SkU1y (Yttrande 2005/06:SkU1y)

Skatteutskottets yttrande 2005/06:SkU1y

Skattefrågor i budgeten m.m.

Till finansutskottet

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet och har inte någon invändning mot de bedömningar och övriga ställningstaganden som regeringen redovisar. När det gäller förslaget om sänkt koldioxidskatt i den handlande sektorn anför utskottet att kommissionens godkännande bör avvaktas innan lagförslaget antas. Utskottet bedömer vidare att inkomstberäkningen bör lämna utrymme för att beskattningen av avfall som förbränns träder i kraft senare än den 1 januari 2006.

Skatten på förvärvsinkomster sänks genom att kompensationen för den allmänna pensionsavgiften höjs till 100 % och genom att grundavdraget höjs med 1 500–1 600 kr i de vanligaste inkomstskikten. Uppräkningen av den statliga inkomstskattens skiktgränser begränsas för att skapa utrymme för ytterligare åtgärder. Frågan om ett regionalt grundavdrag fr.o.m. inkomståret 2005 bereds vidare. Skattefriheten för nordiska sjömän i viss trafik förlängs.

Bilavdraget höjs från 17 till 18 kr. Nedsättningen av miljöbilarnas förmånsvärde förlängs till 2011, och gasbilarnas reducering höjs till 40 %. Skattefriheten för lånedatorer behålls. Fastighetsskatten på den del av en permanentbostads taxeringsvärde som understiger 3 miljoner kronor begränsas ytterligare och skall maximalt kunna uppgå till 4 % av hushållets inkomst – mot tidigare 5 %.

Reformerade 3:12-regler för ägare i fåmansföretag planeras träda i kraft den 1 januari 2006, och en proposition med förslag om denna reform överlämnas inom kort till riksdagen. Ett förslag om att europabolag skall kunna använda fusionsdirektivets regler fr.o.m. den 1 januari 2006 aviseras. En utredning om beskattningen av stiftelser som bedriver allmännyttig verksamhet tillsätts.

Den som äger skogsmark med stormskadad skog och säljer virke från denna kommer att få en skattereduktion vid 2006–2008 års taxeringar. Skattereduktionen planeras träda i kraft den 1 januari 2006. Diesel som

2005/06:SkU1y

används i arbetsmaskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet i de stormdrabbade områdena i södra Sverige skall befrias från energi- och koldioxidskatt. Avsikten är att även detta förslag skall träda i kraft den 1 januari 2006.

Vattenkraftverkens fastighetsskatt höjs från 0,5 % till 1,2 %. Vidare genomförs en ytterligare höjning med 0,5 % under taxeringsåren 2007– 2011 i syfte att finansiera stöden för konvertering från elvärme och oljeeldning.

Vindkraftens energiskatteavdrag fortsätter att avtrappas. Regeringen kommer att anmäla till kommissionen att Sverige avser att bibehålla miljöbonusen för havsbaserad vindkraft i 20 år.

Årets gröna skatteväxling uppgår till 3,6 miljarder kronor. Fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 60 %, effektskatten på kärnkraftverk höjs med 85 %, naturgrusskatten höjs med 30 % och avfallsskatten höjs med 17,6 %. De reducerade skattesatserna på el som används inom el-, gas-, värme- och vattenförsörjning, m.m. tas bort. Energiskatten på el som används inom hushålls- och servicesektorerna höjs med 0,6 öre per kWh utöver den sedvanliga indexuppräkningen som i år uppgår till 0,1 öre per kWh. För att begränsa skadliga utsläpp i luftfarten införs en ny skatt på flygresor. Skatten kommer att utgå per transporterad passagerare och beräknas uppgå till mellan 50 och 100 kr. Den planeras träda i kraft den 1 maj 2006. Den fossila delen i avfall som förbränns kommer att beskattas inom ramen för det befintliga energiskattesystemet. Regeringen avser att skyndsamt bedriva arbetet med att ta fram ett förslag och planerar att de nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 2006.

Det skall vara en övergripande princip att de anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter skall styras mot minskade koldioxidutsläpp genom handelssystemet. Därför avskaffas koldioxidskatten helt i handlande industrianläggningar. Vidare slopas koldioxidskatten i särskilt effektiva kraftvärmeanläggningar. Inom energisektorns övriga anläggningar sätts koldioxidskatten i ett första steg ned med 14 %. Kalk- och cementbranschens begränsningsregel bedöms kunna avskaffas.

Arbetet med en reformering av näringslivets energibeskattning i syfte att öka miljöstyrningen kommer att ingå i den översyn av skattesystemet som påbörjas år 2006. 0,8-procentsregeln kommer att anpassas till nya EU-reg- ler senast den 1 januari 2007. Elleverantörernas roll som skattskyldiga tas över av nätinnehavarna, och reglerna för nedsättning av el kommer att göras mer enhetliga.

Ett mål uppsätts för att minska företags administrativa börda vid hanteringen av skatteregler. Senast den 30 juni 2010 skall bördan ha minskat 20 % jämfört med 2004 års nivå.

Miljöinriktade omläggningar av fordonsskatten aviseras. Tunga motorfordon som uppfyller det obligatoriska avgaskravet för nya fordon får sänkt fordonsskatt. Avsikten är att ett förslag skall läggas fram för riksdagen under våren och träda i kraft den 1 oktober 2006. Fordonsskatten för lätta

2005/06:SkU1y

fordon kommer att läggas om till att vara koldioxidbaserad i samband med att en ny förenklad och moderniserad lagstiftning införs. Omläggningen beräknas ske under 2006. Vidare kommer en skattelättnad att införas för vissa dieseldrivna personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar med låga partikelutsläpp. Ett förslag kommer att lämnas under hösten 2005 och avses träda i kraft den 1 april 2006.

Skattestrategin för alternativa drivmedel förlängs med ytterligare en femårsperiod efter år 2008, och en utredning tillsätts om hur alternativa drivmedel långsiktigt bör främjas.

En skatt på alkoholhaltiga blanddrycker kommer att införas och träda i kraft under våren 2006. Skattebeloppen kommer att motsvara en höjning av nuvarande spritskatt med 20 % och skall betalas till förmån för alkoholförebyggande åtgärder.

Minimipunktskatten för cigaretter höjs från 90 % till 100 % av den sammanlagda skatten i den mest efterfrågade priskategorin. Skatten på röktobak höjs från 660 till 770 kr per kg.

Reklamskatten på annonser sänks från 4 % till 3 % och i övrigt från 11 % till 8 %. För dagspressen höjs det återbetalningsgrundande beloppet från 12 till 50 miljoner kronor. För övrig press höjs beloppet från 6 till 10 miljoner kronor.

Stöd för konvertering av direktverkande elvärme i bostadshus och för konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus införs. Vidare införs ett stöd för att stimulera forskning och utveckling i företagssektorn. Stöden skall krediteras på skattekonto.

När det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet utgiftsramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Utskottet biträder regeringens förslag till utgiftsram för 2006 och om preliminära utgiftsramar för 2007 och 2008.

Vid yttrandet fogas avvikande meningar från m, fp, kd och c.

2005/06:SkU1y

Innehållsförteckning
Sammanfattning..............................................................................................		1
Utskottets överväganden................................................................................		6
STATSBUDGETENS INKOMSTER.........................................................		6
1 Skattepolitikens inriktning........................................................................		6
2 Beskattningen av förvärvsinkomster........................................................		18
3 Avdrag för resor till och från arbetet och i tjänsten m.m.........................		21
4 Avdrag för övriga utgifter........................................................................		22
5 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar........................................		23
6 Förhöjt grundavdrag till fysiska personer i stödområde A.......................		24
7 Hushållstjänster........................................................................................		25
8 Pensionssparande......................................................................................		27
9 Avdrag för gåvor till ideella organisationer.............................................		28
10	Skattereduktion för fackföreningsavgift och a-kasseavgift....................	29
11	Beskattningen av lånedatorer.................................................................	30
12	Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet............................	32
13	Begränsningsregeln för fastighetsskatt...................................................	32
14	Förmögenhetsskatten..............................................................................	34
15	Förmögenhetsskatt på överlikviditet i onoterade bolag..........................	36
16	Uthyrning av privatbostad......................................................................	38
17	Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk..................................................	39
18	3:12-beskattningen.................................................................................	39
19	Riskkapitalavdrag...................................................................................	40
20	Uppskov med beskattningen av kapitalvinst..........................................	41
21	Etableringskonto och startaeget-sparande..............................................	43
22	Räntebeläggning av obeskattade reserver..............................................	43
23	Schablonintäkten för bostadsrättsföreningar..........................................	44
24	Avdragsrätt vid ombyggnad och underhåll............................................	45
25	Skattereduktion för stormfälld skog.......................................................	46
26	Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar...................................	47
27	Punktskatten på bensin och diesel..........................................................	48
28	Höjd effektskatt på kärnkraft..................................................................	48
29	Höjd naturgrusskatt................................................................................	49
30	Höjd avfallsskatt.....................................................................................	50
31	Skatt på flygresor....................................................................................	51
32	Höjd skatt på el för el-, gas-, värme- och vattenförsörjning m.m..........	52
33	Höjd energiskatt på el.............................................................................	53
34	Beskattning av avfall som förbränns......................................................	54
35	Koldioxidskatten i den handlande sektorn.............................................	56
36 Torv........................................................................................................		61
37	Energiskatteavdraget för vindkraft.........................................................	62
38	Trängselskatt...........................................................................................	63
39	Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga fordon......................	64
40	Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta fordon m.m................	64
41	Skattelättnader för dieselbilar med låga partikelutsläpp........................	65
42	Diesel i arbetsfordon i stormfälld skog m.m..........................................	66
43	Alternativa drivmedel i framtiden..........................................................	67

2005/06:SkU1y

44	Alkoholbeskattningen.............................................................................	69
45	Tobaksbeskattningen..............................................................................	71
46	Handelsgödsel och bekämpningsmedel..................................................	73
47	Sänkt reklamskatt...................................................................................	75
48	Mervärdesskatten på resor, drivmedel, tidskrifter och kultur.................	76
49	Stöd för konvertering från direktverkande elvärme...............................	78
50	Stöd vid konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus.....................	78
51	Stöd för att stimulera forskning och utveckling i företagssektorn.........	79
52	Kreditering på skattekonto.....................................................................	80
53	Statsbudgetens inkomstsida – en ny struktur..........................................	81
54	Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster...........	82
UTGIFTSRAMAR......................................................................................		83
1 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution................................................		83
Avvikande meningar......................................................................................		88
1. Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (m)....................................		88
2. Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (fp)....................................		94
3. Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (kd)...................................		102
4. Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (c).....................................		108
Tabell
Ramar för utgiftsområde 3..............................................................................		86

2005/06:SkU1y

Utskottets överväganden

STATSBUDGETENS INKOMSTER 1 Skattepolitikens inriktning

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets förslag om inriktning av skattepolitiken.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen vill se ett Sverige där klyftorna minskar och alla människor ges goda möjligheter till ett tryggt liv. Därför behövs det rättvisa skatter som betalar för den gemensamma välfärden och omfördelar från dem som har till dem som saknar.

Stora förändringar har skett sedan skattereformen 1990/91, både i samhället i stort och i skattesystemet. En översyn av skattesystemet kommer därför att påbörjas under 2006.

Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt, men kräver att skattesystemet värnas genom breda skattebaser. Fortsatt goda villkor skall gälla för investeringar i Sverige.

Det är mycket angeläget att det sista steget i kompensationen för egenavgifterna tas. Budgetsaneringens egenavgifter drabbade låg- och medelinkomsttagare relativt hårt och höjde marginalskatterna. Kostnaden för att genomföra det sista steget i reformen uppgår till nästan 7 miljarder kronor. Den gröna skatteväxlingen gör det möjligt att samtidigt höja grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare. Det sänker inkomstskatten med ytterligare 2,5 miljarder kronor 2006. En begränsad uppräkning av skiktgränserna skapar utrymme för ytterligare åtgärder och ger en starkare fördelningsprofil.

Villkoren för småföretagarna förbättras genom flera åtgärder. Den 1 januari 2006 fullföljs reformeringen av skattereglerna för fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna. När reformen har fått full verkan kommer skatten att ha sänkts med totalt 1 miljard kronor. Ensamföretag som anställer skall under 2006 och 2007 bara behöva betala arbetsgivaravgiften på lönen till en person som de anställt.

Enkla och tydliga skatteregler underlättar för både företag och privatpersoner. Regeringen har som mål att företagens administrativa börda skall reduceras med 20 % på skatteområdet till 2010. Ett exempel är förslaget om s.k. ombudsdeklaration som kommer att lämnas under hösten 2005 och

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN	2005/06:SkU1y
införas under 2006. Härigenom kommer kravet på en egenhändig under-
skrift av deklarationen i vissa fall att kunna slopas. Kravet på egen
underskrift har bedömts medföra en avsevärd kvantitativ börda för företa-
gen. En slutlig avstämning av målet kommer att göras då samtliga områ-
den för regelförenkling gåtts igenom och ett mål formuleras för de totala
kostnaderna för samtliga regelverk.
De skogsägare i södra Sverige som drabbats av stormskador behöver ett
incitament till utforsling och omhändertagande av det stormskadade virket.
En skattereduktion införs därför för den som äger skogsmark med storm-
skadad skog och säljer virke från denna. Vidare befrias diesel som
används i arbetsmaskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet i de
stormdrabbade områdena från energi- och koldioxidskatt.
Fastighetsskatten skall inte utgöra en oproportionellt stor andel av hus-
hållens utgifter. Sedan begränsningsregeln infördes har taxeringsvärdena
stigit på många håll i landet och de väntas öka med i genomsnitt omkring
23 % nästa år. Regeringen föreslår därför att begränsningsregeln ändras så
att fastighetsskatten maximalt skall kunna uppgå till 4 % av hushållets
inkomst – mot tidigare 5 %. Förslaget gäller den fastighetsskatt som utgår
på permanentbostäder med taxeringsvärden upp till 3 miljoner kronor. Sta-
tens inkomster från fastighetsskatten beräknas minska med 225 miljoner
kronor 2006, 250 miljoner kronor 2007 och 300 miljoner kronor 2008 till
följd av förändringarna.
Skatten på annonser i allmänna nyhetstidningar sänks från 4 % till 3 %
och reklamskatten i övrigt från 11 % till 8 %. Samtidigt höjs gränsen för
när skatt måste betalas från 12 till 50 miljoner kronor. Sammantaget leder
detta till att färre dagstidningar måste betala reklamskatt, och att skatten
sänks för dem som betalar reklamskatt. Totalt uppgår skattesänkningen till
drygt 300 miljoner kronor.
Alkoläsk och andra alkoholdrycker som vänder sig till främst ungdomar
kommer att beläggas med en tilläggsskatt för att minska konsumtionen och
finansiera det alkoholförebyggande arbetet. Regeringen avser att åter-
komma med ett förslag som bör kunna träda i kraft under våren 2006.
Totalt föreslås en ökning av anslaget till det alkohol- och narkotikaförebyg-
gande arbetet med 185 miljoner kronor 2006 och 2007. Tullverket får
ökade resurser. Minimipunktskatten på cigaretter höjs från 90 % till
100 % och skatten på röktobak ökar från 630 till 770 kr per kilo den 1
januari 2006.
För att mildra effekterna av det höga bensinpriset höjs milavdraget för
bilresor från 17 till 18 kr per mil för resor till och från arbetet samt för
resor i tjänsten.
För att ställa om Sverige i hållbar riktning genomförs en rad satsningar
på en bättre miljö. Satsningarna på vindkraft fortsätter. Bland annat kom-
mer regeringen att anmäla till EU-kommissionen att Sverige avser att
bibehålla miljöbonusen för havsbaserad vindkraft i 20 år. Vidare inrättas

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

nya ekonomiska stimulanser för dem som vill gå över från direktverkande el och oljeuppvärmning till mer miljövänliga energikällor. Det handlar om totalt 400 miljoner kronor per år under en femårsperiod.

Den gröna skatteväxlingen spelar en central roll för en ekologiskt hållbar utveckling. Sedan 2001 har en strategi för grön skatteväxling successivt realiserats. Det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001–2010 bedömdes till 30 miljarder kronor. En skatteväxling om knappt 14 miljarder kronor har genomförts. Tyngdpunkten har främst legat på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. De åtgärder som vidtogs under 2005 hade dock en ökad tonvikt på transportsektorn. Det främsta syftet med skatteväxlingen är att öka miljöstyrningen via skattesystemet. Genom miljöskatter sätter man ett pris på miljön, och det blir dyrare att släppa ut föroreningar. Härigenom får hushållen ekonomiska motiv att välja en mer miljövänlig och resurssnål livsstil medan företagen stimuleras att utveckla en mer miljövänlig teknik.

Årets gröna skatteväxling innebär höjda energi- och miljöskatter. Fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 60 %. Effektskatten på kärnkraft höjs med 85 %. Elskatten för hushåll och service ökar med 0,6 öre per kilowattimme. En ny skatt på flygbiljetter införs i syfte att låta flyget bära en större del av sina miljökostnader. Skatten på naturgrus höjs med 30 %. Skatten på deponi av avfall ökar med 65 kr per ton och en ny avfallsförbränningsskatt införs. Som ett led i anpassningen till nya EU-regler tas de reducerade skattesatserna för el, gas, värme och vatten bort. Dessa skattehöjningar uppgår till totalt 3,6 miljarder kronor. Samtidigt genomförs skattesänkningar på motsvarande belopp. Inkomstskatten sänks med 2,5 miljarder kronor genom att grundavdraget höjs. Återstående 1,1 miljarder föreslås finansiera1 en avgiftssänkning för ensamföretagare som nyanställer under åren 2006 och 2007.

EU-systemet för utsläppshandel innebär att det i Sverige används två styrmedel parallellt för att styra mot minskade utsläpp av koldioxid. En samordning bör ske och den övergripande principen vara att styrningen mot minskade koldioxidutsläpp i anläggningar som omfattas av handeln med utsläppsrätter skall ske genom handelssystemet. Koldioxidskatten avskaffas därför helt för de företag inom industrin som handlar med utsläppsrätter. Det är angeläget att de ekonomiska styrmedlen utformas på ett sådant sätt att framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion främjas i syfte att säkerställa en tillräcklig omfattning av svensk elproduktion. Oberoende av vilket bränsle som används är kraftvärme mycket effektivt jämfört med kondenskraft när det gäller utsläpp av koldioxid. Koldioxidskatten bör därför även slopas för den högeffektiva kraftvärmen. För övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet sänks koldioxidskatten med 14 % i ett första steg. För den fortsatta skatteväxlingen bör

1 I motion Fi320 yrkande 8 av Arne Kjörnsberg m.fl. (s, v, mp) föreslås att den gröna skatteväxlingen i stället skall finansiera en permanent sänkning av arbetsgivaravgiften med 1,1 miljarder kronor, dvs. med 0,18 %.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

en avvägning göras av i vilken utsträckning miljöstyrningen skall uppnås med skattesystemet via den gröna skatteväxlingen och i vilken utsträckning miljöstyrningen skall uppnås med andra ekonomiska styrmedel.

Det fortsatta arbetet med en reformering av näringslivets energibeskattning bör ingå i den översyn av skattesystemet som påbörjas 2006. Oavsett resultatet av detta arbete bör en anpassning av den särskilda begränsningsregeln för uttag av koldioxidskatt för energiintensiva företag till energiskattedirektivets regler ske till den 1 januari 2007.

Koldioxidneutrala drivmedel bör även efter 2008 ha konkurrenskraftiga skattevillkor. En särskild utredare kommer att tillkallas för att analysera och lämna förslag på hur alternativa drivmedel långsiktigt kan främjas.

Fordonsskatten för lätta fordon läggs om till att vara koldioxidbaserad. En ny förenklad och moderniserad lagstiftning för fordonsbeskattningen införs under 2006. Nedsättningen av miljöbilarnas förmånsvärde förlängs till 2011, och gasbilarnas reducering höjs till 40 %.

Skattefusk och svartarbete leder till snedvriden konkurrens och riskerar att undergräva legitimiteten för den svenska välfärdsmodellen. Ett brett program mot skatte- och förmånsfusk lanserades i 2005 års ekonomiska vårproposition. Arbetet går vidare med stärkt skattekontroll. Skatteverket tillförs ytterligare resurser och inom Regeringskansliet förbereds särskilda insatser på en rad områden. Det rör sig om typgodkända kassaregister, entreprenadavdrag och omvänd momsskyldighet samt bättre kontroll av dem som fått F-skatt. Regeringen avser vidare att intensifiera arbetet med att påverka attityder och kunskaper på dessa områden, i nära dialog med arbetsgivar- och löntagarorganisationer.

Motionerna

Moderata samlingspartiet anför i motion Fi240 yrkandena 10 och 11 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) att det övergripande målet för moderat politik är att öka välståndet och tryggheten för alla medborgare. Hur den svenska välfärden kommer att utvecklas framöver beror på hur många som arbetar och hur produktiva dessa människor är. Ekonomins funktionssätt och därmed produktiviteten påverkas av en rad olika faktorer, bl.a. skattesystemets utformning. Det måste bli mer lönsamt att arbeta i förhållande till att inte arbeta och företagande måste uppmuntras och stimuleras för att öka utbudet och efterfrågan på arbetskraft.

I syfte att göra det mer lönsamt att arbeta inför motionärerna ett förvärvsavdrag vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget är på 31 500 kr och stiger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. Åren 2007 och 2008 utvidgas avdraget till högre skikt. Motionärerna föreslår också ett särskilt arbetsavdrag om 3 000 kr per månad till den förälder som har lägst inkomst i ett hushåll om den andre föräldern är föräldraledig. En förutsättning är att den andre föräldern tar ut föräldrapenning minst en månad i sträck.

2005/06:SkU1y	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Motionärerna lägger vidare fram ett företagspaket. Medel avsätts för att
	gå 0,9 miljarder längre än regeringen när det gäller den planerade lättna-
	den i beskattningen av fåmansbolagens ägare. Anställning i nya och väx-
	ande företag underlättas genom sänkta arbetsgivaravgifter, och s.k.
	nystartsjobb införs för att ge den som varit arbetslös, sjukskriven, förtidspen-
	sionerad eller beroende av socialbidrag en chans. Förmögenhetsskatten
	halveras 2006, och avsikten är att den skall avskaffas helt under nästa man-
	datperiod. Medel avsätts för ett riskkapitalavdrag som skall stimulera
	framväxten av privat investeringskapital. Kapitalförsörjningen förbättras
	genom att en fåmansbolagsägare som säljer sitt bolag får möjlighet att
	skjuta upp kapitalvinstbeskattningen. Uppskov ges för vinster upp till 5
	miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag. Åtgärder
	föreslås också mot regelkrångel och byråkrati som motverkar företagande.
	Räntebeläggningen av periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta
	även andra obeskattade reserver och ett fribelopp på 10 miljoner kronor
	införs. Fribeloppet ger en lättnad jämfört med gällande regler på ca 400
	miljoner kronor. För större företag leder förslaget till ökade statliga skat-
	teintäkter på 1,4 miljarder kronor.
	Ett avdrag för hushållstjänster införs och omfattar hushållstjänster som
	utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning
	och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande.
	För att underlätta transporter och stimulera flexibiliteten på arbetsmark-
	naden sänks skatten på bensin och diesel med 15 respektive 30 öre per
	liter och reseavdraget höjs till 20 kr per mil.
	Motionärerna vill på sikt avskaffa fastighetsskatten. Detta skall emeller-
	tid ske stegvis av statsfinansiella skäl. Som ett första omedelbart steg
	föreslås att det samlade skatteuttaget för småhus begränsas genom ett tak
	för hur hög skatten kan bli. Som högst skall skatten vara 80 kr per kvadrat-
	meter värdeyta (ungefär lika med boyta) och 2 kr per kvadratmeter tomt,
	dock maximalt 5 000 kr för tomten. Skattesatsen sänks med 0,1 procenten-
	heter 2007. Förslaget innebär att skatteuttaget från hushållen hålls oföränd-
	rat under budgetperioden. Fastighetsskatten på hyresfastigheter sänks med
	0,1 procentenheter 2008 och schablonintäkten för bostadsrättsföreningar
	avskaffas.
	På vissa områden skärps beskattningen. Motionärerna föreslår att rätten
	till avdrag för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst begränsas till utgifter
	som motsvaras av erhållna kostnadsersättningar. Rätten till avdrag för
	resor och dubbelt boende begränsas till den kommunala beskattningen.
	Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs
	till 1 339 kr per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till
	fackförening slopas. Sammantaget bedöms dessa skatteförändringar stärka
	den offentliga sektorns finanser med 6,7 miljarder kronor 2006.
	Ytterligare förslag gäller en höjning av momsen på resor till 12 %, upp-
	hävd skattereduktion för utländska experter, avskaffad skattebefrielse för
	torv och slopad miljöbonus till vindkraftverk.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Motionärerna vill också sänka skatten på öl och vin för att minska den illegala införsel som skadar svensk bryggerinäring. Cigarettbeskattningen reformeras. Skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel avskaffas. Reklamskatten bör avskaffas och trängselskatteförsöket stoppas.

I Folkpartiets motioner Fi241 yrkande 15 och Fi317 yrkande 1 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att Sverige har de högsta skatterna i världen och att det är självklart att skatternas nivå och utformning på ett avgörande sätt påverkar människors beteenden och Sveriges möjligheter att hävda sig i den globala konkurrensen om investeringar och arbetstillfällen. Skatterna påverkar hur mycket människor väljer att arbeta och hur mycket de väljer att spara. Skatterna påverkar också hur många som väljer att starta företag och hur många som väljer att låta bli. Motionärerna vill förändra det svenska skattesystemet och sänka skatterna för att göra det mer lönsamt att arbeta och utbilda sig, göra det mer lönsamt att spara och starta företag i Sverige och göra det mer lönsamt att investera och anställa människor i Sverige.

De anför att sänkta inkomstskatter är en viktig del i en politik för att göra Sverige mera konkurrenskraftigt och attraktivt. Sänkta inkomstskatter för låginkomsttagare är ett sätt att hjälpa fler människor till arbete så att färre än i dag fastnar i bidragsberoende och utanförskap. De vill därför sänka marginalskatterna för alla.

För att det skall löna sig att arbeta både när man är företagare och när man är anställd inför motionärerna ett förvärvsavdrag. Avdraget skall medges mot arbetsinkomster vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget är på 31 500 kr och stiger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. År 2007 utvidgas avdraget till högre inkomstskikt. Avdraget skall inte påverka det kommunala skatteunderlaget.

Motionärerna vill att inkomstbeskattningen förs tillbaka till de principer som bestämdes vid skattereformen – att de flesta bara skall betala 30 % i skatt, och att ingen skall betala mer än 50 % av sin inkomst i skatt. De tar därför bort det andra skalsteget i den statliga inkomstskatteskalan 2007. Motionärerna vill också att brytpunkten för statlig skatt flyttas upp med den förväntade löneökningen så att andelen som betalar statlig inkomstskatt inte ökar varje år.

Arbetande pensionärer bör enligt motionärerna få bättre villkor, och de föreslår att den särskilda löneskatten sänks fr.o.m. år 2006.

Samtidigt höjs reseavdraget till 20 kr per mil.

På vissa områden skärps beskattningen. Avdrag för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst begränsas till utgifter som motsvaras av erhållna kostnadsersättningar. Avdrag för resor och dubbelt boende medges endast vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas.

2005/06:SkU1y	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Motionärerna anför att Sverige behöver en ökad tillväxt och få fler män-
	niskor i arbete. Då krävs det bra förutsättningar för befintliga företag att
	växa och för nya att starta. Det är dags för en ny politik som stärker före-
	tagsamheten i Sverige.
	Medel avsätts för att gå 0,9 miljarder längre än regeringen när det gäl-
	ler den planerade lättnaden i beskattningen av fåmansbolagens ägare.
	Anställning i nya och växande företag underlättas genom sänkta arbetsgi-
	varavgifter och s.k. nystartsjobb införs för att ge den som varit arbetslös,
	sjukskriven, förtidspensionerad eller beroende av socialbidrag en chans.
	Förmögenhetsskatten halveras 2006, och avsikten är att den skall avskaffas
	helt under nästa mandatperiod. Medel avsätts för ett riskkapitalavdrag som
	skall stimulera framväxten av privat investeringskapital. Kapitalförsörj-
	ningen förbättras genom att en fåmansbolagsägare som säljer sitt bolag får
	möjlighet att skjuta upp kapitalvinstbeskattningen. Uppskov ges för vinster
	upp till 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag.
	Åtgärder föreslås också mot regelkrångel och byråkrati som motverkar före-
	tagande.
	Motionärerna vill vidare göra det gynnsammare för enskilda svenskar
	att äga aktier och sänker därför ägarnas skatt på avkastningen av aktier
	med 300 miljoner kronor 2006.
	Räntebeläggningen av periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta
	även andra obeskattade reserver, och ett fribelopp på 10 miljoner kronor
	införs. Fribeloppet ger en lättnad jämfört med gällande regler på ca 400
	miljoner kronor. För större företag leder förslaget till ökade statliga skat-
	teintäkter på 1,4 miljarder kronor.
	Ett avdrag för hushållstjänster införs och omfattar hushållstjänster som
	utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning
	och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande.
	Motionärerna anser att fastighetsbeskattningen skall avvecklas och före-
	slår att borttagandet påbörjas genast, från den 1 januari 2006. De föreslår
	att skattesatsen på småhus sänks från 1,0 till 0,85 procentenheter 2006 och
	till 0,8 procentenheter 2007. Skatten på flerfamiljshus sänks från 0,5 till
	0,35 procentenheter 2006 och vidare till 0,3 procentenheter 2007.
	Motionärerna anser att reklamskatten bör tas bort helt och hållet och att
	försöket med trängselskatter i Stockholm skall avbrytas.
	I Kristdemokraternas motioner Fi242 yrkande 11 av Göran Hägglund m.fl.
	(kd), Fi309 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd), Fi319 yrkande 1 av Per
	Landgren m.fl. (kd) och Fi321 yrkandena 2–6 och 13 av Per Landgren
	m.fl. (kd) anförs att syftet med skatter måste vara det gemensamma bästa.
	Skatter fungerar som medel att solidariskt finansiera vår gemensamma väl-
	färd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekolo-
	giskt hållbar riktning. Det finns ett ansvar för statsmakterna att med
	respekt för grundläggande etiska värden och skatterättsliga principer skapa
	ett moraliskt legitimt skattesystem.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Åtgärder måste vidtas som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin egen lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin egen ekonomiska situation.

För att så många som möjligt skall kunna leva på sin lön föreslår motionärerna att ett förvärvsavdrag införs. Avdraget medges mot arbetsinkomster vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget är på 31 500 kr och stiger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. År 2007 utvidgas avdraget till högre inkomstskikt. Avdraget skall inte påverka det kommunala skatteunderlaget.

Motionärerna avvecklar det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan eftersom det är en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. En fjärdedel av skatteuttaget slopas från år 2007. Pensionärer får en särskild grundavdragshöjning om 5 000 kr eftersom de inte får del av förvärvsavdraget.

Det förslag om avdrag för hushållstjänster som Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet utarbetat gemensamt föreslås infört och omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande.

Motionärerna föreslår att den statliga fastighetsskatten slopas helt och att kommunerna får rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler och industrienheter. Kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostadsfastighet och bostadsrätt höjs till den generella nivån på 30 % och möjligheten till uppskov med kapitalvinstbeskattningen vid fastighetsförsäljning halveras.

Det är enligt vad som anförs viktigt att Sverige har ett småföretagarvänligt klimat, bl.a. därför att en stor del av befolkningen har sin huvudsakliga inkomst från små och medelstora företag. Skattereglerna får inte försvåra för sparkapitalet att nyttiggöras till investeringar i näringslivet. En minimimålsättning bör vara att sparandet kan resultera i en real avkastning efter skatt.

Medel avsätts för att gå 0,9 miljarder längre än regeringen när det gäller den planerade lättnaden i beskattningen av fåmansbolagens ägare. Anställning i nya och växande företag underlättas genom sänkta arbetsgivaravgifter och s.k. nystartsjobb införs för att ge den som varit arbetslös, sjukskriven, förtidspensionerad eller beroende av socialbidrag en chans. Förmögenhetsskatten halveras 2006, och avsikten är att den skall avskaffas helt under nästa mandatperiod. Medel avsätts för ett riskkapitalavdrag som skall stimulera framväxten av privat investeringskapital. Kapitalförsörjningen förbättras genom att en fåmansbolagsägare som säljer sitt bolag får möjlighet att skjuta upp kapitalvinstbeskattningen. Uppskov ges för vinster upp till 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag. Åtgärder föreslås också mot regelkrångel och byråkrati som motverkar företagande.

2005/06:SkU1y	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Ett etableringskonto införs som en komplettering till riskkapitalavdraget
	och gör det möjligt att sätta av pengar skattefritt för en framtida företags-
	start. Härigenom underlättas start av egna företag. Den avgift som betalas
	av småföretagen vid för sen månatlig deklaration slopas.
	Räntebeläggningen av periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta
	även andra obeskattade reserver. Ett fribelopp på 10 miljoner kronor
	införs. Detta fribelopp skall omfatta alla obeskattade reserver inklusive peri-
	odiseringsfonder, vilket kommer att medföra en lättnad jämfört med gäl-
	lande regler på ca 400 miljoner kronor. För större företag leder förslaget
	till ökade statliga skatteintäkter på 1,4 miljarder kronor. Även detta förslag
	har utarbetats av m, fp, kd och c gemensamt.
	Motionärerna betonar vikten av tydliga ekonomiska styrmedel som ger
	alla incitament att konsumera mindre energi och minska utsläppen av mil-
	jöpåverkande ämnen men anser att de förslag som regeringen lägger fram
	leder till höjd beskattning för hushållen utan att påverka miljöbelastningen.
	De avslår den gröna skatteväxlingen.
	Priset på bensin och andra drivmedel som miljontals hushåll är bero-
	ende av dagligen har enligt vad som anförs blivit för högt. När världsmark-
	nadspriset går upp får svenska staten hela tiden 25 % ytterligare från en
	basvara som redan är hårt beskattad med punktskatter. Det fluktuerande
	världsmarknadspriset dämpas enligt motionärernas mening bäst genom att
	mervärdesskatten minskas ned till strax under hälften.
	Ytterligare förslag gäller en utredning om en generell sänkning av mer-
	värdesskatten på kultur till 6 %, höjd mervärdesskatt på tidskrifter till
	25 %, sänkt pensionssparbelopp och ett skatteavdrag för gåvor till ideella
	föreningar och organisationer.
	Motionärerna anser att Sverige måste verka för att alkoholfrågan inom
	EU skall bli en folkhälsofråga i stället för enbart en jordbruks- och en han-
	delsfråga. De föreslår att införselkvoterna sänks till 1 liter starksprit, 5
	liter vin och 15 liter starköl.
	Vissa övriga skatteförändringar bidrar till finansieringen. Avdrag för
	övriga utgifter i inkomstslaget tjänst begränsas till utgifter som motsvaras
	av erhållna kostnadsersättningar. Avdrag för resor och dubbelt boende med-
	ges endast vid den kommunala inkomstbeskattningen. Samtidigt höjs rese-
	avdraget till 20 kr per mil. Avdraget för förmån av personaldator
	avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kilo. Skattereduktio-
	nerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas.
	Trängselskatten avskaffas.
	I Centerpartiets motioner Fi243 yrkande 6 av Maud Olofsson m.fl. (c),
	Fi293 yrkande 1 av Maud Olofsson m.fl. (c) och Fi296 yrkande 1 av
	Jörgen Johansson m.fl. (c) anförs att människors, kommuner och regioners
	självbestämmande är självklara i ett samhälle byggt på federalismens prin-
	ciper. Skattesystemet skall utformas så att individers och familjers självbe-
	stämmande sätts i centrum. Människor skall komma bort från bidragsbero-
	ende. Med ett skattesystem för framför allt de med låga och normala

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

inkomster ökar möjligheterna för de grupper som traditionellt sett inte har haft lika lätt att slå sig in på arbetsmarknaden att faktiskt kunna göra så. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas.

Skatten för inkomster av förvärvsarbete minskas genom förvärvsavdrag. Avdraget medges mot arbetsinkomster vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget är på 31 500 kr och stiger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. År 2007 utvidgas avdraget till högre inkomstskikt. I motionärernas variant utgår förvärvsavdraget som en statlig skattereduktion.

Åldersstrukturen på arbetsmarknaden gör att stora grupper snart går i pension. En översyn bör göras i syfte att se hur incitamentsstrukturen kan förändras så att äldre kan lockas att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Reseavdraget höjs till 20 kr per mil år 2006 och året efter till 23 kr per mil för att kompensera för ökade kostnader och för att de som arbetar inte skall förlora på detta. Avdraget utformas som en skattereduktion.

Vissa övriga skatteförändringar bidrar till finansieringen. Avdrag för övriga utgifter i inkomstslaget tjänst begränsas till utgifter som motsvaras av erhållna kostnadsersättningar. Avdrag för resor och dubbelt boende medges endast vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening slopas.

Motionärerna anser att nuvarande fastighetsbeskattning är utformad på ett orättvist sätt, främst på grund av taxeringsförfarandet. Även om systemet kan reformeras så att taxeringarna blir mer rättvisa är beskattningen för hög. Ett avskaffande av fastighetsskatten måste dock ske på ett ansvarsfullt sätt så att alla intressen i samhället tas till vara. Motionärerna föreslår att uttagsprocenten för fastighetsskatten sänks från nuvarande 1,0 % till 0,75 % år 2006. För hyreshus föreslås en sänkning från 0,5 % till 0,4 % från 2006. Beskattningen vid försäljningstillfället ökas något. Kapitalvinstbeskattningen höjs från 20 % till 30 % och uppskovet minskar till 75 %, vilket innebär att 25 % av kapitalvinsten beskattas även om ny bostad anskaffas.

Motionärerna anser att skatterna skall vara så utformade att människors skaparglädje inte förhindras. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer att satsa på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt risktagande måste det vara möjligt att lyckas. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet, skaparglädje och ett reducerat självbestämmande. Inriktningen bör därför vara att sänka det svenska skattetrycket.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Medel avsätts för att gå 0,9 miljarder längre än regeringen när det gäller den planerade lättnaden i beskattningen av fåmansbolagens ägare. Anställning i nya och växande företag underlättas genom sänkta arbetsgivaravgifter, och s.k. nystartsjobb införs för att ge den som varit arbetslös, sjukskriven, förtidspensionerad eller beroende av socialbidrag en chans. Förmögenhetsskatten halveras 2006, och avsikten är att den skall avskaffas helt under nästa mandatperiod. Medel avsätts för ett riskkapitalavdrag som skall stimulera framväxten av privat investeringskapital. Kapitalförsörjningen förbättras genom att en fåmansbolagsägare som säljer sitt bolag får möjlighet att skjuta upp kapitalvinstbeskattningen. Uppskov ges för vinster upp till 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag. Åtgärder föreslås också mot regelkrångel och byråkrati som motverkar företagande.

För att ytterligare öka möjligheten för vanliga människor att starta eget vill motionärerna möjliggöra ett skattefritt startaeget-sparande.

Jordbrukare är enligt vad som anförs företagare som helst vill kunna leva, verka och stå på egna ben. Genom skatter och avgifter är konkurrensvillkoren i Sverige sämre än i övriga Europa, även om situationen blivit bättre. Det finns ingen anledning varför just svenska jordbrukare skall ha sämre villkor genom hög dieselskatt m.m. Motionärerna sänker dieselskatten till 1 kr per liter för jord- och skogsbruk och slopar skatten på bekämpnings- och gödselmedel.

I de fall marknaden själv misslyckas med att kombinera en långsiktigt hållbar utveckling med ekonomisk utveckling skall skattesystemet utformas så att samhällets verkliga kostnader återspeglas i de ekonomiska ramarna. Ett av de största miljöhoten är den globala uppvärmningen. I stället för regeringens gröna skatteväxling som bara är fiskal lägger motionärerna fram förslag som har en klar och tydlig klimatprofil.

För att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnyelsebara bränslen föreslås att man, förutom befrielse från koldioxidskatt och energiskatt på det förnyelsebara bränslet, också bör ge en extra rabatt på energiskatten för den del fossila bränslen som blandas med de förnyelsebara.

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor effekt på försäljningen av miljöbilar som tjänstebilar. Motionärerna anser att alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet.

Som en uppmuntran till privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil avsätter motionärerna 50 miljoner kronor per år, vilket ger en möjlighet för ca 5 000 nya miljöbilsägare att få skattereduktion om 10 000 kr.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning måste ett ställningstagande till skattepolitikens inriktning utgå ifrån skatternas grundläggande uppgift att finansiera den gemensamma välfärden.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN	2005/06:SkU1y
Regeringens skatteförslag ingår som en integrerad del i en budget som
syftar till att upprätthålla och utveckla den svenska välfärdsmodellen. I
årets budget genomförs satsningar på en rad områden. Stora resurser satsas
på t.ex. utbildningssystemet, barnfamiljerna får bättre villkor och äldre-
omsorgen utvecklas så att tryggheten ökar. Inriktningen i oppositionens
alternativ är den motsatta. Behovet av skattefinansiering minskas genom
minskade utgifter som drabbar välfärden, och nya områden avgiftsbeläggs.
Avsikten är att var och en skall klara sig själv i högre grad.
Regeringens alternativ syftar till att öka rättvisan vid skattefinansie-
ringen av välfärden. Inkomstbeskattningen får en starkare fördelningsprofil
genom de skattesänkningar som genomförs. Kompensationen för den all-
männa pensionsavgiften och det sänkta grundavdraget gynnar låg- och
medelinkomsttagarna och den begränsade uppräkningen av brytpunkten stär-
ker fördelningsprofilen ytterligare.
Företagen får bättre villkor. Beskattningen av fåmansbolagens ägare
sänks, och de får enklare skatteregler. Soloföretagare som anställer får en
tillfällig sänkning av avgifterna. Forskning och utveckling i näringslivet
stärks. De företag som deltar i EU:s handel med utsläppsrätter befrias från
koldioxidskatten. Ett mål ställs upp för en sänkning av företagens administ-
rativa börda på skatteområdet.
Förutsättningarna för en fortsatt finansiering via den viktiga fastighetsbe-
skattningen förbättras ytterligare genom att fastighetsskatten begränsas
ytterligare sett i förhållande till hushållens inkomster.
Skatter med en viktig roll inom folkhälsan utvecklas. Alkoläsken får en
särskild tilläggsskatt, och denna finansierar det alkoholförebyggande arbe-
tet. Tobaksskatten höjs.
Skattefusk och svartarbete innebär att värdefulla resurser går förlorade
för den gemensamma sektorn. Det snedvrider konkurrensen och skapar
orättvisor gentemot de medborgare som gör rätt för sig. Legitimiteten för
den svenska välfärdsmodellen riskerar att urholkas om ingenting görs.
Regeringen har lanserat ett brett program mot skatte- och förmånsfusk.
Bland annat tillförs Skatteverket resurser för att anställa 420 personer för
att öka kontrollen av skattefusk.
För en ekologiskt hållbar utveckling genomförs en grön skatteväxling
om 3,6 miljarder kronor som gör att individer och företag i större utsträck-
ning uppmärksammas på kostnaderna för miljöpåverkan i sina konsumtions-
val.
Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade
inriktningen av skattepolitiken. Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.
I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs
fram i de olika budgetalternativen.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2 Beskattningen av förvärvsinkomster

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om full kompensation för den allmänna pensionsavgiften, höjt grundavdrag och en begränsad uppräkning av skiktgränserna och avstyrker motionsförslagen om en annan utformning av inkomstbeskattningen.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 34 delvis och punkt 38) att skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjs från 87,5 % till 100 % och att skiktgränserna anpassas till denna förändring. Uppräkningen av skiktgränserna inför 2006 begränsas till konsumentprisindex plus 1 procentenhet. Det allmänna grundavdraget höjs med 1 500–1 600 kr för skattskyldiga med en taxerad förvärvsinkomst mellan 46 900 kr och 297 100 kr. Grundavdraget höjs också i viss mån vid inkomster i intervallen 39 400–46 800 kr och 297 200–312 100 kr. För inkomster under respektive över dessa gränser görs ingen förändring. Även den skattefria delen av pensioner m.m. till utomlands bosatta anpassas till höjningen av grundavdraget. Höjningen av grundavdraget ingår i en grön skatteväxling.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet lägger gemensamt fram förslag om en inkomstskattereform som innebär att inkomstskatten sänks med 37 miljarder kronor år 2006. Ett förvärvsavdrag för arbetsinkomster införs. Avdraget uppgår till 31 500 kr och stiger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. I ett andra steg sänks inkomstskatten med ytterligare minst 8 miljarder kronor. Avdragets startnivå höjs då till 36 000 kr, och det utvidgas så att avdrag medges även i inkomstskiktet 108 000–200 000 kr. I detta skikt medges avdrag med 3 % av överskjutande belopp. Över 200 000 kr uppgår avdraget då till 53 100 kr. Även näringsinkomster berättigar till motsvarande avdrag. Kostnaden beräknas i denna del uppgå till 1,2 miljarder kronor år 2006 och 1,5 miljarder kronor för det andra steget. Avsikten är att avdraget inte skall påverka kommunernas skatteunderlag.

I Moderaternas motion Fi258 yrkandena 1, 3 och 21 av Lennart Hedquist m.fl. (m) lägger motionärerna vidare fram förslag om ett särskilt arbetsavdrag om 3 000 kr per månad till föräldern med lägst inkomst i ett hushåll, om den andre föräldern är föräldraledig. För att skattereduktionen skall falla ut skall den andre föräldern ta ut föräldrapenning minst en månad i sträck. Skattereduktionen för utländska experter avskaffas.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

I Folkpartiets motion Fi317 yrkandena 7, 12–14 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) föreslås vidare att det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan slopas. Vidare anförs att det av både rättviseskäl och samhällsekonomiska skäl är angeläget att den särskilda löneskatten för pensionärer med arbetsinkomster sänks från nuvarande 24,26 % respektive 16,16 % till 9,83 %.

I Kristdemokraternas motion Fi309 yrkandena 2 och 3 av Per Landgren m.fl. (kd) begärs ett tillkännagivande om att det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan skall avskaffas. I motion Fi321 yrkandena 20 och 43 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås extra grundavdrag med 5 000 kr för pensionärer fr.o.m. 2006 och en sänkning av grundavdraget för transfereringsinkomster fr.o.m. år 2007.

I Centerpartiets motion Fi293 yrkandena 2 och 5 av Maud Olofsson m.fl. (c) begärs en översyn av villkoren för de äldres situation på arbetsmarknaden i syfte att öka incitamenten för äldre att stanna kvar på arbetsmarknaden.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det positivt att det nu finns ett utrymme för att ta det sista steget i den reform som påbörjades år 2000 och som innebär att löntagare och andra med pensionsgrundande inkomst kompenseras fullt ut för den allmänna pensionsavgiften. Avdragsrätten för denna avgift har gjort att den framstår som särskilt betungande för låg- och medelinkomsttagare, och fördelningspolitiska skäl talar därför för att avdragsrätten bör ersättas med en fullständig kompensation. I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att reformen nu fullföljs.

I budgeten för inkomståret 2001 presenterade regeringen en strategi för en grön skatteväxling som innebär att höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp finansierar en sänkning av skatten på främst arbete. Den gröna skatteväxlingen har gjort det möjligt att genomföra höjningar av grundavdraget under inkomståren 2001, 2002 och 2003. Inkomståret 2004 finansierade den gröna skatteväxlingen en skattereduktion om 200 kr för alla. Sambandet mellan avgifter och förmåner inom den allmänna pensioneringen gjorde att ytterligare höjningar av grundavdragets startnivå inte bedömdes vara lämpliga. Inkomståret 2005 avskaffades det fasta beloppet om 200 kr, och grundavdraget höjdes med 2 400 kr för låg- och medelinkomsttagare.

Årets gröna skatteväxling skapar ett utrymme om 3,6 miljarder kronor för skattesänkningar. Av detta utrymme används 2,5 miljarder kronor för en sänkning av grundavdraget med 1 500–1 600 kr för låg- och medelinkomsttagarna.

När det gäller motionsförslagen lägger Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i år fram ett gemensamt förslag om en inkomstskattereform. Ett s.k. jobbavdrag införs och innebär en mycket kraftig skattelättnad vid inkomstbeskattningen. Även

2005/06:SkU1y	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	om effekten är kraftigast för låg- och medelinkomsttagare innebär förslaget
	att höginkomsttagare också får ett kraftigt höjt grundavdrag. Men skattelätt-
	naden gäller inte alla, utan avsikten är att premiera den som är i arbete.
	Den som uppbär sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd eller pension får inte
	del av detta avdrag. Denna kraftiga skattelättnad finansiera genom avgifts-
	höjningar, minskade utgifter etc. som till sist drabbar alla.
	Enligt utskottets mening har det fram tills nu varit en strävan att skatte-
	reglerna skall vara utformade på ett sätt som innebär att inkomster behand-
	las lika. Ett sista steg togs genom pensionsreformen och innebar att
	pensionärernas särskilda grundavdrag avskaffades samtidigt som pensionä-
	rerna kompenserades med en högre pension. De förslag som läggs fram av
	motionärerna innebär ett steg tillbaka i detta hänseende.
	Även om invändningar således kan riktas mot ingreppen i skattereglerna
	är detta inte den tyngsta invändningen. Från utskottets synpunkt represente-
	rar förslaget om en kraftig inkomstskattesänkning ett ifrågasättande av den
	svenska skattefinansierade välfärdsmodellen. Det uttalade syftet från motio-
	närernas sida är också att var och en skall få behålla mer av sin lön och
	på detta sätt kunna klara sig själv. Enligt utskottets mening innebär detta
	synsätt ett delvis underkännande av den gemensamma sektorn och betydel-
	sen av de kollektiva lösningar som i dag framstår som självklara för de
	allra flesta. Tillgång till sjukvård, skolor, polis, högre utbildning m.m. tas i
	dag för given eftersom finansieringen sker via skattsedeln. Dagens skattefi-
	nansierade välfärd innebär en dubbel omfördelning. Skatteskalan är anpas-
	sad till individens förmåga att bidra till de gemensamma kostnaderna, och
	de skattefinansierade tjänsterna och förmånerna fördelas i princip efter
	behov. En kraftig neddragning av den skattefinansierade gemensamma sek-
	torn skulle därför innebära en försämring för många grupper, och utskottet
	är inte övertygat om att de alternativ som skall träda i stället verkligen
	skulle vara tillgängliga för alla. Utskottet är inte berett att tillstyrka försla-
	gen om kraftiga sänkningar av inkomstskatten.
	Från Centerpartiets sida föreslås att en rad avdrag omvandlas till statliga
	skattereduktioner för att öka kommunernas skatteunderlag och ge hög- och
	låginkomsttagare en likvärdig avdragseffekt. En övergång till skattereduk-
	tioner när det gäller avdrag som syftar till att bestämma en nettoinkomst i
	en förvärvskälla bör enligt utskottets mening undvikas. Att behandla intäk-
	ter och kostnader i en förvärvskälla efter olika principer kan ge upphov till
	kraftiga variationer i det reella skatteuttaget. I en verksamhet med förhål-
	landevis hög andel kostnader kan utfallet pendla mellan nollskatt och ett
	skatteuttag på 100 % av den verkliga inkomsten. Även om skattereduktio-
	ner i många fall kan vara en praktisk och enkel metod att uppnå en
	likabehandling är utskottet inte berett att tillstyrka en generell användning
	av metoden.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

När det gäller motionsförslagen om att det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan skall slopas och att uppräkningen av brytpunkten för statlig inkomstkatt skall följa löneutvecklingen anser utskottet att skatteskalans nuvarande utformning är välavvägd. Årets begränsade uppräkning av brytpunkten bidrar till att stärka fördelningsprofilen.

När det gäller förslagen om sänkt löneskatt för pensionärer som arbetar och om en allmän översyn i syfte att skapa stimulanser för äldre att arbeta efter pensioneringen kan det nämnas att Pensionsskatteutredningen har i uppdrag att utreda den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen, dvs. tjänstepensioner och privat pensionssparande. Uppdraget syftar till att anpassa den skattemässiga regleringen så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. I detta ingår att förbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen av pensionssystemen. Enligt utskottet finns det anledning att vid beskattningen söka upprätthålla den likabehandling som pensionsreformen medfört. När det gäller den särskilda löneskatten är utskottet inte berett att tillstyrka en ändring av denna.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker de aktuella motionerna.

3 Avdrag för resor till och från arbetet och i tjänsten m.m.

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av reseavdraget till 18 kr per mil och avstyrker motionsförslagen om ett avdrag om 20 kr per mil vid den kommunala beskattningen.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 34 delvis) att det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats respektive i tjänsten höjs från 17 kr per mil till 18 kr per mil för att anpassa avdraget till de höjda priserna på drivmedel.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår i sina respektive budgetalternativ att reseavdraget höjs till 20 kr per mil och att avdrag för dubbelt boende, resor m.m. av fördelningspolitiska skäl endast skall medges vid den kommunala beskattningen. I Centerpartiets fall ges avdraget formen av en skattereduktion. Yrkanden framställs i motio-

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

nerna Fi258 yrkandena 4 och 6 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi321 yrkandena 22, 27, 29 och 30 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi293 yrkande 3 av Maud Olofsson m.fl. (c).

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att reseavdraget bör höjas till 18 kr per mil.

När det gäller förslagen om att reseavdragen endast skall medges vid den kommunala beskattningen respektive utformas som en skattereduktion anser utskottet att en sådan förändring skulle göra skattereglerna mer komplicerade och skapa orättvisor genom att verksamheter som är likvärdiga ur ekonomisk synpunkt taxeras till olika belopp. Härigenom försämras också möjligheterna att ta fördelningspolitiska hänsyn vid utformningen av skatteskalan.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

4 Avdrag för övriga utgifter

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en begränsning av avdraget för övriga utgifter.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Bakgrund

I inkomstslaget tjänst dras kostnader för arbetsrum i bostaden, skyddskläder, arbetsredskap, arbetskläder, facklitteratur, redovisningsförluster etc. av som s.k. övriga utgifter. Avdrag medges till den del kostnaden överstiger 1 000 kr.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att avdraget för övriga utgifter bara skall omfatta utgifter som motsvarar erhållen kostnadsersättning. Yrkanden framställs i motionerna Fi258 yrkande 5 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Fi321 yrkande 28 av Per Landgren m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser inte någon anledning att begränsa avdraget för övriga utgifter på det sätt som motionärerna föreslår och avstyrker därför motionerna.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

5 Reducerat förmånsvärde för miljövänliga bilar

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker att nedsättningen av biogasbilarnas förmånsvärde höjs från 20 % till 40 % och att reduceringsreglerna för miljövänliga bilar förlängs t.o.m. år 2011. Ett motionsförslag om att även etanolbilarnas förmånsvärde skall sänkas till denna nivå avstyrks.

Jämför avvikande mening 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 34 delvis) att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar som är utrustade med teknik för drift med annan gas än gasol ökas från 20 % till 40 %. Den maximala reduceringen får dock inte överstiga 16 000 kr per år. Vidare förlängs den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar med tre år. Nedsättningen kommer därmed att gälla t.o.m. inkomståret 2011. Regeringen anför att gasbilarna i likhet med elhybridbilarna kostar betydligt mer i inköp än konventionella bilar och att gasbilar som drivs med biogas har bättre miljöprestanda än t.ex. etanolbilar. Även om gasbilarna i och för sig kan köras på bensin med mindre bensintankar, bedömer regeringen att dessa bilar har mer likheter med elhybridbilarna än med alkoholbilarna och att skäl därför finns för att höja nedsättningen till samma nivå som för elbilarna och elhybridbilarna.

Motionen

I Centerpartiets motion Fi293 yrkandena 7 och 8 av Maud Olofsson m.fl.

(c) anför motionärerna att skillnaden mellan elbilar (nedsättning till 60 %) och bilar som drivs med alkohol eller gas (nedsättning till 80 %) inte är teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Motionärerna anser att nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas bör få en nedsättning till 60 % av förmånsvärdet.

Motionärerna avsätter vidare 50 miljoner kronor som en uppmuntran till privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil. Detta ger en möjlighet för ca 5 000 nya miljöbilsägare att få skattereduktion om 10 000 kr. För enkelhetens och teknikneutralitetens skull föreslår motionärerna att rabatten är lika för alla, oavsett inköpspris eller innehavstid.

Utskottets ställningstagande

Den tidsbegränsade nedsättning som gäller för el-, alkohol- och gasdrivna fordon hänger samman med att vissa miljöbilar har en begränsad räckvidd, att gasbilarnas tank tar upp en stor del av bilens lastutrymme och att tillgången på tankställen för alternativa drivmedel är begränsad. Värdet av

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

förmånen av dessa fordonstyper är därför mer begränsat än vad som framkommer vid en direkt jämförelse med värdet på en förmånsbil som drivs med konventionella drivmedel. Genom dessa regler förbättras förutsättningarna för en ökning av beståndet av miljövänliga förmånsbilar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av reduceringsreglerna t.o.m. år 2011.

Utskottet delar regeringens bedömning att gasbilarna har mer likheter med elhybridbilarna än med alkoholbilarna och tillstyrker därför förslaget om en höjning av gasbilarnas nedsättning till den nivå som gäller för elhybridbilar. Utskottet är inte berett att tillstyrka en motsvarande åtgärd när det gäller alkoholbilarna och avstyrker därför motion Fi293 yrkande 7.

Utskottet är inte heller berett att tillstyrka förslaget om att privatpersoner som köper en miljöbil skall få en skatterabatt på 10 000 kr oberoende av vilken typ det handlar om. Utskottet avstyrker motion Fi293 yrkande 8.

6 Förhöjt grundavdrag till fysiska personer i stödområde A

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att riksdagen skall fatta beslut om att inte införa ett särskilt glesbygdsstöd inom beskattningen.

Jämför avvikande meningarna 1 (m).

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att man avsåg att tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder på skatteområdet. Uppdraget skulle i första hand avse höjda grundavdrag i stödområde A fr.o.m. inkomståret 2005. En särskild ram om 300 miljoner kronor per år avsattes för detta ändamål.

Regeringen beslutade den 16 december 2004 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet, företrädesvis på individnivå. Utredaren skulle därvid i första hand överväga om ett förhöjt grundavdrag fr.o.m. inkomståret 2005 kunde ges till fysiska personer bosatta inom stödområde A. Om ett sådant avdrag inte bedömdes kunna införas, eller inte bedömdes på bästa sätt uppfylla syftet att stimulera den regionala utvecklingen, skulle utredaren överväga om andra regionala stimulansåtgärder kunde vidtas i detta område eller andra delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga utgifter till följd av långa transportavstånd och kallt klimat. De offentligfinansiella effekterna av förslagen fick inte uppgå till mer än 300 miljoner kronor per år.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Utredningen överlämnade den 15 augusti 2005 betänkandet Regionala stimulansåtgärder inom skatteområdet (SOU 2005:68). Utredningen har visat att det inte finns något hinder mot att regionalt förhöjda grundavdrag införs, men att en sådan åtgärd enligt utredningens mening, inte är mest ändamålsenlig för att åstadkomma en effektiv regional stimulans. Utredningen föreslår i stället en ytterligare utvidgning av de särskilda avdragen enligt socialavgiftslagen (2000:980) inom ramen för den stödordning som finns på socialavgiftsområdet.

Betänkandet har nyligen skickats ut på remiss. Remisstiden går ut den 1 november 2005.

Budgetpropositionen

Regeringen anför att frågan om ett förhöjt grundavdrag till fysiska personer i stödområde A fr.o.m. inkomståret 2005 bereds vidare.

Motionen

I Moderaternas motion Fi258 yrkande 26 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår motionärerna att riksdagen fattar beslut om att inte införa ett särskilt glesbygdsstöd inom beskattningen.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har redan i sitt yttrande över budgetpropositionen för 2005 anfört att det är angeläget att på olika sätt stimulera den regionala utvecklingen i de delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga kostnader till följd av långa avstånd och kallt klimat och att det därför finns anledning att överväga ytterligare regionala inslag i skattesystemet. Utskottet delade regeringens bedömning att en utredning borde tillsättas med uppgift att analysera och lämna förslag till regionala stimulanser på skatteområdet och tillstyrkte att en särskild ram om 300 miljoner kronor per år avsätts för detta ändamål.

Enligt utskottets mening bör regeringens fortsatta beredning av frågan avvaktas. Utskottet avstyrker yrkandet om att riksdagen nu skall fatta beslut om att något regionalt stöd inte skall införas.

7 Hushållstjänster

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund

Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17).

En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 februari 1993–den 31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996–den 31 mars 1999 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet var att åstadkomma en stimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka den då aktuella arbetslösheten.

Riksdagen har beslutat att införa en skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus (s.k. ROT-avdrag) under tiden den 15 april 2004–den 30 juni 2005 (bet. 2004/05:SkU3, prop. 2003/04:163). Boverket har i uppdrag att tillsammans med Skatteverket analysera, följa upp och utvärdera åtgärderna från arbetsmarknadssynpunkt. Uppdraget skall även omfatta analys, uppföljning och utvärdering ur ett genus- och jämställdhetsperspektiv.

Motionerna

I Moderaternas, Folkpartiets, Kristdemokraternas och Centerpartiets motioner anförs att 59 % av svenskarna är intresserade av att köpa hushållstjänster om priset med skatt hamnar på en nivå som är möjlig för hushållen att betala och det finns en stor potential för små och växande tjänsteföretag inom hushållssektorn.

Motionärerna föreslår att det införs en skattereduktion för hushållstjänster. Företag som säljer hushållstjänster får rätt att vid den månatliga inbetalningen av moms och arbetsgivaravgifter dra av 50 % av arbetskostnaden för alla hushållstjänster som man utfört. Fysisk person får under ett

år köpa	hushållstjänster enligt dessa regler till	ett	värde av	maximalt
100 000	kr. Den maximala skattereduktionen	kan	således	uppgå till

50 000 kr. Förslaget omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller motsvarande. Materialkostnader omfattas inte. Vad gäller utförare av tjänsterna omfattar förslaget företag och personer med F- skattsedel.

Yrkanden om en sådan skattereduktion framställs i motionerna Fi258 yrkande 15 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi317 yrkande 11 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi309 yrkande 4 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi296 yrkande 4.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening skulle införandet av en särskild stimulans för tjänstesektorn i de former motionärerna föreslår innebära ett avsteg från de principer om en likformig och neutral beskattning som ligger till grund för

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

skattereformen och som enligt utskottets mening bör gälla. Det är också kostsamt att genom stimulanser försöka skapa en tjänsteproduktion som kan konkurrera med hushållens egen tjänsteproduktion. Risken är att effekterna på sysselsättningen blir mycket små eller inga alls, samtidigt som kostnaderna blir stora. De erfarenheter som man har gjort i Danmark talar för en sådan utgång.

Det är viktigt att arbetsmarknadsdeltagande, arbetsutbud och sysselsättning stimuleras med generellt gynnsamma regler snarare än genom särregleringar av enskilda sektorer. Ett exempel på en sådan generell åtgärd är den pågående inkomstskattereformen med en kompensation för den allmänna pensionsavgiften och höjningen av grundavdraget inom ramen för en grön skatteväxling. Åtgärderna har medfört lägre genomsnitts- och marginalskatter för främst låg- och medelinkomsttagare och är i detta avseende särskilt betydelsefulla för deltidsarbetande och kvinnor.

När det gäller jämförelserna med ROT-avdraget finns det anledning att framhålla att detta är konjunkturpolitiskt motiverat och har införts som en temporär åtgärd för att motverka en hög arbetslöshet inom byggsektorn.

Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

8 Pensionssparande

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkt avdragsrätt för pensionssparande.

Jämför avvikande mening 3 (kd).

Bakgrund

Pensionssparavdrag får enligt 59 kap. 2 § IL göras för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget pensionssparkonto. Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av 0,5 prisbasbelopp och ett särskilt tillägg som är beroende av om pensionsrätt föreligger eller ej. Om pensionsrätt föreligger i anställningen uppgår tillägget till 5 % av inkomsten mellan 10 och 20 prisbasbelopp. Om den skattskyldige inte har pensionsrätt i sin anställning eller om inkomsten utgör aktiv näringsinkomst uppgår tillägget till 35 % av inkomsten, dock högst 10 prisbasbelopp.

Skattebasutredningen har i sitt slutbetänkande Våra skatter? (SOU 2002:47) bl.a. funnit att både den uppskjutna beskattningen och den lägre avkastningsskatten vid pensionssparande utgör skatteavvikelser och anser det motiverat med en översyn i syfte att växla bl.a. skatteavvikelserna för pensionsavsättningar mot en lägre beskattning på andra områden.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Pensionsskatteutredningen har i uppdrag (dir 2004:99) att utreda den skattemässiga behandlingen av tjänstepensionen och den avdragsgilla privata pensionen. Syftet är att anpassa den skattemässiga regleringen för att gynna arbetsutbud och tillväxt samt minimera risken för att skattebasen urholkas. I det arbetet ingår att förbättra och förenkla reglerna samt att öka likformigheten och neutraliteten i beskattning. Uppdraget skall redovisas senast den 1 december 2006.

Motionen

I Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 23 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att det privata pensionssparandet har ökat markant och detta har skett på både gott och ont. Motionärerna anser att ett alltför stort ansiktslöst ägande kan ha en negativ inverkan på svenskt näringsliv och föreslår att den nuvarande nivån om 0,5 prisbasbelopp per år justeras ned något. Åtgärden kan bidra till att en större del av hushållssparandet kanaliseras till direktägande i näringslivet och nyföretagande. Motionärerna föreslår att avdragsrätten för pensionssparande sänks till 0,3 prisbasbelopp.

Utskottets ställningstagande

Utformningen av det privata pensionssparandet ses för närvarande över av Pensionsskatteutredningen i syfte att anpassa den skattemässiga regleringen för att gynna arbetsutbud och tillväxt, minimera risken för att skattebasen urholkas och öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen.

Utskottet ser mot denna bakgrund inte någon anledning att nu tillstyrka en förändring av dessa regler och avstyrker därför motionen.

9 Avdrag för gåvor till ideella organisationer

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer.

Jämför avvikande meningar 2 (fp) och 3 (kd).

Bakgrund

Någon avdragsrätt för gåvor till olika ideella ändamål finns inte.

Motionen

I Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 24 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att det är en stor brist att Sverige är nästan ensamt om att inte tillåta skatteavdrag för gåvor till ideella föreningar och organisationer. De föreslår att frågan utreds snabbt och att regeringen därefter åter-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

kommer till riksdagen med ett förslag om hur avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer upp till 0,25 prisbasbelopp per år kan införas från den 1 januari 2006.

Folkpartiet avsätter i sitt budgetalternativ medel för en avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.

Utskottets ställningstagande

Det är enligt utskottets mening viktigt att det finns en demokratisk process bakom det stöd som samhället ger till frivilligarbete i kyrkliga organisationer, idrottsorganisationer, humanitära organisationer, internationellt biståndsarbete m.m. En avdragsrätt för gåvor till den här typen av verksamhet skulle minska utrymmet för det samhälleliga stödet och öka dessa viktiga verksamheters beroende av enskilda personers förmögenheter och förmåga och vilja att bidra.

Det är vidare önskvärt att skattesystemet så långt möjligt hålls fritt från inslag som inte hänger samman med dess grundläggande funktion att utgöra en säker bas för finansieringen av den gemensamma sektorn. Att belasta Skatteverket med en kontroll av den här typen av stöd är enligt utskottets mening inte lämpligt. En ytterligare nackdel med att lämna stödet som ett skatteavdrag är att det inte på vanligt sätt blir föremål för en årlig och samlad prövning i samband med budgetberedningen.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

10 Skattereduktion för fackföreningsavgift och a- kasseavgift

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att avskaffa skattereduktioner för fackföreningsavgift och a-kasseavgift.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Bakgrund

Riksdagen har under hösten 2001 fattat beslut om en skattereduktion på 25 % för medlemsavgiften till en arbetstagarorganisation och om en skattereduktion på 40 % för avgiften till en arbetslöshetskassa. Samtidigt avskaffades avdragsrätten för avgiften till arbetslöshetskassa. De nya bestämmelserna har trätt i kraft den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:35, bet. 2001/02: SkU6).

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att skattereduktionerna för avgift till fackförening och a-kassa slopas. Yrkanden framställs i motionerna Fi258 yrkandena 23 och 24 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Fi321 yrkande 21 av Per Landgren m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening syftar skattereduktionen för fackföreningsavgifter till att likställa villkoren för medlemskap i en arbetstagarorganisation med de villkor som gäller för medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Organisationer och förbund på arbetsgivarsidan har efter hand fört över den övervägande delen av sin verksamhet till särskilt bildade servicebolag och på det sättet gjort det möjligt för medlemsföretagen att dra av serviceavgifterna som driftskostnader i den bedrivna rörelsen. Mervärdesskattebestämmelsernas utformning har också medfört att arbetsgivarsidan i realiteten haft fördelar jämfört med arbetstagarsidan. Med en skattereduktion på 25 % för de medlemsavgifter som enskilda medlemmar betalar till sina arbetstagarorganisationer uppnås en faktisk skattemässig behandling som motsvarar den som gäller för avgifterna på arbetsgivarsidan. Rättviseskäl talar således för att skattereduktionen för fackföreningsavgifter bibehålls.

När det gäller skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa har intentionen hela tiden varit att avgiften skall vara avdragsgill, eftersom detta uppmuntrar den enskilde att skaffa sig ett försäkringsskydd mot följderna av arbetslöshet. Beloppsbegränsningen av avdraget för övriga kostnader under inkomst av tjänst har emellertid försämrat förutsättningarna för denna avdragsrätt, allteftersom den grupp som kommer över beloppsgränsen blivit mindre. Härigenom har det uppkommit en olikformighet vid beskattningen av arbetstagarsidan i förhållande till vad som gäller vid beskattningen av arbetsgivare, och det är bl.a. av detta skäl som riksdagen fattat beslut om att ersätta avdragsrätten med en skattereduktion i dessa fall. Utskottet anser att både rättvise- och hanteringsmässiga skäl talar för att den nuvarande ordningen bibehålls.

Utskottet avstyrker med det anförda de aktuella motionsyrkandena.

11 Beskattningen av lånedatorer

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att skattefriheten för lånedatorer skall avskaffas.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Bakgrund

Reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator tillämpades första gången vid 1999 års taxering. I sak innebär reglerna att en skattskyldig som för privat bruk använder en dator som tillhandahållits av arbetsgivaren inte blir beskattad för denna förmån. För skattefrihet krävs att förmånen väsentligen riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen och

– sedan den 1 januari 2004 – att den skattskyldige inte byter ut förmånen mot kontant ersättning med mer än 10 000 kr under ett kalenderår.

Regeringen har i september 2004 givit Statskontoret i uppdrag att göra en översyn dessa regler och Statskontoret överlämnade i juni i år rapporten Lånedatorsystemet. Gratis för arbetsgivare – dyrt för stat och kommun (2005:14). Statskontoret föreslår att skattefriheten för förmån av lånedator skall upphöra att gälla fr.o.m. den 1 januari 2006. Som skäl anges bl.a. att systemet som initialt bidrog till en snabbare spridning av datorer hos fast anställda och en tidigareläggning av datorinköp, numera alltmer fått karaktär av en allmän personalförmån.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att reglerna om skattefrihet för lånedator för närvarande inte bör ändras.

Regeringen anför att Statskontorets rapport visar att andelen fast anställda med tillgång till dator i hemmet ökat från 49 % till 85 %, delvis tack vare lånedatorsystemet. Vidare gör regeringen bedömningen att lånedatorsystemet har medfört att Sverige har fått mer kompetent arbetskraft och större datorvanor bland befolkningen, jämfört med många andra länder. Systemet har gett bra reklam för Sverige som ledande och framåtblickande IT-nation, vilket kan locka till sig nya investeringar och företagsetableringar. Det kan på sikt bidra till högre tillväxt. Vad gäller det nyss nämnda förhållandet att arbetskraften i Sverige blivit mer kompetent kommer detta mer direkt arbetsgivarna till del genom att datorisering och uppgradering av arbetsplatsen underlättas. På så sätt kan arbetsgivarna dra ned på sin datautbildning. Mot bakgrund av det anförda gör regeringen bedömningen att reglerna om skattefrihet för lånedator för närvarande inte bör ändras.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att skattefriheten för lånedatorer avskaffas. Yrkanden framställs i motionerna Fi258 yrkande 42 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Fi321 yrkande 31 av Per Landgren m.fl. (kd).

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att skattefriheten för lånedatorer bidragit till att ge Sverige en mer kompetent arbetskraft med större datorvana än i många andra länder och att detta givit Sverige god reklam som en ledande och framåtblickande IT-nation, vilket också kommit arbetsgivarna till del. Utskottet anser att skattefriheten för lånedatorer för närvarande bör behållas och avstyrker därför motionerna.

12 Beskattningen av sjömän i det nordiska skatteavtalet

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av skattefriheten för sjömän ombord på nordiskt skepp i internationell trafik.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 43) att den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik, förlängs till att gälla också vid 2007 års taxering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.

13 Begränsningsregeln för fastighetsskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av den andel av hushållsinkomsten som högst skall gå till fastighetsskatt på den permanenta bostaden från 5 % till 4 %. Utskottet avstyrker motionsförslagen om halvering, avskaffande m.m. av fastighetsskatten.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att (punkt 47) den andel av hushållsinkomsterna som i normalfallen högst skall gå till fastighetsskatt på en permanentbostad sänks från 5 % till 4 %.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Regeringen anför att ca 119 000 personer får skattereduktion för fastighetsskatt år 2005. Av dessa personer beräknas ca 20 000 även få skattereduktion för förmögenhetsskatt. Nästa år väntas taxeringsvärdena öka med i genomsnitt omkring 23 %. I vissa delar av landet förväntas ökningen bli närmare 50 %. Det finns därför skäl att utvidga begränsningsregeln till att omfatta fler hushåll än vad som är fallet i dag.

Motionerna

I Moderaternas motion Fi258 yrkandena 16–19 av Lennart Hedquist m.fl.

(m) anför motionärerna att fastighetsskatten är orättvis och uppmuntrar till ökad skuldsättning. Motionärerna vill på sikt avskaffa fastighetsskatten. Detta måste emellertid av statsfinansiella skäl ske stegvis. Som ett första omedelbart steg föreslås att det samlade skatteuttaget för småhus begränsas genom ett tak för hur hög skatten kan bli. Som högst skall skatten vara 80 kr per kvadratmeter värdeyta (ungefär lika med boyta) och 2 kr per kvadratmeter tomt, dock maximalt 5 000 kr för tomten. Vidare sänks skattesatsen på småhus med 0,1 procentenheter 2007. Fastighetsskatten på hyresfastigheter sänks med 0,1 procentenhet 2008.

I Folkpartiets motion Fi317 yrkande 16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att avvecklingen av fastighetsskatten kommer att ta tid eftersom staten gjort sig så beroende av denna intäktskälla. De anser emellertid att borttagandet av fastighetsskatten skall påbörjas genast, från den 1 januari 2006. Skattesatsen på småhus sänks från 1,0 till 0,85 procentenheter 2006 och till 0,8 procentenheter 2007. Skatten på flerfamiljshus sänks från 0,5 till 0,35 procentenheter 2006 och vidare till 0,3 procentenheter 2007.

I Kristdemokraternas motion Fi307 yrkandena 1–4 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att den statliga fastighetsskatten slopas helt för småhus (egna hem) och bostadshyreshus (hyresrätter och bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler och industrienheter. I stället får kommunerna rätt att ta ut en fast avgift per småhus, per bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler och industrienheter. Den totala kommunala avgiften får inte överstiga kommunernas självkostnader för gator/ vägar och parkering, räddningstjänst samt fysisk planering. Avgiften per småhusenhet får maximalt uppgå till 2 800 kr per år, avgiften per bostadslägenhet får maximalt uppgå 900 kr per år, avgiften för kommersiella lokaler får maximalt uppgå till 63 kr per kvadratmeter per år och avgiften för industrienheter får maximalt uppgå till 17 kr per kvadratmeter per år. Reavinstskatten vid försäljning av privatbostadsfastighet och bostadsrätt höjs till den generella nivån på 30 % och uppskovsrätten vid kapitalvinstbeskattningen halveras. Också i motion Fi318 yrkande 7 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd) framställs ett yrkande om att fastighetsskatten skall ersättas med en kommunal fastighetsavgift.

I Centerpartiets motion Sk528 yrkandena 6 och 7 av Jörgen Johansson m.fl. (c) anförs att sambandet mellan fastighetsskatten och avdragsrätten för räntor gör att fastighetsskatten, givet en rättvis utformning, kan ses

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

som ett system för att underlätta för unga generationer att skapa sitt boende. Ett avskaffande av fastighetsskatten skall därför ske på ett ansvarsfullt sätt, så att alla intressen i samhället tas till vara. Motionärerna föreslår att fastighetsskatten sänks till 0,75 % för egnahem år 2006 samt till 0,4 % för hyreshus. Vidare föreslås att kapitalvinstbeskattningen vid försäljning av fastigheter höjs till 30 % samt att uppskovsavdraget begränsas så att 25 % alltid skall beskattas vid försäljning och inköp av annan fastighet. I motion Fi219 yrkandena 1 och 2 av Kerstin Lundgren (c) begärs ett tillkännagivande om att fastighetsskatten skall avskaffas successivt med början år 2006 och att regeringen skyndsamt bör återkomma med förslag om frysta taxeringsvärden.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är fastighetsskatten en viktig inkomstkälla vid finansiering av den gemensamma välfärden. Den fyller dessutom en viktig funktion inom kapitalbeskattningen genom att den bidrar till att olika typer av kapitaltillgångar kan få en likformig och enhetlig beskattning. Utan en sådan neutralitet vid beskattningen skulle det vara svårt att upprätthålla en generell avdragsrätt för räntor.

Utvecklingen med höjda taxeringsvärden under senare år har medfört att fastighetsskatten anpassats och utvecklats för att undvika oönskade effekter. En dämpningsregel har införts och innebär att en höjning av taxeringsvärdet slås ut på tre år vid uttaget av fastighetsskatt. Vidare tillämpas en särskild begränsningsregel för att fastighetsskatten på permanentbostäder inte skall utgöra en oproportionerlig del av hushållens inkomster.

Regeringens förslag innebär att begränsningsregeln nu utvidgas så att såväl de hushåll som omfattas av dagens regler som ytterligare hushåll får en sänkning av sin fastighetsskatt. Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag och tillstyrker att det genomförs.

När det gäller motionsförslagen syftar dessa genomgående till att avskaffa fastighetsskatten. Utskottet är mot bakgrund av vad som anförts om fastighetsskattens statsfinansiella betydelse och dess roll inom kapitalbeskattningen inte berett att tillstyrka åtgärder med denna inriktning.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

14 Förmögenhetsskatten

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om halvering, avskaffande m.m. av förmögenhetsskatten.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Bakgrund

Förmögenhetsskatten uppgår till 1,5 % av den skattepliktiga förmögenheten. Fribeloppet är för enskilda fysiska personer 1,5 miljoner kronor och för sambeskattade par 3 miljoner kronor. Sambeskattade föräldrar respektive ensamföräldrar skall dessutom sambeskattas med sina hemmavarande barn under 18 år. I en särskild begränsningsregel för förmögenhetsskatt har det föreskrivits att en person som betalar fastighetsskatt – eller en med en sådan person sambeskattad person – och som har medgivits skattereduktion för fastighetsskatten också kan medges skattereduktion för förmögenhetsskatt på den del av förmögenheten som hänför sig till bostadsfastigheten.

I Skattebasutredningens betänkande SOU 2002:47 Våra skatter? föreslogs ett slopande av förmögenhetsskatten (finansierat genom en höjning av avkastningsskatten på pensionsförsäkringar).

I Egendomsskattekommitténs huvudbetänkande SOU 2004:36 Reformerade egendomsskatter föreslogs att värderingen av tillgångar och skulder skulle sättas till 50 %, att det skulle införas en generell skatteplikt för alla marknadsnoterade aktier, att fribeloppet skulle sättas till 900 000 kr och att sambeskattningen mellan makar och sambor skulle avskaffas.

Motionerna

I motioner från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslås att förmögenhetsskatten halveras 2006 och att den avskaffas under nästa mandatperiod. Yrkanden med denna inriktning framställs i motionerna Fi258 yrkande 13 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi317 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi319 yrkande 2 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi296 yrkande 2 av Jörgen Johansson m.fl. (c). I Fi258 yrkande 13 (m) föreslås dessutom att förmögenhetsskatten sänks med 0,25 procentenheter 2008. I Fi319 yrkande 12 (kd) begärs ett tillkännagivande om en amnesti i samband med avskaffandet. I Fi319 yrkande 6 (kd) och Fi321 yrkande 7 av Per Landgren m.fl. (kd) finansieras skattesänkningen genom att bolagsskatten höjs till 30 %. I motion Fi219 yrkande 3 av Kerstin Lundgren (c) föreslås att fastigheter undantas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vill betona att förmögenhetsskatten fyller en viktig fördelningspolitisk funktion. Från statsfinansiell synpunkt är de inkomster staten har av förmögenhetsskatten, i år beräknade till drygt 5,7 miljarder kronor, också av betydelse.

Av redogörelsen ovan framgår att regeringen är inriktad på att fortlöpande ompröva förmögenhetsskattens utformning med hänsyn till bl.a. olika ekonomiska förhållanden i samhället. I budgetpropositionen för 2005 pekade regeringen på vissa problem i samband med förmögenhetsskatten och framhöll behovet av förändringar som syftar till att öka likformigheten

2005/06:SkU1y	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	och minska orättvisorna i beskattningen. Av propositionen framgår att reger-
	ingen här främst syftar på undantaget från skatteplikt för huvuddelägares
	aktier.
	Regeringen angav också vilka principer som förändringarna av förmö-
	genhetsskatten närmast bör inriktas på, nämligen höjda fribelopp, slopat
	undantag från skatteplikt för huvuddelägares aktier samt införande av ett
	tak för uttag av förmögenhetsskatt.
	Enligt utskottets mening finns det mot den angivna bakgrunden inte
	någon anledning att nu ändra inriktningen av reformarbetet med avseende
	på förmögenhetsskatten och än mindre att överväga ett avskaffande av för-
	mögenhetsskatten. Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

15 Förmögenhetsskatt på överlikviditet i onoterade bolag

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om ändrade regler vid förmögenhetsbeskattningen av onoterade aktier.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Bakgrund

Så kallat arbetande kapital i företag är fritt från förmögenhetsskatt. Detta innebär att förmögenhet som är nedlagd i näringsverksamhet är skattefri. Tillgångar anses hänförliga till näringsverksamhet om de stadigvarande brukas, omsätts eller på annat sätt ingår i verksamheten. Förmögenhet som tillhör kapitalförvaltning är däremot skattepliktig. Med förmögenhet som tillhör kapitalförvaltning avses i princip värdepapper och dylikt som för en enskild näringsidkare vid en avyttring skulle vinstbeskattas under inkomst av kapital. Även förmögenhet som är nedlagd i näringsfastighet är skattefri. Den privata delen av en näringsfastighet är dock skattepliktig. Om skulderna i en rörelse är större än tillgångarna får underskottet inte räknas av mot andra skattepliktiga tillgångar.

Vid värdering av aktier som inte är marknadsnoterade beaktas tillgångar och skulder i den juridiska personen i den omfattning som skulle ha gällt om de innehafts direkt av delägaren (14 § lagen om statlig förmögenhetsskatt).

Skatteverket har i några uppmärksammade fall genomfört granskningar av onoterade aktiebolag och deras ägare och har därvid bedömt att kapital som finns i bolaget skall förmögenhetsbeskattas eftersom det inte kan anses hänförligt till den förmögenhetsskattefria näringsverksamheten.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Motionerna

I motion Sk451 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c) anför motionärerna att en rad företagare upptaxerats för ”överskottslikviditet” som Skatteverket anser sig ha upptäckt i företagen. Följden har blivit att stor osäkerhet råder om vad som gäller för enskilda företag och företagare. Motionärerna föreslår ett klarläggande som innebär att företagets behov av sin ”överskottslikviditet” normalt skall godtas samt att sådan ”överskottslikviditet” i så fall endast skall kunna utgöras av delar av eller hela andelen tillskjutet kapital, och inte i något fall över huvud taget skall kunna utgöras av i företaget upparbetat kapital. Det måste nämligen anses orimligt att medel som genererats i bolagssektorn och som inte omedelbart behövs där skall beskattas hos bolagets ägare. Skulle så verkligen anses vara fallet slår det hårt mot företagandeklimatet i Sverige. Endast då det är fråga om ett ”uppenbart” skatteundandragande från ägarens sida bör beloppet inte anses ingå i näringsverksamheten. Motionärerna begär att riksdagen beslutar en lagändring i enlighet med vad som anförs i motionen.

I motion Sk390 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (m) begärs att riksdagen skall ge regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag som omöjliggör prövningar av den typ som förekommer när kapital i fåmansbolag förmögenhetsbeskattas.

I motion Sk437 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m) begärs ett tillkännagivande om att möjligheten att förmögenhetsbeskatta kapital i aktiebolag avskaffas.

I motion Sk379 av Per Rosengren m.fl. (v) anförs att det måste finnas regler som förhindrar att förmögenheter i bolag undgår förmögenhetsskatt, men att det gällande regelsystemet dock verkar en aning stelt. Särskilt när tillämpningen uppfattas som godtycklig. Bland dem som känner sig felaktigt behandlade hittar man företagare som hade långt framskridna planer på investeringar, men där dessa inte redovisats i årsredovisningen. De har också drabbats av skattetillägg. Ytterligare en fråga är hur den latenta skatteskulden som finns vid värderingstillfället skall behandlas. Om Skatteverkets beslut kan anses riktigt bör den privata förmögenheten reduceras med den latenta skatteskuld som finns vid ett eventuellt uttagstillfälle. Det måste anses orimligt att företagaren skall skatta för hela det förmögenhetsbelopp som lyfts ur bolaget. Det får inte framstå som om Skatteverket överprövar företagets investeringsbehov. Vad som ovan anförts om behov av regelförändringar när det gäller överskottslikviditet bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottets ställningstagande

De nu aktuella reglerna, och då särskilt bestämmelsen om genomlysning av onoterade aktiebolag, har en utformning som gör att gränsdragningen mellan skattepliktiga och ej skattepliktiga förmögenhetstillgångar inte påverkas av om näringsverksamheten bedrivs under enskild firma eller i ett onoterat aktiebolag.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I motionerna Sk390 och Sk437 är inriktningen att själva genomlysningen skall tas bort och i motion Sk451 föreslås särregler som gör att tillgångar som är förmögenhetsskattepliktiga i en enskild firma inte behöver vara det om samma näringsverksamhet i stället bedrivs i ett onoterat aktiebolag. Enligt utskottets mening är det inte aktuellt att genomföra den typ av förändringar som föreslås i dessa motioner.

Det framgår av motionerna att tillämpningen av dessa regler har överraskat och i en del fall väckt starka känslor. Finansminister Pär Nuder har också i uttalanden i medier konstaterat att de frågor som väcks med anledning av att dessa regler tillämpats i ett större antal fall är sådana som kan behandlas i den översyn av skattesystemet som kommer att påbörjas år 2006. Utskottet är med hänsyn härtill inte heller berett att tillstyrka motion Sk379.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

16 Uthyrning av privatbostad

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om en reduktion av skatten vid uthyrning av privatbostad.

Jämför avvikande mening 4 (c).

Bakgrund

När en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts skall ersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen får inte dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kr per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som motsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt skall i stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen skall dras av. Avdragsmöjligheterna är mer begränsade om upplåtelsen gäller någon form av närstående (42 kap. 30–32 §§ IL, prop. 1989/90:110 s. 512, bet. 1989/90:SkU30).

Motionen

I motion Bo335 yrkande 11 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) anför motionärerna att behovet av studentbostäder är stort och de föreslår att medel avsätts så att skatten på uthyrning av privatboende kan reduceras.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Utskottets ställningstagande

De nuvarande reglerna för beskattning vid uthyrning av privatbostad infördes i samband med skattereformen år 1990 och innebär att inkomster vid uthyrning av privatbostad beskattas på ett enhetligt och likformigt sätt.

Utskottet är inte berett att tillstyrka att undantag från dessa regler nu införs och avstyrker därför motionen.

17 Höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av fastighetsskatten på vattenkraftverk från 0,5 % till 1,2 % och en tillfällig höjning med ytterligare 0,5 % under åren 2007–2011.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkterna 32 och 36) att fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs från 0,5 % till 1,2 %. Därutöver höjs fastighetsskatten på vattenkraftverk tillfälligt med ytterligare 0,5 procentenheter, från 1,2 % till 1,7 %. Den tillfälliga höjningen skall gälla under taxeringsåren 2007–2011.

Syftet med den tillfälliga höjningen är att finansiera stödet för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus och stödet för konvertering från oljeuppvärmning av bostadshus.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.

18 3:12-beskattningen

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att reformerade 3:12-reg- ler bör träda i kraft den 1 januari 2006 och avstyrker motionsförslagen om ytterligare avsättningar i syfte att skapa utrymme för förslag som går längre än regeringens förslag.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen aviserar att reformerade 3:12-regler kommer att träda i kraft den 1 januari 2006.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

I budgetpropositionen för 2005 (prop. 2004/05:1, volym 1, avsnitt 8.3.4 s. 211 och 212) gjorde regeringen bedömningen att 3:12-reglerna bör förändras så att de blir mer gynnsamma för företagen. Regeringen hänvisade till det fördjupade analysarbete om reglerna som bedrevs av en av finansministern särskilt förordnad expertgrupp. Denna expertgrupp har i januari 2005 i promemorian Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet redovisat resultatet av sitt arbete. Gruppen presenterade två förslag. Ett av dessa förslag – det s.k. begränsade alternativförslaget – har remissbehandlats. Regeringen har den 15 september 2005 beslutat lagrådsremissen Reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet anför att den beslutade lagrådsremissen visar att regeringens förslag är otillräckligt och de avsätter 0,9 miljarder 2006 i syfte att kunna lägga ett förslag som går längre än regeringens. De avser att återkomma med den exakta utformningen i anslutning till regeringens proposition. Yrkanden med detta innehåll finns i motion Fi258 yrkande 31 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Fi317 yrkande 6 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att de reformerade beskattningsreglerna för ägare i fåmansföretag kommer att träda i kraft den 1 januari 2006. När reformen har fått full verkan kommer skatten att ha sänkts med totalt 1 miljard kronor.

Utskottet anser inte att det finns behov av ett längre gående förslag och avstyrker därför motionsyrkandena om en ytterligare avsättning med 0,9 miljarder kronor.

19 Riskkapitalavdrag

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om ett riskkapitalavdrag och om sänkta skatter för avkastning på andelar.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Bakgrund

Ett tidsbegränsat riskkapitalavdrag infördes hösten 1995. Avdraget var avsett att gälla till dess problemen kring de små och medelstora företagens kapitalförsörjning kunde få en permanent lösning. Sådana permanenta regler har numera införts genom de särskilda lättnader som gäller sedan 1997 vid beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på onoterade aktier.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Regeringens aviserade förslag om reformerade beskattningsregler för ägare i fåmansföretag innebär att lättnadsregeln ersätts med en sänkning av kapitalskattesatsen från 30 % till 25 % för onoterade andelar och från 30 % till 20 % för onoterade andelar som är kvalificerade.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att ett riskkapitalavdrag införs för att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital. Utformningen av riskkapitalavdraget kommer att redovisas senare. Yrkanden med detta förslag framställs i motionerna Fi258 yrkande 39 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi317 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), N480 yrkande 11 av Göran Hägglund m.fl. (kd) och Fi319 yrkande 4 av Per Landgren m.fl. (kd). I motion Fi317 yrkande 5 (fp) anförs att ägarnas skatt på avkastningen av aktier bör sänkas och motionärerna avsätter 300 miljoner kronor för detta ändamål år 2006.

Utskottets ställningstagande

För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden kan inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens investeringar. Detta förhållande har motiverat en lättnad i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på aktier i onoterade bolag som infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika beslut under åren 1997 och 1998.

Den expertgrupp som har haft till uppgift att analysera 3:12-reglerna har också tagit upp frågan om de nuvarande lättnadsreglernas utformning och har föreslagit att dessa ersätts med en sänkning av kapitalskattesatsen. Detta förslag återfinns i den lagrådsremiss som beslutats av regeringen.

Enligt utskottets mening pågår det ett arbete som syftar till att förbättra och effektivisera användningen av det lättnadsutrymme som de nuvarande reglerna representerar. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om att ytterligare lättnader skall tillskapas i form av ett nytt riskkapitalavdrag eller en generell lättnad för avkastningen på andelar. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

20 Uppskov med beskattningen av kapitalvinst

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en möjlighet till uppskjuten kapitalvinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund

Nuvarande regler om beskattning av kapitalvinst vid avyttring av tillgångar bygger på principen att vinsten tas upp till beskattning det beskattningsår under vilket avyttringen sker. Med avyttring avses försäljning, byte och liknande överlåtelse. Fysiska personers kapitalvinster vid avyttring av aktier eller andra delägarrätter beskattas i inkomstslaget kapital med en statlig skatt på 30 %. Det gäller t.ex. kapitalvinster vid försäljningar av marknadsnoterade och onoterade aktier och andelar i värdepappersfonder. Kapitalvinster vid försäljning av delägarrätter i fåmansföretag beskattas enligt särskilda regler, till en del som inkomst av tjänst och till en del som inkomst av kapital.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att kapitalförsörjningen förbättras genom en möjlighet till uppskjuten kapitalvinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag. Uppskov skall ges för kapitalvinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag. Yrkanden framställs i motionerna Fi258 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi317 yrkande 3 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi319 yrkande 15 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi296 yrkande 5 av Jörgen Johansson m.fl. (c).

Utskottets ställningstagande

Viktiga skäl för att inte ha olika former av undantagsregler vid kapitalbeskattningen kan härledas ur de principer som 1990 års skattereform vilar på. Skattebasen skall vara så bred som möjligt för att skattenivån skall kunna hållas låg. Olika avvikelser från huvudregeln om beskattning vid avyttring riskerar i förlängningen att leda till att skattebasen urholkas, vilket i sin tur – om skatteintäkterna skall bibehållas – medför ett behov av att höja skattesatsen för de transaktioner som fortfarande skall omfattas av huvudregeln. Avvikelser kan också motivera till skattebetingade val av investeringsobjekt och på det sättet vara ofördelaktigt för samhällsekonomins sätt att fungera.

Förutom att olika former av särbehandling vid beskattningen kommer i konflikt med grundläggande principer i skattesystemet skulle ett system med skatteuppskov vid företagsförsäljningar numera inte heller kunna införas utan att hänsyn tas till att EG-rätten ställer krav på att återinvesteringar i företag i andra länder inom EU inte diskrimineras. Trots att en återinvestering görs utanför Sverige skulle den därmed ändå påverka den svenska skattebasen.

Utskottet avstyrker med det förda de nu aktuella yrkandena.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

21 Etableringskonto och startaeget-sparande

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om etableringskonto och startaeget-sparande.

Jämför avvikande meningarna 3 (kd) och 4 (c).

Motionerna

I Kristdemokraternas motioner N480 yrkande 12 av Göran Hägglund m.fl. (kd) och Fi319 yrkande 5 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att riskkapitalavdraget bör kompletteras med ett etableringskonto. De föreslår att regeringen snarast får utreda hur ett etableringskonto kan utformas i Sverige, så att förslaget kan genomföras under 2006.

I Centerpartiets motion Fi296 yrkande 6 av Jörgen Johansson m.fl. (c) föreslås ett startaeget-sparande för att ytterligare öka möjligheten för vanliga människor att starta ett företag. Det skall vara möjligt att kunna sätta in medel på särskilt bankkonto upp till ett tak. Kapitalet skall inte beskattas och skall användas som grundplåt för ett nytt företag.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna inte lägger hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med nystart av företag ger emellertid inte denna effekt utan skapar tvärtom en risk för att livskraftiga företag slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda regler för företagen. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka förslagen om olika former av etableringskonton och startaeget-avdrag.

Utskottet avstyrker motionerna.

22 Räntebeläggning av obeskattade reserver

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om en räntebeläggning av alla obeskattade reserver med ett fribelopp på 10 miljoner kronor.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Bakgrund

I samband med att riksdagen fastställde inkomstberäkningen för 2005 beslutades att en räntebeläggning av periodiseringsfonderna skulle utgöra en del av finansieringen av vissa lättnader i kapitalbeskattningen som riksdagen samtidigt beslutade, bl.a. slopad arvs- och gåvoskatt (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:FiU1 samt prop. 2004/05:38, bet. 2004/05:SkU17).

Räntebeläggningen sker genom att juridiska personer som vid beskattningsårets ingång har gjort avsättningar till periodiseringsfonder skall ta upp en schablonintäkt till beskattning. Storleken av schablonintäkten har relaterats till statslåneräntan och har avvägts så att skatten på krediten skall motsvara en räntekostnad efter skatt på jämförbara lån. Schablonintäkten skall utgöra 72 % av statslåneräntan i november andra året före taxeringsåret. Företag som drivs av fysiska personer som enskild näringsverksamhet och handelsbolag är undantagna från räntebeläggningen. Skälet är de delvis redan komplexa skattereglerna för dessa företag.

Motionerna

Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet föreslår att räntebeläggningen av periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta alla obeskattade reserver och att det införs ett fribelopp på 10 miljoner kronor. Yrkandena framställs i motionerna Fi258 yrkande 32 och 38 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi317 yrkande 8 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och Fi319 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd).

Utskottets ställningstagande

Den nuvarande räntebeläggningen av de juridiska personernas periodiseringsfonder delfinansierar vissa lättnader i kapitalbeskattningen. Utskottet ser inte någon anledning att nu tillstyrka förändringar i dessa regler och avstyrker därför de aktuella motionerna.

23 Schablonintäkten för bostadsrättsföreningar

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avskaffas år 2008.

Jämför avvikande mening 1 (m).

Bakgrund

En bostadsrättsförening beskattas antingen som ett privatbostadsföretag eller som ett oäkta bostadsföretag. Om bostadsrättsföreningen anses vara ett privatbostadsföretag kommer den att schablonbeskattas. Föreningen skall som inkomst av näringsverksamhet ta upp ett belopp som motsvarar

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

3 % av fastighetens taxeringsvärde. Avdrag medges för ränteutgifter samt eventuell tomträttsavgäld. Är föreningen i stället ett oäkta bostadsföretag beskattas den på samma sätt som andra ekonomiska föreningar och aktiebolag, dvs. i princip skall samtliga intäkter och kostnader tas med vid inkomstberäkningen. Avdrag görs för driftkostnader, värdeminskning m.m. Fastighetsskatten är avdragsgill endast för oäkta bostadsföretag.

Motionen

I Moderaternas motion Fi258 yrkande 20 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslår motionärerna att den s.k. schablonintäkten för bostadsrättsföreningar avskaffas år 2008.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning har schablonbeskattningssystemet på detta område fungerat tillfredsställande i många år, och utskottet finner ingen anledning att nu överväga någon ändring i detta system. Utskottet avstyrker motionen.

24 Avdragsrätt vid ombyggnad och underhåll

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om avdragsrätt vid ombyggnad och underhåll.

Jämför avvikande mening 4 (c).

Motionen

I Centerpartiets motion Bo335 yrkande 12 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) anför motionärerna att Sverige har ett stort och växande underhållsberg i äldre fastigheter, och de föreslår att 350 miljoner kronor årligen avsätts i syfte att utvidga företagens avdragsrätt i samband med ombyggnad och underhållsåtgärder i byggnader.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör skattereglerna vara likformiga och neutrala till olika former av verksamheter. Utskottet är inte berett att tillstyrka att särskilda avdragsregler införs för fastighetsunderhåll m.m. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

25 Skattereduktion för stormfälld skog

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en skattereduktion för stormfälld skog bör införas.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att den som i de särskilt stormdrabbade länen äger skogsmark med stormskadad skog och som säljer virke från denna bör, under vissa förutsättningar, tillgodoräknas skattereduktion baserad på den mängd virke som forslas ut ur skogen.

Regeringen anför att syftet med reduktionen är detsamma som för den redovisade skattebefrielsen för diesel i arbetsfordon i stormfälld skog, dvs. att stödja och ge incitament till utforsling och omhändertagande av stormskadat virke till de skogsägare vars skog har skadats under stormen den 8– 9 januari 2005. Eftersom den föreslagna skattereduktionen utgör ett statsstöd har en anmälan gjorts till kommissionen, som måste godkänna åtgärden innan den kan beslutas och träda i kraft.

Enligt förslaget skall den som i särskilt stormdrabbade län äger skogsmark med stormskadad skog och som säljer virke från denna tillgodoräknas en skattereduktion baserad på den mängd virke som forslas ut ur skogen om vissa förutsättningar och villkor är uppfyllda. Skattereduktionen föreslås uppgå till 50 kr per kubikmeter fast mått under bark av det virke som forslats ut ur den stormskadade skogen. Reduktion föreslås ges för den mängd utforslat virke som överstiger ett års tillväxt, dock minst 200 kubikmeter fast mått under bark. Skattereduktion är avsedd att ges efter ansökan hos Skatteverket och räknas av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Om reduktionen inte kan räknas av mot dessa skatter skall den reduktionsberättigade tillgodoräknas ett belopp motsvarande reduktion.

Förslagen beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2006 och gälla vid 2006–2008 års taxeringar för virke som avyttrats, forslats ut ur skogen och mätts in senast vid utgången av år 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon erinran mot den planerade skattereduktionen.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

26 Fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar.

Jämför avvikande mening 1 (m).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 37) att fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 60 %. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Nivån på fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar är ännu betydligt lägre än jämförbara viktklasser för främst dieseldrivna personbilar. Vägtrafikskatteutredningen redovisade i sitt delbetänkande Vissa vägtrafikskattefrågor (SOU 2002:64) att den stora skatteskillnaden leder till en omfattande skattebetingad ombyggnad från personbil till lätt lastbil med merkostnader för myndigheter och mindre skatteintäkter som följd. Utredningen anförde vidare att det även av miljöskäl är olämpligt att skatten på lätta bussar och lätta lastbilar är lägre än skatten på personbilar och föreslog att fordonsskatten skulle likställas mellan nämnda fordonsslag.

I budgetpropositionen för 2005 anförde regeringen att fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar på sikt bör likställas med fordonsskatten på personbilar. Som ett första steg höjdes fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar med 40 % den 1 januari 2005.

Som ett andra steg bör en ytterligare höjning med 60 % genomföras. I frånvaro av särskilda åtgärder skulle en sådan generell höjning medföra att fordonsskatten i den lägsta viktklassen för bensindrivna lätta bussar och lätta lastbilar skulle överstiga skatten för motsvarande bensindrivna personbilar. För att undvika detta görs därför även en uppdelning av den lägsta skatteviktsklassen i två klasser samtidigt som skattehöjningen begränsas i dessa två klasser.

Motionerna

I Moderaternas motioner Fi275 yrkande 3 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) och Fi258 yrkande 10 av Lennart Hedquist m.fl. (m) avslås regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar på sikt bör likställas med fordonsskatten på personbilar och tillstyrker att ett andra steg nu tas genom att fordonsskatten på lätta lastbilar och lätta bussar höjs med 60 %. Motionsyrkandena avstyrks.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

27 Punktskatten på bensin och diesel

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om sänkt skatt på bensin och diesel.

Jämför avvikande mening 1 (m).

Motionen

I Moderaternas motion Fi258 yrkande 9 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att skatten på bensin sänks med 15 öre per liter och skatten på diesel med 30 öre per liter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har i det föregående tillstyrkt att reseavdraget höjs från 17 till 18 kr per mil som en följd av de höjda bensinpriserna. Vidare aviseras i budgetpropositionen en rad åtgärder som syftar till att styra bort från användningen av fossila bränslen. Utskottet ser inte någon anledning att nu sänka skatten på bensin och diesel.

Utskottet avstyrker motionsyrkandet.

28 Höjd effektskatt på kärnkraft

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av effektskatten på kärnkraftverk.

Jämför avvikande mening 2 (fp).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 45) att den skatt som tas ut för den installerade termiska effekten i kärnkraftverken höjs med 85 % till 10 200 kr per megawatt och månad. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2006.

Kärnkraftsskatten är en fast skatt som betalas av kärnkraftsproducenterna och baseras på reaktorernas termiska effekt. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras. Skatten tas ut för varje månad med 5 514 kr per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kärnkraftsreaktorn. Vid en avställning av en reaktor under längre sammanhängande tid än 90 dagar betalas dock ingen skatt för de överskjutande dagarna.

Regeringen anser att de elprishöjningar som den under året inledda utsläppshandeln orsakar har bidragit till icke obetydliga intäktsökningar för kärnkraftsproducenterna.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Mot denna bakgrund föreslår regeringen att skatten höjs med 85 % till 10 200 kr per megawatt och månad.

Motionerna

I Folkpartiets motioner Fi241 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och N436 yrkande 7 av Eva Flyborg m.fl. (fp) avslås regeringens förslag.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot den föreslagna höjningen av effektskatten på kärnkraftverk. Höjningen ingår i den gröna skatteväxlingen och finansierar bl.a. sänkta inkomstskatter för låg- och medelinkomsttagarna med 2,5 miljarder kronor. Motionsyrkandena avstyrks.

29 Höjd naturgrusskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd skatt på naturgrus och avstyrker motionsförslagen om ett uppskov med höjningen respektive en sänkning av skatten.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 42) att skatten på naturgrus höjs från 10 till 13 kr per ton naturgrus. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2006.

Med naturgrus menas naturligt sorterade jordarter som till övervägande del består av fraktionerna sand, grus, sten och block. Syftet med lagen (1995:1667) om skatt på naturgrus, som trädde i kraft den 1 juli 1996, är att åstadkomma bättre hushållning med denna ändliga naturresurs och påskynda utvecklingen mot användning av alternativa material.

I det av riksdagen fastställda miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ingår ett delmål för naturgrusanvändning som innebär att uttaget av naturgrus i landet år 2010 skall vara högst 12 miljoner ton per år. Ett viktigt verktyg för att nå naturgrusmålet är den modell för regional materialförsörjningsplanering som utvecklats av Sveriges geologiska undersökning, SGU, där både ballast- och grundvattentillgångar värderas. Denna modell kan vara ett stöd för kommunal planering, för företag i ballastbranschen och för länsstyrelsernas tillståndsprövning av täkter.

Leveranserna av ballast, inklusive naturgrus, ökade 2004 med drygt 9 % enligt SGU. Även om det finns goda möjligheter att delmålet om naturgrusanvändning kommer att kunna nås inom utsatt tid kan det därför finnas anledning att ytterligare öka incitamentet att reducera naturgrusanvändningen. Skattesatsen höjdes per den 1 januari 2003 från 5 till 10 kr per

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

ton. Regeringen anser tiden nu mogen att förstärka den miljöstyrande effekten och föreslår därför en höjning fr.o.m. den 1 januari 2006 till 13 kr per ton naturgrus.

Motionerna

I Moderaternas motioner Fi275 yrkande 4 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) och Fi258 yrkande 30 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkas dels att regeringens förslag avslås, dels att skatten på naturgrus sänks till 5 kr per ton.

I Centerpartiets motion Fi260 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c) föreslår motionärerna att höjningen av skatten på naturgrus skjuts upp i två år. Motionärerna anför att svensk betongindustri är under stor omvandling. Bland annat gäller det en övergång från det traditionella ballastmaterialet som används i betong där andelen naturgrus skall minimeras och bergkross användas i större utsträckning. För att klara detta tekniskt fordras forskning för att bibehållen kvalitet skall uppnås. Sådan forskning pågår aktivt men de rön som erfordras för att kunna övergå till bergmaterial finns ännu inte. Att i det skedet höja beskattningen på naturgrus måste därför ses som ett dråpslag gentemot näringen.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bör en höjning av skatten på naturgrus med 3 kr per ton vara möjlig att hantera för svensk betongindustri utan att särskilda uppskov medges. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker därmed motionsyrkandena.

Höjningen ingår i den gröna skatteväxling som bl.a. finansierar sänkningen av inkomstskatten för låg- och medelinkomsttagare med 2,5 miljarder kronor.

30 Höjd avfallsskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjd skatt på avfall.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 44) att skatten på avfall som deponeras höjs från 370 till 435 kr per ton avfall. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2006.

Avsikten med avfallsskatten är att den skall öka de ekonomiska incitamenten att behandla avfall på ett från miljö- och naturresurssynpunkt bättre sätt. Som ett led i den gröna skatteväxlingen föreslår regeringen att avfallsskatten höjs från dagens 370 till 435 kronor per ton avfall fr.o.m. den 1 januari 2006.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

När remisstiden gått ut för BRAS-utredningens slutbetänkande avser regeringen att återkomma med eventuella förslag till förändringar i lagens utformning.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.

31 Skatt på flygresor

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en flygskatt bör införas och avstyrker motionsyrkandena med en motsatt inriktning.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen anför att en skatt på flygresor bör införas, utformad som en skatt på transporterade passagerare. Skattesatsen kan komma att uppgå till mellan 50 och 100 kr per passagerare beroende på utformningen. Skatten bör kunna träda i kraft den 1 maj 2006.

Regeringen anför att det är angeläget att alla delar av samhället bidrar till att minska skadliga utsläpp och uppfylla relevanta miljömål. Detta gäller också luftfarten. Ett system som är väl beprövat, relativt enkelt och som redan tillämpas av flera länder är skatt på transporterade passagerare eller på antal passagerarplatser. Danmark och Storbritannien har t.ex. varianter av sådan beskattning. Även passageraravgiften, som ingår i de svenska luftfartsavgifterna, tas ut enligt denna metod. Då det är angeläget att få ett system för beskattning av flygtrafiken i kraft utan onödig fördröjning bedömer regeringen att en sådan lösning ligger närmast till hands.

Beskattning bör principiellt kunna ske baserad på alla avgångar från svenska flygplatser. Det är önskvärt att en skatt utformas med möjlighet att ta regionalpolitiska hänsyn och att en skatt i övrigt skall kunna innehålla olika differentieringar för att uppnå största ändamålsenliga styreffekt. En lämplig skattenivå kan ligga i intervallet 50 till 100 kr per passagerare beroende på utformningen. En skatt torde kunna träda i kraft den 1 maj 2006.

Motionerna

I Moderaternas motion T497 yrkande 15 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna en flygskatt. De anför att skatten slår främst mot privatresenärer och att den försämrar flygets konkurrensvillkor. Också

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

i motionerna Fi258 yrkande 41 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och N440 yrkande 3 av Per Bill m.fl. (m) motsätter sig motionärerna att en flygskatt införs.

I Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 38 av Per Landgren m.fl. (kd) anförs att förslaget är ovanligt olämpligt då Sverige är ett förhållandevis vidsträckt land. Många industrier är beroende av att kunna låta personal resa till och från städer i Sverige som ligger långt ifrån storstäderna. Förslaget innebär ett dråpslag för näringslivet och är dessutom inte färdigberett av regeringen. Även dessa motionärer motsätter sig förslaget.

I Centerpartiets motion Fi293 yrkande 10 av Maud Olofsson m.fl. (c) anför motionärerna att den planerade flygskatten är helt fiskal och saknar miljöstyrande effekt. Motionärerna anser att styrmedel för att minska flygets miljöpåverkan bör genomföras på EU-nivå och att det bör prövas att införa gemensamma skatter på flyget inom EU alternativt bör flygtransporter omfattas av ett system med handel av utsläppsrätter liknande dagens system för handel med utsläppsrätter inom industrin. Motionärerna motsätter sig att den aviserade flygskatten införs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att luftfarten bör hjälpa till att minska skadliga utsläpp och uppfylla relevanta miljömål och har inte någon invändning mot att flygskatten utformas som en skatt på transporterade passagerare eller på antal passagerarplatser. I princip bör skatten kunna baserad på alla avgångar från svenska flygplatser, och det bör finnas möjligheter att ta regionalpolitiska hänsyn.

Utskottet har inte någon invändning mot att den aviserade flygskatten införs och avstyrker därför motionsyrkandena.

32 Höjd skatt på el för el-, gas-, värme- och vattenförsörjning m.m.

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om vissa justeringar av elskatten för el-, gas-, värme- och vattenförsörjning m.m. med anledning av det nya energiskattedirektivet.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 40 delvis) att energiskatten på el som förbrukas för el-, gas-, värme- eller vattenförsörjning höjs och att elleverantörernas egenförbrukning blir skattepliktig. Vidare slopas de förhöjda energiskattesatserna på el som förbrukas i större elpannor under vinterhalvåret. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot dessa förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.

33 Höjd energiskatt på el

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av energiskatten på el med 0,6 öre per kWh och en indexuppräkning av elskattesatserna med 0,1 öre per kWh.

Jämför avvikande meningarna 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 40 delvis) att energiskatten på el som förbrukas i hushålls- och servicesektorerna höjs med 0,6 öre per kWh. Höjningen träder i kraft den 1 januari 2006.

Regeringen anför att den gröna skatteväxlingen syftar till en ökad miljörelatering av skattesystemet. Energiskatten på el bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av el. Som en del i skatteväxlingen bör energiskatten på el därför höjas med 0,6 öre per kWh. Höjningen omfattar inte el som förbrukas inom tillverkningsindustrin eller inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Skattehöjningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Förslaget innebär att skillnaden i beskattning mellan el som förbrukas inom tillverkningsindustrin och övriga delar av näringslivet ökar. Denna ökning av stödet till förmån för tillverkningsindustrin är dock inte av sådan omfattning att kommissionen av den anledningen behöver göra en förnyad statsstödsprövning av tillverkningsindustrins elskatteregler. Regeringen har dock för avsikt att begära en förlängning av nuvarande statsstödsgodkännande av dessa regler därför att godkännandet löper ut vid utgången av 2005.

Regeringen föreslår (punkt 40 delvis) vidare att energiskattesatserna på el höjs med 0,1 öre per kWh motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2004–juni 2005. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Motionerna

I Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 12 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att Sverige behöver sänkta skatter och inte höjda, och de avslår regeringens förslag.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Också i Centerpartiets motion Fi293 yrkande 9 av Maud Olofsson m.fl.

(c) avslår motionärerna regeringens förslag. De anför att regeringens metod att bedriva skatteväxling är mer fiskal än miljöstyrande och att det är principiellt felaktigt att lägga en höjd energiskatt på hushållen när de i realiteten inte har något annat alternativ att välja.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är syftet med den gröna skatteväxlingen att öka miljöstyrningen via skattessystemet och samtidigt sänka inkomstskatterna. Som regeringen framhåller bidrar elskatten till att el används mer effektivt och det finns därför anledning att höja elskatten som en del i en grön skatteväxling. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

34 Beskattning av avfall som förbränns

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt på avfall som förbränns bör införas och avstyrker motionsförslagen om olika tillkännagivanden till regeringen.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 2 (fp).

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att beskattning av den fossila delen av avfall som förbränns bör införas inom ramen för det befintliga energiskattesystemet. Ändringen bör kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

Regeringen anför att en betydande del av det avfall som uppstår i samhället nyttiggörs som uppvärmningsbränsle och konkurrerar som sådant med andra bränslen. Fossila bränslen belastas som huvudregel med energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt, vilket avfallet inte gör. Därmed uppstår en snedvridning till förmån för avfallsbränslet.

BRAS-utredningens förslag i delbetänkandet En BRASkatt? – beskattning av avfall som förbränns (SOU 2005:23) att infoga den fossila delen av avfall som förbränns i det befintliga energiskattesystemet bör därför införas. Förutom att skapa likvärdiga villkor för olika fossila bränslen innebär förslaget en kraftfull styrning mot miljömässigt bättre utnyttjande av avfallet genom att premiera förbränning där både värme och el utvinns.

Regeringen avser att skyndsamt bedriva arbetet med att presentera ett förslag till lagstiftning i frågan samt att ge in en ansökan till kommissionen om godkännande av förslaget ur statsstödssynpunkt. De nya reglerna bör kunna träda i kraft den 1 januari 2006.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Motionerna

I Moderaternas motion MJ522 yrkande 13 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m) anförs att avfall skall tas till vara på ett så resurseffektivt sätt som möjligt och att återanvändning inte får bli självändamål. Den s.k. avfallshierarkin skall inte vara styrande, utan en bedömning från fall till fall måste göras. Hur avfallet tas om hand beror på flera faktorer. Prisrelationer mellan råvara och returprodukt, energikostnad för såväl transport som värmeproduktion är viktiga parametrar. Viktigt är naturligtvis också att avfallshanteringen sker utan att omgivande miljö påverkas negativt. Motionärerna avvisar skatten på avfallsförbränning eftersom den kan leda till att avfall inte utnyttjas på bästa sätt. Också i motion Fi258 yrkande 51 av Lennart Hedquist m.fl. (m) motsätter sig motionärerna denna skatt.

I Folkpartiets motion MJ394 yrkande 30 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) anförs att man inte bör införa beskattning på avfallsförbränning om det inte finns miljömässiga skäl. Sådana skäl finns när det gäller att säkerställa en minskning av utsläpp av växthusgaser, avfallsförbränning påverkar utsläppen av växthusgaser genom den del av avfallet som består av fossilt material (plast). Det är också viktigt att skatten kopplas till mängden lämnat avfall så att uppkomsten av sopor verkligen minskar. Utformandet av eventuella miljöskatter får inte heller vara sådant att det motverkar t.ex. energiutvinning när detta är den uppenbart bästa hanteringen av avfallet. Detta gäller t.ex. ofta förbränning av sorterat industriavfall. Motionärerna begär att riksdagen som sin mening ger regeringen det anförda till känna.

I Miljöpartiets motion MJ535 yrkande 1 av Åsa Domeij och Ulf Holm (mp) begärs ett tillkännagivande om att regeringen årligen bör utvärdera effekterna av avfallsförbränningsskatten, samt eventuella behov av kompletterande lagstiftning för att uppnå den av EU beslutade avfallshierarkin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt på avfall som förbränns bör införas inom ramen för det befintliga energiskattesystemet. En betydande del av det avfall som uppstår i samhället nyttiggörs som uppvärmningsbränsle och konkurrerar som sådant med andra bränslen. Fossila bränslen belastas som huvudregel med energiskatt, koldioxidskatt och svavelskatt, vilket avfallet inte gör. Förutom att skapa likvärdiga villkor för olika fossila bränslen innebär BRAS-utredningens förslag en kraftfull styrning mot miljömässigt bättre utnyttjande av avfallet genom att premiera förbränning där både värme och el utvinns. Utskottet har således inte några invändningar mot att en skatt på förbränning av avfall införs inom ramen för det befintliga energiskattesystemet.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottet har under hand fått besked om att planerna på ett ikraftträdande den 1 januari 2006 kvarstår. Planeringen framstår enligt utskottets mening som mycket ambitiös. Det är utskottets bedömning att inkomstberäkningen bör lämna utrymme för ett senare ikraftträdande. Det får ankomma på finansutskottet att göra denna bedömning.

När det gäller förslaget om att effekterna av avfallsförbränningsskatten årligen bör utvärderas är detta något som lämpligen kan övervägas i anslutning till att regeringens kommande förslag behandlas av riskdagen. I detta ärende är utskottet inte berett att tillstyrka ett sådant tillkännagivande.

Utskottet avstyrker de nu aktuella motionsyrkandena.

35 Koldioxidskatten i den handlande sektorn

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att styrningen mot sänkt koldioxidskatt i den handlande sektorn skall ske genom handelssystemet och tillstyrker att koldioxidskatten slopas helt för bränslen som förbrukas i industrianläggningar och effektiva kraftvärmeanläggningar som omfattas av handelssystemet. Utskottet tillstyrker vidare att koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet i ett första steg sätts ned med belopp som motsvarar 13 öre per kg koldioxid. Ändringarna skall tillämpas från den 1 januari 2006.

Utskottet uttalar att kommissionens godkännande bör avvaktas innan riksdagen antar lagförslaget och att lagförslaget bör kunna antas med verkan fr.o.m. den 1 januari 2006 även om beskedet om kommissionens tillstånd skulle komma efter detta datum.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att de handlande verksamheterna i stället för en befrielse skall få möjlighet att avräkna kostnaden för inköp av utsläppsrätter från koldioxidskatten. Vidare avstyrks ett motionsyrkande om en justering av lagtexten i syfte att förhindra att kraftvärmeverk som endast producerar värme eller el under vissa perioder får tillgång till koldioxidskattebefrielsen för effektiva kraftvärmeverk.

Jämför avvikande mening 4 (c).

Bakgrund

Ett system för handel med utsläppsrätter har den 1 januari 2005 införts inom EU (Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG, EUT L 275, 25.10.2003, s. 32). Direktivet har genomförts genom lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter (prop. 2004/05:18). Systemet

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

omfattar utsläpp av koldioxid från större förbränningsanläggningar inom industrin, kraft- och värmeverk och anläggningar som producerar och bearbetar järn, stål, glas, glasfiber, cement och keramik, papper och pappersmassa samt oljeraffinaderier. För de svenska anläggningarna inom handelssystemet betalas i dag koldioxidskatt för den del av bränsleförbrukningen som avser uppvärmning eller motordrift, med undantag för kondenskraftverk och oljeraffinaderier. Även bränslen som används i vissa industriella processer (s.k. råvaruanvändning) är undantagna från beskattning. Motsvarande gäller för bränslen som används för att framställa el.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att den övergripande principen skall vara att styrningen mot minskade koldioxidutsläpp i de anläggningar som omfattas av utsläppshandeln skall ske genom handelssystemet. Koldioxidskatten skall därför slopas för bränslen som förbrukas i dessa anläggningar. Avvecklingen av koldioxidskatten för anläggningarna i energisektorn bör dock ske gradvis.

Regeringen föreslår (punkt 40 delvis) att koldioxidskatten slopas helt för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av handelssystemet. Koldioxidskatten slopas även helt för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar som omfattas av handelssystemet och vars elverkningsgrad minst uppgår till 38 % och vars totalverkningsgrad minst uppgår till 89 %. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet sätts i ett första steg ned med belopp som motsvarar 13 öre per kg koldioxid. Ändringarna tillämpas från den 1 januari 2006.

Regeringen anför att handel med utsläppsrätter och miljörelaterade skatter var för sig är kostnadseffektiva styrmedel för att uppnå utsläppsminskningar, dvs. att ett miljömål uppnås till minsta möjliga kostnad för samhället. Effektivitetsvinsterna ökar ytterligare med EU:s handelssystem eftersom det möjliggör en harmonisering av marginalkostnaderna. Därmed minskar och omfördelas koldioxidutsläppen mellan alla de företag inom EU som ingår i handelssystemet. En harmonisering av marginalkostnaderna förutsätter dock att anläggningarna i hela systemet betalar samma pris på utsläpp på marginalen. Kompletterande styrmedel, som t.ex. en koldioxidskatt för vissa aktörer inom handelssystemet, innebär att marginalkostnaderna för utsläppsreduktionerna kommer att variera inom systemet och att principen om att utsläppen minskas där det är som billigast åsidosätts.

Införandet av utsläppshandeln innebär i Sverige att två styrmedel används parallellt för att styra mot minskade utsläpp av koldioxid. En dubbel miljöstyrning uppstår, vilket är ineffektivt ur samhällsekonomisk synvinkel. En samordning av koldioxidskatt och utsläppshandel är därför önskvärd för att uppnå en effektiv miljöstyrning.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Den energiintensiva basindustrin i Sverige konkurrerar till en stor del på en internationellt konkurrensutsatt marknad. Analyser visar att handelssystemet, inklusive effekten på elpriset, innebär att de energiintensiva företagens konkurrenskraft försämras i förhållande till den hittillsvarande situationen med endast energibeskattning. Beslut om produktionsnivåer på individuella anläggningar är oberoende av hur tilldelningen av utsläppsrätter sker. På marginalen innebär utsläppsrätter därför en kostnadshöjning motsvarande marknadspriset på utsläppsrätten. Ett slopande av koldioxidskatten är centralt för denna industris framtida konkurrenskraft då det till viss del kan kompensera för den kostnadsökning som handeln med utsläppsrätter innebär.

Mot denna bakgrund anser regeringen att den övergripande principen bör vara att koldioxidskatten slopas för bränslen som förbrukas i de anläggningar som omfattas av utsläppshandeln. EU-systemet för utsläppshandel har nu börjat tillämpas, och styrningen mot minskade koldioxidutsläpp inom EU skall ske genom handelssystemet. Redan nu bör koldioxidskatten helt slopas för de industrianläggningar som omfattas av utsläppshandeln samt för högeffektiva kraftvärmeanläggningar.

Energiskattedirektivet ger medlemsstaterna möjlighet att tillämpa skattenedsättningar för bränslen som förbrukas i anläggningar inom handelssystemet. En fullständig skattefrihet kan dock endast ges företag som uppfyller kraven på energiintensitet enligt artikel 17.1 i direktivet. För övriga företag kan skattenedsättning endast ges i sådan omfattning att företagen efter nedsättning ändå alltid minst betalar 50 % av direktivets minimiskattenivåer. För att helt kunna slopa koldioxidskatten även för bränslen som förbrukas av icke energiintensiva industriföretag i anläggningar inom handelssystemet, avser regeringen därför att ansöka hos kommissionen om ett särskilt undantag. Ett sådant undantag kan beslutas genom enhälligt beslut av rådet på förslag från kommissionen enligt artikel 19 i direktivet. Vidare krävs kommissionens godkännande av förslaget från statsstödssynpunkt (jfr punkterna 51.1 a och 51.2 b i gemenskapens miljöriktlinjer).

Det är angeläget att de ekonomiska styrmedlen utformas på ett sådant sätt att framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion främjas, i syfte att säkerställa en tillräcklig omfattning av svensk elproduktion. Oberoende av vilket bränsle som används är kraftvärme mycket effektivt jämfört med kondenskraft när det gäller utsläpp av koldioxid. Regeringen föreslår därför att koldioxidskatten helt slopas för bränslen som förbrukas för värmedelen vid kraftvärmeproduktion i kraftvärmeanläggningar som omfattas av utsläppshandeln och har en elverkningsgrad på minst 38 % och en totalverkningsgrad på minst 89 %. Utöver nya högeffektiva anläggningar bedöms endast ett fåtal befintliga kraftvärmeanläggningar komma att omfattas av den totala koldioxidskattebefrielsen.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN	2005/06:SkU1y
Vad gäller koldioxidskatten för övriga anläggningar i energisektorn
inom handelssystemet bör den i ett första steg sättas ned med 14 % från
den generella koldioxidskattenivån, vilket motsvarar en nedsättning med
13 öre per kg koldioxid. För kraftvärmeanläggningar föreslås alltså denna
skattenedsättning gälla utöver den befintliga skattenedsättningen om 79 %
och blir nu totalt 93 %. Regeringen avser att fortsatt analysera den skatte-
mässiga behandlingen av industrins inköp av externt producerad värme.
Även ändringarna av skattebestämmelserna för energisektorns anlägg-
ningar kräver kommissionens godkännande från statsstödssynpunkt. Dessa
skattelättnader bedöms vara förenliga med energiskattedirektivet. För kraft-
värmeanläggningarnas del finns tillämpliga bestämmelser i artikel 15.1 c
och skattenedsättningen för övriga anläggningar är inte av sådan omfatt-
ning att de skattebelopp företagen betalar efter nedsättning understiger
50 % av direktivets minimiskattenivåer (se art. 17.3 och 17.4).
Regeringen planerar att snarast lämna in ansökningar till kommissionen
för att erhålla nödvändiga gemenskapsrättsliga godkännanden och bedömer
att förslagen, sedan sådana godkännanden erhållits, kan behandlas av riks-
dagen med tillämpning fr.o.m. den 1 januari 2006.
Regeringen anför vidare (avsnitt 5.5.3.6) att någon förlängning inte är
nödvändig av den övergångsvis gällande begränsningsregeln för koldiox-
idskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,2-procentsre-
geln) eftersom de företag som berörs av 1,2-procentsregeln bedriver
verksamhet på anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med
utsläppsrätter.
Motionerna
I Centerpartiets motion Fi293 yrkande 15 av Maud Olofsson m.fl. (c)
anför motionärerna att systemet för handel med utsläppsrätter har varit i
gång i lite drygt nio månader, och det är alltför tidigt att dra några långtgå-
ende slutsatser av effekterna. Mot bakgrund av att koldioxidskatten har
varit ett mycket framgångsrikt styrmedel för att minska användningen av
fossila bränslen bör inte snabba och drastiska förändringar vidtas. Koldiox-
idskatten bör därför tills vidare behållas. Att ta bort koldioxidskatten för
den handlande sektorn, som tidigare fått gratis tilldelning av utsläppsrätter,
innebär att det nu blir billigare för dessa företag att släppa ut koldioxid
eftersom de inte behöver köpa utsläppsrätter. För att inte hämma svensk
basindustris möjligheter till expansion bör handlande verksamheter få göra
avdrag från CO2-skatten för de kostnader man har haft för inköp av utsläpps-
rätter utöver den tilldelade kvoten. Riksdagen bör avslå regeringens förslag
om förändringar av koldioxidskatten för handlande sektor.
I Miljöpartiets motion N338 yrkande 4 av Maria Wetterstrand m.fl.
(mp, -) anför motionärerna att den föreslagna lagändringen för kraftvärme-
verken är oklar och kan öppna för oavsedda körsätt. Ett kraftvärmeverk
kan användas en del av året för att enbart producera el, vilket i så fall är
en mycket ineffektiv användning av det fossila bränslet. Det kan också

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

användas en del av året för att köras som fjärrvärmeverk, med liten eller ingen elproduktion, och då slippa undan den skatt det annars fått betala. Dessa kryphål kan lätt täppas till genom att man anger att skattebefrielsen endast gäller om kriterierna uppfylls på årsbasis.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening talar starka skäl för att en samordning av utsläppshandeln och koldioxidbeskattningen bör ske. Att använda två parallella styrsystem för att begränsa utsläppen av koldioxid är ineffektivt och kan inverka negativt på framför allt det mer förfinade och därmed känsligare systemet för handel med utsläppsrätter. En förutsättning för den marginalkostnadsutjämning som systemet syftar till är att aktörerna betalar samma pris för sina utsläpp, och denna förutsättning är inte uppfylld om de aktuella utsläppen samtidigt belastas med en svensk koldioxidskatt. Som regeringen redovisar ger de dubbla systemen dessutom upphov till kostnadsökningar i anläggningarna, och detta är ett problem när det belastar verksamheter som är utsatta för internationell konkurrens.

I Centerpartiets motion föreslås att koldioxidskatten skall behållas och att handlande verksamheter i stället skall få dra av kostnaden för inköpta utsläppsrätter från koldioxidskatten. Enligt utskottets mening är förslaget problematiskt eftersom de handlande verksamheterna i Sverige på detta sätt blir okänsliga för kostnaden för inköp av utsläppsrätter. Även detta alternativ ger således upphov till en störning i handelssystemet som leder till att principen om att utsläppen skall minskas där det är som billigast åsidosätts. Utskottet är inte berett att tillstyrka att detta förslag genomförs.

Utskottet delar regeringens bedömning att styrningen mot sänkt koldioxidskatt i den handlande sektorn skall ske genom handelssystemet och har inte funnit någon anledning till erinran mot de förslag om slopad respektive nedsatt koldioxidskatt inom den handlande sektorn som regeringen lägger fram.

I Miljöpartiets motion anför motionärerna att lagtexten för kraftvärmeverkens befrielse lämnar utrymme för att ett kraftvärmeverk som enbart producerar värme eller el under någon del av året kan befrias från koldioxidskatt. Enligt utskottets uppfattning är det inte avsikten att skattebefrielsen för effektiv kraftvärme skall tillämpas under perioder då ett kraftvärmeverk endast producerar värme eller el. I lagtexten finns därför ett krav på att det skall röra sig om ”förbrukning vid samtidig produktion av värme och skattepliktig elektrisk kraft”. Någon möjlighet att få skattebefrielse för perioder då någon samtidig produktion av värme och el inte har förekommit bör det därför inte finnas.

De aktuella förslagen kräver godkännande från kommissionen och något sådant föreligger inte ännu. Utskottet anser att kommissionens godkännande bör avvaktas innan riksdagen antar lagförslaget i nu aktuella delar. Även om kommissionens tillstånd skulle komma efter den 1 januari 2006 bör lagförslaget kunna antas med verkan from detta datum.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

36 Torv

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att avskaffa torvens energi- och koldioxidskattebefrielse.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).

Bakgrund

Torvutredningen (N2000:10) anser i sitt betänkande (SOU 2002:100) Uthållig användning av torv att energitorv i nationella sammanhang inte bör inordnas i något klassificeringssystem eller någon viss kategori. Torven är undantagen från koldioxid- och energiskatt.

Torven har givits en speciell ställning i systemet med elcertifikat genom att den är certifikatberättigad när den används för elproduktion i kraftvärmeverk (prop. 2003/04:42, bet. 2003/04:NU8).

Torven omfattas av kravet på utsläppsrätter när den används i den handlande sektorn (prop. 2004/05:18, bet. 2004/05:MJU5).

När koldioxidskatten slopas i den handlande sektorn förlorar torven en del av sin konkurrensfördel gentemot kol inom denna sektor.

Motionerna

I Moderaternas motion Fi258 yrkande 50 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkar motionärerna att koldioxid- och energiskattebefrielsen för torv avskaffas.

I Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 39 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkas att koldioxidskattebefrielsen för torv avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det miljöskäl som talar för en fortsatt befrielse för torven och att den skall berättiga till elcertifikat. Om torv inte skulle vara certifikatberättigande skulle torven komma att konkurreras ut av kol som bränsle i kraftvärmeverken, vilket skulle ge ökade miljöstörande utsläpp. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka ett ändrat synsätt på torven och avstyrker därför motionsyrkandena.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

37 Energiskatteavdraget för vindkraft

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraftverk och avstyrker motionsförslaget om att avdraget skall slopas helt.

Jämför avvikande mening 1 (m).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 40 delvis) att den under 2004 inledda avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk, miljöbonusen, fortsätter. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från 9 till 6,5 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 16 till 15 öre per kWh. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Regeringen anför att merparten av de tidigare stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte ut vid utgången av 2002 eller i anslutning till införandet av elcertifikatsystemet den 1 maj 2003. Regeringen bedömde dock att elcertifikatsystemet behövde kompletteras med övergångsregler för vindkraften. En avtrappning av miljöbonusen inleddes därför fr.o.m. den 1 januari 2004 i stället för att den avskaffades. Samtidigt infördes en produktionsgräns för hur länge vindkraftproduktionen i ett kraftverk kan berättiga till skatteavdrag. Avtrappningen föreslås fortsätta nästa år i enlighet med det förslag som presenterades i budgetpropositionen för 2004. Avdraget sänks från 9 till 6,5 öre per kWh för landbaserad vindkraft samt från 16 till 15 öre per kWh för havsbaserad vindkraft. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2006.

Den föreslagna avtrappningen har godkänts vid kommissionens statsstödsgranskning (se kommissionens beslut den 19 januari 2005 i ärende NN 66/2003). Avtrappningen upphör vid utgången av 2009. För havsbaserad vindkraft avses avdraget bli 12 öre per kWh under 2009. Regeringen har för avsikt att hos kommissionen begära ett statsstödsgodkännande för att behålla denna nivå till utgången av 2026.

Motionen

I Moderaternas motion Fi258 yrkande 47 av Lennart Hedquist m.fl. (m) yrkar motionärerna att miljöbonusen till vindkraftverk slopas.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att avvika från den redan påbörjade avtrappningen av vindkraftens miljöbonus som godkänts av kommissionen. De överväganden som ligger bakom utfasningen av detta stöd är alltjämt hållbara. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Fi258 yrkande 47.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

38 Trängselskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att trängselskatteförsöket i Stockholm skall stoppas.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Bakgrund

I juni 2004 antog riksdagen regeringens förslag till lagen (2004:629) om trängselskatt (prop. 2003/04:145, bet. 2003/04:SkU35, rskr. 2003/04:265). För att påverka trafikmängden och skapa större framkomlighet under högtrafikerade delar av dygnet skall det bli möjligt att ta ut en trängselskatt.

Lagen om trängselskatt är utformad så att den kan tillämpas i olika tätorter men kommer inledningsvis endast att på försök tillämpas vid passage av vissa angivna betalstationer i Stockholms innerstad.

Försöket med trängselskatt kommer att genomföras i Stockholms kommun med start den 3 januari 2006 och avslutning den 31 juli 2006. Starttidpunkten har kraftigt försenats på grund av den rättsliga prövning som upphandlingen av det tekniska systemet för försöket har varit föremål för.

Skatteuttaget kommer att differentieras beroende på veckodag och tid på dygnet samtidigt som miljöbilar och vissa trafikantgrupper undantas. I samband med försöket sker också en satsning på utökad kollektivtrafik. Kollektivtrafiksatsningen startade den 22 augusti i år och pågår fram t.o.m. den 31 december 2006. Den del av intäkterna som överstiger ett års avskrivningskostnader för försöket skall återföras till Stockholms län i form av satsningar på kollektivtrafiken.

Motionerna

I ett stort antal motioner framställs yrkanden som syftar till att stoppa trängselskatteförsöket i Stockholm och upphäva lagen om trängselskatt. Sådana yrkanden finns i motionerna T497 yrkande 22 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Fi258 yrkande 11 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi225 yrkandena 1– 3 av Hillevi Engström (m), Sk276 av Björn Hamilton (m), N302 yrkande 9 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m), Fi281 yrkande 6 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), Fi236 av Martin Andreasson m.fl. (fp), T498 yrkande 2 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp), Fi306 yrkande 5 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd), Fi321 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd), N438 yrkande 12 av Mats Odell m.fl. (kd) och Fi293 yrkande 16 av Maud Olofsson m.fl. (c).

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening behövs trängselskatten av miljöskäl och transportpolitiska skäl. När det gäller yrkandena om att upphäva trängselskatten vill utskottet erinra om att skatteproblematiken och de därtill anknutna frågorna om formerna för att besluta om skatten ingående prövats i samband med skattens införande. Det visade sig därvid att Folkpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna förklarade sig godta miljöavgifter i trafiken – bara inte utformade som en skatt till staten, trots att all rättslig expertis ansåg att sådana miljöavgifter som partierna förespråkade hade tydlig skattekaraktär enligt gällande grundlagar. Moderata samlingspartiet ställde sig däremot helt avvisande till alla former av sådana miljöavgifter.

Med det anförda avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

39 Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga fordon

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens planer på en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga fordon den 1 oktober 2006.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att åkerinäringens konkurrenssituation bör förbättras och miljöstyrningen i fordonsbeskattningen öka genom att tunga motorfordon som uppfyller de obligatoriska avgaskrav för nya fordon som träder i kraft den 1 oktober 2006 eller kommande, högre krav får sänkt fordonsskatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en miljöinriktad fordonsskatteomläggning för tunga fordon bör genomföras den 1 oktober 2006.

40 Miljöinriktad fordonsskatteomläggning för lätta fordon m.m.

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet har ingen invändning mot att fordonsskatten för lätta fordon läggs om till att vara koldioxidbaserad under år 2006.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att fordonsskatten för lätta fordon bör läggs om till att vara koldioxidbaserad. Detta kan ske i samband med att en ny förenklad och moderniserad lagstiftning för fordonsbeskattningen införs. En sådan skatteomläggning bör kunna ske under 2006. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag till ett nytt system för uttag av fordonsskatt med ikraftträdande under 2006.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att fordonsskatten för lätta fordon bör läggs om till att vara koldioxidbaserad under år 2006.

41 Skattelättnader för dieselbilar med låga partikelutsläpp

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en skattelättnad bör införas för vissa dieseldrivna personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar med låga partikelutsläpp.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att en skattelättnad bör införas för vissa dieseldrivna personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar med låga partikelutsläpp.

I avvaktan på att strängare avgaskrav antas på EU-nivå som garanterar att de lätta dieselfordonen förses med partikelfilter (eller annan anordning med motsvarande funktion) anser regeringen att det är angeläget att stimulera introduktionen av lätta dieselfordon med särskilt låga partikelutsläpp. En skattelättnad som gynnar försäljningen av sådana fordon bör därför införas. Lättnaden bör utformas i huvudsak på det sätt som Vägverket föreslagit och som står i överensstämmelse med kommissionens rekommendation om en frivillig kravnivå. Detta innebär att en särskild miljöklass (Miljöklass 2005 PM) skapas för lätta dieselfordon vars partikelutsläpp är högst 5 mg/km och att en skattelättnad kopplas till denna miljöklass.

Skattelättnaden bör totalt uppgå till 6 000 kr per fordon och kunna räknas av mot påförd fordonsskatt under en period om åtminstone tre år. Vägverket har föreslagit att endast fordon som tas i bruk den 1 januari 2006 eller senare skall komma i fråga för den nya miljöklassen. Regeringen avser dock att låta även äldre fordon som uppfyller kraven för den nya miljöklassen komma i fråga för den aktuella skattelättnaden.

Ett sådant system kräver dock ytterligare beredning. Arbetet bedrivs med inriktning att ett lagförslag skall kunna lämnas under hösten 2005 för att träda i kraft den 1 april 2006.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot regeringens bedömning att en skattelättnad bör införas för vissa dieseldrivna personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar med låga partikelutsläpp.

42 Diesel i arbetsfordon i stormfälld skog m.m.

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet har ingen invändning mot regeringens aviserade förslag om en skattebefrielse för diesel i arbetsfordon i stormfälld skog m.m. Utskottet avstyrker motionsförslagen om sänkt dieselskatt för jord- och skogsbruksmaskiner.

Jämför avvikande meningarna 3 (kd) och 4 (c).

Bakgrund

I en lagrådsremiss den 7 april 2005, Skattebefrielse för diesel som används i arbetsmaskiner inom skogsnäringen (dnr Fi 2005/2136), har regeringen redovisat ett förslag om en befrielse från energi- och koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet. Syftet med befrielsen är detsamma som för skattereduktionen för stormfälld skog, nämligen att ge incitament till utforsling och omhändertagande av stormskadat virke för de skogsägare vars skog har skadats under stormen den 8–9 januari 2005.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att diesel som används i arbetsmaskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet i det stormdrabbade södra Sverige bör befrias från energi- och koldioxidskatt.

Regeringen anför att de områden som drabbats av skador av större omfattning i skogsbeståndet med anledning av stormen är belägna i Skåne län, Blekinge län, Kronobergs län, Kalmar län, Jönköpings län, Hallands län, Västra Götalands län och Östergötlands län och att skattebefrielsen därför bör geografiskt begränsas till dessa län. För att få del av skattebefrielsen bör krävas att Skatteverket beslutar om att påförd skatt skall återbetalas efter ansökan från den som är berättigad till befrielsen. Den diesel som kan komma i fråga för en skattebefrielse är sådan som används i traktorer, motorredskap och terrängmotorfordon. Skattebefrielsen bör således inte avse skogsnäringens timmertransporter på väg.

Liksom för skattereduktionen för stormfälld skog fordrar förslaget kommissionens godkännande från statsstödssynpunkt innan det kan beslutas och träda i kraft. Förslaget har anmälts till kommissionen den 8 juni 2005. Avsikten är att förslaget skall träda i kraft den 1 januari 2006.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Motionerna

I Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 40 av Per Landgren m.fl. (kd) sänker motionärerna dieselskatten till 1 kr per liter för jord- och skogsbruksmaskiner.

I Centerpartiets motion Fi296 yrkande 8 av Jörgen Johansson m.fl. (c) anför motionärerna att svenska jordbrukare bör få samma villkor som övriga jordbrukare i EU, och de sänker därför skatten på diesel till 1 kr per liter för jord- och skogsbruk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att diesel som används i arbetsmaskiner inom yrkesmässig skogsbruksverksamhet i det stormdrabbade södra Sverige bör befrias från energi- och koldioxidskatt.

Koldioxidskatten på dieselolja som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet för drift av andra motordrivna fordon än personbilar, lastbilar och bussar har fr.o.m. den 1 januari 2005 satts ned med 77 % (ca 2 kr per liter från 2005 års nivå). Utskottet är inte berett att nu tillstyrka någon ytterligare nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk och avstyrker därför motionerna.

43 Alternativa drivmedel i framtiden

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör ges konkurrenskraftiga skattevillkor också efter 2008. Utskottet avstyrker motionsförslaget om en skattenedsättning för bensin som blandas med biobränsle.

Jämför avvikande mening 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen anför att koldioxidneutrala drivmedel bör även efter 2008 ges konkurrenskraftiga skattevillkor. En särskild utredare bör tillkallas för att analysera och lämna förslag på hur alternativa drivmedel långsiktigt bör främjas.

I budgetpropositionen för 2002 lades huvudkomponenterna för en skattestrategi för alternativa drivmedel fast. I budgetpropositionen för 2004 modifierades den ursprungliga strategin på så sätt att koldioxidneutrala drivmedel fr.o.m. 2004 t.o.m. 2008 befriades från både koldioxidskatt och energiskatt.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Regeringen har genom skattestrategin för alternativa drivmedel markerat att detta område är ett av de viktigaste i arbetet med att bygga ett ekologiskt hållbart samhälle. Strategin har lett till att alternativa drivmedel har fått en mycket bred introduktion på den svenska marknaden. Regeringen arbetar också inom EU för att förbättra förutsättningarna för dessa bränslen.

Den nuvarande skattestrategin löper ut 2008. Regeringen förklarade i samband med skattestrategins tillkännagivande att koldioxidneutrala drivmedel även på längre sikt skall ha de skattevillkor som krävs för att underlätta en bred introduktion av sådana bränslen på marknaden samtidigt som överkompensation undviks. Eftersom långsiktiga och förutsebara villkor är nödvändiga för att företag på alternativbränslemarknaden skall få rimliga förutsättningar att kunna etablera och bygga upp sin verksamhet är det angeläget att redan nu ytterligare precisera detta. Regeringen vill därför göra klart att koldioxidneutrala drivmedel under ytterligare en femårsperiod från utgången av den nuvarande skattestrategin skall garanteras de konkurrenskraftiga skattevillkor som är nödvändiga.

Regeringen avser också att nu tillkalla en särskild utredare för att med utgångspunkt från befintligt utredningsmaterial och i samverkan med närliggande utredningar ta fram konkreta handlingsalternativ för hur alternativa drivmedel långsiktigt bör främjas.

Motionen

I Centerpartiets motion Fi293 yrkande 6 av Maud Olofsson m.fl. (c) anför motionärerna att en extra rabatt bör införas för att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnybara bränslen. I dagsläget finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som E 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E 85 är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85, förslagsvis motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter E 85. Motionärerna föreslår att riksdagen fattar beslut om att införa en sådan extra rabatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att kolodioxidneutrala drivmedel bör ges konkurrenskraftiga skattevillkor också efter 2008.

När det gäller förslaget om en skattenedsättning för bensin som blandas med biobränsle anser utskottet att det vore olyckligt att skapa stimulanser som leder till att blandbränslen i praktiken får bättre konkurrensförutsättningar än rena biobränslen. Utskottet är inte berett att tillstyrka detta förslag och avstyrker därför motionen.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

44 Alkoholbeskattningen

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt på alkoholhaltiga blanddrycker m.m. bör införas under våren 2006. Utskottet avstyrker motionsförslagen om bl.a. sänkta alkoholskatter för öl och vin respektive sänkta införselkvoter.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).

Bakgrund

Alkoholinförselutredningen (dir. 2004:3, S 2004:1) har dels i augusti 2004 överlämnat sitt delbetänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86), dels i mars 2005 överlämnat sitt slutbetänkande Gränslös utmaning – alkoholpolitik i ny tid (SOU 2005:25) till regeringen.

I syfte att bland främst ungdomar minska konsumtionen av sådana drycker som vänder sig särskilt till denna grupp föreslår utredningen i slutbetänkandet att det skall införas en tilläggsskatt på alkoholhaltiga blanddrycker och andra söta alkoholdrycker. För att nå syftet att minska konsumtionen av dessa drycker föreslår utredningen att alkoholskatten och tilläggsskatten sammantaget bör överstiga den nuvarande spritskatten med 20 %. Eftersom tilläggsskatten endast får införas om skatten är avsedd för särskilda ändamål, dvs. specialdestinerad (jfr art. 3 i cirkulationsdirektivet) föreslår utredningen att intäkterna används för att stärka det förebyggande arbetet mot alkohol och droger bland ungdomar. Detta anser utredningen bör ske bl.a. genom stöd till sådana frivilligorganisationer som når ut till ungdomar genom annan ordinarie verksamhet, t.ex. idrottsföreningar, arrangörer av musikaliska aktiviteter, fackföreningsrörelsen och scoutrörelsen.

Budgetpropositionen

Regeringen anför att en skatt på alkoholhaltiga blanddrycker och vissa andra alkoholdrycker bör införas under våren 2006. Skattebeloppen bör motsvara en höjning av den nuvarande spritskatten per liter ren alkohol med 20 %. Skatten bör betalas till förmån för alkoholförebyggande åtgärder.

Regeringen delar Alkoholinförselutredningens uppfattning om att det bör införas en skatt på alkoholhaltiga blanddrycker och vissa andra alkoholdrycker som vänder sig till främst ungdomar i syfte att minska konsumtionen av sådana drycker. Regeringen bedömer, liksom utredningen, att alkoholskatten och den ytterligare skatten sammantaget bör överstiga den nuvarande spritskatten per liter ren alkohol med 20 %. Utgångspunkten bör vara att den totala skattenivån skall vara densamma för de olika kategorierna av alkoholhaltiga drycker, beräknat per liter ren alkohol. Regeringen delar slutligen utredningens bedömning att intäkterna från skatten bör specialdestineras genom att skatten skall betalas till förmån för alkoholförebyggande åtgärder.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Regeringen bedömer dock att bl.a. frågan om hur de beskattningsbara dryckerna skall definieras bör belysas och utredas ytterligare. Regeringen avser mot bakgrund härav att återkomma med ett lagförslag om att det skall införas en tilläggsskatt på alkoholhaltiga blanddrycker och vissa andra alkoholdrycker som bör kunna träda i kraft under våren 2006.

Motionerna

I Moderaternas motion Fi258 yrkande 28 av Lennart Hedquist m.fl. (m) anförs att det är utomordentligt viktigt att regeringen snarast lägger fram ett förslag till förändrad alkoholbeskattning. För att få en gynnsammare struktur på alkoholkonsumtionen i Sverige är det angeläget med en sänkning av skatten på öl och vin. En sådan sänkning skulle också ha gynnsamma effekter på bekämpningen av den mycket omfattande illegala införsel av öl som sker till Sverige och som är till stort men för svensk bryggerinäring.

I Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 26 av Per Landgren m.fl. (kd) anför motionärerna att införselkvoterna för privatpersoners import av alkohol gör det svårt att föra en effektiv alkoholpolitik. Införselkvoterna bör sänkas för att stoppa den alkoholflod som rinner in i Sverige. Sverige måste verka för att alkoholfrågan skall bli en folkhälsofråga i stället för som nu enbart en jordbruksfråga och en handelsfråga. Motionärerna yrkar att införselkvoterna sänks till 1 liter starksprit, 5 liter vin och 15 liter starköl.

I motion So700 yrkande 3 av Agneta Lundberg m.fl. (s, fp, kd, v, c, mp) anförs att de söta dryckerna snabbt blir populära hos dem som inte har utvecklade alkoholvanor, främst ungdomar men också grupper av kvinnor. Motionärerna yrkar att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alkoläsk och cider bör beläggas med en särskild punktskatt och att ambitionen sedan bör vara att dessa drycker avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att det bör införas en skatt på alkoholhaltiga blanddrycker och vissa andra alkoholdrycker som främst vänder sig till ungdomar. Skatten bör införas under våren 2006 och skattebeloppen motsvara en höjning av den nuvarande spritskatten med 20 % och betalas till förmån för alkoholförebyggande åtgärder. Med denna bedömning ser utskottet inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen med det innehåll som begärs i motion So700 yrkande 3.

Sverige har under året arbetat aktivt för att ge arbetet med att förebygga alkoholskador högre prioritet i Europeiska unionen (EU) där Sverige länge har fört diskussioner med EU-kommissionen och medlemsländerna om alkohol och folkhälsa. På svenskt initiativ har ett arbete påbörjats inom EU för att ta fram en gemensam strategi mot alkoholens skadeverkningar som kommer att presenteras under våren 2006. Som ett led i att ta fram strategin har Sverige en expert anställd vid kommissionens generaldirektorat för hälsa och konsumentskydd. Målet med strategin är att skapa en gemensam

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

plattform för att minska alkoholskadorna inom EU. Strategin avser att identifiera de områden där EU kan bidra till att stärka medlemsländernas egna alkoholpolitiska insatser.

Vidare har Sverige med stöd av Finland och Danmark drivit frågan om att de s.k. indikativa nivåerna för privatinförsel skall halveras.

Dessutom verkar Sverige för höjda minimiskatter på alkohol inom EU och ser rådsslutsatserna från mötet med finansministerrådet i april 2005 som ett steg framåt i denna fråga. I slutsatserna uppmanas kommissionen bl.a. att komma med ett förslag som innebär att minimiskatterna räknas upp med hänsyn till inflationen sedan alkoholskattedirektivet infördes 1993.

Sverige har intensifierat arbetet för att förebygga alkoholskador internationellt. Tillsammans med de övriga nordiska länderna har Sverige tagit initiativ till en resolution inom Världshälsoorganisationen (WHO) om hälsosamma livsstilar, där alkohol ingår som en profilfråga. Vid 2004 års möte med Världshälsoförsamlingen (WHA), WHO:s beslutande organ, antogs denna resolution. Därefter har Sverige tillsammans med de övriga nordiska länderna initierat och drivit arbetet med den renodlade alkoholresolution som antogs vid WHA 2005 och som syftar till att intensifiera insatserna mot alkoholens skadeverkningar både på global nivå och inom medlemsländerna.

Mot bakgrund av det aktiva arbete som regeringen bedriver inom EU när det gäller alkoholpolitiska frågor ser utskottet inte någon anledning att rikta ett tillkännagivande till regeringen med det innehåll som föreslås i motion Fi321 yrkande 26. Utskottet är inte heller berett att tillstyrka att Sverige ensidigt och i strid med EU:s regler sänker införselkvoterna.

När det slutligen gäller förslaget i motion Sk258 yrkande 8 om att skattesatserna för öl och vin skall sänkas, bl.a. för att underlätta för bryggerinäringen, är utskottet inte heller berett att tillstyrka en sådan åtgärd.

Utskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionsyrkandena.

45 Tobaksbeskattningen

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjda skatter på cigaretter och röktobak och avstyrker motionsförslagen om större höjning av skatten på röktobak. Ett motionsyrkande om en reformering av punktskatterna på cigaretter avstyrks.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 39) att minimipunktskatten på cigaretter höjs från 90 % till 100 % och att skatten på röktobak höjs från 630 till 770 kr per kg. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

2005/06:SkU1y	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	Skatten på cigaretter tas för närvarande ut med 20 öre per styck och
	39,2 % av detaljhandelspriset. Skatt skall dock lägst tas ut med 90 % av
	den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskatego-
	rin (minimipunktskatt). Med detaljhandelspris avses varje cigarettprodukts
	högsta tillåtna detaljhandelspris, inklusive tobaksskatt och annan statlig
	skatt eller avgift. Detaljhandelspriset fastställs av tillverkaren eller hans
	representant eller, i fråga om cigaretter som importeras från tredjeland, av
	importören.
	Enligt gällande EG-regler har medlemsstaterna möjlighet att ta ut en
	minimipunktskatt på cigaretter som säljs till ett lägre pris än detaljhandels-
	priset på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin, förutsatt att
	denna punktskatt inte överskrider den punktskatt som tas ut på cigaretter i
	den mest efterfrågade priskategorin. Detta innebär att som mest får det skat-
	tebelopp som har fastställts för cigaretter i den mest efterfrågade priskate-
	gorin tas ut för cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris än dessa.
	Bestämmelsen skall ge medlemsstaterna en bättre möjlighet att lösa pro-
	blem med priskrig eller en dramatiskt ökad tillgång på billiga cigaretter på
	marknaden.
	Sedan den 1 mars 2003 tas en minimipunktskatt ut för lågpriscigaretter
	i Sverige. Regeringen fastställer senast den 30 november det innevarande
	året den mest efterfrågade priskategorin av cigaretter och den minimipunkt-
	skatt som skall tas ut det nästkommande kalenderåret. Den mest efterfrå-
	gade priskategorin av cigaretter har för 2005 fastställts till 38,50 kr per
	förpackning med 20 cigaretter och minimipunktskatten till 86 öre per ciga-
	rett. Priset på denna kategori cigaretter har därefter höjts och är i dag
	40 kr. När regeringen föreslog ett införande av en sådan minimipunktskatt
	bedömde regeringen att det då inte var lämpligt att fastställa minimipunkt-
	skatten till 100 % med hänsyn till att en sådan höjning av punktskatten på
	lågpriscigaretter skulle kunna öka risken för smuggling av cigaretter (prop.
	2002/03:1, bet. 2002/03:FiU1, rskr. 2002/03:24). Vid en förnyad samlad
	bedömning finner regeringen dock skäl för att minimipunktskatten bör
	höjas till 100 % av den punktskatt som tas ut på cigaretter i den mest
	efterfrågade priskategorin. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari
	2006.
	För att höjningen av minimipunktskatten skall få fullt genomslag redan
	från den 1 januari 2006 föreslår regeringen att minimipunktskatten för år
	2006, med undantag från de regler som normalt gäller för fastställande av
	denna, skall fastställas till 98 öre per cigarett.
	Skatten på röktobak (rulltobak och piptobak) är för närvarande 630 kr
	per kg medan skatten på cigaretter i den fastställda mest efterfrågade priska-
	tegorin i dag, omräknad till kronor per kg, uppgår till 1 272 kr per kg.
	Den relativt låga skatten på röktobak är inte motiverad av folkhälsoskäl.
	Regeringen föreslår därför att skatten på röktobak höjs något till 770 kr
	per kg fr.o.m. den 1 januari 2006.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Den svenska tobaksmarknaden har under de senaste åren väsentligt förändrats genom bl.a. införandet av lågpriscigaretter och olika förpackningsstorlekar för cigaretter. Regeringen har därför för avsikt att framöver göra en översyn av beskattningsreglerna, särskilt vad gäller cigaretter.

Motionerna

I Moderaternas motion Fi258 yrkandena 44 och 45 av Lennart Hedquist m.fl. (m) föreslås att riksdagen fattar beslut om en reformering av cigarettbeskattningen som innebär bibehållen skattenivå, maximerad styckeskatt i enlighet med EU:s regelverk samt ett nytt beräkningssystem utan eftersläpandeeffekter för den mest efterfrågade priskategorin. Vidare föreslås att skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr/kg.

Också i Kristdemokraternas motion Fi321 yrkande 32 av Per Landgren m.fl. (kd) föreslås att skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr/kg.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot regeringens förslag om höjning av minimiskatten på cigaretter till 100 % och anser att höjning av skatten på röktobak till 770 kr per kg är välavvägd. Utskottet är således inte berett att tillstyrka motionsförslagen om en längre gående höjning i denna del.

När det gäller motionsförslaget om en reformering av beskattningsreglerna för cigaretter framgår det av propositionen att regeringen har för avsikt att framöver göra en översyn av beskattningsreglerna särskilt vad gäller cigaretter. Bakgrunden är att den svenska tobaksmarknaden har förändrats under de senaste åren genom bl.a. införandet av lågpriscigaretter och olika förpackningsstorlekar för cigaretter. De frågor som motionären tar upp har enligt utskottets mening samband med denna problematik. Enligt utskottets mening bör resultatet av regeringens arbete avvaktas.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandena.

46 Handelsgödsel och bekämpningsmedel

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om avskaffad skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 4 (c).

Bakgrund

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes båda 1984. Gödselmedelsskatten är 1,80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om en återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket via ett särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet återförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder. Skatten på bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja en hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen.

Motionerna

I Moderaternas motioner Fi258 yrkandena 7 och 8 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och MJ441 yrkandena 2 och 3 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl.

(m) avskaffas skatten på handelsgödsel och skatten på bekämpningsmedel den 1 januari 2006.

Också i Centerpartiets motion Fi296 yrkande 9 av Jörgen Johansson m.fl. (c) avskaffas skatten på bekämpnings- och gödselmedel.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening utgör skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel viktiga styrmedel inom jordbruket och bidrar till att minska växtnäringsförluster och dämpa riskerna med användningen av bekämpningsmedel. Återförd skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel har vidare förstärkt jordbruksnäringens insatser för bl.a. forskning, information, utbildning, rådgivning och utvecklingsarbete för att främja en hållbar produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stöd lämnas bl.a. till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket, minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet samt till djurhälsoområdet.

Från 2005 kommer miljö- och landsbygdsprogrammet att förstärkas genom s.k. modulering, dvs. överföring av EU-medel från produktionsstöd till miljö- och landsbygdsprogrammet, med utbetalning först 2006. Den nationella medfinansieringen av EU-medlen sker genom en återföring av skatten på handelsgödsel.

Utskottet är inte berett att slopa dessa skatter och avstyrker därför motionerna.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

47 Sänkt reklamskatt

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om sänkt reklamskatt och höjda återbetalningsbelopp. Utskottet avstyrker motionsförslagen om tillkännagivande om reklamskattens avskaffande.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Bakgrund

1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.

Regeringen uttalade i proposition 1997/98:150 att man anser att reklamskatten bör avskaffas. Man konstaterade dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker föreslogs ett avskaffande av reklamskatten i denna del. Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades den 1 januari 1999.

Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/01:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 35) att reklamskatten på annonser i allmän nyhetstidning sänks från 4 % till 3 % av beskattningsvärdet och att reklamskatten i övrigt sänks från 11 % till 8 % av beskattningsvärdet fr.o.m. den 1 januari 2006. Beloppet av den skattepliktiga omsättning som berättigar till återbetalning av reklamskatt för dagspress respektive populär- eller fackpress höjs från 12 respektive 6 miljoner kronor för helt år till 50 respektive 10 miljoner kronor för helt år från samma tidpunkt. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2006.

Regeringen anför att frågan om reklamskattens avskaffande prioriterats i budgetberedningen 2002, 2003 och 2004 men att regeringen då, med beaktande av de budgetpolitiska målen, funnit att förutsättningar för finansiering av reklamskattens avskaffande, alternativt stegvisa avskaffande, inte förelåg. Regeringen har vid årets budgetberedning funnit att förutsättningar nu föreligger för finansiering av ett första steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten. Regeringen föreslår därför att reklamskatten sänks och återbetalningsbeloppen höjs. Förslaget medför att antalet skattepliktiga tidningar klart minskar.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motioner Fi258 yrkande 14 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Kr281 yrkande 14 av Kent Olsson m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma till riksdagen med en redovisning av hur reklamskatten skall avskaffas senast i samband med regeringens ekonomiska vårproposition 2006.

Ytterligare yrkanden om att reklamskatten skall avskaffas framställs i motionerna Fi233 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m), Fi247 av Inger René (m), Fi301 yrkande 1 av Johnny Gylling (kd), Sk283 yrkandena 1 och 2 av Ulf Sjösten (m), Sk335 av Jeppe Johnsson (m), Sk301 av Christer Winbäck (fp), Fi231 av Claes Västerteg (c) och Fi269 yrkande 1 av Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (c).

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar regeringens förslag om att ytterligare ett steg nu kan tas i avskaffandet av reklamskatten och har inte någon invändning mot utformningen av de förändringar som regeringen föreslår.

När det gäller frågan om att omedelbart avskaffa reklamskatten eller att hos regeringen begära besked om när reklamskatten kommer att avskaffas kvarstår utskottet vid sin uppfattning att reklamskatten bör avskaffas och att avvecklingen bör fortsätta när det statsfinansiella utrymmet medger det.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna.

48 Mervärdesskatten på resor, drivmedel, tidskrifter och kultur

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om sänkt mervärdesskatt för resor och drivmedel, höjd mervärdesskatt på tidskrifter och om en översyn av mervärdesskatten inom kulturområdet.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).

Bakgrund

Riksdagen har under hösten 2001 beslutat att sänka mervärdesskatten på böcker och tidskrifter från 25 % till 6 % fr.o.m. den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12).

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi258 yrkande 46 av Lennart Hedquist m.fl. (m) att mervärdesskatten på personbefordran höjs till 12 %.

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Kristdemokraterna lägger i motion Fi321 yrkandena 14, 15 och 37 av Per Landgren m.fl. (kd) fram flera förslag som rör mervärdesbeskattningen. Motionärerna anför att gränsdragningarna för den lägre mervärdesskatten inom kulturområdet medför att entréavgifter till olika kultur- och nöjesevenemang kommer att beskattas olika och de föreslår att regeringen får i uppdrag att utreda hur kulturmomsen generellt skall kunna sänkas till 6 %. Motionärerna anför vidare att de står bakom beslutet att sänka mervärdesskatten på böcker till 6 %. De anser emellertid inte att det är lika angeläget med sänkt moms på tidskrifter och de föreslår därför att mervärdesskatten på tidskrifter återställs till 25 %. Slutligen föreslår motionärerna att mervärdesskatten på bensin och diesel sänks från 25 % till 12 % för att på det sättet dämpa effekterna på svenska konsumenter av det fluktuerande världsmarknadspriset på drivmedel.

Utskottets ställningstagande

Den lägre mervärdesskattesatsen om 6 % för personbefordran infördes den 1 januari 2001 för att balansera den kostnadsökning inom kollektivtrafiken och anan yrkesmässig personbefordran som annars skulle ha uppkommit i anslutning till den höjning av dieselskatten som då genomfördes. Utskottet är inte berett att tillstyrka att skattesatsen för personbefordran nu återställs till 12 %.

En översyn av de konkurrens- och avgränsningsproblem som skapas av differentierade skattesatser inom bl.a. kulturområdet har nyligen genomförts av Mervärdesskatteutredningen. I delbetänkandet Enhetlig eller differentierad mervärdesskatt (SOU 2005:57) redovisas resultatet av denna genomgång. Utredningens rekommendation är att det fortsatta utredningsarbetet inriktas på en övergång till en enda enhetlig skattesats. Betänkandet är för närvarande föremål för remissbehandling. Utskottet ser mot denna bakgrund inte något som helst skäl för riksdagen att rikta tillkännagivanden till regeringen om behovet av en översyn av de reducerade skattesatserna på kulturområdet.

Mervärdesskattesatsen för tidskrifter bestämdes till 6 % i anslutning till att skattesatsen för böcker sänktes till denna nivå. Enligt utskottets mening talar såväl det kulturpolitiska syftet som administrativa och praktiska skäl för att både böcker och tidskrifter bör ingå i området med reducerad mervärdesskatt. Området har utformats i nära anslutning till det utrymme som finns i punkt 6 i bilaga H till sjätte mervärdesskattedirektivet. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka en ändring av denna gränsdragning.

Förslaget om en sänkning av mervärdesskatten på bensin och diesel i syfte att minska genomslaget i Sverige av de internationella prisvariationerna är enligt utskottets mening svårt att genomföra utan att hamna i konflikt med EU:s regler. Drivmedel ingår nämligen inte som ett av de möjliga områdena för låg mervärdesskatt i bilaga H till det sjätte direktivet. Detta är dock inte avgörande för utskottets ställningstagande. Utskottet anser i stället att det över huvud taget inte är lämpligt att använda reduce-

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

rade mervärdesskattesatser i syfte att påverka prisbilden för de bränslen som ingår i energiskattesystemet, handeln med utsläppsrätter och systemet med elcertifikat.

Utskottet avstyrker med det anförda de nu aktuella motionsyrkandena.

49 Stöd för konvertering från direktverkande elvärme

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker att stödet för konvertering från direktverkande elvärme krediteras på skattekonto.

Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 33) att ett investeringsstöd för konvertering från direktverkande elvärme i bostadshus införs. Stödet ges till ägare av småhus, flerbostadshus samt bostadsanknutna lokaler och tillgodoförs ägaren genom kreditering på skattekonto.

Motionerna

I Moderaternas och Folkpartiets motioner Fi275 yrkande 2 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Fi258 yrkande 29 delvis av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi241 yrkande 16 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) och N436 yrkande 20 av Eva Flyborg m.fl. (fp) yrkar motionärerna att regeringens förslag avslås.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot förslaget om att det planerade stödet för konvertering från direktverkande elvärme krediteras på skattekonto. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

50 Stöd vid konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker att stödet för konvertering från oljeuppvärmning krediteras på skattekonto.

Jämför avvikande mening 1 (m).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Budgetpropositionen

Regeringen aviserar att ett stöd vid konvertering från oljeuppvärmning i bostadshus kommer att införas och att även detta stöd skall tillgodoföras ägaren genom kreditering på skattekonto. För åtgärden avsätts en årlig ram om 100 miljoner kronor för åren 2006–2010. Inom denna ram skall rymmas ett stöd på 10 miljoner kronor för solvärme.

Motionen

I Moderaternas motion Fi258 yrkande 29 delvis av Lennart Hedquist m.fl.

(m) motsätter sig motionärerna det planerade stödet.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot att det planerade stödet för konvertering från oljeuppvärmning krediteras på skattekonto. Utskottet avstyrker det aktuella motionsyrkandet.

51 Stöd för att stimulera forskning och utveckling i företagssektorn

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet har ingen invändning mot att det planerade stödet för att stimulera forskning och utveckling i företagssektorn krediteras på skattekonto.

Jämför avvikande meningarna 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen anför att det enligt regeringens mening bör införas ett särskilt stöd för att stimulera forskning och utveckling i företagssektorn. Stödet bör utgå efter ansökan som prövas och beslutas av en myndighet med särskild kompetens att göra bedömningar inom området forskning, utveckling och produktutveckling, och tillgodoföras stödmottagaren genom en kreditering på dennes skattekonto. Det är Verket för innovationssystem, Vinnova, alternativt Verket för näringslivsutveckling, Nutek, som kommer i fråga för att pröva och besluta om stödet. För stödet avsätts fr.o.m. 2007 och framåt en årlig kostnadsram om 200 miljoner kronor. Den närmare utformningen av stödet kräver en fortsatt beredning men regeringen avser att utforma ett förslag om stöd för stimulans av forskning och utveckling i företagssektorn med inriktning att det skall kunna börja tillämpas under 2007.

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

Motionerna

I Kristdemokraternas och Centerpartiets motioner Fi321 yrkande 35 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi293 yrkande 13 av Maud Olofsson m.fl. (c) motsätter sig motionärerna att det planerade stödet införs.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte någon invändning mot att det planerade stödet för att stimulera forskning och utveckling i företagssektorn krediteras på skattekonto. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

52 Kreditering på skattekonto

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att en rad stöd som krediteras på skattekonto skall avskaffas.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Motionerna

Moderata samlingspartiet föreslår i motion Fi258 av Lennart Hedquist m.fl. (m) att en rad stödformer som krediteras på skattekonto skall avskaffas. Yrkandena gäller stödet för källsorteringslokaler (yrkande 12), anställningsstödet (yrkande 22), miljöförbättrande installationer i småhus (yrkande 27 och 48), stödet för investeringar i hyres- och studentbostäder (yrkande 43) och stödet för miljöinvesteringar i offentliga lokaler (yrkande 49).

Folkpartiet föreslår i motion MJ526 yrkande 3 av Marie Wahlgren m.fl. (fp) att stödet för källsorteringslokaler avskaffas.

I Kristdemokraternas motion Fi321 av Per Landgren m.fl. (kd) avskaffas en rad stödformer. Yrkandena gäller stödet för källsorteringslokaler (yrkande 25), stödet för investeringar i hyres- och studentbostäder (yrkande 36), anställningsstödet (yrkande 42) och stödet för bredbandsinstallationer (yrkande 41). Även i motion Bo338 yrkande 5 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd) föreslås att den tillfälliga investeringsstimulansen vid byggande av mindre hyresbostäder och studentbostäder avvecklas.

Centerpartiet lägger i motion Fi293 av Maud Olofsson m.fl. (c) fram förslag om att avskaffa investeringsstödet för källsorteringslokaler. (yrkande 14), anställningsstödet för långtidsarbetslösa (yrkande 11) och det planerade stödet för plusjobb (yrkande 12).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Utskottets ställningstagande

De stödformer som motionärerna föreslår avskaffade har införts vid olika tillfällen och med skilda motiveringar. Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa stöd slopas och avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena.

53 Statsbudgetens inkomstsida – en ny struktur

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ny struktur för statsbudgetens inkomstsida.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 11) att skatter skall redovisas mot inkomsttitel det år till vilket intäkten hänför sig. Vid inkomstberäkningen skall en justering ske för bl.a. uppbörds- och betalningsförskjutningar så att redovisningen av summan av skatterna alltjämt blir kassamässig.

Enligt bestämmelserna i 10 § första stycket lagen (1996:1059) om statsbudgeten skall avräkning mot inkomsttitlar för skatt göras det budgetår då betalning erhålls, dvs. kassamässigt. Denna redovisningsprincip innebär betydande nackdelar. Om skatter i stället redovisas intäktsmässigt skulle redovisningen ge riksdagen bättre information om utvecklingen av de olika skatteslagen. Detta är viktigt för att riksdagen skall kunna följa upp effekterna av de skatteregler som den har beslutat om. En intäktsmässig redovisning medför också att det blir lättare att se sambandet mellan å ena sidan utvecklingen av skatteintäkterna och å andra sidan den makroekonomiska utvecklingen (t.ex. timlön, sysselsättning) och ändrade skatteregler. Redovisningen bör också ge riksdagen information om hur uppbörds- och betalningsförskjutningar påverkar de kassamässiga inkomsterna och därmed statens lånebehov.

Enligt 10 § fjärde stycket lagen om statsbudgeten finns en möjlighet för riksdagen att besluta att redovisning mot en inkomsttitel skall göras på annan grund. För de inkomsttitlar som avser skatter och som redovisas under inkomsttitel 1 000 Skatter m.m. bör, av skäl som anförts ovan, riksdagen besluta att redovisning mot inkomsttitel skall ske det år till vilken inkomsten hänför sig.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets uppfattning har den nya strukturen för statsbudgetens inkomstsida flera fördelar. Informationen om utvecklingen av de olika skatteslagen blir mer lättillgänglig och det blir lättare att följa sambandet mellan regelförändringar och inkomsternas utveckling. Det blir också lättare att se sambandet mellan å ena sidan skatteintäkternas utveckling och å

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

andra sidan den makroekonomiska utvecklingen (t.ex. timlön, sysselsättning) och ändrade skatteregler. Redovisningen ger också information om hur uppbörds- och betalningsförskjutningar påverkar de kassamässiga inkomsterna och därmed statens lånebehov.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en ny struktur på statsbudgetens inkomstsida.

54 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns och avstyrker följaktligen godkännande av Moderaternas, Folkpartiets, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 12) att riksdagen godkänner att statsbudgetens inkomster för 2006 beräknas till 746 551 828 kr, varav 678 539 693 från inkomsttiteln Skatter m.m.

Enligt bestämmelser i 9 kap. 3 § regeringsformen skall riksdagen som ett led i budgetregleringen bestämma till vilka belopp statsinkomsterna skall beräknas. Statsbudgetens inkomster består av skatter, inkomster i statens verksamhet, inkomster av försåld egendom, återbetalning av lån, kalkylmässiga inkomster och bidrag från EU. Den beräkningen är baserad på de makroekonomiska förutsättningar som gäller för budgetförslaget och de skatteregler m.m. som avses gälla under 2006 samt de nya principerna för redovisning av statsbudgetens inkomstsida.

Motionerna

Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och

Centerpartiet begär i sina partimotioner godkännande av sina respektive inkomstberäkningar. Sådana yrkanden framställs i motionerna Fi240 yrkande 5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Fi241 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi321 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi243 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c).

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten har utskottet tillstyrkt regeringens förslag och godtagit de bedömningar och övriga ställningstaganden som regeringen redovisat och avstyrkt de förslag som lagts fram av Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraternas och Centerpartiet.

När det gäller beskattningen av avfall som förbränns har utskottet ansett att planerna på ett ikraftträdande den 1 januari 2006 är mycket ambitiösa och har för egen del gjort bedömingen att inkomstberäkningen bör lämna utrymme för ett senare ikraftträdandedatum.

Utskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns med den ändring som föranleds av utskottets ställningstagande ovan och avstyrker godkännande av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi240 yrkande 5, Fi241 yrkande 5, Fi321 yrkande 1 och Fi243 yrkande 7.

UTGIFTSRAMAR

1 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utskottets delförslag i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för 2006 och preliminär utgiftsram för 2007 och 2008 samt avstyrker motionsförslag om större respektive mindre ramar.

Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).

Budgetpropositionen

Utgiftsområdet omfattar Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheterna. Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. Ytterligare en myndighet med verksamhet inom detta politikområde är Kustbevakningen (utgiftsområde 6), som har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss.

Kronofogdemyndigheternas organisation har utretts. I budgetpropositionen för 2005 aviserade regeringen att exekutionsväsendets indelning i regioner skulle upphöra den 1 januari 2006, i enlighet med ett förslag om en rikstäckande myndighet som framställts av en särskild utredare i slutet av 2003. Enligt utredarens förslag skall den rikstäckande kronofogdemyndigheten vara fristående från Skatteverket och befrias från vissa uppgifter av borgenärskaraktär, samtidigt som stödfunktioner bl.a. på IT-området skall utnyttjas av båda myndigheterna. Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skall fortsätta det arbete som inletts med att utveckla samverkan mellan myndigheterna när det gäller gemensamt stöd, dvs. drift och utveck-

2005/06:SkU1y	UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN
	ling av IT-stöd samt administrativt stöd. Vidare avser regeringen att sna-
	rast lägga fram förslag till de lagändringar som krävs för genomförandet
	av förändringar i Kronofogdemyndigheternas organisation. Med hänsyn
	tagen till de kostnader som bildandet av en från Skatteverket helt fri-
	stående myndighet skulle medföra, anser regeringen att ansvaret för admi-
	nistrativ ledning och styrning av Kronofogdemyndigheternas verksamhet
	liksom hittills bör ligga på Skatteverket. Därigenom säkerställs att resur-
	serna för inte minst IT-stöd även fortsättningsvis kan utnyttjas gemensamt.
	Det finns skäl att närmare överväga vilka särskilda arrangemang i fråga
	om lednings- och styrningsfunktionerna, samt förändringar avseende arbets-
	uppgifter av borgenärskaraktär, som kan behövas för att uppnå de fördelar
	som utredarens förslag om en från Skatteverket helt fristående myndighet
	innebär. Samtidigt skall det säkerställas att sambandet mellan de olika sta-
	dierna i indrivningsverksamheten beaktas i indrivningsarbetet. Regeringen
	bedömer att förslag till nödvändiga lagändringar kan läggas fram under
	budgetperioden.
	Regeringen föreslår att riksdagen skall besluta om en utgiftsram för
	utgiftsområdet på 9 222 miljoner kronor för 2006 och godkänna en preli-
	minär utgiftsram för 2007 på 9 348 miljoner kronor och för 2008 på
	9 251 miljoner kronor.
	I jämförelse med anvisade medel för 2005 ökar ramen för utgiftsområ-
	det med 416 miljoner kronor 2006. Skatteverkets anslag ökas genom att
	myndigheten tillförs 225 miljoner kronor i syfte att förbättra skattekontrol-
	len och i ökad utsträckning åtgärda felaktigheter och fusk. Denna åtgärd
	beräknas även medföra en lika stor ökning av anslaget 2007 i förhållande
	till tidigare beräknade anslagsmedel. Satsningen är en del i regeringens
	åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. Regeringen anser det vidare nöd-
	vändigt med en förstärkt gränskontroll för att bekämpa den illegala inför-
	seln av narkotika, alkohol och tobak samt för att i övrigt förstärka
	brottsbekämpningen. Anslaget till Tullverket ökas därför med 25 miljoner
	kronor för 2006. Den förstärkta gränskontrollen beräknas även medföra en
	motsvarande ökning av Tullverkets anslag för 2007. Slutligen beräknas
	utgiftsområdet öka till följd av förändrad pris- och löneomräkning.
	De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att
	berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste
	regelsystem. I det löpande arbetet skall myndigheterna kontinuerligt arbeta
	för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmän-
	het och företag skall förbättras. Myndigheterna skall sträva efter att
	minska antalet fel hos allmänhet och företag. Av stor betydelse är att myn-
	digheterna kan få dessa grupper att känna förtroende för rättssäkerheten
	och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed
	öka och förekomsten av fel minska. Myndigheterna skall underlätta för all-
	mänhet och företag att göra rätt för sig. Därvid bör myndigheterna se till
	att de regelverk som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som
	möjligt. En förutsättning för att uppnå detta är en väl utvecklad dialog

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

2005/06:SkU1y

med allmänhet och företag. Myndigheterna skall tillhandahålla en god och kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta leda till att felen, liksom fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag, minskar. Kontrollverksamheten skall göras mer träffsäker och myndigheterna skall utifrån riskbedömningar besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. Skatteverket skall arbeta förebyggande och underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Myndigheten skall även fortsättningsvis prioritera skattekontrollen. Kontrollen skall i första hand inriktas mot företag vilka hanterar stora skatteunderlag och mot internationella transaktioner samt ekonomisk brottslighet. Exekutionsväsendet skall prioritera verksamheten i enlighet med den fastställda indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen skall prioritera insatser mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak.

Motionerna

I Moderata samlingspartiets motion Fi240 yrkandena 6 och 9 delvis av Fredrik Reinfeldt m.fl. föreslås att utgiftsramarna för de nu aktuella åren minskas i förhållande till regeringens förslag med 65 miljoner kronor, 70 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor. Förslaget innebär minskade anslag till Skatteverket och Kronofogdemyndigheterna. Minskningen av Skatteverkets anslag motiveras av att partiet i andra sammanhang föreslår att flera administrativt tunga skatter avskaffas, t.ex. förmögenhetsskatten och reklamskatten. För Kronofogdemyndigheternas del motiveras en neddragning av anslagsnivån med att dessa myndigheter bör ha som mål att öka effektiviteten utöver regeringens bedömning. Förslaget innebär vidare ökade anslag till tullen. Ökningen är 50 miljoner kronor för vart och ett av de tre åren. Motiveringen är att tullen fyller en viktig funktion i brottsbekämpningen, inte minst när det gäller narkotika och att tullens verksamhet skall finansieras via anslag och inte delvis genom att offentligrättsliga medel tas i anspråk.

I Folkpartiet liberalernas motion Fi241 yrkandena 9 delvis, 10 delvis och 12 delvis av Lars Leijonborg m.fl. föreslås utgiftsramar som är 35 miljoner kronor större än vad regeringen föreslagit för år 2006 och 2007, och 34 miljoner kronor större för år 2008. Folkpartiets större utgiftsramar används till en ökning av Tullverkets anslag med 50 miljoner kronor årligen i syfte att effektivisera narkotikabekämpningen, samtidigt som Kronofogdemyndigheternas anslag minskas med 15 miljoner kronor för år 2006 och 2007 samt med 16 miljoner kronor för år 2008.

I Kristdemokraternas motion Fi242 yrkandena 5 och 7 delvis av Göran Hägglund m.fl. föreslås utgiftsramar som är lägre än vad regeringen föreslagit för utgiftsområdet. Enligt förslaget minskas utgiftsramen för 2006 med 395 miljoner kronor, för 2007 med 635 miljoner kronor och för 2008 med 645 miljoner kronor. Förslaget innebär minskade anslag till Skatteverket under de aktuella åren med 380, 620 respektive 630 miljoner kronor. Anslagsminskningen motiveras med myndighetens minskade kostnader till

2005/06:SkU1y

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN

följd av höjd förmånsrätt för bankernas företagsinteckningar samt avskaffande av såväl avdragsmöjligheter som fastighetstaxering. Vidare görs en minskning av anslaget till Kronofogdemyndigheterna med 15 miljoner kronor årligen.

Centerpartiet föreslår i motion Fi243 yrkande 3 delvis av Maud Olofsson m.fl. besparingar på Skatteverket och Kronofogdemyndigheterna. Minskningen av anslaget till Skatteverket motiveras med att den s.k. akademikersatsningen i myndigheten inte bör genomföras.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till ramar för utgiftsområdet och de förändringar däri som fyra partier föreslår framgår av följande tabell.

Ramar för utgiftsområde 3

Miljoner kronor

År	Prop.	(m)	(fp)	(kd)	(c)
2006	9 222	–65	+35	–395	–240
2007	9 348	–70	+35	–635	–60
2008	9 251	–76	+34	–645	–65

Utskottet konstaterar att Skatteverket, Kronofogdemyndigheterna och Tullverket på ett positivt sätt bidrar till att uppfylla målet för politikområdet. Förbättringar har genomförts som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Förutsättningar finns för att förbättra verksamheten ytterligare och att bättre utnyttja de resurser som står till myndigheternas förfogande. Skatteverket bör även fortsättningsvis utnyttja de möjligheter som den nya organisationen ger för att säkerställa en hög effektivitet, inte minst för en förbättrad kontroll. Inom indrivningsverksamheten är det viktigt att arbetet med den fastställda indrivningspolicyn fortsätter och att hanteringen av nya gäldenärer prioriteras. Enligt utskottets mening är det förebyggande arbetet riktat till ungdomar också mycket angeläget. Fusk med internationell anknytning bör bekämpas genom en ökad samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Tullverkets ansträngningar med att effektivisera verksamheten när det gäller den brottsbekämpande verksamheten och att förbättra servicen till företag och allmänhet bör fortsätta.

I jämförelse med anvisade medel för 2005 föreslår regeringen en ökad ram för utgiftsområdet med 416 miljoner kronor 2006. Skatteverket tillförs ytterligare resurser i syfte att förbättra skattekontrollen och i ökad utsträckning åtgärda felaktigheter och fusk. Det ökade anslaget utgör samtidigt en del av regeringens åtgärdspaket för att få ned arbetslösheten. Insatser görs också för en effektivare bekämpning av smuggling genom att Tullverkets anslag ökas. Utskottet anser att utgiftsramen är väl avvägd och har inget att erinra mot de överväganden som ligger till grund för förslaget. Detsamma gäller regeringens förslag till preliminär utgiftsram för 2007 och 2008. Enligt utskottets mening tillgodoser förslaget väl behovet av ett effek-

UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN	2005/06:SkU1y
tivt arbete mot skattefusk och annan brottsbekämpande verksamhet. Utskot-
tet har ovan avvisat oppositionspartiernas förslag om avvecklad fastighets-
skatt och förmögenhetsskatt och motsätter sig följaktligen de
administrativa besparingar på Skatteverket som oppositionen lägger till
grund för sina alternativa utgiftsramar. Med det anförda tillstyrker utskot-
tet regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Stockholm den 27 oktober 2005
På skatteutskottets vägnar
Susanne Eberstein
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Susanne Eberstein (s), Gunnar
Andrén (fp), Ulla Wester (s), Lennart Hedquist (m), Per-Olof Svensson
(s), Per Landgren (kd), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Jörgen
Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Britta
Rådström (s), Fredrik Olovsson (s), Per Rosengren (v), Laila Bjurling (s)
och Åke Bergbäck (fp).

2005/06:SkU1y

Avvikande meningar

1.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (m)

Lennart Hedquist (m), Ulf Sjösten (m) och Stefan Hagfeldt (m) anför:

Skattefrågor och inkomstberäkning

Moderaterna har tillsammans med Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet tagit initiativet till Allians för Sverige och för ett maktskifte 2006. Den samsyn som våra partier har om den politiska inriktningen i stort ligger till grund för våra förslag.

Sverige står inför betydande utmaningar. Nära en och en halv miljon vuxna går inte till jobbet en vanlig dag eller arbetar mindre än de skulle önska. Allt färre arbetstimmar blir utförda och allt färre väljer att starta och driva företag.

Det privata företagandet är centralt för samhällets utveckling. Vårt välstånd och möjligheterna att få fler människor tillbaka i arbete bygger på att fler entreprenörer kan och vill driva företag och engagera sig som arbetsgivare. Det måste därför bli mer lönsamt att arbeta, mer lönsamt att anställa och enklare för den som förlorat jobbet att ta sig tillbaka till arbetsmarknaden.

Vi har enats om ett program för arbete som på allvar tar itu med Sveriges utmaningar och föreslår reformer som innebär att alla samhällets insatser inriktas mot samma mål: fler jobb och fler människor i arbete.

Moderaterna vill genomföra en skattereform som stimulerar till och gör det lättare att leva på eget arbete framför att vara försörjd genom olika transfereringar och försäkringar. För att få störst effekt på arbetsutbudet bör reformen inriktas mot att sänka trösklarna för att gå från frånvaro på heltid till deltidsarbete. Att göra det mer lönsamt att deltidsarbeta jämfört med att inte arbeta alls kan åstadkommas på främst två sätt. För det första kan marginalskatten sänkas betydligt i den lägre delen av inkomstskalan. För det andra kan ett beloppsmässigt arbetsavdrag för låga arbetsinkomster införas. I det sistnämnda alternativet minskas inte marginalskatten, men tröskeleffekten av att gå från bidrag till arbete reduceras. Tyngdpunkten ligger på att minska tröskel- och marginaleffekterna för låg- och medelinkomsttagare.

Ett särskilt jobbavdrag införs i syfte att göra det mer lönsamt att arbeta och att gå från bidragsförsörjning till försörjning genom eget arbete. Avdraget är på 31 500 kr och stiger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. Åren 2007 och 2008 utvidgas avdraget till högre skikt. Jobbavdraget uppgår till minst 45 miljarder kronor, och i det första steget sänks inkomstskatterna med 37 miljarder kronor. Den sammantagna effekten på de offentliga finanserna 2008 beräknas uppgå till 53 miljarder kronor.

AVVIKANDE MENINGAR	2005/06:SkU1y
Förslaget innebär att alla som arbetar får en omfattande skattesänkning.
För det första slopas skatten helt för låga inkomster. Därutöver sänks skat-
ten påtagligt för övriga inkomstlägen. Låg- och medelinkomsttagare som
arbetar deltid, oftast kvinnor, får betydande skattesänkningar.
Vi är övertygade om att de åtgärder vi föreslår kommer att stimulera
sysselsättningen och tillväxten. Därmed kommer också de offentliga finan-
serna att förstärkas. Det är vår uppfattning att ytterligare åtgärder för att
förbättra förutsättningarna för sysselsättning och tillväxt måste genomföras.
Därför är såväl ytterligare sänkningar av inkomstskatterna, t.ex. att
avskaffa värnskatten, som förbättringar av företagsbeskattningen och andra
åtgärder för att stärka företagsklimatet angelägna.
Vi föreslår vidare en särskild skattereduktion för föräldern med lägst för-
värvsinkomst i familjen när denne börjar arbeta efter att ha varit föräldrale-
dig och den andre föräldern tar över och är föräldraledig. För att
skattereduktionen skall falla ut skall den andra föräldern ta ut föräldrapen-
ning minst en månad i sträck. Om den andra föräldern tar ut hel föräldra-
penning får den förälder som arbetar och har lägst inkomst en
skattereduktion och därmed inkomstförstärkning på 3 000 kr per månad.
Om den andra föräldern tar ut halv föräldrapeng blir skattereduktionen
1 500 kr per månad. En skattereduktion av det slag vi föreslår gynnar
främst dem med lägre inkomster. De ekonomiska möjligheterna för män
att ta ut föräldraledighet skulle öka, och de ekonomiska incitamenten för
kvinnor att delta i yrkeslivet förbättras. Då det främst är kvinnors förvärvs-
arbete som skulle öka bidrar förslaget till att minska löne- och karriärskill-
naderna mellan män och kvinnor.
En förutsättning för att många kvinnor skall kunna öka den betalda
arbetstiden är att de arbetar mindre hemma. Det samhällsekonomiskt mest
effektiva sättet är att underlätta för hushållen att i större utsträckning köpa
olika tjänster som i dag utförs utan betalning. På så sätt skapas en ny
arbetsmarknad, och den i dag värdefulla men obetalda arbetstiden får ett
pris. Det höga skattetrycket gör emellertid att endast ett fåtal har råd att
anlita ”vit” hjälp för att sköta vardagsnära sysslor.
För att underlätta vardagen och förbättra förutsättningarna för en ökad
kvinnlig förvärvsfrekvens vill vi moderater och Allians för Sverige sänka
skatten på hushållstjänster. Alliansen vill införa en skattereduktion med
50 % på utgifter för arbetskostnader upp till 100 000 kr. Detta innebär att
den maximala skattelättnaden kan uppgå till 50 000 kr per år. Förslaget
omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa
tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn från och till dagis eller
motsvarande. Materialkostnader omfattas inte. Vad gäller utförare av tjäns-
terna omfattar förslaget företag och personer med F-skattsedel. På kort sikt
kommer detta att bidra till att göra en i dag betydande svart arbetsmarknad
vit. Detta betyder att de som i dag jobbar svart, främst kvinnor, får avtal-
senlig lön, rätt till olika förmåner och försäkringsskydd. Dessutom kom-
mer sysselsättningen att stiga och de offentliga finanserna att stärkas.

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

Företagarens och entreprenörens förmåga att skapa måste stå i centrum för företagspolitiken. Lyckade innovationer ger en ekonomisk avkastning som lockar andra att följa efter i innovatörens fotspår. Aktivt företagande är inte bara en förutsättning för samhälleligt välstånd; det är också ett uttryck för individuellt självförverkligande, en individuell skaparkraft som inte får motarbetas av politiska beslut.

En politik för företagande krävs för att stimulera tillväxt, men en politik för företagande är också en politik för frihet. Fritt företagande ger möjlighet för enskilda att få utlopp för skaparlust, viljan att prova något nytt och viljan att ta risker. Tillväxt kan därför på många sätt beskrivas som högst personlig eller som resultatet av varje människas vilja att förbättra sitt eget liv.

Ett gott företagsklimat i allmänhet och ett mycket gott små- och nyföretagarklimat är nödvändigt för att vi skall kunna dra nytta av de möjligheter som globaliseringen ger och möta de utmaningar den ställer oss inför. Villkoren för företagen måste vara minst lika goda i Sverige som i andra länder. Företagsklimatet måste förbättras genom en ny skattepolitik för företag och företagare.

Alliansen föreslår att det krångliga regelverket (3:12) för fåmansbolagen ändras så att det inte missgynnar eget företagande. Regeringen kommer i slutet av oktober att föreslå vissa förändringar i beskattningen av fåmansbolag. Av lagrådsremissen framgår att dessa förändringar kommer att bli otillräckliga. Vi avser att gå längre och återkommer med den exakta utformningen i anslutning till regeringens proposition. Vi anslår utöver regeringens förslag 0,9 miljarder kronor 2006.

Vår politik gör det lättare att anställa, men nya och växande företag måste också ha tillgång till kapital. Skatter och regler som minskar tillgången på riskkapital bör därför förändras. Förmögenhetsskatten skadar kapitalbildningen av flera skäl. Beskattningen av förmögenheter gör att förekomsten av s.k. affärsänglar, dvs. personer som med eget kapital finansierar entreprenörer, begränsas. Förmögenhetsskatten driver också kapital utomlands och riskerar på så vis att minska tillgången på riskvilligt kapital i Sverige. Eftersom vissa former av tillgångar, t.ex. konst och antikviteter, i praktiken är undantagna från förmögenhetsskatten gynnar skatten också improduktiva investeringar framför investeringar i företag. Slutligen gör de många kryphålen i beskattningen att förmögenhetsskatten är en orättvis skatt.

Vi föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas under nästa mandatperiod och halverar skattesatsen från 1,5 % till 0,75 % redan år 2006.

Ett nytt exempel på de problem förmögenhetsskatten skapar är att Skatteverket har börjat upptaxera företagare för ”överskottslikviditet” som man anser sig ha upptäckt i företagen. Följden har blivit att det råder stor osäkerhet om vad som gäller för enskilda företag och företagare. Vi anser att ett omedelbart klarläggande måste göras som innebär att företagets behov av sin ”överskottslikviditet” normalt skall godtas samt att sådan ”överskottslikviditet” i så fall endast skall kunna utgöras av delar av eller hela

AVVIKANDE MENINGAR

2005/06:SkU1y

andelen tillskjutet kapital, och inte i något fall över huvud taget skall kunna utgöras av i företaget upparbetat kapital. Det måste nämligen anses orimligt att medel som genererats i bolagssektorn och som inte omedelbart behövs där skall beskattas hos bolagets ägare. När beskattning sker bör den latenta skatteskuld som finns vid ett eventuellt uttagstillfälle beaktas. Riksdagen bör fatta beslut om den lagändring som behövs.

Vi föreslår att ett riskkapitalavdrag införs för att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital. Utformningen av riskkapitalavdraget kommer att redovisas senare. Kapitalförsörjningen förbättras genom införande av en möjlighet till uppskjuten kapitalvinstbeskattning för delägare i fåmansaktiebolag som säljer ett företag. Uppskov ges för kapitalvinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat företag.

En viktig del av vår ekonomiska politik är att vi säger nej till regeringens företagsfientliga förslag. Det gäller t.ex. den föreslagna höjningen av fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar, som har en direkt negativ effekt på framför allt mindre företag. Den negativa effekten torde dessutom vara störst i glesbygd, där behovet av transporter är större. Detsamma gäller förslaget till en särskild skatt på flygbiljetter, som vi därför avvisar.

Vi föreslår att den räntebeläggning som införts för periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta även andra obeskattade reserver. Ett fribelopp på 10 miljoner kronor införs. Detta fribelopp skall omfatta alla obeskattade reserver inklusive periodiseringsfonder, vilket kommer att medföra en lättnad jämfört med gällande regler på ca 400 miljoner kronor. För större företag leder förslaget till ökade statliga skatteintäkter på 1,4 miljarder kronor.

Anställning i nya och växande företag underlättas genom sänkta arbetsgivaravgifter, och nystartsjobb införs för att ge dem en chans som under lång tid varit arbetslösa, sjukskrivna, förtidspensionerade eller socialbidragsberoende.

Många människor är beroende av bil för att kunna ta sig till och från sitt arbete. Detta gäller särskilt i glesbygd där alternativa färdsätt ofta saknas. Resekostnaderna utgör inte sällan en betydande kostnad för intäktens förvärvande. Detta gäller i särskilt hög grad nu när bensinpriserna stigit kraftigt till nya rekordnivåer. För att underlätta transporter och stimulera flexibiliteten vill vi sänka skatten på bensin och diesel med 15 respektive 30 öre per liter. Därtill vill vi höja reseavdraget till 20 kr per mil. På så sätt gynnas rörlighet och möjligheterna att arbeta och verka i hela Sverige.

Fastighetsskatten är orättvis och uppmuntrar till ökad skuldsättning. Flitiga människor, inte sällan äldre, som avstått från konsumtion och i stället sparat för att få en tryggare ålderdom straffbeskattas. I kombination med förmögenhetsskatten blir situationen bekymmersam och för många ohållbar. Den fasta egendomen är ofta ett hushålls största investering och sparande. Huset och dess värde är för många det som skall trygga ålder-

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

dom och kunna fungera som skydd vid oväntade händelser. Nya skattehöjningar står nu för dörren redan nästa år. Återigen kommer taxeringsvärdena att skrivas upp med tvåsiffriga tal, vilket väntas medföra en betydande ökning av skatteintäkter, trots regeringens alla dämpnings- och begränsningsregler.

Vi moderater vill på sikt avskaffa fastighetsskatten. Detta måste emellertid ske stegvis av statsfinansiella skäl. Som ett första omedelbart steg föreslår vi att det samlade skatteuttaget för småhus begränsas genom att införa ett tak för hur hög skatten kan bli. Som högst skall skatten vara 80 kr per kvadratmeter värdeyta (ungefär lika med boyta) och 2 kr per kvadratmeter tomt, dock maximalt 5 000 kr för tomten. Därtill inleder vi en avveckling genom att sänka skattesatsen med 0,1 procentenhet 2007. Förslaget innebär att skatteuttaget från hushållen hålls oförändrat under budgetperioden. Fastighetsskatten på hyresfastigheter sänks med 0,1 procentenhet 2008 och schablonintäkten avskaffas.

Som ett led i finansieringen av jobbavdraget och sänkta företagsskatter är Allians för Sverige överens om att skärpa beskattningen på vissa områden. För det första föreslår alliansen att vissa avdrag endast skall tillåtas i den kommunala beskattningen. Detta innebär exempelvis att ett visst reseavdrag blir lika mycket värt i kronor för alla inkomsttagare med samma kommunalskatt. För det andra slopas den skattemässiga förmånen för personaldator. Slutligen höjs skatten på rulltobak. Skattereduktionerna för a- kasseavgift och avgift till fackförening slopas.

Ytterligare förändringar som finansierar våra förslag är en höjning av momsen på resor till 12 % och slopade skattelättnader för vindkraftverk och torv.

Regeringen måste snarast lägga fram förslag om ny alkoholbeskattning. Regeringens ”vänta och se”-politik har haft mycket negativa effekter på detta område. För att få en gynnsammare struktur på alkoholkonsumtionen i Sverige är det bl.a. angeläget med en sänkning av skatten på öl och vin. En sådan sänkning skulle också ha gynnsamma effekter på bekämpningen av den mycket omfattande illegala införsel av öl som sker till Sverige och som är till stort men för svensk bryggerinäring. Punktskattesystemet för beskattningen av cigaretter är ålderdomligt och krångligt och behöver reformeras.

Det är bra att regeringen sänker reklamskatten, men klarhet måste skapas om när denna skadliga skatt tas bort helt. En redovisning bör lämnas av regeringen i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2006.

Vägfinansieringsavgifter i olika former har, rätt använda, den fördelen att de tydligt kopplar byggandet av en väg till dess finansiering. Däremot får brukaravgifter inte användas som en straffskatt på bilismen i syfte att få bilister att avstå från nödvändiga biltransporter. Trängselskatten slopas.

AVVIKANDE MENINGAR

2005/06:SkU1y

De svenska jordbrukarna måste kunna konkurrera prismässigt och kvalitetsmässigt. Pålagor som drabbar näringen negativt och som vi nationellt har att besluta om bör minskas eller tas bort helt. De för Sverige unika produktionsmedelsskatterna på växtnäring och växtskydd bör således tas bort.

Vi avvisar en skatt på avfallsförbränning eftersom den leder till att avfall inte nyttjas på bästa sätt. Återvinning bör endast ske då det är ekonomiskt lönsamt. Ökad deponering på soptippar är direkt miljömässigt felaktigt. En mycket stor del av avfallet är plast eller organiskt material. Det är vidare en tämligen omöjlig uppgift att kontinuerligt mäta andelen fossilt avfall av det som går till förbränning. Avfall har alltid ett bränslevärde. Prisrelationen mellan energivärde och råvaruvärde bör vara avgörande för hur en restprodukt tas om hand.

Om den föreslagna förbränningsskatten på avfall genomförs blir den främsta effekten en höjning av sophämtningstaxan i berörda kommuner med 300–400 kr per hushåll. Det är alltså fråga om en regressiv skatt på övriga skatter som drabbar vanliga hushåll.

Vår lågskattepolitik innebär också att vi avskaffar en rad stöd som lämnas via skattekonto. Vi avvisar också förslagen om att subventionera konvertering av eluppvärmda och oljeuppvärmda hus. Vi motsätter oss höjningen av skatten på naturgrus.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Moderata samlingspartiets förslag.

Vi tillstyrker motionerna Fi225 yrkandena 1–3 av Hillevi Engström (m), Fi240 yrkandena 10 och 11 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Fi258 yrkandena 1–24, 26–32, 38–51 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Fi275 yrkandena 2–4 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Sk276 av Björn Hamilton (m), Sk283 yrkandena 1 och 2 av Ulf Sjösten (m), Sk335 av Jeppe Johnsson (m), Sk451 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c), Kr281 yrkande 14 av Kent Olsson m.fl. (m), T497 yrkandena 15 och 22 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), MJ441 yrkandena 2 och 3 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m), MJ522 yrkande 13 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), N302 yrkande 9 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m), N440 yrkande 3 av Per Bill m.fl.

(m) och tillstyrker delvis motion Fi233 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m), Sk379 av Per Rosengren m.fl. (v), Sk390 av Tomas Högström och Jan-Evert Rådhström (m) och Sk437 av Anna Lilliehöök och Anita Sidén (m).

Vi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi240 yrkande 5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m). Vårt förslag om ändrade regler vid förmögenhetsbeskattningen av överskottslikviditet innebär en marginell förändring av inkomsterna.

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Vi föreslår att flera administrativt tunga skatter avskaffas, exempelvis förmögenhetsskatten och reklamskatten. Mot den bakgrunden är det rimligt att minska anslaget till Skatteverket. Tullens anslag bör dock öka. Tullen fyller en viktig funktion i brottsbekämpningen, inte minst när gäller att bekämpa narkotikasmuggling. Tullens verksamhet skall finansieras via anslag och inte delvis genom att offentligrättsliga medel tas i anspråk. Sammantaget föreslår vi i enlighet med Moderata samlingspartiets partimotion Fi240 en ram för utgiftsområdet för 2006–2008 som är 65 miljoner kronor, 70 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor lägre än regeringen föreslagit.

2.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (fp)

Gunnar Andrén (fp) och Åke Bergbäck (fp) anför:

Skattefrågor och inkomstberäkning

Sverige behöver ett nytt och modernt skattesystem.

Detta måste ta till vara de krafter i samhället som bildar välstånd: Det måste löna sig att arbeta, att spara, att förkovra och utbilda sig, att ta risker, att våga bli företagare, och det måste löna sig att vara ärlig.

Sverige har de högsta skatterna i världen, vilket tillsammans med skatternas utformning på ett avgörande sätt påverkar människors beteenden och Sveriges möjligheter att hävda sig i den globala konkurrensen om investeringar och arbetstillfällen. Skatterna påverkar hur mycket människor väljer att arbeta och hur mycket de väljer att spara. Skatterna påverkar också hur många som väljer att starta företag och hur många som väljer att låta bli.

Syftet med 1991 års skattereform, som genomfördes i samarbete mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet, var att huvuddelen av alla inkomsttagare endast skulle betala kommunalskatt och att ingen skulle betala mer än 50 % i skatt.

Socialdemokraternas skattepolitik, som i allt väsentligt sedan 1995 har fått stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, har sedan dess förstört stora delar av reformen. De högsta marginalskatterna har höjts samtidigt som skattehöjningar i kommuner och landsting har flyttat de lägsta skatterna uppåt. Däremellan har ett lapptäcke av reduktioner, kompensationer samt upp- och nedtrappningar trasslat till skatteskalorna.

Folkpartiet vill ha en ny skattereform där enkelheten i skatteskalorna återställs och marginalskatterna sänks i alla inkomstlägen. I dag är många familjer beroende av tillskott i form av socialbidrag, bostadsbidrag m.m. Systemet är också sådant i dag att det lönar sig föga att arbeta mer för att komma bort från bidragsberoendet. Den enskilde får ofta ytterst lite mer kvar jämfört med om man fortsätter att leva helt eller delvis på bidrag.

AVVIKANDE MENINGAR	2005/06:SkU1y
Dessa förhållanden vill Folkpartiet motverka. En vanlig familj skall inte
vara beroende av bidrag. Skatter och avgifter skall vara så utformade att
det lönar sig att arbeta och att man kan leva på sin lön. Sänkta inkomst-
skatter för låginkomsttagare är ett sätt att hjälpa fler människor till arbete
så att färre än i dag fastnar i bidragsberoende och utanförskap.
För att det skall löna sig att arbeta både som företagare och som
anställd vill Folkpartiet – likt övriga partier i Allians för Sverige – införa
ett förvärvsavdrag, benämnt jobbavdrag. Avdraget skall medges mot
arbetsinkomster vid den kommunala inkomstbeskattningen.
Jobbavdraget är på 31 500 kr för år 2006 och stiger med 20 % av över-
skjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår
avdraget till 46 800 kr. År 2007 vidgas avdraget till högre inkomstskikt.
Avdraget skall inte påverka det kommunala skatteunderlaget.
Kostnaden för inkomstskattereformen beräknas till storleksordningen 37
miljarder kronor för det första steget och 45 miljarder kronor för det andra
steget.
För att delvis finansiera denna stora och viktiga sänkning av inkomst-
skatten har Folkpartiet och övriga partier i Allians för Sverige enats om
vissa begränsningar i avdragsmöjligheterna och en höjning av skatten på
rulltobak. Rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att endast
omfatta styrkta kostnadsersättningar. Rätten till avdrag för resor och dub-
belt boende begränsas till att gälla bara den kommunala beskattningen.
Samtidigt höjs det förvärvsrelaterade reseavdraget till 20 kr per mil. Avdra-
get för förmån av personaldator avskaffas. Skatten på rulltobak höjs till
1 339 kr per kilo. Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fack-
förening slopas.
Sammantaget bedömer Folkpartiet att dessa skatteförändringar stärker
den offentliga sektorns finanser med 6,7 miljarder kronor år 2006.
Den som tjänar mer kan också betala en större andel av sin inkomst i
skatt – men hälften räcker. Folkpartiet vill i enlighet med denna princip –
skatt efter bärkraft och förmåga – återgå till de riktlinjer för inkomstbeskatt-
ningen som bestämdes vid 1991 års skattereform – att de flesta skall
betala 30 % i skatt, och att ingen skall betala mer än 50 % av sin inkomst
i skatt.
Folkpartiet vill sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort den
av den socialdemokratiska regeringen 1995 införda värnskatten, nu som då
5 procentenheter. I Folkpartiets förslag avvecklas värnskatten 2007.
I dag betalar alltför många medelinkomsttagare statlig skatt, alltså drygt
hälften av en inkomstökning. Eftersom regeringen de senaste åren valt att
inte flytta upp brytpunkten för statlig skatt i takt med löneutvecklingen
hamnar alltfler inkomsttagare med även normala löneinkomster ovanför
brytpunkten. Folkpartiet vill att brytpunkten för statlig skatt skall flyttas
upp med den förväntade löneökningen varje år.

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

Det nya pensionssystemet innehåller tydliga drivkrafter till fortsatt förvärvsarbete. Möjligheten att stanna kvar i förvärvsarbete förlängdes år 2004 från 65 till 67 år. Det är enligt Folkpartiets mening en bra reform, som ger ökad valfrihet för den enskilde, tar till vara många äldres kunskaper och vilja att fortsätta arbeta och påtagligt gagnar Sverige som nation genom att landets samlade resurser utnyttjas bättre.

Arbetande pensionärer bör enligt Folkpartiets mening få bättre villkor. Regeringen lovade för sju år sedan att se över beräkningsschablonen bakom de nuvarande nivåerna på den särskilda löneskatten. Något resultat av denna översyn har inte redovisats för riksdagen. Beräkningar visar dock att den särskilda löneskatten skulle behöva sänkas till 9,83 %. Det är av både rättviseskäl och samhällsekonomiska skäl angeläget att den särskilda löneskatten sänks från år 2006.

Alltfler medborgare känner att de vill dela med sig av sitt välstånd. Dagligen får vi bevis på de enorma behov som finns i olika delar av vår värld. För att människor skall uppmuntras att dela med sig av sitt välstånd vill Folkpartiet införa en avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd.

Folkpartiet anser att Sverige behöver en ökad tillväxt för att människor skall få arbete. Det krävs bra förutsättningar för befintliga företag att växa och för nya att starta. Det är dags för en ny politik som stärker företagsamheten i Sverige.

De små företagen i landet står i allt större utsträckning för tillväxten, men många småföretagare går på knäna till följd av höga skatter, en tät regeldjungel och bristande förståelse hos regeringen för företagandets villkor.

Folkpartiet vill sänka skatten på sparande och investeringar. Allians för Sverige föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas under nästa mandatperiod. Redan 2006 halveras skattesatsen från 1,5 % till 0,75 %.

Ett nytt exempel på de problem förmögenhetsskatten skapar är att Skatteverket har börjat upptaxera företagare för vad som benämns ”överskottslikviditet”, en följd av framgångsrikt företagande; här handlar det inte om normala investeringar via annat ägarkapital. Följden har blivit att det råder osäkerhet om vad som gäller för enskilda företag och deras ägare, oftast ensamföretagare.

Folkpartiet anser att ett omedelbart klarläggande måste göras som innebär att företagets behov av sin likviditet normalt skall godtas samt att sådan – med ett oegentligt uttryck – ”överskottslikviditet” i så fall endast skall kunna utgöras av delar av eller hela andelen tillskjutet kapital. Därmed exkluderas i företaget upparbetat kapital. Det måste nämligen anses orimligt att medel som genererats i bolagssektorn, och som inte omedelbart behövs där för verksamheten, skall beskattas hos bolagets ägare. När beskattning sker bör den latenta skatteskuld som finns vid ett eventuellt uttagstillfälle beaktas.

AVVIKANDE MENINGAR	2005/06:SkU1y
Riksdagen bör enligt Folkpartiet, till undanröjande av nuvarande oklara
tolkningar av vad som gäller och som föranleder helt onödiga skattetvister
mellan enskilda och Skatteverket och belastar rättsapparaten, träffa beslut
om den lagändring som behövs.
Folkpartiet vill förbättra kapitalförsörjningen i företag genom införande
av en möjlighet till uppskjuten reavinstbeskattning för delägare i fåmansak-
tiebolag som säljer ett företag. Uppskov ges för reavinster upp till ett
belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investeras i ett nytt onoterat före-
tag. Folkpartiet beräknar att staten genom denna angelägna reform i väl-
ståndsbildande syfte går miste om en förväntad intäkt på ca 0,5 miljarder
kronor 2006.
För att ytterligare stimulera framväxten av privat investeringskapital före-
slår Folkpartiet – tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige –
att pengar anslås till ett riskkapitalavdrag för privatpersoner. Utformningen
av riskkapitalavdraget kommer att redovisas senare.
Aktieägande är missgynnat i förhållande till räntebärande investeringar
genom dubbelbeskattning. Det skapar inlåsningseffekter i aktiebolag. Det
svenska näringslivet ägs alltmer av institutioner och utländska ägare, något
som borde bekymra regeringspartiet och dess stödpartier men inte tycks
göra så.
Folkpartiet vill göra det gynnsammare för enskilda svenskar att äga
aktier och vill därför minska dubbelbeskattningen genom att sänka ägarnas
skatt på avkastningen. I ett första steg beräknar Folkpartiet att en lindring
av dubbelbeskattningen kommer att resultera i en minskad intäkt för staten
om 300 miljoner kronor för 2006.
Allians för Sverige föreslår att de s.k. 3:12-reglerna för fåmansbolag änd-
ras eftersom de missgynnar eget företagande. Regeringen har förutskickat
att den i slutet av oktober kommer att föreslå vissa förändringar i beskatt-
ningen av fåmansbolag. Av lagrådsremissen framgår att dessa förändringar
kommer att vara otillräckliga. Folkpartiet avser att gå längre och återkom-
mer med den exakta utformningen i anslutning till regeringens proposition.
Medel avsätts dock redan nu med 0,9 miljarder kronor för att möjliggöra
mer långtgående lindringar i beskattningen av fåmansföretag än vad reger-
ingen tycks syfta till i fråga om den planerade lättnaden i beskattningen av
fåmansbolagens ägare.
Tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige föreslår Folkpar-
tiet ett jobbavdrag även för näringsinkomster. Förvärvsavdraget för
näringsinkomster vid den kommunala beskattningen utformas på samma
sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster. Den minskade intäkten för sta-
ten för denna näringsinkomstreform beräknas uppgå till 1,2 miljarder
kronor år 2006 och 1,5 miljarder kronor för det andra steget.
För att företag skall kunna utvecklas även under perioder med tillfälligt
dålig lönsamhet är det viktigt att de har möjlighet att fondera vinster från
goda år.

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

Folkpartiet gick emot den räntebeläggning av periodiseringsfonderna som genomfördes vid årsskiftet 2004/2005, en del i finansieringen av avskaffandet av arvs- och gåvoskatten. Eftersom företagen avvecklat större delen av sina periodiseringsfonder är det nu för sent att återställa den försämringen. Folkpartiet tycker dock att det är viktigt att slå vakt om de små företagens möjligheter att fondera vinster som de kan använda för framtida investeringar. Allians för Sverige föreslår att den räntebeläggning som införts för periodiseringsfonder utsträcks till att omfatta även andra obeskattade reserver.

Folkpartiet föreslår också att ett fribelopp på 10 miljoner kronor införs. Detta fribelopp skall omfatta alla obeskattade reserver inklusive periodiseringsfonder. Denna åtgärd kommer att medföra en lättnad – jämfört med gällande regler – på ca 400 miljoner kronor. För större företag leder förslaget till ökade statliga skatteintäkter på 1,4 miljarder kronor. Sammantaget leder alltså förslagen till en förstärkning av det finansiella sparandet på ca 1 miljard kronor 2006.

Sysselsättningen kan bara öka varaktigt i Sverige om nya arbeten skapas i den privata sektorn. De skattesänkningar Folkpartiet föreslår på företagande för 2006 och de kommande åren, tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige, måste kompletteras med skattesänkningar som gör det lättare för dessa företag att också anställa.

Anställning i nya och växande företag underlättas genom sänkta arbetsgivaravgifter, och s.k. nystartsjobb införs för att ge den som varit arbetslös, sjukskriven, förtidspensionerad eller beroende av socialbidrag en chans. Arbetsgivaravgiften är för förtagaren en tung del av ersättningen till den anställde, låt vara att den enskilde arbetstagaren aldrig i sin hand får denna del av den ersättning för sitt arbete som han eller hon genererar. Det är bra att regeringen och dess stödpartier tycks ha förstått effekterna av höga arbetsgivaravgifterna, vilket framgår av de olika förslag till arbetsgivaravgiftsreduktioner som föreslås gälla i olika fall under 2006. Lägre arbetsgivaravgifter kommer att göra det lättare att anställa fler människor, inte minst inom tjänstesektorn.

Folkpartiet har länge pläderat för sänkta arbetsgivaravgifter eftersom vi är övertygade om att detta kommer att skapa fler arbetstillfällen. Tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige föreslår Folkpartiet en nedsättning av arbetsgivaravgifterna för alla företag som nyanställer. Tanken är att arbetsgivaren för varje nyanställd betalar bara pensionsavgift, men inte övriga avgifter, under det första året. År två nedsätts arbetsgivaravgiften med tre fjärdedelar, år tre med hälften och år fyra med en fjärdedel. Efter fyra år upphör nedsättningen. För att säkerställa att företag inte avskedar arbetskraft för att därefter omedelbart nyanställa utgår nedsättningen enligt vårt förslag endast till arbetsgivare som ökat det totala antalet anställda.

AVVIKANDE MENINGAR

2005/06:SkU1y

Folkpartiets förslag innebär en kraftig stimulans att nyanställa i framför allt små företag. Vi är övertygade om att vårt förslag – som är permanent

– skapar fler arbetstillfällen än regeringens förslag som bara gäller soloföretag och under en begränsad tid.

Undersökningar visar att 59 % av svenskarna är intresserade av att köpa hushållstjänster – om priset inklusive skatt hamnar på en nivå som är möjlig för vanliga hushåll att betala. Det finns alltså en marknad – men den måste göras laglig. Folkpartiet föreslår tillsammans med övriga partier i Allians för Sverige att en skattereduktion införs som omfattar hushållstjänster som utförs i hemmet, hushållens köp av externa tvätteritjänster samt hämtning och lämning av barn på dagis eller motsvarande.

Folkpartiet vill avskaffa fastighetsskatten. Det finns ingen likvid avkastning innan fastigheten säljs, och fastighetsskatten strider därför mot de grundläggande principerna om att skatt skall tas ut efter bärkraft, av den som har likvida medel att betala med, och att det skall gå att påverka hur mycket skatt man betalar. Avvecklingen av fastighetsskatten kommer att ta tid eftersom staten gjort sig beroende av inkomsterna.

Folkpartiet föreslår att borttagandet av fastighetsskatten påbörjas den 1 januari 2006. Skattesatsen på småhus sänks från 1,0 till 0,85 procentenheter 2006 och till 0,8 procentenheter 2007. Skatten på flerfamiljshus sänks från 0,5 till 0,35 procentenheter 2006 och vidare till 0,3 procentenheter 2007 då allmän fastighetstaxering av sådana hus äger rum.

Mot bakgrund av de mycket höga taxeringshöjningar som många fastigheter drabbas av från den 1 januari 2006 godtar Folkpartiet tills vidare regeringens förslag till utökade begränsningsregler vid beräkningen av maximal fastighets- och förmögenhetsskatt. Samtidigt noterar vi att den andel boende (ägare) som kommer att omfattas av begränsningsreglerna efter 2006 års höjningar av taxeringsvärden och höjningen av begränsningsregeln från 5 till 4 % av den högsta andel av inkomsterna som någon skall behöva betala i fastighets- och förmögenhetsskatt ökar från dagens ca 119 000 personer till hela 202 000. Att så många fastighetsägare omfattas av begränsningsreglerna utgör i sig ett närmast skrämmande bevis för orimligheten i fastighetsbeskattningens utformning.

Folkpartiet anser – i likhet med vad som anförs i motion Fi258 – att schablonbeskattningen av bostadsrättsföreningen bör avskaffas från 2008. Det är angeläget att detta ges regeringen till känna även om beslutet inte påverkar statsbudgeten för år 2006.

Regeringen har föreslagit att skatt på flygresor införs – eller med utskottsmajoritetens eleganta formulering ”bör kunna träda i kraft” – den 1 maj 2006.

Folkpartiet har inte, mot bakgrund av vad som blev känt genom regeringens förslag i budgetpropositionen för 2006, haft anledning att motsätta sig en sådan skatt, i den mån den utformas på ett sätt som gör att den inte allvarligt drabbar landsdelar som är särskilt beroende av flygtrafiken för näringslivet och andra väsentliga kommunikationer.

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

Under utskottets behandling av regeringens förslag har emellertid framkommit att frågan om införande av flygskatt inte beretts på ett sätt som gör att utskottet borde ställa sig bakom förslaget.

Det framgår bl.a. av utskottets formulering att det ”inte har någon invändning mot att flygskatten utformas som en skatt på transporterade passagerare eller på antal passagerarplatser”. Men detta är ju ett faktiskt besked att det kan bli hur som helst med skatten. Det är självfallet helt oacceptabelt att acceptera att det införs en skatt som man inte känner till hur den skall utformas.

Under beredningen av regeringens förslag till införande av flygskatt har det i skatteutskottet också framgått att regeringen ännu inte vet vilken utformning skatten skall ha. Frågan är inte bara föremål för beredning i Regeringskansliet utan utreds fortfarande – att hantera en skattefråga på det sättet är helt oacceptabelt och sprider ett löjets skimmer inte bara över regeringen utan också över skatteutskottets majoritet som accepterar att under dessa betingelser biträda införandet av en skatt vars verkningar man inte vet något om.

I själva verket är det helt avgörande för många flyglinjers bärkraft hur skatten utformas. När Folkpartiet – under allmänna motionstiden – inte motsatte sig skattens införande, trots många tvivel, kunde vi inte ens i våra vildaste fantasier föreställa oss att underlaget för skatten var så vagt, för att inte säga obefintligt.

Om skatten blir en fast avgift per försåld biljett eller en schablonskatt på antalet passagerarplatser, är helt avgörande för återverkningarna. Det är möjligt att fullsatta plan till Mallorca och/eller på sträckan Stockholm–Göte- borg eller Stockholm–Malmö kan bära en sådan biljettskatt. Men för glest trafikerade linjer på små flygplatser – ofta kommunalt stödda – kan en passagerarplatsskatt betyda indragna linjer eller rent av nedlagda linjer med svåra återverkningar för det lokala näringslivet. I denna del är regeringens oklarhet ett allvarligt hot mot stora delar av svenskt regionalt näringsliv.

Samtidigt ser vi att en passagerarplatsskatt – alltså baserad på antalet avgångar och antalet platser i planen, inte antalet sålda biljetter – i praktiken blir en ny kommunal utgift, alltså en övervältring av kostnader på kommuner som äger kommunala flygplatser. Det är också oklart vad myndigheten Luftfartsverket anser om denna nya skatt.

Förslaget att införa flygskatt uppvisar alltså vid närmare granskning sådana brister att ett införande av denna i enlighet med regeringens bristfälliga förslag utgör ett allvarligt hot mot stora delar av det flyg som betjänar befolkningssvaga delar av vårt land och som lastar över kostnader till kommuner som äger eller driver flygplatser.

För att komma till rätta med de globala miljöproblemen och samtidigt inte snedvrida konkurrensen vill Folkpartiet arbeta för att införa en gemensam koldioxidskatt inom EU, i förlängningen globalt. Svenska miljö- och

100

AVVIKANDE MENINGAR

2005/06:SkU1y

energiskatter skall utformas på ett sådant sätt att svenska företag klarar av den internationella konkurrensen samtidigt som de stimuleras att arbeta för en bra miljö.

Folkpartiet strävar efter att all verksamhet som bidrar till växthuseffekten träffas av ekonomiska styrmedel och vill därför avskaffa undantagen från koldioxidskatt. Energiskattesystemet måste vara enkelt, överskådligt och långsiktigt hållbart utan en mängd undantag.

Med nuvarande skadliga politik riskerar ett snabbt avskaffande av undantagen att drabba industrin orimligt hårt. Därför låter Folkpartiet – med hänsyn just till att företagen skall kunna behålla arbetskraften – undantagen kvarstå tills vidare med avsikten att fasa ut dem på sikt i takt med att Folkpartiets energipolitik får genomslag.

Folkpartiet avvisar däremot den föreslagna nedsättningen av koldioxidskatten för den sektor som har fått utsläppsrätter.

Folkpartiet anser också att nedsättningen av energiskatt och koldioxidskatt på torv skall avskaffas.

I detta sammanhang måste noteras att elbeskattningen har en utfornming som gör att den är oöverskådlig och konsumentprishöjande på ett sätt som inte är godtagbart. Man kan ta som exempel priset på ytterligare en kilowattimme producerad i någon av våra kärnkraftsreaktorer. Skattepålägget blir bara i 2006 års budget flerfaldigat:

•Höjd effektskatt.

•Höjning av energiskatten på el med 0,6 öre per kWh och indexuppräkning av elskattesatserna med 0,1 öre per kWh.

•Elleverantörernas egenförbrukning görs skattepliktig.

•Mervärdesskatt läggs ovanpå summan av ovanstående.

Beslutet att göra elleverantörernas egenförbrukning skattepliktig framstår som logiskt men får självfallet följden att den ökade skattebördan vältras över på andra konsumenter – plus moms.

Folkpartiet anser att man inte bör införa beskattning på avfallsförbränning om det inte finns miljömässiga skäl. Folkpartiet anser att sådana skäl föreligger när det gäller att säkerställa en minskning av utsläppen av växthusgaser. Det är också viktigt att skatten kopplas till mängden lämnat avfall så att uppkomsten av sopor verkligen minskar. En skatt får emellertid inte heller motverka energiutvinning när detta är den uppenbart bästa hanteringen av avfallet. Kraftvärmeproduktionen bör inte missgynnas.

Kärnkraften bör enligt Folkpartiet utnyttjas för elproduktion under hela sin tekniska och ekonomiska livslängd. Tron att kärnkraften skulle vara ”slut” 2010 har visat sig vara grundlös. I princip går det att byta ut de flesta delar i en kärnkraftsreaktor under mycket lång tid. I dag bedömer elproduktionsbranschen att en kärnkraftsreaktor har en ekonomisk livslängd på ca 60 år.

Effektskatten på elektricitet framställd av kärnkraft – utöver att vara världsunik – snedvrider konkurrensen mellan olika energislag och gynnar icke önskvärda energislag såsom fossila bränslen. Folkpartiet accepterar

101

2005/06:SkU1y	AVVIKANDE MENINGAR
	inte den här typen av godtyckliga extraskatter på vissa företag, och Folk-
	partiet avvisar regeringens förslag om en höjning. Effektskatten bör på ett
	par års sikt fasas ut.
		Regeringens förslag om sänkt reklamskatt är ett steg i rätt riktning –
	men otillräckligt för att uppfylla riksdagens begäran vid sex tillfällen om
	att reklamskatten skall avskaffas. Folkpartiet anser fortfarande att reklam-
	skatten bör tas bort helt och hållet.
		Folkpartiet anser slutligen att försöket med trängselskatter i Stockholm
	skall avbrytas.
		Den särskilda lag – lagen om statlig trängselskatt (2004:629) – som möj-
	liggör denna helt partipolitiskt maktmotiverade skatt bör upphävas från
	den 1 januari 2006.
		Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning
	av skattepolitiken som överensstämmer med Folkpartiet liberalernas förslag.
		Vi tillstyrker motionerna Fi236 av Martin Andreasson m.fl. (fp), Fi241
	yrkandena 15–17 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi281 yrkande 6 av Karin
	Pilsäter m.fl. (fp), Fi317 yrkandena 1–8, 11–14 och 16 av Lars Leijonborg
	m.fl. (fp), Sk451 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd, c), MJ394 yrkande
	30 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), MJ526 yrkande 3 av Marie Wahlgren
	m.fl. (fp), N436 yrkandena 7 och 20 av Eva Flyborg m.fl. (fp) och T498
	yrkande 2 av Karin Pilsäter och Mia Franzén (fp) och tillstyrker delvis
	motionerna Sk301 av Christer Winbäck (fp) och Sk379 av Per Rosengren
	m.fl. (v).
		Folkpartiet står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion
	Fi241 yrkande 5 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).
		Folkpartiets förslag om ändrade regler vid förmögenhetsbeskattningen
	av verksamhetsgenererad likviditet (s.k. överlikviditet) innebär en margi-
	nell förändring av inkomsterna.
	Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
	Folkpartiet anser i enlighet med folkpartiets partimotion Fi241 att ramarna
	för utgiftsområdet bör vara 35 miljoner kronor större än vad regeringen
	föreslagit under åren 2006 och 2007 och 34 miljoner kronor större under
	år 2008.
		De ytterligare medel folkpartiet vill anvisa skall användas för att effekti-
	visera tullens narkotikabekämpning.
	3.	Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (kd)
		Per Landgren (kd) anför:

Skattefrågor och inkomstberäkning

Syftet med skatter måste vara det gemensamma bästa. Skatter fungerar som medel att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt att styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar rikt-

102

AVVIKANDE MENINGAR

2005/06:SkU1y

ning. Det föreligger ett ansvar från statsmakternas sida att med respekt för grundläggande etiska värden och skatterättsliga principer skapa ett moraliskt legitimt skattesystem. Detta ansvar måste kombineras med ett gott förvaltarskap och solidaritet, för att medborgare i sin tur genom statens goda exempel skall uppmuntras att svara med solidaritet och en god skattemoral.

Vi vill medverka till en tydligare moralisk dimension i skattepolitiken och menar att både det totala skattetrycket och enskilda skatter med avseende på konstruktion och nivå måste vara såväl skatterättsligt som moraliskt legitima. Ett osammanhängande skattesystem och illegitima skatter riskerar att undergräva skattemoralen. Ur ekonomisk synvinkel riskerar dessutom skatter att allvarligt försämra ekonomins funktionssätt och leda till ett osunt ekonomiskt beteende. En egentligen fullständigt självklar föresats är också att alla heltidsarbetande måste kunna leva på sin egen lön. Av dessa nämnda orsaker fordras ytterst välgrundade och välavvägda beslut inom skatteområdet. Strävan måste vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.

Kristdemokratisk ekonomisk politik tar utifrån förvaltarskapstanken sin utgångspunkt i en social och ekologisk marknadsekonomi. Förvaltarskapstanken betonar människans personliga och gemensamma ansvar för sig själv, sina medmänniskor, efterkommande generationer samt för den fysiska livsmiljön. Marknadsekonomins civilrättsliga grundval är frivilliga, ofta informella, avtal mellan självständiga aktörer. Hederlighet och personligt ansvarstagande är därför viktiga fundament, som underlättar ekonomins funktionssätt genom att hålla nere transaktionskostnaderna vid handel av varor och tjänster, som i sin tur leder till ökad effektivitet i ekonomin. En väl fungerande marknadsekonomi bygger på ett samhälle med en grundläggande etisk samsyn och förutsätter stabila spelregler.

En fri marknadsekonomi garanterar inte en ekologiskt hållbar utveckling, utan måste styras av ett miljömässigt ansvarstagande, där ett skattesystem som tar ekologisk hänsyn är en viktig del. En fri marknadsekonomi kan av sig själv inte heller skapa en acceptabel inkomstfördelning och trygghet för alla. Därför är det nödvändigt att utveckla system såväl inom ett land som mellan länder för att åstadkomma resursöverföringar. Även här är skattesystemet ett viktigt instrument. En marknadsekonomi baserad på etiska principer och styrd av ekologiska och sociala hänsyn är den bästa grunden för ett gott samhälle.

Det är ett viktigt mål för en kristdemokratisk politik att utforma skatterna så att så många som möjligt, enskilda och familjer, skall kunna leva på sin lön. En heltidsanställd person skall inte behöva vara beroende av bidrag för att få hushållsekonomin att gå ihop. Om detta skall bli möjligt måste beskattningen, inte minst av låg- och medelinkomsttagarna, kraftigt reduceras. Därför föreslår vi en rad åtgärder på skattepolitikens område som gör att inkomsttagare får behålla en större del av sin lön och därmed får möjlighet att påverka och få kontroll över sin ekonomiska situation. De

103

2005/06:SkU1y	AVVIKANDE MENINGAR
	val människor vill göra, exempelvis att öka eller minska sin arbetstid,
	skall inte påverkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga reg-
	ler, dvs. marginaleffekterna måste minska.
	Tillsammans med övriga partier inom Allians för Sverige föreslår vi ett
	generellt jobbavdrag som gör det möjligt för löntagare att behålla mer av
	sin lön och som minskar bidragsberoendet. Dessutom föreslås att ett mot-
	svarande förvärvsavdrag för näringsinkomster införs. Jobbavdraget medges
	mot arbetsinkomster vid den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget
	är på 31 500 kr och stiger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet
	31 600–108 000 kr. Över detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. År
	2007 utvidgas avdraget till högre inkomstskikt. Avdraget skall inte
	påverka det kommunala skatteunderlaget.
	Personer som gått i pension bör få ett kraftigt höjt grundavdrag om
	5 000 kr per år fr.o.m. 2006.
	Tillsammans med övriga partier inom Allians för Sverige förordar Krist-
	demokraterna att rätten till avdrag för övriga utgifter begränsas till att
	endast omfatta styrkta kostnadsersättningar och att rätten till avdrag för
	resor och boende begränsas till att endast omfatta den kommunala beskatt-
	ningen. Samtidigt höjs reseavdraget till 20 kr per mil. Avdraget för förmån
	av personaldator avskaffas, och skattereduktionerna för a-kasseavgift och
	avgift till fackförening slopas.
	En fjärdedel av värnskatten kan slopas från år 2007. Kristdemokraterna
	anser att värnskatten, som enligt tidigare utfästelser från regeringen skulle
	vara tillfällig, måste avskaffas på sikt. Skattereformens mål om enkelhet
	och en maximal marginalskatt på 50 % bör återställas. Avdragsrätten för
	pensionssparande sänks. Samtidigt bör en avdragsrätt för gåvor till ideella
	organisationer införas upp till ett belopp motsvarande 0,25 prisbasbelopp
	per år från den 1 januari 2006.
	Ett kraftfullt avdrag för hushållsnära tjänster bör införas. Ett sådant
	avdrag skulle innebära en sanering av den nuvarande, till stor del svarta,
	sektorn för hushållstjänster och skapa såväl riktiga jobb som ökade möjlig-
	heter för människor att styra över sin egen tid. Avdraget skall uppgå till
	50 % av arbetskostnaden för hushållstjänster, upp till ett maximalt belopp
	om 100 000 kr.
	Vår principiella kritik mot fastighetsbeskattningen tar sin utgångspunkt i
	övertygelsen att alla skatter måste vara begripliga, upplevas som rättvisa
	och därmed ha en moralisk och politisk legitimitet. Fastighetsskatten står
	genom sin konstruktion i konflikt med såväl äganderätten som den sociala
	och skatterättsliga principen om skatt efter bärkraft. Den statliga fastighets-
	skatten kan inte heller motiveras utifrån intresseprincipen, eftersom det
	inte finns någon som helst koppling mellan å ena sidan den skatt man
	tvingas betala och å andra sidan någon form av förmån eller nyttighet man
	har som fastighetsägare.

104

AVVIKANDE MENINGAR

2005/06:SkU1y

Vi står fast vid att den statliga fastighetsskatten bör slopas helt för småhus och bostadshyreshus (hyresrätter och bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler samt industrienheter. Reformen bör delvis finansieras genom att kommunerna ges rätt att ta ut en avgift för de kostnader man har som direkt härrör till de fastigheter som finns i kommunen. Kommunerna får rätt att ta ut en låg fast avgift per småhus, per bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler och industrienheter. Den totala kommunala avgiften får inte överstiga kommunernas självkostnader för gator/vägar och parkeringar, räddningstjänst samt fysisk planering. Därför sätts ett tak för den kommunala fastighetsavgiften på 2 800 kr per år för småhusen. Denna kostnad är lägre än det golv som gäller för begränsningsregeln för fastighetsskatten. I vårt system kommer ingen att behöva betala mer än 2 800 kr per år. För hyreshusenheterna bör avgiften högst uppgå till ett belopp motsvarande 900 kr per lägenhet och år.

Ett viktigt motiv för en kommunal fastighetsavgift är det incitament kommunerna på sikt får för utveckling av infrastrukturen, ett offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. När även företagssektorns lokaler och industrier utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna, blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala näringslivet och för nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna genom en kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som i vissa kommuner är omfattande, men som inte genererar några kommunala intäkter i dagens system. Därtill blir det även logiskt att höja kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder från 20 % till 30 %. Den s.k. uppskovsregeln vid försäljning behålls, men uppskov tillåts för endast halva reavinsten. Detta leder till en dämpning av prishetsen i attraktiva områden samtidigt som den av Kristdemokraterna föreslagna fastighetsskattereformen får en rimlig finansiering.

Tillsammans med övriga allianspartier förespråkar vi ett avskaffande av förmögenhetsskatten under nästa mandatperiod och en halvering av skattesatsen från 1,5 % till 0,75 % för år 2006. Dessutom anser vi att regeringen måste utreda hur en tidsbegränsad amnesti kan införas så att så mycket kapital som möjligt placeras i Sverige.

105

2005/06:SkU1y	AVVIKANDE MENINGAR
	behövs där skall beskattas hos bolagets ägare. När beskattning sker bör
	den latenta skatteskuld som finns vid ett eventuellt uttagstillfälle beaktas.
	Riksdagen bör fatta beslut om den lagändring som behövs.
	För att delvis finansiera slopandet av förmögenhetsskatten kan vi tänka
	oss en något höjd bolagsskatt, dvs. skatten på företagens faktiska vinster.
	Vi gör bedömningen att den nuvarande förmögenhetsskatten i kombination
	med nuvarande dubbelbeskattning är väsentligt mer skadlig för ekonomin
	och utvecklingskraften i vårt land än en liten höjning av bolagsskatten. En
	höjning från 28 % till 30 % innebär att bolagsskatten ändå kommer att
	tillhöra Europas lägsta.
	Det behövs nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra
	företag. De s.k. 3:12-reglerna bör enligt allianspartierna ändras så att de
	inte missgynnar eget företagande. Medel avsätts för att gå 0,9 miljarder
	längre än regeringen när det gäller den planerade lättnaden i beskattningen
	av fåmansbolagens ägare.
	Vi föreslår att det införs ett riskkapitalavdrag. Personer som köper nyemit-
	terade aktier i onoterade bolag skall ha möjlighet till en skattereduktion
	(riskkapitalavdrag). Avdrag skall få göras mot inkomst av kapital likaväl
	som mot inkomst av tjänst.
	Tillsammans med övriga allianspartier föreslår vi förbättringar i kapital-
	försörjningen genom införande av en möjlighet till uppskjuten reavinstbe-
	skattning för delägare i fåmansbolag som säljer ett företag. Uppskov ges
	för reavinster upp till ett belopp av 5 miljoner kronor om vinsten investe-
	ras i ett nytt onoterat företag.
	Riskkapitalavdraget kompletteras med etableringskonton. Att öppna ett
	etableringskonto innebär enligt vad som anförs i motionen att man kan
	sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart. Ett etableringskonto
	skulle kunna locka mindre riskbenägna att starta eget. För vissa grupper,
	så som invandrare, ungdomar och kvinnor, kan det många gånger tyvärr
	vara svårt att få banklån. För dem kan etableringskonto vara ett bra alter-
	nativ.
	Tillsammans med övriga allianspartier föreslår vi att räntebeläggningen
	av periodiseringsfonder utsträcks till att även omfatta andra obeskattade
	reserver. Ett fribelopp på 10 miljoner kronor, som omfattar alla obeskat-
	tade reserver inklusive periodiseringsfonder, införs. Jämfört med gällande
	regler innebär detta en lättnad på omkring 400 miljoner kronor, samtidigt
	som förslaget leder till ökade statliga skatteintäkter på 1,4 miljarder kronor.
	Regeringens förslag att skattebelägga flygresor framstår som mycket
	olämpligt bl.a. av regionalpolitiska skäl, innebär ett dråpslag för näringsli-
	vet och är dessutom inte färdigberett av regeringen. Förslaget bör därför
	avslås.
	Energibeskattningen skall utformas så att miljöbelastande energislag
	beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion
	och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och
	premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skat-

106

AVVIKANDE MENINGAR	2005/06:SkU1y
ten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp
och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är
ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för en skatteväxling
som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett
stort handelsutbyte. En ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan bli
kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda
skatter på t.ex. energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sve-
rige. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning så att den
potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal mil-
jöpåverkan. I nuläget är det inte lämpligt med ytterligare skattehöjningar
på energi och miljöstörande utsläpp. Regeringens förslag om höjd ener-
giskatt bör avslås. Samtidigt bör dieselskatten sänkas till 1 kr per liter för
jord- och skogsbruksmaskiner.
Någon beskattning av avfall som förbränns bör inte införas. En sådan
skatt på energi framstår som olämplig, och förslaget är dessutom inte fär-
digberett av regeringen.
Koldioxidskattebefrielsen för torv bör avskaffas.
Gällande införselkvoter för privatpersoners import av alkohol gör det
helt omöjligt att föra en effektiv alkoholpolitik. Införselkvoterna bör sän-
kas för att stoppa den alkoholflod som rinner in i Sverige. Sverige måste
verka för att alkoholfrågan skall bli en folkhälsofråga i stället för som nu
enbart en jordbruksfråga och en handelsfråga. Införselkvoterna sänks till
1 liter starksprit, 5 liter vin och 15 liter starköl.
Skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kilo.
Vi återställer mervärdesskatten på tidskrifter till 25 %. Vi står bakom
beslutet att sänka bokmomsen till 6 % men anser det inte lika angeläget
med sänkt moms på tidskrifter. Kristdemokraterna eftersträvar en så likfor-
mig beskattning som möjligt och föreslår att regeringen bör låta utreda hur
kulturmomsen skall kunna sänkas till 6 % generellt. När det gäller mom-
sen på drivmedel anser vi att måttet nu är rågat för vad hushållen klarar
av och orkar med. För att dämpa effekterna av de fluktuerande världsmark-
nadspriserna minskas momsen på drivmedel från 25 % till 12 %.
De av regeringen aviserade satsningarna på utbildningsvikariat inom
offentliga sektorn och anställningsstöd bör inte genomföras. Skattestödet
för bredbandsinstallationer avskaffas, liksom den tillfälliga skattestimulan-
sen för källsortering.
När det gäller reklamskatten anser vi att det är av yttersta vikt att fria
svenska medier skall kunna verka under fria ekonomiska förutsättningar
som stimulerar utbudet av journalistiskt material. Att ett av riksdagen fat-
tat beslut ignoreras av regeringen i en så viktig fråga är allvarligt. Reger-
ingen bör snarast verkställa det av riksdagen tidigare fattade beslutet och
återkomma till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas.
Den nya trängselskatten slopas.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning
av skattepolitiken som överensstämmer med Kristdemokraternas förslag.

107

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

Vi tillstyrker motionerna Fi242 yrkande 11 av Göran Hägglund m.fl. (kd), Fi301 av Johnny Gylling (kd), Fi306 yrkande 5 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd), Fi307 yrkandena 1–4 av Per Landgren m.fl. (kd), Fi309 yrkandena 1–4 av Per Landgren m.fl. (kd), Fi318 yrkande 7 av Else-Marie Lindgren m.fl. (kd), Fi319 yrkandena 1, 2, 4–6, 11, 12 och 15 av Per Landgren m.fl. (kd), Fi321 yrkandena 2–7, 11–15, 20–32, 35 och 37–43 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk451 av Lennart Hedqvist m.fl. (m, fp, kd, c), N438 yrkande 12 av Mats Odell m.fl. (kd) samt N480 yrkandena 11 och 12 av Göran Hägglund m.fl. (kd) och tillstyrker delvis motion Sk379 av Per Rosengren m.fl. (v).

Vi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi321 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd). Vårt förslag om ändrade regler vid förmögenhetsbeskattningen av överskottslikviditet innebär en marginell förändring av inkomsterna.

Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Vi anser i enlighet med Kristdemokraternas partimotion Fi242 att utgiftsramarna för 2006–2008 för utgiftsområdet bör vara 395 miljoner kronor, 635 miljoner kronor respektive 645 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Enligt vårt förslag effektiviseras skattekontrollen. Avskaffade avdragsmöjligheter, avskaffad fastighetstaxering samt höjd förmånsrätt för bankernas företagsinteckningar medför samtidigt lägre administrativa kostnader för Skatteverket och möjliggör en minskning av anslaget till myndigheten.

4.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2006 (c)

Jörgen Johansson (c) anför:

Skattefrågor och inkomstberäkning

I Centerpartiets dröm är människors och familjers självbestämmande satt i centrum. Makten ligger lokalt, och i de fall där den lokala beslutsförsamlingen är för liten delegeras makten uppåt, men på uppdrag av den lägre beslutsmakten. I samhället byggt på federalismens principer är människors, kommuners och regioners självbestämmande självklara principer. Dagens system med ett starkt centralstyre och ett kommunalt självstyre på papperet som i realiteten endast existerar på nåder av centralmakten skall ersättas med ett system med en klar och tydlig konstitution. I denna skall tydliga regler för maktdelning och en kompetenskatalog där beslutsnivåers kompetenser klargörs och med ett skydd för individuella fri- och rättigheter finnas. Skattesystemet skall utformas så att individers och familjers självbestämmande sätts i centrum. Människor skall komma bort från bidragsberoende. Skatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag. Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.

108

AVVIKANDE MENINGAR	2005/06:SkU1y
Skattesystemet skall vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs
som rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera sina
liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.
Skatterna skall vara så utformade att människors skaparglädje inte för-
hindras. Entreprenörer skall få uppskattning, inte bestraffas som i dag.
Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer att satsa
på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt risktagande
måste vi ha ett system som gör det möjligt att lyckas. En entreprenör som
satsar måste tillåtas att lyckas och bli rik. Risktagande måste kunna löna
sig. De skatter som är skadliga för samhällsekonomin skall helst avskaffas,
och i andra hand reformeras. I Centerpartiets dröm har alla människor oav-
sett kön, religion och etnisk tillhörighet samma förutsättningar att lyckas.
Med ett skattesystem för framför allt de med låga och normala inkomster
ökar möjligheterna för de grupper som traditionellt sett inte har haft lika
lätt att slå sig in på arbetsmarknaden att faktiskt kunna göra så. Genomgri-
pande strukturreformer krävs för att alla oavsett bakgrund skall få samma
förutsättningar att lyckas.
I de fall marknaden själv misslyckas att kombinera en långsiktigt håll-
bar utveckling med ekonomisk utveckling skall skattesystemet utformas så
att samhällets verkliga kostnader återspeglas i de ekonomiska ramarna. Ett
av de största miljöhoten just nu är den globala uppvärmningen. I stället
för den gröna skatteväxling som regeringen med dess stödpartier säger sig
genomföra, lägger Centerpartiet konkreta förslag som har en klar och tyd-
lig klimatprofil.
Centerpartiets utgångspunkt är att skattesystemet skall vara effektivt, för-
utsägbart, rättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet
och reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas.
Vad som ovan anförts om vikten av en skatteordning anpassad för ett Sve-
rige baserat på självbestämmande, företagsamhet, miljövänlighet och jäm-
ställdhet bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att det måste löna sig att jobba vitt och lagligt. Den
höga reala arbetslösheten utgör ett resursslöseri av sällan skådat mått, och
åtgärder är nödvändiga för att möjliggöra för fler människor att ta steget
in på arbetsmarknaden. Detta ger i sin tur bättre förutsättningar för att upp-
rätthålla en god kvalitet i offentliga sektorn.
Det jobbavdrag som partierna inom Allians för Sverige föreslår stimule-
rar till mer jobb och utgör ett kraftigt incitament för att gå från bidragsför-
sörjning till arbete. Avdraget skall komma alla som har beskattningsbar
inkomst till del, dvs. alla som har ett jobb, men även pensionärer och stu-
denter som jobbar extra. Jobbavdraget medges mot arbetsinkomster vid
den kommunala inkomstbeskattningen. Avdraget är på 31 500 kr och sti-
ger med 20 % av överskjutande belopp i skiktet 31 600–108 000 kr. Över
detta skikt uppgår avdraget till 46 800 kr. År 2007 utvidgas avdraget till

109

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

högre inkomstskikt. Förvärvsavdraget får formen av en statlig skattereduktion. Dessutom införs ett förvärvsavdrag för näringsinkomster, som utformas på samma sätt som jobbavdraget för arbetsinkomster.

För personer äldre än 65 år, som i dag diskrimineras på arbetsmarknaden, t.ex. genom att de även som pensionärer tvingas erlägga ålderspensionsavgift, bör ett samlat grepp tas på regelverket för att ge dem bättre ekonomiska villkor och locka fler att stanna kvar på arbetsmarknaden även efter 65-årsdagen.

För att kompensera för de ökade resekostnader som blir resultatet av stigande bränslepriser höjs reseavdraget från 18 till 23 kr per mil i två steg. Resor till och från barnomsorgen skall kunna inkluderas i reseavdraget. Genom att kompensationen för de ökade resekostnaderna får formen av ett höjt reseavdrag blir den dessutom teknik- och bränsleneutral.

Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor effekt på försäljningen av miljöbilar som tjänstebilar, men under dagens system missgynnas fordon drivna på gas eller etanol jämfört med elbilar. Vi anser att nedsättningen skall vara generell och uppgå till 60 % av förmånsvärdet för alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas.

Ett avdrag för kostnader för hushållsnära tjänster införs. Ett sådant avdrag leder dels till att svarta jobb blir vita, dels till att nya möjligheter till sysselsättning öppnas för människor som i dag har problem med att komma in på arbetsmarknaden. Privatpersoner skall få göra ett avdrag på halva kostnaden för hushållsnära tjänster, upp till 100 000 kr.

Skattereduktionerna för a-kasseavgift och avgift till fackförening bör enligt allianspartierna slopas. Detsamma gäller avdraget för förmån av personaldator.

Fastighetsskatten bör sänkas till 0,75 % år 2006 samtidigt som ett takvärde åsätts tomten vid taxeringen om 300 000 kr. Skatten för hyreshus bör sänkas från 0,5 % till 0,4 % från 2006. Vi vill minska den löpande beskattningen för att i stället öka den något vid själva försäljningstillfället. Reavinstbeskattningen höjs från 20 % till 30 % och uppskovsavdragen minskar till 75 %, vilket innebär att 25 % av reavinsten beskattas vid försäljning av fastighet oavsett huruvida ersättningsbostad anskaffas. Samtidigt bör fastigheter helt undantas från förmögenhetsbeskattning. Regeringen bör skyndsamt förelägga riksdagen ett förslag med denna inriktning så att de nya reglerna kan gälla i fråga om slutlig skatt enligt 2005 års taxering.

Vi föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas under nästa mandatperiod och halverar skattesatsen från 1,5 % till 0,75 % redan år 2006.

110

AVVIKANDE MENINGAR

2005/06:SkU1y

likviditet” i så fall endast skall kunna utgöras av delar av eller hela andelen tillskjutet kapital, och inte i något fall över huvud taget skall kunna utgöras av i företaget upparbetat kapital. Det måste nämligen anses orimligt att medel som genererats i bolagssektorn och som inte omedelbart behövs där skall beskattas hos bolagets ägare. När beskattning sker bör den latenta skatteskuld som finns vid ett eventuellt uttagstillfälle beaktas. Riksdagen bör fatta beslut om den lagändring som behövs.

I syfte att öka tillgången på bostäder för t.ex. studenter i storstadsregioner vill Centerpartiet förbättra de skattemässiga villkoren vid uthyrning av del av privatbostad, något som skulle frigöra fler potentiella bostäder till uthyrning. Vi vill avsätta medel för att möjliggöra en skattereduktion vid uthyrning av upp till 50 % av en privatbostads yta.

Det krävs en mer företagarvänlig ingång för att reformera reglerna om fåmansbolag. Medel avsätts för att gå 0,9 miljarder kronor längre än regeringen när det gäller den planerade lättnaden i beskattningen av fåmansbolagens ägare.

Allianspartierna avser att presentera ett förslag till riskkapitalavdrag, som kommer att möjliggöra för privatpersoner att kunna investera kapital i nystartade eller onoterade företag utan att pengarna dessförinnan hunnit beskattas bort. För detta ändamål har 100 miljoner kronor reserverats.

Med nuvarande regler för beskattning av fåmansbolag kan en försäljning av företagsandelar komma att beskattas med en skattesats mellan 30 % och 55 %, vilket innebär att en entreprenör som vill sälja ett företag och använda försäljningslikviden till att investera i ett nytt företag får se en ansenlig del av vinsten försvinna i skatt. Dessa pengar hade sannolikt gjort mer nytta i nystartade företag, med tanke på den samhällsekonomiska vinst nya företag med nyanställningar ger, och nuvarande regler för realisationsvinst har därför en tillväxthämmande effekt. För att motverka detta föreslår Centerpartiet att ett uppskovsavdrag, liknande det som finns för bostäder, införs för de fåmansbolagsägare som väljer att inom ett år avyttra andelar i syfte att investera pengarna i nya företag. Uppskovet skall endast medges för den skattepliktiga vinsten och under förutsättning att entreprenören blir en aktiv ägare i det nya företaget. Ingen ränta skall utgå på det uppskjutna kapitalet.

För att ytterligare öka möjligheterna för vanliga människor att starta eget vill Centerpartiet öppna för ett skattefritt startaeget-sparande, i form av insättning på särskilt bankkonto upp till ett tak. Medlen på kontot skall inte beskattas och skall kunna användas som grundplåt för ett nytt företag.

Räntebeläggningen som införts för periodiseringsfonder bör utsträckas till att gälla även andra obeskattade reserver samtidigt som ett fribelopp på 10 miljoner kronor införs. Jämfört med gällande regler innebär detta en lättnad på omkring 400 miljoner kronor, samtidigt som förslaget leder till ökade statliga skatteintäkter på 1,4 miljarder kronor.

111

2005/06:SkU1y

AVVIKANDE MENINGAR

Centerpartiet förordar åtgärder för att stimulera till underhållsarbete på byggnader. Medel bör avsättas för att möjliggöra en vidgad avdragsrätt för företag i samband med ombyggnad och underhållsåtgärder i byggnader.

Centerpartiet anser att en höjning av skatten på naturgrus innebär ett dråpslag mot den svenska betongindustrin, som löper risk att på kort sikt konkurreras ut av företag i andra länder som tillåts använda naturgrus utan särskild beskattning. För att undvika bestående skador för svenskt näringsliv bör den aviserade höjningen av skatten på naturgrus skjutas upp i två år, för att ge industrin rimlig tid att ställa om till produktion som innebär att bruket av naturgrus kan minimeras.

Regeringen har i sin budget föreslagit att en flygskatt skall införas och motiverat detta med att en sådan skatt innebär positiva miljöeffekter. Centerpartiet säger nej till den föreslagna flygskatten därför att vi menar att skatten har en obefintligt miljöstyrande effekt, förutom att skatten kan medföra att flyglinjer med svag lönsamhet läggs ned. En flygskatt som kan orsaka nedläggning av flyglinjer med svagt underlag kan bidra till en accelererande social och regional klyvning inom Sverige, något som för Centerpartiet är oacceptabelt. Sverige behöver mer och inte mindre av likartade villkor över hela landet, och Centerpartiet säger därför nej till förslaget om flygskatt.

Vidare anser vi att det är principiellt felaktigt att lägga en höjd energiskatt på hushållen och framhålla detta som en del av en s.k. skatteväxling, när hushållen i realiteten inte har något annat alternativ att tillgå. Regeringens metod att bedriva skatteväxling i denna del är mer att betrakta som fiskal än som miljöstyrande, och förslaget om höjd energiskatt bör därför avslås.

Den av regeringen aviserade skatten på avfall som förbränns är rent fiskal, med ett försumbart inslag av miljöstyrning, och bör inte införas. Förslaget är dessutom inte färdigberett av regeringen.

Systemet för handel med utsläppsrätter har endast varit i gång i drygt nio månader, och det är ännu inte möjligt att dra några långtgående slutsatser av systemet. Däremot har koldioxidskatten visat sig vara ett mycket framgångsrikt styrmedel för att minska användningen av fossila bränslen. Därför bör några snabba och drastiska förändringar i denna beskattning inte vidtas, och den handlande sektorn inte undantas från koldioxidskatten. Däremot bör handlande verksamheter få göra avdrag från koldioxidskatten för de kostnader man har haft för inköp av utsläppsrätter utöver den tilldelade kvoten. Utan en sådan avdragsmöjlighet riskerar svensk basindustris expansionsmöjligheter att hämmas.

Inköp av miljöbilar, även av privatpersoner, bör uppmuntras. Vi föreslår därför en skattereduktion om 10 000 kr till personer som investerar i en miljöbil.

Svensk livsmedelsindustri är beroende av svenska råvaror, och om det svenska jordbrukets konkurrenskraft förstärks innebär detta fler jobb i Sverige. För att svenska jordbrukare skall få samma villkor som övriga jord-

112

AVVIKANDE MENINGAR	2005/06:SkU1y
brukare i EU bör skatten på diesel sänkas till 1 kr per liter för jord- och
skogsbruk. Dessa skatter är rent fiskala med en försumbar miljöstyrning.
Samtidigt innebär skatten att svenska jordbrukare missgynnas jämfört med
sina europeiska konkurrenter.
För att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnybara bräns-
len föreslår vi att man, förutom befrielse från koldioxidskatt och ener-
giskatt på det förnybara bränslet, också bör ge en extra rabatt på
energiskatten för den del fossila bränslen som blandas med de förnybara. I
dagsläget finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till
5 % i bensin, dels som E 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E 85
är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt
och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85,
förslagsvis motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre
lägre skatt per liter E 85.
Skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör slopas. Dessa skat-
ter, som är rent fiskala, med ett försumbart inslag av miljöstyrning, miss-
gynnar svenska jordbrukare jämfört med deras europeiska konkurrenter.
Skatten på rulltobak bör enligt allianspartiernas mening höjas till 1 339
kr per kilo.
Reklamskatten bör avskaffas i sin helhet, liksom trängselskatten.
Vi motsätter oss regeringens förslag om stöd till utbildningsvikariat
inom offentlig sektor och slopar anställningsstödet för långtidsarbetslösa
liksom investeringsstödet till källsorteringslokaler.
Med det anförda föreslår jag att riksdagen fattar beslut om en inriktning
av skattepolitiken som överensstämmer med Centerpartiets förslag.
Jag tillstyrker motionerna Fi219 yrkandena 1–3 av Kerstin Lundgren
(c), Fi231 av Claes Västerteg (c), Fi243 yrkande 6 av Maud Olofsson
m.fl. (c), Fi260 av Jörgen Johansson och Rigmor Stenmark (c), Fi269 av
Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (c), Fi293 yrkandena 1–3 och 5–
16 av Maud Olofsson m.fl. (c), Fi296 yrkandena 1 och 2, 4–6, 8 och 9 av
Jörgen Johansson m.fl. (c), Sk451 av Lennart Hedquist m.fl. (m, fp, kd,
c), Sk528 yrkandena 6 och 7 av Jörgen Johansson m.fl. (c) och Bo335
yrkandena 11 och 12 av Rigmor Stenmark m.fl. (c) och tillstyrker delvis
motion Sk379 av Per Rosengren m.fl. (v).
Jag står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi243
yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c). Mitt förslag om ändrade regler vid
förmögenhetsbeskattningen av överskottslikviditet innebär en marginell för-
ändring av inkomsterna.
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
I partimotion Fi243 föreslår Centerpartiet besparingar på Skatteverket och
kronofogdemyndigheterna. Med hänvisning till de av Centerpartiet före-
slagna åtgärderna anser jag således att ramarna för utgiftsområde 3 under
2006–2008 bör vara 240 miljoner kronor, 60 miljoner kronor respektive 65
miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit.

Elanders Gotab, Stockholm 2005

113