning (fp) ............................................................		24
4.	Skattepolitikens inriktning (v)..............................................................		25
5.	Skattepolitikens inriktning (mp) ..........................................................		26
6.	Skattepolitikens inriktning (kd)............................................................		27
7.	Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster (m, fp, kd).............		29
8.	Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster (v) .........................		29
9.	Den statliga inkomstskatten på förvärvsinkomster (mp) ......................		29
10.		Omräkningstalen för 1999 års taxeringsvärden (m) ...........................	30
11.		Tobaksskatten och alkoholskatten (c, fp, kd) .....................................	30
12.		Fastighetsskatten på vattenkraftverk (c).............................................	31
13.		Fastighetsskatten på vattenkraftverk (mp) .........................................	31
14.		Reklamskatten (m) .............................................................................	31
15.		Anslagsfrågor (c) ...............................................................................	32
16.		Anslagsfrågor (fp) ..............................................................................	32
17.		Anslagsfrågor (v) ...............................................................................	33
18.		Anslagsfrågor (mp) ............................................................................	33
19.		Anslagsfrågor (kd) .............................................................................	33

Elanders Gotab, Stockholm 1998

1997/98:SkU4y