Skattepolitiken i 2007 års ekonomiska vårproposition m.m. (Yttrande 2006/07:SkU3y)

Skatteutskottets yttrande 2006/07:SkU3
Skattepolitiken i 2007 års ekonomiska vårproposition m.m.

Till finansutskottet

Sammanfattning

I yttrandet tillstyrker skatteutskottet att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken godkänns såvitt avser skattefrågor. Riktlinjern innebär bl.a. följande.

Regeringen gör bedömningen att ett förstärkt jobbskatteavdrag kan införas 2008. Under resten av mandatperioden övervägs ytterligare åtgärder för att öka arbetsutbudet. Det kan handla om en ytterligare utbyggnad av jobbskatteavdraget och om förändringar av den statliga inkomstskatten, bl.a. den s.k. värnskatten.

Regeringen avser att återkomma med ett förslag om att de mindre företagens redovisningsperiod för mervärdesskatt ska förlängas till 3 månader den 1 januari 2008. Ett tidigare aviserat förslag om att återinföra hälftendelningen av fåmansbolagens kapitalvinst presenteras i vår. Härefter kommer 3:12-reglernas betydelse för balansen mellan olika verksamhetsformer att utredas.

Regeringen avser att avskaffa förmögenhetsskatten helt fr.o.m. den 1 januari 2007 och åtgärden finanseras genom att det allmänna pensionssparavdraget begränsas till 12 000 kr per år fr.o.m. den 1 januari 2008.

Den statliga fastighetsskatten kommer att ersättas med en kommunal fastighetsavgift. I den modell som utreds finansieras skattebortfallet genom att skattesatsen på kapitalvinster höjs från 20 till 30 %.

Regeringen avser vidare att sänka reklamskattesatsen för periodiska publikationer med verkan fr.o.m. den 1 januari 2007.

I yttrandet behandlar utskottet ett lagförslag från hösten 2006 som avvaktat kommissionens godkännande hos skatteutskottet och som återlämnats till finansutskottet eftersom kommissionen ännu inte beslutat i statsstödsärendet. Utskottet föreslår att förslaget avslås.

I avvikande meningar från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet tillstyrks de riktlinjer som redovisas i respektive partis motioner.

Redogörelse för ärendet

Finansutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (punkt 1) i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100) och de motioner som har väckts med anledning av propositionen, allt i de delar som berör skatteutskottets beredningsområde.

I ärendet yttrar sig utskottet även över regeringens förslag i proposition 2005/06:1 punkt 40 (delvis) om att slopa koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Förslaget kräver Europeiska kommissionens (nedan kommissionen) godkännande. Förslaget remitterades ursprungligen till finansutskottet. I betänkande 2005/06:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna hade finansutskottet inte någon invändning mot regeringens förslag men ansåg att kommissionens godkännande borde avvaktas innan riksdagen antog lagförslaget. Förslaget bröts därför ut ur ärendet och överlämnades till skatteutskottet för fortsatt beredning. Mot bakgrund av att ärendet enligt 5 kap. 10 § riksdagsordningen ska avgöras under nu innevarande riksmöte och då kommissionen inte beslutat i statsstödsärendet har utskottet återlämnat ärendet till finansutskottet för avgörande.

Utskottets överväganden

Skattepolitiken i 2007 års ekonomiska vårproposition

Skatteskala, grundavdrag m.m.

Vårpropositionen

Det centrala målet för regeringens ekonomiska politik är att varaktigt öka sysselsättningen i Sverige. Skattepolitiken har därför inriktats på att förstärka arbetsutbudet och varaktigt minska arbetslösheten genom att göra det mer lönsamt att arbeta, göra det lättare för företagen att anställa samt att förbättra villkoren för expansion och nyetablering i Sverige.

De åtgärder som genomfördes eller aviserades i budgetpropositionen för 2007 var inriktade på ett ökat arbetsutbud och en ökad efterfrågan särskilt på arbetskraft som har en förhållandevis svag ställning på arbetsmarknaden. En utbudsökande åtgärd är det jobbskatteavdrag som införts den 1 januari 2007 i syfte att förstärka drivkrafterna till arbete, särskilt för låg- och medelinkomsttagare.

I propositionen anför regeringen att det är angeläget att ett förstärkt jobbskatteavdrag kan införas 2008 och att frågan kommer att beredas i Regeringskansliet under våren 2007. En förutsättning för ett genomförande är att de offentliga finanserna är fortsatt goda och att finansieringen kan säkras. Regeringen avser att återkomma i budgetpropositionen för 2008 med sin slutliga bedömning.

Regeringen avser vidare att under återstoden av mandatperioden vidta ytterligare åtgärder för att stärka arbetsutbudet och därmed den varaktiga sysselsättningen samt att göra det mer lönsamt för redan yrkesverksamma att öka sina arbetsinsatser. Regeringen anför att det kan handla om en ytterligare utbyggnad av jobbskatteavdraget, men också om förändringar i den statliga skatten på förvärvsinkomster, t.ex. genom att den s.k. värnskatten avskaffas, för att förbättra avkastningen på utbildning, liksom att se över beskattningen av företagare och företag. Även i detta fall är förutsättningen att de offentliga finanserna är fortsatt goda.

Regeringen understryker att kommande skatteförändringar måste göras med beaktande av fördelningseffekterna. Regeringen arbetar med löpande uppföljning av vidtagna åtgärder och är enligt vad som anförs beredd att göra de korrigeringar och kompletteringar som kan vara motiverade.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. anför motionärerna att planerna på avskaffad förmögenhetsskatt, slopad fastighetsskatt och skattereduktion för hushållstjänster innebär kraftiga skattesänkningar för de redan rika och att detta kommer att leda till ökade klyftor i samhället. Regeringens samlade skattesänkningar mellan 2006 och 2007 är enligt vad som anförs historiskt stora och inger oro för den långsiktiga finansieringen av välfärden, inte minst mot bakgrund av den kommande demografiska utmaningen.

Motionärerna anför att det redan införda jobbskatteavdraget ökar skillnaderna mellan de som arbetar och de som inte arbetar och gör att den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension inte bara får lägre inkomst dessutom höjs skatten. Detta ökar orättvisorna i samhället och drabbar alla som står utanför arbetsmarknaden inte minst pensionärerna. Regeringens skattepolitik leder dessutom till ett krångligare och mer svåröverskådligt skattesystem. Arbetsgivaravgiften ska framöver bestämmas av åldern på de anställda och i vilken sektor företaget verkar. I stället för enkla och tydliga regler präglas politiken av särregler och undantag, vilket skapar gränsdragningsproblem, mindre transparens och öppnar för skatteplanering. När det gäller den egna skattepolitiken avser motionärerna att återkomma i anslutning till budgetpropositionen.

I Vänsterpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. är den skattepolitiska målsättningen att säkerställa välfärden på kort och lång sikt samt förbättra den på områden som är eftersatta. Målet är även att skapa förutsättningar för en hållbar utveckling för miljö och klimat. Hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden och för miljö- och klimatsatsningar. Motionärernas skattepolitik utformas därför så att den bidrar till att få fler människor i arbete. Motionärerna avvisar regeringens planer på en utvidgning av jobbskatteavdraget eftersom det inte finns något uppenbart samband mellan sänkta skatter och fler jobb och det dessutom är utformat på ett sätt som gynnar människor med högre inkomster och på det sättet bidrar till ökade skillnader mellan kvinnor och män. De avvisar också planerna på att avskaffa värnskatten eftersom detta också skulle öka inkomstklyftorna och minska rättvisan i skattesystemet. De anser dessutom att det finns utrymme att öka inkomsterna från den statliga inkomstskatten genom att begränsa grundavdraget vid högre inkomster och att detta är en viktig fördelningspolitisk åtgärd.

I Miljöpartiets motion Fi8 av Maria Wetterstrand m.fl. anför motionärerna att den politik som regeringen för innebär att inkomstklyftorna i landet ökar och att män gynnas framför kvinnor. Motionärerna föreslår att skatteskalan för förvärvsarbetande skärps genom att jobbskatteavdraget trappas av med 10 % för inkomster över 20 000 kr per månad och genom att uppräkningen av skiktgränsen för statlig skatt begränsas. För övriga grupper sänks inkomstskatten genom en höjning av grundavdraget. Denna höjning finansieras med en grön skatteväxling om 4,6 miljarder kronor.

Förmånsbeskattningen av cyklar avskaffas för att gynna cyklande. Arbetsgivare som vill tillhandahålla cyklar till sina anställda slipper betala socialavgifter på dessa cyklar, och den anställde slipper ta upp cykeln för förmånsbeskattning i sin deklaration. Satsningen på cyklar är också en folkhälsosatsning.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att skattepolitiken spelar en aktiv roll i arbetet med att varaktigt öka sysselsättningen. Skattepolitiken bör vara inriktad på att förstärka arbetsutbudet och varaktigt minska arbetslösheten genom att göra det mer lönsamt att arbeta, göra det lättare för företagen att anställa samt förbättra villkoren för expansion och nyetablering av företag. Regeringen har redan vidtagit en rad arbetsmarknadsrelaterade skatteåtgärder i syfte att stimulera arbetsutbudet och öka den varaktiga sysselsättningen i Sverige. Det jobbskatteavdrag som infördes den 1 januari 2007 förstärker drivkrafterna till arbete, särskilt för låg- och medelinkomsttagare. Avdraget gör det mer lönsamt att arbeta för dem som i dag står utanför arbetsmarknaden, men det bidrar också, genom sänkta marginalskatter, till ett ökat arbetsutbud för många av dem som redan har ett arbete. För äldre personer ges dessutom ett kraftigt förhöjt avdrag.

I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att ytterligare förstärka stimulansen till arbete och minska marginaleffekterna genom en förstärkning av jobbskatteavdraget för låg- och medelinkomsttagarna om de offentliga finanserna är fortsatt goda och lämnar utrymme för en sådan åtgärd. När det gäller de fördelningspolitiska invändningarna finns det anledning att understryka att det övergripande målet med de åtgärder som vidtas är att skapa en varaktig ökning av sysselsättningen i Sverige och att en återgång i arbete innebär en kraftig förbättring för dem som i dag befinner sig utanför arbetsmarknaden. Det är viktigt att de fördelningspolitiska effekterna beaktas. Det är därför bra att regeringen arbetar med en löpande uppföljning av vidtagna åtgärder och att regeringen enligt vad som anförs är beredd att göra de korrigeringar och kompletteringar som kan vara motiverade.

Utskottet ser också positivt på att regeringen avser att under återstoden av mandatperioden vidta ytterligare åtgärder för att stärka arbetsutbudet och därmed den varaktiga sysselsättningen samt att göra det mer lönsamt för redan yrkesverksamma att öka sina arbetsinsatser. Det kan härvid handla om en ytterligare utbyggnad av jobbskatteavdraget men också om förändringar i den statliga skatten på förvärvsinkomster, t.ex. genom att den s.k. värnskatten avskaffas, för att förbättra avkastningen på utbildning, liksom att se över beskattningen av företagare och företag.

När det gäller motionsförslagen om höjd inkomstskatt för de förvärvsarbetande är utskottet inte berett att tillstyrka en sådan utveckling. Jobbskatteavdragets inriktning på låg- och medelinkomsttagare har medfört en skärpning av skatteskalans fördelningsprofil, och det finns därför inte någon anledning att överväga höjningar i syfte att ytterligare skärpa fördelningsprofilen. Utskottet anser inte heller att det finns anledning att höja grundavdraget.

När det gäller förmån av fri cykel som arbetsgivaren tillhandahåller anser utskottet att beskattningen av löneförmåner så långt möjligt bör vara likformig. Undantag ger upphov till gränsdragningsproblem och har en tendens att öka uppfinningsrikedomen när det gäller att utvinna ett så stort värde som möjligt ur undantaget. Möjligheten att få tillgång till en cykel på förmånliga villkor skulle dessutom bara gälla för dem som har en arbetsgivare. Något undantag för förmån av fri cykel bör enligt utskottets mening inte införas.

Särskild löneskatt

Vårpropositionen

För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten om 16,16 % på arbetsinkomster och inkomster av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år och är födda 1938 eller senare. För personer som är födda före 1938 gäller dock särskilda regler. I dessa fall betalas fortfarande särskild löneskatt med 24,26 % av underlaget.

I propositionen anförs att regeringen avser att gå vidare och från den 1 januari 2008 avskaffa den särskilda löneskatten även för personer som är födda före 1938. Härigenom uppmuntras arbetsgivare i än högre grad att ta till vara de äldres erfarenhet och kunskap, liksom även äldre som vill fortsätta arbetet i det egna företaget uppmuntras.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det finns en potentiell efterfrågan och ett potentiellt utbud av äldre arbetskraft som i dag inte tas till vara och att det såväl ur ett samhällsekonomiskt perspektiv som ur ett individperspektiv är önskvärt att det skapas möjligheter för äldre att fortsätta att göra en arbetsinsats. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av den demografiska utvecklingen.

Utskottet har under hösten 2006 tillstyrkt regeringens förslag om slopad löneskatt för den som fyllt 65 år och är född 1938 eller senare och har därvid anfört att kombinationen av ett förstärkt jobbskatteavdrag och en slopad särskild löneskatt ger goda förutsättningar för dem som fyllt 65 år att fortsätta att göra en arbetsinsats. I likhet med regeringen anser utskottet att det finns skäl att gå vidare och från den 1 januari 2008 avskaffa den särskilda löneskatten även för personer som är födda före 1938.

Skattelättnader för hushållstjänster

Vårpropositionen

Regeringen har lagt förslag om en skattereduktion för köp av hushållstjänster som ska träda i kraft den 1 juli 2007. Skattereduktionen innebär att den som har utgifter för hushållsarbete kan få en minskning av skatten med hälften av utgiften för arbetet. Avsikten är att svartarbetet ska minska och arbetsutbudet öka. Skattereduktionen gör det också lättare att förena arbetsliv och familjeliv.

I propositionen anförs att regeringen under hösten 2007 ska återkomma med förslag som gör att skattereduktion även ska utgå för hushållstjänster som utgör löneförmån för anställda. Vidare ska regeringen tillsätta en särskild utredning med uppgift att undersöka olika modeller för förenkling av systemet så att konsumenten direkt ska kunna tillgodogöra sig det lägre priset i stället för att få en skattereduktion i efterhand.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. anför motionärerna att regeringens förslag till skattelättnader för hushållsnära tjänster leder till att skattereglerna blir krångligare och med svåröverskådliga. Avdrag beviljas för gräsklippning och för att rensa ogräs i rabatter, men inte för att beskära träd eller att sätta frön i rabatten. Alla särregler och undantag leder även till en successiv urholkning av skattebaserna, vilket undergräver finansieringen av välfärden.

I Vänsterpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. anför motionärerna att förslaget leder till begränsade sysselsättningseffekter och att skattesmitning inte ska bekämpas med skattebefrielser. Skattereduktionen leder inte heller till någon förbättring av kvinnors och mäns möjlighet att kombinera familjeliv och arbetsliv. För hushåll med mycket god ekonomi och höga inkomster öppnar sig en mycket stor skattesänkning. Motionärerna avvisar både förslaget och den utvidgning som regeringen planerar.

I Miljöpartiets motion Fi8 av Maria Wetterstrand m.fl. säger motionärerna nej till skattereduktionen för hushållsnära tjänster. Den innebär en felprioritering av den offentliga sektorns medel och skapar dåliga fördelningspolitiska effekter.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag om en skattereduktion för hushållstjänster finns i proposition 2006/07:94 och bereds för närvarande av utskottet. I ärendet finns motionsyrkanden om avslag från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Enligt utskottets mening gör de relativt sett höga skatterna på arbete att hushållstjänster framstår som förhållandevis dyra för hushållen. Många väljer därför att utföra dessa tjänster själva eller att köpa tjänsterna på den svarta marknaden, vilket ger välfärdsförluster i form av minskad total produktion. Hushållens möjlighet att delta i marknadsarbete begränsas på detta sätt.

Det finns en hög potential för nya arbetstillfällen när det gäller tillhandahållande av hushållstjänster. Konjunkturinstitutet har i en rapport från 2005 analyserat de samhällsekonomiska effekterna av en skattelättnad för hushållstjänster. Analysen visar att sysselsättningen skulle öka och att svart arbete delvis ersättas med vitt arbete. Hushåll som köper mer hushållstjänster skulle öka sitt arbetsutbud, vilket leder till en motsvarande högre sysselsättning. Vid en skattereduktion på 50 % av arbetskostnaden beräknas sysselsättningen kunna öka med mellan 3 000 och 19 000 personer beroende på vilka antaganden som görs. Erfarenheter från skattelättnader för hushållstjänster i andra länder visar också att sysselsättningen i sektorn ökat.

Sverige har ett behov av fler arbetade timmar i ekonomin. Med tanke på de demografiska spänningar som kommer att uppstå de närmaste decennierna har åtgärder som kan leda till ett ökat utbud av arbetskraft stor betydelse. Genom en lägre skatt på markna dsproducerade hushållstjänster ökar individens möjligheter att arbeta med det individen är bäst på. Om kvinnor ges bättre möjlighet att omfördela sin tid från hemarbete till marknadsarbete ökar deras möjlighet att få högre inkomster och att delta i arbetslivet på lika villkor.

Även de som utför tjänsterna förbättrar sina inkomster i exempelvis de fall de går till arbete från arbetslöshet. Erfarenheter från andra länder som infört lägre beskattning på marknadsbaserade hushållstjänster visar att det till stor del är kvinnor som utför dessa tjänster. I Finland har man även kunnat konstatera att lönerna för de personer som utför tjänsterna har ökat i takt med att alltfler personer utnyttjat skattelättnaden. Framväxten av nya företag kommer att göra det möjligt för fler korttidsutbildade att ta sig in på arbetsmarknaden. Det är i denna grupp som arbetslösheten är stor.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det bör införas en skattereduktion för fysiska personers köp av hushållstjänster, och utskottet har för avsikt att tillstyrka regeringens förslag och avstyrka de motioner om avslag på förslaget som väckts i ärendet om en skattereduktion för hushållstjänster.

När det gäller möjligheten att ge motsvarande skattelättnad även i de fall då tjänsterna utgår i form av en löneförmån anser utskottet att detta skulle ge skattereduktionen ett än större genomslag, och utskottet ser därför positivt på regeringens planer på att skyndsamt utreda denna möjlighet.

Det förslag som regeringen lagt fram och som bereds av utskottet har utformats med skattereduktionen för byggnadsarbeten som förebild. På detta sätt kan Skatteverkets erfarenheter på området tas till vara och inkörningsproblem undvikas. Det finns anledning att löpande följa upp och utvärdera skattereduktionen. Systemet bör enligt utskottets mening vara så enkelt som möjligt för de enskilda hushållen att hantera, och det är därför bra att regeringen avser att tillsätta en utredning som har till uppgift att undersöka möjligheterna att hitta ett enklare system och ta till vara erfarenheterna från de system som används i andra länder.

Fåmansbolagen (3:12-reglerna)

Vårpropositionen

De särskilda reglerna för ägare till fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, har från år 2007 förändrats på ett sätt som sänker skatten, ökar drivkrafterna för företagarna att anställa fler samt förenklar för företagare och gör det lättare att sälja verksamheter. Utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman och det s.k. schablonbeloppet i förenklingsregeln har höjts.

I propositionen anför regeringen att en promemoria med ett förslag om att övergångsvis återinföra hälftendelningen mellan inkomstslagen tjänst och kapital för inkomståren 20072009 kommer att presenteras senare i vår.

Efter de genomförda och aviserade förändringarna i 3:12-reglerna finns det enligt vad regeringen anför anledning att utvärdera vad de nya reglerna innebär för balansen i skattemässig behandling av olika organisatoriska företagsformer som marknadsnoterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag och enskild näringsverksamhet. För att behandla dessa frågor, och som en nödvändig grund för reformarbetet, kommer ett särskilt utvärderingsuppdrag att lämnas. Uppdraget ska redovisas före utgången av 2007. Regeringen kommer därefter att ta ställning till hur reformarbetet ska drivas vidare.

Redan i anslutning till höstens budgetproposition kan det dock enligt vad som anförs bli aktuellt med vissa åtgärder.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. anför motionärerna att den dåvarande socialdemokratiska regeringen reformerat skattereglerna för fåmansbolag den 1 januari 2006 i syfte att förbättra företagarnas villkor och förenkla reglerna och att regeringens planer på ytterligare förändringar och en samtidig utvärdering av konsekvenserna av dessa nya förslag visar att regeringen redan innan genomförandet ser betydande risker för en ökad skatteplanering.

I Vänsterpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. vill motionärerna avvakta ett skarpt förslag inför ett ställningstagande och instämmer i att organisationsformer bör ges så skattemässigt lika villkor som möjligt så att inte en organisationsform missgynnas jämfört med annan.

Utskottets ställningstagande

I likhet med regeringen anser utskottet att det är angeläget att stimulera företagandet och näringslivets utveckling.

Utskottet anser att det är bra att en promemoria med det i budgetpropositionen för 2007 aviserade förslaget om att övergångsvis återinföra hälftendelningen mellan inkomstslagen tjänst och kapital för inkomståren 20072009 kommer att presenteras senare i vår. Som regeringen anför finns det efter dessa förändringar anledning att utvärdera vad de nya reglerna innebär för balansen i skattemässig behandling av olika organisatoriska företagsformer som marknadsnoterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag och enskild näringsverksamhet. Olika slag av organisationsformer bör bedrivas under så skattemässigt likvärdiga villkor som möjligt.

Bolagsskattesatsen, samordning inom EU

Vårpropositionen

Regeringen anför att många länder under senare år har förändrat sina företagsskatteregler, främst genom sänkningar av bolagsskattesatserna, och att det på sikt kan vara motiverat att se över den svenska bolagsskattesatsen så att investeringar och företagande i Sverige stimuleras.

När det gäller samarbetet inom EU anför regeringen att Sverige följer och deltar i kommissionens pågående tekniska utredningsarbete med en gemensam och konsoliderad bolagsskattebas. Regeringen anför att det är ett mycket omfattande och tekniskt komplicerat arbete att ta fram ett system med gemensamma företagsskatteregler och att Sverige ser betydande ekonomiska och politiska svårigheter med ett sådant system. Ett sådant system blir även inflexibelt eftersom reglerna blir svåra att ändra och systemet kommer även att ställa stora krav på ett väl fungerande gränsöverskridande administrativt ramverk.

På detta område pågår också ett samarbete som rör möjligheten och behovet av ökad samordning på vissa begränsade områden för att få de nationella systemen att fungera bättre tillsammans. Det kan t.ex. röra områden där EG-domstolens praxis skapat nya förutsättningar.

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. står motionärerna fast vid sin bedömning att bolagsskattesatsen bör höjas från 28 till 30 % och att en sådan höjning inte påtagligt skulle försämra Sveriges konkurrenskraft. Höjningen motiveras av andra förslag som slopade sjuklönekostnader för mindre företag, slopad medfinansiering i sjukförsäkringen och stimulanser för ökade forskningsinsatser.

Utskottets ställningstagande

Sedan lång tid tillbaka har de allmänna skattemässiga förutsättningarna för realinvesteringar i Sverige varit förmånliga i förhållande till de i vår omvärld. Genom 1990 års skattereform introducerades bl.a. en då relativt låg bolagsskattesats. Under senare år har dock många länder förändrat sina företagsskatteregler, främst genom sänkningar av bolagsskattesatserna. Utskottet anser att Sverige även i framtiden bör ha internationellt sett konkurrenskraftiga regler på företagsområdet som säkerställer fortsatt goda villkor för investeringar i Sverige och ger en stabil svensk skattebas. Som regeringen anför kan det därför på sikt vara motiverat att se över den svenska bolagsskattesatsen så att investeringar och företagande i Sverige stimuleras.

När det gäller samarbetet inom EU följer utskottet de pågående diskussionerna om samordning av skatteregler. Utskottet genomför i dagarna ett saksamråd med regeringen (finansministern) rörande arbetet med en gemensam konsoliderad bolagsskattebas och kommissionens syn på möjligheten till samordning av medlemsstaternas skattesystem på området direkt beskattning, däribland utflyttningsbeskattning och förlustutjämning i gränsöverskridande situationer. Utskottet kommer att fortsätta att följa dessa frågor.

Generationsskiften och skogskonton

Vårpropositionen

Regeringen aviserar att det kommer att införas en möjlighet att föra över skogskonton och skogsskadekonton i samband med generationsskiften. Ett förslag om detta ska lämnas senast under 2008 och träda i kraft senast den 1 januari 2009.

Utskottets ställningstagande

De problem som företagare haft i samband med generationsskiften har till stor del eliminerats genom att arv- och gåvoskatten slopats. Inom inkomstbeskattningen har reglerna för periodiseringsfond och expansionsfond numera en utformning som gör det möjligt att uppnå ett bra utfall vid generationsskiften. En fråga som återstår att lösa gäller hanteringen av skogskonton och skogsskadekonton, och utskottet ser positivt på att även denna fråga nu ser ut att få en lösning.

Redovisningsperioden för mervärdesskatt

Vårpropositionen

Regeringen avser att under innevarande år återkomma med ett förslag om att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt från nuvarande normalt en månad till tre månader för företag med en omsättning som uppgår till högst 40 miljoner kronor per år. En redovisningsperiod om tre månader för mindre företag bör kunna införas den 1 januari 2008.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. anförs att regeringens mål att minska den administrativa bördan på skatteområdet med 25 % genom regelförenklingar inte har följts av några åtgärder. För att klara målet krävs snabba åtgärder. Om regeringen menar allvar måste det faktiska arbetet med att minska regelbördan starta nu.

I Vänsterpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. har motionärerna ingen invändning mot förslaget men anser att det är anmärkningsvärt att inte näringslivet självt kan lösa problemet med att underleverantörer till större företag inte får sina fakturor betalade i tid och därmed hamnar i en ansträngd likviditetssituation.

Utskottets ställningstagande

Frågan om en generell förändring av inbetalningstidpunkterna har bl.a. aktualiserats genom att Företagarna och Företagarförbundet i skrivelser till Finansdepartementet den 28 januari 2003 (dnr Fi2003/759) respektive den 18 februari 2003 (dnr Fi2003/1138) begärt att tidpunkten för inbetalning av mervärdesskatt ska förskjutas med en månad respektive, för företag med en omsättning upp till 40 miljoner kronor, till den sista dagen i andra månaden efter redovisningsperioden. Som skäl åberopas att den genomsnittliga tiden innan kunden betalar sina fakturor är 32 dagar, att vart tionde småföretag har en genomsnittlig inbetalningstid från kunderna på minst 42 dagar samt att vart femte företag har drabbats av en ensidigt förlängd betalningstid, och för hälften av dessa företag har förlängningen medfört likviditetsproblem. Den ensidiga förlängningen uppges ha sin grund i att stora kundföretag krävt kredittid på exempelvis 60 dagar. Skatteutskottet har under våren 2005 uppvaktats av företrädare för Svenskt Näringsliv i samma fråga.

Redovisningsperioden för mervärdesskatt är i dag normalt en månad. För de mindre företagen kan detta enligt utskottets mening innebära en ansträngd likviditetssituation och också medföra förhållandevis höga hanteringskostnader.

Utskottet anser att det är bra att regeringen avser att återkomma med ett förslag om att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt till tre månader för företag med en omsättning som uppgår till högst 40 miljoner kronor per år och att ambitionen är att de nya reglerna kan införas den 1 januari 2008.

Det aviserade förslaget kommer enligt utskottets mening att innebära en förenkling för de berörda företagen och ingår i det regelförenklingsarbete som regeringen påbörjat i syfte att minska den administrativa bördan på skatteområdet.

F-skatt

Vårpropositionen

Regeringen anför att en utredning med uppgift att se över reglerna om F-skatt kommer att tillsättas under våren. I regeringsförklaringen framförde regeringen att det inte ska krävas fler uppdragsgivare för att få F-skatt.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening är det viktigt att reglerna om F-skatt har en utformning som gör att det är enkelt att starta och bedriva näringsverksamhet för den som vill använda denna verksamhetsform. Den nuvarande tillämpningen av kravet på självständighet ger dock enligt utskottets mening upphov till en alltför stor begränsning av möjligheterna att få F-skattsedel i vissa fall. När en sjukgymnast som jobbar för olika vårdcentraler inte får F-skattsedel därför att han eller hon har ett landsting som arbetsgivare är detta enligt utskottets mening inte ändamålsenligt. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att dessa regler bör bli föremål för en översyn.

Certifierade kassaregister, m.m.

Vårpropositionen

Regeringen har i en nyligen avlämnad proposition föreslagit en ny lag om att vissa företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning ska ha certifierade kassaregister (prop. 2006/07:105). Syftet är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från mindre seriösa företagare och att öka legitimiteten för skattesystemet. Lagstiftningen föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2010.

Motionen

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. anför motionärerna att skattefusket, inklusive svartarbetet, uppgår till enorma belopp och snedvrider konkurrensen mellan seriösa och oseriösa företagare. Resultatet blir att mindre produktiva företag, med sämre löne- och arbetsvillkor, konkurrerar ut seriösa och mer lönsamma företag. Motionärerna ifrågasätter om regeringen prioriterar arbetet mot skattefusk.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ansvaret för beredningen av regeringens förslag om certifierade kassaregister och föreslår i betänkande 2006/07:SkU18 Konkurrens på lika villkor i kontantbranschen att det genomförs.

Syftet med regeringens förslag om certifierade kassaregister är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från mindre seriösa företagare och öka legitimiteten för skattesystemet. Den illojala konkurrensen leder till att skattebördan vältras över på andra skattskyldiga, vilket i sin tur kan leda till att seriösa näringsidkare riskerar att slås ut. Vid utarbetandet av förslaget har regeringen särskilt beaktat företagens kostnader och att regleringen inte får medföra komplikationer för de minsta företagen. Därför föreslås att torg- och marknadshandeln och den som endast i obetydlig omfattning säljer varor eller tjänster mot kontant betalning inte ska omfattas av den föreslagna lagstiftningen.

Inom skatteområdet bedrivs sedan flera år ett arbete med att ta fram förslag och utveckla skatteregler i en riktning som gör att vi kan komma till rätta med svartarbete och skattefusk. Arbetet har pågått under den förutvarande regeringen och bedrivs enligt utskottets mening med fortsatt intensitet av den nuvarande regeringen. Under senare år har flera förändringar genomförts. Personalliggare har införts inom restaurang- och frisörbranscherna och har redan visat sig vara en framgångsrik metod. Omvänd skattskyldighet till mervärdesskatt kommer att tillämpas i byggbranschen fr.o.m. den 1 juli 2007. Internationellt verksamma bolag ska fr.o.m. den 1 januari 2007 upprätta skriftlig dokumentation avseende internprissättningen vid transaktioner med företag som är begränsat skattskyldiga i Sverige.

Utskottet utgår ifrån att regeringen också i fortsättningen kommer att prioritera arbetet med att bekämpa svartarbete och skattefusk.

Förmögenhetsskatt och pensionssparavdrag

Vårpropositionen

Regeringen avser att avskaffa förmögenhetsskatten helt fr.o.m. den 1 januari 2007. För att minska risken för förlust av skatteintäkter och för att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten på ett fördelningspolitiskt lämpligt sätt anser regeringen att möjligheten att dra av privat pensionssparande bör begränsas. Avsikten är att regeringen under innevarande år ska återkomma med förslag om att begränsa det allmänna pensionssparavdraget till 12 000 kr per år, vilket innebär att avdraget begränsas främst för personer med förhållandevis höga inkomster. De nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2008.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. avvisas förslaget om slopad förmögenhetsskatt. Motionärerna anför att 60 % av förmögenhetsskatten betalas av den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna, och det är således denna grupp som tjänar på att förmögenhetsskatten avskaffas. Därtill betalas 63 % av förmögenhetsskatten av män, och endast 37 % av kvinnor. Det finns också stora regionala skillnader. I Stockholms län bor 20 % av landets befolkning, men 44 % av förmögenhetsskatten betalas in av personer som bor i Stockholms län. Motionärerna framhåller vidare att förslaget om avskaffad förmögenhetsskatt inte är finansierat fullt ut.

Också i Vänsterpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. avvisas förslaget om slopad förmögenhetsskatt. Motionärerna anför att förmögenhetskatten visserligen har en del brister men att dessa inte kan motivera att den avskaffas. Motionärerna anser att sambandet med tillgången på riskkapital är starkt överdrivet och tror inte att ett slopande kommer att leda till att det finns mycket mer riskkapital tillgängligt. De vill ha en översyn av förmögenhetsskatten med syfte att rätta till de nuvarande bristerna.

När det gäller avdragsrätten för privat pensionssparande vidhåller motionärerna sitt budgetförslag om att pensionssparavdraget bör begränsas till ett halvt basbelopp och anför att de betraktar den lägre avkastningsskatten på pensionskapital som en skatteavvikelse som bör ses över. Den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen, tjänstepensioner och privatpensionssparande, bör ses över och eventuella förändringar utformas så att arbetsutbud och tillväxt gynnas. Härvid ska också fördelningspolitiska överväganden göras.

I Miljöpartiets motion Fi8 av Maria Wetterstrand m.fl. anför motionärerna att förslaget är ett fördelningspolitiskt misslyckande eftersom förmögenhetsskatten slopas utan att fullt ut finansieras av de grupper som får sänkt skatt. Förslaget riskerar att späda på inflationen och därmed också räntorna. Motionärerna anser att om förmögenhetskatten ska avskaffas bör det ske på ett sådant sätt att den fullt ut finansieras av samma grupper som betalar skatten i dag.

Utskottets ställningstagande

Hög tillväxt i Sverige förutsätter att företagen investerar i Sverige. Alltför ofta har dock svenska uppfinningar och innovationer en viktig faktor bakom investeringsnivån kommersialiserats i andra länder. Bristen på riskvilligt kapital, bl.a. orsakad av det höga svenska skatteuttaget på kapital i form av förmögenhetsskatt, har enligt utskottets mening bidragit till denna negativa utveckling.

Förmögenhetsskattens oenhetliga värderingsregler och många undantag skapar kryphål och uppmuntrar till skatteplanering, framför allt bland de med stora kapitaltillgångar och resurser. Detta snedvrider hushållens val av placeringar och undergräver skattens legitimitet. Samtidigt har många småhusägare kommit att betala förmögenhetsskatt på grund av snabbt stigande taxeringsvärden. Förmögenhetsskatten har därför kommit att uppfattas som både godtycklig och orättvis. Den är också kontrollmässigt svår att hantera.

Den fortgående globaliseringen och internationaliseringen av kapitalmarknaderna har medfört att förmögenhetsskattens effekter på ekonomin successivt blivit alltmer skadliga. Det är svårt att med säkerhet uppskatta storleken på det kapital som placerats utanför Sveriges gränser för att undgå beskattning. Skatteverket har dock uppskattat att tillgångar motsvarande 500 miljarder kronor kan vara placerade utanför Sveriges gränser.

Förmögenhetsskatten utgör enligt utskottets uppfattning ett hinder för företagandet. Sverige har ett bra företagsklimat men ett bristfälligt entreprenörsklimat. Det är för få som är företagare och det är för få av småföretagarna som vill växa snabbt. Det har bl.a. berott på att alldeles för mycket pengar har lämnat Sverige. En avveckling av skatten skulle som regeringen anför kunna förbättra särskilt de mindre företagens försörjning med riskvilligt kapital och därmed skapa bättre förutsättningar för de entreprenörer som Sverige så väl behöver. Genom ett slopande av förmögenhetskatten kan vi uppnå en förbättrad finansiering av företagsamhet, investeringar och jobb.

Utskottet instämmer i regeringen bedömning att förmögenhetsskatten bör avskaffas och har ingen invändning mot att detta sker med verkan redan fr.o.m. den 1 januari 2007.

Regeringen avser att under innevarande år återkomma med förslag om att begränsa det allmänna pensionssparavdraget till 12 000 kr per år. Härigenom kommer slopandet av förmögenhetskatten att finansieras främst av personer med förhållandevis höga inkomster, vilket enligt utskottets mening är lämpligt ur fördelningssynpunkt.

När det gäller frågan om en översyn av pensionsbeskattningen kan nämnas att utskottet avstyrkt ett yrkande från motionärerna om en sådan översyn i vårens betänkande 2006/07:SkU10 Allmänna motioner om inkomstskatt m.m. Utskottet har inte ändrat uppfattning i denna fråga.

Fastighetsskatten och beskattningen av kapitalvinster

Vårpropositionen

Regeringen anför att fastighetsskatten är orättvis och saknar folkligt stöd och legitimitet. Den drabbar enskilda människor som valt att investera och spara i eget boende på ett orättfärdigt sätt. Skatten drabbar på ett oförutsägbart sätt och utan att den boende kan påverka situationen märkbart. Särskilt drabbas äldre människor som efter ett långt liv strävsamt amorterat ned sina skulder i syfte att kunna bo kvar även när inkomsterna blir lägre. Mot denna bakgrund kommer den statliga fastighetsskatten på bostäder att avskaffas fr.o.m. den 1 januari 2008.

Regeringen avser att ersätta den statliga fastighetsskatten med en förhållandevis låg kommunal fastighetsavgift. Eftersom fastighetsskatten sänkts väsentligt under 2006 och 2007 ska slopandet av den statliga fastighetsskatten 2008 finansieras fullt ut inom bostadssektorn jämfört med det annars beräknade skatteuttaget på motsvarande 16,3 miljarder kronor.

I den modell som kommer att utredas finansieras 10,3 miljarder kronor av skattebortfallet genom en kommunal fastighetsavgift på 4 500 kr per bostad för småhus, dock högst 1 % av taxeringsvärdet, samt på 900 kr per bostad för flerbostadshus, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet. I modellen finansieras resterande 6 miljarder kronor av skattebortfallet genom att skattesatsen på kapitalvinster höjs från 20 till 30 %.

Den kommunala fastighetsavgiften kommer att beslutas av riksdagen och tillförs kommunerna fr.o.m. 2008. Statsbidraget till kommunerna justeras så att själva övergången blir neutral för såväl staten som kommunerna medan framtida inkomständringar tillfaller kommunerna. Regeringen avser att se över skatteutjämningssystemet och kommer i det sammanhanget pröva frågan om relationen mellan den kommunala fastighetsavgiften och utjämningssystemet.

Regeringens preliminära bedömning är att denna modell medför positiva effekter i flera avseenden. Om utredningen visar att förslaget skulle ge oönskade effekter vad avser fördelning mellan inkomstgrupper eller regioner, inlåsning på arbets- och bostadsmarknaden eller risk för försvagning av de offentliga finanserna ska arbetsgruppen vara fri att pröva alternativa vägar att avskaffa den statliga fastighetskatten. Utgångspunkten för arbetsgruppen måste vara att eventuella justeringar ska finansieras inom bostadssektorn. Regeringens avsikt är att ingen ska betala mer i fastighetsavgift än vad man skulle ha gjort enligt de tidigare reglerna.

Den fortsatta utredningen avses leda till ett förslag som remitteras i juni 2007 med inriktning på lagrådsremiss och proposition under hösten 2007 i syfte att ett nytt system ska träda i kraft den 1 januari 2008.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. avvisas planerna på en växling till en låg kommunal avgift eftersom villaägare med de allra högst taxerade småhusen får en betydande skattesänkning samtidigt som alla villa- och bostadsrättsägare får betala reformen med höjd reavinstskatt. Skatteförändringarna kommer att leda till att priserna på villor i attraktiva områden stiger och då gynnas de redan rika ytterligare en gång i och med att värdeökningarna möjliggör ytterligare konsumtionsutrymme.

Motionärerna anför att höjningen av kapitalvinstskatten riskerar att göra bostadsmarknaden stelare. De äldre drabbas och höjningen av kapitalvinstskatten slår hårt mot alla dem som hade sett fram emot att på äldre dagar sälja villan och flytta in i en hyresrätt. Glesbygden missgynnas eftersom småhusen ute i landet inte får någon sänkning av fastighetsskatten, men får vara med och betala i form av höjd kapitalvinstskatt.

Också i Vänsterpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. avvisas regeringens planer att ersätta fastighetsskatten med en låg kommunal avgift. Motionärerna anför att förslaget innebär att välbeställda och förmögna fastighetsägare i attraktiva områden i våra storstäder och längs några av våra kuststräckor får oerhört stora sänkningar av sina boendekostnader medan en majoritet av fastighetsägare får måttlig eller ingen sänkning alls. Förslaget är också oacceptabelt ur regionalpolitisk synpunkt, eftersom fastigheter med mycket höga taxeringsvärden i stort sett är koncentrerade till en handfull områden i Sverige.

Motionärerna anser att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Mot bakgrund av de brister som fortfarande finns i systemet bör dagens fastighetsskattesystem reformeras och en utvärdering göras av gällande begränsningsregler. I en översyn av fastighetsskatten bör olika alternativ prövas. Till exempel skulle fastighetsskatt kunna tas ut med två basvärden, ett på byggnaden och ett på marken. Byggnaden värde kan vara geografiskt neutralt, det vill säga att samma hus får samma värde oavsett var det är beläget. Eventuellt kan detta kombineras med ett tak för markvärdet. Också andra lösningar kan diskuteras. Översynen ska också omfatta beskattningen av bostadsrätter. De föreslår att varje bostadsrätt ska värderas för sig och att den samlade värderingen blir underlag för bostadsrättsföreningarnas fastighetsskatt. Vidare bör enligt dessa motionärer fastighetsskatten på hyresfastigheter på sikt fasas ut.

I Miljöpartiets motion Fi8 av Maria Wetterstrand m.fl. anför motionärerna att modellen får väldigt dåliga fördelningseffekter. Individer med fastigheter med höga taxeringsvärden får kraftigt sänkt skatt samtidigt som reformen betalas av alla genom den höjda realisationsvinstskatten. De stora skattesänkningarna på fastigheter skapar ett större utrymme för människor att låna pengar vilket ökar risken för överhettning på bostadsmarknaden. Genom att sänkningen ska finansieras genom höjd reavinstskatt kommer benägenheten att flytta minska och inlåsningen på bostadsmarknaden kan öka.

Motionärerna avvisar regeringens ambition att avskaffa fastighetskatten och föreslår att också begränsningsregeln på markvärdet tas bort. De anser dock att ett fortsatt minskat uttag av fastighetskatt skulle kunna vara aktuellt senare i mandatperioden. En sådan sänkning måste dock ske när konjunkturen tillåter det och på ett sätt som sammantaget ger rimliga fördelningseffekter.

De gör också bedömningen att fastighetsskatten på sikt bör avskaffas. Avskaffandet måste dock ske på ett ansvarsfullt sätt och i flera steg, genom en successiv nedtrappning. Miljöpartiets förslag i höstas var att trappa ned skatten från 1 % till 0,8 %. Motionärerna bedömer att ett andra steg i en sådan nedtrappning skulle ha varit möjligt att genomföra senare i mandatperioden. De menar också att i samband med att fastighetskatten avskaffas bör ett system med miljöstyrande avgifter på bostadsbeståndet utredas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att fastighetsskatten är orättvis och saknar folkligt stöd och legitimitet. Den drabbar enskilda människor som valt att investera och spara i eget boende på ett orättfärdigt sätt. Utskottet välkomnar därför regeringens planer på att avskaffa fastighetsskatten redan den 1 januari 2008. En sådan förändring kan inte genomföras som en renodlad skattesänkning utan måste finansieras fullt ut. Detta är också rimligt mot bakgrund av att fastighetskatten sänkts kraftfullt under år 2006 och 2007, bl.a. genom att markvärdets genomslag på skatten begränsats till 2 kr per kvm och högst 5 000 kr.

I den modell som regeringen kommer att utreda finansieras den största delen av skattebortfallet genom en kommunal fastighetsavgift på 4 500 kr per bostad för småhus, dock höst 1 % av taxeringsvärdet, samt 900 kr per bostad för flerbostadshus, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet. Resterande bortfall finansieras genom att skattesatsen på realisationsvinster höjs från 20 % till 30 %. Den kommunala avgiften ska beslutas av riksdagen och tillföras kommunerna fr.o.m. 2008. Vid övergången justeras statsbidraget till kommunerna så att den blir neutral.

Modellen är preliminär och den arbetsgrupp som ska utreda förslaget kommer att ha fria händer att pröva alternativa vägar att avskaffa den statliga fastighetskatten, om det visar sig att modellen ger oönskade effekter i vad avser fördelning mellan inkomstgrupper eller regioner, inlåsning på arbets- eller bostadsmarknaden eller risk för försvagning av de offentliga finanserna. Utskottet anser att det är bra att det finns utrymme för arbetsgruppen att överväga förändringar i syfte att få fram ett så bra förslag som möjligt. Det kan t.ex. diskuteras om inte en spridning av restfinansieringen skulle kunna användas för att begränsa den 50-procentiga höjningen av kapitalvinstskatten.

Utgångspunkten för arbetsgruppen måste, som regeringen framhåller, vara att eventuella justeringar ska finansieras inom bostadssektorn. Ingen ska heller behöva betala mer fastighetsskatt än man gjorde enligt de tidigare reglerna.

Av det anförda framgår att utskottet inte är berett att tillstyrka en förändring av fastighetsbeskattningen i den riktning som motionärerna önskar.

Skatter för effektiv miljöstyrning

Vårpropositionen

Regeringen anför att en av de största utmaningarna världen står inför är att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Regeringen redovisar att EU:s stats- och regeringschefer i mars 2007 antagit mål om att minska utsläppen av växthusgaser i unionen med 20 % till 2020 jämfört med 1990, att andelen förnybar energi 2020 ska uppgå till 20 % av all energikonsumtion i EU och att biodrivmedel ska svara för 10 % av all konsumtion av bensin och diesel i transportsektorn. Målen är enligt regeringen mycket ambitiösa och kräver insatser inom ett stort antal områden. Ekonomiska styrmedel ska enligt regeringen vara ett av flera viktiga verktyg i arbetet med att nå målen. För att stimulera användningen av bränsleeffektiva bilar och bilar med förnybara bränslen föreslår regeringen att det införs en miljöbilspremie.

När det gäller skatter för effektiv miljöstyrning anför regeringen att det är viktigt att de olika ekonomiska styrmedlen samordnas för att miljöpolitiken ska bli kostnadseffektiv. När det gäller sänkt koldioxidskatt för vissa anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter anför regeringen att kommissionens godkännande från statsstödssynpunkt krävs innan koldioxidskatten kan sänkas för bränslen i aktuella anläggningar och att det förslag som lades fram i proposotion 2005/06:1 alltjämt är föremål för kommissionens prövning.

Regeringen redovisar att den avsett att under våren 2007 återkomma till riksdagen med ett förslag som undantar utsorterat trä- och trädgårdsavfall i hushållsavfall från den s.k. förbränningsskatten men att beredningen av frågan har visat sig mer komplicerad än regeringen förutsett. Regeringen anför att den avser att återkomma till förbränningsskatten i budgetpropositionen för 2008.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. anförs bl.a. att Sverige ska gå före när det gäller miljöomställningen. Motionärerna anser t.ex. att regeringens satsning på miljöbilspremie är otillräcklig. För att minska utsläppen av växthusgaser räcker det inte med nya miljöbilar de gamla bilarna måste också ställas om så att de kan utnyttja alternativa bränslen. Därför föreslår Socialdemokraterna en ny skattestimulans för dem som konverterar sin gamla bil till miljöbil, och avsätter 150 miljoner kronor för det ändamålet.

I Västerpartiets motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. anförs att det har blivit oroväckande tydligt att allianspartierna inte prioriterar miljö- och klimatfrågorna. Åtgärder för färre transporter och mer kommunikation är enligt Västerpartiet centrala för att minska bruket av fossila bränslen. Som exempel nämner motionärerna att fordonsparken behöver bli effektivare och att användningen av bränslesnåla transporter och fordon som drivs med förnybara bränslen bör premieras. Vänsterpartiet vill med sin skattepolitik skapa förutsättningar för en hållbar utveckling för miljö och klimat. Vänsterpartiet hänvisar till att partiet i sin budgetmotion för 2007 redovisade finansierade skatteförslag som innebär stabila skatteinkomster för staten. En viktig styreffekt mot miljövänligare verksamhet och beteenden kan enligt motionärerna nås genom att rätt pris sätts på miljöpåverkan. Men vissa miljöskatter kan slå fördelningspolitiskt fel. Vänsterpartiet vill därför utarbeta ett system som kan kompensera de grupper som saknar eller har låga inkomster och avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2008. Västerpartiet vill höja skatten på kväve i handelsgödsel och på bekämpningsmedel. Slutligen anför motionärerna att klimattull bör införas mot i-länder som vägrar att delta i det internationella klimatsamarbetet och att Sverige bör driva den frågan i det internationella samarbetet. Intäkterna av tullarna skulle kunna användas till klimatrelaterade åtgärder via en klimatfond.

I Miljöpartiets motion Fi8 av Maria Wetterstrand m.fl. anförs att regeringen fortsätter sin ickelinje i klimatpolitiken, den har redan avbrutit skatteväxlingen, och några nya kraftfulla ekonomiska styrmedel presenteras inte i vårpropositionen. Miljöpartiet anser att den gröna skatteväxlingen där höjda energiskatter växlas mot sänkt inkomstskatt och minskade arbetsgivaravgifter ska fortsätta och att skatteväxlingen i större utsträckning bör inriktas mot transportsektorn. Där finns de stora klimatproblemen i Sverige i dag. Som en del i skatteväxlingen vill motionärerna införa förbränningsskatt på industriavfall. Miljöpartiet anför att klimatskatter, såsom skatt på flygresor och kilometerskatt, bör införas under de närmaste åren för att öka miljöstyrningen i skattesystemet. Vidare anser Miljöpartiet att det aviserade avskaffandet av koldioxidskatten bör skjutas på framtiden i väntan på att systemet för handel med utsläppsrätter fungerar. Miljöpartiet vill dessutom att den befintliga skatten på avfallsförbränning fördubblas. Motionärerna föreslår ett stöd, i form av skattereduktion, på 30 % av en kostnad upp till maximalt 30 000 kr för att konvertera en vanlig bil till miljöbil. Vidare vill de att punktskatterna på bensin och dieselolja höjs med 50 öre/liter 2008 respektive 2009 (utöver den årliga indexuppräkningen). Motionärerna anser också att mervärdesskatten på ekologiskt producerad mat bör sänkas från 12 till 6 % från den 1 januari 2008. Avslutningsvis anför motionärerna att kostnaden för ett statligt fritidsbåtsregister, vilken kan uppskattas till 911 miljoner kronor årligen, bör finansieras genom införande av en båtskatt.

Utskottets ställningstagande

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att en av de största utmaningarna världen står inför är att vidta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. De mål för minskade utsläpp av växthusgaser och förnybar energi som antagits av EU:s stats- och regeringschefer i mars 2007 är enligt utskottet mycket betydelsefulla och ambitiösa. Utskottet delar regeringens uppfattning att ekonomiska styrmedel är viktiga verktyg i arbetet för att nå miljö- och klimatmålen och att de ekonomiska styrmedlen måste samordnas för att miljöpolitiken ska bli kostnadseffektiv. Dubbla styrsystem riskerar att ge upphov till kostnadsökningar för de anläggningar som drabbas, vilket ger problem för verksamheter som är utsatta för internationell konkurrens.

När det gäller den svenska gröna skatteväxlingen ställde sig utskottet och riksdagen i höstas bakom att den avbröts, eftersom den innebar välfärdsförluster men endast mycket begränsade miljövinster (yttr. 2006/07:SkU1y, bet. 2006/07:FiU1, rskr. 2006/07:9). Utskottet vill i detta sammanhang nämna att kommissionen nyligen har kommit med en grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken och näraliggande politikområden (KOM[2007] 140). I grönboken diskuteras hur bl.a. energibeskattning, utsläppshandel och en miljöskattereform skulle kunna användas för att uppnå de miljöpolitiska målen. Utskottet kommer senare i vår att återkomma till grönboken. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det nu är aktuellt med något riksdagsinitiativ i enlighet med motionärernas begäran i frågor om grön skatteväxling och klimatskatter.

Vissa principer bör dock kunna läggas fast, enligt utskottet. Det är enligt utskottet centralt med ett tydligt, stabilt och långsiktigt regelverk på energiområdet. Såväl företag som konsumeter måste kunna lita på att det finns energi till internationellt konkurrenskraftiga priser i framtiden. För framgång med energiskattepolitiken är det vidare centralt att politiken har legitimitet hos dem som berörs. I detta sammanhang kan sägas att utskottet välkomnar åtgärder som vidtas med inriktning på att slopa förbränningsskatten på hushållsavfall. Den är ett exempel på en skatt som undergräver legitimiteten i systemet eftersom den inte kunnat konstrueras så att den har några mätbara miljöeffekter utan endast blivit en pålaga för hushållen.

Liksom tidigare anser utskottet att punktskatterna på bensin och diesel är betydelsefulla styrmedel för att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser i transportsektorn (se bet. 2006/07:SkU12 s. 18). Enligt utskottets bedömning kommer klimathänsyn sannolikt att motivera förändringar av drivmedelsbeskattningen under de närmaste åren. Samtidigt som ett långsiktigt skattesystem skapas för de alternativa drivmedlen. Sådana förändringar måste föregås av noggranna överväganden, och det är därför inte aktuellt för utskottet att föreslå några förändringar av skatterna i detta ärende.

Sammanfattningsvis kan sägas att utskottet delar regeringens uppfattning om hur skattepolitiken på energi- och miljöområdet ska drivas, och utskottet ställer sig därmed bakom regeringens inriktning av skattepolitiken i denna del. Utskottet avstyrker motionerna i berörda delar.

Reklamskatt

Vårpropositionen

Regeringen anför i vårpropositionen att ytterligare ett steg i avskaffandet av reklamskatten bör tas. Samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress ska enligt regeringen få samma beskattning och grundavdrag som numera gäller för allmänna nyhetstidningar. Förändringen ska gälla retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007, och regeringen anför att den har för avsikt att återkomma till riksdagen med förslag och finansiering under 2007.

Motionen

Socialdemokraterna anför i motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. att de välkomnar att regeringen tagit till sig av deras förslag när den aviserar en förändring av reklamskatten (jfr prop. 2005/06:1 volym 1 avsnitt 5.6.3).

Utskottets ställningstagande

Utskottet behandlade nyligen frågan om att avskaffa reklamskatten och anförde då att det ser med tillfredställelse på att regeringen aviserar att ytterligare en betydande del av den resterande reklamskatten ska avskaffas (yttr. 2006/07:SkU2y). Utskottet erinrade då också om att riksdagens tidigare tillkännagivande avsåg en avveckling av hela reklamskatten. Utskottet, som vidhåller detta ställningstagande, står bakom regeringens inriktning av skattepolitiken i denna del. Motionen, som i detta avseende i huvudsak tillgodoses, avstyrks i berörd del.

Trängselskatt

Vårpropositionen

I propositionen erinrar regeringen om att den i proposition 2006/07:109 Införande av trängselskatt i Stockholm har föreslagit att trängselskatt införs i Stockholm med start den 1 augusti 2007. Regeringen anför att en fond ska inrättas för överföring av intäkterna från trängselskatten till investeringar i väginfrastruktur.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi6 av Mona Sahlin m.fl. anförs att motionärerna är emot idén att fondera intäkterna från trängselskatten eftersom det innebär ett avsteg från principerna i lagen (1996:1059) om statsbudgeten.

Västerpartiet anför i motion Fi7 av Lars Ohly m.fl. att regeringens åtgärder för att satsa intäkterna från trängselskatten i Stockholm på motorvägar i stället för på kollektivtrafik är ett uttryck för att allianspartierna inte prioriterar miljö- och klimatfrågorna.

I Miljöpartiets motion Fi8 av Maria Wetterstrand m.fl. anförs att intäkterna från trängselskatten oinskränkt bör föras över till Stockholms läns landsting för att kunna användas fritt på den regionala nivån.

Utskottets ställningstagande

Utskottet, som ser positivt på regeringens åtgärder för att införa trängselskatt i Stockholm, kommer att behandla trängselskattefrågan vid beredningen av proposition 2006/07:109 Införande av trängselskatt i Stockholm. Den budgetmässiga beredningen av hanteringen av intäkterna från trängselskatten sker i finansutskottet. Med detta sagt står utskottet bakom regeringens inriktning av skattepolitiken i denna del och avstyrker motionerna i berörda delar.

Godkännande av riktlinjerna för skattepolitiken

Utskottet har i det föregående redovisat sin inställning till de riktlinjer för skattepolitiken som regeringen och motionärerna redovisar.

Med hänvisning till vad utskottet anfört föreslår utskottet att regeringens riktlinjer för skattepolitiken godkänns och att motionärernas yrkanden om godkännande av de egna riktlinjerna avslås.

Förslaget i 2006 års budgetproposition

Sänkt koldioxidskatt för anläggningar som handlar med utsläppsrätter

2006 års budgetproposition

Regeringen föreslår i proposition 2005/06:1 punkt 40 (delvis) att koldioxidskatten slopas helt för bränslen som förbrukas i industrianläggningar som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter (avsnitt 5.5.2). Koldioxidskatten föreslås slopas helt även för bränslen som förbrukas i kraftvärmeanläggningar som omfattas av handelssystemet och vars elverkningsgrad minst uppgår till 38 % och vars totalverkningsgrad minst uppgår till 89 %. Koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i övriga anläggningar i energisektorn inom handelssystemet föreslås i ett första steg sättas ned med belopp som motsvarar 13 öre per kg koldioxid.

Bakgrund

Förslaget att slopa respektive sänka koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i industrianläggningar, som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, kräver s.k. statsstödsgodkännande av kommissionen. Förslaget remitterades till finansutskottet. I betänkande 2005/06:FiU1 Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna hade finansutskottet inte någon invändning mot regeringens förslag men ansåg att kommissionens godkännande borde avvaktas innan riksdagen antog lagförslaget. Förslaget bröts därför ut ur ärendet och överlämnades till skatteutskottet för fortsatt beredning.

I budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 s. 155) vidhöll regeringen förslaget och gjorde bedömningen att riksdagen, efter erforderligt statsstödsgodkännande av kommissionen, kunde ta upp förslaget till fortsatt behandling med tillämpning i enlighet med vad som tidigare aviserats, dvs. fr.o.m. den 1 januari 2007. Skatteutskottet ställde sig bakom regeringens uppfattning (yttr. 2006/07:SkU1y s. 59, rskr. 2006/07:9).

Ärendet väcktes under förra valperioden och skulle därmed ha beslutats under den valperioden (5 kap. 10 § riksdagsordningen). Riksdagen beslutade dock med stöd av en särskild bestämmelse i nämnda paragraf i riksdagsordningen att skjuta upp ärendet till nu innevarande riksmöte, under vilket riksdagen måste avgöra ärendet (bet. 2005/06:SkU36, prot. 2005/06:134). Mot denna bakgrund och med hänsyn till att ärendet ursprungligen remitterades till finansutskottet samt då kommissionen ännu inte beslutat i stadsstödsärendet återlämnade utskottet den 8 maj 2007 ärendet till finansutskottet för avgörande.

Utskottets ställningstagande

När det gäller förslaget att slopa respektive sänka koldioxidskatten för de anläggningar som omfattas av systemet för utsläppshandel har riksdagen tidigare instämt i förslaget, och i att det inte ska beslutas förrän efter erforderligt statsstödsgodkännande av kommissionen. Eftersom kommissionen ännu inte beslutat i statsstödsärendet och riksdagsärendet måste avgöras under innevarande riksmöte avstyrker utskottet förslaget i proposition 2005/06:1 punkten 40 delvis.

Stockholm den 22 maj 2007

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Annicka Engblom (m), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Christin Hagberg (s), Lena Asplund (m), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Åke Sandström (c), Helena Leander (mp), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s).

Avvikande meningar

1.	Skattepolitiken i 2007 års ekonomiska vårproposition (s)
	Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Christin Hagberg (s), Hans Olsson (s) och Birgitta Eriksson (s) anför:

Den borgerliga regeringens ideologi genomsyrar tydligt skattepolitiken. Tonvikten ligger på kraftfulla skattesänkningar åt de redan rika: förmögenhetsskatten avskaffas, en särskild skattesänkning ges till dem med de högst taxerade villorna och ett skatteavdrag införs för hushållsnära tjänster. Den borgerliga regeringens skattepolitik kommer att leda till ökade klyftor.

Regeringens samlade skattesänkningar är historiskt stora. Mellan 2006 och 2007 minskade skatteintäkterna med 65 miljarder kronor. Det innebär att den borgerliga regeringen, redan efter sin första budget, har genomfört hälften av de skattesänkningar på 130 miljarder kronor som Moderaterna gick till val på 2002. För den långsiktiga finansieringen av välfärden är detta en oroande utveckling, inte minst mot bakgrund av den kommande demografiska utmaningen.

Regeringens förvärvsavdrag syftar till att öka skillnaderna mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Effekten av förvärvsavdraget är att den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension inte bara får lägre inkomst han får dessutom höjd skatt. Det ökar orättvisorna i samhället och drabbar alla som står utanför arbetsmarknaden inte minst pensionärerna.

Den borgerliga skattepolitiken leder dessutom till ett krångligare och mer svåröverskådligt skattesystem. Arbetsgivaravgiften ska framöver bestämmas av åldern på de anställda och i vilken sektor företaget verkar. I stället för enkla och tydliga regler präglas politiken av särregler och undantag, vilket skapar gränsdragningsproblem, mindre transparens och öppnar för skatteplanering. Regeringens förslag till skattelättnader för hushållsnära tjänster är ett exempel på detta. Avdrag beviljas för gräsklippning och för att rensa ogräs i rabatter men inte för att beskära träd eller att sätta frön i rabatten i trädgården. Alla särregler och undantag leder även till en successiv urholkning av skattebaserna, vilket undergräver finansieringen av välfärden.

Den borgerliga regeringen föreslår att förmögenhetsskatten ska avskaffas. När de borgerliga partiledarna presenterade förslaget på Dagens Nyheters debattsida skrev de att förslaget är en långsiktig och viktig del i vårt reformarbete för att bryta utanförskapet. Det är en märklig argumentation. De människor som är arbetslösa eller har varit sjukskrivna en längre tid blir knappast hjälpta av att skatten sänks för dem som tjänar allra mest.

Många borgerliga debattörer har under senare år hävdat att förmögenhetsskatten har spelat ut sin roll och att den inte längre betalas av de rika utan bara av vanliga villaägare. Så är inte fallet. Statistik från riksdagens utredningstjänst visar att 60 % av förmögenhetsskatten betalas av den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna och det är således denna grupp som tjänar på att förmögenhetsskatten avskaffas. Därtill betalas 63 % av förmögenhetsskatten av män och endast 37 % av kvinnor.

Det finns också stora regionala skillnader. I Stockholms län bor 20 % av landets befolkning, men 44 % av förmögenhetsskatten betalas in av personer som bor i Stockholms län. Enligt statistik från SCB kommer knappt 200 personer att få en skattesänkning på mer än 1 miljon kronor var när förmögenhetsskatten avskaffas.

Förslaget om att avskaffa förmögenhetsskatten är inte fullt ut finansierat. När förvärvsavdraget skulle införas vid årsskiftet fick låg- och medelinkomsttagare betala med försämringar i arbetslöshetsförsäkringen och slopade skattereduktioner för medlemsavgifter till fackförbund och arbetslöshetskassa. Men när förmögenhetsskatten avskaffas behöver skattesänkningarna inte längre betalas av den grupp som gynnas av borttagandet.

Den borgerliga regeringen aviserar också en rad förändringar i skatten på fastigheter. Det handlar om en blå skatteväxling där villaägare med de allra högst taxerade småhusen får en betydande skattesänkning samtidigt som alla villa- och bostadsrättsägare får betala reformen med höjd reavinstskatt.

Regeringen redovisar att 40 % av fastighetsägarna inte får någon skattesänkning alls av förslaget utan tvärtom bara höjd reavinstskatt. Swedbanks beräkningar visar därutöver att de allra flesta småhusägare, sex av sju, får en skattesänkning som är mindre än 85 kronor i månaden. Samtidigt får en liten andel av hushållen, de som bor i de attraktivaste villorna, näst intill hårresande skattesänkningar. Till exempel får en villa som är taxerad till 5 miljoner kronor en skattesänkning på 45 000 kr per år och då är ändå inte effekterna av den slopade förmögenhetsskatten medräknad.

Därutöver kommer skatteförändringarna också att leda till att priserna på villor i attraktiva områden stiger, och då gynnas de redan rika ytterligare en gång i och med att värdeökningarna möjliggör ytterligare konsumtionsutrymme.

Höjningen av reavinstskatten riskerar att göra bostadsmarknaden stelare. Det kan också få konsekvenser för arbetsmarknadens funktionssätt. Det är svårt att förstå hur en regering som talar så mycket om att arbetsmarknaden behöver bli rörligare kan föreslå förändringar som gör bostadsmarknaden stelare.

Men det är inte bara de unga som behöver flytta av arbetsmarknadsskäl som påverkas av förändringarna. Även de äldre drabbas. Den retroaktiva höjningen av reavinstskatten slår hårt mot alla dem som hade sett fram emot att på äldre dagar sälja villan och flytta in i en hyresrätt.

Regeringens förslag till förändring av fastighetsskatten missgynnar därtill glesbygden. Många av småhusen ute i landet får ingen sänkning av fastighetsskatten. I 100 av landets kommuner har det genomsnittliga permanenthuset ett taxeringsvärde som är lägre än 450 000 kr. I dessa kommuner får genomsnittsvillan ingen skattesänkning över huvud taget däremot får de vara med och betala i form av höjd reavinstskatt.

Regeringen föreslår att det kommunala utjämningssystemet ska justeras för förändringen av fastighetsskatten. Det är det enda rimliga. Men regeringen föreslår ingen kompensation för framtida förändringar av taxeringsvärden och fastighetsskatt. Det riskerar att missgynna många glesbygdskommuner. I stället kommer kommuner som växer och där fastighetspriserna stiger gynnas om fastighetsskatten kommunaliseras.

Vi socialdemokrater har redan tidigare aviserat att vi också vill förändra fastighetsskatten. Denna förändring ska vägledas av ett antal principer.

1. Fastighetsskatten ska vara rimlig för vanliga löntagare med normala inkomster.

2. Fastighetsskatten ska inbringa ungefär lika mycket resurser.

3. Fastighetsskatten ska vara förutsägbar för den enskilde fastighetsägaren.

4. Fastighetsskatten ska ha fördelningspolitiska inslag slott och koja ska inte beskattas lika.

Vår ambition står i tydlig kontrast mot regeringens politik. Vi vill göra fastighetsskatten rättvisare inte orättvisare.

Den 1 januari 2006 reformerade den socialdemokratiska regeringen skattereglerna för fåmansbolag, de s.k. 3:12-reglerna, i syfte att förbättra företagarnas villkor och förenkla reglerna. Nu föreslår den borgerliga regeringen ytterligare förändringar i skattereglerna för fåmansbolagen. Men då regeringen samtidigt vill utvärdera konsekvenserna av dessa nya förslag är det tydligt att regeringen redan före genomförandet ser betydande risker för ökad skatteplanering. Precis som på många andra områden väljer regeringen att först genomföra förändringar och sedan utreda konsekvenserna.

Den socialdemokratiska regeringen satte upp målet att minska den regelbördan på skatteområdet med 25 %. I höstens budgetproposition ställde sig den borgerliga regeringen bakom det målet och skrev att den avsåg att upprätta en fullständig plan för hur detta skulle kunna genomföras. Men ännu har inga konkreta åtgärder vidtagits. För att klara målet om en minskning av den administrativa bördan med 25 % krävs snabba åtgärder. Om regeringen menar allvar måste det faktiska arbetet med att minska regelbördan starta nu.

Skatteverket uppskattar att det varje år kommer in 100 miljarder kronor för lite i skatt till statskassan på grund av skattefusk. Skattefusket, inklusive svartarbetet, uppgår således till enorma belopp. Men skattefusk leder inte bara till minskade inkomster till statskassan, det snedvrider också konkurrensen mellan seriösa och oseriösa företagare. Resultatet blir att mindre produktiva företag, med sämre löne- och arbetsvillkor, konkurrerar ut seriösa och mer lönsamma företag.

Den socialdemokratiska regeringen prioriterade arbetet mot skattefusk och genomförde en rad åtgärder. Det är förvånande att den borgerliga regeringen inte fortsätter det arbetet. I stället drar regeringen in de 40 miljoner kronor som tidigare avsattes för att införa typgodkända kassaregister och planerar för en nedläggning av Ekobrottsmyndigheten.

Socialdemokraterna är fortsatt kritiska till regeringens förslag om skatteavdrag för hushållsnära tjänster. Vi anser att det är direkt felaktigt att använda skattemedel för att styra den privata tjänstesektorns expansion i en viss riktning. Målet bör i stället vara att skapa och upprätthålla goda generella villkor för alla branscher och företag. Skattereduktionen ökar orättvisan i skattesystemet genom att den är direkt riktad till höginkomsttagarna och bidrar till regeringens låglönepolitik genom att skapa en arbetsmarknad där lönerna är mycket låga. Risken är dessutom stor att förslaget leder till en allmän privatisering av de äldres servicetjänster. Äldre som inte har så stora resurser riskerar på detta sätt att förlora möjligheten att få sin hemservice via kommunen försämrad.

Socialdemokraterna vill att Sverige ska vara föregångare när det gäller miljöomställningen. Vi anser därför att regeringens miljösatsning är otillräcklig. Om utsläppen av växthusgaser ska minska räcker det t.ex. inte att stimulera till inköp av nya miljöbilar genom en miljöbilspremie de gamla bilarna måste också förändras så att de kan utnyttja alternativa bränslen. Vi vill därför införa en ny skattestimulans för dem som konverterar sin bil till miljöbil. För det ändamålet avsätter vi 150 miljoner kronor under de kommande åren.

Den socialdemokratiska regeringen tog i budgetpropositionen för 2006 det första steget för att avskaffa reklamskatten. Mot den bakgrunden välkomnar vi att regeringen avser att fortsätta arbetet för att avskaffa reklamskatten.

Socialdemokraterna anser att intäkterna från trängselskatten ska gå till Stockholmsregionen för att användas till kollektivtrafik och väginfrastruktur. Vi bedömer att detta kan göras utan att principerna i budgetlagen sätts åt sidan. Vidare anser vi att trängselskatten inte ska vara avdragsgill vid inkomstbeskattning samt att färdtjänst, taxi och miljöbilar ska vara avgiftsbefriade.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Socialdemokraternas förslag. Vi tillstyrker följaktligen motion Fi6 yrkandena 1 och 3.

2.	Skattepolitiken i 2007 års ekonomiska vårproposition (v)
	Marie Engström (v) anför:

Sverige behöver en ekonomisk politik för att långsiktigt säkra och utveckla välfärden. En bärande del av en sådan politik måste vara att successivt överföra resurser till gemensamma lösningar inom den offentliga sektorn, så att denna kan växa i den mån som behövs för att tillgodose behovet av välfärdstjänster av många olika slag.

Beskattningen är nödvändig för de moderna välfärdssamhällenas rationella omfördelning av ekonomiska resurser mellan sektorer och individer. Beroende på vilken sorts välfärdsmodell man valt har också skatteuttaget varierat. En generell välfärdsmodell som den svenska förutsätter relativt höga skatter.

Ett högre skatteuttag innebär inte att utrymmet för privat konsumtion generellt sett blir mindre. Under välfärdens uppbyggnadsfas ökade såväl skatteintaget som nettoreallönerna successivt. I en växande ekonomi är detta förstås fullt möjligt. Det som behövs är en relativ omfördelning från den privat kontrollerade sfären till den gemensamt styrda.

De stora, tunga skatteförändringar som regeringen genomfört eller aviserar i den ekonomiska vårpropositionen urholkar våra stabila skattebaser. Detta är i sig bekymmersamt. Dessutom uppvisar skatteförändringarna allt annat än en rättvis fördelningsprofil. Att använda skatterna som ett redskap i fördelningspolitiken har fått en helt annan innebörd i och med alliansregeringen. Numera handlar det om att omfördela från dem som har små ekonomiska resurser till dem som har stora. En omvänd fördelningspolitik som saknar motstycke i svensk skattepolitik. Ett antal av regeringens skatteåtgärder är dessutom inriktade mot grupper av individer och sektorer av näringslivet på ett sådant sätt att en mängd undantag från ordinarie skatteregler uppstår. Det kommer att leda till gränsdragningsproblem och att skattesystemet blir svårt att överblicka.

Regeringen aviserar att ett förstärkt jobbskatteavdrag kan införas 2008 samt att en ytterligare utbyggnad av jobbskatteavdraget kan bli aktuellt under mandatperioden. Vänsterpartiet avvisar utvidgningar av avdraget eftersom det inte finns något uppenbart samband mellan sänkta skatter och fler jobb och det dessutom är utformat på ett sätt som gynnar människor med högre inkomster och på det sättet bidrar till ökade skillnader mellan kvinnor och män.

Regeringen aviserar även ett slopande av den s.k. värnskatten. Värnskatt betalas av dem med höga inkomster. Vänsterpartiet avvisar ett slopande av värnskatten eftersom den ökar inkomstklyftorna och minskar rättvisan i skattesystemet. Vi anser dessutom att det utöver en bibehållen värnskatt finns utrymme för att öka inkomsterna från statlig inkomstskatt genom att begränsa grundavdraget vid högre inkomster. Detta är en viktig fördelningspolitisk åtgärd.

Regeringen aviserar vidare en utvidgning av det nyligen lagda förslaget om skattereduktion för hushållstjänster så att reduktion även ska kunna utgå för hushållstjänster som utgör löneförmån för anställda. Vänsterpartiet har avvisat förslaget om en skattereduktion för hushållstjänster. Förslaget leder till begränsade sysselsättningseffekter och innebär att skattesmitning bekämpas med skattebefrielse. Det leder inte heller till förbättrade villkor för kvinnor och män att kombinera familjeliv och arbetsliv. När regeringen talar om åtgärder för att få vardagspusslet att gå ihop är det uppenbart att det endast är välbeställda familjer som avses. För hushåll med mycket god ekonomi och höga inkomster öppnar sig en mycket stor skattesänkning. En välbärgad familj kan få ett bidrag på upp till 100 000 kr per år för att ha någon anställd i sitt hem en stor del av året. Vänsterpartiet avvisar med bestämdhet både skattereduktionen för hushållstjänster och den aviserade utvidgningen.

När det gäller avdragsrätt för privat pensionssparande avser regeringen att under innevarande år återkomma med förslag om att begränsa det allmänna pensionssparavdraget till 12 000 kr per år fr.o.m. 2008. Regeringen anger att begränsningen behövs för att minska risken för förlust av skatteintäkter samt för att finansiera avskaffandet av förmögenhetsskatten. I avvaktan på en översyn håller vi fast vid vårt förslag att begränsa pensionsavdraget till ett halvt basbelopp, dvs. maximalt 20 150 kr för år 2007.

Beskattningen av pensionssparandets avkastning är inte likformig. Vi anser att den skattemässiga behandlingen av de pensionssystem som kompletterar den allmänna pensionen, tjänstepensioner och privat pensionssparande bör ses över i syfte att gynna arbetsutbud och tillväxt, förbättra och förenkla reglerna samt öka likformigheten och neutraliteten i beskattningen. Det är viktigt att fördelningspolitiska överväganden görs.

I fråga om bolagsskattesatsen menar regeringen att det på sikt kan vara motiverat att se över skattesatsen i syfte att stimulera investeringar och företagande. Regeringen åberopar att många länder under senare år har förändrat sina företagsskatteregler, främst genom sänkning av bolagsskattesatserna. I Vänsterpartiets budgetförslag för 2007 föreslogs en höjning från 28 % till 30 %. En höjning av bolagsskattesatsen försämrar inte påtagligt Sveriges konkurrenskraft, och i vårt förslag motiverades höjningen av att vi hade förslag som huvudsakligen riktade sig till mindre företag. Det gällde bl.a. slopade sjuklönekostnader för mindre företag, slopad medfinansiering i sjukförsäkringen och stimulanser för ökade forskningsinsatser. Även dessa förslag ligger fast.

Regeringen avser att under innevarande år återkomma med förslag om att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt till tre månader för företag med en omsättning som uppgår till högst 40 miljoner kronor per år. Vi har ingen invändning mot ett kommande förslag men finner det anmärkningsvärt att inte näringslivet självt kan lösa problemet med att underleverantörer till större företag inte får sina fakturor betalade i tid och därmed hamnar i en ansträngd likviditetssituation.

När det gäller beskattningen av fåmansbolag (3:12-företag) aviserar regeringen en promemoria senare i vår med förslag om att beskattningen av kapitalvinster under en övergångsfas åren 20072009 ska bygga på samma hälftendelning av vinsten mellan kapital och tjänstebeskattning som gällde före 2006. Vi vill avvakta ett skarpt förslag inför ett ställningstagande. När det gäller den utvärdering som regeringen aviserar anser även vi att olika slag av organisationsformer bör ges så skattemässigt lika villkor som möjligt så att inte en organisationsform missgynnas jämfört med en annan. Det är därför bra att en utvärdering görs.

Vi avvisar regeringens förslag om att ersätta fastighetsskatten med en låg kommunal avgift. Förslaget innebär att välbeställda och förmögna fastighetsägare i attraktiva områden i våra storstäder och längs några av våra kuststräckor får oerhört stora sänkningar av sina boendekostnader medan en majoritet av fastighetsägare får måttliga eller ingen sänkning alls. Förslaget är också oacceptabelt från regionalpolitisk synpunkt, eftersom fastigheter med mycket höga taxeringsvärden i stort sett är koncentrerade till en handfull områden i Sverige.

Fastighetsskatten är en stabil skattebas men dagens system har tyvärr brister. Vänsterpartiet har därför tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet i omgångar korrigerat skatten för att undvika oönskade effekter. Vänsterpartiet anser att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. Mot bakgrund av de brister som fortfarande finns i systemet anser vi att dagens fastighetsskattesystem måste reformeras och att en utvärdering av gällande begränsningsregler bör göras.

I en översyn av fastighetsskatten bör olika alternativ prövas. Till exempel skulle fastighetsskatt kunna tas ut med två basvärden, ett på byggnaden och ett på marken. Byggnadens värde kan vara geografiskt neutralt, dvs. att samma hus får samma värde oavsett var det är beläget. Eventuellt kan detta kombineras med ett tak för markvärdet. Vi är också öppna för att diskutera andra lösningar. Översynen ska också omfatta beskattningen av bostadsrätter. Vi föreslår att varje bostadsrätt ska värderas för sig och att den samlade värderingen blir underlag för bostadsrättsföreningarnas fastighetsskatt. Fastighetsskatten på hyresfastigheter bör på sikt fasas ut.

Även systemet för uttag av förmögenhetsskatt har visat sig ha en del brister. Vi avvisar dock regeringens förslag att avskaffa den helt och hållet. Det finns en föreställning om att bara man tar bort förmögenhetsskatten kommer det att finnas tillgång till mycket mer riskvilligt kapital. Vi tror att det sambandet är starkt överdrivet. Vänsterpartiet vill ha en översyn av förmögenhetsskatten med syfte att rätta till de nuvarande bristerna.

Vänsterpartiet vill genom sin skattepolitik skapa förutsättningar för en hållbar utveckling för miljö och klimat. Hög sysselsättning är enligt vår uppfattning en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden och för miljö- och klimatsatsningar. Vänsterpartiet utformar därför sin skattepolitik så att den bidrar till att få fler människor i arbete.

Vi anser att regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken tydligt visar att allianspartierna inte prioriterar miljö- och klimatfrågorna. Det märks t.ex. genom att regeringen vill satsa intäkterna från trängselskatten i Stockholm på motorvägar i stället för på kollektivtrafik.

Vänsterpartiet redovisade i sin budgetmotion för 2007 finansierade skatteförslag som innebär stabila skatteinkomster för staten och som motiverades med satsningar för bl.a. en hållbar utveckling. I Vänsterpartiets budgetmotion för 2008 kommer partiet bl.a. att ytterligare precisera de satsningar vi anser nödvändiga för att skapa en hållbar utveckling. Vi vill t.ex. verka för att den svenska fordonsparken ska bli energieffektivare och att premiera bränslesnåla transporter och fordon som drivs med förnybara drivmedel. En viktig styreffekt mot miljövänligare verksamhet och beteenden kan enligt oss nås genom att rätt pris sätts på miljöpåverkan. Vissa miljöskatter riskerar dock att slå fördelningspolitiskt fel. Vi vill därför ta fram ett system som kan kompensera de grupper som saknar eller har låga inkomster och avser att återkomma till frågan i budgetpropositionen för 2008.

Vi anser att de rika länder som vägrar att delta i det internationella klimatsamarbetet ska betala klimattullar. Sverige bör vara drivande för införande av klimattull gentemot i-länder som inte avser att delta i kommande internationella klimatavtal. Intäkterna av tullarna kan användas till klimatrelaterade åtgärder, exempelvis en klimatfond. För att minska mängden kväve och bekämpningsmedel i naturen anser vi att skatten på kväve i handelsgödsel och på bekämpningsmedel bör höjas. Intäkterna av skatterna ska återföras till miljöåtgärder inom jordbruket.

Avslutningsvis kan sägas att Vänsterpartiet välkomnar att regeringen går vidare i arbetet med att reformera reklamskatten.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Vänsterpartiets förslag. Jag tillstyrker följaktligen motion Fi7 yrkandena 1 och 2.

3.	Skattepolitiken i 2007 års ekonomiska vårproposition (mp)
	Helena Leander (mp) anför:

Jag ser i likhet med Miljöpartiet med oro på de ofinansierade skattesänkningar som regeringen genomför. Planerna på att slopa förmögenhetsskatten utan att åtgärden finansieras fullt ut hos de grupper som får sänkt skatt är ett fördelningspolitiskt misslyckande och riskerar att späda på inflationen och därmed räntorna. Oroande är också planerna på slopad fastighetskatt, fler steg i jobbskatteavdraget och en eventuellt slopad värnskatt.

Regeringens skattepolitik innebär att de dryga 200 000 personer som har inkomster över en halv miljon kronor per år kan få skattesubventioner av staten på runt 50 000 till 100 000 kr per person och år. Den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna får den absolut största delen av skattesänkningen.

Regeringens enskilt viktigaste reform är det s.k. jobbskatteavdraget. Syftet med jobbskatteavdraget är att göra det mer lönsamt att arbeta och att straffa personer med olika sociala ersättningar. Skatteavdraget är i huvudsak finansierat genom nedskärningar i de olika sociala försäkringarna.

Den politik som genomförs innebär att inkomstklyftorna i landet ökar och att män gynnas framför kvinnor. Av jobbskatteavdragets ca 40 miljarder kronor går hela 37 % av den totala nettoinkomstförstärkningen till de två tiondelarna av befolkningen med de högsta inkomsterna. Även fördelningen mellan män och kvinnor påverkas av regeringens politik. Av den totala inkomstförstärkningen tillfaller hela 60 % männen medan kvinnorna får dela på 40 %. Sammantaget innebär det här att skillnaden mellan män och kvinnors inkomster ökar.

Miljöpartiet föreslår att jobbskatteavdraget reformeras för att finansiera satsningar som gynnar dem som har det sämst ställt. Regeringens jobbskatteavdrag ger störst skattereduktion i kronor för dem med relativt höga inkomster. Miljöpartiets reformerade jobbskatteavdrag får en bättre fördelningspolitisk profil genom att underlaget trappas ned med 10 % på inkomster över 5,9 prisbasbelopp. Detta ger staten ökade skatteintäkter om drygt 13 miljarder kronor. Som en del i Miljöpartiets gröna skatteväxling kan grundavdraget höjas med 4,6 miljarder kronor.

Miljöpartiets reformerade jobbskatteavdrag innebär inga skattehöjningar för inkomster under 20 000 kr per månad. En person med en inkomst på 25 000 kr per månad får ca 100 kronors skattehöjning om man också räknar in den sänkta egenavgiften i a-kassan. För en pensionär som inte jobbar innebär förslaget en skattesänkning på drygt 70 kr per månad.

Av fördelningspolitiska skäl föreslår Miljöpartiet att den nedre och den övre skiktgränsen för statlig skatt endast räknas upp med inflationen plus 1 procentenhet 2008 i stället för 2 procentenheter enligt nuvarande regler. Detta innebär att fler med höga inkomster får betala statlig skatt och därmed blir det en skärpt fördelningspolitik.

Miljöpartiet föreslår att arbetsgivare får möjlighet att förse anställda med cykel utan förmånsbeskattning om cykeln används för resa till arbetet. Värdet får uppgå till högst 250 kr per månad inklusive service om cykeln används som huvudsakligt transportmedel för resor till arbetet.

Förslaget om en kraftig skattereduktion för hushållsnära tjänster avvisas eftersom det främst kommer att utnyttjas av personer med goda inkomster som bör ha råd att betala för dessa tjänster själva. Hushållsnära tjänster ger dåliga fördelningseffekter, riskerar att leda till skattefusk och bidrar inte till ökad jämställdhet.

I Miljöpartiets motion avvisas alla riktade sänkningar av arbetsgivaravgifterna och löneskatt som regeringen infört eller planerar. I stället genomförs en generell sänkning av de sociala avgifterna med 10 % upp till en lönesumma på 741 000 kr. Dessutom sänks arbetsgivaravgiften med 0,2 % som en del i den gröna skatteväxlingen. För den första som anställs i ett soloföretag slopas arbetsgivaravgiften förutom ålderspensionsavgiften. Syftet med reformen är att underlätta för små företag.

Regeringen föreslår att förmögenhetsskatten avskaffas helt fr.o.m. den 1 januari 2007. Avskaffandet finansieras inte fullt ut och ger dåliga fördelningseffekter. Jag anser att om förmögenhetskatten ska avskaffas bör det ske på ett sådant sätt att den fullt ut finansieras av samma grupper som betalar skatten i dag.

Miljöpartiet avvisar regeringens planer att avskaffa fastighetsskatten helt från årsskiftet 2008 och föreslår att begränsningsregeln på markvärdet tas bort. Vi gör visserligen bedömningen att fastighetsskatten på sikt bör avskaffas men anser att avskaffandet måste ske på ett ansvarsfullt sätt och i flera steg. Det sätt som regeringen nu avskaffar fastighetsskatten på får väldigt dåliga fördelningseffekter. Individer med fastigheter med höga taxeringsvärden får kraftigt sänkt skatt samtidigt som reformen betalas av alla genom den höjda realisationsvinstskatten. Mycket rika människor i Sveriges storstäder kommer att få skattesänkningar på mellan 10 000 och 50 000 kr per år. De stora skattesänkningarna på fastigheter skapar ett större utrymme för människor att låna pengar, vilket ökar risken för överhettning på bostadsmarknaden. Genom att sänkningen ska finansieras genom höjd reavinstskatt kommer benägenheten att flytta minska och inlåsningen på bostadsmarknaden kan öka. Miljöpartiets förslag i höstas var att trappa ned skatten från 1 % till 0,8 %. Vi bedömer att ett andra steg i en sådan nedtrappning skulle ha varit möjlig att genomföra senare i mandatperioden. Miljöpartiet menar också att i samband med att fastighetsskatten avskaffas bör ett system med miljöstyrande avgifter på bostadsbeståndet utredas.

Miljöpartiet anser att regeringen fortsätter sin ickelinje i klimatpolitiken den har redan avbrutit skatteväxlingen och några nya kraftfulla ekonomiska styrmedel presenteras inte i vårpropositionen. Liksom Miljöpartiet anser jag att den gröna skatteväxlingen där höjda energiskatter växlas mot sänkt inkomstskatt och minskade arbetsgivaravgifter ska fortsätta och att skatteväxlingen i större utsträckning bör inriktas mot transportsektorn. Där finns de stora klimatproblemen i Sverige i dag. Under perioden 20082010 bör skatteväxlingen enligt Miljöpartiet innehålla följande moment:

·. Höjt grundavdrag.

·. Sänkt arbetsgivaravgift.

·. Höjd skatt på bensin med 50 öre/liter.

·. Höjd skatt på dieselolja med 50 öre/liter.

·. Höjd effektskatt på kärnkraftsel med 18 %.

·. Införande av en koldioxidrelaterad registreringsskatt för personbilar.

·. Fördubblad koldioxidskatt, dvs. till 42 %, för lätt industri.

·. Införande av skatt på industriavfall som förbränns.

Liksom Miljöpartiet anser jag att ett par nya klimatskatter bör införas under de närmaste åren för att öka miljöstyrningen: skatt på flygresor fr.o.m. 2008 och kilometerskatt på tung trafik fr.o.m. 2010. Vidare bör det planerade avskaffandet av koldioxidskatten för den del av industrin som ingår i systemet för handel med utsläppsrätter skjutas fram i avvaktan på att utsläppshandelssystemet fungerar tillfredsställande. Dessutom delar jag Miljöpartiets uppfattning att skatten på förbränning av hushållsavfall ska fördubblas.

När det gäller intäkterna från trängselskatten anser jag, liksom Miljöpartiet, att intäkterna genom anslag på statsbudgetens utgiftssida bör föras över oinskränkt till Stockholms läns landsting för att kunna användas fritt på den regionala nivån. Enligt vår uppfattning bör trängselskatten inte vara avdragsgill vid inkomstbeskattning.

Miljöpartiet anser att det bör införas en skattereduktion som stöd för dem som konverterar en vanlig bil till en bil med drift på etanol eller gas. Stödet föreslås uppgå till 30 % av en konverteringskostnad upp till maximalt 30 000 kr och gälla under perioden 20082010. Liksom Miljöpartiet anser jag att mervärdesskatten på ekologiskt producerad mat bör sänkas från 12 till 6 % fr.o.m. 2008. Dessutom anser vi att kostnaden för ett statligt fritidsbåtsregister, vilken kan uppskattas till 911 miljoner kronor årligen, bör finansieras genom införande av en båtskatt.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Miljöpartiets förslag. Jag tillstyrker följaktligen motion Fi8 yrkandena 1 och 2.