SkU1y
Yttrande 2004/05:SkU1y
Skatteutskottets yttrande 2004/05:SkU1y
Skattefrågor i budgetpropositionen för 2005
Till finansutskottet
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om åtgärder på skatteområdet och har inte någon invändning mot de bedömningar som regeringen redovisar.
Skatten på förvärvsinkomster sänks genom att kompensationen för den allmänna pensionsavgiften ökar med 12,5 % och genom att grundavdraget höjs med 2 400 kr i de vanligaste inkomstskikten. Uppräkningen av den statliga inkomstskattens skiktgränser begränsas för att skapa utrymme för ytterligare skatteåtgärder. Avdraget för resor med egen bil höjs från 16 till 17 kr. De fasta beloppet om 200 kr tas bort. Skattefriheten för nordiska sjömän i viss trafik förlängs och ett förslag om ändrade skatteregler för utomlands bosatta aviseras. Frågan om en regional stimulans på skatteområdet kommer att utredas.
Förmögenhetsskatten sänks genom att fribeloppet för sambeskattade par höjs till 3 miljoner kronor fr.o.m. 2006 års taxering. I det fortsatta arbetet med förmögenhetsskatten kommer det att övervägas om inte undantaget för huvuddelägare bör ersättas med ett tak. Ett förslag om slopad arvs- och gåvoskatt aviseras och avses gälla fr.o.m. den 1 januari 2005.
Inom företagsbeskattningen aviseras en räntebeläggning av juridiska personers periodiseringsfonder fr.o.m. den 1 januari 2005. Åtgärden finansierar lättnaderna inom kapitalbeskattningsområdet. Arbetet med småföretagens 3:12-regler fortsätter och innebär att de skall bli mer gynnsamma.
En grön skatteväxling genomförs och gäller transportområdet. Skatten på bensin höjs med 15 öre per liter och skatten på diesel med 30 öre per liter. Koldioxidskatten på dieselolja som används i arbetsmaskiner i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk sätts samtidigt ner med 77 %. Fordonsskatten höjs med 23 % för bensindrivna personbilar, med 2 % för dieseldrivna personbilar och med 40 % för lätta bussar och lätta lastbilar.
1
Den gröna skatteväxlingen omfattar vidare en höjning av skatten på el i hushålls- och servicesektorerna med 1,2 öre per kWh.
Nedsättningen av koldioxidskatt enligt 0,8-procentsregeln justeras med hänsyn till det nya energiskattedirektivets minimikrav och kalk- och cementbranschens begränsningsregel förlängs ett år. Avtrappningen av vindkraftens miljöbonus fortsätter. De avgifter som tas ut vid otillåten användning av märkt olja höjs. Samtliga energi- och koldioxidskattesatser räknas upp med konsumentprisindex.
Miljöanpassade bilar undantas från den nya trängselskatten. Ett förslag om en skatt vid passage av Svinesundsbroarna aviseras.
Ett stöd för investering i källsorteringsutrymmen och en investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler införs och kommer att krediteras på skattekonto sedan kommissionen lämnat sitt medgivande till stöden.
När det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet utgiftsramen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Utskottet biträder regeringens förslag till utgiftsram för 2005, preliminär utgiftsram för 2006 och beräkning av utgifter för 2007.
Vid yttrandet fogas avvikande meningar från m, fp, kd och c.
2
2004/05:SkU1y
Utskottets överväganden
Budgetpropositionen för 2005 bygger på en överenskommelse mellan den socialdemokratiska regeringen, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
I det följande behandlar utskottet förslagen på skatteområdet under rubriken Statsbudgetens inkomster och förslagen om utgiftsramar för Skatt, tull och exekution under rubriken Utgiftsramar.
STATSBUDGETENS INKOMSTER
Skattepolitikens inriktning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets förslag om inriktning av skattepolitiken.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
I propositionen (avsnitt 1.7) redovisar regeringen riktlinjer för politiken på skatteområdet.
Skatterna finansierar den gemensamma välfärden. De skall också stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala orättvisor. Regeringen kan aldrig acceptera att de redan välbeställda i samhället får stora skattesänkningar på bekostnad av kvaliteten i vård, skola och omsorg.
Globaliseringen ställer Sverige inför nya utmaningar. Ett skatteuttag på dagens nivå är möjligt men kräver enligt vad som anförs att skattesystemet värnas genom breda skattebaser och begränsning av särregler. Marginalskatterna på olika områden är av strategisk betydelse för en god ekonomisk tillväxt. Fortsatt goda villkor skall gälla för investeringar i Sverige.
För att värna arbetslinjen skall den påbörjade skatteomläggningen med kompensation för allmän pensionsavgift fullföljas. För 2005 föreslås att kompensationen för allmän pensionsavgift höjs från 75 % till 87,5 %. Även den gröna skatteväxlingen fortsätter med förslag om höjda drivmedelsskatter. För att balansera dessa förslag inom ramen för den gröna skatteväxlingen föreslås en höjning av grundavdraget i inkomstbeskattningen. Kilometeravdraget för resor till och från arbetet och i tjänsten föreslås höjas. En översyn av det nuvarande reseavdragssystemet pågår i syfte att mer relatera avdragen till avstånd än färdsätt. Regeringen har nyligen tillkallat en
3
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
utredning som har i uppgift att se över skattereglerna för tjänstepensioner och privata pensionsförsäkringar. Dessa regler skall anpassas och förenklas så att arbetslinjen stärks.
För att ge fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige är såväl de allmänna företagsskattereglerna som ägarbeskattningen av småföretag av central betydelse. Den svenska bolagsbeskattningen har sedan lång tid tillbaka varit internationellt konkurrenskraftig. Samtidigt har, bland annat genom EU:s utvidgning, bolagsskatten utsatts för ett allmänt tryck nedåt genom sänkningar i vår omvärld.
Skattereglerna för småföretag och deras ägare skall vara likformiga och enkla. De skall ge goda villkor för riskfyllda investeringar samtidigt som den progressiva beskattningen av förvärvsinkomster upprätthålls. Genom förslag i förra årets budgetproposition inleddes en reformering av de så kallade 3:12-reglerna som styr beskattningen av avkastningen på andelar för aktiva ägare i fåmansföretag. I juni 2004 tillkallades en särskild arbetsgrupp som har i uppgift att lämna förslag till hur den inledda reformeringen skall fullföljas. Ett förslag från gruppen presenteras senare denna höst och regeringen återkommer därefter med förslag som skall träda i kraft den 1 januari 2006.
De nuvarande förmögenhets-, arvs- och gåvoskatterna har en utformning som alltmer kommit att kännetecknas av betydande olikformigheter och orättvisor. Dessa uppmuntrar till skatteplanering och bidrar till att begränsa näringslivets kapitalförsörjning. Regeringen kommer därför att föreslå att arvs- och gåvoskatten slopas och att fribeloppet i förmögenhetsskatten för sambeskattade höjs till 3 miljoner kronor. Ett borttagande av den så kallade huvuddelägarregeln och ett samtidigt införande av tak för förmögenhetsskatten övervägs också.
Regeringen anför att de olika kapitalskattelättnaderna bör finansieras genom förändringar i skattereglerna för privatpersoner och för företagen och deras ägare på ett sätt som är fördelningspolitiskt rättvist. Regeringen kommer därför senare under hösten föreslå en viss uppstramning av de regler som styr avsättningen till periodiseringsfond för aktiebolag och andra juridiska personer. Vidare föreslås att den nedsättning av socialavgifterna som i dag gäller för lönesummor upp till 852 000 kr begränsas. Vid beskattningen av förvärvsinkomster föreslås vidare en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna för 2005 för uttag av statlig skatt. Slutligen föreslås, som en resterande finansiering, ett återförande av resterande IKU-medel från den gröna skatteväxlingen 2000.
Skattefusk snedvrider konkurrensen i ekonomin, skadar legitimiteten i skattesystemet och är enligt vad som anförs i förlängningen ett hot mot välfärden. Det ekonomiska behovet av att alla gör rätt för sig har ökat i och med att en växande del av befolkningen skall försörjas av en minskande andel yrkesaktiva. Regeringen har nyligen för riksdagen presenterat en
4
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
handlingsplan med ett omfattande åtgärdspaket för de närmaste åren mot den ekonomiska brottsligheten. Regeringen kommer att ge fortsatt hög prioritet åt kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet.
Som ett led i bekämpningen av skattefusk pågår ett arbete med ett system för schablonbeskattning av småföretagare, krav på typgodkända kassaregister inom kontantbranscherna, byggentreprenadavdrag i bygg- och anläggningsbranscherna, förbättrat administrativt samarbete på skatteområdet och ändrade regler för F-skatt. Den omorganisation av skatteförvaltningen som verkställts den 1 januari 2004 genom bildandet av den rikstäckande myndigheten Skatteverket medför att befintliga resurser kan användas på ett mer effektivt och rationellt sätt. I samband med 2004 års ekonomiska vårproposition har Skatteverket tillförts 20 miljoner kronor för utökad F-skat- tekontroll. Därmed har det skapats bättre förutsättningar för en effektiv skattekontroll. På uppdrag av regeringen ser också Skatteverket över möjligheten att kontrollera egenföretagare och har som en första del av regeringsuppdraget föreslagit att F-skattsedlar skall tidsbegränsas i vissa fall. Förslaget är under remissbehandling och frågan bereds vidare inom Regeringskansliet. Skatteverket skall slutredovisa sitt uppdrag under hösten 2004.
Byggkommissionen föreslog i betänkandet Skärpning gubbar (SOU 2002:115) ett inrättande av särskilda entreprenadkonton och omvänd momsskyldighet för uppdragsgivare för att bekämpa svartarbete inom byggsektorn. Som ett led i beredningen av detta ärende har inom Finansdepartementet färdigställts en departementspromemoria, vari Byggkommissionens förslag vidareutvecklas (Ds 2004:43). Promemorian är på remiss till den 29 december 2004.
Skattekontrollen i de s.k. kontantbranscherna försvåras genom brister i underliggande handlingar. Regeringen har därför tillkallat en särskild utredare med uppdrag att se över möjligheterna att införa obligatoriskt krav på typgodkända kassaregister. Utredaren skall även överväga och lämna förslag till kontrollbefogenheter och sanktioner för att säkerställa att det föreslagna systemet uppfyller sina syften samt att lämna förslag om hur skattebrottsenheternas verksamhet kan effektiviseras. Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av februari 2005.
Genom en internationell överenskommelse kommer möjligheterna att undanhålla information om tillgodohavanden i utlandet att minska. Förhoppningen är att förändringen kommer att träda i kraft redan den 1 juli 2005 som en följd av att EU:s s.k. sparandedirektiv införlivas i medlemsländerna samt i ett antal s.k. tredjeländer och oberoende territorier. Regeringen verkar också, såväl inom EU som inom OECD, för att informationsutbytet mellan länder utvecklas ytterligare. För internationella företags prissättning av interntransaktioner har Skatteverket lämnat vissa förslag om utvidgad kontrolluppgiftsskyldighet. Förslagen har remissbehandlats och frågan bereds vidare inom Regeringskansliet med inriktning på en proposition under 2005.
5
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Såväl Branschsaneringsutredningen som Skatteverket har i tidigare betänkanden och rapporter relativt ingående belyst olika möjligheter till schablonbeskattning. Betänkandena och rapporterna liksom även efterföljande remissbehandlingar visar emellertid på ett stort antal problem som inte fått någon slutlig lösning. Bärande tankar bakom förslagen till schablonbeskattning är att försöka åstadkomma ett rättvisande skatteuttag och att minska omfattningen av skattefusk och svartarbete. Finansdepartementet har därför i juni 2004 tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att se över möjligheterna för vissa branscher att använda schabloniserade inslag som komplement till nuvarande skatteregler och att utforma förslag till lagtext. Arbetsgruppen skall redovisa resultatet av sitt arbete senast den 1 maj 2005.
I 2000 års ekonomiska vårproposition angav regeringen att det samlade utrymmet för grön skatteväxling under perioden 2001 till 2010 är 30 miljarder kronor. Hittills har en skatteväxling om drygt 10 miljarder kronor genomförts. För 2005 föreslår regeringen en grön skatteväxling med netto 3,4 miljarder kronor. För 2006 planeras en skatteväxling med 3,6 miljarder kronor.
Regeringen anför att de energi- och miljöskattehöjningar som genomförts tidigare inom ramen för den gröna skatteväxlingen har haft tyngdpunkten på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. Det övergripande syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen fastställda miljömålen nås. Detta förutsätter att åtgärder riktas mot flera sektorer. Transportsektorn står nu för den största ökningen av koldioxidutsläppen. Tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005 bör därför enligt regeringens mening läggas på höjda skatter för transportsektorn. Regeringen föreslår därför följande åtgärder:
•En höjning av fordonsskatten för bensindrivna personbilar med 23 procent och för dieseldrivna personbilar med 2 procent.
•En höjning av fordonsskatten för lätta lastbilar med 40 procent.
•En höjning av bensinskatten med 15 öre/liter.
•En höjning av dieselskatten med 30 öre/liter.
•Sänkt dieselskatt för skogs- och jordbrukets arbetsmaskiner med 2 kronor/liter.
•En höjning av elskatten med 1,2 öre/kWh för hushåll och servicesektorn.
För att ytterligare öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en omläggning av fordonsskatten för personbilar och andra lätta fordon genomföras enligt det förslag som presenterats av Vägtrafikskatteutredningen. Förslaget innebär att fordonsskatten relateras till fordonets koldioxidutsläpp. Regeringen avser att återkomma med förslag till en sådan skatteomläggning så att nya regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.
De redovisade skattehöjningarna, med avdrag för sänkt dieselskatt till jord- och skogsbruket, växlas för 2005 mot skattesänkningar i form av höjda grundavdrag för låg- och medelinkomsttagare med 2 400 kr.
6
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Den 1 januari 2005 införs ett system för handel med utsläppsrätter inom EU. Systemet omfattar utsläpp av koldioxid från energiomvandlingssektorn och energiintensiv industri. Utsläppshandel är ett klimatpolitiskt instrument som skall styra mot minskade utsläpp av koldioxid från dessa sektorer. Den sammantagna mängden utsläppsrätter som tilldelas anläggningar inom EU avgör hur stora utsläppen i EU kan bli. De svenska anläggningar som ingår i handelssystemet, med undantag för kondenskraftverk och oljeraffinaderier, betalar i dag koldioxidskatt för sin bränsleförbrukning. Införandet av utsläppshandel innebär därför att två medel används för att styra mot samma mål. En samordning av dessa medel är nödvändig för att uppnå en effektiv miljöstyrning samtidigt som svenska företags internationella konkurrenskraft värnas. För att säkerställa en tillräcklig omfattning av svensk elproduktion är det viktigt att skapa förutsättningar för framtida investeringar i högeffektiv kraftvärmeproduktion. Eftersom systemet för handel med utsläppsrätter ännu inte har börjat tillämpas, är det dock osäkert hur priset på utsläppsrätter kommer att utvecklas. Det är därför för tidigt att ta ställning till hur samordningen av de två styrmedlen bör utformas. Regeringen avser dock att följa utvecklingen av handelssystemet och återkomma med ett samlat ställningstagande till koldioxidskattens framtida utformning i den handlande sektorn i 2005 års ekonomiska vårproposition.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi231 yrkandena 8 och 9 av Fredrik Reinfeldt m.fl. anför motionärerna att det svenska skattetrycket är högst i världen och att motionärernas långsiktiga vision är att sänka skattetrycket rejält. Sänkningen skall ske på ett ansvarsfullt sätt och gå hand i hand med starka offentliga finanser som säkerställer ett uthålligt lägre skattetryck. Må- let är att den offentliga sektorns bruttoskuld sänks och möjliggör stabila skattesatser på en märkbart lägre nivå. På så sätt skapas de bästa förutsättningarna för en hög och uthållig tillväxt och en rättvis välfärdsutveckling.
Ett centralt problem med dagens regler är enligt vad som anförs att den enskildes vinst av att arbeta är liten. Nyttan av att arbeta i stället för att leva på bidrag är i dagsläget låg för många människor. De samlade effekterna av höjda skatter och minskade bidrag äter upp en betydande del av den inkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Det är människor med de lägsta inkomsterna som drabbas av de största marginaleffekterna. Den låga nyttan av eget arbete medför flera problem. Det mest allvarliga är att skatte- och bidragssystemen skapar djupa fattigdomsfällor som är i stort sett omöjliga att ta sig ur. När man inte rår över sin egen vardag skapas en ofrihet, självkänslan undergrävs och genuin otrygghet uppstår.
Motionärerna föreslår en inkomstskattereform vars huvudinriktning är att minska marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare. Personer som har inkomst av tjänst eller egen näringsverksamhet som överstiger ca 110 000 kr får göra ett arbetsavdrag i den kommunala beskattningen. I inkomstskiktet upp till 150 000 kr uppgår avdraget till 60 % av den inkomst som ligger
7
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
över 75 000 kr. På motsvarande sätt erhålls arbetsavdrag med 20 % i skiktet upp till 250 000 kr och med 10 % i skiktet upp till 350 000 kr. Marginaleffekterna minskas också genom ändrade bostadsbidrag och förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna.
När det gäller den statliga inkomstskatten avslår motionärerna regeringens förslag om en begränsning av uppräkningen av skiktgränserna och vill på sikt avskaffa det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan. Det långsiktiga ideologiska målet är att den högsta marginalskatten inte skall överstiga 50 %.
I motionen anförs att förvärvsfrekvensen för äldre faller snabbt ju närmare pensionsåldern man kommer. Även om det inte är rimligt att tro att alla skulle kunna eller vilja jobba mer finns det många människor som både kan och vill jobba längre upp i åldrarna. För att göra det lönsamt att arbeta efter den normala pensionsåldern föreslår motionärerna att den statliga skatten slopas på arbetsinkomster fr.o.m. 65 års ålder. För att underlätta vardagen och förbättra förutsättningarna för en ökad kvinnlig förvärvsfrekvens föreslås vidare en sänkning av skatten på hushållsnära tjänster.
Regeringens förslag om höjda skatter på drivmedel och fordon avstyrks och motionärerna förespråkar i stället att avdraget för resor mellan arbetsplatsen och hemmet höjs. På så sätt gynnas enligt vad som anförs arbete, rörlighet och möjligheterna att verka i glesbygd.
Fastighetsskatten är enligt vad som anförs orättvis och uppmuntrar till ökad skuldsättning. Fastighetsskatten avskaffas på sikt. Som ett första omedelbart steg föreslås att skatteuttaget begränsas. Härefter genomförs en stegvis sänkning av skattesatsen.
Förmögenhetsskatten slopas helt i syfte att stimulera investeringar, höja sysselsättningen och minska arbetslösheten.
Småföretagare är enligt motionärernas uppfattning en skattemässigt missgynnad grupp. Motionärerna planerar att reformera beskattningen av fåmansbolag och avsätter medel för detta ändamål. Ett mer genomarbetat förslag till teknisk utformning kommer att redovisas i vårmotionen 2005.
Motionärernas förslag om slopad förmögenhetsskatt, sänkt skatt för fåmansföretagare, bibehållna periodiseringsmöjligheter m.m. finansieras bl.a. genom att den nedsättning av arbetsgivaravgiften som sker på lönesummor upp till ca 850 000 kr per år slopas helt.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi232 yrkandena 14 och 16 av Lars Leijonborg m.fl. anförs att grundproblemet i den svenska ekonomin är att för få människor arbetar och för få företag startas och växer. Nyckeln till att bryta detta skadliga dödläge ligger till stor del i reformer av skattesystemet som ger människor makten över sina liv tillbaka, och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt. Skattesystemet måste förändras så att det blir lönsammare att arbeta, spara, investera och driva företag i Sverige.
8
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
För att göra det mer lönande att arbeta vill motionärerna införa ett förvärvsavdrag. Arbetstagare med inkomster upp till 220 000 kr per år skall få ett avdrag på kommunalskatten som är 5 % av inkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget 11 000 kr. Förvärvsavdraget utgår inte på inkomster från sjukpenning och sjukersättning utan skall ses som en kompensation för de utgifter som är förknippade med arbete.
Den som tjänar mer skall enligt vad som anförs också betala mer i skatt. De flesta skall bara betala 30 % i skatt och de med höga inkomster skall betala 50 % på de högre inkomsterna. Därför vill motionärerna sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan år 2006. De vill också att skiktgränsen för statlig skatt skall flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.
Fåmansbolagens skatter sänks genom övergång till en ny modell för beräkningen av det kapitalbeskattade utrymmet. Motionärerna delar regeringens bedömning att arvs- och gåvoskatten bör avskaffas, men motsätter sig regeringens förslag om en finansiering genom förändringar i företagens möjligheter att göra avsättningar till s.k. periodiseringsfonder. För att ge små företag tydliga incitament att bli arbetsgivare halveras arbetsgivaravgiften för alla företag för en lönesumma på ca 250 000 kr. Den nuvarande nedsättningen om 5 % slopas. Förmögenhetsskatten sänks 2005 och avskaffas sedan under en fyraårsperiod. Skatten på aktieutdelning och kapitalvinster sänks stegvis. I ett första steg sänks den med 2 procentenheter.
Marknaden för hushållstjänster stimuleras genom en skattereduktion i företaget för halva totala arbetskostnaden.
Fastighetsbeskattningen skall avskaffas eftersom den strider mot principen om skatt efter bärkraft. Fastighetsskatt och ofta därtill förmögenhetsskatt gör att boendet blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna oöverkomliga. Motionärerna föreslår att skattesatserna för 2005 sänks från dagens 1,0 % på småhus till 0,8 % och från 0,5 % på flerbostadshus till 0,4 %.
Motionärerna motsätter sig regeringens förslag om höjda energi- och fordonsskatter och stöder därför inte heller den kompensation som utlovas.
En avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd införs.
I Kristdemokraternas motion Sk452 yrkandena 2–6 och 42 av Per Landgren m.fl. anför motionärerna att skatter skall fungera som ett medel att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Strävan måste vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.
I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till gemensamma kostnader för t.ex. skola, vård och rättsväsende. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Medborgarna skall bära en rättvis del av den gemensamma
9
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
skattebördan, samtidigt som alla skall ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man måste söka bidrag hos stat och kommun. En sådan rundgång främjar varken ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste brytas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt från låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten i dag är kommunalskatten som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett inkomstnivå. Motionärerna föreslår att inkomstskatten sänks genom att ett förvärvsavdrag om 6 % införs för inkomster upp till 6,3 inkomstbasbelopp. Samtidigt införs ett särskilt förvärvsavdrag på 5 % för personer med mycket låga inkomster.
Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 % bör återställas. Den statliga inkomstskatten skall vara högst 20 %. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig. Avdragsrätten för pensionssparande sänks.
Energibeskattningen skall utformas så att miljöbelastande energislag beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för en skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte.
Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar svartarbete, och fler yngre än äldre. Detta innebär att alltfärre ärliga skattebetalare får betala alltmer i skatt. Skattenivåer och skatteregler måste vara utformade så att incitamenten till svartarbete minskas. Vidare måste kontrollen öka bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.
I Centerpartiets motioner Fi234 yrkande 6 och Fi259 yrkande 1 av Maud Olofsson m.fl. anförs att skattesystemet skall utformas så att individers och familjers självbestämmande sätts i centrum. Människor skall komma bort från bidragsberoende.
Skatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag. Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt. Skattesystemet skall vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs som rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera sina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.
10
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Skatterna skall vara så utformade att människors skaparglädje inte förhindras. Entreprenörer skall få uppskattning. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer att satsa på en egen idé och därmed utsätter sig för ett ekonomiskt risktagande måste det kunna löna sig. De skatter som är skadliga för samhällsekonomin skall helst avskaffas, och i andra hand reformeras.
I de fall marknaden själv misslyckas att kombinera en långsiktigt hållbart utveckling med ekonomisk utveckling skall skattesystemet utformas så att samhällets verkliga kostnader återspeglas i de ekonomiska ramarna. Ett av de största miljöhoten är den globala uppvärmningen. Motionärernas utgångspunkt är att skattesystemet skall vara effektivt, förutsägbart, rättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör sänkas.
Utskottets ställningstagande
Skatterna finansierar den gemensamma välfärden. De skall också stimulera till arbete och investeringar, till en uthållig utveckling och till minskade ekonomiska och sociala orättvisor.
Åtgärder som gynnar arbetsutbud, arbetsmarknadsdeltagande och utbildning bör prioriteras. Människors vilja och förmåga att arbeta är beroende av en mängd faktorer. Hinder i form av brist på utbildning, ohälsa eller diskriminering påverkar, och måste avhjälpas och bekämpas med kraft.
En annan viktig faktor handlar om möjligheten att genom arbete förbättra sin ekonomiska situation. För den som vill arbeta mer eller går från bidrag till arbete kan minskade bidrag och ökade skatter kraftigt reducera det ekonomiska utbytet av en sådan förändring. Höga marginaleffekter leder därför till att drivkrafterna minskar att arbeta mer, studera för att få ett nytt och bättre betalt arbete, byta arbete, eller att gå från bidrag till arbete.
Grupper som kortsiktigt inte förbättrar sin ekonomiska situation om de arbetar mer, studerar, byter arbete, eller går till arbete från bidrag riskerar fastna i en situation med varaktigt låg ekonomisk standard. Marginaleffekter utgör för dessa grupper en fattigdomsfälla, som är till skada både för den enskilde och för samhället. Att motverka de hinder som marginaleffekter utgör är därför som regeringen framhåller ett viktigt inslag i en sammanhållen rättvise- och tillväxtpolitik. Flera förändringar har gjorts under en följd av år för att minska marginaleffekterna.
Regeringen har infört en kompensation för tre fjärdedelar av pensionsavgiften och höjt gränsen för statlig inkomstskatt. Införandet av maxtaxan i barnomsorgen har inneburit att marginaleffekten minskat betydligt för barnfamiljerna. Insatserna för att minska marginaleffekterna har varit framgångsrika. Den analys som regeringen presenterade i våras visar att den genomsnittliga marginaleffekten minskade från 53,2 % till 45,1 % mellan 1996 och 2002. Därefter har utvecklingen vänt och de genomsnittliga marginaleffekterna har ökat något.
11
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Regeringens nu aktuella förslag på skatteområdet med en ökad kompensation för egenavgifterna och sänkta inkomstskatter som en del i en grön skatteväxling kommer att ge stora inkomstgrupper skatteförändringar som innebär mer pengar i plånboken. Med de höjningar av barnbidragen och flerbarnstilläggen som sker 2006 kommer dessa åtgärder mer än väl att kompensera för de indirekta skatter som växlats upp i syfte att värna miljön. Sammantaget förbättrar dessa åtgärder hushållens ekonomiska standard med i genomsnitt 0,7 %. Förändringarna har också en fördelningsprofil som gynnar låg- och medelinkomsttagarhushåll och bidrar till att minska marginaleffekterna för dessa grupper.
Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktningen av skattepolitiken. Utskottet avstyrker motionerna Fi231 yrkandena 8 och 9, Fi232 yrkandena 14 och 16, Fi234 yrkande 6, Fi259 yrkande 1 och Sk452 yrkandena 2–6 och 42.
I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs fram i de olika budgetalternativen.
Beskattningen av förvärvsinkomster
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ökad kompensation för egenavgifterna, höjt grundavdrag m.m. och avstyrker motionsförslagen om en annan utformning av inkomstbeskattningen.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 34 delvis) att det fjärde steget i kompensationen för den allmänna pensionsavgiften genomförs till hälften, dvs. kompensationen ökas från 75 till 87,5 %. Grundavdraget höjs med 2 400 kr för alla
| skattskyldiga med en taxerad förvärvsinkomst | mellan 58 400 kr och |
| 270 100 kr. Grundavdraget höjs i viss mån vid | inkomster i intervallen |
46 900–58 300 kr och 270 200–294 100 kr. För inkomster under respektive över dessa gränser görs ingen förändring i gällande regler. Skiktgränserna för uttag av statlig skatt på förvärvsinkomster räknas upp med konsumentprisindex med tillägg av 1 procentenhet. Förändringarna väntas medföra att andelen som betalar statlig inkomstskatt uppgår till 17,0 % inkomståret 2005.
I enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2004 avskaffas det fasta beloppet på 200 kr som tas ut vid beskattning av förvärvsinkomster fr.o.m. inkomståret 2005.
12
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkandena 1–3, 6 och 28 av Lennart Hedquist m.fl. föreslås ett arbetsavdrag på 60 % av inkomsten i skiktet 75 000 kr till 150 000 kr. Samordningen med grundavdraget gör att arbetsavdraget får effekt först vid en inkomst på ca 110 000 kr. Arbetsavdraget utgår med 40 % av inkomsten i skiktet 150 000 kr till 250 000 kr och med 20 % i skiktet upp till 350 000 kr. Den statliga inkomstskatten för personer som arbetar och är 65 år eller äldre slopas oavsett om dessa samtidigt tar ut pension eller ej. Regeringens förslag om en begränsning i uppräkningen av skiktgränserna avslås. Skattereduktionen för utländska experter slopas och avdragen under tjänst för s.k. Övriga utgifter begränsas till de fall då en kostnadsersättning erhållits.
I Folkpartiet liberalernas motioner Fi232 yrkande 21 och Sk454 yrkandena 7–10 av Lars Leijonborg m.fl. inför motionärerna ett förvärvsavdrag för att kompensera för de utgifter som är förknippade med arbete och på så sätt göra det mer lönande att arbeta även vid lägre inkomster. Arbetstagare med inkomster upp till 220 000 kr per år får ett avdrag på kommunalskatten som är 5 % av inkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget 11 000 kr. År 2006 sänks den högsta marginalskatten med 5 % genom att det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan slopas och antalet inkomsttagare som betalar statlig inkomstskatt hålls nere genom att skiktgränsen för statlig skatt flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år. Vidare bör regeringen återkomma med ett förslag om sänkt löneskatt för pensionärer så att möjligheten att stanna kvar i förvärvsarbete förbättras.
I Kristdemokraternas motioner Sk451 yrkandena 2 och 3 och Sk452 yrkandena 7, 8 och 36 av Per Landgren m.fl. föreslås ett generellt statligt förvärvsavdrag som uppgår till 6 % av inkomster av anställning eller näringsverksamhet och avräknas mot kommunalskatten. Taket för avdraget skall vara 6,3 inkomstbasbelopp. Vidare föreslår motionärerna ett särskilt förvärvsavdrag för inkomsttagare med mycket låga inkomster. För personer som tjänar upp till 2,8 inkomstbasbelopp skall ett särskilt förvärvsavdrag på 5 procentenheter göras. Avdraget trappas därefter av och upphör vid 4 inkomstbasbelopp. Det andra steget i den statliga inkomstskatteskalan skall tas bort. Från år 2006 försvinner en fjärdedel och från 2007 tas halva bort för att sedan avskaffas helt. Det är enligt vad som anförs en viktig princip att ingen skall behöva betala mer än hälften av en inkomstökning i skatt. Motionärerna vill år 2006 också öka möjligheterna för den som är över 65 att fortsätta i sin anställning genom en femtioprocentig skattereduktion för personer med förvärvsinkomst som fyllt 65 år. År 2007 införs ett höjt grundavdrag om 7 500 kr per år för personer som gått i pension. Halva detta grundavdrag införs redan 2006.
I Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 11–14, 17 och 19 av Maud Olofsson m.fl. föreslår motionärerna att grundavdraget ersätts med en skatterabatt om 750 kr per månad. Rabatten motsvarar ett grundavdrag på ca 30 000 kr. Skatterabatten skall komma alla till del som har beskattnings-
13
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
bar inkomst. Härutöver införs en förvärvsrabatt vars syfte är att mildra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. År 2005 uppgår förvärvsrabatten till som mest 800 kr per månad. Höga marginalskatter på arbete påverkar människors beteende i stor utsträckning och är därför att betrakta som skadliga för samhällsekonomin. För att motverka detta föreslår motionärerna att den statliga inkomstskatten sänks med två procentenheter. Eftersom det är av stor vikt att antalet personer som betalar statlig inkomstskatt minskas höjer motionärerna den undre skiktgränsen med 24 500 kr.
Motionärerna slopar kompensationen för den allmänna egenavgiften och omvandlar avdragsrätten för samma avgift till en skatterabatt om 35 % av pensionsavgiften. Möjligheten att få avdrag för övriga kostnader under tjänst slopas eftersom detta är kostnader som bör betalas av arbetsgivaren.
Utskottets ställningstagande
Av såväl fördelningspolitiska skäl som för att stödja arbetslinjen är det angeläget att såväl marginalsom genomsnittsskatter sänks för låg- och medelinkomsttagare. Som ett led i denna strävan inleddes inkomståret 2000 en reformering av förvärvsinkomstbeskattningen som syftar till att kompensera löntagare och andra personer med pensionsgrundande inkomst för den allmänna pensionsavgiften. Kompensationen ges i form av en skattereduktion för avgiften. Fullt utbyggd innebär reformen att en skattereduktion ges motsvarande hela den allmänna pensionsavgift som skall betalas för inkomståret.
I budgetpropositionen för 2002 bedömde regeringen det vara möjligt att genomföra ett tredje steg i reformen. Det medförde att skattereduktionen för den allmänna pensionsavgiften höjdes från 50 till 75 % inkomståret 2002.
Kompensationen har enligt utskottets mening en fördelningsprofil som gynnar låg- och medelinkomsttagare och det är därför positivt att regeringen bedömer att det är möjligt att genomföra hälften av det fjärde steget av reformen inkomståret 2005.
I budgeten för inkomståret 2001 presenterade regeringen en strategi för en grön skatteväxling som innebär att höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp finansierar en sänkning av skatten på främst arbete. Den gröna skatteväxlingen gjorde det möjligt att genomföra höjningar av grundavdraget. Detta höjdes inkomståret 2001 med 1 200 kr, och höjningen avsåg även det särskilda grundavdrag som då utgick till pensionärer. Inför inkomståret 2002 genomfördes ytterligare en grön skatteväxling som finansierade en höjning av grundavdraget och pensionärernas särskilda grundavdrag med 1 000 kr. Den särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare utvidgades så att den även gäller för pensionärer. Samtidigt fattades beslut om att infoga den särskilda skattereduktionen för låg- och medelinkomsttagare i grundavdraget fr.o.m. inkomståret 2003. Inför inkomståret 2003 genomfördes ånyo en skatteväxling med höjda skatter på energi och miljöskadliga utsläpp som finansierade en höjning av grundav-
14
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
draget. Höjningen av grundavdraget gavs en utformning som gynnade låg- och medelinkomsttagarna. Också vid de lägsta inkomstnivåerna genomfördes en förstärkning. Också under höstens budgetberedning inför inkomståret 2004 fattades beslut om en grön skatteväxling. Sambandet mellan avgifter och förmåner inom den allmänna pensioneringen gjorde emellertid att ytterligare höjningar av grundavdraget inte bedömdes vara lämpliga. I stället infördes en skattereduktion om 200 kr för alla.
Den gröna skatteväxlingen ger i år ett utrymme för att sänka inkomstkatten som uppgår till 3,3 miljarder kronor. Utrymmet används för att genomföra den höjning av grundavdraget för låg- och medelinkomsttagare som regeringen föreslår.
När det gäller de olika motionsförslagen om förändringar i inkomstskatteskalan har dessa en varierande inriktning. Kraftiga allmänna sänkningar av inkomstskatten föreslås från flera håll, och det uttalade målet är att detta skall finansieras genom en minskning av statens och kommunernas ansvar på olika områden. Var och en skall få behålla mer av sin lön och på detta sätt kunna klara sig själv.
Enligt utskottets mening innebär detta synsätt ett delvis underkännande av den gemensamma sektorn och betydelsen av de kollektiva lösningar som i dag framstår som självklara för de allra flesta. Tillgång till sjukvård, skolor, polis, högre utbildning m.m. tas i dag för given eftersom finansieringen sker via skattsedeln. Dagens skattefinansiering innebär en dubbel omfördelning. Skatteskalan är anpassad till individens förmåga att bidra till de gemensamma kostnaderna, och de skattefinansierade tjänsterna och förmånerna fördelas i princip efter behov. En kraftig neddragning av den skattefinansierade gemensamma sektorn skulle därför innebära en försämring för många grupper, och utskottet är inte övertygat om att de alternativ som skall träda i stället verkligen skulle vara tillgängliga för alla. Utskottet är inte berett att tillstyrka förslagen om kraftiga sänkningar av inkomstskatten.
Från Centerpartiets sida föreslås att en rad avdrag omvandlas till statliga skattereduktioner för att öka kommunernas skatteunderlag och ge hög- och låginkomststagare en likvärdig avdragseffekt. En övergång till skattereduktioner när det gäller avdrag som syftar till att bestämma en nettoinkomst i en förvärvskälla bör enligt utskottets mening undvikas. Att behandla intäkter och kostnader i en förvärvskälla efter olika principer kan ge upphov till kraftiga variationer i det reella skatteuttaget. I en verksamhet med förhållandevis hög andel kostnader kan utfallet pendla mellan nollskatt och ett skatteuttag på 100 % av den verkliga inkomsten. Även om skattereduktioner i många fall kan vara en praktisk och enkel metod att uppnå en likabehandling är utskottet inte berett att tillstyrka den generella användning av metoden som nu föreslås.
15
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Från flera håll föreslås särskilda skatte- eller avgiftslättnader för pensionärer. Enligt utskottet finns det anledning att söka upprätthålla den lika behandling i skattehänseende som pensionsreformen medfört och som innebär att pensionärerna sedan inkomståret 2003 följer samma regler som övriga inkomststagare.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi232 yrkande 21, Fi259 yrkandena 11–14, 17 och 19, Sk451 yrkandena 2 och 3, Sk452 yrkandena 7, 8 och 36, Sk453 yrkandena 1–3, 6 och 28 och Sk454 yrkandena 7–10.
Skattereduktion för fackföreningsavgift och a- kasseavgift
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att skattereduktionen för fackföreningsavgift och a-kasseavgift skall slopas.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
Riksdagen har under hösten 2001 fattat beslut om en skattereduktion på 25 % för medlemsavgiften till en arbetstagarorganisation och om en skattereduktion på 40 % för avgiften till en arbetslöshetskassa. Samtidigt avskaffades avdragsrätten för avgiften till arbetslöshetskassa. De nya bestämmelserna har trätt i kraft den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:35, bet. 2001/02: SkU6).
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkandena 32 och 33 av Lennart Hedquist m.fl. förelås att skattereduktionen för avgift till fackförening och skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa slopas.
Också i Kristdemokraternas motion Sk452 yrkandena 10 och 40 av Per Landgren m.fl. avskaffas skattereduktionen för fackföreningsavgift och arbetslöshetskassa.
I Centerpartiet motion Fi259 yrkande 27 av Maud Olofsson m.fl. slopas skattereduktionen för fackföreningsavgift.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening syftar skattereduktionen för fackföreningsavgifter till att likställa villkoren för medlemskap i en arbetstagarorganisation med de villkor som gäller för medlemskap i en arbetsgivarorganisation. Organisationer och förbund på arbetsgivarsidan har efter hand fört över den övervägande delen av sin verksamhet till särskilt bildade servicebolag och
16
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
på det sättet gjort det möjligt för medlemsföretagen att dra av serviceavgifterna som driftskostnader i den bedrivna rörelsen. Mervärdesskattebestämmelsernas utformning har också medfört att arbetsgivarsidan i realiteten haft fördelar jämfört med arbetstagarsidan. Med en skattereduktion på 25 % för de medlemsavgifter som enskilda medlemmar betalar till sina arbetstagarorganisationer uppnås en faktisk skattemässig behandling som motsvarar den som gäller för avgifterna på arbetsgivarsidan. Rättviseskäl talar således för att skattereduktionen för fackföreningsavgifter bibehålls.
När det gäller skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa har intentionen hela tiden varit att avgiften skall vara avdragsgill, eftersom detta uppmuntrar den enskilde att skaffa sig ett försäkringsskydd mot följderna av arbetslöshet. Beloppsbegränsningen av avdraget för övriga kostnader under inkomst av tjänst har emellertid försämrat förutsättningarna för denna avdragsrätt, allteftersom den grupp som kommer över beloppsgränsen blivit mindre. Härigenom har det uppkommit en olikformighet vid beskattningen av arbetstagarsidan i förhållande till vad som gäller vid beskattningen av arbetsgivare, och det är av bl.a. detta skäl som riksdagen fattat beslut om att ersätta avdragsrätten med en skattereduktion i dessa fall. Utskottet anser att både rättvise- och hanteringsmässiga skäl talar för att den nuvarande ordningen bibehålls.
Utskottet avstyrker motionerna Fi259 yrkande 27, Sk452 yrkandena 10 och 40 och Sk453 yrkandena 32 och 33.
Reseavdraget
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av reseavdraget till 17 kr och avstyrker motionsförslagen.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) skall göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Av- drag skall under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådant fall får för närvarande avdrag göras med 16 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.
17
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 34 delvis) att det avdragsgilla beloppet för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats respektive i tjänsten höjs från 16 kr per mil till 17 kr per mil. Höjningen genomförs för att stödja arbetslinjen i beskattningen av inkomster och delvis kompensera för den föreslagna höjningen av skatterna på drivmedel.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkanden 5 av Lennart Hedquist m.fl. höjs reseavdraget till 20 kr per mil och gränsbeloppet för avdrag för reskostnader från 7 000 kr till 8 500 kr.
I Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 41 av Per Landgren m.fl. avslås regeringens förslag om en höjning av milavdraget.
I Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 18 och 34 av Maud Olofsson m.fl. ersätts reseavdraget med en skatterabatt på 7 kr per mil kombinerat med en självkostnadsgräns om 2 500 kr.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att reseavdraget bör höjas för att kompensera för höjningen av skatterna på drivmedel. Utskottet tillstyrker propositionen och avstyrker motionerna Fi259 yrkandena 18 och 34, Sk452 yrkande 41 och Sk453 yrkande 5.
Regional stimulans på skatteområdet
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om att en regional skattelättnad inte skall införas.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och lämna förslag till regionala stimulansåtgärder på skatteområdet. Uppdraget skall i första hand avse höjda grundavdrag i stödområde A från inkomståret 2005. En särskild ram om 300 miljoner kronor per år avsätts för detta ändamål.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 35 av Lennart Hedquist m.fl., Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 46 av Per Landgren m.fl. och Centerpartiets motion Fi259 yrkande 36 av Maud Olofsson m.fl. mot-
18
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
sätter sig motionärerna att det planerade regionala stödet införs och tillgodoräknar sig de 300 miljoner som avsatts för detta ändamål i sina respektive inkomstberäkningar.
Utskottets ställningstagande
Det är enligt utskottet angeläget att på olika sätt stimulera den regionala utvecklingen i de delar av Sverige där medborgare och företag kan ha höga kostnader till följd av långa avstånd och kallt klimat. Vissa skattenedsättningar finns redan. På punktskatteområdet finns en nedsättning av energiskatten på el för norra Sverige och en regional differentiering av fordonsskatten. På socialavgiftsområdet finns sedan den 1 januari 2002 en särskild nedsättning för stödområde A. Det finns anledning att överväga ytterligare regionala inslag i skattesystemet.
Utskottets delar regeringens bedömning att en utredning bör tillsättas med uppgift att analysera och lämna förslag till regionala stimulanser på skatteområdet. En särskild ram om 300 miljoner kronor per år bör avsättas för detta ändamål.
Utskottet instämmer i regeringens bedömning och avstyrker motionsyrkandena Fi259 yrkande 36, Sk452 yrkande 46 och Sk453 yrkande 35.
Förmånsbeskattning av miljövänliga bilar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om ytterligare lättnader i förmånsbeskattningen av miljöbilar m.m.
Jämför avvikande mening 4 (c).
Bakgrund
De nuvarande reglerna om justering av värdet av bilförmån för s.k. miljöbilar tillämpades första gången vid 2000 års taxering. Reglerna innebär att förmånsvärdet för en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja och som därför har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil utan sådan teknik, skall justeras ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. 1999/2000:SkU7).
Den 1 januari 2002 infördes en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar för att få till stånd en bättre överensstämmelse med det faktiska värdet. För en elbil eller elhybridbil blev det möjligt att justera ned förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan miljöan-
19
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
passad teknik. Nedsättningen gäller i tre år och får inte överstiga 16 000 kr per år. För bilar som drivs med alkohol eller med annan gas än gasol medges justering till 80 % av förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Nedsättningen gäller under fyra år och får inte överstiga 8 000 kr per år. En utvärdering av regelförändringen skall genomföras och vara klar före respektive tillämpningsperiods utgång. Den tillfälliga möjligheten till nedsättning förlängdes under hösten 2003 t.o.m. inkomståret 2008 (prop. 2001/02:1, bet. 2001/02:FiU1, prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12 samt prop. 2003/04:1, bet. 2003/04:FiU1).
För en personbil som uppfyller kraven för miljöklass El eller Hybrid enligt bilaga 1 till lagen (2001:1080) om motorfordons avgasrening och motorbränslen, tas fordonsskatt inte ut under de fem första åren från det fordonet blir skattepliktigt första gången.
Motionen
I Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 23 och 24 av Maud Olofsson m.fl. anförs att nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor effekt på försäljningen av miljöbilar som tjänstebilar. I dag skiljer man dock på elbilar (nedsättning till 60 %) och bilar som drivs med alkohol eller gas (nedsättning till 80 %). Denna skillnad är inte teknikneutral och missgynnar fordon drivna på gas och etanol. Motionärerna anser att nedsättningen skall vara generell. Alla bilar som drivs med el, alkohol eller gas får en nedsättning av förmånsvärdet till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik.
Som en uppmuntran även till privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil föreslår motionärerna att det införs en möjlighet för ca 5 000 nya miljöbilsägare att få en skattereduktion om 10 000 kr. För enkelhetens och teknikneutralitetens skull föreslås att rabatten är lika för alla, oavsett inköpspris eller innehavstid.
Utskottets ställningstagande
Bestämmelserna om beräkning av värdet av förmån av olika typer av miljöbilar syftar till att detta värde bättre skall motsvara det faktiska marknadsvärdet. Nedsättningen till nivån för en jämförbar bil syftar till att eliminera effekten av de högre tillverkningskostnader som är förenade med ny teknik. Den ytterligare nedsättning som gäller för el- och alkoholdrivna fordon hänger samman med att dessa har en begränsad räckvidd, att gasbilarnas tank tar upp en stor del av bilens lastutrymme och att tillgången på tankställen för alternativa drivmedel är begränsad. Värdet av förmånen av dessa fordonstyper är därför mer begränsat än vad som framkommer vid en direkt jämförelse med värdet på förmånsbil som drivs med konventionella drivmedel. Genom dessa justeringar förbättras också förutsättningarna för en ökning av beståndet av miljövänligare bilar.
Vidare gäller en femårig skattebefrielse enligt fordonsskattelagen för bilar som uppfyller kraven i miljöklass El eller Hybrid.
20
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Utskottet ser inte någon anledning att förändra de nu aktuella reglerna och avstyrker därför motion Fi259 yrkandena 23 och 24.
Hushållstjänster
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattereduktion för hushållstjänster.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
Frågor om särskilda skatteregler för tjänstesektorn har behandlats i Tjänsteutredningens betänkande Uppskattad sysselsättning (SOU 1994:43) och i Tjänstebeskattningsutredningens betänkande Skatter, tjänster och sysselsättning (SOU 1997:17).
En skattereduktion för byggnadsarbeten har tillämpats under perioden den 15 februari 1993–den 31 december 1994 (prop. 1992/93:150, bet. 1992/ 93:SkU36) och under perioden den 15 april 1996–den 31 mars 1999 (prop. 1995/96:229, bet. 1995/96:SkU32). Syftet har varit att åstadkomma en stimulans av verksamheten inom byggsektorn och på så sätt motverka den då aktuella arbetslösheten.
Riksdagen har beslutat införa en skattereduktion för byggnadsarbete på bostadshus (s.k. ROT-avdrag) under tiden den 15 april 2004–den 30 juni 2005 (bet. 2004/04:SkU3, prop. 2003/04:163).
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet har i en gemensam motion (Sk408) lagt fram ett förslag om en skattereduktion för hushållstjänster. Förslaget innebär att en skattereduktion på 50 % införs för privatpersoners betalning av arbetskostnaden inklusive moms för hushållstjänster som utförs i det egna hemmet upp till 25 000 kr per år. Motionärerna anför att förslaget innebär att det vita priset halveras direkt vid köpet jämfört med dagens regler. Motionen har remitterats till skatteutskottet och behandlas inte i detta ärende.
Yrkanden om att en skattereduktion för hushållstjänster skall införas framställs i motionerna Sk453 yrkande 22 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Sk454 yrkande 6 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk450 yrkande 9 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk452 yrkande 11 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi259 yrkande 21 av Maud Olofsson m.fl. (c).
21
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen tillstyrkt ett ROT-avdrag som en del av en lång rad förslag som lades fram i vårpropositionen för att driva på utvecklingen mot hållbar tillväxt, full sysselsättning och trygg välfärd. Utöver ROT-avdraget presenterades i vårpropositionen bl.a. förslag om fler utbildningsplatser inom arbetsmarknadspolitiken, friår i hela landet år 2005, försök med arbetstidsförkortning, ökade resurser till kommuner och landsting, höjt bistånd, en särskild satsning på barnfamiljerna år 2006 som främst skall gå till barnfamiljer som lever under knappa ekonomiska villkor, höjda anslag för biologisk mångfald och klimatinvesteringar, skattestimulanser för miljöinvesteringar i offentliga lokaler samt nya resurser för anställda inom förskolan. Vårpropositionen godkändes av riksdagen strax före sommaruppehållet 2004.
Att utöver detta omfattande åtgärdspaket införa en särskild skattelättnad för vissa hushållstjänster finner utskottet inte motiverat. Några särskilda konjunkturpolitiska skäl för en stimulans av hushållssektorn finns enligt utskottets mening inte. Inte heller är den påstådda effekten av en överströmning av svart arbetskraft till vit något att ta fasta på, bl.a. eftersom metoden skulle vara mycket dyrbar för statskassan. I stället för att försöka minska svartarbetet inom denna sektor med en sådan skattestimulans anser utskottet att kampen mot skattefusk och ekonomisk brottslighet bör föras på andra sätt.
Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi259 yrkande 21, Sk450 yrkande 9, Sk452 yrkande 11, Sk453 yrkande 22 och Sk454 yrkande 6.
Beskattning av nordiska sjömän
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av den skattefrihet som gäller för vissa nordiska sjömän.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 30) att den skattefrihet som enligt den särskilda övergångsbestämmelsen i artikel 31.3 i det nordiska skatteavtalet gäller för i Sverige obegränsat skattskyldiga sjömän som uppbär ersättning för arbete ombord på danskt, färöiskt, finskt, isländskt eller norskt skepp i internationell trafik förlängs till att gälla också vid 2006 års taxering.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag och tillstyrker därför propositionen i denna del.
22
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Uthyrning av privatbostad
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en skattelättnad för uthyrning av privatbostad.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Bakgrund
När en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts skall ersättningen tas upp i inkomstslaget kapital. Detsamma gäller när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts. Utgifterna för upplåtelsen får inte dras av. I stället skall avdrag göras med 4 000 kr per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Vid upplåtelse av en privatbostadsfastighet skall vidare ett belopp som motsvarar 20 % av intäkten av upplåtelsen dras av. Upplåts en hyresrätt skall i stället den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av. För bostadsrätt gäller att den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen skall dras av. Avdragsmöjligheterna är mer begränsade om upplåtelsen gäller någon form av närstående (42 kap. 30–32 §§ IL, prop. 1989/90:110 s. 512, bet. 1989/ 90:SkU30).
Motionerna
I motion Ub259 yrkande 6 av Sten Tolgfors m.fl. (m) föreslår motionärerna att del av stadigvarande bostad skall få hyras ut utan att den som hyr ut behöver betala skatt på inkomsten. Om mindre än 50 procent av en privatpersons stadigvarande bostad hyrs ut skall inkomsten vara skattefri upp till ett visst belopp. Detta är det snabbaste sättet att enkelt och billigt få fram bostäder för ungdomar och studerande. Ett motsvarande yrkande framställs i motion Bo301 yrkande 5 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m)
Utskottets ställningstagande
De gällande reglerna om uthyrning av privatbostadsfastigheter och privatbostäder infördes i samband med skattereformen 1990. Tidigare kunde olika regler gälla, och resultatet kunde bli allt från hel skattefrihet till full beskattning. Dessa förhållanden hade utsatts för kritik från flera olika utredningar, och skattereformen innebar en övergång till nuvarande enkla och likformiga regler för beskattningen på detta område. Reglerna får anses täcka både kostnader som normalt förorsakas av uthyrningen och eventuella utgifter för reparation och underhåll som uppkommit under uthyrningstiden.
23
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Enligt utskottets mening skulle en skattebefrielse för uthyrning av del av bostad medföra gränsdragnings- och kontrollproblem och dessutom innebära ett inkomstbortfall. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom sådana förslag.
Det finns enligt utskottets mening bättre metoder om man vill påverka produktionen av bostäder. Riksdagen har t.ex. under år 2003 infört särskilda investeringsstöd för hyresrätter och studentbostäder. Med dessa stöd har man hitintills beviljat bidrag till 17 000 studentbostäder. Investeringsbidrag har getts för 12 500 lägenheter, och den s.k. byggmomssänkningen har gällt 6 000 lägenheter.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Ub259 yrkande 6 och Bo301 yrkande 5.
Det fortsatta arbetet med 3:12-reglerna m.m.
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen förändringar i beskattningen av företagen och deras ägare.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
I 57 kap. IL finns särskilda regler om fördelning mellan tjänst och kapital av utdelningar på s.k. kvalificerade andelar i fåmansföretag och på kapitalvinster vid försäljning av sådana andelar. Den kapitalbeskattade delen av en utdelning räknas fram enligt en schablon som baseras på statslåneräntan och det kapital som nedlagts i företaget och lönesumman för i företaget anställd personal. Denna s.k. klyvningsränta motsvarar fr.o.m. den 1 januari 2004 statslåneräntan plus 7 procentenheter. Vid en försäljning av kvalificerade andelar behandlas – upp till ett tak om 200 prisbasbelopp under en femårsperiod – hälften som kapitalinkomst och hälften som inkomst av tjänst. De särskilda reglerna gäller bl.a. om andelsägaren själv eller någon närstående varit verksam i betydande omfattning i företaget under beskattningsåret eller de fem föregående beskattningsåren. Enligt den s.k. utvidgade fåmansföretagsdefinitionen räknas aktiva delägare och deras närstående som en person vid fördelningen mellan tjänst och kapital.
Syftet med de särskilda reglerna för fåmansföretag om fördelning mellan tjänst och kapital är att inkomster som härrör från delägarnas arbetsinsatser i bolaget skall beskattas på samma nivå som andra förvärvsinkomster och inte enligt den proportionella skattesats om 30 % som gäller för utdelningar och kapitalvinster enligt reglerna om beskattning av kapitalinkomster. De särskilda reglerna fanns tidigare i 3 § 12–12 e mom. den numera upphävda lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, och i dagligt tal kallas de fortfarande 3:12-reglerna.
24
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Den s.k. 3:12-utredningen (Fi 1999:12) har sett över regelsystemet och har den 18 juni 2002 avlämnat betänkandet Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52). När det gäller avgränsningen av de företagare som skall omfattas av de särskilda reglerna, de kvalitativa villkoren, föreslås preciseringar och kompletteringar. En övergång till någon form av normallönemodell anser utredningen vansklig med hänsyn till att det är svårt att överblicka konsekvenserna av en omläggning till ett i grunden annorlunda system. Ut- redningen föreslår därför justeringar inom ramen för den nuvarande kapitalklyvningsmodellen, bl.a. att den kapitalinkomstbeskattade delen får beräknas med utgångspunkt från bolagets beskattade egna kapital (kallas BEK-modellen), och att utrymmet för kapitalinkomstbeskattning höjs med 5 procentenheter så att klyvningsräntan uppgår till statslåneräntan med tillägg av en riskpremie på 10 procentenheter. Hälftendelningen mellan tjänst och kapital upp till 200 prisbasbelopp slopas. I stället skall belopp upp till 100 basbelopp tjänstebeskattas helt och belopp därutöver kapitalbeskattas. Lönesummeregeln förenklas betydligt, och de nuvarande begränsningsreglerna tas bort, och även företagarens egen lön skall få räknas in. Löneunderlaget skall enligt förslaget uppgå till 50 % av den framräknade lönesumman. Utredningens förslag har beräknats medföra ett skattebortfall om 1,13 miljarder kronor som enligt utredningen kan finansieras genom att maximal avsättning till periodiseringsfond för juridiska personer justeras ned med 5 procentenheter till 20 %.
Budgetpropositionen
Regeringen anför (avsnitt 8.3.4) att 3:12-reglerna bör förändras så att de blir mer gynnsamma för företagen.
I budgetpropositionen för 2004 aviserade regeringen en reformering av 3:12-reglerna i två steg. I ett första steg skulle riskpremien i den s.k. klyvningsräntan höjas från 5 till 7 procent. I en proposition under hösten 2003 lämnades också ett sådant förslag, och riksdagen har beslutat i enlighet med förslaget (prop. 2003/04:17, bet. 2003/04:SkU9, rskr. 2003/04:117, SFS 2003:1200). För det fortsatta arbetet aviserade regeringen olika alternativa skattelättnader som tillsammans med den redan genomförda åtgärden skulle ge en varaktig skattesänkning på 1 miljard kronor.
För det fortsatta arbetet aviserade regeringen i budgetpropositionen olika alternativa skattelättnader som tillsammans med den redan genomförda åtgärden skulle ge en varaktig skattesänkning på 1 miljard kronor. Ett alternativ är en ytterligare höjning av klyvningsräntan. Ett andra alternativ är en justering av den lönesummeregel som i dag bestämmer hur löner till anställda på visst sätt får medräknas i underlaget för beräkning av kapitalbeskattad utdelning och kapitalvinst. Ett tredje alternativ är en förändring av reglerna för kapitalvinstbeskattning och ett fjärde den s.k. BEK-modellen.
I den efterföljande diskussionen, bl.a. i anslutning till tillväxtsamtalen, har ytterligare alternativ aktualiserats. Ett sådant gäller införande av regler där ägare till kvalificerade andelar under vissa förutsättningar (vid en viss
25
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
storlek på antalet anställda och företagsledarens/ägarens egna löneuttag) inte skulle omfattas av 3:12-reglerna. Ett annat alternativ har gällt möjligheten att utvidga den s.k. takregeln. Denna regel begränsar i dag den del av kapitalvinster som skall tjänstebeskattas. Utvidgningen skulle innebära att även andra tjänstebeskattade inkomster från företaget skulle beaktas.
I sammanhanget kan erinras om att man i 3:12-utredningens betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) föreslog en schablonregel för de mindre företagen.
Ett av de möjliga reformalternativ som pekades ut i budgetpropositionen 2004 var den av 3:12-utredningen föreslagna BEK-modellen. Enligt gällande rätt används i princip företagarens egna anskaffningskostnader för aktierna som underlag för att beräkna hur stor del av en utdelning, och indirekt även den del av framtida kapitalvinster, som skall kapitalinkomstbeskattas. BEK-modellen innebär att i underlaget skall också ingå en viss del av företagets beskattade kapital. Modellen har sina förespråkare men kan också kritiseras. En utvidgning av detta slag skulle bidra till att sänka skattebelastningen på investeringar som finansieras med kvarhållna vinstmedel. Samtidigt skulle det innebära en förmånsbehandling av investeringar i 3:12-företag i förhållande till vad som gäller för andra aktiebolag och också innebära ökade möjligheter till omvandling av arbetsinkomster till lägre beskattade kapitalinkomster. De begränsningar av den ”fulla” BEK- modellen som föreslogs av den s.k. 3:12-utredningen i syfte att motverka omfattande skatteomvandling riskerar att inte bli stabila. Utredningen föreslog att ett införande av BEK-modellen skulle finansieras genom att kapitalvinster i sin helhet beskattas som tjänsteinkomst, inte som i dag till 50 procent. Detta skulle kunna medföra betydande skatteskärpningar i vissa fall.
Regeringen bedömer att nackdelarna med BEK-modellen får anses överväga fördelarna och avvisar därför modellen. Bedömningen av BEK-model- len skall enligt vad som anförs ses i relation till de alternativa åtgärder som redovisades i budgetpropositionen 2004 men också till de senare aktualiserade alternativen. Särskilt de senare alternativen ger ett delvis nytt perspektiv på det fortsatta reformarbetet. Finansministern har därför den 3 juni 2004 förordnat en expertgrupp med uppgift att genomföra en fördjupad prövning av 3:12-reglerna. I detta sammanhang är en utvidgning av takregeln och ett alternativ där under vissa förutsättningar 3:12-reglerna inte skall tillämpas av särskilt intresse. Uppdraget skall redovisas senast vid utgången av oktober 2004. Regeringen avser att därefter återkomma med förslag som skall träda i kraft senast den 1 januari 2006.
Det fördjupade analysarbetet innebär inte att de i budgetpropositionen 2004 utpekade alternativen skulle vara inaktuella. I den fortsatta beredningen kommer även övriga förslag, utöver de som har kommenterats, från 3:12- utredningens betänkande Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) att beaktas.
26
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 39 av Lennart Hedquist m.fl. anförs att småföretagare är en skattemässigt missgynnad grupp eftersom de beskattas betydligt hårdare för sin avkastning än ägare av större företag. Motionärerna vill reformera beskattningen av fåmansbolag och avsätter 1,5 miljarder kronor för detta ändamål. Ett mer genomarbetat förslag till teknisk utformning kommer att redovisas i vårmotionen 2005.
I Folkpartiet liberalernas motion Sk454 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. anförs att de regler som gäller för fåmansbolagen har lett till att ägare av fåmansbolag i dag betalar betydligt högre skatt än små ägare i större bolag. Motionärerna vill sänka fåmansbolagens skatter omedelbart och föreslår att dagens fåmansbolagsregler ersätts med den s.k. BEK-modellen (beskattat eget kapital). Den innebär att ägare kan ta ut en större utdelning för varje år i takt med att företaget växer. Motionärerna uppskattar kostnaden för denna reform till 400 miljoner kronor 2005 och till mellan 1,5 och 2 miljarder kronor på längre sikt.
I Kristdemokraternas motioner Sk450 yrkandena 5, 6 och 8 och Sk452 yrkandena 12 och 13 av Per Landgren m.fl. föreslår motionärerna att det införs ett riskkapitalavdrag. Personer som köper nyemitterade aktier i onoterade bolag skall ha möjlighet till en skattereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag skall få göras mot inkomst av kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen skall även gälla köp av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten skall gälla investeringar upp till en nivå av 100 000 kr. Avdragsrätten skall ses som en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, onoterade företag.
Riskkapitalavdraget kompletteras med etableringskonton. Att öppna ett etableringskonto innebär enligt vad som anförs i motionen att man kan sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart. Ett etableringskonto skulle kunna locka mindre riskbenägna att starta eget. För vissa grupper, såsom invandrare, ungdomar och kvinnor, kan det många gånger tyvärr vara svårt att få banklån. För dem kan etableringskonto vara ett bra alternativ.
Motionärerna anser att det behövs nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra företag och att regeringen bör återkomma med ett förslag till hur den s.k. BEK-modellen skall kunna ersätta nuvarande 3:12- regler. Vidare behövs en snar omläggning av egendoms- och kapitalbeskattningen där både skatten på aktieutdelningar och förmögenhetsskatten fasas ut. För att finansiera detta genomförs en höjning av bolagsskatten till 30 %.
I Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 3, 9 och 10 av Maud Olofsson m.fl. anförs att de nuvarande reglerna för fåmansbolag är direkt tillväxthämmande. Ett företag som är framgångsrikt och expansivt extrabeskattas eftersom en del av vinsten kommer att beskattas som inkomst av tjänst och därmed som om det vore inkomst över den högsta brytpunken. Det är således mer lönsamt för entreprenören att satsa pengar i andras företag på börsen än på sitt eget. Motionärerna anför att de företagare som arbetar hårt och som lyckas i sin verksamhet skall belönas. Utredningen Beskattning av
27
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
småföretagare (SOU 2002:52) föreslog att den s.k. BEK-modellen skulle införas. Med denna modell kommer hänsyn att tas till allt arbetande kapital i företaget, och underlaget för hur det kapitalbeskattade utrymmet vid utdelning och kapitalvinst skall uppskattas kommer att genomföras på ett mer rättvist, rimligt och tillväxtfrämjande sätt. Motionärerna avsätter nästan 1,3 miljarder kronor under budgetperioden och föreslår att riksdagen fattar beslut om att införa BEK-modellen.
Motionärerna anser att riskkapitalförsörjningen i Sverige rent generellt måste förbättras. För att delvis råda bot på detta föreslås ett s.k. starta-eget- sparande. Ett led i detta är att möjliggöra ett skattefritt sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst 120 000 kr som grundplåt till det egna företaget. För förslaget beräknar motionärerna ett skattebortfall på 300 miljoner kronor 2005 och 600 miljoner kronor årligen därefter. Vidare införs ett riskkapitalavdrag som är till för dem som väljer att finansiera starten av företag med eget sparade eller lånade pengar, utan att utnyttja starta-eget- sparandet. Skattebortfallet för denna åtgärd beräknas till 200 miljoner kronor för år 2005 och 400 miljoner kronor år 2006 och år 2007. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar införa ett personligt riskkapitalavdrag från år 2004.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det anledning att avvakta resultatet av regeringens pågående arbete med 3:12-reglerna. Inriktningen är att reglerna skall förändras så att de blir mer gynnsamma för företagen, och de skattelättnader som övervägs skulle tillsammans med den redan genomförda åtgärden ge en varaktig skattesänkning på 1 miljard kronor. En expertgrupp arbetar med att genomföra en fördjupad prövning av 3:12-reglerna, och uppdraget skall redovisas senast vid utgången av oktober 2004. Regeringen avser att därefter återkomma med förslag som skall träda i kraft senast den 1 januari 2006.
Enligt utskottets mening visar de utredningar som gjorts på området att en slopad skatt på aktieutdelningar inte är ett verksamt medel för att förbättra de större företagens villkor. Tillgången till en internationell kapitalmarknad gör att beskattningen av sparande endast i begränsad omfattning inverkar på företagens investeringsbenägenhet. Utskottet anser att en generell sänkning av skatten på ägarnas sparande i aktier inte är en effektiv metod för att förbättra villkoren för företagandet och avstyrker därför motionsyrkandena om slopad skatt på aktieutdelning.
För små och medelstora företag som inte i alla avseenden har tillgång till den internationella kapitalmarknaden kan emellertid inte bortses från att den personliga kapitalbeskattningen inverkar på avkastningskravet och därmed i viss mån fungerar som en skatt på företagens investeringar. Detta förhållande har beaktats i samband med att riksdagen på senare år beslutat om en rad ändringar i syfte att förbättra villkoren för nyföretagande och entreprenörskap. En lättnad i beskattningen av utdelningar och kapitalvinster på
28
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
aktier i onoterade bolag infördes hösten 1996 och har utvidgats genom olika beslut under åren 1997 och 1998. Även villkoren för finansiering med egna vinstmedel har förbättrats. Enskilda näringsidkare fick vid 1999 års taxering utvidgade möjligheter till reservering genom avsättning till periodiseringsfond, och denna möjlighet har ytterligare förbättrats som ett resultat av en mer ingående undersökning av hur företagen använder periodiseringsfonderna (prop. 1999/2000:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m.). Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening inte någon anledning att överväga att införa ett särskilt avdrag för investeringar i onoterade aktier. Utskottet avstyrker därför förslaget om ett permanent riskkapitalavdrag.
Enligt utskottets mening är det viktigt att skattereglerna inte lägger hinder i vägen för nyföretagande och entreprenörskap och att avkastningen för den som tar risken att starta ett eget företag eller att expandera sin verksamhet är tillräcklig. Särskilda stimulanser i samband med nystart av företag ger emellertid inte denna effekt utan skapar tvärtom en risk för att livskraftiga företag slås ut i konkurrensen med nystartade och skattegynnade företag, något som inte på sikt kan anses vara förenligt med kravet på stabila och goda regler för företagen. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka förslagen om olika former av starta-eget-avdrag.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi259 yrkandena 3, 9 och 10, Sk450 yrkandena 5, 6 och 8, Sk452 yrkandena 12 och 13, Sk453 yrkande 39 och Sk454 yrkande 4.
Ändrade regler för periodiseringsfonderna
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning om en räntebeläggning av de juridiska personernas periodiseringsfonder och avstyrker motionsyrkandena.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen aviserar (avsnitt 8.3.5) ett förslag om räntebeläggning av vinstmedel som juridiska personer avsatt i periodiseringsfondssystemet. Räntebeläggningen uppnås genom att en schablonintäkt beräknas på de avsatta vinstmedlen och tas upp vid inkomstbeskattningen. Åtgärden skall träda i kraft den 1 januari 2005. Eftersom de tidigare föreslagna lättnaderna beträffande arvs-, gåvo- och förmögenhetsskatterna till inte oväsentlig del kommer företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas är det enligt vad som anförs rimligt att förändringarna finansieringsmässigt balanseras
29
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
genom vissa förändringar av beskattningsreglerna för företag. En fördel med räntebeläggningsmetoden är att möjligheten att utjämna företagets resultat mellan olika beskattningsår i allt väsentligt behålls intakt.
Mot en generell tillämpning av räntebeläggningsmetoden talar att det komplicerar reglerna särskilt för enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag som är fysiska personer. Detta står i strid med regeringens ambitioner att förenkla för dessa företag. Denna konflikt undviks om dessa företag inte omfattas av ändringen. En sådan lösning leder visserligen till en marginellt ökad oenhetlighet i skattereglerna mellan juridiska personer och övriga företagsformer. Detta måste vägas mot målet om enkla regler för dessa näringsidkare. Regeringen bedömer att förenklingsaspekten väger tyngre i denna fråga. Endast företag som i inkomstskattesammanhang anses som juridiska personer bör därför omfattas av ett system med räntebeläggning av periodiseringsfonderna.
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet motsätter sig förslaget och räknar därför inte med några inkomster från detta förslag. Avslagsyrkanden framställs i motionerna Sk453 yrkande 40 av Lennart Hedquist m.fl. (m) och Fi259 yrkandena 35 av Maud Olofsson m.fl. (c).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att lättnaderna i arvs-, gåvo- och förmögenhetsbeskattningen till inte oväsentlig del kommer företagssektorn till godo genom att ägarkollektivet gynnas och att det är rimligt att förändringarna finansieras genom en räntebeläggning av juridiska personers periodiseringsfonder. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna Fi259 yrkande 35 och Sk453 yrkande 40.
Royalty
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om att royalty skall beskattas i inkomstslaget kapital.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Bakgrund
Royalty skall enligt huvudregeln beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Om royaltyn grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet skall den dock tas upp i inkomstslaget tjänst.
30
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Motionen
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 20 av Lennart Hedquist m.fl. föreslås att beskattningen av royaltyinkomster från uppfinningar och patent beskattas i inkomstslaget kapital från 2005.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör det undvikas att införa särskilda skattestimulanser för viss typ av verksamhet. Förslag om skattefrihet under begränsad tid för royaltyinkomster har tidigare lagts fram av Innovationsutredningen (SOU 1993:84) men har inte ansetts vara aktuella att genomföra.
Utskottet avstyrker motion Sk453 yrkande 20.
Fastighetsbeskattning
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om avveckling m.m. av fastighetsskatten.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
Sedan den 1 januari 2001 är skattesatsen för småhus 1,0 % av fastigheternas taxeringsvärde och för hyreshus (bostadsdelen) 0,5 % av taxeringsvärdet. Nyproducerade bostadshus är fria från fastighetsskatt de första fem åren, och för de därpå följande fem åren betalas halv fastighetsskatt. En begränsningsregel gäller och innebär att fastighetsskatten för ett småhus som utgör den skattskyldiges permanenta bostad begränsas så att den under vissa förutsättningar inte överstiger 5 % av hushållsmedlemmarnas sammanlagda inkomster (prop. 2001/02:3, bet. 2001/02:SkU3, rskr. 2001/02:59). Den som tillgodoräknats skattereduktion för fastighetsskatt får även förmögenhetsskatten reducerad.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkandena 24 och 27 av Lennart Hedquist m.fl. anför motionärerna att fastighetsskatten är djupt orättvis och uppmuntrar till ökad skuldsättning. Flitiga människor, inte sällan äldre, som avstått från konsumtion och i stället sparat för att få en tryggare ålderdom straffbeskattas. Låginkomsttagare som ärver föräldrahemmet uppmanas av regeringen att låna till skatten eller flytta. Motionärerna vill på sikt avskaffa fastighetsskatten. Som ett första omedelbart steg föreslås att skatteuttaget begränsas. Ett tak införs för fastighetsskatteuttaget för småhus och fritidshus 2005. Taket beräknas som summan av 80 kr per kvadratmeter
31
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
värdeyta i huset och 2 kr per kvadratmeter tomtyta, dock maximalt 5 000 kr i skatt för tomten. Motionärerna avskaffar också den s.k. schablonintäkten för bostadsrättsföreningar.
I Folkpartiet liberalernas motion Sk454 yrkande 15 av Lars Leijonborg m.fl. föreslår motionärerna att fastighetsbeskattningen avskaffas. Det grundläggande motivet för detta är att fastighetsskatten strider mot principen skatt efter bärkraft. För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet. Fastighetsskatt och, ofta därtill, förmögenhetsskatt gör att boendet blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna oöverkomliga. Avskaffandet kan dock inte ske omedelbart. Skatten beräknas för 2005 inbringa över 25 miljarder kronor till statskassan från boende i hyresrätter, bostadsrätter, småhus och villor samt industrifastigheter. Fastighetsskatten måste därför avvecklas stegvis. Motionärerna föreslår att skattesatserna för 2005 sänks från dagens 1,0 % på småhus till 0,8 % och från 0,5 % på flerbostadshus till 0,4 %.
I Kristdemokraternas motion Fi258 yrkande 6 av Lars Lindén m.fl. föreslås att kommunen ges rätt att införa en kommunal fastighetsavgift samtidigt som den statliga fastighetsskatten slopas helt för småhusenheter, bostadshyreshusen (hyres- och bostadsrätter) och industriella och kommersiella lokaler. De minskade skatteintäkterna för staten kompenseras bl.a. genom en minskning av det generella statsbidraget till primärkommuner samtidigt som dessa ges möjlighet att ta ut en kommunal avgift per småhusenhet om högst 2 600 kr per år. Kommunerna får likaledes ta ut en årlig kommunal fastighetsavgift på max 800 kr per bostadslägenhet, högst 63 kr per kvadratmeter för de kommersiella lokalerna och högst 17 kr per kvadratmeter och år för industrienheterna. De principiella motiven för den kommunala avgiften är att den kommunala avgiften skall bidra till att täcka fastighetsrelaterade kommunala kostnader för: 1) Gator, vägar och parkering, 2) räddningstjänst samt 3) fysisk och teknisk planering och bostadsförbättring. Detta skulle ge kommunerna en stabil avgiftsbas, som garanterar fastighetsägarna samhällstjänster.
Också i Kristdemokraternas motion Sk452 yrkandena 14, 16 och 17 av Per Landgren m.fl. föreslås att fastighetsskatten ersätts med en kommunal avgift. Motionärerna anför vidare att de höga taxeringsvärdena i många områden har lett till kraftiga höjningar inte bara av fastighetsskatten utan också av förmögenhetsskatten för stora grupper som inte har så stora marginaler att leva på. Motionärerna föreslår därför att taxeringsvärdena återgår till dem som gällde före höjningarna från år 2000. Kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder höjs samtidigt till 30 %.
I Centerpartiets motion Sk446 yrkandena 4–7 av Jörgen Johansson m.fl. anförs att den nuvarande fastighetsbeskattningen är utformad på ett orättvist sätt, främst på grund av taxeringsförfarandet. Även om systemet reformeras är beskattningen för hög. Uttagsprocenten för fastighetsskatten bör därför sänkas från nuvarande 1,0 % till 0,9 % år 2005. Från år 2006 skall skatten sänkas till 0,75 %. Detta kostar 1 400, 3 600 respektive 3 500
32
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
miljoner kronor för de tre åren. Motionärerna minskar den löpande beskattningen för att i stället öka den något vid själva försäljningstillfället då avkastningen är monetär och explicit. Därför höjs kapitalvinstbeskattningen från 20 % till 30 %, och uppskovsavdragen minskar till 75 %, vilket innebär att 25 % av reavinsten vid försäljning av fastighet skall beskattas även om personen i fråga anskaffar ny bostad enligt det gällande regelverket för uppskovsavdrag. Stämpelskatten höjs dessutom från 1,5 % till 1,725 %. Dessutom föreslår motionärerna ett tak på tomtvärdet på 300 000 kr för att undvika den spiraleffekt som uppkommer i attraktiva områden när själva tomtmarken får höga taxeringsvärden och därmed driver upp det totala taxeringsvärdet.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening är fastighetsskatten en viktig inkomstkälla vid finansiering av den gemensamma välfärden. Utskottet är inte berett att tillstyrka tillkännagivanden eller beslut som innebär att fastighetsskatten helt eller delvis avskaffas. Det är inte heller aktuellt med en höjning av skatten på kapitalvinst vid försäljning av privatbostad.
Utskottet avstyrker motionerna Fi258 yrkande 6, Sk446 yrkandena 4–7, Sk452 yrkandena 14, 16 och 17, Sk453 yrkandena 24 och 27 och Sk454 yrkande 15.
Förmögenhetsskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt för sambeskattade par höjs till 3 miljoner kronor. Utskottet avstyrker motionsförslagen om avskaffad förmögenhetsskatt m.m.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 35) att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt för sambeskattade par höjs från 2 000 000 kr till 3 000 000 kr fr.o.m. 2006 års taxering.
Regeringen anser att det finns skäl att förändra förmögenhetsbeskattningen i en mildrande riktning. En sådan förändring bör ske genom höjningar av fribeloppen. På så sätt minskar antalet personer som betalar förmögenhetsskatt, och skatten kommer i huvudsak att träffa större förmögenheter. I första hand bör det gemensamma fribeloppet för sambeskattade par höjas. Därigenom uppnås större neutralitet mellan å ena sidan gifta och sambor med gemensamma barn som sambeskattas och å andra sidan sambor utan
33
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
gemensamma barn som har var sitt fribelopp. Den föreslagna höjningen innebär att det gemensamma fribeloppet för sambeskattade par kommer att motsvara två fribelopp för ensamstående.
Regeringen kommer i det fortsatta arbetet med förändringar av förmögenhetsskatten att överväga att slopa undantaget från skatteplikt för huvuddelägares aktier och att införa ett tak för uttag av förmögenhetsskatt.
Regeringen anför att det finns anledning att överväga om undantaget för huvuddelägares aktier skall behållas. Ett borttagande av bestämmelsen skulle leda till att vissa huvuddelägare tvingades betala orimligt mycket i förmögenhetsskatt. Det skulle även kunna leda till att intresset för att låta inregistrera aktier på börsens A-lista hämmades. Ett avskaffande av huvuddelägarundantaget bör därför endast ske om det samtidigt införs någon form av begränsning av skatteuttaget. Ett alternativ till undantaget för huvuddelägares aktier kan vara att införa ett tak för förmögenhetsskatten, dvs. en beloppsgräns som anger hur mycket en skattskyldig maximalt skall behöva betala i förmögenhetsskatt. Ett tak i kombination med ett slopande av huvuddelägarundantaget innebär att vissa huvuddelägare, vars förmögenhet i huvudsak består av aktier som i dag är undantagna från förmögenhetsskatt, kommer att betala mer skatt, medan andra, som har betydande tillgångar utöver aktierna i fråga, kommer att betala mindre. Hur många som kommer att få betala mer respektive mindre beror på hur nivån för ett tak kalibreras.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion N305 yrkande 12 av Fredrik Reinfeldt m.fl. anförs att beskattningen av arv, gåvor och förmögenheter inbringar förhållandevis blygsamma belopp samtidigt som dessa skatter är mycket skadliga för företagandet. Förmögenhetsskatten missgynnar svenskt ägande av svenska företag och hindrar kapitalackumulation. Motionärerna beklagar att förmögenhetsskatten endast förändras marginellt och avsätter medel för att successivt avskaffa förmögenhetsskatten. I motion Fi202 av Ulf Sjösten
(m) anförs att det råder en bred enighet dels om förmögenhetsskattens skadliga effekter för god utveckling och tillväxt i Sverige, dels om vikten av att ta bort den orättvisa och lotteribetonade skatten. Motionären föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas.
I Folkpartiet liberalernas motion Sk454 yrkande 2 av Lars Leijonborg m.fl. anförs att en förutsättning för att det skall bildas nya företag och för att dessa skall kunna växa är tillgång till riskkapital och att Sverige upphör att tillhöra den minoritet i västvärlden som fortfarande har förmögenhetsskatten kvar. Motionärerna vill avskaffa sambeskattningen och höja fribeloppet till 1,9 miljoner kronor per person. De avskaffar förmögenhetsskatten inom fyra år.
I Kristdemokraternas motioner Sk450 yrkandena 3 och 17 och Sk452 yrkande 18 anförs att de senaste årens utveckling har visat på svårigheterna i att bibehålla förmögenhetsbeskattningen. Anledningen står främst att
34
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
finna i den ökande internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa loppet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Förmögenhetsbeskattningen, som tidigare kunnat motiveras av fördelningspolitiska skäl, får i dag helt andra effekter än de tänkta. Även regeringen överväger i budgetpropositionen att i det ”fortsatta arbetet” utreda om man skall föreslå att slopa befrielsen från förmögenhetsskatt och i stället införa ett tak i förmögenhetsskatten. Motionärerna anser att detta är ytterligare ett bevis för att förmögenhetsskatten är feltänkt i grunden. Mo- tionärerna föreslår att förmögenhetsskatten avvecklas med 0,5 procentenheter till 1,0 % till år 2006 och ned ytterligare 0,25 procentenheter till 0,75 % år 2007 för att sedan slopas helt. Enligt uppskattningar som gjorts befinner sig så mycket som 500 miljarder kronor utomlands som tillhör svenskar. Detta ”flyktkapital” skulle kunna betyda mycket för den svenska samhällsekonomin om det kunde placeras i svenska finansinstitut. Motionärerna anser att regeringen måste utreda hur en tidsbegränsad amnesti kan införas så att så mycket kapital som möjligt placeras i Sverige.
I Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 4–6 av Maud Olofsson m.fl. anför motionärerna att Sverige är ett av de få länder i västvärlden som fortfarande har en förmögenhetsbeskattning. Därtill är skattesatsen en av de högsta bland de länder som tillämpar systemet. Det är dessutom oroande att det hörs signaler om att bredda skatten till att även gälla exempelvis aktier noterade på O-listan. Detta tangerar retroaktiv lagstiftning eftersom de som har valt att notera sina företag här har gjort det under premisserna att aktierna inte skulle bli föremål för förmögenhetsbeskattning. Företag på O- listan är mindre och tillväxtorienterade företag som har blivit noterade i syfte att underlätta för riskkapitalförsörjning. Att i efterhand ens diskutera att låta dessa aktier omfattas av förmögenhetsskatt är upprörande. Motionärerna föreslår att förmögenhetsskatten i ett första steg sänks till 1 % 2005 och att värdet av egna hem inte skall tas upp i förmögenhetsbeskattningen. Från och med 2006 avskaffas förmögenhetsskatten. Riksdagen bör besluta att sänka förmögenhetsskatten till 1 % och undanta värdet av egna hem från förmögenhetsbeskattningen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag att fribeloppet för uttag av förmögenhetsskatt för sambeskattade par höjs från 2 000 000 kr till 3 000 000 kr fr.o.m. 2006 års taxering och tillstyrker därför propositionen i denna del.
Utskottet delar regeringens bedömning att det bör övervägas att slopa undantaget för huvuddelägares aktier och att införa ett tak för uttag av förmögenhetsskatt. Utskottet är således inte berett att tillstyrka förslagen om slopad eller avvecklad förmögenhetsskatt och avstyrker därför motionerna Fi259 yrkandena 4–6, Sk450 yrkandena 3 och 17, Sk452 yrkande 18, Sk454 yrkande 2 och N305 yrkande 12.
35
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Slopad arvs- och gåvoskatt
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att skatten på arv och gåva bör slopas fr.o.m. årsskiftet och avstyrker motionsförslaget om att ett sådant beslut bör gälla fr.o.m. den 20 september 2004.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Budgetpropositionen
Regeringen anför (avsnitt 8.3.2) att arvs- och gåvoskatten är kostsam att administrera, vilket måste sättas i relation till de intäkter som skatten ger. På grund av värderingsreglerna och konstruktionen i övrigt av arvs- och gåvoskattereglerna är det lätt att nedbringa skatten genom olika skatteplaneringsåtgärder som är helt lagliga. Mot bakgrund av detta och med syfte att underlätta generationsskiften i företag avser regeringen att senare under hösten föreslå riksdagen att arvs- och gåvoskatten tas bort. Inriktningen är att arvs- och gåvoskatten skall slopas fr.o.m. den 1 januari 2005.
Motionen
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 19 av Lennart Hedquist m.fl. föreslår motionärerna att arvs- och gåvoskatten avskaffas med verkan från den 20 september 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att skatten på arv och gåva bör slopas men är inte berett att frångå den inkomstberäkning som regeringen redovisar och som grundar sig på att arvs- och gåvoskatten skall slopas med verkan fr.o.m. den 1 januari 2005. Utskottet avstyrker följaktligen motion Sk453 yrkande 19.
Moms på tidskrifter
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om höjd moms på tidskrifter. Jämför avvikande mening 3 (kd).
Bakgrund
Riksdagen har under hösten 2001 beslutat att sänka mervärdesskatten på böcker och tidskrifter från 25 % till 6 % fr.o.m. den 1 januari 2002 (prop. 2001/02:45, bet. 2001/02:SkU12).
36
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Motionen
I Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 29 av Per Landgren m.fl. återställs mervärdesskatten på tidskrifter till 25 %. Motionärerna anför att de står bakom beslutet att sänka bokmomsen till 6 % men att de inte anser att det är lika angeläget med sänkt moms på tidskrifter.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening talar såväl det kulturpolitiska syftet som administrativa och praktiska skäl för att både böcker och tidskrifter bör ingå i området med reducerad mervärdesskatt. Området har utformats i nära anslutning till det utrymme som finns i punkt 6 i bilaga H till sjätte mervärdesskattedirektivet. Utskottet ser inte någon anledning att ändra denna gränsdragning. Utskottet avstyrker motion Sk452 yrkande 29.
Alkoholskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om sänkta kvoter för privatinförsel av alkohol.
Jämför avvikande mening 3 (kd).
Bakgrund
Enligt de regler som allmänt gäller inom EU skall privata inköp av alkohol och tobak beskattas i inköpslandet. Kommersiell handel med dessa varor skall beskattas i den medlemsstat där varorna slutligen konsumeras. En privatperson har således rätt att ta med sig alkoholdrycker och tobaksvaror, avsedda för eget bruk inköpta i en annan medlemsstat utan att någon ytterligare punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna tas in för kommersiella ändamål i hemlandet skall däremot punktskatt alltid betalas där.
För att avgöra om det är fråga om införsel för kommersiella ändamål skall enligt EG:s regler bl.a. mängden varor beaktas. Medlemsstaterna får använda sig av indikativa nivåer uteslutande till ledning för bedömning av om varorna är avsedda för kommersiella ändamål. De indikativa nivåerna får då inte sättas lägre än 10 liter sprit, 20 liter starkvin, 90 liter vin, 110 liter öl samt 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo röktobak.
Budgetpropositionen
Regeringen anför att Alkoholinförselutredningen nyligen har överlämnat sitt betänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86). För att bryta mönstret med den kraftigt ökade resandeinförseln av sprit och för att stärka den svenska alkoholpolitikens legitimitet föreslås i betänkandet att skatten på sprit sänks med 40 % från den 1 januari 2005. En sådan sänkning av skatten skulle
37
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
leda till i medeltal 29 % lägre spritpriser på Systembolaget. Betänkandet är för närvarande ute på remiss och remissinstanserna skall lämna sina synpunkter på betänkandet senast den 15 december 2004. Regeringen fortsätter beredningen av frågan om alkoholskatten.
Motionen
I Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 47 av Per Landgren m.fl. anför motionärerna att införselkvoterna för privatpersoners import av alkohol gör det svårt att föra en effektiv alkoholpolitik. Införselkvoterna bör sänkas för att stoppa den alkoholflod som rinner in i Sverige. Sverige måste verka för att alkoholfrågan skall bli en folkhälsofråga i stället för som nu enbart en jordbruksfråga och en handelsfråga. Motionärerna yrkar att införselkvoterna sänks till 1 liter starksprit, 5 liter vin och 15 liter starköl.
Utskottets ställningstagande
Sverige arbetar genom regeringen för att stärka folkhälsopolitikens ställning inom EU. Detta innebär bl.a. att Sverige verkar för att man inom EU, i större utsträckning än tidigare, skall ta hänsyn till olika åtgärders effekter på folkhälsan även inom andra politikområden än t.ex. inre marknads- och jordbrukspolitik.
Sverige har i flera år fört diskussioner med medlemsländerna och med kommissionen om kopplingen mellan alkohol, alkoholpolitik och folkhälsa. Utgångspunkten har varit att alkoholfrågan i många delar är en nationell angelägenhet, men att det finns frågor och områden som bäst kan lösas på gemenskapsnivå, som t.ex. den rådsrekommendation om unga och alkohol som antogs 2001 i Stockholm.
Syftet med Sveriges initiativ har primärt varit att hitta områden där EU:s medlemsländer och kommissionen har nytta av att samarbeta, utbyta information och enas om någon form av gemensamma rekommendationer. Den svenska regeringen har pekat på vissa områden som anses vara viktiga att diskutera på gemenskapsnivå inom EU och som kan ingå i en gemenskapsstrategi rörande alkohol. Till dessa hör rekommendationer eller direktiv om höjda minimiskatter på alkohol inom EU, begränsningar av alkoholreklam, alkoholfria arbetsplatser, alkoholfria graviditetsperioder, alkoholfri trafik och åldersgränser vid försäljning av alkohol. En gemensam europeisk kunskapsuppbyggnad om alkoholproblemets omfattning och effekter är viktig som underlag för framtida gemensamma åtgärder inom EU.
Mot denna bakgrund tog Sverige, tillsammans med Finland, initiativet till en länderjämförande undersökning om alkoholproblemets omfattning och hur alkoholpolitiken ser ut i samtliga EU-länder, det s.k. ECAS-projektet (European Comparative Alcohol Study). Resultaten från projektet publicerades år 2002 och visar tydligt att alkoholrelaterade skador är ett mycket allvarligt folkhälsoproblem i samtliga EU-länder (Norström, 2002; Leifman, m.fl., 2002).
38
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
När det gäller alkoholskatter har den svenska regeringen den uppfattningen att EU:s miniminivåer för skatt på spritdrycker, vin och öl bör höjas av folkhälsoskäl. Minimiskatterna har inte höjts sedan alkoholskattedirektivet trädde i kraft den 1 januari 1993, vilket i praktiken inneburit att alkoholskatterna i reella termer sjunkit med ungefär en fjärdedel sedan dess. Sverige har vid flera tillfällen i EU-arbetet hävdat att det inte bör vara möjligt att ha nollskattesats på vin. Vidare har Sverige hävdat att en höjning av minimiskattesatserna för alla alkoholdrycker bör ske och att s.k. alkoläsk bör beskattas högre än för närvarande.
Vid de nordiska finansministrarnas möte på Island under våren 2004 beslutades om en gemensam nordisk hållning i alkoholskattefrågorna. De nordiska länderna skall driva frågan om att EU avskaffar nollskattesatsen på vin och att minimiskatten på alkohol respektive alkoläsk höjs. De skall verka för att kommissionen tar fram en alkoholstrategi.
Alkoholinförselutredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande Var går gränsen? (SOU 2004:86) till regeringen. För att bryta mönstret med den kraftigt ökade resandeinförseln av sprit och för att stärka den svenska alkoholpolitikens legitimitet föreslås i betänkandet att skatten på sprit sänks med 40 % från den 1 januari 2005. En sådan sänkning av skatten skulle leda till i medeltal 29 % lägre spritpriser på Systembolaget. Utredningen föreslår också att Sverige intensifierar arbetet med att få till stånd den gemenskapsstrategi för att minska alkoholens skadeverkningar som initierades under det svenska ordförandeskapet, verkar aktivt för att inom ramen för EU införa varningstexter på förpackningar som innehåller alkohol och ökar ansträngningarna i arbetet med att ge de folkhälsomässiga konsekvenserna av olika förslag och beslut större betydelse inom EU. Sverige bör också arbeta för att bilda allianser med de nordiska och baltiska länderna samt med övriga nya medlemsländer inom EU när det gäller alkoholpolitik. Betänkandet är för närvarande ute på remiss och remissinstanserna skall lämna sina synpunkter på betänkandet senast den 15 december 2004.
I dagarna har de nordiska hälso- och socialministrarna i Norden beslutat om en gemensam strategi i det alkoholpolitiska arbetet inom EU. Bland annat vill det nordiska ministerrådet se en halvering av införselnivåerna och kraftigt höjda minimiskatter på alkohol.
Av det anförda framgår att regeringen bereder frågan om alkoholskatten vidare. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om att Sverige ensidigt och i strid med de regler som gäller på området skall besluta om skärpta införselregler. Utskottet avstyrker motion Sk452 yrkande 47.
39
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Tobaksskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en höjning av minimipunktskatten på cigaretter m.m.
Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 4 (c).
Bakgrund
Den 1 mars infördes en minimipunktskatt på cigaretter som har ett lägre detaljhandelspris än cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Ett antal s.k. lågpriscigaretter hade lanserats på den svenska marknaden till ett pris som per paket låg ca 10 kr under priset på ett cigarettpaket i den mest efterfrågade priskategorin. Skatten bestämdes till 90 % av den sammanlagda skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. Även om EU:s regler medger en minimipunktskatt på 100 % gjorde smugglingsrisken att en skatt på 90 % bedömdes som lämplig (prop. 2002/03:1 avsnitt 8.5.2, bet. 2002/03:FiU1).
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Sk453 yrkandena 44 och 45 av Lennart Hedquist m.fl. att minimiskatten på cigaretter höjs till 100 % och att skatten på rulltobak höjs till 1 339 kr per kg.
I Centerpartiets motion Fi259 yrkande 26 av Maud Olofsson m.fl. anförs att den svenska utformningen av skatt på tobak medför en asymmetrisk beskattning till lågpriscigaretters fördel. Genom att införa full minimiskatt på lågpriscigaretterna blir beskattningen symmetrisk och förhoppningsvis minskar även användningen av cigaretter. Motionärerna höjer skatten på lågpriscigaretter med 150 miljoner kronor, vilket motsvarar drygt 2 kr per paket.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör minimipunktskatten på lågpriscigaretter bestämmas till en nivå som tar hänsyn både till behovet av att dämpa efterfrågan och till risken för smuggling om skattesatsen skulle sättas för högt. Utskottet har härvid ansett att en skatt som uppgår till 90 % av den punktskatt som tas ut på cigaretter i den mest efterfrågade kategorin är lämplig. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna del och avstyrker därför förslaget om en höjning av minimiskatten på cigaretter.
Utskottet ser inte heller någon anledning att höja skatten på rulltobak. Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi259 yrkande 26 och Sk453
yrkandena 44 och 45.
40
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Höjda energiskatter på drivmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjda skatter på bensin och diesel och om en återställning av avgifterna vid överträdelse av användningsförbudet.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 36 delvis) att energiskatten på bensin höjs med 15 öre per liter och på dieselolja med 30 öre per liter. Höjningarna utgör ytterligare ett steg i den gröna skatteväxling som genomförs för att öka miljörelatering av skattesystemet. Eftersom skatteskillnaden mellan märkt och omärkt olja ökar är det rimligt att höja nivåerna för de särskilda avgifter som tas ut vid överträdelse av användningsförbudet för märkt olja. Nivåerna återställs till de nivåer som gällde före år 2004. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 9 av Lennart Hedquist m.fl. avslås regeringens förslag. Också i motion Fi213 yrkande 1 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) hemställs om avslag. Motionärerna anför att högre bensin- och dieselskatt kommer att göra det omöjligt för många funktionshindrade att ha kvar sina bilar.
I Folkpartiets motion Fi232 yrkande 22 delvis av Lars Leijonborg m.fl. avslås förslaget om höjd bensin och diselskatt. I motionerna Sk449 yrkande 1 av Hans Backman (fp) och N346 yrkande 6 av Hans Backman m.fl. (fp) vill motionärerna stoppa förslaget om höjning av bensinpriset med 18 öre per liter eftersom det slår orimligt hårt mot bosatta i bl.a. Gävleborg och Norrland som är beroende av att använda bilen dagligen. Motionärerna anför att många barnfamiljer är tvungna att använda bilen vid transporter till och från barntillsyn eftersom kollektivtrafiken är bristfällig på många orter i landet.
Kristdemokraterna anför i motion Sk450 yrkande 16 av Per Landgren m.fl. att en ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan bli kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på t.ex. energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning, så att den potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal miljöpåverkan. I nuläget är det inte lämpligt med ytterligare skattehöjningar på energi och miljöstörande utsläpp. I motion Sk452 yrkandena 21 och 22 av Per Landgren m.fl. (kd) yrkar motionärerna att förslaget om höjd skatt på bensin och diesel avslås. De anför att effekten blir ett fördelningspolitiskt hårt slag mot män-
41
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
niskor med låga inkomster, boende på landsbygd och med små möjligheter att välja en annorlunda livsstil än vad de har i dag. I stället för höjda skatter behöver Sverige sänkta skatter.
Också i Centerpartiets motion Fi259 yrkandena 32 och 33 av Maud Olofsson m.fl. yrkar motionärerna att förslaget om höjd skatt på bensin och diesel avslås. Höjda bensinskatter genomförs för att få människor att minska användingen av bränslen som genererar koldioxidutsläpp, men inte någonstans genomförs en politik som faktiskt ger möjligheter att byta bränsle. Den s.k. skatteväxlingen blir bara fiskal och leder till ökade inkomster för staten.
Utskottets ställningstagande
I budgetpropositionen för 2001 presenterade regeringen en strategi för grön skatteväxling och härefter har en skatteväxling om drygt 10 miljarder kronor genomförts. De energi- och miljöskattehöjningar som genomförts har haft sin tyngdpunkt på höjda skatter på el och uppvärmningsbränslen. Det övergripande syftet med skatteväxlingen är att bidra till att de av riksdagen fastställda miljömålen nås. Detta förutsätter att åtgärder riktas mot flera sektorer.
Transportsektorn omfattas inte heller av det system för handel med utsläppsrätter, som införs den 1 januari 2005. Bland de sektorer som står utanför handelssystemet beräknas transportsektorn svara för större delen av utsläppsökningarna fram till 2010 i frånvaro av ytterligare åtgärder. Regeringen anser därför att tyngdpunkten i den gröna skatteväxlingen för 2005 bör läggas på höjda skatter för transportsektorn och föreslår höjningar av såväl fordonsskatten som energiskatten på bensin och dieselolja. Därutöver föreslås en höjning av energiskatten på el som förbrukas av hushåll och servicenäringar. För dieselolja, som används i arbetsmaskiner i jord- och skogsbruket, föreslås dock en nedsättning av skatten i syfte att skapa likvärdiga konkurrensförutsättningar för det svenska jord- och skogsbruket jämfört med övriga EU.
Utskottet delar regeringens bedömning att transportsektorn nu bör ingå i den gröna skatteväxlingen och att skatterna på bensin och diesel bör höjas på det sätt regeringen föreslår. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi213 yrkande 1, Fi232 yrkande 22, Fi259 yrkandena 32 och 33, Sk449 yrkande 1, Sk453 yrkande 9, Sk450 yrkande 16, Sk452 yrkandena 21 och 22 och N346 yrkande 6.
42
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Höjd energiskatt på el
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en höjning av energiskatten på el.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 36 delvis) att energiskatten på el som förbrukas i hushålls- och servicesektorerna höjs med 1,2 öre per kWh som en del i den gröna skatteväxling som syftar till en ökad miljörelatering av skattesystemet. Energiskatten på el bidrar till ett mer effektivt utnyttjande av el. Höjningen omfattar inte el som förbrukas inom tillverkningsindustrin samt inom jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksnäringarna. Skattehöjningarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2005.
Motionerna
Avslagsyrkanden framställs av Moderata samlingspartiet i motion Sk453 yrkande 14 av Lennart Hedquist m.fl., Folkpartiet liberalerna i motion Fi232 yrkande 22 delvis av Lars Leijonborg m.fl., Kristdemokraterna i motion Sk452 yrkande 25 av Per Landgren m.fl. och Centerpartiet i motion Fi259 yrkande 31 av Maud Olofsson m.fl. I motion N309 yrkande 2 av Eva Flyborg m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande. Motionärerna anför att det finns miljöfarliga sätt att producera el, t.ex. kolkraft, men att insatser bör sättas in mot dessa och inte mot elen i sig. Tvärtom kan en ökad användning av el leda till vinster för miljön, t.ex. genom att ersätta vägtrafik som drivs av fossila bränslen med eldrivna tåg. Elskatten bör inte betraktas som en miljöskatt, och höjd elskatt bör inte ses som en del av en grön skatteväxling.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att en höjning av energiskatten kan bidra till ett mer effektivt utnyttjande av tillgänglig elkraft och har därför inte någon invändning mot regeringens förslag. När det gäller möjligheten att ersätta vägtrafik med spårburen trafik kan det framhållas att den spårburna trafiken är befriad från energiskatt.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi259 yrkande 31, Fi232 yrkande 22, Sk452 yrkande 25, Sk453 yrkande 14 och N309 yrkande 2.
43
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en skattesatsuppräkning efter prisutvecklingen.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 36 delvis) att samtliga energi- och koldioxidskattesatser justeras med hänsyn till förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2003–juni 2004.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att skattesatserna på sedvanligt sätt bör justeras med hänsyn till prisutvecklingen och att detta görs i energiskattelagen så att 2005 kan bli nytt basår för den fortsatta justeringen. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del.
Nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om nedsättning av skatten på dieselolja som används i jordbruk, skogsbruk och vattenbruk och avstyrker motionsförslaget om en längre gående nedsättning.
Jämför avvikande mening 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 36 delvis) att koldioxidskatten på dieselolja som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet sätts ned med 77 %. Den återbetalningsordning som gäller för el skall även tillämpas på uppvärmningsbränslen och diesel. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi259 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. att dieselskatten sänks till 1 krona per liter för jord- och skogsbruk.
44
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Utskottets ställningstagande
Från jordbruksorganisationernas sida har man länge framfört att flertalet konkurrentländer har satt ned den skatt som belastar dieselolja som används i jordbrukets arbetsmaskiner till låga nivåer. I Sverige är skatten densamma som den som gäller för användning i personbilar, lastbilar och bussar.
Enligt utskottets mening finns det anledning att av konkurrensskäl sätta ned skatten för dieselolja som används i det svenska jordbrukets, skogsbrukets och vattenbrukets arbetsmaskiner. Det ekonomiska utrymme som står till buds för en skattenedsättning är begränsat. Regeringens förslag om en nedsättning med ca 2 kr från 2005 års nivå framstår med hänsyn härtill som välavvägt. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Fi259 yrkande 7.
Skattestrategi för alternativa drivmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om skattenedsättning för bensin som ingår i vissa blandbränslen.
Jämför avvikande mening 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen anser det angeläget att den strategi för skattenedsättning för alternativa drivmedel som lades fast i budgetpropositionen för år 2002 och utvecklades i budgetpropositionen för år 2004 kan börja tillämpas så snart erforderligt statsstödsgodkännande erhållits från kommissionen.
Kommissionen har prövat och godkänt den ursprungliga skattestrategin enligt statsstödsreglerna. Den i budgetpropositionen för år 2004 utvidgade skattestrategin har anmälts till kommissionen för prövning enligt reglerna om statligt stöd. Regeringen återkommer till riksdagen med förslag till de lagändringar som är nödvändiga för att skattestrategin skall kunna tillämpas så snart kommissionens godkännande har erhållits. Intill dess beslutar regeringen om skattenedsättning i särskild ordning genom individuella dispenser från energiskatt och koldioxidskatt för koldioxidneutrala drivmedel. De individuella dispenserna upphör att gälla när lagstiftning om generell befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för de drivmedel som dispenserna avser träder i kraft.
Motionen
I Centerpartiets motion Fi259 yrkande 22 av Maud Olofsson m.fl. anför motionärerna att en extra rabatt bör införas för att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnybara bränslen. I dagsläget finns etanol som
45
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, dels som E 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E 85 är etanoldelen skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85, förslagsvis motsvarande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter E 85. Motionärerna föreslår att riksdagen fattar beslut om att införa en sådan extra rabatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att det är angeläget att strategin för skattenedsättning för alternativa drivmedel kan läggas fast så att en generell befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för dessa drivmedel kan erhållas.
När det gäller förslaget om en skattenedsättning för bensin som blandas med biobränsle anser utskottet att det vore olyckligt att skapa stimulanser som leder till att blandbränslen får bättre konkurrensförutsättningar än rena biobränslen. Utskottet är inte berett att tillstyrka detta förslag.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi259 yrkande 22.
Nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en justering av beräkningsgrunden för nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-pro- centregeln.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 36 delvis) att beräkningsgrunden för nedsättning av koldioxidskatt enligt 0,8-procentregeln ändras så att skattebeloppet efter nedsättning i genomsnitt alltid uppfyller energiskattedirektivets minimiskattenivåer. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005.
Kommissionen har i beslut den 18 februari 2004 (ärende nr N 497/03) godkänt det anmälda förslaget till justering av 0,8-procentregeln. Godkännandet avser perioden den 1 januari till den 31 december 2005.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening innebär den förändring som föreslås att de svenska reglerna anpassas till det nya energiskattedirektivet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.
46
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Begränsning av koldioxidskatteuttaget avseende kalk- och cementbranschen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en förlängning av kalk- och cementbranschens begränsningsregel.
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 36 delvis) att den övergångsvis gällande begränsningsregeln avseende kalk- och cementbranschen m.m. (1,2-procents- regeln) förlängs ytterligare ett år. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2005.
Förlängningen behöver inte anmälas till kommissionen för statsstödsgranskning.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte funnit någon anledning till erinran mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i denna del.
Fortsatt avtrappning av energiskatteavdraget för vindkraft
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en fortsatt avtrappning av vindkraftverkens miljöbonus och avstyrker motionsförslaget om att bonusen skall slopas helt.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 36 delvis) att avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som har producerats i vindkraftverk, miljöbonusen, fortsätter nästa år. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från 12 till 9 öre per kWh och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 17 till 16 öre per kWh. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2005.
Merparten av de befintliga stödsystemen för den förnybara elproduktionen löpte ut vid utgången av 2002 eller i anslutning till införandet av elcertifikatsystemet den 1 maj 2003. Det nya stödsystemet har inneburit en sänkning av befintliga stödnivåer för vindkraft. Regeringen bedömde att elcertifikatssystemet behövde kompletteras med övergångsregler för vindkraften. En avtrappning inleddes därför fr.o.m. den 1 januari 2004 i stället för ett avskaffande av miljöbonusen. Samtidigt infördes en produktions-
47
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
gräns för hur länge vindkraftsproduktionen i ett kraftverk kan berättiga till skatteavdrag. Avtrappningen föreslås fortsätta nästa år. Avdraget sänks från 12 till 9 öre per kWh för landbaserad samt från 17 till 16 öre per kWh för havsbaserad vindkraft.
Regeringen lämnade i början av juni 2003 en anmälan till kommissionen om statsstödsgranskning av hur avtrappningen av miljöbonusen är tänkt att utformas. Något godkännande från kommissionen har dock ännu inte erhållits. Det tidigare godkännandet löpte ut vid utgången av 2002.
Motionen
Moderata samlingspartiet yrkar i motion Sk453 yrkande 15 av Lennart Hedquist m.fl. att miljöbonusen för vindkraftsel avskaffas helt.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det inte någon anledning att avvika från den redan påbörjade avtrappningen av vindkraftens miljöbonus som anmälts till kommissionen för prövning enligt statsstödsreglerna. De överväganden som ligger bakom utfasningen av detta stöd är alltjämt hållbara. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Sk453 yrkande 15.
Koldioxidskatt på torv
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen att avskaffa skattebefrielsen för torv.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Bakgrund
Torven är i dag undantagen från koldioxidbeskattning, dock utan att klassas som biobränsle. Torvutredningen (N2000:10) anser i sitt betänkande (SOU 2002:100) Uthållig användning av torv att energitorv i nationella sammanhang inte bör inordnas i något klassificeringssystem eller någon viss kategori. Riksdagen har nyligen (bet. 2003/04:NU8) beslutat att elproduktion som sker med användning av torv i godkända kraftvärmeverk skall vara elcertifikatsberättigande.
Motionen
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 17 av Lennart Hedquist m.fl. föreslår motionärerna att torvens befrielse från koldioxidskatt slopas.
48
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening finns det miljöskäl som talar för en fortsatt befrielse för torven och för att den skall berättiga till elcertifikat. Om torv inte skulle vara certifikatsberättigande skulle torven komma att konkurreras ut av kol som bränsle i kraftvärmeverken, vilket skulle ge ökade miljöstörande utsläpp. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka ett ändrat synsätt på torven och avstyrker därför motion Sk453 yrkande 17.
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en sänkning av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Bakgrund
Skatt på termisk effekt i kärnkraftverk tas ut månadsvis med 5 514 kr per megawatt – motsvarande ca 181 kr per megawatt och dygn – av kärnkraftsreaktorns högsta tillåtna termiska effekt. Om en reaktor har varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får för varje dygn utöver de 90 första göras avdrag med 181 kr per megawatt av den termiska effekten.
Motionen
Moderata samlingspartiet yrkar i motion Sk453 yrkande 13 av Lennart Hedquist m.fl. att den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftverk sänks med motsvarande 0,3 öre per kWh från den 1 januari 2005, 0,4 öre från den 1 januari 2006 och 0,5 öre från den 1 januari 2007.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att sänka skatten på termisk effekt i kärnkraftverk och avstyrker därför motion Sk453 yrkande 13.
Skatt på avfall
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en skatt på avfallsförbränning.
Jämför avvikande mening 4 (c).
49
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Bakgrund
Lagen (1999:673) om skatt på avfall trädde i kraft den 1 januari 2000. Dess syfte är att i enlighet med EU:s avfallshierarki styra mot minskad avfallsdeponering för att främja avfallsminskning, återanvändning och återvinning. BRAS-utredningen (Fi 2003:06) har i uppdrag att bl.a. granska och utvärdera avfallsskattelagen och föreslå en utformning av lagen som på mest ändamålsenliga sätt stämmer överens med EG-fördragets regler om statligt stöd. Utredningen skall lämna förslag till hur en skatt på avfall som förbränns lagtekniskt kan utformas och bedöma lämpligheten av att införa en sådan skatt eller om andra ekonomiska styrmedel i stället bör förordas (dir. 2003:96). Utredningen skall presentera sitt förslag under 2004.
Motionen
Centerpartiet föreslår i motion Fi259 yrkande 25 av Maud Olofsson m.fl. att riksdagen fattar beslut om en skatt på förbränning av osorterat avfall. De anför att den deponiskatt på avfall som infördes 2000 har varit positiv för att minska mängden avfall som deponeras. Samtidigt har detta lett till att förbränning av avfall har blivit relativt sett mer lönsamt eftersom detta är skattebefriat. Centerpartiet vill att avfall i större utsträckning skall sorteras. Förbränning av osorterat avfall riskerar att skada miljön, och därmed även människor, främst genom ökade dioxinutsläpp. Därför bör en skatt införas för att neutralisera deponiskatten och göra avfallssortering mer ekonomiskt lönsamt.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening bör resultatet av BRAS-utredningens arbete med frågan om en förbränningsskatt på avfall avvaktas. Utskottet avstyrker motion Fi259 yrkande 25.
Skatt på naturgrus
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en sänkning av skatten på naturgrus.
Jämför avvikande mening 1 (m).
Bakgrund
Naturgrus är en icke förnybar resurs och en skatt infördes den 1 juli 1996 (prop. 1995/96:87, bet. 1995/96:SkU18) i syfte att öka hushållningen med naturligt förekommande grus och sand. Lagstiftningen bygger på betänkan-
50
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
de (SOU 1995:67) Naturgrusskatt m.m. Efter förslag i budgetpropositionen för 2003 höjdes skatten på naturgrus från 5 till 10 kr per ton den 1 januari 2003.
Motionen
Moderata samlingspartiet sänker i sitt budgetalternativ i motion Sk453 yrkande 38 av Lennart Hedquist m.fl. skatten på naturgrus med 5 kr.
Utskottets ställningstagande
Syftet med lagen om skatt på naturgrus är att åstadkomma en bättre hushållning med naturgrus och påskynda utvecklingen mot användning av alternativa material. Naturvårdsverket har gjort bedömningen att så mycket som 70–80 % av naturgrusprodukterna skulle kunna ersättas med alternativa material, t.ex. bergkrossprodukter. Det är generellt sett dubbelt så dyrt att tillverka bergkrossprodukter som naturgrus.
Naturgrus är i många delar av landet en mycket knapp naturresurs. Därför måste användningen av naturgrus minimeras till de områden där inga andra alternativ finns. En hushållning med naturgrus är angelägen bl.a. för att skydda det grundvatten som finns i grusavlagringar. Naturgrusskatten är enligt utskottets mening ett viktigt styrmedel när det gäller att minska naturgrusanvändningen. Utskottet är inte berett att tillstyrka en sänkning av naturgrusskatten och avstyrker därför motion Sk453 yrkande 38.
Handelsgödsel och bekämpningsmedel
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel skall slopas.
Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 4 (c).
Bakgrund
Gödselmedelsskatten är 1,80 kr för varje helt kilo kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kilo verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.
Den s.k. HOBS-utredningen (Fi 2001:12) har utvärderat skatterna på handelsgödsel och bekämpningsmedel. I betänkandet Skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel? (SOU 2003:9) föreslår utredningen att skatten på handelsgödsel skall vara kvar och att skattesatserna behålls oförändrade. För att minska riskerna med användningen av bekämpningsmedel föreslås att uttaget av en skatt differentieras efter medlets farlighet för hälsa och mil-
51
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
jö. I avvaktan på ett sådant system föreslogs en höjning av skatten med 5 kr till 25 kr. I samband med budgetpropositionen för 2004 beslutade riksdagen att skatten på bekämpningsmedel skulle höjas till 30 kr fr.o.m. den 1 januari 2004.
Riksdagen har efter förslag i budgetpropositionen för 2002 beslutat om en återföring av skatten på bekämpningsmedel och handelsgödsel till jordbruksnäringen (vilken inbegriper växthusnäringen). Uppburen skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket via ett särskilt anslag. Huvuddelen av den återförda skatten används till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket och minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet. En mindre del av beloppet återförs kollektivt till jordbruksnäringen för bl.a. informations-, utbildnings-, rådgivnings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja hållbara produktionsmetoder. Skatten på bekämpningsmedel återförs kollektivt för forsknings- och utvecklingsinsatser med syfte att främja en hållbar utveckling inom jordbruket och trädgårdsnäringen.
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Sk453 yrkandena 7 och 8 av Lennart Hedquist m.fl. att skatten på handelsgödsel och skatten på bekämpningsmedel avskaffas från den 1 januari 2005.
Centerpartiet föreslår i motion Fi259 yrkande 8 av Maud Olofsson m.fl. att skatten på handelsgödsel avskaffas.
Utskottets ställningstagande
Enligt utskottets mening utgör skatterna på bekämpningsmedel och handelsgödsel viktiga styrmedel inom jordbruket och bidrar till att minska växtnäringsförluster och dämpa riskerna med användningen av bekämpningsmedel. Återförd skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel har vidare förstärkt jordbruksnäringens insatser för bl.a. forskning, information, utbildning, rådgivning och utvecklingsarbete för att främja hållbar produktion inom jordbruket och trädgårdsnäringen. Stöd lämnas bl.a. till åtgärder för att minska växtnäringsförluster från jordbruket, minska miljöriskerna inom växtskyddsområdet samt till djurhälsoområdet. Från 2005 kommer miljö- och landsbygdsprogrammet att förstärkas genom s.k. modulering, dvs. överföring av EU-medel från produktionsstöd till miljö- och landsbygdsprogrammet, med utbetalning först 2006. Den nationella medfinansieringen av EU-medlen sker genom en återföring av skatten på handelsgödsel.
Utskottet är inte berett att slopa dessa skatter och avstyrker därför motionerna Fi259 yrkande 8 och Sk453 yrkande 7 och 8.
52
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Reklamskatten
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsyrkandena om ett omedelbart avskaffande av reklamskatten och om olika tillkännagivanden till regeringen i saken.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Bakgrund
1996 års reklamskatteutredning föreslog i sitt betänkande SOU 1997:53 ett avskaffande av lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam. Regeringen uttalade i proposition 1997/98:150 att man anser att reklamskatten bör avskaffas. Man konstaterade dock att det vid detta tillfälle saknades förutsättningar att finansiera ett totalt avskaffande av reklamskatten. Eftersom regeringen ansåg att det förelåg särskilt allvarliga problem när det gällde beskattningen av reklamtrycksaker föreslogs ett avskaffande av reklamskatten i denna del. Reklamskatten på reklamtrycksaker avskaffades den 1 januari 1999.
Riksdagen tillkännagav den 10 april 2002 för regeringen som sin mening vad skatteutskottet (bet. 2001/01:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning.
I budgetpropositionerna för 2003 och 2004 tog regeringen upp frågan om ett avskaffande men fann, med beaktande av de budgetpolitiska målen, att förutsättningar för finansiering av reklamskattens avskaffande, alternativt stegvisa avskaffande, inte förelåg.
Budgetpropositionen
Även i årets budgetberedning har frågan om reklamskattens avskaffande, alternativt stegvisa avskaffande, prövats. Regeringen har dock funnit att det inte heller nu föreligger förutsättningar för finansiering av sådana åtgärder.
Motionerna
I flera motioner framställs yrkanden som syftar till att avskaffa reklamskatten.
I Moderata samlingspartiets motion Sk453 yrkande 21 av Lennart Hedquist m.fl. begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör lämna en redovisning hur reklamskatten skall avskaffas senast i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2005. I motion Kr269 yrkande 15 av Kent Olsson m.fl. (m) tar motionärerna upp idrottsrörelsens situation och föreslår att riksdagen begär ett förslag från regeringen om slopad reklamskatt. I motion Fi201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) föreslår motionären att riksdagen fattar ett beslut om att avskaffa reklamskatten. I motion Fi203 av
53
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Jeppe Johnsson och Anita Sidén (m) tas de ideella föreningarnas situation upp och motionärerna föreslår att dessa skall slippa betala skatt på de reklam- och sponsringsintäkter som man lyckas ta in till sin förening. I motion Fi204 av Anna Lilliehöök och Ewa Thalén Finné (m) begärs ett tillkännagivande om att reklamskatten är orättvis, svår att tillämpa och konkurrenssnedvridande och att den bör avvecklas. Också i motion Fi206 av Jeppe Johnsson och Nils Fredrik Aurelius (m) begärs ett tillkännagivande om att reklamskatten bör avskaffas. I motion Fi207 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m) anförs att regeringen omgående bör ta initiativ till en avveckling av reklamskatten. I motion Fi226 av Gunnar Axén och To- mas Högström (m) föreslås att riksdagen fattar beslut om att reklamskatten avskaffas. I motion Sk215 av Rolf Gunnarsson (m) vill motionären ta bort reklamskatt för pensionärsorganisationer.
I Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 35 av Per Landgren m.fl. anförs att det är av yttersta vikt att fria svenska medier skall kunna verka under fria ekonomiska förutsättningar som stimulerar utbudet av journalistiskt material. Att ett av riksdagen fattat beslut ignoreras av regeringen i en så viktig fråga är allvarligt. Regeringen bör snarast verkställa det av riksdagen tidigare fattade beslutet och återkomma till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas. I motion Fi210 av Johnny Gylling (kd) anförs att riksdagen givit regeringen i uppdrag att pröva frågan om att fasa ut reklamskatten. Regeringen bör nu följa riksdagens beslut och bereda plats för en fortsatt avveckling av reklamskatten.
I motionerna Fi211 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c) och Fi216 av Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (c) anför motionärerna att regeringen under riksmötet 2004/05 bör lägga fram ett förslag om avskaffad reklamskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har redan tidigare klargjort sin uppfattning att reklamskatten bör avskaffas och att avvecklingen bör påbörjas när det statsfinansiella utrymmet medger det. Utskottet är mot denna bakgrund inte berett att tillstyrka förslagen om att riksdagen nu skall fatta beslut i saken eller rikta olika tillkännagivanden till regeringen i syfte att få till stånd en avveckling. Med det anförda avstyrker utskottet de nu aktuella motionsyrkandena.
54
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Fordonsskatt på personbilar, lätta bussar och lätta lastbilar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om höjda fordonsskatter på personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 31) att fordonsskatten för bensindrivna personbilar höjs med 23 %. Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar höjs med 2 %. Fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar höjs med 40 %. Höjningarna träder i kraft den 1 januari 2005.
Någon generell höjning av fordonsskatten för personbilar har inte skett sedan 1996. Det innebär att den reala skattebelastningen har minskat. Som ett steg i den gröna skatteväxlingens ökade miljörelatering av skattesystemet föreslår regeringen en genomsnittlig höjning av fordonsskatten med 23 % för bensindrivna personbilar (inklusive övriga personbilar som inte kan drivas med dieselolja) och 2 % för dieseldrivna personbilar. För ett normalhushåll kommer den större höjningen av skatten på dieselolja att kompenseras genom en mindre höjning av fordonsskatten på dieselbilar.
Nuvarande nivå på fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar är betydligt lägre än jämförbara viktklasser för främst dieseldrivna personbilar. Den stora skatteskillnaden leder till en omfattande skattebetingad ombyggnad från personbil till lätt lastbil med merkostnader för myndigheter och mindre skatteintäkter som följd. Även av miljöskäl är det olämpligt att skatten på lätta bussar och lätta lastbilar är lägre än skatten på personbilar. Regeringen anser därför att fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar på sikt bör likställas med fordonsskatten på personbilar. Som ett första steg föreslås en genomsnittlig höjning av fordonsskatten på lätta bussar och lätta lastbilar med 40 %.
För att öka miljöstyrningen i fordonsbeskattningen bör en koldioxidbaserad fordonsskatt för lätta fordon införas. Vägtrafikskatteutredningen har föreslagit att fordonsskatten läggs om till att vara baserad på koldioxidutsläpp i stället för på vikt och typ av drivmedel. Fordonsskatten differentieras efter respektive fordons utsläpp av koldioxid per kilometer. Dieseldrivna fordon som omfattas av den koldioxidbaserade fordonsskatten får ett tillägg på fordonsskatten, eftersom utsläppskraven är något lägre för dieseldrivna fordon än för bensindrivna fordon och skatten på dieselolja är lägre än på bensin. Lätta bussar och lätta lastbilar bedöms kunna inkluderas i den koldioxidbaserade fordonsskattemodellen fr.o.m. modellår 2009.
Regeringen anför att fordonsskatten för lätta fordon bör vara baserad på koldioxidutsläpp för att öka miljöstyrningen. Den nya fordonsskatten bör inledningsvis gälla enbart för personbilar av modellår 2006 eller senare samt
55
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
för personbilar som uppfyller minst miljöklass 2005, miljöklass El eller miljöklass Hybrid. Förutom personbilar skall även andra lätta fordon på sikt omfattas av den nya koldioxidbaserade fordonsskatten. Regeringen planerar att driva det forsatta arbetet med målet att ett nytt regelverk skall kunna träda i kraft den 1 januari 2006.
Motionerna
Avslagsyrkanden framställs i Moderata samlingspartiet i motion Sk453 yrkande 10 av Lennart Hedquist m.fl., Folkpartiet liberalernas motion Fi232 yrkande 19 av Lars Leijonborg m.fl., Kristdemokraternas motion Sk452 yrkande 23 av Per Landgren m.fl. och Centerpartiets motion Fi259 yrkande 29 av Maud Olofsson m.fl. I motion Fi213 yrkandena 2 och 3 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) anför motionären att högre bensin- och dieselskatt samt extra skatt på tunga fordon kommer att göra det omöjligt för många funktionshindrade att ha kvar sina bilar. Möjligheten att arbeta försvåras och belastningen på färdtjänst kommer att öka. Alla blir förlorare och den enskildes möjlighet att försörja sig själv försvåras och friheten som bilen står för inskränks.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att den gröna skatteväxlingen inom trafikområdet bör innefatta en höjning av fordonsskatten som uppgår till 23 % för bensindrivna personbilar och 2 % för dieseldrivna personbilar. Miljöskäl och problemen med skattebetingade ombyggnader talar vidare för att fordonsskatten för lätta lastbilar och lätta bussar på sikt bör likställas med fordonsskatten för personbilar. Utskottet har därför inte någon invändning mot regeringens förslag om en höjning av fordonsskatten för lätta bussar och lätta lastbilar med 40 %.
Höjningen av fordonsskatten ingår som en del i den gröna skatteväxling som i år skapar ett utrymme om 3,38 miljarder kronor för en sänkning av inkomstskatten genom höjt grundavdrag.
Ett genomförande av Vägtrafikskatteutredningens förslag om en övergång till en koldioxidsbaserad fordonsskatt skulle enligt utskottets mening stärka fordonsskattens miljöstyrande effekt och utskottet har inte någon invändning mot regeringens planer på en sådan förändring.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi213 yrkandena 2 och 3, Fi232 yrkande 19, Fi259 yrkande 29, Sk452 yrkande 23 och Sk453 yrkande 10.
56
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Trängselskatten och miljöanpassade bilar
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att miljöanpassade bilar skall undantas från trängselskatt och avstyrker motionsyrkande om slopad trängselskatt m.m.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 27 delvis) att trängselskatt inte skall betalas för miljöanpassade som är utrustade med teknik för drift helt eller delvis med el, alkohol eller annan gas än gasol.
Motionerna
Folkpartiet liberalerna avslår i motion Fi232 yrkande 17 av Lars Leijonborg m.fl. regeringens förslag om ett undantag från trängselskatt för miljöbilar.
Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centerpartiet framställer vidare yrkanden om att trängselskatten skall avskaffas. Sådana yrkanden framställs i motionerna Sk453 yrkande 11 av Lennart Hedquist m.fl. (m), Sk252 av Björn Hamilton (m), N349 yrkande 6 av Marietta de Pour- baix-Lundin m.fl. (m), Fi270 yrkande 7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), Fi268 av Martin Andreasson m.fl. (fp), Sk452 yrkande 24 av Per Landgren m.fl. (kd), N239 yrkande 13 av Stefan Attefall m.fl. (kd), Fi259 yrkande 30 av Maud Olofsson m.fl. (c) och T464 yrkande 26 av Elizabeth Nyström m.fl.
(m). I motion T260 yrkande 3 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) begärs ett tillkännagivande om att beslutsformerna för införande av trängselskatten har varit oacceptabla.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har nyligen tillstyrkt att trängselskatten införs och är följaktligen inte berett att nu avveckla skatten eller att rikta tillkännagivanden till regeringen om beslutsformerna vid dess införande. Utskottet avstyrker därför motionerna Sk453 yrkande 11, Sk252, N349 yrkande 6, Fi270 yrkande 7, Fi268, Sk452 yrkande 24, N239 yrkande 13, Fi259 yrkande 30, T464 yrkande 26 och T260 yrkande 3.
Utskottet ser i likhet med regeringen fördelar med en ordning där miljöanpassade bilar undantas från trängselskatten. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motion Fi232 yrkande 17.
57
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Svinesundsbroarna
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att en skatt bör tas ut på Svinesundsbroarna.
Budgetpropositionen
Avsikten är att en ny bro över Idefjorden vid Svinesund skall tas i bruk i juni 2005. Regeringen avser att lägga fram förslag om att ta ut skatt vid färd över dels den nya bron, dels den befintliga bron. Ett skatteuttag vid färd över Svinesundsbroarna är i enlighet med den överenskommelse som ingåtts mellan Sverige och Norge om finansiering av den nya broförbindelsen. Skatten skall börja tas ut när den nya bron tas i bruk.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens planer på att ta ut skatt vid färd över såväl den nya som den befintliga Svinesundsbron för att på det sättet uppfylla Sveriges åtaganden i överenskommelsen med Norge om finansiering av den nya bron.
Stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om kreditering på skattekonto av ett stöd för investeringar i källsorteringsutrymmen.
Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 29) att ett investeringsstöd införs till fastighetsägare av flerbostadshus i syfte att stimulera inrättandet av källsorteringsutrymmen. Den stödberättigade investeringen skall genomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006. Stödet skall tillgodoföras fastighetsägaren genom kreditering på sådant skattekonto som har upprättats för denne enligt 3 kap. 5 § skattebetalningslagen (1997:483).
Regeringen anser att kreditering av fastighetsägarens skattekonto är ett lämpligt förfarande för att tillgodoföra fastighetsägaren det beviljade stödet. Kreditering av skattekonton är ett förfarande som tidigare har använts för andra stöd. Stödet har anmälts till kommissionen i enlighet med EG- fördragets regler om statligt stöd. Skriftväxling pågår med kommissionen, och det är osäkert om beslut kan erhållas före riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen. Eftersom stödet kan träda i kraft först sedan kommis-
58
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
sionen har gett sitt godkännande och det är angeläget att stödet beslutas och införs utan onödig fördröjning föreslås att regeringen bemyndigas att fastställa tidpunkt för ikraftträdande.
Motionerna
Motionsyrkanden om avslag på regeringens förslag framställs av Moderata samlingspartiet i motion Sk453 yrkande 16 av Lennart Hedquist m.fl. och av Kristdemokraterna i motion Sk452 yrkande 44 av Per Landgren m.fl.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon invändning mot förslaget om att det planerade stödet för källsortering krediteras på skattekonto. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionerna Sk452 yrkande 44 och Sk453 yrkande 16.
Stöd för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om kreditering på skattekonto av en investeringsstimulans för energi- och miljöinvesteringar i offentliga lokaler.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp) och 3 (kd).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 28) att ett investeringsstöd införs till ägare av fastigheter med offentliga lokaler i syfte att stimulera vissa specificerade investeringar i energieffektivisering och konvertering till förnybara energikällor. Stödet skall främja ökad energieffektivitet och ökad användning av förnybara energikällor samt bidra till att öka investeringarna inom bygg- och fastighetssektorn och därmed stimulera till en ökad sysselsättning. Den stödberättigade investeringen skall genomföras under perioden den 1 januari 2005 till den 31 december 2006, utom vad avser solceller, där genomförandeperioden utsträcks till den 31 december 2007. Stödet tillgodoförs fastighetsägarna genom en kreditering av stödet på skattekonto. En anmälan skall ske till kommissionen i enlighet med EG-fördragets regler om statligt stöd. Regeringen anför att det är angeläget att stödet beslutas och införs utan onödig fördröjning. Eftersom stödet kan träda i kraft först sedan kommissionen har gett sitt godkännande och då godkännande inte kan förväntas före riksdagsbehandlingen av budgetpropositionen bör regeringen bemyndigas att fastställa datum för ikraftträdande.
59
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
Motionerna
Avslagsyrkanden framställs av Moderata samlingspartiet i motion Sk453 yrkande 37 av Lennart Hedquist m.fl., av Folkpartiet liberalerna i motion Fi232 yrkande 18 av Lars Leijonborg m.fl. och av Kristdemokraterna i motion Sk452 yrkande 45 av Per Landgren m.fl.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte någon invändning mot förslaget om att det planerade investeringsstödet för ägare av fastigheter med offentliga lokaler krediteras på skattekonto. Utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi232 yrkande 18, Sk452 yrkande 45 och Sk453 yrkande 37.
Vissa stödformer som krediteras på skattekonto
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om avskaffande av ett antal stöd som krediteras på skattekonto respektive en utvidgning av investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder.
Jämför avvikande meningarna 1 (m) och 3 (kd).
Motionerna
Moderata samlingspartiet föreslår i motion Sk453 av Lennart Hedquist m.fl. att en rad stödformer som krediteras på skattekonto avskaffas. Yrkandena gäller skattereduktionen för rederinäringen (yrkande 29), anställningsstödet (yrkande 30), skattereduktionen för installation av bredband (yrkande 31), skattenedsättningen för miljöförbättrande installationer i småhus (yrkande 36) och investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder (yrkande 43).
Kristdemokraterna föreslår i motion Sk452 yrkande 28 av Per Landgren m.fl. att investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder ersätts med en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden.
Utskottets ställningstagande
De stödformer som föreslås avskaffade i motion Sk453 har införts vid olika tillfällen och med skilda motiveringar. Utskottet är inte berett att tillstyrka att dessa stöd slopas och avstyrker därför motion Sk453 yrkandena 29–31, 36 och 43.
Utskottet är inte heller berett att ersätta investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder med en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus. Utskottet avstyrker därför även motion Sk452 yrkande 28.
60
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
Beräkning av statsbudgetens inkomster
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns och avstyrker godkännande av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 5) att riksdagen godkänner att statsbudgetens inkomster budgetåret beräknas till 712 286 461 kr, varav 640 142 916 kr från inkomsttiteln Skatter m.m.
Motionerna
Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet begär i sina partimotioner godkännande för sina respektive inkomstberäkningar. Sådana yrkanden framställs i motionerna Fi231 yrkande 5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Fi232 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Sk452 yrkande 1 av Per Landgren m.fl. (kd) och Fi234 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c).
Kristdemokraterna anför vidare i motion Sk452 yrkande 26 att de föreslår totalt 100 miljoner kronor mer än regeringen för en ökad skattekontroll och förstärkt tullbevakning. Som en effekt av detta räknar de försiktigtvis med att skatteintäkterna ökar med 500 miljoner kronor år 2005.
Utskottets ställningstagande
Utskottet tillstyrker att regeringens inkomstberäkning godkänns och avstyrker med hänvisning till ställningstagandena i det föregående motionsyrkandena om godkännande av Moderata samlingspartiets, Folkpartiet liberalernas, Kristdemokraternas och Centerpartiets inkomstberäkningar.
När det gäller effekterna av ett resurstillskott till skatteförvaltningen framstår ett så direkt samband som motionärerna räknar med för år 2005 inte som realistiskt. En ökning av anslaget kräver tid innan den kan ge effekt och innebär också en omställning som i sig kan vara effektivitetssänkande. Enligt utskottets mening bör man vid jämförelser mellan de olika budgetalternativ som föreligger i ärendet inte räkna med denna typ av effekter på inkomsterna under det aktuella budgetåret. Med det anförda avstyrker utskottet även det nu aktuella motionsyrkandet.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i denna del och avstyrker motionerna Fi231 yrkande 5, Fi232 yrkande 4, Fi234 yrkande 7 och Sk452 yrkandena 1 och 26.
61
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
UTGIFTSRAMAR
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Utskottets delförslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för 2005, preliminär utgiftsram för 2006 och beräkningen av utgifter för 2007 och avstyrker motionsförslag om större respektive mindre ramar.
Jämför avvikande meningarna 1 (m), 2 (fp), 3 (kd) och 4 (c).
Budgetpropositionen
Utgiftsområdet omfattar Skatteverket, Tullverket och exekutionsväsendet (Skatteverket och kronofogdemyndigheterna). De nämnda myndigheternas verksamhet ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution. Ytterligare en myndighet med verksamhet inom detta politikområde är Kustbevakningen (utgiftsområde 6), som har ett självständigt ansvar för tullkontrollen till sjöss. Kronofogdemyndigheternas organisation har utretts. Med utgångspunkt i utredningens förslag och mot bakgrund av de remissvar som inkommit anser regeringen att exekutionsväsendets indelning i regioner skall upphöra den 1 januari 2006. Regeringen återkommer till frågan om den rikstäckande verksamhetens organisatoriska hemvist, dvs. om denna skall vara knuten till Skatteverket eller bedrivas inom ramen för en helt fristående myndighet. Kronofogdemyndigheterna och Skatteverket skall fortsätta det arbete som inletts med att utveckla samverkan mellan myndigheterna när det gäller gemensamt stöd, dvs. drift och utveckling av IT-stöd samt administrativt stöd.
Regeringen föreslår att riksdagen skall besluta om en utgiftsram för utgiftsområdet på i det närmaste 8 804 miljoner kronor för 2005 och godkänna en preliminär utgiftsram för 2006 på 8 900 miljoner kronor samt godkänna beräkningen av utgiften för 2007 på 9 033 miljoner kronor.
I jämförelse med anvisade medel för 2004 ökar ramen för utgiftsområdet med 146 miljoner kronor 2005. Förändringen förklaras huvudsakligen av att utgiftsområdet ökas med 100 miljoner kronor till följd av att Skatteverket och kronofogdemyndigheterna får nya uppgifter som en konsekvens av en förändrad förmånsrätt för skatter. Vidare beräknas utgiftsområdet öka med 18 miljoner kronor till följd av att Skatteverket får i uppgift att hantera ärenden om skattereduktion (ROT-avdrag). Därutöver beräknas utgiftsområdet öka med 5 miljoner kronor till följd av insatser för en effektivare bekämpning av smuggling. Slutligen beräknas utgiftsområdet öka till följd av förändrad pris- och löneomräkning.
I jämförelse med beräknade anslagsmedel per utgiftsområde i 2004 års ekonomiska vårproposition föreslås ramen för utgiftsområdet öka med 118 miljoner kronor 2005. Detta förklaras av nya uppgifter vid Skatteverket och
62
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
kronofogdemyndigheterna till följd av förändrad förmånsrätt för skatter och hantering av ROT-avdrag. Den beräknade ramen för 2007 ökar med 229 miljoner kronor i jämförelse med den föreslagna ramen för 2005. Detta förklaras av förstärkta insatser med 25 miljoner kronor för bekämpning av storskalig smuggling och annan gränsöverskridande organiserad brottslighet fr.o.m. 2006 samt förändrad pris- och löneomräkning.
De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. I det löpande arbetet skall myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten samtidigt som servicen till allmänhet och företag skall förbättras. Myndigheterna skall sträva efter att minska antalet fel hos allmänhet och företag. Av stor betydelse är att myndigheterna kan få dessa grupper att känna förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen. Efterlevnaden av reglerna kan därmed öka och förekomsten av fel minska. Myndigheterna skall underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Därvid bör myndigheterna se till att de regelverk som myndigheterna själva disponerar över är så enkla som möjligt. En förutsättning för att uppnå detta är en väl utvecklad dialog med allmänhet och företag. Myndigheterna skall tillhandahålla en god och kostnadseffektiv service. Sammantaget bör detta leda till att felen minskar och att fullgörandekostnaderna för allmänhet och företag minskar. Kontrollverksamheten skall göras mer träffsäker och myndigheterna skall utifrån riskbedömningar besluta om vilka åtgärder som behöver vidtas. I övrigt är förutsättningarna och inriktningen i hög grad specifika för respektive myndighetsområde. Skatteverket skall fortsättningsvis prioritera skattekontrollen. Kontrollen skall i första hand inriktas mot företag vilka hanterar stora skatteunderlag och mot internationella transaktioner samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten skall även arbeta förebyggande och underlätta för allmänhet och företag att göra rätt för sig. Exekutionsväsendet skall prioritera verksamheten i enlighet med den nya indrivningspolicyn. Tullverket och Kustbevakningen skall prioritera insatser mot narkotika och storskalig illegal införsel av alkohol och tobak.
Motionerna
I Moderata samlingspartiets motion Fi231 av Fredrik Reinfeldt m.fl. föreslås att utgiftsramarna för de nu aktuella åren minskas i förhållande till regeringens förslag med 65 miljoner kronor, 70 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor (yrkandena 6 delvis och 7 delvis). Förslaget innebär minskade anslag till Skatteverket och kronofogdemyndigheterna. Minskningen av Skatteverkets anslag motiveras av att partiet i andra sammanhang föreslår att flera administrativt tunga skatter avskaffas, t.ex. förmögenhetsskatten. Förslaget innebär vidare ökade anslag till Tullen. Ök- ningen är 50 miljoner kronor för vart och ett av de tre åren. Motiveringen
63
| 2004/05:SkU1y | UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN |
är att Tullen fyller en viktig funktion i brottsbekämpningen, inte minst när det gäller narkotika och att Tullens verksamhet skall finansieras via anslag och inte delvis genom att offentligrättsliga medel tas i anspråk.
I Folkpartiet liberalernas motion Fi232 yrkandena 8 delvis, 9 delvis och 11 delvis av Lars Leijonborg m.fl. föreslås utgiftsramar för de tre åren som är 250 miljoner kronor större än vad regeringen föreslagit. Folkpartiets större utgiftsramar används till skattemyndigheternas arbete mot skattefusk och skatteundandragande samt till Tullverket.
I Kristdemokraternas motion Fi233 av Göran Hägglund m.fl. föreslås utgiftsramar som är lägre än vad regeringen föreslagit för utgiftsområdet. Enligt förslaget minskas utgiftsramen för 2005 med 160 miljoner kronor, för 2006 med 170 miljoner kronor och för 2007 med 150 miljoner kronor. Förslaget innebär ökade anslag till Skatteverket under de aktuella åren med 100, 150 respektive 180 miljoner kronor för effektivare skattekontroll. Partiet säger nej till en extra satsning med anledning av ändrade förmånsregler och sparar på så sätt 100 miljoner kronor vart och ett av åren. Förslaget bygger slutligen på att 160, 220 respektive 230 miljoner kronor tillgodoräknas i administrativa besparingar på Skatteverket till följd av att partiet i sitt budgetalternativ föreslår att fastighetsskatten och förmögenhetsskatten avskaffas.
Centerpartiet, slutligen, föreslår i motion Fi234 yrkande 3 delvis av Maud Olofsson m.fl. besparingar på Skatteverket och kronofogdemyndigheterna samt att Tullverket flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Partiet föreslår beträffande utgiftsområde 3 utgiftsramar som är 1 448 miljoner kronor, 1 536 miljoner kronor respektive 1 562 miljoner kronor lägre än regeringen föreslagit.
Utskottets ställningstagande
Regeringens förslag till ramar för utgiftsområdet och de förändringar däri som fyra partier föreslår framgår av följande tabell.
Ramar för utgiftsområde 3
Miljoner kronor
| År | Prop. | (m) | (fp) | (kd) | (c) |
| 2005 | 8 804 | –65 | +250 | –160 | –1 448 |
| 2006 | 8 900 | –70 | +250 | –170 | –1 536 |
| 2007 | 9 033 | –76 | +250 | –150 | –1 562 |
Utskottet konstaterar att Skatteverket, kronofogdemyndigheterna och Tullverket på ett positivt sätt bidrar till att uppfylla målet för politikområdet. Man har genomfört förbättringar som resulterat i en positiv resultatutveckling och i effektiviseringar. Förutsättningar finns för att förbättra verksamheten ytterligare och att bättre utnyttja de resurser som står till myndigheternas förfogande. Skatteverket bör även fortsättningsvis utnyttja de möjligheter som den nya organisationen ger för att säkerställa en hög effektivitet, inte minst för en förbättrad kontroll. Inom indrivningsverksam-
64
| UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN | 2004/05:SkU1y |
heten är det viktigt att arbetet med den nya indrivningspolicyn fortsätter och att hanteringen av nya gäldenärer prioriteras. Enligt utskottets mening är det förebyggande arbetet riktat till ungdomar också mycket angeläget. Fusk med internationell anknytning bör bekämpas genom en ökad samverkan med andra myndigheter, såväl svenska som utländska. Tullverkets ansträngningar med att effektivisera verksamheten när det gäller den brottsbekämpande verksamheten och att förbättra servicen till företag och allmänhet bör fortsätta.
I jämförelse med anvisade medel för 2004 föreslår regeringen en ökad ram för utgiftsområdet med 146 miljoner kronor 2005. Skatteverket och kronofogdemyndigheterna får nya uppgifter till följd av förändrad förmånsrätt för skatter och hantering av ROT-avdrag och behöver ökade resurser. Insatser görs också för en effektivare bekämpning av smuggling. Utskottet anser att utgiftsramen är väl avvägd och har inget att erinra mot de överväganden som ligger till grund för förslaget. Detsamma gäller regeringens förslag till preliminär utgiftsram för 2006 och utgiftsberäkning för 2007. Enligt utskottets mening tillgodoser förslaget väl behovet av ett effektivt arbete mot skattefusk och annan brottsbekämpande verksamhet. Utskottet har ovan avvisat oppositionspartiernas förslag om avvecklad fastighetsskatt och förmögenhetsskatt och motsätter sig följaktligen de administrativa besparingar på Skatteverket som oppositionen lägger till grund för sina alternativa utgiftsramar. Utskottet ser slutligen ingen anledning att förändra utgiftsområdesindelningen på det sätt Centerpartiet föreslår. Med det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag och avstyrker motionerna.
Stockholm den 21 oktober 2004
På skatteutskottets vägnar
Arne Kjörnsberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Anna Grönlund Krantz (fp), Ul- la Wester (s), Per Erik Granström (s), Per-Olof Svensson (s), Per Landgren (kd), Marie Engström (v), Lennart Axelsson (s), Ulf Sjösten (m), Mats Berglind (s), Gunnar Andrén (fp), Jörgen Johansson (c), Catharina Bråkenhielm (s), Stefan Hagfeldt (m), Barbro Feltzing (mp), Fredrik Olovsson (s), Anna Lilliehöök (m) och Arne Kjörnsberg (s).
65
2004/05:SkU1y
Avvikande meningar
1.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2005 (m)
Ulf Sjösten (m), Stefan Hagfeldt (m) och Anna Lilliehöök (m) anför:
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Det svenska skattetrycket är högst i världen. Vår långsiktiga vision är att sänka skattetrycket rejält. Denna sänkning måste ske på ett ansvarsfullt sätt och gå hand i hand med starka offentliga finanser som säkerställer ett uthålligt lägre skattetryck. Målet är att den offentliga sektorns bruttoskuld sänks och möjliggör stabila skattesatser på en märkbart lägre nivå i förhållande till i dag. På så sätt skapas de bästa förutsättningarna för en hög och uthållig tillväxt och en rättvis välfärdsutveckling.
Ett centralt problem med dagens regler är enligt vad som anförs att den enskildes vinst av att arbeta är liten. Nyttan av att arbeta i stället för att leva på bidrag är i dagsläget låg för många människor. De samlade effekterna av höjda skatter och minskade bidrag äter upp en betydande del av den inkomstökning som en extra arbetsinsats ger. Det är människor med de lägsta inkomsterna som drabbas av de största marginaleffekterna. Den låga nyttan av eget arbete medför flera problem. Det mest allvarliga är att skatte- och bidragssystemen skapar djupa fattigdomsfällor som är i stort sett omöjliga att ta sig ur. När man inte rår över sin egen vardag skapas en ofrihet, självkänslan undergrävs och genuin otrygghet uppstår.
Vi genomför nu en betydande omläggning av vår politik i syfte att påverka de marginaleffekter som skatte- och bidragssystemen ger upphov till. Vi har omprövat våra förslag om kraftigt höjda grundavdrag och införande av barnavdrag och föreslår nu att det införs ett arbetsavdrag vid den kommunala beskattningen för arbetsinkomster. Personer som har inkomst av tjänst eller egen näringsverksamhet som överstiger ca 110 000 kr får göra ett arbetsavdrag i den kommunala beskattningen. I inkomstskiktet upp till 150 000 kr uppgår avdraget till 60 % av den inkomst som ligger över 75 000 kr. På motsvarande sätt erhålls arbetsavdrag med 20 % i skiktet upp till 250 000 kr och med 10 % i skiktet upp till 350 000 kr.
Arbetsavdraget bidrar till att minska marginalskatten och de samlade marginaleffekterna betydligt. Förslaget gör att det kommer löna sig avsevärt mycket bättre att leva på arbete än att leva på bidrag och att behållningen av en extra arbetsinsats stiger påtagligt. Därmed bryts dagens fattigdomsfällor, och makt över den egna vardagen blir en realitet. Tillsammans med ändrade bostadsbidrag och förändringar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna kommer vår skattereform att märkbart stimulera sysselsättningen och arbetsutbudet.
66
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
I en alltmer konkurrensutsatt värld kommer länder med höga lönekostnader som Sverige att tvingas till en allt snabbare strukturomvandling. För att på sikt kunna bevara vårt relativa löneläge mot omvärlden krävs att kunskapsinnehållet i vår produktion stiger snabbt. Detta kräver en välutbildad arbetskraft. För att människor skall vilja avstå inkomst under flera år och i stället satsa på att skaffa sig en högre utbildning måste detta löna sig. Mot denna bakgrund säger vi nej till regeringens förslag till minskad uppräkning av inkomstgränserna för statlig skatt och den s.k. värnskatten. Regeringens förslag minskar incitamenten att utbilda sig. För att förstärka avkastningen av utbildning vill vi moderater också på sikt avskaffa värnskatten. Det långsiktiga ideologiska målet att den högsta marginalskatten inte skall överstiga 50 % ligger fast, även om det nu är prioriterat att i första hand genomföra de skattesänkningar som har störst effekter på arbetsutbudet och tillväxten.
Förvärvsfrekvensen för äldre faller snabbt ju närmare pensionsåldern man kommer. Det finns naturligtvis flera skäl till detta, och det är heller inte rimligt att tro att alla skulle kunna eller vilja jobba mer. Samtidigt finns det många människor som både kan och vill jobba längre upp i åldrarna. Dessa utgör en viktig kunskaps- och arbetskraftsreserv som vi vill ta till vara. I dag tvingas arbetande pensionärer att lägga arbetsinkomster ovanpå pensionen när skatten skall räknas ut. Detta gör att de snabbt kommer upp i höga marginalskatter och minskade incitament att arbeta. För att göra det lönsamt att arbeta efter den normala pensionsåldern, oavsett om man tar ut pension eller ej, föreslår vi att den statliga skatten slopas på arbetsinkomster fr.o.m. 65 års ålder. För att stimulera företagen att anställa och behålla äldre arbetskraft föreslår vi också att arbetsgivaravgifterna för äldre än 61 år sänks.
Den obetalda arbetstiden är omfattande, särskilt för kvinnor. Det höga skattetrycket gör att endast ett fåtal välbeställda har råd att anlita hjälp för att sköta vardagsnära sysslor. En förutsättning för att många kvinnor skall kunna arbeta mer är att de arbetar mindre hemma. För att underlätta vardagen och förbättra förutsättningarna för en ökad kvinnlig förvärvsfrekvens vill vi sänka skatten på hushållsnära tjänster. Vi vill införa en 50- procentig skattereduktion på utgifter för arbetskostnader upp till 50 000 kr. Detta innebär att den maximala skattelättnaden kan uppgå till 25 000 kr per år. Regeringen har infört ett s.k. ROT-avdrag. Detta är otillräckligt och gynnar främst branscher där män är verksamma. Vår generella skattereduktion öppnar möjligheterna även för områden som av tradition är kvinnodominerade. Vårt förslag kommer att underlätta vardagen för fler och göra att den svarta sektorn minskar samt att sysselsättningen stiger.
Många människor är beroende av bil för att kunna ta sig till och från sitt arbete. Detta gäller särskilt i glesbygd där alternativa färdsätt saknas. Resekostnaderna utgör inte sällan en betydande kostnad för intäktens förvärvande. Regeringens och samarbetspartiernas förslag till höjd skatt på drivmedel och höjd fordonsskatt drabbar glesbygden och flitiga människor som av
67
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
olika skäl inte bor nära sin arbetsplats. Vi motsätter oss regeringens förslag om höjda skatter på drivmedel och fordon och förespråkar i stället en höjning av avdraget för resor mellan arbetsplatsen och hemmet. Reseavdraget höjs till 20 kr per mil och gränsbeloppet för avdrag för resekostnader från 7 000 kr till 8 500 kr. På så sätt gynnas arbete, rörlighet och möjligheterna att verka i glesbygd.
Fastighetsskatten är djupt orättvis och uppmuntrar till ökad skuldsättning. Flitiga människor, inte sällan äldre, som avstått från konsumtion och i stället sparat för att få en tryggare ålderdom straffbeskattas. Låginkomsttagare som ärver föräldrahemmet uppmanas av regeringen att låna till skatten eller flytta. Listan på orättfärdigheter kan göras lång. Vi vill på sikt avskaffa fastighetsskatten. Som ett första omedelbart steg föreslår vi att skatteuttaget begränsas. Därefter vill vi stegvis sänka skattesatsen.
Sverige behöver fler jobb. Fler arbetsplatser kräver att villkoren för företag och företagare förbättras. Det är välkommet att arvs- och gåvoskatten slopas. Slopandet av skatterna kommer att underlätta arvskiften utan att företagen dräneras på viktigt investeringskapital, och därmed gynnas sysselsättningen. Arvs- och gåvoskatten bör dock avskaffas med verkan från den 20 september 2004.
Förmögenhetsskatten driver kapital ut ur landet varje år. Dessa resurser skulle ha kunnat investeras i Sverige och skapat sysselsättning här hemma i stället för utomlands. Regeringens justering av förmögenhetsbeskattningen är ur detta perspektiv verkningslös. Den rättar endast till inslaget av sambeskattning av förmögenheter. Vi föreslår att förmögenhetsskatten slopas helt. På så sätt kan kapitalflykten hejdas och i bästa fall kan ett visst återflöde ske. Investeringarna stimuleras och sysselsättningen blir högre och den höga arbetslösheten kan dämpas genom tillförseln av riktiga jobb, inte genom regeringens förtidspensioneringar och bokföringstrick.
Småföretagare är en skattemässigt missgynnad grupp. Avkastningen beskattas betydligt hårdare än för ägare av större företag. Regeringen har föreslagit vissa reformer men de får full effekt först efter 26 år. Vi vill reformera beskattningen av fåmansbolag och avsätter ett betydande belopp för detta ändamål. Ett mer genomarbetat förslag till teknisk utformning kommer att redovisas i vårmotionen 2005. Royaltyinkomster från uppfinningar och patent beskattas i inkomstslaget kapital.
Alkoholpolitiken har havererat. I förhandlingarna inför inträdet i EU fick Sverige en generöst tilltagen övergångsperiod vad gäller införseln av alkohol och därmed möjlighet att under en tid bibehålla de höga skatterna. En klok strategi hade varit en stegvis sänkning av skatterna och en stegvis ökning av införselkvoterna under denna övergångsperiod. Detta skedde emellertid inte. Nu har införselkvoterna höjts rejält och i praktiken avskaffats för införsel för personligt bruk. Samtidigt har skatterna justerats ned i vår omvärld men inte i Sverige. Resultatet har blivit det väntade. Införseln från utlandet har stigit kraftigt och den svenska skattebasen urholkas snabbt. Trots att frågan om alkoholskatternas storlek nyligen utretts (SOU 2004:86),
68
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
klarade inte regeringen och samarbetspartierna att enas om hur utredningens slutsatser skall tolkas. Regeringen bereder fortfarande frågan. Vi anser att regeringen snarast måste återkomma i frågan.
Våra förslag innebär betydande skattesänkningar, främst för låg- och medelinkomsttagare. Skattesänkningarna finansieras till en stor del genom skärpta regler och sänkta ersättningar i arbetslöshets- och socialförsäkringarna.
Företagen får med vår politik ett slopande av förmögenhetsskatten och påtagligt lägre skatt för ägare av fåmansbolag. Egenföretagare får också del av vårt förslag till sänkt inkomstskatt. Därtill motsätter vi oss regeringens förslag till minskade periodiseringsmöjligheter. Mot denna bakgrund är det rimligt att även företagen bär en del av finansieringen av skatteförslagen. Vi föreslår därför att den nedsättning av arbetsgivaravgiften som sker på lönesummor upp till ca 850 000 kr per år slopas helt.
Vi genomför också en rad förändringar på punktskatteområdet. Den särskilda skatten på termisk effekt i kärnkraftverk sänks, miljöbonusen för vindkraftsel avskaffas helt och torvens befrielse från koldioxidskatt slopas. Skatten på naturgrus sänks med 5 kr per ton. Skatten på handelsgödsel och skatten på bekämpningsmedel avskaffas från den 1 januari 2005.
Sammantaget innebär moderaternas skattepolitik en politik för rättvisa, makt över den egna vardagen och ökad sysselsättning. Sänkta marginaleffekter och bättre förutsättningar för företagande och företag kommer att stärka den långsiktiga produktionsförmågan. Därmed skapas förutsättningar att klara välfärden med mindre uppoffringar än i annat fall. Vår politik kommer att ge fler jobb, högre välfärd och trygghet inför framtiden.
Vår lågskattepolitik innebär också att vi avskaffar en rad stöd som lämnas via skattekonto som t.ex. skattereduktionen för rederinäringen, anställningsstödet, skattereduktionen för installation av bredband, skattenedsättningen för miljöförbättrande installationer i småhus och investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder. Vi säger också nej till regeringens förslag om nya stödformer för källsortering etc.
Regeringen bör redovisa hur reklamskatten skall avskaffas senast i samband med den ekonomiska vårpropositionen 2005.
Vi avskaffar också trängselskatten.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Moderata samlingspartiets förslag.
Vi tillstyrker motionerna Fi201 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m), Fi202 av Ulf Sjösten (m), Fi203 av Jeppe Johnsson och Anita Sidén (m), Fi204 av Anna Lilliehöök och Ewa Thalén Finné (m), Fi206 av Jeppe Johnsson och Nils Fredrik Aurelius (m), Fi207 av Magdalena Andersson och Elizabeth Nyström (m), Fi213 yrkandena 1–3 av Marietta de Pourbaix- Lundin (m), Fi226 av Gunnar Axén och Tomas Högström (m), Fi231 yrkandena 8 och 9 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), Sk215 av Rolf Gunnarsson (m), Sk252 av Björn Hamilton (m), Sk453 yrkandena 1–3, 5–11, 13–
69
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
17, 19–21, 22, 24, 27–33, 35–39 och 43–45 av Lennart Hedquist m.fl. (m), T464 yrkande 26 av Elizabeth Nyström m.fl. (m), Kr269 yrkande 15 av Kent Olsson m.fl. (m), Ub259 yrkande 6 av Sten Tolgfors m.fl. (m), N305 yrkande 12 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m), N349 yrkande 6 av Marietta de Pourbaix-Lundin m.fl. (m) och Bo301 yrkande 5 av Marietta de Pourbaix- Lundin m.fl. (m).
Vi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi231 yrkande 5 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m).
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Vi föreslår att flera administrativt tunga skatter avskaffas, exempelvis förmögenhetsskatten. Mot den bakgrunden är det rimligt att minska anslaget till Skatteverket. Tullens anslag bör å andra sidan öka. Tullen fyller en viktig funktion i brottsbekämpningen, inte minst när gäller att bekämpa narkotikasmuggling. Tullens verksamhet skall finansieras via anslag och inte delvis genom att offentligrättsliga medel tas i anspråk. Sammantaget föreslår vi i enlighet med Moderata samlingspartiets partimotion Fi231 en ram för utgiftsområdet för 2005–2007 som är 65 miljoner kronor, 70 miljoner kronor respektive 76 miljoner kronor lägre än regeringen föreslagit.
2.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2005 (fp)
Anna Grönlund Krantz (fp) och Gunnar Andrén (fp) anför:
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Sverige behöver en ny stor skattereform. Grundproblemet i den svenska ekonomin är att för få människor arbetar och för få företag startas och växer. Nyckeln till att bryta detta skadliga dödläge ligger till stor del i reformer av skattesystemet som ger människor makten över sina liv tillbaka, och som höjer den svenska ekonomins förmåga till långsiktigt uthållig tillväxt. Skattesystemet måste förändras så att det blir lönsammare att arbeta, spara, investera och driva företag i Sverige.
Lappandet och lagandet i skattesystemet har för länge sedan nått vägs ände. Människor kan inte längre överblicka vilken skatt de själva betalar. Skattereformen 1990/91 byggde på tanken om breda skattebaser och lägre skattesatser. De allra flesta skulle bara betala kommunalskatt och alla skulle få behålla hälften av en inkomstökning, ”hälften kvar”.
Mycket utav grunderna för skattereformen är förfuskat i och med att brytpunkten för statlig skatt realt sjunker så att fler och fler betalar statsskatten på 20 %. Värnskatten blev permanent, ett brott mot principen ”hälften kvar”.
Båda dessa förändringar är allvarliga i så måtto att de innebär en sämre drivkraft för människor att utbilda sig, anstränga sig och ta risker. Dynamiken och tillväxten blir därmed lidande, liksom vår internationella konkur-
70
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
renskraft. Samtidigt har kommunalskatterna höjts och en rad ändringar genomförts av grundavdrag, reduktioner m.m. som gör inkomstbeskattningen svårförståelig och svåröverblickbar.
För att göra det mer lönande att arbeta, oavsett inkomst, vill Folkpartiet införa ett förvärvsavdrag. Detta utgår redan på de allra lägsta arbetsinkomsterna. Förvärvsavdraget innebär att arbetstagare med inkomster upp till 220 000 kr per år får ett avdrag på kommunalskatten på 5 % av inkomsten. På inkomster över detta belopp blir avdraget konstant 11 000 kr, vilket betyder 3 520 kr om året eller ungefär 300 kronor per månad i skattesänkning. Förvärvsavdraget utgår inte på inkomster från sjukpenning och sjukersättning. Anledningen är att förvärvsavdraget i första hand skall kompensera för de utgifter som är förknippade med arbete, exempelvis resekostnader och lunch borta i stället för hemma. Folkpartiets förvärvsavdrag innebär 13 miljarder i skattesänkningar, vilket gör att tyngdpunkten ligger på låg- och medelinkomsttagare.
Den som tjänar mer skall också betala mer i skatt, inte bara mer i kronor utan även större andel av sin inkomst. Men hälften räcker. Folkpartiet vill föra tillbaka inkomstskatten till de principer som bestämdes vid skattereformen 1990/91 – att de flesta bara skall betala 30 % i skatt, och att de med höga inkomster skall betala 50 % på de högre inkomsterna. Därför vill vi sänka den högsta marginalskatten genom att ta bort den s.k. värnskatten som är 5 procentenheter. I vårt förslag försvinner värnskatten 2006.
I dag betalar alltför många medelinkomsttagare statlig skatt, dvs. sammanlagt drygt hälften av en inkomstökning. Eftersom regeringen de senaste åren valt att inte flytta upp brytpunkten för statlig skatt i takt med löneutvecklingen hamnar alltfler medelinkomsttagare ovanför brytpunkten. Vi vill därför att brytpunkten för statlig skatt skall flyttas upp med den förväntade löneökningen varje år.
Det måste bli enklare för småföretag att anställa. De företagare som vill utöka sin verksamhet upplever ofta att den verkligt stora tröskeln finns vid steget från ensamföretagare till arbetsgivare, dvs. att gå från noll till en eller ett par anställda. Förutom alla de nya regelsystem som följer med arbetsgivarrollen är ett hinder också arbetsgivaravgifterna som bidrar till att göra personalkostnaden hög. För att slipa ner tröskeln och därmed ge små företag tydliga incitament att bli arbetsgivare vill Folkpartiet halvera arbetsgivaravgiften för alla företag för en lönesumma på ca 250 000 kr. Detta inkluderar den nuvarande nedsättningen om 5 %.
Sverige tillhör en minoritet i västvärlden som fortfarande har förmögenhetsskatten kvar. Förmögenhetsskatten finns i dag bara i 8 av OECD:s 30 medlemsländer. Skatteverket har uppskattat att svenskar undanhåller närmare 500 miljarder kronor på utländska konton. Till detta skall läggas de dryga 400 miljarder kronor som utlandsboende svenskar äger. Om ett avskaffande av förmögenhetsskatten ledde till att 100 miljarder kronor av dessa svenskägda tillgångar flyttades tillbaka till Sverige, skulle detta ge skatteintäkter från avkastningen på 1,5 till 2 miljarder kronor om året. Utöver detta
71
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
kommer intäkterna från de extra investeringar och arbetstillfällen som med all säkerhet också skulle komma till stånd. Vi vill avskaffa också sambeskattningen av förmögenheter och höja fribeloppet till 1,9 miljoner kronor per person. Vi avskaffar sedan förmögenhetsskatten under en fyraårsperiod.
Svenskt och personligt ägande är missgynnat jämfört med utländskt och institutionellt ägande. Detta är en av de viktiga förklaringarna till utvecklingen i svenskt näringsliv. Vi vill avveckla dubbelskatten på avkastningen av risksparande. Detta måste ske stegvis, i ett första steg sänks den med 2 procentenheter.
Fåmansbolag där ägaren själv arbetar i företaget lever under särskilda skatteregler – de s.k. 3:12-reglerna. Syftet med reglerna är att hindra ägarna från att undgå skatt genom att ta ut lön som utdelning i stället för lön. Följden av reglerna har dock blivit att ägare av fåmansbolag i dag betalar betydligt högre skatt än små ägare i större bolag och att det är mindre lönsamhet för en människa att satsa kapital i en egen nystartad verksamhet än att köpa aktier i ett annat företag. Folkpartiet vill lätta fåmansbolagens skattebörda omedelbart. Folkpartiet står, tillsammans med bl.a. näringslivets organisationer, bakom förslaget att ersätta dagens fåmansbolagsregler med den s.k. BEK-modellen (beskattat eget kapital). Den innebär att ägare kan ta ut en större utdelning för varje år i takt med att företaget växer. Förslaget innebär att fåmansbolagens skattebörda kommer att minska betydligt.
Det är därför glädjande att regeringen aviserar att arvs- och gåvoskatten skall avskaffas. Det betyder att fler företag kommer att leva vidare för att utvecklas av nya generationer ägare. Vi tycker dock att det är fel att regeringen finansierar denna lättnad på företagen genom andra försämringar. För att företag skall kunna utvecklas även under perioder med tillfälligt dålig lönsamhet är det viktigt att de har möjlighet att fondera vinster från goda år. Därför motsätter vi oss regeringens förslag att i budgetpropositionen begränsa företagens möjligheter att göra avsättningar till s.k. periodiseringsfonder.
I dag omsätter den vita sektorn för hushållstjänster ungefär 150 miljoner kronor, detta samtidigt som den svarta sektorn uppskattas omsätta över 3 miljarder kronor. Marknaden för hushållstjänster finns, men den måste göras vit. Undersökningar visar att 59 % av svenskarna är intresserade av att köpa hushållstjänster om priset hamnar på en nivå som är möjlig för hushållen att betala. I dag består upp till 75 % av kostnaderna för en tjänst av skatter och sociala avgifter. Folkpartiet vill stimulera den vita marknaden för hushållstjänster på samma sätt som sker i Finland genom en skattereduktion i företaget för halva den totala arbetskostnaden.
Vi anser att fastighetsbeskattningen skall avskaffas. Det grundläggande motivet för detta är att fastighetsskatten strider mot principen skatt efter bärkraft. För många människor är det huvudsakliga sparandet lagt i boendet. Fastighetsskatt och, ofta därtill, förmögenhetsskatt gör att boendet blir orimligt högt beskattat och boendekostnaderna oöverkomliga. Fastighetskat-
72
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
ten är dock en viktig intäktskälla för staten och måste därför avvecklas stegvis. Folkpartiet föreslår att skattesatserna för 2005 sänks från dagens 1,0 % på småhus till 0,8 % och från 0,5 % på flerbostadshus till 0,4 %.
För att komma till rätta med de globala miljöproblemen och samtidigt inte snedvrida konkurrensen arbetar Folkpartiet för att införa en gemensam koldioxidskatt inom EU, i förlängningen globalt. Vi är i princip för att delvis finansiera sänkta skatter på arbete med höjda skatter på energi och annat som belastar miljön, s.k. grön skatteväxling. Den ”gröna skatteväxling” som regeringen och dess stödpartier för närvarande genomför är ingen verklig skatteväxling utan bara ett nytt sätt att öka hushållens skattebörda. Folkpartiet motsätter sig därför majoritetens förslag till skattehöjningar på detta område och stöder därför inte heller den kompensation som utlovas av regeringen och dess stödpartier. Innan den gröna skatteväxlingen fortsätter måste en noggrann utvärdering genomföras. Eftersom Folkpartiet motsätter sig skattehöjningen på diesel avstyrker vi också i konsekvens med detta den föreslagna höjningen av reseavdraget.
En avdragsrätt för gåvor till internationellt bistånd införs.
Vi anser att beslutsformerna för införande av trängselskatten har varit oacceptabla och avskaffar skatten. Förslaget om ett stöd för investeringar i offentliga lokaler avstyrks av Folkpartiet.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Folkpartiet liberalernas förslag.
Vi tillstyrker motionerna Fi232 yrkandena 14, 16–19, 21 och 22 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Fi268 av Martin Andreasson m.fl. (fp), Fi270 yrkande 7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp), Sk449 yrkande 1 av Hans Backman (fp), Sk454 yrkandena 2, 4, 6, 7–10 och 15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), N309 yrkande 2 av Eva Flyborg m.fl. (fp), N346 yrkande 6 av Hans Backman m.fl. (fp) och T260 yrkande 3 av Karin Pilsäter m.fl. (fp).
Vi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi232 yrkande 4 av Lars Leijonborg m.fl. (fp).
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Vi anser i enlighet med Folkpartiets partimotion Fi232 att ramarna för utgiftsområdet under åren 2005–2007 bör vara 250 miljoner kronor större än vad regeringen föreslagit. Medlen skall användas till Skatteverkets arbete mot skattefusk och skatteundandragande samt till Tullverket.
73
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
3.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2005 (kd)
Per Landgren (kd) anför:
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Skatter skall fungera som ett medel att solidariskt finansiera vår gemensamma välfärd samt styra den ekonomiska utvecklingen i en socialt och ekologiskt hållbar riktning. Strävan måste vara att utforma skattepolitiken så att den stimulerar arbete, sparande, hederlighet och företagande.
I princip alla medborgare som är i förvärvsaktiv ålder och som har en inkomst bör vara med och betala skatt till gemensamma kostnader för t.ex. skola, vård och rättsväsen. Det ger en delaktighet och ett delansvar i den offentliga verksamheten. Eftersom inkomsterna och omkostnaderna för olika personer skiljer sig mycket åt kan dock inte alla medborgare betala lika mycket i skatt. Medborgarna skall bära en rättvis del av den gemensamma skattebördan, samtidigt som alla skall ges bästa möjliga förutsättningar att leva på sin egen lön. Det kränker den mänskliga integriteten att utsättas för en så hög inkomstskatt att man måste söka bidrag hos stat och kommun. En sådan rundgång främjar varken ekonomiskt oberoende eller personligt ansvarstagande och måste brytas.
Socialdemokraternas politik för att sanera statsfinanserna har till stora delar inneburit höjda skatter för låg- och medelinkomsttagare. Detta har i kombination med sänkta bidrag gjort att många som redan tidigare levde på marginalen tvingats söka socialbidrag. Låginkomsttagare som tvingas söka socialbidrag under vissa perioder av året betalar samtidigt ofta ansenliga belopp i inkomstskatter under andra delar av året. Denna negativa rundgång måste brytas.
Dagens inkomstskatter drabbar låg- och medelinkomsttagare mest. Därför måste inkomstskattens nivåer huvudsakligen fastställas med utgångspunkt i låg- och medelinkomsttagarens perspektiv. Den mest kännbara skatten i dag är kommunalskatten som drabbar alla inkomsttagare lika oavsett inkomstnivå. Vi föreslår att inkomstskatten sänks genom att ett förvärvsavdrag om 6 % införs för inkomster upp till 6,3 inkomstbasbelopp. Samtidigt införs ett särskilt förvärvsavdrag på 5 % för personer med mycket låga inkomster.
Skattereformens mål om enkelhet och en maximal marginalskatt på 50 % bör återställas. Den statliga inkomstskatten skall vara högst 20 %. Det är enligt vad som anförs en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gör att utbildning lönar sig. Avdragsrätten för pensionssparande sänks.
De äldre måste få ett större ekonomiskt utrymme. De ekonomiskt sämst ställda pensionärerna är de som först måste få en förbättring. Vi har därför ett förslag om höjd garantipension. Härutöver bör ett särskilt, men mycket enkelt utformat, högre grundavdrag återinföras för ålderspensionärer. Denna grundavdragshöjning bör enbart gälla vid kommunal beskattning och motsvara en skattesänkning på 200 kr per månad. Detta åstadkoms genom
74
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
att till det nuvarande grundavdraget addera 7 500 kr. För personer som fyllt 65 år och vill fortsätta arbeta halveras dessutom inkomstskatten genom ett 50-procentigt förvärvsavdrag.
Skattereduktionen för fackföreningsavgift och arbetslöshetskassa slopas och regeringens förslag om en höjning av milavdraget avslås eftersom vi motsätter oss förslaget om höjda drivmedelsskatter m.m.
Det är hög tid att släppa fram en vit marknad för hushållstjänster. Vi föreslår en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden inklusive moms för hushållstjänster utförda i hemmet eller på den egna tomten. Förslaget innebär att det vita priset halveras direkt vid köpet. I hushållstjänsterna ingår även kostnader för reparation-, om- och tillbyggnad (ROT) och privat barnomsorg. Genom detta förslag skulle fler familjer få tiden att räcka till. En mängd arbeten som i dag utförs svart skulle i stället utföras vitt, och en ny tillväxtbransch skulle på allvar kunna etableras.
Vår principiella kritik mot fastighetsbeskattningen tar sin utgångspunkt i övertygelsen att alla skatter måste vara begripliga, upplevas som rättvisa och därmed ha en moralisk och politisk legitimitet. Fastighetsskatten står genom sin konstruktion i konflikt med såväl äganderätten som den sociala och skatterättsliga principen om skatt efter bärkraft. Den statliga fastighetsskatten kan inte heller motiveras utifrån intresseprincipen, eftersom det inte finns någon som helst koppling mellan å ena sidan den skatt man tvingas betala och å andra sidan någon form av förmån eller nyttighet man har som fastighetsägare.
Vi står fast vid att den statliga fastighetsskatten bör slopas helt för småhus och bostadshyreshus (hyresrätter och bostadsrättsföreningar), kommersiella lokaler samt industrienheter. Reformen bör delvis finansieras genom att kommunerna ges rätt att ta ut en avgift för de kostnader man har som direkt härrör till de fastigheter som finns i kommunen. Därtill blir det även logiskt att höja kapitalvinstskatten vid försäljning av privatbostäder från 20 till 30 %. Den s.k. uppskovregeln vid försäljning skall finnas kvar.
Kommunerna får rätt att ta ut en låg fast avgift per småhus, per bostadslägenhet samt per kvadratmeter lokalyta för kommersiella lokaler och industrienheter. Den totala kommunala avgiften får inte överstiga kommunernas självkostnader för gator/vägar och parkering, räddningstjänst samt fysisk planering. Därför sätts ett tak för den kommunala fastighetsavgiften på 2 600 kr per år för småhusen. Denna kostnad är lägre än det golv som gäller för begränsningsregeln för fastighetsskatten. I vårt system kommer ingen att behöva betala mer än 2 600 kr per år. För hyreshusenheterna bör avgiften högst uppgå till ett belopp motsvarande 800 kr per lägenhet och år. Ett viktigt motiv för en kommunal fastighetsavgift är det incitament kommunerna på sikt får för utveckling av infrastrukturen, ett offensivt bostadsbyggande och en bra näringspolitik. När även företagssektorns lokaler och industrier utgör en del av avgiftsunderlaget i kommunerna, blir effekten ett långt större incitament än i dag att verka för det lokala näringslivet och för nya arbetstillfällen. En ytterligare aspekt är att kommunerna ge-
75
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
| nom en kommunal avgift får intäkter från fritidsbebyggelse som i vissa | |
| kommuner är omfattande, men som inte genererar några kommunala intäk- | |
| ter i dagens system. Vår bedömning är att reformen kan och bör genomfö- | |
| ras redan från nästa år. | |
| Byggmomsen är en stor kostnad som fördyrar byggandet och därmed | |
| boendet. Effekten av byggmomsen bör motverkas genom en skattereduk- | |
| tion som har samma effekt som en halverad byggmoms för att stimulera | |
| byggandet av nya bostäder. | |
| Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik är att ge stabila och | |
| goda villkor för fler och växande företag och därigenom öka sysselsättning- | |
| en, minska arbetslösheten och trygga välfärden. Detta åstadkoms genom en | |
| balanserad finanspolitik för sunda statsfinanser i kombination med struktu- | |
| rella åtgärder som förbättrar ekonomins funktionssätt och avlägsnar de | |
| seglivade bromsmekanismer som i mer än 30 år underminerat den svenska | |
| ekonomins utvecklingskraft och bäddat för dagens höga totala arbetslöshet | |
| och brister i välfärden. De flesta av de förslag till förändringar i skattesy- | |
| stemet som vi vill genomföra har viktiga strukturella effekter för att förbättra | |
| den svenska ekonomins funktionssätt. | |
| Vi föreslår motionärerna att det införs ett riskkapitalavdrag. Personer som | |
| köper nyemitterade aktier i onoterade bolag skall ha möjlighet till en skat- | |
| tereduktion (riskkapitalavdrag). Avdrag skall få göras mot inkomst av | |
| kapital likaväl som mot inkomst av tjänst. Reduktionen skall även gälla köp | |
| av aktier i egna och närståendes fåmansföretag. Avdragsrätten skall gälla | |
| investeringar upp till en nivå av 100 000 kr. Avdragsrätten skall ses som | |
| en kompensation för den större risk det innebär att köpa aktier i små, ono- | |
| terade företag. Riskkapitalavdraget kompletteras med etableringskonton. Att | |
| öppna ett etableringskonto innebär enligt vad som anförs i motionen att man | |
| kan sätta av pengar skattefritt för en framtida företagsstart. Ett etablerings- | |
| konto skulle kunna locka mindre riskbenägna att starta eget. För vissa | |
| grupper, så som invandrare, ungdomar och kvinnor, kan det många gånger | |
| tyvärr vara svårt att få banklån. För dem kan etableringskonto vara ett bra | |
| alternativ. | |
| Det behövs nya, enkla regler som jämställer fåmansföretagen med andra | |
| företag. Regeringen bör återkomma med ett förslag till hur den s.k. BEK- | |
| modellen skall kunna ersätta nuvarande 3:12-regler. | |
| Lönesumman för vilken små företag skall kunna får reducerade arbetsgi- | |
| varavgifter bör bibehållas på 851 000 kr per år och alltså inte sänkas som | |
| regeringen föreslår till 741 000 kr. | |
| De senaste årens utveckling har visat på svårigheterna att behålla förmö- | |
| genhetsbeskattningen. Anledningen står främst att finna i den ökande | |
| internationaliseringen som gör det omöjligt för Sverige att i det långa lop- | |
| pet bibehålla ett skattetryck som avsevärt överstiger omvärldens. Vi anser | |
| att en omläggning snarast behöver genomföras av egendoms- och kapital- | |
| beskattningen. Förmögenhetsskatten bör fasas ut ur det svenska skattesyste- | |
| met liksom dubbelbeskattningen på investeringar och risksparande. För att |
76
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
delvis finansiera detta kan vi tänka oss en något höjd bolagsskatt, dvs. skatten på företagens faktiska vinster. Vi gör bedömningen att den nuvarande förmögenhetsskatten i kombination med nuvarande dubbelbeskattning är väsentligt mer skadlig för ekonomin och utvecklingskraften i vårt land än en liten höjning av bolagsskatten. En höjning från 28 till 30 % innebär att bolagsskatten ändå kommer att tillhöra Europas lägsta. Om hänsyn tas till de goda möjligheterna till avsättningar till periodiseringsfonder blir den effektiva skatten efter en sådan höjning endast 28,46 % vid 3 % realränta. Vi avslår regeringens förslag att räntebelägga företagens periodiseringsfonder. Dubbelbeskattningen på utdelningsinkomster från risksparande avvecklas successivt.
Vi återställer mervärdesskatten på tidskrifter till 25 %. Vi står bakom beslutet att sänka bokmomsen till 6 % men anser det inte lika angeläget med sänkt moms på tidskrifter.
Införselkvoterna för privatpersoners import av alkohol gör det svårt att föra en effektiv alkoholpolitik. Införselkvoterna bör sänkas för att stoppa den alkoholflod som rinner in i Sverige. Sverige måste verka för att alkoholfrågan skall bli en folkhälsofråga i stället för som nu enbart en jordbruksfråga och en handelsfråga. Införselkvoterna sänks till 1 liter starksprit, 5 liter vin och 15 liter starköl.
Energibeskattningen skall utformas så att miljöbelastande energislag beskattas på ett sådant sätt att användningen begränsas medan introduktion och användning av miljövänliga och förnybara energislag underlättas och premieras. En ekologisk anpassning av skattesystemet måste ske där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser hålls på en högre nivå. Samarbetet inom EU är ett nödvändigt instrument för att skapa förutsättningar för en skatteväxling som inte snedvrider konkurrensförhållandena mellan de länder som har ett stort handelsutbyte. En ensidig skatteväxling begränsad till Sverige kan bli kontraproduktiv om andra länder inte genomför liknande åtgärder. Höjda skatter på till exempel energi kan leda till att energiintensiv industri lämnar Sverige. En grön skatteväxling måste därför ha en smart utformning så att den potentiellt miljöstörande produktionen behålls i Sverige med minimal miljöpåverkan. I nuläget är det inte lämpligt med ytterligare skattehöjningar på energi och miljöstörande utsläpp.
Förslaget om höjd skatt på bensin och diesel samt höjd fordonsskatt avslås. Effekten skulle bli ett fördelningspolitiskt hårt slag mot människor med låga inkomster, boende på landsbygd och med små möjligheter att välja en annorlunda livsstil än vad de har i dag. Även förslaget om höjd skatt på el avslås.
När det gäller reklamskatten anser vi att det är av yttersta vikt att fria svenska medier skall kunna verka under fria ekonomiska förutsättningar som stimulerar utbudet av journalistiskt material. Att ett av riksdagen fattat be-
77
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
slut ignoreras av regeringen i en så viktig fråga är allvarligt. Regeringen bör snarast verkställa det av riksdagen tidigare fattade beslutet och återkomma till riksdagen med förslag till hur reklamskatten kan avskaffas.
Den nya trängselskatten slopas.
Investeringsstimulansen till hyres- och studentbostäder ersätts med en skattereduktion vid nyproduktion av flerbostadshus som motsvarar hälften av den erlagda byggmomsen, dvs. 10 % av byggkostnaden. Vi avslår förslagen om ett stöd för källsortering och om en investeringsstimulans för offentliga lokaler.
Ett högt skattetryck i kombination med krångliga regler riskerar att urgröpa förtroendet för skattesystemet och urholkar därmed också skattemoralen. Undersökningar visar att alltfler medborgare accepterar svartarbete, fler yngre än äldre. Detta innebär att allt färre ärliga skattebetalare får betala alltmer i skatt. Skattenivåer och skatteregler måste vara utformade så att incitamenten till svartarbete minskas. Vidare måste kontrollen öka bland de medborgargrupper som parallellt uppbär stöd/bidrag och arbetar svart.
Vi har föreslagit totalt 100 miljoner kronor extra till skatteförvaltning och uppbörd för en ökad skattekontroll och förstärkt tullbevakning 2005. Som en effekt av detta räknar vi försiktigtvis med att skatteintäkterna ökar med 500 miljoner kronor år 2005.
Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Kristdemokraternas förslag.
Vi tillstyrker motionerna Fi210 av Johnny Gylling (kd), Fi258 yrkande 6 av Lars Lindén m.fl. (kd), Sk450 yrkandena 3, 5, 6, 8, 9, 16 och 17 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk451 yrkandena 2 och 3 av Per Landgren m.fl. (kd), Sk452 yrkandena 2–7, 8, 10–14, 16–18, 21–25, 28, 29, 35, 36, 40– 42, 44–47 av Per Landgren m.fl. (kd), N239 yrkande 13 av Stefan Attefall m.fl. (kd).
Vi står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Sk452 yrkandena 1 och 26 av Per Landgren m.fl. (kd).
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Vi anser i enlighet med Kristdemokraternas partimotion Fi233 att utgiftsramarna för 2005–2007 för utgiftsområdet bör var 160 miljoner kronor, 170 miljoner kronor respektive 150 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit. Enligt vårt förslag ökar anslaget till Skatteverket under de aktuella åren med 100, 150 respektive 180 miljoner kronor för att åstadkomma en effektivare skattekontroll. Vi säger nej till extra anslag med anledning av ändrade förmånsregler och sparar på så sätt 100 miljoner kronor vart och ett av åren. Vi räknar slutligen med 160, 220 respektive 230 miljoner kronor i administrativa besparingar på Skatteverket till följd av vårt förslag om avskaffad fastighetsskatt och förmögenhetsskatt.
78
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
4.Skattefrågor i budgetpropositionen för 2005 (c)
Jörgen Johansson (c) anför:
Skatteförslagen och inkomstberäkningen
Med federalismens principer som bas ligger en radikal förnyelse av det svenska statsskicket överst på Centerpartiets agenda. Dagens system med ett starkt centralstyre och ett kommunalt självstyre på papperet som i realiteten endast existerar på nåder av centralmakten skall ersättas med ett system med en klar och tydlig konstitution med tydliga regler för maktdelning och en kompetenskatalog där beslutsnivåers kompetenser klargörs och med ett skydd för individuella fri- och rättigheter.
Skattesystemet skall utformas så att individers och familjers självbestämmande sätts i centrum. Människor skall komma bort från bidragsberoende. Skatter är en indragning av pengar från vanliga människor och företag. Varje politisk beslutsförsamling har därför ett moraliskt oinskränkt ansvar att se till att varje skattekrona används på ett effektivt sätt.
Skattesystemet skall vidare utformas på ett sätt som gör att det upplevs som rättvist och förutsägbart. Medborgare har rätt att kunna planera sina liv utan att drabbas av godtyckliga och illa underbyggda beslut.
Skatterna skall vara så utformade att människors skaparglädje inte förhindras. Entreprenörer skall få uppskattning, inte bestraffas som i dag. Företagande är grunden för samhällets välstånd. När någon väljer att satsa på en egen idé och därmed utsätta sig för ett ekonomiskt risktagande måste vi ha ett system som gör det möjligt att lyckas. En entreprenör som satsar, måste tillåtas att lyckas och bli rik. Risktagande måste kunna löna sig.
De skatter som är skadliga för samhällsekonomin bör avskaffas alternativt reformeras.
I de fall marknaden själv misslyckas att kombinera en långsiktigt hållbart utveckling med ekonomisk utveckling skall skattesystemet utformas så att samhällets verkliga kostnader återspeglas i de ekonomiska ramarna. Ett av de största miljöhoten just nu är den globala uppvärmningen. I stället för den gröna skatteväxling som regeringen med sina stödpartier säger sig genomföra, lägger vi i Centerpartiet konkreta förslag som har en klar och tydlig klimatprofil.
Vår utgångspunkt är att skattesystemet skall vara effektivt, förutsägbart, rättvist och enkelt. Höga skatter innebär minskad handlingsfrihet och reducerat självbestämmande. De svenska skatterna bör således sänkas.
I många fall leder de höga skatterna till att låginkomsttagare helt enkelt inte längre klarar sig på sin egen lön. Centerpartiet framför ett genomarbetat förslag till en omfattande skattereform som främst kommer att gynna låg- och medelinkomsttagare genom att det nuvarande grundavdraget ersätts med en skatte- och förvärvsrabatt som ger betydligt större avtryck i människors disponibla inkomster.
79
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
Den nu gällande ordningen med ett grundavdrag som genom en grundnivå samt en upp- och nedtrappning i inkomstskikten för låga och medelstora inkomster ger upphov till negativa marginaleffekter. Vårt alternativ med skatterabatt medför att den summa som alla betalar in i skatt minskas med 750 kr per månad, vilket motsvarar ett konventionellt grundavdrag på ungefär 30 000 kr. Denna rabatt skall komma alla som har beskattningsbar inkomst till del, dvs. alla som har ett jobb, men även pensionärer och studenter som jobbar extra etc. I kombination med detta inför vi en förvärvsrabatt vars syfte är att mildra beskattningen för främst låg- och medelinkomsttagare samtidigt som skadliga marginaleffekter undviks. Vår förvärvsrabatt som vi inför 2005 minskar skatten för förvärvsarbetande med som mest 800 kr per månad och är riktad framför allt till dem med låga till normala inkomster. År 2007 ökar vi skatterabatten till 900 kr per månad. Förvärvsrabatten utgår på inkomster från förvärvsarbete eller företagande, just för att stimulera detta. En förvärvsrabatt på arbetsinkomster innebär en kraftig stimulans för den arbetslöse att ta ett arbete och för den deltidsarbetande att öka sin arbetstid.
Utöver att det svenska skattetrycket är det högsta i världen har vi dessutom höga marginalskatter på arbete. Höginkomsttagare har som mest närmare 60 % i marginalskatt, någonting som minskar dels arbetsutbudet, dels får långsiktiga följder som ändrade studievanor och karriärvägar. Höga marginalskatter på arbete är skatter som påverkar människors beteende i stor utsträckning, såväl på lång som kort sikt och är därför att betrakta som skadliga för samhällsekonomin. För att motverka detta föreslår vi att den statliga inkomstskatten sänks med två procentenheter.
Regeringen föreslår, i likhet med förra året, att skiktgränserna inte fullt ut skall reallöneskyddas. Vi menar tvärtom att det är av stor vikt att färre personer skall behöva betala statlig inkomstskatt och höjer därför den undre skiktgränsen med 24 500 kr. Härigenom slipper fler människor statlig inkomstskatt och marginalskatten kommer att sänkas kraftigt för dessa individer.
Den nuvarande utformningen av skattesystemet medger avdrag för exempelvis resor och pensionssparande. Ju högre marginalskatt, desto mer blir avdraget värt. Vi ifrågasätter denna princip och menar i stället att skatterabatter, lika för alla, borde införas eftersom det inte finns någon rationell förklaring sett ur samhällets perspektiv varför höginkomsttagare skall vara berättigade till större ekonomisk vinst av avdrag än de med normala och låga inkomster. Vårt förslag innebär skatterabatter som, oavsett nivå på marginalskatt, skall vara lika mycket värda för alla. Värdet av avdragen skall motsvara ungefär det som i dag en normalinkomsttagare som inte betalar statlig inkomstskatt har, det vill säga med en marginalskatt på ca 35 %. Vi inför en skatterabatt för reseavdrag på 7 kr per mil. För dem med normala inkomster och som inte betalar statlig inkomstskatt motsvarar detta ett reseavdrag på ca 20 kr per mil. Detta gör vi för att underlätta pendling och premiera dem som arbetar. Vi avskaffar också posten ”övriga avdrag”
80
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
eftersom kostnader som är förknippade med yrket är arbetsgivarens ansvar att ersätta. Det är orimligt att löntagare skall vara hänvisade till det godtycke som det innebär att eventuellt få avdrag godkända beroende på praxis hos det berörda skattekontoret. Skattereduktionen för fackföreningsavgift slopas.
För att efterfrågan på hushållstjänster skall ta fart måste priset sänkas rejält genom att skattekilarna minskas kraftigt. Vi föreslår att en skattesubvention om 50 % på arbetskraftskostnader upp till 25 000 kr inklusive moms per år införs. Regeringens tillfälliga ROT-avdrag skall samordnas i detta belopp och därmed permanentas.
Vi menar att den nuvarande fastighetsbeskattningen är utformad på ett orättvist sätt, främst på grund av taxeringsförfarandet. Även om systemet reformeras är beskattningen för hög. Vi föreslår därför att uttagsprocenten för fastighetsskatten sänks från nuvarande 1,0 % till 0,9 % år 2005. Från år 2006 skall skatten sänkas till 0,75 %. Detta kostar 1 400, 3 600 respektive 3 500 miljoner kronor för de tre åren. Vi vill minska den löpande beskattningen för att i stället öka den något vid själva försäljningstillfället. Därför höjs reavinstbeskattningen från 20 % till 30 % och uppskovsavdragen minskar till 75 %, vilket innebär att 25 % av reavinsten vid försäljning av fastighet skall beskattas även om personen i fråga anskaffar ny bostad enligt det gällande regelverket för uppskovsavdrag. Stämpelskatten höjs dessutom från 1,5 % till 1,725 %.
Förmögenhetsskatten har orsakat tillräcklig skada. Regeringen föreslår att sambeskattningen för äkta makar avskaffas. Detta är bra, men långt ifrån tillräckligt. Vi föreslår att förmögenhetsskatten i ett första steg sänks till 1 % 2005 och att värdet av egna hem inte skall tas upp i förmögenhetsbeskattningen. Från och med 2006 avskaffar vi förmögenhetsskatten.
De nuvarande reglerna för fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, är direkt tillväxthämmande, främst av två skäl. Ett företag som är framgångsrikt och expansivt extrabeskattas eftersom en del av vinsten kommer att beskattas som inkomst av tjänst och därmed beskattas som om det vore inkomst över den högsta brytpunken. Detta innebär en beskattning på nästan 60 % vilket skall jämföras med skattesatsen på inkomst av kapital som är 30 %. Det är således mer lönsamt för entreprenören att satsa pengar i andras företag på börsen än i sitt eget. För Centerpartiet är det viktigt att entreprenörsanda kan löna sig. De företagare som arbetar hårt och som lyckas i sin verksamhet skall belönas, inte bestraffas. Utredningen Beskattning av småföretagare (SOU 2002:52) föreslog att den s.k. BEK-modellen skulle införas. Med denna modell kommer hänsyn tas till allt arbetande kapital i företaget, och underlaget för hur det kapitalbeskattade utrymmet vid utdelning och kapitalvinst skall uppskattas kommer att genomföras på ett mer rättvist, rimligt och tillväxtfrämjande sätt. BEK-modellen kommer att ge småföretagare möjlighet att växa och bli lönsamma. För att Sverige skall
81
| 2004/05:SkU1y | AVVIKANDE MENINGAR |
| bli mer företagsamt är denna reform mycket viktig. Centerpartiet avsätter | |
| nästan 1 300 miljoner kronor under budgetperioden för att reformera dessa | |
| skatter. Förslaget om räntebeläggning av periodiseringsfonder avslås. | |
| Vi menar att riskkapitalförsörjningen i Sverige rent generellt måste för- | |
| bättras. För att delvis råda bot på detta vill vi öka förutsättningarna för | |
| informellt kapital, genom s.k. starta-eget-sparande. Ett led i detta är att möj- | |
| liggöra ett skattefritt sparande på upp till 40 000 kr om året, totalt högst | |
| 120 000 kr som grundplåt till det egna företaget. För dem som väljer att | |
| finansiera starten av företag med eget sparande eller lånade pengar, utan att | |
| utnyttja starta-eget-sparandet, inför vi ett riskkapitalavdrag. | |
| De svenska företagarna inom jordbrukssektorn är i mycket stor utsträck- | |
| ning utsatta för konkurrens. Centerpartiet anser att konkurrens är av godo | |
| eftersom det ger goda förutsättningar för konsumenter att fritt få välja, och | |
| det ger också svenska bönder stora möjligheter till utländska marknader. | |
| Nya marknader ger också möjligheter för dem som vill satsa på nischad | |
| produktion. Detta förutsätter dock att jordbruksproduktionen kan ske på li- | |
| ka villkor. Vi vill att svenska jordbrukare skall få samma villkor som övriga | |
| jordbrukare i EU, och vi sänker således skatten på diesel till 1 kr per liter | |
| och skatten på handelsgödsel tas bort i sin helhet. | |
| Den gröna skatteväxling som regeringen säger sig genomföra tillsam- | |
| mans med sina båda stödpartier är tyvärr misslyckad. Höjda bensinskatter | |
| genomförs för att få människor att mindre använda bränslen som genererar | |
| koldioxidutsläpp, men inte någonstans genomförs en politik som faktiskt | |
| ger möjligheter att byta bränsle. På många håll i Sverige är faktiskt bilen | |
| oumbärlig eftersom alternativ saknas. Den s.k. skatteväxlingen blir bara fi- | |
| skal och leder till ökade inkomster från staten. Vi avslår förslagen om höjda | |
| energiskatter på drivmedel liksom förslagen om höjda fordonsskatter. Även | |
| förslaget om höjd skatt på el avslås. | |
| Vi ställer oss bakom beslutet om en skattebefrielse för förnybara bräns- | |
| len. För att öka efterfrågan på drivmedel med inblandning av förnybara | |
| bränslen föreslår vi att man, förutom befrielse från koldioxidskatt och ener- | |
| giskatt på det förnybara bränslet också bör ge en extra rabatt på energiskat- | |
| ten för den del fossila bränslen som blandas med de förnybara. I dagsläget | |
| finns etanol som drivmedel, dels som låginblandning upp till 5 % i bensin, | |
| dels som E 85 med 85 % etanol och 15 % bensin. För E 85 är etanoldelen | |
| skattefri medan bensindelen beskattas med koldioxidskatt och energiskatt. | |
| En extra rabatt på energiskatten för bensindelen i E 85, förslagsvis motsva- | |
| rande andelen etanol, dvs. 85 %, skulle innebära 34 öre lägre skatt per liter | |
| E 85. | |
| Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöbilar har haft stor effekt på för- | |
| säljningen av miljöbilar som tjänstebilar. I dag skiljer man dock på elbilar | |
| (nedsättning till 60 %) och bilar som drivs med alkohol eller gas (nedsätt- | |
| ning till 80 %). Denna skillnad är inte teknikneutral och missgynnar fordon | |
| drivna på gas och etanol. Vi anser att nedsättningen skall vara generell. Alla | |
| bilar som drivs med el, alkohol eller gas får en nedsättning av förmånsvär- |
82
| AVVIKANDE MENINGAR | 2004/05:SkU1y |
det till 60 % av förmånsvärdet för närmast jämförbara bil utan sådan mer miljöanpassad teknik. Som en uppmuntran även till privatpersoner som väljer att köpa en miljöbil avsätter vi 50 miljoner kronor per år under budgetperioden, vilket ger en möjlighet för ca 5 000 nya miljöbilsägare att få skattereduktion om 10 000 kr.
Den deponiskatt på avfall som infördes 2000 har varit positiv för att minska mängden avfall som deponeras. Samtidigt har detta lett till att förbränning av avfall har blivit relativt sett mer lönsamt eftersom detta är skattebefriat. Centerpartiet vill att avfall i större utsträckning skall sorteras. Förbränning av osorterat avfall riskerar att skada miljön, och därmed även människor, främst genom ökade dioxinutsläpp. Därför bör en skatt införas för att neutralisera deponiskatten samt att göra avfallssortering mer ekonomiskt lönsam.
Den svenska utformningen av skatt på tobak medför en asymmetrisk beskattning till lågpriscigaretters fördel. Genom att införa full minimiskatt på lågpriscigaretterna blir beskattningen symmetrisk och förhoppningsvis minskar även användningen av cigaretter. Vi höjer således skatten på dessa lågpriscigaretter med 150 miljoner kronor, en skattehöjning motsvarande drygt 2 kr per paket.
Vi avskaffar trängselskatten. Regeringen bör lägga fram ett förslag om avskaffad reklamskatt.
Med det anförda föreslår jag att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Centerpartiets förslag.
Jag tillstyrker motionerna Fi211 av Sven Bergström och Håkan Larsson (c), Fi216 av Kerstin Lundgren och Birgitta Carlsson (c), Fi234 yrkande 6 av Maud Olofsson m.fl. (c), Fi259 yrkandena 1, 3–14, 17–19, 21–27, 29– 34, 36 av Maud Olofsson m.fl. (c), Sk446 yrkandena 4–7 av Jörgen Johansson m.fl. (c).
Jag står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi234 yrkande 7 av Maud Olofsson m.fl. (c)
Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
I partimotion Fi234 föreslår Centerpartiet besparingar på Skatteverket och kronofogdemyndigheterna samt att Tullverket flyttas till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Jag anser således att ramarna för utgiftsområde 3 under 2005– 2007 bör vara 1 448 miljoner kronor, 1 536 miljoner kronor respektive 1 562 miljoner kronor lägre än vad regeringen föreslagit.
| Elanders Gotab, Stockholm 2004 | 83 |