Skattefrågor i budgetpropositionen för 2017
Yttrande 2016/17:SkU1y
|
|
Skattefrågor i budgetpropositionen för 2017
Till finansutskottet
Finansutskottet har gett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över avsnittet Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor i regeringens proposition 2016/17:1 Budgetpropositionen för 2017 samt de motioner som kan komma att väckas med anledning av detta avsnitt.
Utskottet har behandlat ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution i yttrande 2016/17:SkU2y Ramar för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution.
I detta yttrande behandlar utskottet övriga frågor i det aktuella avsnittet.
Sammanfattning
Utskottet instämmer i regeringens bedömning när det gäller inriktningen av skattepolitiken, tillstyrker de förslag som regeringen lägger fram i propositionen och har ingen invändning mot de bedömningar och övriga ställningstaganden som regeringen redovisar. Utskottet tillstyrker att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2017 godkänns och de preliminära beräkningarna av statsbudgetens inkomster för 2018 och 2019 godkänns.
Utskottets ställningstaganden innebär bl.a. följande förändringar på skatteområdet fr.o.m. den 1 januari 2017.
Den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster begränsas och ska för beskattningsåret 2017 räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 438 900 kronor och den övre skiktgränsen till 638 500 kronor för beskattningsåret 2017.
Utskottet godtar regeringens bedömning i fråga om beskattningsåret 2018 att den övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet.
Den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med fyra år. Den maximala nedsättningen begränsas dock till 10 000 kronor per år.
RUT-avdraget utvidgas till att även omfatta reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
Reseavdragets beloppsgräns över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av höjs från 10 000 kronor till 11 000 kronor.
Utskottet godtar regeringens avisering om att bestämmelser om ett golv för statslåneräntan bör införas i skattelagstiftningen.
Ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder införs.
Tidpunkten för värdeöverföring vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag fastställs.
Ändring av beräkningen av beloppsspärren i reglerna om begränsning av underskottsavdrag vid vissa ägarförändringar.
Avdragsrätten för representationsmåltider slopas vid inkomst-beskattningen.
Intäktsräntan på skattekontot ändras.
Dieselbränsle som förbrukas i skepp och båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet befrias från koldioxidskatt, med 1 700 kronor per kubikmeter dieselbränsle under 2017 och 2018.
Energiskatten på el för större datacenter sänks.
En punktskatt på kemikalier i vissa vitvaror införs, med 8 kronor per kilo vara för vitvaror och 120 kronor per kilo vara för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet ska dock uppgå till 320 kronor per vara.
Punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellanklassprodukter höjs med 4 procent och punktskatten på sprit höjs med 1 procent.
Reklamskatten sänks samtidigt som gränsen för återbetalning respektive redovisningsskyldighet höjs.
Avdraget för mervärdesskatt som avser måltider eller liknande förtäring vid representation medges med högst den ingående mervärdesskatten på en utgift på 300 kronor per person och tillfälle.
Vidare införs en möjlighet för beskattningsbar person vars omsättning inte överstiger 30 000 kronor att befrias från mervärdesskatt. Mervärdesskatte-satsen på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 25 procent till 12 procent.
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna har lämnat var sin avvikande mening.
Riktlinjer för skattepolitiken
Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt
Skatten för pensionärer och äldre som jobbar
Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar
Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Ökad beskattning av företag i finanssektorn och vissa förenklingar på företagsskatteområdet
Avdragsrätt för representationsmåltider – slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattning
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
Lika beskattning av dieselbränsle i båtar och skepp inom jord-, skogs- och vattenbruk
Vissa frågor på elskatteområdet
Lägre energiskatt på el för större datacenter
Kommande skatteförändringar på energiområdet
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon
Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg
Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering)
Definition av beskattningsår för vissa punktskatter
Avdragsrätt för representationsmåltider – utökad avdragsrätt för mervärdesskatt
Omsättningsgräns för mervärdesskatt
Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer
Slopad gruppregistrering för mervärdesskatt
Mervärdesskatt på biobiljetter
Övriga frågor om skattesatser på mervärdesskatteområdet
Ändrad intäktsränta på skattekontot
Förseningsavgifter enligt skatteförfarandelagen
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Offentliga sektorns skatteintäkter
1.Skattefrågor i budgetpropositionen 2017 (M)
2.Skattefrågor i budgetpropositionen 2017 (SD)
3.Skattefrågor i budgetpropositionen 2017 (C)
4.Skattefrågor i budgetpropositionen 2017 (L)
5.Skattefrågor i budgetpropositionen 2017 (KD)
Riktlinjer för skattepolitiken
Utskottets förslag i korthet
Utskottet instämmer i regeringens bedömning när det gäller inriktningen av skattepolitiken och föreslår att Moderaternas, Sverigedemokraternas, Centerpartiets, Liberalernas och Kristdemokraternas förslag om en annan inriktning avslås.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Budgetpropositionen
Regeringen föreslår (punkt 1 i denna del) att riksdagen godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.
Propositionen bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. De budgetförstärkningar som regeringen föreslår får i flera fall effekt något år senare än 2017. Regeringen prioriterar strukturellt riktiga budgetförstärkningar framför kortsiktiga åtgärder.
Regeringen anser att det är viktigt att fortsätta att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är även angeläget att bygga upp marginaler för att möta nästa konjunkturnedgång. Detta kräver såväl generell kostnadskontroll som ett rättvist och väl fungerande skattesystem med en låg grad av skatteundan-dragande. Offentliga medel ska användas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt för att uppnå största möjliga nytta. Regeringen har även utvecklat arbetet för att stärka jämställdhetsbudgeteringen i utformningen av budgetpolitiken.
För att minska den administrativa bördan för små verksamheter med liten omsättning föreslår regeringen även att en omsättningsgräns för mervärdesskatt införs.
Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om det svenska samhället, och miljöskatternas styrande effekt ska öka. Väl avvägda och väl utformade miljöskatter gör att miljökvalitetsmålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Högre ambitioner och en ökad användning av miljöskatter får också som konsekvens att miljöskatteintäkterna ökar.
Regeringen har tillsatt en utredning som ska utreda hur en vägslitageskatt för svenska och utländska tunga lastbilar kan utformas (dir. 2015:47). Därtill har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur en skatt på flygresor kan utformas (dir. 2015:106). Regeringens ambition är att skatterna ska införas.
Regeringen underlättar utvecklingen mot en cirkulär ekonomi, bl.a. genom arbetet med ett nationellt skogsprogram och samverkansprogrammet för en cirkulär biobaserad ekonomi. Därför föreslår regeringen i denna proposition en skattereduktion för reparationer och underhåll av vitvaror samt att mervärdesskatten sänks för vissa reparationer.
Den 10 juni 2016 träffades en ramöverenskommelse mellan Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om den långsiktiga energipolitiken. Med anledning av detta aviseras vissa åtgärder på skatteområdet i denna proposition. Regeringen har genomfört stora satsningar på solel. Exempelvis är de medel som avsatts för investeringsstödet för solel 2017 åtta gånger högre än de var 2015. Den omsättningsgräns för mervärdesskatt som regeringen föreslår underlättar för mikroproducenter av förnybar el, exempelvis villaägare med solceller som säljer sitt överskott av egenproducerad el. Regeringen anser att solelen behöver främjas ytterligare. Regeringen ser därför skyndsamt över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt.
Det är även viktigt att intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande. Regeringen arbetar aktivt med dessa frågor och har presenterat ett flertal åtgärder. I denna proposition föreslås att Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket tillförs medel för att förstärka och intensifiera arbetet med att bekämpa skattebrott, skattefusk och skatteundandragande. Förstärkningen avser både respektive myndighets åtgärder och det arbete som sker i samverkan mellan myndigheterna.
Skatteflykt och skattefusk ska bekämpas. Ansvariga myndigheter utvecklar löpande arbetssätt och samverkan, bl.a. genom att ta del av andra länders erfarenheter. Regeringen följer dessa insatser noga. Regeringen har för avsikt att ge Skatteverket i uppdrag att lämna en rapport till regeringen med goda exempel på åtgärder mot skatteflykt och skattefusk i andra länder samt föreslå andra relevanta åtgärder för att minska skatteflykt och skattefusk i Sverige. Rapporten ska redovisas till regeringen senast 2018 och kommer att vara ett underlag vid prioriteringar av framtida åtgärder för att ytterligare motverka skatteflykt och skattefusk i Sverige. Regeringen avser att vidta de åtgärder som krävs för att komma åt detta.
Regeringen kommer även att se över om en högre kostnadsränta bör tas ut i de fall den skattskyldiga har gjort en frivillig rättelse.
Kampen mot ojämlikheten är en viktig del av samhällsbygget. Regeringen har genomfört viktiga satsningar för att stärka de ekonomiska marginalerna för hushåll med svag ekonomi. Även regeringens satsningar på den gemensamma välfärden har stor betydelse för att minska inkomstskillnaderna. De kommande åren kommer regeringens politik därför att fortsätta att fokusera på att minska klyftorna och öka sammanhållningen i samhället. Den generella välfärden, socialförsäkringssystemen och skattepolitiken är centrala delar i det arbetet.
Arbetet mot skatteflykt, skatteundandragande och penningtvätt behöver fortsätta, på såväl internationell som nationell nivå. Regeringen har presenterat ett program med tio åtgärder som kommer att prioriteras i detta arbete. En av de prioriterade åtgärderna är att stärka förutsättningarna för utvecklingsländer att bekämpa kapital- och skatteflykt, eftersom detta ofta drabbar fattiga länder särskilt hårt. En annan prioriterad åtgärd är att införa automatiskt informationsutbyte om verkliga ägare. En tredje prioriterad åtgärd är att vidta ytterligare åtgärder mot inhemskt skattefusk och svartarbete.
Som framgår av regeringens 10-punktsprogram mot skatteflykt har regeringen för avsikt att tillsätta en utredning för att se över bestämmelserna om beräkning av skattetillägg. Syftet med utredningen ska vara att förstärka skattetilläggets allmänpreventiva effekt och att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist. Av 10-punktsprogrammet framgår också att regeringen avser att tillsätta en utredning som ska se över möjligheterna att införa en skyldighet för bl.a. skatterådgivare att informera Skatteverket om skatteupplägg.
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken (prop. 2014/15:100 avsnitt 5.5, bet. 2014/15:FiU20, rskr. 2014/15:254). Enligt riktlinjerna är skattepolitikens främsta syfte att finansiera den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Skatterna ska tas ut på ett sätt som är förenligt med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattepolitiken ska vid sidan om att säkra goda och stabila skatteintäkter även skapa förutsättningar för en hållbar tillväxt och hög sysselsättning, ett rättvist fördelat välstånd samt bidra till ett miljömässigt och socialt hållbart samhälle. Skattepolitiken bör därutöver utformas enligt ett antal vägledande principer. Dessa principer kan sammanfattas enligt följande:
• Ett legitimt och rättvist skattesystem
• Generella och tydliga regler
• Beskattning i nära anslutning till inkomsttillfället
• Hållbara regler i förhållande till EU.
Flera av regeringens förslag bidrar till att finansiera reformer och understöder därigenom en långsiktigt hållbar finansiering av den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter.
För att öka rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bedömer regeringen att reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad bör ändras.
Förslaget att begränsa uppräkningen av de nedre och övre skiktgränserna för statlig inkomstskatt bedöms minska skillnaden i ekonomiska förutsättningar mellan olika grupper. Förslaget om sänkta arbetsgivaravgifter för enskilda näringsidkare (växa-stöd för den först anställda) förväntas leda till minskad arbetslöshet och ökad sysselsättning. Förändringen av skattskyldigheten för energiskatt på elektrisk kraft förenklar regelverket och minskar den administrativa bördan på ett sätt som bedöms stimulera elektrifiering av fordonsflottan och öka intresset för mikroproduktion av elektrisk kraft. Även införande av en omsättningsgräns för mervärdesskatt bedöms bl.a. förenkla för mikroproducenter av elektrisk kraft. Inom miljöpolitikens område bedöms vidare att förslaget om att införa en skatt på kemikalier i viss elektronik bidrar till att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö. Förslagen om att utvidga RUT-avdraget till att omfatta reparation och underhåll av vitvaror och att sänka mervärdesskatten på vissa reparationer bidrar till minskad miljöbelastning genom att styra konsumtion, resursanvändning och investeringar i en mer hållbar riktning. Vidare innebär förslaget om att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar en fortsatt styrning mot en fossilfri fordonsflotta.
Förslagen är en del i arbetet för en biobaserad och cirkulär ekonomi och för att nå målet att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Förslagen om att ändra avdragsrätten för representationsmåltider förenklar tillämpningen och innebär att mervärdesskattereglerna i dessa delar blir förenliga med EU-rätten
Motverkande av skatteundandragande står högt upp på den politiska agendan såväl i Sverige som i andra länder. Internationella uppskattningar av skatteundandragandet tyder på att mycket stora belopp går förlorade för världens länder. EU-kommissionen bedömer t.ex. att EU-länderna förlorar 50 miljarder euro årligen på organiserade momsbedrägerier, och konservativa bedömningar från OECD talar om ett globalt skatteundandragande inom företagsbeskattningen på 100–240 miljarder dollar om året. Det bedrivs därför ett internationellt arbete i de här frågorna, bl.a. inom ramen för G20/OECD:s projekt mot skattebaserosion och vinstflyttning (BEPS) och genom det globala forumet för transparens och informationsutbyte på skatteområdet.
I januari 2016 presenterade Europeiska kommissionen ett åtgärdspaket mot skatteflykt som innehöll rättsligt bindande åtgärder för att ta itu med aggressiv skatteplanering och en extern strategi för att främja god förvaltning i skattefrågor internationellt. Åtgärdspaketet bestod av:
• Förslag till direktiv mot skatteundandragande
• Rekommendation om genomförande av åtgärder mot missbruk av
• skatteavtal
• Förslag till direktiv om land-för-landrapporter och automatiskt utbyte av sådana
• Meddelande om en extern strategi för effektiv beskattning.
I juni 2016 antog rådet direktivet mot skatteundandraganden. Direktivets syfte är att motverka skatteundandraganden i företagssektorn på den inre marknaden. Direktivet innebär en minimistandard och omfattar fem olika åtgärder varav tre i huvudsak överensstämmer med OECD:s rekommen-dationer. Räntebegränsningsregeln syftar till att avhålla företag från att ingå artificiella skuldförhållanden i syfte att minimera skatten. Regeln om utflyttningsbeskattning ska förhindra företag att flytta tillgångar till ett annat land enbart för att undvika beskattning. Den allmänna regeln mot missbruk ska motverka aggressiv skatteplanering när andra regler inte gäller. Regeln om kontrollerade utländska bolag (CFC-regeln) ska förhindra vinstöverföring till länder med ingen eller låg skatt. Hybridreglerna ska hindra företag från att utnyttja länders skillnader i den skattemässiga behandlingen av företag och finansiella instrument i syfte att undvika beskattning. Direktivet ska, med vissa undantag, vara genomfört senast den 31 december 2018.
I oktober 2014 undertecknade regeringen ett multilateralt avtal om att genomföra och tillämpa den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Den globala standarden och modeller för avtal har tagits fram inom OECD. I maj 2016 hade 82 länder undertecknat avtalet. Den globala standarden har även tagits in i EU-rätten genom ändringar i direktivet om administrativt samarbete. Det automatiska utbytet av upplysningar om finansiella konton ska påbörjas under 2017 respektive 2018. Regeringen verkar för att ytterligare länder ska ansluta sig till den globala standarden.
I januari 2016 undertecknade regeringen ett multilateralt avtal om land-för-land-rapportering och automatiskt utbyte av sådana rapporter. En modell-lagstiftning och ett modellavtal har tagits fram inom OECD. Avtalet innebär att det ska införas gemensamma bestämmelser om land-för-land-rapporter som upprättas av stora multinationella koncerner. Land-för-land-rapporterna ska innehålla uppgifter om intäktsbelopp, vinst före inkomstskatt, betald och ackumulerad inkomstskatt, antalet anställda, aktiekapital, outdelad vinst och materiella anläggningstillgångar. Land-för-land-rapporterna ska lämnas av koncernerna till skattemyndigheterna. Skattemyndigheterna ska sedan utbyta rapporter med varandra. Rapporterna ska i huvudsak användas för övergripande riskanalyser om skattebaserosion och vinstflyttning på internprissättningsområdet. I juni 2016 hade 44 länder undertecknat avtalet.
Rådets direktiv om administrativt samarbete antogs den 15 februari 2011. Den 9 december 2014 antogs ett förslag till ändring i direktivet som innebar att den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton togs in i direktivet. Den 8 december 2015 antogs ett förslag till ändringar i direktivet som syftar till att säkerställa att upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning utbyts automatiskt mellan medlemsstaterna och i begränsad utsträckning även med kommissionen. Det automatiska utbytet ska påbörjas den 1 januari 2017. Utbytet ska i vissa fall även ske retroaktivt. Den 25 maj 2016 antogs ett förslag till ändring i direktivet som innebär ett gemensamt regelverk för land-för-land-rapportering från stora multinationella koncerner till skattemyndigheterna och ett automatiskt utbyte av dessa rapporter mellan skattemyndigheterna. Ändringarna innebär att OECD:s standard för land-för-land-rapportering tas in i direktivet. Regeringen har för avsikt att senare i år lämna en proposition om de ändringar i svensk lagstiftning som behövs för att genomföra OECD:s standard och ändringarna i direktivet. Den 5 juli 2016 föreslog Europeiska kommissionen ytterligare ändringar i direktivet för att uppnå ökad insyn i och bättre bekämpning av skatteundandragande och skatteflykt. Förslaget, som presenterades på Ekofinrådets möte den 12 juli 2016, innebär att det införs bestämmelser som ger skattemyndigheterna tillgång till upplysningar som samlats in i enlighet med penningtvättsdirektivet.
Motionerna
Alliansen
I partimotionerna 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 1, 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 1, 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 1 och 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 1 redovisas Alliansens inriktning av skattepolitiken.
Alliansen sätter människan i centrum. Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förut-sättningar att växa och skapa, och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktions-förmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion, och de skatte-intäkter som finansierar välfärden ökar. Bara genom att fler kommer i arbete kan vi säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Alliansen är enig om att budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar framöver. Det är också centralt att budgetförstärkningarna samt finansieringen av reformer inte ska ske genom att skatten på jobb och företagande höjs. En lika viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. På inkomstsidan finns flera möjliga åtgärder. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Hänsyn bör, vid en sådan utjämning av skatteuttaget, tas till de förändringar i beskattning vid efterställda lån som genomfördes 1 januari 2016. Också den kommersiella fastighetssektorn beskattas mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas.
För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Miljöstyrningen bör förstärkas, t.ex. genom att se över beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Effektiva ekonomiska styrmedel, exempelvis ytterligare miljöskatter, bör införas och undantag från existerande miljöskatter bör kontinuerligt omprövas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt.
Allianspartierna fick igenom avgörande förslag för att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och dämpa kostnadsökningarna. Uppgörelsen innebär bl.a. att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel med rätt till familjeåterförening, tydligare försörjningskrav vid anhöriginvandring och ett stärkt återvändande. Vidare föreslås en stärkt kostnadskontroll i mottagandet och etableringen genom bl.a. tydligare krav för att få försörjningsstöd. Samtidigt beslutades om viktiga alliansförslag för att stärka integrationen, som ett breddat RUT-avdrag och lärlingsanställningar för nyanlända, samt att utreda lagliga vägar för att söka asyl i EU.
Drivkrafterna för att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Om man är sjuk eller av andra skäl inte kan arbeta ska vi ha trygghetssystem som fungerar. Men det ska alltid vara lönsamt att ta ett jobb och bidra till det gemensamma. Då duger det inte att skatten höjs och att socialförsäkringssystemen blir så generösa att det inte längre lönar sig att arbeta.
Alliansregeringen förbättrade företagsklimatet avsevärt. Bolagsskatten och socialavgifterna sänktes och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regeringens politik går däremot i motsatt riktning med höjda kostnader på arbete, höjd skatt på företagande och ökat regelkrångel.
Under alliansregeringen ökade arbetskraftsdeltagandet kraftigt, men sedan 2014 har utvecklingen stått still och enligt Konjunkturinstitutet förväntas arbetskraftsdeltagandet till och med sjunka under prognosperioden. För att bryta utvecklingen krävs utbudsreformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Detta är särskilt viktigt för gruppen äldre, som ökar som andel av befolkningen och som i många fall skulle kunna arbeta ett par år till innan pension och bidra med kompetens och erfarenhet. I stället för att som regeringen öka beskattningen på äldres arbete vill Alliansen sänka inkomstskatterna och socialavgifterna för att göra det mer lönsamt att vara kvar på jobbet.
Nystartade företags kompetensförsörjning är en viktig fråga för att särskilt främja entreprenörskap och innovation. I dag upplever många entreprenörer svårigheter med att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner innan företaget börjat visa vinst. För att underlätta för små företag att rekrytera kompetent arbetskraft vill Alliansen göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Alliansens ingång är att regelverket bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Det handlar både om företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, t.ex. i vilken utsträckning incitaments-programmen ska beskattas som inkomst av tjänst samt när beskattningen ska ske.
Alliansen vill att taket för uppskov av reavinstskatten ska slopas permanent för att minska dagens inlåsningseffekter.
Moderaterna
Moderaterna föreslår i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 1 att riksdagen godkänner den inriktning av skattepolitiken som motionärerna redovisar.
Skattepengar ska användas effektivt och rätt. I moderaternas plan för ett starkare Sverige agerar man mot den som smiter från skatt eller fuskar med bidrag. Där ingår också att resurserna till välfärden ska användas effektivt och leverera hög kvalitet, oavsett vem som driver verksamheten.
Att fler jobb växer fram för personer med begränsad utbildning är centralt för att bryta utanförskapet. Att regeringen sänkt taket i RUT-avdraget och nu begränsar nystartsjobben gör det svårare för de som har allra svårast att komma in på arbetsmarknaden. Moderaterna vill förstärka nystartsjobben och tredubbla taket i RUT-avdraget för att sänka trösklarna för de som behöver det allra mest och öka antalet enkla jobb.
Sverige har fortsatt höga skatter för dem med låga inkomster. Det håller tillbaka sysselsättningen. Därför bör ett förstajobbetavdrag införas som är anpassat för att ge störst skattelättnad, i förhållande till inkomsten, för dem med låga inkomster. Moderaterna vill införa ett förhöjt jobbskatteavdrag för äldre, som omfattar personer som har fyllt 64 år vid beskattningsårets ingång. Dessutom avser man att avskaffa den särskilda löneskatten för äldre.
För att särskilt underlätta för små och växande företag att rekrytera kompetent arbetskraft införs nya regler för personaloptioner i tillväxtföretag.
En viktig fråga för svensk konkurrenskraft är att säkra industrins energiförsörjning. Såväl företag som hushåll måste kunna räkna med en trygg tillgång till energi. Sveriges elproduktion vilar på tre ben och är i huvudsak koldioxidfri och så bör det fortsätta att vara. Därför är det bra att kärnkraften kan räddas genom att effektskatten avskaffas samt att vattenkraftsskatten kraftigt sänks.
Moderaterna vill avskaffa den årliga extra skattehöjning på bensin och diesel som regeringen infört. Jordbruket utsätts för stora tillfälliga påfrestningar till följd av låga världspriser på bl.a. mjölk. För att jordbruket ska klara den pågående krisen vill Moderaterna temporärt sänka koldioxidskatten på diesel inom jord- och skogsbruket. Moderaterna satsar bl.a. på supermiljöbilspremien och att införa avdrag för klimatkompensation. Även fordonsskatten bör höjas. Moderaterna säger nej till avståndsbaserad vägslitageavgift, även kallad lastbilsskatt, som regeringen ämnar införa. Moderaterna säger vidare nej till införandet av en nationell flygskatt.
Digitaliseringen går snabbt och behovet av datacenter är mycket stort. Moderaterna sänker skatten på el för datacenter till samma nivå som industrins tillverkningsprocess.
Den utformning av kemikalieskatten som regeringen nu föreslår fungerar enbart som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. Moderaterna vill därför på sikt se en annan utformning av kemikalieskatten än den som regeringen i dagsläget har föreslagit.
Moderaterna anser att film är en del av kulturpolitiken och att momssatsen på film ska vara 6 procent, likt annan kulturverksamhet. Vidare avslår motionärerna regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer. För att skapa utrymme för prioriterade reformer bör också den reducerade momsen höjas från 12 procent till 13 procent.
Den statliga fastighetsskatten på obebyggd tomtmark bör höjas till 2 procent för sådan mark som är avsatt för byggnation av hyresfastigheter.
Sverigedemokraterna
Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 1 att riksdagen godkänner den inriktning av skattepolitiken som motionärerna redovisar.
En utgångspunkt bör vara att ingen ska betala inkomstskatt över huvud taget på en taxerad arbetsinkomst upp till 150 000 kronor per år. Därför bör en modell utredas där man sänker inkomstskatterna för de lägre arbets-inkomsterna. Samtidigt motsätter sig Sverigedemokraterna den inkomstskatte-höjning som regeringen föreslår.
För att finansiera detta föreslås att en parlamentarisk kommitté tillsätts för att utreda möjligheten att nuvarande jobbskatteavdrag reformeras till att bli ett genuint avdrag i stället för i dag som en skattereduktion, att momssatserna ses över, att ränteavdraget minskas eller slopas i försvarbar takt samt att arbetsmarknadspolitiska reformer som visat sig ineffektiva slopas.
Vidare avskaffas den extra skatten på pensionärer.
Investeraravdraget är ett bra verktyg för att styra riskkapital mot mindre företag som annars troligen hade varit mindre intressanta att investera i utan avdraget. Sverigedemokraterna har för avsikt att vidareutveckla investeraravdraget.
Skatten på drivmedel för jordbruks- och skogsbruksändamål sänks till dansk nivå, mot bakgrund av att svenska och danska bönder verkar på en gemensam europeisk marknad.
Genom bl.a. avdragsgillt bostadssparande ska det bli möjligt för unga att äga sin egen bostad. Sverigedemokraterna vill avskaffa den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder.
Sverigedemokraterna säger nej till ett införande av flygskatt.
Kilometerskatten skulle tillsammans med andra faktorer innebära nådastöten för många svenska åkerier med i vissa fall en nära nog fördubbling av skattetrycket när det gäller trafikspecifika skatter. Därför motsäger sig Sverigedemokraterna kilometerskatten.
Följden av regeringens kemikalieskatt blir att jobb i Sverige går förlorade samt att vi går miste om arbetsgivaravgifter, inkomstskatt, moms och bolagsskatt, vilket enligt allt sunt förnuft kommer göra Sverige fattigare.
Skillnaden i bränsleskatt och koldioxidskatt mellan jordbruksbaserade biodrivmedel och fossila bränslen elimineras. Sverigedemokraterna motsäger sig regeringens förslag om en höjning av bränsleskatterna för bensin och diesel. Under budgetperioden avser man att undvika indexeringen av bensin- och drivmedelsskatterna.
Sverigedemokraterna vill ha en översyn av momsskattesatserna som en del i en finansieringslösning för en reform med sänkta inkomstskatter för dem med lägre arbetsinkomster.
Centerpartiet
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 1 att riksdagen godkänner den inriktning av skattepolitiken som motionärerna redovisar.
Centerpartiets mål med budgetmotionen är att skapa en vändpunkt för svensk ekonomi. Den högsta prioriteten för den ekonomiska politiken bör vara att minska den sociala och regionala tudelningen. Fler jobb måste skapas genom fler anställda på små och växande företag. Det måste bli slut på de kraftiga skattehöjningarna på arbete och den nya regleringsivern. I stället måste Sverige våga ta tag i de stora strukturproblemen som håller tillbaka jobbskapandet i småföretagen.
Det krävs lägre skatter på att anställa, inte minst personer som aldrig tidigare haft jobb i Sverige. Det krävs lägre skatter på att starta och bygga upp nya företag.
Sverige måste förena jobbskapande med miljöhänsyn genom att höja skatten på utsläpp och föroreningar och använda intäkterna för att sänka skatten på arbete i en grön skatteväxling.
Centerpartiet föreslår att en ny företagsform införs för riktigt små företag, med högst 250 000 kronor i omsättning: ingångsföretag. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag, men med ordentliga regelförenklingar. Ingångsföretagen ska inte betala vare sig inkomstskatt, egenavgifter eller moms. I stället för vanliga skatter och avgifter betalas en schablonmässigt beräknad skatt, baserad på omsättningen, med en skattesats på 25 procent.
Centerpartiet menar att reglerna för generationsväxling i företag måste ses över i syfte att garantera att skattesystemet inte försvårar för familjeföretag att förbli just familjeföretag.
Regeringen har meddelat att man vill skärpa beskattningen i 3:12-reglerna. Detta är helt fel väg att gå. Centerpartiet vill tvärtom förenkla regelverket. 3:12-reglerna bör därför ses över i syfte att reformera och förenkla dem. Skatteundandragande bör självklart alltid motverkas. Men utformningen av 3:12-reglerna bör bygga på principen att företagsamhet är någonting som bör uppmuntras och reglerna bör därför inte ha en striktare utformning än nödvändigt.
Ekonomiska styrmedel utgör ett av de viktigare instrumenten inom miljöpolitiken. Centerpartiet föreslår därför en omfattande grön skatteväxling. Skatten på utsläpp och gifter bör öka och intäkterna användas för att sänka skatten på jobb och företagande. Centerpartiet förstärker i sin budgetmotion sin tidigare skatteväxling.
Centerpartiet kommer i framtida budgetmotioner att återkomma med förslag om ett reformerat system för förmånsvärde på tjänstebilar med högre grad av klimatstyrning.
Incitamenten för mikroproduktion av förnybar el bör stärkas. Centerpartiet har tidigare föreslagit att det ska vara frivilligt för företag under en viss omsättningsgräns att vara momspliktiga, vilket särskilt skulle gynna mikroproducenter av förnybar el. Centerpartiet ställer sig därmed positivt till att regeringen nu följer efter detta förslag och föreslår att en omsättningsgräns för momspliktighet på 30 000 kronor införs.
För att uppnå målet i EU:s direktiv om förpackningar och förpackningsavfall, och minska användningen av tunna plastpåsar, föreslår Centerpartiet att en miljöavgift på plastpåsar införs. Centerpartiet föreslår att det ekonomiska styrmedlet bör utformas som en skatt.
I budgetpropositionen framgår i klartext att regeringen avser att införa både kilometerskatten och flygskatt. Detta skulle vara förödande för den svenska åkeribranschen och konkurrenskraften för svensk industri, bl.a. skogsindustrin. Centerpartiet har ingen avsikt att medverka till att avstånd beskattas och att landsbygdens företag, jobb och möjligheter minskar i takt med att kostnaderna på grund av en avståndsbaserad vägslitageavgift höjs. Regeringen har valt att genomföra skattehöjningar på arbete, framför allt på ungas arbete, och inskränkningar av möjligheten till visstidsanställningar. Därtill har regeringen aviserat att man ämnar återinföra någon form av handelsgödselskatt och en helt ny kilometerskatt.
Dessutom beskattar regeringen förnybara drivmedel från svensk råvara till en nivå där de inte kan konkurrera med fossila alternativ. Samlat utgör detta allvarliga hot mot den utveckling av landsbygden och de gröna näringarna som Centerpartiet vill se. För Centerpartiet är det självklart att målet är att kostnaderna för bönder ska sänkas, särskilt kostnaden för att anställa. Egenavgifter, arbetsgivaravgifter och andra skatter på arbete måste således kontinuerligt ses över och sänkas när möjlighet ges.
Centerpartiet anser att det också hade varit önskvärt med en bred, långsiktig och blocköverskridande överenskommelse om beskattningen för att köpa, äga och sälja sin bostad.
Centerpartiet vill införa en skatt på motsvarande 4 procent av summan av lönesumma och vinst, vilket var den tidigare företagsskatteutredningens förslag. Undantag bör göras för sådana företag som till övervägande del omfattas av mervärdesskatteplikten.
Liberalerna
Liberalerna föreslår i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 1 att riksdagen godkänner den inriktning av skattepolitiken som motionärerna redovisar.
Skattepolitiken måste vara utformad för att öka antalet arbetade timmar i den svenska ekonomin, stärka konkurrenskraften samt öka människors frihet och möjligheter. Liberalernas viktigaste skattepolitiska prioritering är att sänka skatterna på arbete. På så sätt stärker vi arbetslinjen och uppmuntrar jobbskapare i en tid av ökad globalkonkurrens och hastig digitalisering.
Liberalerna avvisar regeringens omotiverade skattehöjningar på jobben. Vi återställer regeringens marginalskattehöjning på inkomster från 50 000 kronor till 123 300 kronor i månaden. Liberalerna genomför i denna budgetmotion samtidigt en kraftfull höjning av brytpunkten för den statliga inkomstskatten. Ingen med en månadslön under 41 000 kronor ska behöva betala en extra inkomstskatt ovanpå kommunalskatten.
Sverige sticker i dag ut från jämförbara länder när det gäller marginalskatt på arbetsinkomster. I det svenska skattesystemet inträder även de höga marginalskatterna i dag anmärkningsvärt tidigt. I Finland och Norge ligger exempelvis de högsta marginalskattesatserna på nivåer som är i närheten av den svenska nivån, men den högsta marginalskatten träder i dessa länder in vid ungefär den dubbla inkomsten jämfört med i Sverige.
Liberalerna avvisar vidare helt regeringens fortsatta planer på att även 2018 skärpa skatten genom ändrad uppräkningstakt av skiktgränserna för statlig inkomstskatt.
Liberalerna avstår 1 300 miljoner kronor i skatteintäkter 2017 för att sänka den s.k. flyttskatten genom avskaffat tak för uppskov och slopad uppskovsränta.
Liberalerna föreslår en grön skatteväxling. Motionärerna vill se lägre skatt på jobb medan olika former av miljö- och klimatpåverkande skatter och avgifter höjs.
Sverige behöver nu en ny genomgripande skattereform. Inriktningen på en sådan skattereform ska vara att de skatter som håller jobben och sysselsättningen tillbaka sammantaget tydligt sänks. Bolagsskatten ska, i syfte att säkra den svenska konkurrenskraften, fortsätta att sänkas. Enhetligheten i kapitalinkomstbeskattningen ska öka.
Att sänka skatten på jobb och företagande kräver finansiering genom motsvarande skattehöjningar. Mervärdesskatten kan därför öka. Det kan åstadkommas genom att de olika momsnivåerna justeras något uppåt eller genom en ökad enhetlighet. Den kommunala fastighetsavgiften kan höjas. Det totala uttaget av miljö- och klimatskatter kan också öka jämfört med i dag. Bland de skattebaser som kan beskattas hårdare finns exempelvis fordon och kemikalier.
Sverige behöver en skattereform för att skapa grund för högre sysselsättning och mer företagande. Det är dock avgörande för legitimiteten i en samlad reform att alla både bidrar till finansieringen och får del av fördelarna. Därför är det bl.a. centralt att skillnaden i beskattning mellan löntagare och pensionärer inte ökar. Skatteavdrag för barnfamiljer samt ytterligare höjda bostadsbidrag och höjda bostadstillägg kan vidare övervägas för att stärka vissa grupper i ljuset av bl.a. höjda konsumtionsskatter.
Kristdemokraterna
Kristdemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 1 att riksdagen godkänner den inriktning av skattepolitiken som motionärerna redovisar.
Kristdemokraterna förespråkar väl fungerande och gemensamt finansierade välfärdstjänster, och vi kommer alltid att värna kvaliteten i skola, vård och äldreomsorg. Men höjda skatter innebär inte automatiskt bättre välfärd. Det är snarare med väl avvägda skattesänkningar på arbete och företagande som positiva välfärdseffekter uppnås. Detta genom att det skapas nya jobb och företag samt att människor får behålla en större del av sin inkomst. Den högre tillväxt som följer av detta gör att satsningar samtidigt kan göras för att förbättra den offentligt finansierade välfärden.
Kristdemokraterna vill att fler ska kunna och vilja jobba. När det sker minskar statens kostnader och skatteintäkterna ökar vilket leder till förbättrad gemensam välfärd. Den som jobbar har dessutom mer pengar att röra sig med för sig och sina nära. Man mår bättre genom att bli efterfrågad och är del av en arbetsgemenskap. Kristdemokraterna föreslår därför att regeringens inkomstskattehöjningar återställs, och att inkomstskatterna för unga och grupper långt från arbetsmarknaden sänks kraftigt så att trösklarna in på arbetsmarknaden sänks.
Arbeten skapas huvudsakligen genom framgångsrika och välmående företag. Förutsättningarna för att skapa och driva företag måste förbättras genom att bl.a. minska regelkrånglet, förbättra myndigheternas handläggning av ärenden kopplade till företag, och skattemässigt möjliggöra delägarskap för nyckelmedarbetare i uppstarts- och expansionsskeden genom t.ex. olika incitamentsprogram.
Parallellt med satsningar på jobb drivna av innovation och hög utbildning måste vi också se till att fler jobb som i dag inte utförs på grund av höga skatter och avgifter blir möjliga på en växande arbetsmarknad. Det handlar framför allt om att öppna nya tjänstesektorer och att bredda det befintliga RUT-avdraget till att omfatta fler tjänster och högre takbelopp.
Genom att rikta skattelättnader på arbete mot de grupper som i dag står längst från arbetsmarknaden vill Kristdemokraterna se till att minska utanförskapet och vinnlägga sig om att de grupper som i dag har halkat efter ska få möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.
Regeringen har nu i budget efter budget genomfört ett stort antal direkt jobbfientliga reformer, inte minst på skattesidan. Skattehöjningar används som ett universalverktyg för att komma till rätta med och finansiera varje problem som man tycker sig se i samhället och det offentliga åtagandet ökar därmed kraftigt. Det finns två stora problem med detta. Det första är att människors frihet och möjlighet att själv välja hur man vill prioritera med sina pengar minskar. Det andra är att kraftiga skattehöjningar på jobb och företagande omgående får en negativ effekt på arbetskraftsdeltagandet och jobbskapande. Och med färre som arbetar blir det ännu svårare att upprätthålla välfärden.
Kristdemokraterna vill också avskaffa löneskatten för äldre, vilket innebär att nivån återställs till den nivå som gällde innan regeringen höjde skatten på ersättningar för arbete och inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som fyllt 65 år.
Kristdemokraterna vill se en mer självständig ideell sektor med mindre av detaljstyrning vid bidragsgivning och mer av grundstöd. Genom gåvoskatteavdraget ökar också organisationernas självständighet.
Kristdemokraterna anser att gåvoskatteavdraget bör återinföras 2017 i sin tidigare utformning och att ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor ska avskaffas. På sikt anser Kristdemokraterna även att takbeloppet för avdragsrätten bör höjas samt att en utveckling av skatteavdraget till att även omfatta fler ändamål och juridiska personer bör utredas.
Kristdemokraterna höjer vidare arbetsgivaravgifterna med 2 procentenheter inom finanssektorn vilket stärker statens finanser med drygt 1 miljard kronor.
Allt för många uppger att de bor kvar i för stora hus på grund av flyttskatternas utformning. Kristdemokraterna vill att taket för uppskov på reavinstskatten tas bort om man köper ny bostad. Även betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad. Förslaget skulle innebära att en stor del av den bristande rörligheten som orsakas av skatter vid flytt kan elimineras på ett statsfinansiellt ansvarsfullt sätt genom att staten fortfarande får in skatteintäkterna, dock något senare.
Kristdemokraterna har länge drivit på för en grön skatteväxling och lagt flera skarpa förslag. Generellt vill motionärerna sänka skatten på arbete och pensioner och höja skatten på miljöförstörande verksamhet.
Utskottets ställningstagande
Ekonomisk jämlikhet måste vara centralt i Sverige. Skatt efter bärkraft, full sysselsättning, låg arbetslöshet och en hållbar utveckling ligger till grund för politiken. Angelägna investeringar i vårt gemensamma samhällsbygge ska ha företräde framför skattesänkningar. Sverige ska vara ledande i klimat-omställningen och ett föregångsland för jämställdhet, både nationellt och internationellt.
Den svenska tillväxten är mycket hög i ett internationellt perspektiv och fortsätter under 2017 att vara bland de högsta i vår del av världen. Arbetslösheten faller och sysselsättningsgraden är högst i EU. Sedan regeringen tillträdde har sysselsättningen ökat med 120 000 personer. Det stora underskott på drygt 60 miljarder kronor som regeringen ärvde är i allt väsentligt utraderat, detta trots den betydande effekt som det stora antalet asylsökande har haft på de offentliga finanserna.
Utskottet konstaterar att regeringen vill underlätta för fler enmansföretagare att ta steget att anställa genom att sänka arbetsgivaravgifterna för den första anställda under det första året, ett s.k. växa-stöd. Förslaget är inriktat på enskilda näringsidkare och bedöms öka sysselsättningen. De nya reglerna föreslås vara tillfälliga och gälla t.o.m. 2021. För att minska den administrativa bördan för små verksamheter med liten omsättning föreslår regeringen även att en omsättningsgräns för mervärdesskatt införs.
Det finanspolitiska ramverket är grunden för regeringens ekonomiska politik. Ordning och reda ska gälla i de offentliga finanserna. Det ger hushåll, företag och kommunsektorn stabila planeringsförutsättningar och uppmuntrar därmed investeringar. Att det finns marginaler för att möta konjunkturnedgångar med en aktiv finanspolitik minskar svängningarna och därmed osäkerheten i ekonomin. Utan dessa marginaler kan konjunkturnedgångar behöva mötas med nedskärningar i välfärden, med stora sociala och samhällsekonomiska kostnader som följd.
Ett delmål inom Agenda 2030 är att successivt uppnå och upprätthålla en högre inkomsttillväxt än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. Regeringens politik har bidragit till en jämnare inkomstfördelning och reformerna i denna proposition förväntas bidra till att ytterligare minska inkomstskillnaderna och till att nå delmålet inom Agenda 2030.
Stimulanser och ekonomiska styrmedel ska användas för att ställa om det svenska samhället, och miljöskatternas styrande effekt ska öka. Väl avvägda och väl utformade miljöskatter gör att miljökvalitetsmålen kan nås på ett kostnadseffektivt sätt. Högre ambitioner och en ökad användning av miljöskatter får också som konsekvens att miljöskatteintäkterna ökar. Därutöver kommer regeringen att göra en översyn av miljöskadliga subventioner. Utskottet välkomnar regeringens höga ambitioner.
Regeringen aviserar vissa åtgärder på skatteområdet mot bakgrund av en ramöverenskommelse över partigränserna. Regeringen har genomfört stora satsningar på solel., bl.a. är de medel som avsatts för investeringsstödet för solel 2017 åtta gånger högre än de var 2015. Den omsättningsgräns för mervärdesskatt som regeringen föreslår underlättar för mikroproducenter av förnybar el, exempelvis villaägare med solceller som säljer sitt överskott av egenproducerad el. Regeringen anser att solelen behöver främjas ytterligare. Regeringen ser därför skyndsamt över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt.
Budgeten innehåller flera intäktsförstärkningar, däribland förslag till avdragsförbud för ränta på vissa efterställda lån, slopad avdragsrätt för representationsmåltider vid inkomstbeskattning, ändrad intäktsränta i skattekontot och begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Därutöver föreslår regeringen att en skatt på kemikalier i viss elektronik införs och att alkoholskatten höjs.
Utskottet konstaterar att det är viktigt att fortsätta att bedriva en ansvarsfull ekonomisk politik. Det är även angeläget att bygga upp marginaler för att möta nästa konjunkturnedgång. Det kräver såväl generell kostnadskontroll som ett rättvist och väl fungerande skattesystem med en låg grad av skatteundan-dragande. Offentliga medel ska användas så effektivt och ändamålsenligt som möjligt för att uppnå största möjliga nytta. Utskottet noterar också att regeringen även har utvecklat arbetet för att stärka jämställdhetsbudgeteringen i utformningen av budgetpolitiken.
Utskottet delar regeringens bedömning att det är viktigt att intensifiera arbetet mot skattebrott, skattefusk och skatteundandragande.
Utskottet ställer sig därmed bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen har förordat och avstyrker följaktligen de aktuella motionsyrkandena.
I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag och bedömningar som ingår i de olika budgetalternativen.
Begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig inkomstskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2017 begränsas och räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 438 900 kronor och den övre skiktgränsen till 638 500 kronor för beskattningsåret 2017. Utskottet godtar även regeringens bedömning när det gäller uppräkningen för beskattningsåret 2018.
Motionsförslagen om att förslaget ska avslås avstyrks.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 26) att den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2017 ska räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Den nedre skiktgränsen uppgår därmed till 438 900 kronor och den övre skiktgränsen till 638 500 kronor för beskattningsåret 2017. Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2017.
Det finns enligt regeringens bedömning såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl att begränsa uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster. Regeringen anser därför, trots vad flera remissinstanser anför om utbildningspremie, arbetsutbud och konkurrenskraft, att uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen bör begränsas.
Begränsningen av uppräkningen av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt aviserades och budgeterades i budgetpropositionen för 2016 och ingår i den av riksdagen beslutade budgeten för 2016. Begränsningen beräknades då medföra ökade skatteintäkter på 1,13 miljarder kronor per år 2017 till 2019. Att begränsa uppräkningen av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt beräknas öka skatteintäkterna med 0,13 miljarder kronor 2017. Sammantaget beräknas förslaget således öka skatteintäkterna med 1,26 miljarder kronor, varav 1,13 miljarder kronor redan är budgeterade.
Regeringen bedömer att den övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster för beskattningsåret 2018 bör räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2018.
Motionerna
Moderaterna avvisar i motion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del och 7 regeringens skattehöjningar för 1 miljon löntagare och avslår förslaget om att begränsa uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Att göra rätt för sig är enligt motionärerna en av de mest centrala svenska värderingarna och därför bör arbete och egna ansträngningar löna sig bättre. Sverige har en av de lägsta utbildningspremierna i världen. Regeringen väljer trots detta att ytterligare höja skatten för över 1 miljon löntagare. Moderaterna föreslår att uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt återställs.
Sverigedemokraterna avvisar i motion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del regeringens föreslagna inkomstskattehöjningar. I samband med budgetpropositionen för 2016 höjde regeringen inkomstskatterna, vilket gav Sverige världens högsta marginalskatter. Det innebär att över 1 miljon löntagare numera betalar 50 procent eller mer i marginalskatt. Sett över tid har en majoritet av löntagarna vid något tillfälle betalat statlig inkomstskatt. I årets budgetproposition höjs skatten på arbete än mer samt ytterligare 2018. Sverige skiljer ut sig påtagligt i förhållande till jämförbara länder med höga skatter på modesta inkomster. I Finland och Norge som exempel är skatten progressiv först vid en månadslön på 70 000–80 000 kronor.
Centerpartiet avvisar i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del regeringens förslag om sänkta skiktgränser, såväl de som lämnas i budgetpropositionen för 2017 som de som genomförts tidigare. Ett antal utredningar har visat att sänkt statlig inkomstskatt leder till fler arbetade timmar, karaktäriseras av hög självfinansieringsgrad och bidrar till en ökad effektivitet i ekonomin. För Centerpartiet är det prioriterat att gradvis göra marginalskattekurvan mindre brant. Regeringen väljer att gå den motsatta vägen. Genom att stoppa uppräkningen av såväl den lägre som den högre skiktgränsen och fasa ut jobbskatteavdraget höjer de skatten för breda löntagargrupper, med färre arbetade timmar som följd.
Liberalerna avvisar i motion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del regeringens skattehöjningar på jobben som berör över 1 miljon löntagare. Under 2016 höjdes marginalskatterna när jobbskatteavdraget trappades av och skiktgränsen för statlig inkomstskatt räknades upp långsammare än tidigare, vilket innebar att Sverige har västvärldens högsta marginalskatter. Höjda skatter påverkar motivationen att arbeta och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Liberalerna föreslår att brytpunkten för den statliga inkomstskatten höjs. Ingen med en månadslön under 41 000 kronor ska betala en extra inkomstskatt ovanpå kommunalskatten. Liberalerna avvisar regeringens förslag att ändra uppräkningstakten av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Liberalerna prioriterar att avskaffa värnskatten 2017 för att öka utbytet av att utbilda sig och ta ansvar. Det är också en central reform för att möjliggöra ökad internationell konkurrenskraft i näringslivet.
Kristdemokraterna avvisar i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del regeringens föreslagna förändring av skiktgränserna för statlig skatt 2017 och 2018 för att göra det lönsamt för personer att exempelvis vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska eller bli chef inom äldreomsorgen. Regeringens förändring av skiktgränserna gör att betydligt fler vanliga löntagare får betala statlig skatt. De skatteförslag som regeringen gått fram med riskerar att leda till betydligt lägre eller till och med obefintliga inkomstförstärkningar jämfört med vad som budgeteras. Enligt Konjunkturinstitutet överskattas förstärkningen av de offentliga finanserna på grund av avtrappat jobbskatteavdrag och begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att det finns såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl att begränsa uppräkningen av den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt på beskattningsbara förvärvsinkomster. Regeringens förslag bidrar till att finansiera reformer och understöder därigenom en långsiktigt hållbar finansiering av den gemensamma välfärden, olika samhällsfunktioner och andra offentliga utgifter. Förslaget att begränsa uppräkningen av de nedre och övre skiktgränserna för statlig inkomstskatt minskar också skillnaden i ekonomiska förutsättningar mellan olika grupper.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att den nedre och övre skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt för beskattningsåret 2017 räknas upp med förändringen i konsumentprisindex plus en procentenhet och godtar regeringens bedömning när det gäller uppräkningen av den övre skiktgränsen för beskattningsåret 2018.
Motionsförslagen avstyrks.
Jobbskatteavdrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att återställa avtrappningen av jobbskatteavdraget och förslagen om att införa jobbskatteavdrag för olika grupper och andra skatteavdrag.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Bakgrund
Riksdagen beslutade i samband med budgetberedningen för 2016 att fr.o.m. den 1 januari 2016 trappa av jobbskatteavdraget vid höga inkomster för dem som inte hade fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång och för dem som hade fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång. Avtrappningen var 3 procent på arbetsinkomster över ca 600 000 kronor per år eller 50 000 kronor per månad (bet. 20015/16:FiU1, yttr. 2015/16:1y). Avtrappningen motiverades med att det fanns såväl offentligfinansiella som fördelningspolitiska skäl för att trappa av jobbskatteavdraget för dem med höga inkomster. Även vid en internationell jämförelse ansågs jobbskatteavdraget sticka ut eftersom det inte trappades av. Förslaget beräknades öka skatteintäkterna med 2,71 miljarder kronor 2016.
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att ett förstajobbetavdrag införs riktat till dem med låga arbetsinkomster (9 miljarder kronor 2017 och 12 miljarder kronor per år därefter). Enligt motionen ska det löna sig att ta det första jobbet. Sverige har fortsatt höga skatter för dem med låga inkomster, vilket håller tillbaka sysselsättningen. Förstajobbetavdraget är anpassat för att ge störst skattelättnad, i förhållande till inkomsten, för dem med låga inkomster.
Motionärerna föreslår vidare att en ny anställningsform införs, förstajobbetanställningen, som kombineras med ett förstärkt förstajobbetavdrag och som innebär att skatt ska betalas för den del av inkomsten som överstiger 12 000 kronor per månad.
Moderaterna föreslår vidare i motion 2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 18 ett tillkännagivande om att ett förstajobbetavdrag införs.
I motion 2016/17:3079 Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 6 föreslås att ett förstajobbetavdrag införs för att öka drivkrafterna till arbete genom sänkt skatt på lägre inkomster.
I motion 2016/17:3078 Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 1 anförs att det bör bli mer lönsamt för personer med låga inkomster att arbeta, inte minst för att göra det mer lönsamt för kvinnor att arbeta.
I motion 2016/17:3154 Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) föreslås att ett förstajobbetavdrag införs för att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för personer med låga inkomster.
Centerpartiet föreslår i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att avtrappningen av jobbskatteavdraget avskaffas. För Centerpartiet är det prioriterat att gradvis göra marginalskattekurvan mindre brant. Regeringen väljer att gå den motsatta vägen. Genom att stoppa uppräkningen av såväl den lägre som den högre skiktgränsen och fasa ut jobbskatteavdraget höjer de skatten för breda löntagargrupper, med färre arbetade timmar som följd.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att avtrappningen 2016 av jobbskatteavdraget återställs för månadsinkomster över 50 000 kronor. Avtrappningen är ännu ett led i den socialdemokratiska politiken att göra det dyrare att arbeta och leder, tillsammans med den statliga inkomstskatten och värnskatten, till mycket höga faktiska marginaleffekter.
Liberalerna vill införa en ny anställningsform, startjobb, med lägre lön, lägre inkomstskatt och utan arbetsgivaravgifter.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att det avtrappade jobbskatteavdraget återställs till hälften från 2018 och att hela avtrappningen ska ha återställts från 2019. Motionärerna menar att höjda skatter påverkar motivationen att arbeta och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Vidare vill Kristdemokraterna införa jobbskatteavdrag för föräldrar på 500 kronor per månad och förälder. Halva skattereduktionen införs 2017 och hela skattereduktionen 2018. Motionärerna vill också införa dubbelt jobbskatteavdrag för grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en skattelättnad för unga under 25, för de som tar en akademisk examen och börjar arbeta innan de fyller 25, för nyanlända under de första fem åren i Sverige och för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 30 ett tillkännagivande om att en skattereduktion på förvärvsinkomster bör införas för föräldrar till barn mellan 0 och 18 år. I motion 2016/17:3303 av Aron Modig m.fl. (KD) yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande om att tidigarelägga etableringsåldern på arbetsmarknaden.
Utskottets ställningstagande
Motionärerna föreslår att avtrappningen av jobbskatteavdraget återställs och lägger i vissa fall också fram förslag om långtgående utvidgningar av jobbskatteavdraget och att andra skatteavdrag införs. Att återställa avtrappningen av jobbskatteavdraget handlar om minskade statsinkomster på mer än 3 miljarder kronor. Motionsförslagen innebär i övrigt skattesänkningar som i vissa fall minskar statens inkomster med närmare 9 miljarder kronor. Utskottet är inte berett att tillstyrka dessa förslag.
I samband med avtrappningen av jobbskatteavdraget anförde skatteutskottet i sitt yttrande till finansutskottet följande.
Utskottet anser att finanspolitiska och fördelningspolitiska skäl talar för att jobbskatteavdraget bör avtrappas vid höga inkomster och har inte någon invändning mot att avtrappningen utformas på det sätt som regeringen föreslår.
Av regeringens redovisning framgår att den största effekten återfinns i den högsta inkomstgruppen, där den ekvivalerade disponibla inkomsten minskar med drygt 0,4 procent. Förslaget minskar således den ekonomiska skillnaden mellan hushåll med låg respektive hög inkomst.
Effekten på jämställdheten är också positiv. Av de ca 400 000 personer som påverkas av förändringen beräknas ungefär tre fjärdedelar vara män och en fjärdedel kvinnor. De män som berörs får också i genomsnitt en högre skattehöjning. Den genomsnittliga skattehöjningen för de män som påverkas beräknas till ca 7 000 kronor per person och år, medan de berörda kvinnorna uppskattas få en genomsnittlig skattehöjning på ca 5 900 kronor per person och år. Totalt beräknas ca 78 procent av skattehöjningen bäras av män. Sammantaget bidrar förslaget till att minska den ekonomiska skillnaden mellan kvinnor och män.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionsförslagen.
Skatten för pensionärer och äldre som jobbar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att ta bort skillnaden i beskattning mellan pension och lön eftersom riksdagen stegvis börjat eliminera denna skillnad. Utskottet avstyrker motionsförslagen om att sänka åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för pensionärer och att slopa den särskilda löneskatten för äldre.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Bakgrund
Skatten för pensionärer
Sedan den 1 januari 2009 finns ett s.k. förhöjt grundavdrag för pensionärer. Regleringen innebär att grundavdraget uppgår till grundavdragsbeloppet med tillägg av ett särskilt belopp som anges för vissa inkomstintervall. Pension är uppskjuten lön men beskattas hårdare än löneinkomster eftersom pensionsinkomster inte omfattas av jobbskatteavdraget.
Riksdagen beslutade i samband med budgetberedningen för 2016 att pensionärer inte ska beskattas hårdare än löntagare yngre än 65 år. Av kostnadsskäl ska skillnaden i beskattning tas bort i flera steg. Som ett första steg beslutade riksdagen att ta bort skillnaden för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år samtidigt som skatten även sänktes för pensionärer med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget (bet. 20015/16:FiU1, yttr. 2015/16:1y).
Till följd av grundavdragets indexering kunde 2016 en smärre höjning av skatten på 6 kronor uppkomma för pensionärer med pension på över 210 000 kronor om året. Dessa pensionärer betalar ändå en lägre skatt än som varit fallet om riksdagens skattesänkning inte genomförts.
Särskild löneskatt för äldre
Den särskilda löneskatten på vissa förvärvsinkomster infördes av likformighetsskäl i samband med 1991 års skattereform. Utgångspunkten var att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt.
Riksdagen beslutade i samband med budgetberedningen för 2016 att fr.o.m. den 1 januari 2016 åter införa en särskild löneskatt på löner, arvoden, förmåner och andra ersättningar för arbete till personer som vid årets ingång har fyllt 65 år. Särskild löneskatt infördes även på inkomst av aktiv näringsverksamhet för personer som vid årets ingång har fyllt 65 år samt för personer som inte har fyllt 65 år men som under hela året har uppburit hel allmän ålderspension enligt socialförsäkringsbalken. Den särskilda löneskatten är 6,15 procent (bet. 2015/16:FiU1, yttr. 2015/16:1y).
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Genom att anställningskostnaderna sänks för äldre ökar arbetsgivarnas incitament att behålla människor längre upp i åldrarna i anställning.
Det ska löna sig än mer för äldre att arbeta. Moderaterna föreslår att ett förstärkt jobbskatteavdrag införs från 64 år i stället för från 65 år. Det stärker drivkrafterna för att stanna kvar på arbetsmarknaden.
I motion 2016/17:3079 Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 19 föreslås ett tillkännagivande om ökade möjligheter och drivkrafter för att jobba längre.
Sverigedemokraterna föreslår i motion 2016/17:2102 Oscar Sjöstedt m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att den extraskatt som pensionärer betalar avskaffas. Skattesänkningen införs redan den 1 januari 2017. Det innebär en förbättrad disponibel nettoinkomst motsvarande 475 kronor per månad för en genomsnittlig pensionär.
Centerpartiet föreslår i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att det förstärkta jobbskatteavdraget utökas till att gälla dem som fyllt 64 år samtidigt som den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Regeringen försvårar för företagande och jobbskapande genom att öka kostnaderna för att anställa. De höjda kostnaderna för att anställa försvårar inträdet på, och tidigarelägger utträdet från, arbetsmarknaden.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget justeras ned i två steg med två år till 63 år samt att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. De höjda kostnaderna för att anställa som regeringens politik innebär försvårar både inträdet på och tidigarelägger utträdet från arbetsmarknaden. Det är särskilt problematiskt i ljuset av det stora samhällsekonomiska behov som finns av att förlänga yrkeslivet.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att skatten på pension sänks så att skillnaden i beskattning på lön respektive pension blir helt borttagen för månadsinkomster upp till 14 000 kronor. Kristdemokraterna har varit drivande för att sänka skatten för pensionärerna och anser att ingen ska behöva oroa sig för sin försörjning på ålderns höst. Kristdemokraterna avskaffar också löneskatten för äldre. Åldersgränsen för dubbelt jobbskatteavdrag sänks till 64 år.
I motion 2016/17:3349 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 18 föreslås ett tillkännagivande om att löneskatten för äldre arbetstagare ska slopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att pensionärer inte ska beskattas hårdare än löntagare. Som ett första steg har riksdagen tagit bort skillnaden i beskattning mellan pension och lön för inkomster upp till ca 120 000 kronor per år samtidigt som skatten även har sänkts för pensionärer med inkomster upp till ca 240 000 kronor per år genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget.
Utskottet anser inte att det är aktuellt att sänka åldersgränsen för det förhöjda grundavdraget för pensionärer.
Utskottet anser att likformighetsskäl talar för att behålla den särskilda löneskatten för äldre. Utgångspunkten är att all ersättning för arbete och all inkomst av näringsverksamhet bör beläggas med någon typ av socialavgift eller motsvarande skatt. Även offentligfinansiella skäl talar för att den särskilda löneskatten för äldre inte bör slopas.
Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Gåvoskatteavdrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att gåvoskatteavdraget ska återinföras.
Jämför avvikande meningarna 3 (C) och 5 (KD).
Motionerna
Centerpartiet föreslår i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att gåvoskatteavdraget återinförs.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att gåvoskatteavdraget återinförs 2017 i sin tidigare utformning. Ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor avskaffas. På sikt höjs takbeloppet för avdragsrätten, skatteavdraget utvidgas till att omfatta fler ändamål och frågan om att juridiska personer ska omfattas utreds.
Förslag med samma inriktning finns också i partimotion 2016/17:3385 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 2, kommittémotionerna 2016/17:2461 av Roland Utbult m.fl. (KD) yrkande 8 och 2016/17:3347 Caroline Szyber m.fl. (KD) yrkande 40.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen beslutade under förra riksmötet att slopa skattereduktionen för gåvor fr.o.m. den 1 januari 2016 (bet. 2015/16: FiU1, yttr. 2015/16:SkU1y) Utskottet tillstyrkte förslaget och anförde i sitt yttrande till Finansutskottet följande.
En stark och livaktig ideell sektor har stor betydelse för samhällslivet och demokratin. Det är samtidigt angeläget att skatter tas ut på ett sätt som främjar skattepolitikens främsta syfte, dvs. att finansiera den gemensamma välfärden, och också i övrigt är förenliga med de övergripande målen för regeringens ekonomiska politik. Skattereduktion för gåvor ökar komplexiteten i skattesystemet. Det faktum att det aktuella skatteincitamentet utformades som en skattereduktion när det infördes ansågs innebära en markering av att reglerna i princip ligger vid sidan av den vanliga beskattningen. Utskottet instämmer i att stöd till de verksamheter som den ideella sektorn bedriver bör fördelas utifrån en prioritering och bedömning av hur dessa bidrar till samhällsnytta, snarare än utifrån vilken förmåga de berörda organisationerna har att hitta privatpersoner som har råd att genom gåvor stödja verksamheten. Offentligt stöd bör snarare utgå från tydliga prioriteringar än från privatpersoners val av och förmåga till stöd via skattereduktion.
Skattereduktionen för gåvor har också inneburit att Skatteverket måste pröva frågor om godkännande av gåvomottagare och utöva tillsyn över godkända gåvomottagare – uppgifter som är helt verksamhetsfrämmande för myndigheten.
Utskottet vidhåller denna uppfattning och avstyrker motionsförslagen om att gåvoskatteavdraget ska återinföras.
Förlängning av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med fyra år och att den maximala nedsättningen begränsas till 10 000 kronor per år. Motionsförslagen om att nedsättningen ska slopas eller få en annan inriktning avstyrks.
Jämför avvikande meningarna 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 26) att den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar förlängs med fyra år. Den maximala nedsättningen begränsas dock till 10 000 kronor per år. Förslaget träder i kraft den 1 januari 2017.
Regeringen anför att när reglerna om den tidsbegränsade nedsättningen infördes var avsikten att de endast skulle gälla ett fåtal år. Reglerna har därefter förlängts i olika omgångar, bl.a. för att det funnits behov av att stimulera utvecklingen av teknik, drivmedel och infrastruktur. När det gäller bilar som är utrustade med teknik för drift med el är tekniken alltjämt i behov av utveckling. Tekniken är fortfarande i ett inledande skede och de eltekniska systemen, framför allt batterierna, i elbilar är i dagsläget väsentligt dyrare än traditionella förbränningsmotorer. På marknaden finns för närvarande endast ett fåtal bilar som drivs med el. Flera tillverkare har dock aviserat nya modeller av s.k. laddhybrider eller plugin-hybrider som ska lanseras under kommande år. Det finns därför behov av ytterligare stimulans för att den påbörjade utvecklingen ska fortsätta och därmed skäl att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för sådana bilar.
Regeringen anför vidare att utvecklingen av fordonstekniken för gasbilar i och för sig har nått en mognad. Emellertid är infrastrukturen för distribution av fordonsgasen alltjämt outvecklad, vilket har hämmat introduktionen av gasbilar på marknaden. Potentialen för gasbilar får dock bedömas vara betydligt större än vad den befintliga marknadsandelen tyder på och den tidsbegränsade nedsättningen bör därför förlängas även för dessa bilar. Sverige har som mål att ha en fossilfri fordonsflotta och detta är ett steg på vägen.
När det gäller förslagets offentligfinansiella effekter anför regeringen att minskningen av skatteintäkterna, som redan aviserats och budgeterats i budgetpropositionen för 2016 och ingår i den av riksdagen beslutade budgeten för 2016, för 2017–2019 med beaktande av den föreslagna begränsning av nedsättningens storlek kan beräknas till 0,19, 0,22 respektive 0,24 miljarder kronor. Utöver förlängningen med tre år som aviserades i budgetpropositionen för 2016 föreslås en förlängning på ytterligare ett år, dvs. t.o.m. 2020. Denna ytterligare förlängning bedöms minska skatteintäkterna 2020 med 0,30 miljarder kronor.
Motionerna
Centerpartiet anför i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att nedsättningar av förmånsvärdet bör riktas till de mest klimateffektiva bilarna. Centerpartiet kommer i framtida budgetmotioner att återkomma med förslag om ett reformerat system för förmånsvärde på tjänstebilar med högre grad av klimatstyrning. Motionärerna föreslår att nedsättningen av förmånsvärdet förlängs och taket för nedsättningen sätts till 13 000 kronor.
Liberalerna säger i motion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del säger nej till nedsatt förmånsvärde för miljöanpassade bilar. Liberalerna föreslår i stället höjt förmånsvärde för bilar som inte är miljöbilar.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. yrkande 16 ett tillkännagivande om att förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar ska höjas.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar avskaffas och att man i stället höjer förmånsvärdet för bilar som inte är miljöbilar.
Utskottets ställningstagande
Reglerna om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar ska underlätta introduktionen av sådana bilar på marknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att öka miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar. Utskottet delar regeringens bedömning att det finns behov av ytterligare stimulans för att den påbörjade utvecklingen ska fortsätta och därmed skäl att förlänga den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar. Utskottet har inte något att invända mot att den maximala nedsättningen begränsas.
Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionsförslagen om att reglerna om nedsatt förmånsvärde för vissa miljöanpassade bilar ska slopas eller få en annan inriktning.
Skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att införa en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Utskottet avstyrker motionsförslagen om att RUT-avdraget ska utvidgas på olika sätt och att subventionsgraden ska öka.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 26) att en skattereduktion införs för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Ändringen träder i kraft den 1 januari 2017 och tillämpas på hushållsarbete som har utförts och betalats efter den 31 december 2016, förmån av hushållsarbete som har tillhandahållits efter den 31 december 2016 samt hushållsarbete som har utförts efter den 31 december 2016 och för vilket ersättning har betalats ut och redovisats i en förenklad arbetsgivardeklaration efter detta datum.
Regeringen anför att det i dag i många fall är relativt lätt och billigt att köpa nytt i stället för att låta reparera det som gått sönder. Att reparera och återanvända produkterna är ofta bättre ur miljösynpunkt än att skrota, återvinna och köpa nytt, vilket också klargörs i EU:s avfallshierarki där minimering av mängden avfall och återanvändning prioriteras framför återvinning, energiutvinning och deponering.
Riksdagen antog våren 2015 riktlinjer för skattepolitiken. Av dessa framgår att skattepolitiken bl.a. ska bidra till att kostnadseffektivt styra mot mål som minskad miljöbelastning i Sverige och världen.
Regeringen beräknar att en skattereduktion för reparationer och underhåll av vitvaror minskar skatteintäkterna med 0,19 miljarder kronor årligen fr.o.m. 2017.
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att taket i RUT-avdraget ska tredubblas till 75 000 kronor per år och person. Förslag med denna inriktning finns också i partimotion 2016/17:3372 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 22, kommittémotionerna 2016/17:3078 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) yrkande 8 och 2016/17:3159 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1.
Centerpartiet föreslår i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att taket för RUT-avdraget höjs till 75 000 kronor. Tvätteritjänster, läxhjälp och reparationer av vitvaror inkluderas i avdraget. Senior-RUT införs där avdrag får göras med 60 procent för personer över 80 år. Centerpartiet föreslår också att ROT-avdraget återställs till 50 procent av arbetskostnaden. Förslag med denna inriktning finns också i kommittémotionerna 2016/17:2970 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 7 och 2016/17:3037 av Annika Qarlsson m.fl. (C) yrkande 10.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att RUT-avdraget vidgas och subventionsgraden höjs från 50 procent till 75 procent för alla som vid årets ingång har fyllt 80 år. RUT-avdrag för läxhjälp återinförs.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att taket för RUT-avdraget för de som inte fyllt 65 år återställs till ursprungsnivån på 50 000 kronor per person. RUT-avdraget ska återigen omfatta matlagning i hemmet. Avdraget utökas till att gälla fler tjänster, t.ex. tvätteritjänster även utanför hemmet, arbetet med omsorg och tillsyn av en person såsom ledsagning och avlösning för föräldrar och syskon samt fixartjänster, dvs. lättare servicetjänster i hemmet.
Förslag med denna inriktning finns också i partimotion 2016/17:3304 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 35 och kommittémotionerna 2016/17:3346 av Désirée Pethrus m.fl. (KD) yrkande 8 och 2016/17:3392 av Penilla Gunther m.fl. (KD) yrkande 11.
I kommittémotion 2016/17:3351 av Roger Hedlund och Mikael Eskilandersson (båda SD) yrkande 21 föreslås att ROT-avdrag införs för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen har beslutat att halvera taket för RUT-avdraget till 25 000 kronor för personer som inte fyllt 65 år vid beskattningsårets ingång och att sänka subventionsgraden för ROT-avdraget till 30 procent av arbetskostnaden fr.o.m. den 1 januari 2016. Den 1 augusti 2016 utvidgades RUT-avdraget till att omfatta även vissa ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster. Regeringen föreslår i denna proposition att RUT-avdraget fr.o.m. den 1 januari 2017 även ska omfatta reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden.
Utskottet bedömer att med en skattereduktion som reducerar arbetskostnaden med 50 procent för reparation och underhåll av vitvaror ökar incitamenten att reparera och underhålla i stället för att köpa nytt. Detta bör leda till att fler väljer att använda sina vitvaror under en längre period, vilket i sin tur leder till en förbättrad resurshushållning och till att miljöbelastningen från produktion av motsvarande mängd nya vitvaror minskar. Förslaget ligger väl i linje med EU:s avfallshierarki och riksdagens riktlinjer för skattepolitiken.
RUT-avdraget bör utformas så att det tillgodoser behoven hos genomsnittliga hushåll. Motionsförslagen om att ytterligare höja avdragets subventionsgrad innebär enligt utskottet en skattelättnad för så höga arbetskostnader per år att det i stort sett bara är höginkomsttagare som kan betala dessa kostnader. Utrymmet för RUT-tjänster bör därför av fördelningspolitiska skäl anpassas så att kostnaden för denna skatteutgift är i nivå med syftet att underlätta för hushåll med begränsade resurser att köpa tjänster.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att införa en skattereduktion för reparation och underhåll av vitvaror som utförs i bostaden. Motionsförslagen avstyrks.
Personaloptioner
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att införa kvalificerade personaloptioner, om att sänka skatten på personaloptioner och om beskattningen av nyckelpersoner i växande företag.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 3 (C) och 5 (KD).
Bakgrund
Om en anställd till följd av sin tjänst köper värdepapper på förmånliga villkor från sin arbetsgivare, ska den anställde beskattas för denna förmån i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då förvärvet sker. Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan en rätt att i framtiden köpa ett värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller på i övrigt förmånliga villkor (personaloption) ska förmånen tas upp som en intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Personaloptionen fås vanligtvis utan ersättning från arbetsgivaren eller uppdragsgivaren och har villkor som är mycket fast anknutna till anställningen. Den kan vanligtvis inte överlåtas. I jämförelse med andra optionsprogram har personaloptionen en lång löptid (upp till tio år).
Motionerna
Moderaterna föreslår i motion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att kvalificerade personaloptioner till mindre tillväxtföretag införs.
Centerpartiet föreslår i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att kvalificerade personaloptioner införs.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att skatten sänks på personaloptioner.
I kommittémotionerna 2016/17:3123 av Lars Hjälmered m.fl. (M, C, L, KD) yrkande 1 och 2016/17:3128 av Lars Hjälmered m.fl. (M) yrkande 5 föreslås tillkännagivanden om mer konkurrenskraftiga skatter på delägarskap för nyckelpersoner i växande företag.
Utskottets ställningstagande
Utredningen om skatteregler för incitamentsprogram överlämnade i mars 2016 betänkandet "Beskattning av incitamentsprogram" till regeringen. Utredningen föreslår bl.a. att det införs bestämmelser om särskilt skattegynnade personaloptioner, s.k. kvalificerade personaloptioner. Det innebär att den som förvärvar andelar genom att utnyttja kvalificerade personaloptioner inte förmånsbeskattas. När andelarna säljs beskattas kapitalvinsten enligt vanliga regler. Betänkandet har remitterats.
Utskottet har inte för avsikt att föregripa det pågående utredningsarbetet och avstyrker det aktuella motionsförslaget.
Reseavdrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att höja beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras från 10 000 kronor till 11 000 kronor.
Motionsförslagen om att höja beloppsgränsen ytterligare, att reformera reseavdraget och ge det en annan inriktning samt att höja milersättningen avstyrks. Motionsförslaget om att ge Skatteverket i uppdrag att effektivisera kontrollen av reseavdrag avstyrks också.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 4 (L) och 5 (KD).
Bakgrund
Under vissa förutsättningar kan avdrag göras för kostnader för arbetsresor med egen bil till den del kostnaderna överstiger 10 000 kronor. I sådant fall får avdrag göras med 18 kronor och 50 öre per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet är avsett att täcka de milbundna kostnaderna.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 26) att beloppsgränsen över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- respektive utbildningsplatsen får dras av höjs från 10 000 kronor till 11 000 kronor. Den nya beloppsgränsen gäller fr.o.m. den 1 januari 2017 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2016.
Regeringen anför att motivet för beloppsgränsen är att utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen i inte obetydlig grad kan hänföras till privata levnadskostnader, vilka inte bör få dras av vid beskattningen. Beloppsgränsen innebär dessutom stora förenklingsvinster och administrativa vinster.
Regeringen anför vidare att förslaget att höja beloppsgränsen från 10 000 till 11 000 kronor över vilken utgifter för inställelseresor samt för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen får dras av beräknas leda till ökade skatteintäkter för kommuner och landsting samt för staten då det leder till en ökning av den beskattningsbara förvärvsinkomsten. En höjd beloppsgräns beräknas öka skatteintäkterna med 0,34 miljarder kronor, varav 0,31 miljarder kronor avser kommuner och landsting, årligen fr.o.m. 2017.
Motionerna
Moderaterna godtar i motion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del förslaget om att höja beloppsgränsen för reseavdrag men föreslår att det sker en effektivare kontroll av avdragen. Moderaterna vill ge Skatteverket i uppdrag att med ny teknik effektivisera kontrollen av reseavdrag.
Liberalerna föreslår i motion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att reseavdraget reformeras och huvudsakligen inriktas mot de glesare befolkade delarna av landet. Förslaget innebär att det införs ett regionalt anpassat reseavdrag. Förslaget stärker de offentliga finanserna med 1,4 miljarder kronor 2017. Förslag med samma inriktning finns i partimotion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 15.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 i denna del att beloppsgränsen för reseavdrag höjs till 12 000 kronor. Motionärerna vill även höja milersättningen för arbetsresor med ytterligare 3,50 kronor per mil. Detta finansieras delvis genom en höjd beloppsgräns för reseavdraget till 12 000 kronor. Förslag med samma inriktning finns i kommittémotion 2016/17:3391 av Robert Halef m.fl. (KD) yrkande 26.
Utskottets ställningstagande
Utskottet anser att beskattningen så långt som möjligt bör ha en likformig och neutral utformning. Avvikelser som syftar till att gynna t.ex. olika regioner bör inte införas utan starka skäl. Utskottet anser att reglerna om reseavdrag har en rimlig utformning och är inte berett att tillmötesgå motionsförslagen om ändrade regler för avdraget.
Arbetet med att bekämpa olika former av skattefusk är prioriterat, och Skatteverket tillförs i budgetpropositionen ökade anslag för detta arbete med 15 miljoner kronor 2017 och 30 miljoner kronor 2018, 2019 respektive 2020.
Utskottet har inte något att invända mot att kontrollen av reseavdrag effektiviseras men anser att det i första hand är Skatteverkets uppgift att bestämma hur man använder sina resurser.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att höja beloppsgränsen för reseavdrag från 10 000 kronor till 11 000 kronor. Motionsförslagen avstyrks.
Avdrag för övriga utgifter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att avdraget för övriga utgifter i tjänsten slopas.
Jämför avvikande meningarna 3 (C) och 5 (KD).
Bakgrund
Avdrag får göras för övriga utgifter i tjänst till den del de överstiger 5 000 kronor. Exempel på övriga utgifter är utgifter för arbetsrum, facklitteratur, representation, skyddsutrustning och skyddskläder, telefon, verktyg och instrument samt vård.
Motionerna
Centerpartiet föreslår i motion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 i denna del att avdraget för övriga utgifter avskaffas. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med 700 miljoner kronor 2017. Motionärerna anför att kostnader som krävs för inkomsters förvärvande generellt berättigar till avdrag. Avdragen delas upp i kategorierna resor till och från arbetet, tjänsteresor, tillfälligt arbete, dubbel bosättning och hemresa samt övriga utgifter. För övriga utgifter medges avdrag endast för de utgifter som överstiger 5 000 kronor. Exempel är facklitteratur, arbetskläder och telefon. Enkelhet och en låg generell beskattning av arbete är mer prioriterat än möjligheten att ge avdrag för denna typ av utgifter. De är också sådana som arbetsgivaren kan förväntas tillhandahålla till sina anställda.
Kristdemokraterna föreslår i motion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 5 och 6 också att avdraget för övriga kostnader i tjänst slopas. Motionärerna beräknar att de offentliga finanserna stärks med 300 miljoner kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet är inte berett att slopa avdraget för övriga utgifter i tjänsten och avstyrker motionsförslagen.
Stöd av mindre betydelse
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att den som utger ersättningen vid nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt ska lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som beviljats samt lämna övriga uppgifter som behövs för att Skatteverket ska kunna bedöma om enmansföretaget har rätt till nedsättning.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 31) att nedsättning av arbetsgivaravgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt när enmansföretag anställer en person bara får göras om nedsättningen uppfyller villkoren för att anses vara stöd av mindre betydelse.
Artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) innehåller bestämmelser om statligt stöd. Artikel 107.1 i EUF-fördraget innehåller ett generellt förbud mot statligt stöd. Av artikel 107.2 och 107.3 i EUF-fördraget framgår dock att statligt stöd i vissa fall är eller kan vara förenligt med den inre marknaden och i så fall tillåtet. Statsstödsreglerna vilar på ett system med förhandsgranskning.
Det finns undantag från förhandsgranskningen. Ett undantag finns för stöd av mindre betydelse. Villkoren för att kunna lämna sådant stöd framgår i första hand av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.
Kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse innebär i huvudsak följande: för att ett stöd ska anses vara ett stöd av mindre betydelse får det totala stöd som beviljas ett enda företag som huvudregel inte överstiga 200 000 euro under en period om tre beskattningsår (det s.k. individuella taket).
För att Skatteverket ska kunna uppfylla de krav på kontroll som ställs enligt kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse behöver verket information från den som utger ersättningen. Det berörda företaget är enligt kommissionens regler bl.a. skyldigt att lämna en skriftlig redogörelse eller en redogörelse i elektronisk form för allt annat stöd av mindre betydelse som företaget fått under de två förevarande beskattningsåren och under det innevarande beskattningsåret. Denna information är nödvändig för att Skatteverket ska kunna kontrollera att stödnivåerna inte överskrids.
En skyldighet för den som utger ersättningen att lämna uppgift om annat stöd av mindre betydelse som har beviljats under det aktuella beskattningsåret och de två föregående beskattningsåren bör därför införas i skatteförfarandelagen (2011:1244). Uppgiftsskyldigheten bör dock kunna utformas på ett förhållandevis enkelt sätt. För den som inte beviljats andra stöd av mindre betydelse bör det exempelvis vara tillräckligt att detta markeras i deklarationen.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i denna del.
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad bör ändras.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
För att öka rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden bör reglerna för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad ändras. Det förslaget innebär dels att taket för uppskovsbeloppet slopas under en fyraårsperiod, dels att metoden för beräkning av uppskovsbeloppets storlek vid förvärv av billigare bostad ändras.
Regeringen anför att avsikten med uppskovsreglerna vid avyttring av privatbostad främst är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. Om taket för uppskov tillfälligt tas bort kan det bidra till att rörligheten på bostads- och arbetsmarknaden ökar och att bostadsbeståndet kommer att utnyttjas effektivare. Personer som egentligen önskar flytta men avstår från att göra detta på grund av kapitalvinstbeskattningen får ett ökat incitament att genomföra flytten och att göra det i närtid om taket slopas temporärt. Det kan också utgöra ett incitament för personer med möjligheter till större kapitalvinster att tidigarelägga avyttringar. På så sätt kan flyttkedjor skapas som underlättar rörligheten. Ett tidsbegränsat slopande av taket innebär även att inte lika stora skattekrediter skapas jämfört med om åtgärden var permanent.
För att ytterligare öka incitamenten att flytta för personer som skulle kunna tänka sig att flytta till ett mindre, och därmed också många gånger billigare, boende bör även metoden för beräkning av uppskovsbeloppet vid flytt till en billigare bostad ändras. En återgång till den tidigare kvoteringsregeln bedöms kunna frigöra större bostäder och därigenom bidra till ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet.
Regeringen har den 18 oktober 2016 lämnat ovan beskrivna förslag till riksdagen i proposition 2016/17:25 Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad.
Motionerna
I partimotionerna 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 9, 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del, 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del och 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del vill motionärerna att taket för uppskov med reavinstskatten slopas permanent för att minska dagens inlåsningseffekter eftersom rörligheten på bostadsmarknaden måste öka.
I partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 5 i denna del vill motionärerna dessutom att betalningen av räntan på uppskovet ska kunna skjutas på framtiden vid köp av ny bostad.
Utskottets ställningstagande
Syftet med införandet av taket för uppskovsbelopp var bl.a. att begränsa förekomsten av skattekrediter. Utskottet delar emellertid regeringens bedömning att ett tillfälligt slopande av takbeloppet kan underlätta rörligheten på bostadsmarknaden utan att lika stora skattekrediter skapas jämfört med om åtgärden var permanent. Vidare delar utskottet regeringens bedömning att en återgång till den tidigare kvoteringsregeln kan bidra till ett effektivare utnyttjande av bostadsbeståndet. Motionerna avstyrks.
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömning att det bör införas golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen.
Propositionen
Regeringen bedömer att det bör införas golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen för att förhindra att vissa bestämmelser i skattelagstiftningen får oavsedda effekter om den genomsnittliga statslåneräntan eller statslåneräntan vid utgången av november blir noll eller negativ. Två olika nivåer på golvet bör införas, 0 respektive 0,5 procent, beroende av vad statslåneräntan är avsedd att avspegla i respektive bestämmelse. Det kommande förslaget bör träda i kraft den 1 januari 2017. Förslaget bedöms öka skatteintäkterna med ca 0,56 miljarder kronor 2017.
Regeringen anför att statslåneräntan används som referensränta i skattelag-stiftningen, bl.a. vid beräkning av fördelningsbelopp vid räntefördelning, schablonintäkt vid avsättning till periodiseringsfond, ränteavdrags-begränsningar i näringsverksamhet, gränsbelopp för utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag och skatteunderlag för avkastningsskatt på pensionsmedel samt vid värdering av bilförmån och ränteförmån. I vissa bestämmelser används statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före beskattningsåret medan andra bestämmelser utgår från den genomsnittliga statslåneräntan året närmast före beskattningsåret.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömning och tillstyrker propositionen i denna del.
Investeraravdrag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om ändringar i reglerna om investeraravdrag.
Jämför avvikande mening 3 (C).
Gällande rätt
För att stimulera tillgången till kapital för mindre företag infördes den 1 december 2013 ett investeraravdrag. Investeraravdraget är ett avdrag i inkomstslaget kapital för fysiska personer som förvärvar andelar i ett företag av mindre storlek. Förvärvaren måste vara skattskyldig i Sverige för kapitalvinst på andelarna, och förvärvet ska ha skett i samband med företagets bildande eller vid en nyemission. Investeraravdrag kan också göras vid förvärv av lagerbolag. Avdrag får göras för hälften av betalningen för andelarna. Avdrag ges med högst 650 000 kronor per person och år, vilket motsvarar förvärv av andelar för 1,3 miljoner kronor. Om flera investerare investerar i ett och samma företag får det sammanlagda underlaget för investeraravdrag för det företaget uppgå till högst 20 miljoner kronor per år. Reglerna om investeraravdrag finns i 43 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Investeraravdraget är ett statligt stöd enligt bestämmelserna i EUF-fördraget som har anmälts till och godkänts av Europeiska kommissionen (kommissionen).
Bestämmelserna har utformats i enlighet med kommissionens riktlinjer för statligt stöd för att främja riskkapitalinvesteringar i små och medelstora företag (2006/C 194/02). Sverige har i samband med att investeraravdraget godkändes av kommissionen åtagit sig att vidta lämpliga åtgärder för att vid behov anpassa avdraget till eventuella nya riktlinjer.
Den 1 juli 2014 antog kommissionen nya riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar (2014/C 19/04). Enligt de nya riktlinjerna kan bara investerare som står i en oberoende ställning till det företag som investeringen avser få skattelättnader. Med oberoende privat investerare avses enligt riktlinjerna en privat investerare som inte är delägare i det företag i vilket investeringen görs. Så kallade affärsänglar och finansinstitut anses, oavsett ägarförhållanden, oberoende i den mån de står för hela risken i förhållande till sin investering. Vidare betraktas samtliga privata investerare som oberoende vid skapandet av ett nytt företag. De nya riktlinjerna för statligt stöd för att främja riskfinansieringsinvesteringar innebär att det inte längre är tillåtet att ge statligt stöd i form av skattelättnader till investerare som inte står i en oberoende ställning till det företag som investeringen avser.
Riksdagen antog den 25 november 2015 regeringens förslag om att anpassa investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansieringsinvesteringar. Investeraravdrag får därmed inte göras om den skattskyldige eller någon närstående under något av de två beskattningsåren närmast före det år förvärvet sker (förvärvsåret) eller under förvärvsåret fram till tidpunkten för förvärvet direkt eller indirekt innehar eller har innehaft andelar i det företag i vilket andelar har förvärvats eller i ett annat företag inom samma koncern. Den nya bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 2016 och tillämpas första gången på förvärv av andelar som skett efter den 31 december 2015.
Motionen
Centerpartiet anför i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att investeraravdraget hämmas av för krångliga och begränsade regler. Utformningen har i alltför hög grad varit inriktad på att hindra risken för skatteplanering och inte på att göra det användbart för potentiella investerare. Investeraravdraget bör vidareutvecklas, och avdragsrätten bör dubbleras till 30 procent och taket höjas till 3 miljoner kronor. Samtidigt bör reglerna kring investeraravdraget ses över och förenklas. Dessa förändringar beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad på 83 miljoner kronor årligen.
Utskottets ställningstagande
Investeraravdraget infördes den 1 december 2013. En förutsättning för avdraget är att det överensstämmer med bestämmelserna i EUF-fördraget om statligt stöd. Så sent som den 1 juli 2014 antog kommissionen nya riktlinjer för statligt stöd för att främja riskfinansiering. Så sent som den 25 november 2015 antog riksdagen regeringens förslag om att anpassa investeraravdraget till kommissionens riktlinjer om statligt stöd för riskfinansierings-investeringar. Reglerna trädde i kraft den 1 januari 2016. Med anledning av att reglerna helt nyligen har ändrats finner utskottet inte skäl att förorda ytterligare förändringar och avstyrker därmed motionen.
Ökad beskattning av företag i finanssektorn och vissa förenklingar på företagsskatteområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ökad beskattning av företag i finanssektorn och vissa förenklingar på företags-skatteområdet. Förslagen innebär dels att ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning inte får dras av, dels att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklaration och dels att beloppsspärren i reglerna om begränsning av underskottsavdrag vid vissa ägarförändringar ändras.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 26) att ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning inte får dras av. Regeringen föreslår vidare (punkt 26) att värden motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklaration. Slutligen föreslår regeringen (punkt 26) att om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändring har lämnats till ett underskottsföretag tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde, och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av förvärvsutgiften i beloppsspärren bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. Vid beräkningen av tillgångens värde ska kapitaltillskottet inte räknas med.
Förslaget om avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder innebär att ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av regelverket om kapitaltäckning inte får dras av. Skälen för detta är bl.a. offentligfinansiella men också att öka neutraliteten mellan finansiering med eget kapital och finansiering med efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av tillsynsförordningen och Solvens II-direktivet.
Förslaget om att värdet motsvarande koncernbidraget ska föras över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren ska lämna inkomstdeklarationen motiveras av en önskan om att detta villkor bör komma till uttryck i lagtexten. Tidigare har detta endast framgått av rättspraxis.
Det tredje förslaget i propositionen i denna del avser ändringar i beloppsspärren i reglerna om begränsning av underskottsavdrag vid vissa ägarförändringar. Reglerna om begränsning av underskottsavdrag vid vissa ägarförändringar innebär – såvitt nu är av intresse – att en beloppsspärr enligt 40 kap. 15–17 §§ inkomstskattelagen (1999:1229), IL, inträder vid vissa ägarförändringar. Syftet med reglerna är att motverka skattemässigt betingad handel med underskottsföretag. Det är dock angeläget att ventilen i 40 kap. 16 a § första stycket IL inte motverkar affärsmässigt betingade förvärv av underskottsföretag. Därför föreslås att om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändring har lämnats till ett underskottsföretag tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde, och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av förvärvsutgiften i beloppsspärren bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. Vid beräkningen av tillgångens värde ska kapitaltillskottet inte räknas med.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömning och tillstyrker propositionen i denna del.
Ingångsföretag
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om att införa en ny företagsform som kallas ingångsföretag.
Jämför avvikande mening 3 (C).
Bakgrund
De vanligaste företagsformerna i Sverige är enskild näringsverksamhet, aktiebolag, handelsbolag, kommanditbolag och ekonomisk förening (kooperativ). Av dessa är alla utom enskild näringsverksamhet juridiska personer. Enskild näringsverksamhet betalar inkomstskatt och även egenavgifter eller löneskatt på den skattemässiga vinsten. Juridiska personer betalar bolagsskatt som för närvarande uppgår till 22 procent.
När det gäller fåmansaktiebolag finns särskilda regler: de s.k. 3:12-reglerna som bestämmer hur mycket av inkomsterna som ska beskattas i inkomstslaget tjänst och hur mycket som ska beskattas i inkomstslaget kapital.
Motionen
Centerpartiet anför i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att en ny företagsform bör införas för riktigt små företag med högst 250 000 kronor i omsättning, s.k. ingångsföretag. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag men med ordentliga regelförenklingar och med en schablonbeskattning baserad på omsättning med en skattesats om 25 procent i stället för vanlig inkomstskatt, egenavgifter och moms. Bokföringskraven behöver därmed inte heller vara lika långtgående. Reformen beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad om 600 miljoner kronor årligen.
Utskottets ställningstagande
Ett skattemässigt undantag i form av ett schablonavdrag för riktig små företag kan framstå som en enkel och välmotiverad åtgärd men enligt utskottets mening skulle detta innebära att skattelagstiftningen tillförs ytterligare en gränsdragning som ska hanteras av Skatteverket och de skattskyldiga. Vidare konstaterar utskottet att regeringen i budgetpropositionen för 2016 har aviserat att man kommer att fortsätta arbetet med att reformera företagsbeskattningen.
Utskottet är inte berett att föregripa regeringens reformarbete och avstyrker mot denna bakgrund motionsförslaget om att införa ingångsföretag.
Avdragsrätt för representationsmåltider – slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattning
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om slopad avdragsrätt vid inkomstbeskattningen för representationsmåltider.
Bakgrund
Enligt 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, får utgifter för representation och liknande ändamål dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. För utgifter för lunch, middag eller supé får avdraget inte överstiga 90 kronor per person och måltid med tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte ska dras av enligt 8 kap. eller återbetalas enligt 10 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), förkortad ML. Den faktiska utgiften kan vara större, men i den delen får avdrag alltså inte göras. Bestämmelsen om avdrag för representation (16 kap. 2 § IL), tillämpas även i inkomstslagen tjänst och kapital (12 kap. 1 § respektive 42 kap. 2 § IL).
Vid det svenska inträdet i EU tillämpades andra och högre beloppsgränser vid avdrag för mervärdesskatt på måltider för representation, t.ex. vid restaurangbesök. Högre beloppsgränser tillämpades också vid avdrag för mervärdesskatt som avser utgifter för enklare förtäring i samband med demonstrationer och visningar. Se vidare avsnitt 6.23.4 om detta.
Rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt, kallat mervärdesskattedirektivet, innebär att Sverige får behålla de avdragsbegränsningar som fanns vid EU-inträdet. En sådan avdragsbegränsning får dock inte utökas (EU-domstolens dom Metropol och Stadler, C-409/99, EU:C:2002:2, punkt 46). Mot bakgrund av detta har Skatteverket ansett att avdragsbegränsningen för representationsmåltider har utökats i förhållande till vad som gällde vid Sveriges EU-inträde. De högre beloppsgränser som har funnits vid men även efter EU-inträdet får därför användas vid beräkning av avdrag för ingående mervärdesskatt som avser representationsmåltider och förtäring i samband med demonstrationer och visningar (Skatteverkets ställningstaganden den 19 juni 2014, dnr 131 222261-14/111, 131 222261-14/111 och 131 222275-14/111). Eftersom belopps-gränserna för mervärdesskatten har förändrats vid olika tillfällen medför Skatteverkets ställningstaganden att olika beloppsgränser tillämpas i olika situationer. Beloppsgränserna för mervärdesskatten blir också andra än de som gäller vid inkomstbeskattningen (90 kronor exklusive mervärdesskatt).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 26) att avdragsrätten slopas i inkomstskattelagen för representationsutgifter som avser lunch, middag, supé eller annan förtäring, utom för enklare förtäring av mindre värde. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.
Med anledning av den hemställan som lämnats av Skatteverket (Fi2015/01362/S2) har regeringen funnit att det finns skäl att se över beloppsgränserna för mervärdesskatt vid representation för att förenkla tillämpningen och för att reglerna ska vara förenliga med mervärdesskattedirektivet (se förslag under punkt 19). Det finns emellertid inte några EU-rättsliga skäl för att förändra reglerna om avdrag för representation vid inkomstbeskattningen. Men med justeringar av beloppsgränserna för mervärdesskatt uppkommer dock en situation där olika beloppsgränser gäller på respektive område. Företagen måste alltså förhålla sig till olika beloppsgränser för avdrag som gäller en och samma utgift. Det försvårar den praktiska hanteringen och blir svåröverskådligt och svårtillämpat. Det finns därför anledning att se över även rätten till avdrag för representation vid inkomstbeskattningen, i syfte att åstadkomma en reglering som förenklar och som fungerar praktiskt tillsammans med avdragsrätten för mervärdesskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i denna del.
Film
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om att säga nej till den slopade avdragsrätten för gåvor och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet.
Jämför avvikande mening 3 (C).
Bakgrund
Avdragsrätten för avgifter och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet är kopplad till 2013 års filmavtal. Avdraget utgör ett undantag från huvudregeln att avdrag bara medges för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. I regeringens budgetproposition 2015/16:1 föreslogs att när 2013 års filmavtal och avtalsmodell upphör ska avdragsrätten i inkomstskattelagen slopas för de avgifter och bidrag som betalas respektive lämnas till Filminstitutet av berörda parter i 2013 års filmavtal. Ändringen innebär att 16 kap. 11 § inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL, upphör att gälla. Ändringen beslutades av riksdagen och träder i kraft den 1 januari 2017. Den upphävda bestämmelsen gäller fortfarande för avgifter och bidrag som har betalats respektive lämnats till Stiftelsen Svenska Filminstitutet före den 1 januari 2017.
Skatteutskottet uttalade i 2015/16:SkU1y följande:
Som regeringen har anfört fyller avdragsrätten inte längre någon funktion när 2013 års filmavtal och dess avtalsmodell upphör. Undantaget bör då upphöra att gälla och paragrafen upphävas. Utskottet tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionen.
Motionen
Centerpartiet anför i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att film tillhör de mest tillgängliga kulturformerna i Sverige. Så vill Centerpartiet att det ska förbli och föreslår därför att avdragsrätten för gåvor och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet ska finnas kvar.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen godkände 2016 regeringens förslag om att ta bort avdragsrätten för gåvor och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet. Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning och avstyrker motionsförslaget.
Fastighetsskatt och fastighetsavgift
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om förändringar i reglerna om statlig fastighetsskatt respektive kommunal fastighetsavgift.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Gällande rätt
Den statliga fastighetsskatten betalas bl.a. för hyreshusfastigheter och industrifastigheter, enligt 1 och 3 §§ lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.
För hyreshusfastigheter är den statliga fastighetsskatten 0,4 procent av taxeringsvärdet för obebyggd tomtmark för hyreshus, bostäder som är taxerade som under uppförande och tillhörande tomtmark, tomtmark som är bebyggd enbart med bostadsbyggnad som har en annan ägare (t.ex. arrendetomt) samt tomtmark som är bebyggd enbart med bostadsbyggnad som saknar byggnadsvärde (på grund av att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kronor).
Fastighetsskatten är 0,1 procent av taxeringsvärdet för alla byggnadsenheter med lokaler och tillhörande tomtmark.
För ägarlägenheter är den statliga fastighetsskatten 1,0 procent av taxeringsvärdet för obebyggd tomtmark för ägarlägenheter, ägarlägenheter som är taxerade som under uppförande och tillhörande tomtmark, tomtmark som är bebyggd enbart med ägarlägenheter som har en annan ägare (t.ex. arrendetomt) samt tomtmark som är bebyggd enbart med ägarlägenheter som saknar byggnadsvärde (på grund av att byggnadsvärdet inte blir minst 50 000 kronor).
För industrifastigheter är den statliga fastighetsskatten 0,5 procent av taxeringsvärdet för industrienheter, 0,5 procent av taxeringsvärdet för industrienheter med täktmark, 2,8 procent av taxeringsvärdet för vattenkraft (höjt från 2,2 procent fr.o.m. 2012), 0,2 procent av taxeringsvärdet för vindkraftverk och 0,5 procent av taxeringsvärdet för övriga värmekraftverk.
Motionerna
Moderaterna föreslår i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 3 i denna del att fastighetsskatten på obebyggd tomtmark bör höjas till 2 procent av taxeringsvärdet. Detta skulle öka drivkraften för markägare att snabbare bebygga detaljplanerad mark avsedd för flerfamiljsfastigheter. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 200 miljoner kronor 2017.
Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 4 i denna del att den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder avskaffas. Det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem, vilket skulle medföra en slopad fastighetsavgift.
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att fastighetsskatten på kommersiella fastigheter höjs. Beskattning av företag bör i högsta möjliga mån vara neutral mellan olika verksamheter. För att komma till rätta med denna skevhet i företagsbeskattningen bör fastighetsskatten på kommersiella lokaler höjas. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 1,7 miljarder kronor 2017.
Liberalerna föreslår i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 3 och 5 i denna del att det sker en höjning av fastighetsskatten för kommersiella lokaler med 0,5 procent. Förslaget väntas förstärka skatteintäkterna på fastighetsskatt med 4,2 miljarder kronor och minska skatteintäkterna på företagsvinster med 900 miljoner kronor. Vidare föreslår motionärerna att fastighetsskatten på obebyggd tomtmark höjs för sådan mark som är avsedd för byggnation av hyresfastigheter. Förslaget beräknas leda till ökade skatteintäkter med 200 miljoner kronor 2017.
Kristdemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 5 i denna del att fastighetsskatten för obebyggda hyresrättstomter höjs för att stärka statens inkomster. Detta kan också medföra positiva effekter genom att lägenheter byggs tidigare i stället för markspekulation. Förslaget beräknas stärka statens intäkter med 200 miljoner kronor 2017. Motionärerna föreslår även en höjning av fastighetsskatten på kommersiella fastigheter med 0,2 procentenheter för att kunna finansiera sänkta skatter på arbetsinkomster. Detta beräknas stärka statens intäkter med 1,3 miljarder kronor.
Utskottets ställningstagande
Sedan regeringen tillträdde 2014 har investeringar i bostäder och infrastruktur stärkts. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2016 ett bostadspolitiskt paket innehållande investeringsstöd med inriktning på hyresrätter, studentbostäder och bostäder för äldre, stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande, stöd till fastighetsägare för energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för sanering av mark för bostadsbyggande. Detta paket fullföljs nu och får effekt de kommande åren. I budgeten för 2016 avsattes 300 miljoner kronor som en särskild stimulans till snabbt uppförda studentbostäder. Eftersom arbetet med förordningen om det aviserade investeringsstödet alltjämt pågår kommer dessa medel att kunna sökas under 2017. För att öka byggandet av fler hyresrätter kommer man att se över kommunernas möjligheter att reglera upplåtelseformer för bostäder i detaljplaner. Regeringen presenterade vidare i juni 2016 ett bostadspolitiskt åtgärdsprogram för ökat byggande med 22 åtgärdspunkter.
Utskottet har inte för avsikt att föregripa regeringens pågående arbete och avstyrker samtliga motioner.
Lika beskattning av dieselbränsle i båtar och skepp inom jord-, skogs- och vattenbruk
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att beskattningen av dieselbränsle som förbrukas i skepp och båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet likställs med beskattningen av dieselbränsle som förbrukas i arbetsmaskiner i de angivna sektorerna samt att skattebefrielsen medges genom avdrag eller återbetalning.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkterna 23 och 34) att dieselbränsle som förbrukas i skepp och båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet beskattas på samma sätt som dieselbränsle som förbrukas i arbetsmaskiner i de angivna sektorerna. Befrielse från koldioxidskatten medges med 1 430 kronor per kubikmeter dieselbränsle (1 700 kronor per kubikmeter under åren 2017–2018) som förbrukas på det sättet. Skattebefrielsen åstadkoms genom avdrag från koldioxidskatten eller genom återbetalning.
Av konkurrensskäl bör de vatten-, jord- och skogsbrukare som behöver använda båt eller skepp för att kunna driva sin verksamhet inte ha högre skatt på bränslet som används än motsvarande företag som har verksamhet enbart på land. Det är också en fördel för företagen att bara behöva hantera en skattenivå för allt drivmedel som används i verksamheten, med undantag för drivmedel som används i motordrivna fordon. Regeringen föreslår därför att dieselbränsle som används i skepp och båtar inom yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet ska beskattas på samma sätt som dieselbränsle som används i arbetsmaskiner inom sektorerna. Befrielsen bör vara utformad på samma sätt som den som gäller för dieselbränsle i arbetsmaskiner och avse samma belopp, 1 430 kronor per kubikmeter dieselbränsle (1 700 kronor per kubikmeter dieselbränsle under åren 2017–2018).
Skattebefrielse kan medges genom återbetalning eller genom avdrag, beroende på vilken typ av bränsle och förbrukare det är fråga om.
För att säkerställa att ändringarna också tillämpas när vissa andra redan beslutade ändringar av de aktuella bestämmelserna träder i kraft den 1 januari 2018 föreslås också ändringar i lagen (2015:750) om ändring i lagen om skatt på energi, LSE. I fall som avses i 6 a kap. 2 a § LSE, dvs. skattebefrielse för dieselbränsle i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet, gäller att befrielse från koldioxidskatt är 1 700 kronor per kubikmeter för sådan förbrukning som sker fr.o.m. den 1 januari 2016 t.o.m. den 31 december 2018 (prop. 2015/16:1, bet. 2015/16:FiU1, rskr. 2015/16:51, SFS 2015:747).
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att de vatten-, jord- och skogsbrukare som behöver använda båt eller skepp för att kunna driva sin verksamhet av konkurrensskäl inte bör ha högre skatt på bränslet som används än motsvarande företag som har verksamhet enbart på land. Utskottet anser vidare att det nuvarande systemet med skattebefrielse genom avdrag eller återbetalning bör behållas.
Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag.
Vissa frågor på elskatteområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker bl.a. regeringens förslag om nedsatt energiskatt på el endast genom återbetalning eller avdrag, om frivillig skattskyldighet i vissa fall, om att utvidga begreppen stödordning och stödmottagare, om att införa bestämmelser om företag utan rätt till statligt stöd och om skyldighet att lämna uppgifter.
Utskottet tillstyrker vidare regeringens förslag om nedsatt energiskatt för hushåll och tjänstesektor i vissa delar av norra Sverige, om skattskyldighet för nätinnehavare, om införsel av elektrisk kraft i vissa fall, om utformningen av reglerna för skattskyldighetens inträde och om att Affärsverket svenska kraftnät undantas från skattskyldighet.
Propositionen
De förslag som lämnades av Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el i betänkandet Energiskatt på el – En översyn av det nuvarande systemet (SOU 2015:87) om energiskatt på elektrisk kraft bör tas som utgångspunkt för när och hur lägre skattenivåer uppnås. Regeringen föreslår därför att endast en skattesats ska användas och att stöd i form av lägre skattenivåer i möjligaste mån ska uppnås via återbetalning eller genom avdrag i punktskattedeklaration, dvs. att statligt stöd som huvudregel förmedlas genom att stödmottagarna själva vänder sig till Skatteverket som i dessa fall är stödgivande myndighet.
Sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av såväl energiskattesatserna på elektrisk kraft som koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen i syfte att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av bestämmelser i lagen om skatt på energi, LSE, i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. För energiskattesatserna på elektrisk kraft gäller för 2011 och framåt att omräkningen baseras på de skattesatser som enligt LSE gällt under 2010. Enligt 11 kap. 3 § LSE i den nu gällande lydelsen ska regeringen fastställa omräknade energiskattesatser på elektrisk kraft för 2017, vilka beräknats utifrån förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni 2016 och prisläget i juni 2009.
Konsumentprisindex har under den perioden ökat med 5,45 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på elektrisk kraft i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Jämfört med 2016 års energiskattesatser på elektrisk kraft skulle indexomräkningen av energiskattesatserna på elektrisk kraft för 2017 medföra en höjning för hushåll och servicenäringen med 0,3 öre per kilowattimme (0,4 öre inklusive mervärdesskatt) i södra Sverige och med 0,2 öre per kilowattimme (0,3 öre inklusive mervärdesskatt) i vissa kommuner i norra Sverige.
Regeringen föreslår (punkt 23) dock förändringar av den bestämmelse som reglerar dels skattesatserna för energiskatten på elektrisk kraft, dels den årliga omräkningen. Den skattesats som ska gälla vid ingången av 2017 kommer därför att uttryckas i 11 kap. 3 § LSE vid en nivå som motsvarar normalskattenivån med hänsyn till omräkningen. Förordningen kommer därför inte att tillämpas.
När det gäller återbetalningarna instämmer regeringen i utredningens bedömning att elektroniska återbetalningar bidrar till en snabbare hantering och är till fördel både för sökanden och för Skatteverket. För att åstadkomma en konsekvent hantering av nedsättningarna av energiskatten på elektrisk kraft inom jordbrukssektorn föreslås att den lägre skattenivån för elektrisk kraft som förbrukas i yrkesmässig växthusodling åstadkoms genom återbetalning, dvs. den nedsatta skattenivån för yrkesmässig växthusodling överförs på samma sätt som vid annan förbrukning i yrkesmässig jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet. Därigenom skapas även en direkt koppling mellan samtliga stödmottagare inom de areella näringarna och Skatteverket samtidigt som risken för eventuella felaktigheter som kan hänföras till uppgifter hos stödmottagaren överförs från elhandlaren till stödmottagaren. För att åstadkomma motsvarande direkta koppling mellan stödmottagare och stödgivande myndighet samt överföra den eventuella risken för felaktigheter till respektive stödmottagare föreslås att den lägre skattenivån som gäller för förbrukning av landström ska åstadkommas genom återbetalning.
Vad gäller frågan om frivillig skattskyldighet i vissa fall instämmer regeringen i utredningens bedömning att det i syfte att underlätta hanteringen och minska likviditetspåverkan kan vara motiverat att ge stora elförbrukare, tillika stödmottagare, en möjlighet att frivilligt bli skattskyldiga och på så sätt få del av stödet genom löpande avdrag i stället för genom återbetalning. Möjligheten att bli frivilligt skattskyldig vid mycket stor elförbrukning, och på så sätt få del av skattenedsättningen genom löpande avdrag, bör gälla vid en elförbrukning om minst 20 gigawattimmar per år. Gränsen motiveras framför allt utifrån de potentiella likviditetseffekter som i annat fall kan uppstå för dessa företag. Möjligheten till frivillig skattskyldighet bör också bara gälla för förbrukare som kan komma i fråga för 0,5-öresnivån. Därför bör det vara ett krav att en övervägande del av elförbrukningen ska ske i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller i en datorhall.
När det gäller frågan om att utvidga begreppet stödordning till att även omfatta statligt stöd på elskatteområdet anser regeringen att de skäl som gällde för att införa en definition av stödordningar för statliga stöd på bränsleområdet är giltiga även för stöd på elskatteområdet. Även för vissa angivna elskattestödordningar bör motsvarande regler gälla som införts i lagen om skatt på energi för att genomföra EU-rättens regler om offentliggörande och information på en webbplats samt begränsningar i form av att inte ge statligt stöd till företag i svårigheter eller som är föremål för återkrav. Den aktuella bestämmelsen föreslås därför utvidgas till att även omfatta fall av statliga stöd på elskatteområdet.
För att uppfylla kraven i gruppundantagsförordningarna bör det regleras vilka som ska anses som stödmottagare när det gäller statliga stöd på elskatteområdet. I fråga om befrielser på energiskatten på elektrisk kraft är det den som förbrukar elkraften för ett skattebefriat ändamål som ska anses som stödmottagare. Med stödmottagare avses den enskilda förbrukaren och inte hela koncernen om förbrukaren ingår i en koncern. Vid prövningen av vem som är stödmottagare enligt de föreslagna reglerna bör det vara avgörande vem som i praktiken förbrukar den elektriska kraften.
I EU-rätten ställs olika krav upp för att statliga stöd ska vara tillåtet. Ett av dessa är att ett sådant stöd, så gott som undantagslöst, inte får ges till en stödmottagare som är i ekonomiska svårigheter. Det kan endast godkännas av kommissionen under särskilda omständigheter enligt regler i kommissionens riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av icke-finansiella företag i svårigheter (EUT C 249, 31.7.2014), förkortade omstruktureringsriktlinjerna. Ett annat krav är att stöd inte får betalas ut till någon som har tagit emot ett olagligt statligt stöd och kommissionen därför riktat ett återbetalningskrav mot stödmottagaren som denne inte återbetalat. Utredningen om sektorsneutral och konkurrenskraftig energiskatt på el föreslår att de angivna EU-kraven sammanfattas i begreppet ”otillåten stödmottagare”, som av utredningen föreslås införas i lagen om skatt på energi, LSE. En annan språklig utformning av begreppet valdes i proposition 2015/16:159 där begreppet ”företag utan rätt till statligt stöd” i stället används. Den materiella innebörden är dock densamma. Regeringen föreslår därför att dessa krav införs som uttryckliga villkor för att det ska medges avdrag respektive återbetalning i LSE i de fall då statliga stöd förekommer på elskatteområdet.
För att de statliga stöden på elskatteområdet ska kunna omfattas av de aktuella gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet GBER eller FIBER måste de uppfylla de krav som ställs i förordningarna. Ett av dessa krav är att vissa uppgifter om individuella stödmottagare måste inhämtas för offentliggörande. I syfte att skapa en rimlig nivå av administrativ börda för uppgiftslämnarna respektive Skatteverket föreslås det att uppgiftslämnandet begränsas till att endast gälla för den del av nedsättningar som för respektive stödordning per kalenderår överstiger 15 000 euro i fall som rör skattebefrielse till vattenbruk och 50 000 euro i övriga fall.
Vad gäller frågan om nedsatt energiskatt för hushåll och tjänstesektor i vissa delar av norra Sverige anser regeringen inte att det är motiverat att helt slopa den särskilda nedsättningen för förbrukning av elektrisk kraft i de norra delarna av Sverige eftersom det där finns ett allmänt högre energibehov för uppvärmning. Enligt rådets genomförandebeslut bemyndigas Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för elektrisk kraft som förbrukas av hushåll och företag inom tjänstesektorn i vissa särskilt angivna kommuner. Den lägre skattesatsen gäller för elektrisk kraft som förbrukas i de aktuella kommunerna för annat ändamål än i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller vid yrkesmässig växthusodling eller som landström.
Om den särskilda lägre skattenivån för elektrisk kraft som förbrukas i vissa kommuner behålls i form av en särskild skattesats eller avdragsrätt medför det en högre finansiell risk för den skattskyldige vid felaktigheter jämfört med då nedsättningen slopas eller då ett återbetalningsförfarande införs. För att minska den finansiella risken för den skattskyldige och för att särskilja olika stödordningar från varandra kan den särskilda lägre skattenivån begränsas till att enbart gälla förbrukning av elektrisk kraft för annat ändamål än i industriell verksamhet, i en datorhall, i yrkesmässig jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet eller som landström. En sådan begränsning innebär att den skattskyldige inte behöver stå för den finansiella risken vid felaktigheter i samband med nedsättning till Norrlandsskattenivån om det är fråga om förbrukning inom verksamheter där en lägre skattenivå ändå kan uppnås på annat sätt av den som drar nytta av stödet. Genom en sådan begränsning säkerställs också att nedsättningen endast gäller för sådana verksamheter som omfattas av bemyndigandet enligt genomförandebeslutet.
Enligt rådets genomförandebeslut får vidare nedsättningen i förhållande till den normala nationella skattesatsen för elektrisk kraft varken överskrida 9,6 öre per kilowattimme eller vara större än vad som krävs för att kompensera för de extra uppvärmningskostnader som beror på det nordliga läget i förhållande till övriga delar av Sverige. Regeringen bedömer att det bör säkerställas att nedsättningen inte överskrider dessa begränsningar under 2017. Regeringen föreslår därför att den lägre skattenivån fr.o.m. den 1 januari 2017 regleras som en befrielse med 9,6 öre per kilowattimme. För att säkerställa att beslutets gräns respekteras föreslår regeringen även att skattenedsättningen fortsättningsvis inte ska anges som en särskild skattesats, som räknas om med förändringen av konsumentprisindex, utan som ett avdrag från normalskattesatsen.
Vad gäller frågan om en överflyttning av skattskyldigheten till nätinnehavarna anser regeringen att skälen för en överflyttning av skattskyldigheten till nätinnehavarna starkt överväger skälen för att behålla skattskyldigheten hos elhandelsföretagen. Förslaget medför enligt regeringen många fördelar, såsom exempelvis elnätsföretagens kännedom om mängden elektrisk kraft som levereras, att den skattskyldige och Skatteverket finns i samma land, en förenkling för mikroproducenter genom att de kan sälja sin överskottsproduktion utan att bli skattskyldiga som elleverantörer, större stabilitet i uppbördssystemet och en förenkling av elektrifieringen av fordonsflottan genom att den administrativa bördan minskas för de som i dag riskerar att bli skattskyldiga när de tillhandahåller elektrisk kraft till elfordon. Det är vidare elnätsföretagen som är skattskyldiga i våra nordiska grannländer.
En av Affärsverket svenska kraftnäts (Svenska kraftnät) huvudsakliga uppgifter är att bygga ut och driva stamnätet. Någon överföring av elektrisk kraft direkt till slutkunder förekommer inte från stamnätet. Om inget undantag införs skulle Svenska kraftnät bli skattskyldigt med anledning av förslaget om att flytta skattskyldigheten till nätleverantörer. Regeringen föreslår därför att Svenska kraftnät undantas från skattskyldighet.
För införsel av elektrisk kraft gäller att den som för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige anses ha framställt den elektriska kraften och kan därmed själv bli skattskyldig. Ett sådant system skapar sämre möjligheter för utländska leverantörer att komma in på den svenska marknaden, jämfört med svenska elhandelsföretag. Systemet innebär att de svenska leverantörerna administrerar uppbörden av den skatt som förbrukaren i slutändan ska betala. Genom att göra elnätsföretagen till skattskyldiga undviker man detta problem. Därför föreslår regeringen ett slopande av bestämmelsen om att den för vars räkning elektrisk kraft förs in till Sverige ska anses ha framställt kraften.
Utformningen av reglerna för skattskyldighetens inträde innebär även i fortsättningen att det är den slutliga förbrukningen av elektrisk kraft som ska ligga till grund för beskattning. Elektrisk kraft som överförs mellan skattskyldiga ska inte beskattas. Motsvarande bör gälla också för elnätsföretag som skattskyldiga, dvs. skattskyldighet ska inte inträda för elektrisk kraft som överförs från ett elnätsföretag till ett annat eller från en producent till ett elnätsföretag. Skattskyldighet ska inte heller inträda för elektrisk kraft som överförs från ett elnätsföretag till en producent.
För att undvika dubbelbeskattning när en skattskyldig överför elektrisk kraft till någon annan än den som förbrukar kraften, bör skattskyldighet inte inträda igen för samma elektriska kraft. Regeringen föreslår därför att skattskyldighet inte ska inträda vid förbrukning av elektrisk kraft för vilken skattskyldighet redan har inträtt.
Mot bakgrund av förslaget att Affärsverket svenska kraftnät ska undantas från kretsen av skattskyldiga föreslår regeringen att en undantagsregel införs för Affärsverket svenska kraftnät för att inte skattskyldighet enligt det nu lämnade förslaget ska inträda när en skattskyldig överför elektrisk kraft till stamnätet.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag på elskatteområdet och tillstyrker förslagen i propositionen i motsvarande delar.
Lägre energiskatt på el för större datacenter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om en sänkning av energiskatten på el för större datacenter.
Utskottet delar regeringens bedömning att energibeskattningen av elektrisk kraft som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme och kyla som levereras till industrin och större datacenter bör ses över.
Utskottet avstyrker motionsförslaget om en analys av effekten av gränsvärdet och ett förslag som säkerställer att även mindre datacenter ges konkurrenskraftiga villkor.
Jämför avvikande meningarna 1 (M) och 3 (C).
Propositionen
Datacenterbranschen är en bransch i stark tillväxt, både i Sverige och internationellt. Den alltmer utbredda digitaliseringen av samhället medför att behoven av datahanteringskapacitet ökar. Investeringsbehoven i branschen är stora och Sverige har goda förutsättningar för att attrahera dessa investeringar. Sverige har flera fördelar att erbjuda investerare i datacenter, t.ex. ett svalt klimat, en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur, en tillförlitlig elförsörjning med relativt låga elpriser och ett stabilt politiskt klimat. Energiskatten på elektrisk kraft för tjänsteföretag är däremot jämförelsevis hög.
Enligt utredningen kan en reglering som innebär en gräns om minst 0,5 megawatt installerad kapacitet förväntas träffa sådana affärsdrivande verksamheter där datacenterverksamheten är den huvudsakliga verksamheten. Utredningen gör även bedömningen att det främst är större datacenterföretag som ska anses som skyddsvärda och utsatta för internationell konkurrens. Regeringen föreslår (punkt 23) därför att den lägre skattenivån ska gälla för anläggningar (datacenter) där en näringsidkare huvudsakligen bedriver informationstjänstverksamhet, informationsbehandling eller uthyrning av serverutrymme och därtill hörande tjänster, utövar sådan verksamhet och där datacentrets sammanlagda installerade effekt för annan utrustning än kyl- och fläktanläggningar uppgår till minst 0,5 megawatt.
Regeringens bedömning är att datacenterbranschen är såväl elintensiv som utsatt för internationell konkurrens. Det innebär att branschen ska anses som skyddsvärd. I andra länder omfattas motsvarande verksamheter redan av lägre skattenivåer, alternativt pågår ett arbete i sådan riktning. En sänkning av skattenivån är därför även motiverad utifrån hur elanvändningen i datacenter beskattas i andra länder.
Vid en samlad bedömning anser regeringen att det finns övervägande skäl som motiverar en lägre skattenivå för datacenterbranschen. Elektrisk kraft som förbrukas av företag inom datacenterbranschen föreslås därför beskattas med 0,5 öre per kilowattimme, dvs. vid den skattenivå som bl.a. gäller för elektrisk kraft som förbrukas i industrins tillverkningsprocess.
Motionerna
I partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkande 5 i denna del föreslås att skatten på el för datacenter sänks till samma nivå som för industrins tillverkningsprocess. Moderaterna satsar 250 miljoner kronor per år.
I partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkande 3 i denna del anförs att regeringen bör återkomma med en analys av effekten av gränsvärdet om 0,5 megawattimmar och ett förslag som säkerställer att även mindre datacenter ges konkurrenskraftiga villkor.
Utskottets ställningstagande
Regeringen gör bedömningen att datacenterbranschen är både elintensiv och konkurrensutsatt och därför ska anses som en skyddsvärd bransch som motiverar en lägre skattenivå. En reglering som innebär en gräns om minst 0,5 megawatt installerad kapacitet förväntas enligt regeringen träffa sådana affärsdrivande verksamheter där datacenterverksamheten är den huvudsakliga verksamheten.
Utskottet ser inte något skäl att göra någon annan bedömning än regeringen och tillstyrker förslaget. Utskottet delar vidare regeringens bedömning att energibeskattningen av elektrisk kraft som förbrukas av värmeföretag för produktion av värme och kyla som levereras till industrin och större datacenter bör ses över. Utskottet avstyrker motionsförslaget.
Kommande skatteförändringar på energiområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att skatten på termisk effekt fr.o.m. den 1 juli 2017 bör sänkas till 1 500 kronor per megawatt och månad och fr.o.m. den 1 januari 2018 slopas helt.
Utskottet delar vidare regeringens bedömning att skatten på termisk effekt ska fasas ut och att fastighetsskattesatsen på vattenkraftverk sänks i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet avstyrker förslaget om att sänka effektskatten.
Jämför avvikande meningen 1 (M), 2 (SD) och 4 (L).
Propositionen
Enligt ramöverenskommelsen på energiområdet ska skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017, och fastighetsskattesatsen på vattenkraftverk ska stegvis sänkas till 0,5 procent av taxeringsvärdet under en fyraårsperiod med start samma år. Dessa åtgärder ska finansieras genom att höja energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag. Från beredningssynpunkt är det önskvärt att såväl remissinstanser som riksdag får möjlighet att ta ställning till de nämnda ändringarna på energiskatteområdet i ett enda sammanhang. Regeringen gör bedömningen att en rimlig tidpunkt för att höja normalskattenivån för energiskatten på elektrisk kraft, med hänsyn till beredningskravet i regeringsformen, är vid halvårsskiftet 2017. Finansdepartementet kommer att remittera ett förslag med de angivna ändringarna. Regeringen avser att under 2017 återkomma till riksdagen med ett förslag.
De offentligfinansiella kostnader som en utfasning av skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer ger upphov till finansieras i enlighet med överenskommelsen genom att energiskatten på elektrisk kraft för hushåll och tjänsteföretag höjs. Sammantaget bedöms därför det kommande förslaget, i princip, vara offentligfinansiellt neutralt.
Motionerna
Moderaterna anför i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 5 i denna del att den överenskommelse som slöts 2016 innebär bra långsiktiga villkor för Sveriges energiförsörjning och säkrar förutsättningarna för att kärnkraften ska kunna fortsätta att vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under en lång tid framöver. Moderaterna satsar 1,2 miljarder kronor 2017, 2,4 miljarder kronor 2018, 2,9 miljarder kronor 2019 och 3,3 miljarder kronor 2020 på sänkt skatt på kärnkraft och sänkt fastighetsskatt på vattenkraft.
I motion 2016/17:737 av Erik Ottosson (M) yrkande 3 föreslås att regeringen snarast föreslår en sänkning av effektskatten på kärnkraft.
Sverigedemokraterna anför i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 3 i denna del att förslaget om att skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017 är ett viktigt steg i den svenska energipolitiken.
I kommittémotion 2016/17:1772 av Mattias Bäckström Johansson m.fl. (SD) yrkande 11 anförs att förslaget om att skatten på termisk effekt avvecklas stegvis under en tvåårsperiod med start 2017 är en inriktning som Sverigedemokraterna stridit för länge och ett viktigt steg i den svenska energipolitiken. Det är därför angeläget att förslaget att avskaffa effektskatten fullföljs.
Liberalerna anför i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 3 i denna del och i partimotion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. yrkande 5 att Liberalerna var det första partiet att driva frågan om en avskaffad effektskatt på kärnkraft och att förslaget om att effektskatten ska fasas ut därför välkomnas.
Utskottets ställningstagande
För att ramöverenskommelsen som träffats på energiområdet ska kunna genomföras är det nödvändigt att skatten på termisk effekt fr.o.m. den 1 juli 2017 sänks och fr.o.m. den 1 januari 2018 helt avskaffas. Vidare innebär överenskommelsen att fastighetsskattesatsen på vattenkraftverk stegvis sänks till 0,5 procent under en fyraårsperiod med start 2017.
Utskottet tillstyrker därför att skatten på termisk effekt fasas ut och att fastighetsskattesatsen på vattenkraftverk sänks i enlighet med regeringens förslag. Med hänsyn till det anförda ser utskottet inte någon anledning att rikta tillkännagivanden till regeringen i enlighet med motionärernas önskningar.
Utskottet avstyrker därmed motionsförslagen.
Omräkning av koldioxid- och energiskattesatserna på bränslen efter prisutveckling respektive reala inkomstökningar
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att sänka drivmedelsskatterna och om att avskaffa indexomräkningen av drivmedelsskatterna.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD) och 4 (L).
Propositionen
Sedan 1994 har en årlig indexomräkning skett av koldioxid- och energi-skattesatserna i syfte att realvärdesäkra dem. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av bestämmelser i lagen om skatt på energi, i förordning lägga fast det kommande kalenderårets koldioxid- och energiskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. För bensin och dieselbränsle görs för 2017 och framåt även en årlig omräkning av skattesatserna som beaktar utvecklingen av bruttonationalprodukten.
Beräkningen av 2017 års skattesatser sker utifrån den faktiska förändringen i konsumentprisindex (KPI) under perioden juni 2015 till juni 2016. Index har under perioden ökat med 1,02 procent. För bensin och dieselbränsle görs även en omräkning med ett schabloniserat tillägg av två procentenheter till KPI-omräkningen för att beakta utvecklingen av bruttonationalprodukten, dvs. en sammanlagd omräkning med 3,02 procent. Den tillkommande omräkningen sker av såväl energiskatten som koldioxidskatten, men uttrycks som en höjning av energiskatten. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på bränslet i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt av dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. För 2017 medför omräkningen att skatten på bensin, miljöklass 1 höjs med 19 öre per liter (23,75 öre inklusive mervärdesskatt). Skatten på dieselbränsle, miljöklass 1 höjs med 16,8 öre per liter (21 öre inklusive mervärdesskatt).
Motionerna
Moderaterna föreslår i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 5 i denna del att regeringens överindexering av drivmedelsskatter ska avskaffas. Regeringen har utöver vanlig indexering infört en årlig omräkning av bensin- och dieselskattesatserna. Moderaterna satsar 800 miljoner kronor 2017, 1,6 miljarder kronor 2018, 2,4 miljarder kronor 2019 och 3,3 miljar-der kronor 2020 för att avskaffa överindexeringen.
I motion 2016/17:1903 av Margareta B Kjellin (M) föreslås att bensin- och dieselskatten sänks. Skattehöjningen på bensin och diesel är ett hårt slag mot landsbygden. Även åkerinäringen, skogsindustrin och jordbruksnäringen drabbas av högre kostnader för bränsle.
I motion 2016/17:2121 av Betty Malmberg (M) yrkandena 1, 2 och 3 anförs att skattehöjningen på bensin och diesel blir ett hårt slag mot företagande och boende på landsbygd. Den indexuppräkning som kommer att börja gälla fr.o.m. 2017 innebär en automatisk höjning av skatten på drivmedel utan att beslut behöver fattas av riksdagen. Världens högsta skatter på bensin och diesel kommer vidare att innebära att Sveriges konkurrenskraft försämras.
I motion 2016/17:2141 av Sten Bergheden (M) föreslås att indexuppräkningen på bensin- och dieselskatten avskaffas. Landsbygden, åkerinäringen, lantbruket, företagen och jobben är redan hårt konkurrensutsatta, och införandet av den höga indexuppräkningen på bensin och diesel är oacceptabelt.
Sverigedemokraterna motsätter sig i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 5 i denna del att bränsleskatterna på bensin och diesel höjs. Den föreslagna höjningen på 2 procent per år innebär en exponentiell ökning av skatten och att Sverige inom bara några år kommer att ha Europas absolut högsta bränslepriser.
Liberalerna ställer sig i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund yrkande 3 i denna del bakom den genomförda bensinskattehöjningen och anser att det är rimligt att indexera bränsleskatten.
Utskottets ställningstagande
För att öka den styrande effekten av energi- och koldioxidskatterna och för att stimulera till omställning till minskade växthusgasutsläpp från vägtrafiken och överflyttning till andra transportslag föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2016 att energiskatten på bensin och diesel skulle höjas. Regeringen föreslog vidare att den årliga omräkningen av skattesatserna på energiområdet med hänsyn till KPI-utvecklingen borde behållas samt att konstruktionen skulle ändras genom att årligen beakta även BNP-utvecklingen. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen.
Utskottet finner nu inte något skäl att tillstyrka förslag om förändringar på området, varför motionerna avstyrks i motsvarande delar.
Kemikalieskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att införa en punktskatt på kemikalier i viss elektronik.
Utskottet tillstyrker vidare bl.a. regeringens förslag till utformning av en skatt på kemikalier, om möjligheten till skatteavdrag, om omfattningen av kretsen av skattskyldiga, om uppskjuten beskattning för godkända lagerhållare, om skattskyldig-hetens inträde, om undantag från skattskyldighetens inträde i vissa fall och om tillämpligheten av skatteförfarandelagen och förfarande-bestämmelserna i tullagen.
Utskottet delar regeringens bedömning att skatten och dess utformning bör ses över och uppdateras med jämna mellanrum och regeringens bedömning om ersättningsfrågor.
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att inte införa en kemikalieskatt och att ge kemikalieskatten en annan utformning.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Bakgrund
Kemikalieskatteutredningen redovisade sitt uppdrag den 30 mars 2015 i betänkandet Kemikalieskatt – Skatt på vissa konsumentvaror som innehåller kemikalier (SOU 2015:30).
Kemikalieskatteutredningen hade i uppdrag att analysera behovet av nya ekonomiska styrmedel på kemikalieområdet och, om behov av sådana styrmedel bedömdes finnas, föreslå vilken typ av ekonomiskt styrmedel som har bäst förutsättningar att vara verkningsfullt och kostnadseffektivt. Huvudmotivet för dessa ekonomiska styrmedel skulle enligt utredningens kommittédirektiv vara att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper.
Utredningen valde att ta fram förslag som minskar förekomsten av farliga ämnen i människors hemmiljö. Detta motiverades i betänkandet med att studier har visat att vanliga källor till farliga ämnen i människors hemmiljö är flamskyddsmedel i elektronik samt ftalater i golv och andra byggvaror som innehåller polymerer av vinylklorid, PVC.
Utredningen har tagit fram förslag på två punktskatter. Det ena förslaget är en skatt på viss elektronik och det andra förslaget är en skatt på golv-beläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Den föreslagna skatten på viss elektronik har enligt utredningen utformats på så sätt att sådana varor som används ofta i hemmiljö och därmed orsakar risk för att vissa farliga ämnen tillförs människors hemmiljö ska beskattas. De varor som omfattas av skatteplikt definieras med hjälp av tulltaxans indelning i KN-nummer. Bland annat omfattas spisar, mikrovågsugnar, kylskåp, frysskåp, diskmaskiner, tvättmaskiner, torktumlare, datorer, bärbara datorer, läsplattor, dammsugare, mobiltelefoner, vanliga telefoner, trådlösa telefoner, routrar, trådlösa nätverk, cd-spelare, dvd-spelare, radioapparater, tv-apparater, tv-dioder, dataskärmar samt spelkonsoler.
Skatten ska enligt förslaget uppgå till 8 kronor per kilo vara för vitvaror och 120 kronor per kilo vara för övrig elektronik. Det maximala skattebeloppet ska dock uppgå till 320 kronor per vara. Skattskyldig ska den vara som yrkesmässigt tillverkar, för in, tar emot eller importerar de aktuella varorna. Försäljning från utländska säljare till svenska konsumenter ska inte beskattas. Utredningen föreslår vidare att det ska finnas möjlighet till avdrag för skatt med 50 procent för den elektronik som inte innehåller additiva föreningar av brom, klor eller fosfor. För elektronik som inte innehåller nämnda additiva föreningar och inte heller reaktivt tillsatta brom- eller klorföreningar föreslås i stället att avdrag medges med 75 procent. Eftersom all elektronik enligt utredningen innehåller mer eller mindre farliga kemikalier föreslås att det inte ska vara möjligt att göra avdrag för hela skatten.
De förväntade intäkterna av skatten på viss elektronik bedöms uppgå till 2,4 miljarder kronor årligen. Myndigheternas löpande administrativa kostnader förväntas uppgå till 14 miljoner kronor årligen medan företagens administrativa kostnader förväntas uppgå till 27 miljoner kronor årligen.
Propositionen
En av regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö, med särskilt fokus på barn och unga. Kemiska ämnen i varor är i dag betydligt sämre reglerade än ämnena i sig eller deras användning i kemiska produkter. Allmänna övergripande regelverk som produktsäkerhetslagen går i första hand att tillämpa på akuta hälsorisker, men inte på effekter som orsakas av exponering för ett stort antal varor under en längre tidsperiod. Dagens förbud och begränsningar kommer inte åt många av de risker som är förenade med farliga kemikalier i konsumentvaror. Regeringen anser därför att det finns ett kvarvarande behov av ytterligare styrning. Särskilt saknas styrmedel som kan styra bort hela grupper av farliga ämnen med liknande kemisk struktur från marknaden utan att varje enskilt ämne behöver utredas i detalj.
En grupp ämnen med farliga egenskaper som ofta finns i människors hem är flamskyddsmedel, vilka återfinns i bl.a. damm. Dessa flamskyddsmedel kommer ofta från elektronik som är vanligt förekommande i hemmen, såsom tv-apparater, datorer och telefoner. I syfte att minska tillförseln av sådana ämnen till människors hemmiljö har utredningen föreslagit att en skatt på skadliga ämnen i hemelektronik ska införas. Skatten ska enligt utredningen utformas på så sätt att samtliga elektronikvaror inom vissa avgränsade grupper blir skattepliktiga och att den skattskyldige ges möjlighet till skatteavdrag om han eller hon kan visa att vissa ämnen inte förekommer i varan. Huvudregeln är att en vara beläggs med full skatt, och det är enbart om den skattskyldige kan visa att skatten ska vara lägre som en lägre skatt tas ut.
Vilken elektronik som omfattas av skatten måste vara tydligt avgränsat så att den som ska betala skatt har klart för sig om en vara är skattepliktig eller inte. En sådan tydlig avgränsning är enligt utredningen att utgå från tulltaxans indelning i KN-nummer. En fördel med denna indelning är att det redan finns många system som är uppbyggda utifrån KN-nomenklaturen. Det finns även redan ett system för hur olika varugrupper ska avgränsas gentemot varandra, vilket gör att man undviker de gränsdragningsproblem som kan uppkomma om man tar fram en egen lista över vilka varor som ska vara skattepliktiga.
Regeringen bedömer att den föreslagna skatten kommer att kunna uppnå sitt syfte och samtidigt vara rättssäker. Sammantaget anser regeringen att det finns skäl att beskatta skadliga kemikalier i sådan elektronik som förekommer i människors hemmiljö (punkt 17). Den konstruktion som utredningen har föreslagit bedöms lämplig utifrån skattens syfte.
Motionerna
Moderaterna föreslår i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 5 i denna del att den föreslagna kemikalieskatten på sikt ges en annan utformning. Utformningen av skatten fungerar som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. Den ger svenska aktörer en betydande konkurrensnackdel jämfört med internationella konkurrenter, riskerar att ge begränsad miljönytta och leda till att konsumenter gör sina inköp av vitvaror och hemelektronik via utländska återförsäljare.
Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 5 i denna del att kemikalieskatten inte ska införas. Förslaget innebär försämrade förutsättningar för en konkurrenskraftig industriell utveckling i Sverige. Detaljhandeln i Sverige kommer att påverkas negativt eftersom skatten inte kommer att tas ut på privatimporterade varor. Företagen kommer med stor sannolikhet att anpassa sig till det nya läget och förflytta delar av sin verksamhet från Sverige.
Sverigedemokraterna föreslår vidare i kommittémotion 2016/17:3209 av Josef Fransson m.fl. yrkande 1 att kemikalieskatten ska omprövas. Införandet av skatten kommer att innebära en ökad administrativ börda för såväl myndigheter som näringsliv, försämrad konkurrenskraft för svenska industriföretag och skapa starka incitament att lägga om bolagsstrukturer för ökad internethandel där man kringgår skatten.
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att kemikalieskatten ska ges ett bredare underlag och införas skyndsamt.
I partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkande 3 i denna del välkomnar Liberalerna att en kemikalieskatt införs för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper som ofta används i hemmen.
I partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkande 5 i denna del välkomnar Kristdemokraterna regeringens förslag att införa en kemikalieskatt på viss hemelektronik och PVC-material för att minska de negativa hälsoeffekterna av kemikalier.
Utskottets ställningstagande
En av regeringens prioriteringar i miljöpolitiken är att minska förekomsten, spridningen och exponeringen av farliga ämnen gentemot människor och miljö. Den föreslagna skatten på viss elektronik har enligt regeringen utformats på så sätt att sådana varor som används ofta i hemmiljö och därmed orsakar risk för att vissa farliga ämnen tillförs människors hemmiljö ska vara föremål för beskattning. Skatten är utformad på så sätt att samtliga elektronikvaror inom vissa avgränsade grupper blir skattepliktiga och skatteavdrag medges om den skattskyldige kan visa att vissa ämnen inte förekommer i varan.
Utskottet delar regeringens bedömning att dagens förbud och begränsningar inte är tillräckliga för att hantera många av de risker som är förenade med farliga kemikalier i konsumentvaror och att det därför finns ett kvarvarande behov av ytterligare styrning. Utskottet har inget att invända mot utformningen av skatten och tillstyrker förslaget i dess helhet. Motionsförslagen avstyrks.
Skatt på golvbeläggningsmaterial, väggbeklädnad och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen delar regeringens bedömning att det inte finns skäl att gå vidare med en punktskatt på golvbeläggningsmaterial samt vägg- och takbeklädnad av polymerer av vinylklorid.
Propositionen
Enligt förslaget utformas skatten på så sätt att sådana varor som är tillverkade av PVC och som utgör en stor del av ytskiktet i en bostad ska vara föremål för beskattning. Sådana varor utgör enligt utredningen en stor risk för exponering av farliga ämnen till människors hemmiljö.
I december 2015 lämnade Kemikalieinspektionen rapporten Hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter – förslag till nationella regler (Rapport 8/15) till regeringen. Rapporten har remissbehandlats och bereds för närvarande inom Miljödepartementet. I rapporten föreslås bl.a. att Sverige ska införa nationella regler för gränsvärden för emission av hälsoskadliga kemiska ämnen från byggprodukter som används för att konstruera golv-, vägg- och innertakssektioner.
Med beaktande av Kemikalieinspektionens rapport bedömer regeringen att det i nuläget inte är lämpligt att införa en skatt på de aktuella produkterna och avser därför inte att gå vidare med Kemikalieskatteutredningens förslag. Regeringen avser att invänta beredningen av Kemikalieinspektionens rapport för att få en helhetsbild av vilka åtgärder som krävs när det gäller hälsofarliga kemikalier i byggprodukter. Om det efter beredningen av rapporten framkommer att det finns ett behov av en skatt på området återkommer regeringen i frågan.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att det inte finns skäl att föregripa Kemikalieinspektionens bedömning av vilka styrmedel som kan vara lämpliga i detta avseende och att en skatt på de aktuella produkterna i nuläget därför inte bör införas.
Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon
Utskottets förslag i korthet
Riksdagen avstyrker motionsförslagen om att införa en omvänd miljöbilsbonus i form av en förhöjd fordonsskatt och om att införa ett bonus–malus-system som tar hänsyn till utsläpp av avgaser och partiklar.
Jämför avvikande meningarna 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Bonus–malus-utredningen överlämnade den 29 april 2016 sitt betänkande Ett bonus–malus-system för nya lätta fordon (SOU 2016:33). I betänkandet föreslås att systemet ska träda i kraft den 1 januari 2018. Utredningens betänkande bereds nu vidare inom Regeringskansliet. Regeringen avser att införa ett bonus–malus-system som innebär en väsentlig ambitionshöjning när det gäller den miljöstyrande effekten jämfört med dagens system, senast den 1 juli 2018. För att ge fortsatt stöd för bilar med låga utsläpp föreslår regeringen en förlängning av den s.k. supermiljöbilspremien och av den tidsbegränsade nedsättningen av förmånsvärdet för vissa miljöanpassade bilar.
Motionerna
Liberalerna föreslår i partimotionerna 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 5 i denna del respektive i partimotion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. yrkande 14 en omvänd miljöbilsbonus där bilar som enligt gällande regelverk inte skulle vara berättigade till en miljöbilspremie får en förhöjd fordonsskatt med 2 000 kronor per år under de fem första åren.
Kristdemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 5 i denna del att ett enkelt och välfungerande bonus–malus-system som tar hänsyn till utsläpp av avgaser och partiklar snarast införs. Förslaget innebär en budgetförstärkning för åren 2017–2018 för att sedan övergå till en kostnad för staten.
Utskottets ställningstagande
Bonus–malus-utredningens betänkande bereds för närvarande inom Regeringskansliet. Utskottet finner inte något skäl att föregå beredningen och avstyrker motionsförslagen.
Undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att de särskilda bestämmelserna om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg bör träda i kraft så snart som möjligt.
Propositionen
Det undantag som regeringen har föreslagit i propositionen Särskilda bestämmelser om undantag från trängselskatt i Backaområdet i Göteborg (prop. 2015/16:191) förutsätter ändringar av de tekniska systemen, bl.a. systemändringar i Transportstyrelsens centrala datasystem och upphandling av och montering av ny utrustning. Det är ännu inte möjligt att säga säkert när detta kan vara klart. Regeringens förhoppning är dock att ändringarna ska kunna träda i kraft i slutet av 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringen bedömning att de särskilda bestämmelserna om undantag från trängselskatt för Backaområdet i Göteborg bör träda i kraft så snart som möjligt.
Sänkt reklamskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att sänka reklamskatten och höja gränsen för återbetalning av skatt och redovisningsskyldighet.
Riksdagen avstyrker motionsförslaget om att avskaffa reklamskatten.
Jämför avvikande meningen 1 (M).
Propositionen
I maj 2015 lämnade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen. Regeringen förklarade i budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, s. 319 f.) att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen ska tas genom att skatten ska sänkas med motsvarande 20 miljoner kronor fr.o.m. den 1 januari 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. den 1 januari 2019.
Skattesänkningen för 2017 bör lämpligen fördelas på så sätt att 10 miljoner kronor av inkomstbortfallet för staten avser annonser i periodiska publikationer och 10 miljoner kronor avser övriga annonser och reklam (punkt 18). En sådan fördelning bedöms inte utgöra statligt stöd. Vidare anses en sådan fördelning mer lämplig än en hantering där hela nedsättningen endast kommer en bransch till godo. För annonser i periodiska publikationer bedöms en sänkning av skattesatsen från 3 procent till 2,5 procent kombinerat med en höjning av gränsen för återbetalning av skatt från 50 miljoner kronor till 75 miljoner kronor vara den lämpligaste utformningen av skattesänkningen. Genom denna förändring bedöms färre skattskyldiga för annonser i självständiga periodiska publikationer behöva betala reklamskatt. De skattskyldiga som fortfarande behöver betala sådan reklamskatt får både sänkt skattesats och ett höjt grundavdrag genom den höjda gränsen för återbetalning (grundavdraget på 1,5 miljoner kronor ökar till 1,875 miljoner kronor genom höjningen av gränsen för återbetalning). För övriga annonser och reklam bör skattesänkningen lämpligen utformas på så sätt att en sänkning av skattesatsen från 8 procent till 7,65 procent kombineras med en höjning av redovisningsgränsen från 20 000 kronor till 60 000 kronor.
Motionen
I motion 2016/17:2749 av Erik Bengtzboe (M) föreslås att reklamskatten ska avskaffas. En ordning där staten dikterar olika villkor och skattesatser för olika medier rimmar illa med en demokratisk syn på yttrandefrihet.
Utskottets ställningstagande
Vad gäller möjligheten att stegvis påbörja processen med att avveckla reklamskatten för dagspressen tillkännagav riksdagen i maj 2015 att finansieringen av avvecklingen bör genomföras på det sätt som regeringen anser är möjligt och lämpligt. Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 förklarat att ytterligare steg i avskaffandet av reklamskatten för bl.a. dagspressen ska tas genom att skatten ska sänkas med 20 miljoner kronor fr.o.m. den 1 januari 2017 och med ytterligare 20 miljoner kronor fr.o.m. den 1 januari 2019.
Utskottet finner inte skäl att göra någon annan bedömning än regeringen vad gäller utformningen av det stegvisa avskaffandet av reklamskatten och tillstyrker propositionen i motsvarande delar.
Utskottet anser därför att det inte behövs något särskilt tillkännagivande från riksdagen om att avskaffa reklamskatten och avstyrker motionen.
Sänkt reklamskatt 2019
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att reklamskatten bör sänkas ytterligare fr.o.m. 2019.
Propositionen
I promemorian Sänkt reklamskatt gjordes bedömningen att skattesänkningen på 20 miljoner kronor för 2019 lämpligen bör fördelas på motsvarande sätt som skattesänkningen för 2017, dvs. att 10 miljoner kronor av inkomstbortfallet för staten avser annonser i periodiska publikationer och 10 miljoner kronor avser övriga annonser och reklam. Regeringen avser att föreslå att skattesänkningen för 2019 hanteras genom sänkningar av respektive skattesats i enlighet med promemorians förslag. Skattesatsen för annonser i periodiska publikationer bör 2019 därmed sänkas från föreslagna 2,5 procent till 1 procent och skattesatsen för övriga annonser och reklam sänkas från 7,65 procent till 6,9 procent. Regeringen avser att under hösten 2018 återkomma till riksdagen med ett förslag. En sådan ändring bör träda i kraft den 1 januari 2019.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot regeringens bedömning att reklamskatten bör sänkas ytterligare fr.o.m. den 1 januari 2019.
Alkoholskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att höja alkoholskatten.
Propositionen
Fram till 1998 indexerades punktskatten på alkohol årligen med förändringen i konsumentprisindex, KPI. Punktskatten på alkohol har därefter höjts vid tre tillfällen: 2008 höjdes skatten på öl med 13 procent medan alkoholskatten på vin sänktes med 2 procent, 2014 höjdes punktskatten på öl och vin med 7 procent och på sprit med 1 procent och 2015 höjdes punktskatten på öl och vin med 9 procent och på sprit med 1 procent.
Inom Finansdepartementet har under våren 2016 promemorian Höjning av alkoholskatten tagits fram.
Den svenska alkoholpolitikens mål är att främja folkhälsan genom att minska de medicinska och sociala skadorna av alkohol (prop. 2010/11:47, bet. 2010/11:SoU, rskr. 2010/11:203). Den svenska alkoholpolitiken bygger på kunskapen om att minskad total konsumtion leder till minskade alkoholskador i befolkningen. Detta samband benämns totalkonsumtionsmodellen. Sambandet mellan pris på alkohol och konsumtion av alkohol medför att efterfrågan på alkoholprodukter tenderar att minska när priset på alkohol ökar. Alkoholskatten utgör därför ett viktigt alkoholpolitiskt instrument. Höjd skatt på alkohol bidrar till att uppnå alkoholpolitikens mål och därmed också till att främja en god hälsoutveckling hos befolkningen. Vid förändringar i skatten på alkohol måste hänsyn tas till eventuella effekter på konsumtion av den s.k. oregistrerade alkoholen (resandeinförsel, smuggling, internethandel respektive hemtillverkning).
Sammantaget anser regeringen att de alkoholskattehöjningar som föreslås av folkhälsoskäl är väl avvägda vad gäller risken för en ökning av den oregistrerade konsumtionen samt en eventuell negativ påverkan på sysselsättningen i restaurangbranschen. Regeringen föreslår därför (punkterna 20, 22 och 25) att punktskatten på öl, vin, andra jästa drycker än vin eller öl samt mellanklassprodukter ska höjas med 4 procent och att punktskatten på sprit ska höjas med 1 procent.
Förslaget om höjd skatt på öl med 4 procent beräknas öka skatteintäkterna med 0,16 miljarder kronor 2017. En höjning av skatten på vin och andra jästa drycker än vin och öl med 4 procent beräknas medföra ökade skatteintäkter med 0,20 miljarder kronor 2017. En höjning av skatten på mellanklassprodukter med 4 procent beräknas öka skatteintäkterna med 8 miljoner kronor 2017. En höjning av skatten på sprit med 1 procent beräknas medföra 18 miljoner kronor i ökade skatteintäkter 2017. Totalt beräknas de föreslagna punktskattehöjningarna medföra ökade skatteintäkter med 0,39 miljarder kronor 2017. I enlighet med Finansdepartementets Beräkningskonventioner 2016 antas full övervältring på konsumentpriserna varpå effekten på KPI medför att intäkterna beräknas bli något lägre 2018 och uppgå till 0,35 miljarder kronor. Varaktig effekt beräknas till 0,35 miljarder kronor.
Motionen
Kristdemokraterna accepterar i partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 5 i denna del regeringens inkomstförändringar vad gäller höjd alkoholskatt.
Utskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens bedömning att de höjningar av skatten på alkohol som föreslås av folkhälsoskäl är väl avvägda vad gäller risken för en ökning av den oregistrerade konsumtionen samt en eventuell negativ påverkan på sysselsättningen i restaurangbranschen.
Utskottet tillstyrker därmed propositionen i motsvarande del.
Omräkning av tobaksskatt efter prisutveckling (indexering)
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om att höja skatten på tobak.
Jämför avvikande meningen 5 (KD).
Propositionen
Enligt bestämmelserna i lagen (1994:1563) om tobaksskatt, förkortad LTS, ska det sedan den 1 januari 2011 ske en årlig indexomräkning av tobaksskattesatserna. Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Senast i november varje år ska regeringen, med stöd av en bestämmelse i LTS, i en förordning lägga fast det kommande kalenderårets tobaksskattesatser med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen. Skattesatserna bestäms genom att de skattebelopp som anges i LTS multipliceras med det jämförelsetal, uttryckt i procent, som anger förhållandet mellan konsumentprisindex i juni månad året närmast före det år beräkningen avser och prisläget i juni 2014. När det gäller cigaretter ska omräkningen endast avse styckeskatten.
Konsumentprisindex har mellan juni 2014 och juni 2016 ökat med 0,58 procent. En mervärdesskatteeffekt tillkommer om priset på tobak i motsvarande mån förändras och om köparen är en privatperson. För företag som har rätt att dra av denna ingående mervärdesskatt tillkommer inte någon sådan effekt. Tobaksskattesatserna för 2017 kommer att framgå av en förordning som regeringen utfärdar senast i november 2016.
Motionen
Kristdemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 5 i denna del att tobaksskatten höjs med 4 procent.
Utskottets ställningstagande
Beskattningen av tobak innebär en avvägning mellan behovet av att minimera tobakens skadeverkningar och risken för att höga skattesatser leder till ökad smuggling, illegal handel och annan brottslighet. Tobaksskatten höjdes senast den 1 januari 2015. Från och med 2012 omräknas också skattesatserna för tobak med konsumentprisindex, KPI, i syfte att realvärdesäkra skattesatserna. Utskottet anser att beskattningen av tobak är väl avvägd och att det därför inte finns anledning att höja tobaksskatten.
Utskottet avstyrker motionen.
Definition av beskattningsår för vissa punktskatter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker bl.a. regeringens förslag om en definition av beskattningsår för vissa punktskatter, om tidpunkt för ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt och om en hänvisning till definition av beskattningsår i skatteförfarandelagen.
Propositionen
För att undvika oklarheter kring hur beskattningsår ska definieras vid omprövning eller överklagande av punktskatt enligt beslut om återbetalning av eller kompensation för punktskatt föreslår regeringen (punkterna 21, 22, 23 och 31) att ett tillägg görs till definitionen av beskattningsår i skatteförfarandelagen. Ett sådant tillägg bör avse såväl återbetalning enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776 ) om skatt på energi som återbetalning enligt lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam.
Vad gäller tidpunkten för ansökan om återbetalning av eller kompensation för punktskatt gör regeringen, med hänvisning till samma skäl som anges i proposition 2006/07:13 Anpassningar av energibeskattningen till energiskattedirektivet, m.m., bedömningen att tidsfristen för en ansökan om återbetalning eller nedsättning bör lämnas oförändrad.
Regeringen föreslår vidare att en hänvisning till definitionen av beskattningsår för punktskatt ska införas i respektive punktskattelag. Förslaget innebär att det tydligt går att utläsa inom vilken tid ett beslut om beskattning vid oegentlighet kan omprövas eller överklagas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inget att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i motsvarande delar.
Fordonsskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att inte införa en avståndsbaserad vägslitageavgift och om att höja fordonsskatten.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).
Motionerna
Moderaterna säger i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 5 i denna del nej till en avståndsbaserad vägslitageavgift.
Sverigedemokraterna motsätter sig i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 5 i denna del att en kilometerskatt införs.
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att fordonsskatten förstärks genom att koldioxidbeloppet höjs till 24 kronor samt att gränsen för koldioxidbeloppet sänks till 102. Vidare föreslås att grundbeloppet sänks till 320 kronor Förslaget innebär en offentligfinansiell förstärkning om 1,7 miljarder kronor 2017.
Liberalerna motsätter sig i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 3 i denna del att kilometerskatten införs. Införandet av en s.k. kilometerskatt kommer att innebära avsevärt dyrare transporter och därmed sämre konkurrensvillkor. Det påverkar industrin, företagandet och jobben negativt och hämmar den regionala tillväxten.
Utskottets ställningstagande
Regeringen tillsatte i april 2015 en utredning för att analysera hur en avståndsbaserad vägslitageskatt för tunga fordon kan utformas (dir. 2015:47). Regeringen anförde bl.a. att en avståndsbaserad skatt för tung trafik skulle kunna öka möjligheterna till kontroll av tunga vägtransporter och möjligheterna till styrning mot miljövänligare fordon samt bidra till att långväga godstransporter flyttas från lastbilar till tåg och sjöfart. Regeringen anförde vidare att det därför finns skäl att i högre grad internalisera den tunga trafikens kostnader för samhällsekonomin genom att införa en avståndsbaserad skatt för tunga fordon som omfattar utländska och svenska lastbilsåkare som trafikerar de svenska vägarna. Regeringen har i årets budgetproposition aviserat att ambitionen är att en vägslitageskatt ska införas.
Utskottet anser inte att det med anledning av motionerna finns skäl att föregripa regeringens beredning av en avståndsbaserad vägslitageskatt. Utskottet är heller inte berett att föreslå en ändring av bestämmelserna om fordonsskatt. Utskottet avstyrker med det anförda motionerna.
Lantbrukets drivmedelsskatter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om en ökad nedsättning av koldioxidskatt på diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruket, om ytterligare nedsättning respektive om att avskaffa koldioxidskatten på diesel i samma sektorer.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C) och 4 (L).
Motionerna
Moderaterna föreslår i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 5 i denna del en tillfällig nedsättning av koldioxidskatt på diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruket. Nedsättningen föreslås öka med 50 öre per liter. Moderaterna satsar 170 miljoner kronor 2017 och 140 miljoner kronor 2018 på den tillfälliga nedsättningen.
Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 5 i denna del att skatten på drivmedel för jord- och skogsbruksändamål sänks till dansk nivå mot bakgrund av att svenska och danska bönder verkar på en gemensam europeisk marknad.
Motionärerna föreslår vidare i motionen yrkande 5 en omsvängning av svensk biodrivmedelspolitik så att produktion baserad på råvaror från jordbruket inte gynnas. Skillnaden i bränsleskatt och koldioxidskatt mellan jordbruksbaserade biodrivmedel jämfört med fossila bränslen bör elimineras.
I motion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. (SD) yrkande 1 delvis föreslås mot bakgrund av att svenska bönder konkurrerar på samma marknad som danska bönder att skatten på diesel för lant- och skogsbruket sänks till den nivå som råder i Danmark, dvs. 0,60 kronor per liter.
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att återbetalningen av dieselskatten inom jord-, skogs- och vattenbruket höjs med 50 öre mer än regeringens förslag. Förslaget förväntas medföra 200 miljoner kronor i lägre skatteintäkter 2017.
Liberalerna föreslår i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 3 i denna del att nedsättningen av energiskatten på diesel för arbetsmaskiner i jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet avskaffas över en tvåårsperiod för att öka drivkrafterna för jordbruket att ytterligare bidra till klimatomställningen. För 2017 innebär förändringen att statens skatteintäkter ökar med 600 miljoner kronor.
Liberalerna föreslår i partimotion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. yrkande 19 i denna del att dieselsubventionerna till jordbruket successivt avskaffas. Klimatavtalet från Paris underströk vikten av att avskaffa olika former av subventioner och stöd till fossila bränslen.
Utskottets ställningstagande
Med hänsyn till den utsatta konkurrenssituation som det svenska jord- och skogsbruket för närvarande befinner sig i gjorde regeringen bedömningen i budgetpropositionen för 2016 att näringarna borde kompenseras fullt ut för den höjning av energiskatten på dieselbränsle som gjordes 2016. Regeringen föreslog därför att befrielsen från koldioxidskatt för dieselbränsle i arbets-maskiner i jord-, skogs- och vattenbruksverksamheterna skulle ökas. Regeringen föreslog vidare att en ytterligare befrielse från koldioxidskatt under perioden den 1 januari 2016 t.o.m. den 31 december 2018 skulle medges i syfte att kompensera för energiskattehöjningen på dieselbränsle. Riksdagen beslutade i enlighet med förslagen.
Utskottet finner nu inte skäl att tillstyrka förslag om förändringar på området, varför motionsförslagen avstyrks.
Övriga miljöskatter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om att inte införa en nationell flygskatt, om att införa en europeisk flygskatt, om att inte införa skatt på handelsgödsel respektive att införa en läckageskatt utformad med den avskaffade handelsgödselskatten som utgångspunkt, om att införa skatt på avfallsförbränning, plastpåsar och torv samt om att införa en kemikalieskatt på kläder.
Utskottet avstyrker vidare motionsförslagen om att slopa skatten på solel och om att stärka incitamenten för mikroproduktion av förnybar el, om att återställa skattebefrielsen för småskalig elproduktion, om att skatten på etanol (E85) och FAME (fettsyrametylester) ska sänkas, om att nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel i gruvindustriell verksamhet ska avskaffas, om att naturgas i transportsektorn ska beskattas enligt samma princip som för drivmedel, att nedsättningen av energiskatt på el ska gälla för mindre fartyg samt att återbetalningen av kväveoxidavgiften ska fasas ut.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Motionerna
Moderaterna säger i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 5 i denna del nej till ett införande av en nationell flygskatt.
I motion 2016/17:2139 av Betty Malmberg och Finn Bengtsson (båda M) yrkandena 1 och 2 föreslår motionärerna ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att bibehålla befintlig skattenivå på handelsgödsel och om att respektera det beslut som riksdagen fattade den 25 mars 2015 om att inte återinföra en skatt på handelsgödsel.
Sverigedemokraterna säger i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 5 i denna del nej till ett införande av flygskatt.
Sverigedemokraterna motsätter sig i kommittémotion 2016/17:2446 av Anders Forsberg m.fl. yrkande 4 att en skatt på handelsgödsel införs.
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att återbetalningen av kväveoxidavgiften helt fasas ut och att avgiften därmed görs om till en skatt. Förslaget förväntas medföra ökade intäkter om 379 miljoner kronor per år.
Centerpartiet föreslår vidare i samma motion yrkande 3 i denna del att nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel till fordon som används i gruvindustriell verksamhet avskaffas. Förslaget medför en offentligfinansiell intäkt om 238 miljoner kronor per år.
Centerpartiet föreslår också i samma motion yrkande 3 i denna del att en punktskatt på förbränning av avfall införs för att styra mot en ökad återvinning och mer resurseffektivitet. Skatten föreslås bli 110 kronor per ton och beräknas ge skatteintäkter om 641 miljoner kronor per år.
Centerpartiet föreslår vidare i samma motion yrkande 3 i denna del att naturgasen som används i transportsektorn beskattas enligt samma princip som för bensin och diesel, dvs. med koldioxidskatt efter innehåll av fossilt kol och med energiskatt efter energiinnehåll för att stimulera en ökad användning av förnybar metangas, s.k. biogas.
Centerpartiet avvisar i samma motion yrkande 3 i denna del regeringens partiella skattehöjning på biodrivmedel och föreslår att skatten på etanol (E85) och höginblandad FAME (fettsyrametylestrar) återställs. Förslaget bedöms leda till en offentligfinansiell kostnad om 140 miljoner kronor.
Centerpartiet föreslår vidare i samma motion yrkande 3 i denna del att nedsättningen av energiskatten på el ska gälla även för mindre fartyg. Undantaget från energiskatt är inte anpassat för nationell sjöfartsnäring, bilfärjor och pendelbåtar, vilket hämmar omställningen från fossila drivmedel till förnybar el inom sjötrafiken. Reformens offentligfinansiella kostnad bedöms vara försumbar.
Centerpartiet föreslår i samma motion yrkande 3 i denna del att incitamenten för mikroproduktion av förnybar el bör stärkas. Med förenklade regler, minskat krångel och slopad solskatt kan fler människor bidra till produktionen av förnybar energi och ta makten över sin egen energiförsörjning.
Centerpartiet föreslår också i samma motion yrkande 3 i denna del att fler ska få möjlighet att bli mikroproducenter, t.ex. enskilda boende i en bostadsrättsförening. Motionärerna föreslår vidare att återbetalningen hanteras direkt på fakturan, som för ROT- och RUT-avdraget. Incitamenten att producera egen el ökar om återbetalningen sker snabbare än en gång per år.
Centerpartiet föreslår vidare i samma motion yrkande 3 i denna del att skatten på solel avskaffas. Skattebefrielsen för solenergi som produceras för eget bruk bör gälla alla oavsett anläggningens toppeffekt.
Centerpartiet föreslår i samma motion yrkande 3 i denna del att en kemikalieskatt på kläder och skor införs. Skatten föreslås uppgå till 75 kronor per kilo för kläder och skor som innehåller ett farligt beskattningsämne. Skatten föreslås ökas till 100 kronor per kilo om tre beskattningsbara ämnen förekommer eller om innehållet är okänt. Skatten förväntas inbringa 220 miljoner kronor per år.
Centerpartiet föreslår slutligen i samma motion yrkande 3 i denna del att en miljöskatt på plastpåsar om 1 krona och 60 öre införs för att uppnå målet i EU:s direktiv om förpackningar och förpackningsavfall och för att minska användningen av tunna plastpåsar. Skatten förväntas inbringa 800 miljoner kronor 2017.
Liberalerna föreslår i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 3 i denna del att en europeisk flygskatt införs. Flyget är ett internationellt transportmedel och beskattningen ska därför ske på global eller europeisk nivå.
Liberalerna föreslår vidare i samma motion yrkande 3 i denna del att nedsättningen av energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet ska slopas. Olika former av subventioner och stöd till fossila bränslen bör avskaffas. För 2017 innebär förändringen att statens skatteintäkter ökar med 310 miljoner kronor.
Liberalerna föreslår också i samma motion yrkande 3 i denna del att skattefriheten för småskalig elproduktion ska återställas. Förslaget försvagar statens finanser med 190 miljoner kronor för 2017 jämfört med regeringens förslag.
Liberalerna föreslår slutligen i samma motion yrkande 3 i denna del att en läckageskatt för jordbruket bör införas fr.o.m. den 1 januari 2017. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 kan tjäna som utgångspunkt för en ny miljöstyrande skatt. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna 2017 med 200 miljoner kronor.
Liberalerna föreslår i partimotion 2016/17:1070 av Jan Björklund m.fl. yrkande 11 i denna del utifrån principen om att förorenare ska betala att en europeisk flygskatt ska införas.
Liberalerna föreslår i samma motion yrkande 19 i denna del att nedsättningen av energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet ska slopas. Olika former av subventioner och stöd till fossila bränslen bör avskaffas.
Liberalerna föreslår i kommittémotion 2016/17:1726 av Lars Tysklind m.fl. yrkande 11 att en läckageskatt för jordbruket ska införas. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 kan tjäna som utgångspunkt för en ny miljöstyrande skatt.
Kristdemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 5 i denna del att nedsättningen av koldioxidskatten för gruvnäringen avskaffas.
Kristdemokraterna föreslår vidare i samma motion yrkande 5 i denna del att en skatt på avfallsförbränning ska införas som uppgår till 100 kronor per ton. Förslaget stärker statens finanser med 600 miljoner kronor 2017 och 2018 och därefter med 400 miljoner kronor.
Kristdemokraterna föreslår också i samma motion yrkande 5 i denna del att en ny skatt på plastpåsar om 1 krona per påse ska införas. Plastpartiklar i miljön är ett växande hot mot världshaven, Östersjön och våra insjöar. Förslaget innebär ökade skatteintäkter med 1 miljard kronor 2017.
Kristdemokraterna föreslår slutligen i samma motion yrkande 5 i denna del att skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv ska tas bort. Det finns studier som visar att torv ur växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv på upp till några hundra år.
Kristdemokraterna föreslår i kommittémotion 2016/17:2658 av Lars-Axel Nordell m.fl. (KD) yrkande 2 att nedsättningarna av koldioxidskatt för diesel i gruvindustriell verksamhet ska slopas. Motionärerna föreslår vidare att skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv ska tas bort.
Utskottets ställningstagande
När det gäller yrkandena om att en skatt på flyg inte ska införas respektive att en europeisk flygskatt ska införas har regeringen i årets budgetproposition aviserat att ambitionen är att en flygskatt ska införas. Regeringen har vidare tillsatt en utredning som ska analysera hur en skatt på flygresor kan utformas (dir. 2015:106).
Utskottet bör inte föregripa utredningen och avstyrker motionsförslagen.
Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 gjort bedömningen att den skatt på gödselmedel som avskaffats inte bör återinföras. Regeringen uttalade att man inte har för avsikt att återinföra den skatt på gödselmedel som avskaffades 2010 och att man avser att analysera behovet av andra former av beskattning för att minska spridning av tungmetaller och andra miljöfarliga ämnen i naturen.
Mot bakgrund av det ovan anförda ser utskottet inte någon anledning att rikta ett särskilt tillkännagivande till regeringen om att skatten på handelsgödsel inte ska återinföras.
I syfte att säkerställa att energiskatten även efter den generella skattehöjningen på dieselbränsle motsvarar energiskatten på eldningsolja som används av industrin utanför handelssystemet föreslog regeringen i budgetpropositionen för 2016 att den procentuella energiskattebefrielsen för dieselbränsle som används i vissa fordon inom gruvindustriell verksamhet skulle ökas. Riksdagen beslutade i enlighet med förslaget.
Utskottet finner nu inte något skäl att tillstyrka förslag om förändringar på området, varför motionerna avstyrks i motsvarande delar.
Mot bakgrund av att energiskattebefrielsen utgör ett statligt stöd var det nödvändigt att i samband med höjningen av energiskatten på bensin och dieselbränsle 2016 se över den procentuella befrielsen från energiskatten för biodrivmedel. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen för 2016 att skattebefrielsen för såväl låginblandad som höginblandad etanol (E85) borde minskas. Regeringen gjorde vidare bedömningen att befrielsen från energiskatt för höginblandad FAME borde ökas. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.
Utskottet finner inte något skäl att tillstyrka motionsförslaget om att skatten på E85 och FAME ska sänkas och avstyrker det aktuella förslaget.
När det gäller motionsförslaget om att nedsättningen av energiskatt på el ska gälla även för mindre fartyg har finansministern i sitt svar på fråga 2015/16:1547 av Anders Åkesson (C) Energiskatt för mindre fartyg och pendelfartyg i september 2016 anfört följande:
Frågan ställs mot bakgrund av den bestämmelse som medger en skattenedsättning för förbrukning av el ombord på vissa skepp då de ligger i hamn, s.k. landström. Skattenedsättningen träffar endast el som förbrukas i skepp med en bruttodräktighet om minst 400.
Sverige har t.o.m. den 25 juni 2020 rätt att tillämpa nedsatt energiskatt för landström i enlighet med ett beslut från rådet. Då skattenedsättningen infördes motiverades åtgärden med att den ansågs utgöra en effektiv metod för att sänka utsläppen från fartyg i hamn. De största miljövinsterna ansågs kunna uppnås om skattenedsättningen träffade större skepp i yrkesmässig sjöfart. Gränsen om en bruttodräktighet om minst 400 valdes mot denna bakgrund då den absoluta merparten av de fartyg som bedriver internationell trafik och fartyg av större storlek som bedriver nationell trafik skulle komma att omfattas.
Regeringen har ställt upp ambitiösa klimatmål och anser det vara angeläget att öka den miljöstyrande effekten av skatt på energi. Det är också angeläget att de åtgärder som regeringen föreslår är kostnadseffektiva och leder till största möjliga miljönytta. Jag anser att den av den tidigare regeringen valda gränsen för aktuell skattenedsättning är väl avvägd.
Utskottet ser inte något skäl att göra en annan bedömning och avstyrker det aktuella motionsförslaget.
Regeringen har genomfört stora satsningar på solel. Exempelvis är de medel som avsatts för investeringsstödet för solel 2017 åtta gånger högre än de var 2015. Omsättningsgränsen för mervärdesskatt som regeringen föreslår underlättar för mikroproducenter av förnybar el, t.ex. för villaägare med solceller som säljer sitt överskott av egenproducerad el. Regeringen anser att solelen behöver främjas ytterligare och ser därför skyndsamt över förutsättningarna för att skattemässigt gynna solenergi, i synnerhet elektricitet producerad med solceller och den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt.
Utskottet bör inte föregripa regeringens analys och avstyrker de aktuella motionsförslagen.
Riksdagen har nyligen antagit nya regler om en skattereduktion för mikro-produktion av förnybar el som trädde i kraft den 1 januari 2015. Skatte-reduktionen ges till såväl privatpersoner som företag enligt de omständigheter som anges i lagen.
Utskottet ser ingen anledning för riksdagen att ompröva sitt beslut. Motionsförslaget om att återställa skattebefrielsen för småskalig elproduktion avstyrks.
Varugruppen kläder är ett viktigt och angeläget område ur kemikalieanvändningssynpunkt. Utskottet anser dock att förutsättningarna för att föreslå en kemikalieskatt inom denna varugrupp kräver ytterligare utredning.
Det aktuella motionsförslaget avstyrks därför.
När det gäller yrkandet om skatt på plastpåsar har riksdagen tidigare tagit ställning till frågan (se t.ex. 2015/16:FiU1 och 2014/15:SkU18). Utskottet anförde då i huvudsak att det är viktigt att minska de negativa miljökonsekvenserna av plastpåsar, men att det inte är säkert att en särskild beskattning är den mest effektiva åtgärden. Utskottet anförde vidare att krav på åtgärder för att förebygga förpackningsavfall och system för återvinning tillsammans med ett väl fungerande producentansvar kan vara att föredra. Utskottet ser inte skäl att ändra sin inställning och avstyrker därför motionsförslaget om skatt på plastpåsar.
Riksdagen beslutade att slopa avfallsförbränningsskatten fr.o.m. den 1 oktober 2010 (bet. 2009/10:SkU21) eftersom skatten inte haft några mätbara miljöeffekter utan endast blivit en pålaga för hushållen. Riksdagen har därefter vid ett flertal tillfällen avslagit motionsyrkanden om att avfallsförbränningsskatten ska återinföras – bl.a. i samband med behandlingen av budgeten för 2016 (bet. 2015/16:FiU1, yttr. 2015/16:SkU1y).
Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt ställningstagande och avstyrker de aktuella motionsförslagen.
Riksdagen har vid flera tillfällen avslagit förslag om en slopad eller nedsatt skattebefrielse för torv (se t.ex. bet. 2015/16:FiU1 och 2013/14:FiU1). Utskottet anförde då bl.a. att torven är befriad från energi- och koldioxidskatt vid förbränning, men är belastad med svavelskatt och även ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Mot bakgrund av det pågående arbetet när det gäller torvens roll i systemet med utsläppsrätter var utskottet inte berett att förorda någon ytterligare åtgärd.
Utskottet finner nu inte skäl att tillstyrka ytterligare förslag till förändringar av beskattningen av torv och avstyrker de aktuella motionsförslagen i motsvarande delar.
Utskottet finner inte skäl att tillstyrka förslagen om ändrad beskattning av naturgas eller om utfasning av återbetalningen av kväveoxidavgiften. Motionsförslagen avstyrks.
Avdragsrätt för representationsmåltider – utökad avdragsrätt för mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att vid representation får avdraget för mervärdesskatt som avser måltider eller liknande förtäring högst uppgå till den ingående mervärdesskatten på en utgift på 300 kronor per person och tillfälle.
Propositionen
Mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för mervärdesskatt som avser representation är kopplade till de regler som gäller för avdrag för utgifter vid representation enligt inkomstskattelagen. Mot bakgrund av de förändringar som har gjorts under åren har frågan uppkommit om avdraget för ingående skatt har förändrats på ett sätt som inte är förenligt med EU-rätten. EU-rätten tillåter inte att i och för sig tillåtna nationella avdragsbegränsningar utvidgas, dvs. att avdragsrätten inskränks i förhållande till de beloppsgränser som gällde vid Sveriges anslutning till EU, dvs. vid inkomstbeskattningen under 1995 eller 1996. Beloppsgränsen var då 300 kronor. Om inskränkningen beror på lagstiftning eller myndighetspraxis saknar betydelse. Skatteverket har därför ansett att högre beloppsgränser än de 90 kronor som i dag gäller vid inkomstbeskattningen får tillämpas för att avgöra vad som kan anses vara ett skäligt avdrag för mervärdesskatt vid representationsmåltider.
Regeringen anser mot denna bakgrund att beloppsgränsen för avdrag vid representation behöver justeras och regeringen föreslår (punkt 19) att avdraget högst får uppgå till mervärdesskatten på en utgift på 300 kronor per person och tillfälle i de situationer där avdrag för mervärdesskatt medges för måltider och liknande förtäring i samband med representation. På motsvarande sätt som tidigare ska representationsutgifterna ha ett sådant omedelbart samband med verksamheten som avses i inkomstskattelagen. Avdraget får inte heller överstiga vad som kan anses skäligt.
Förslaget medför att mervärdesskattereglerna blir förenliga med EU-rätten och underlättar tillämpningen, vilket talar för att ändringarna bör träda i kraft så snart det bedöms vara möjligt.
De nya reglerna träder i kraft den 1 januari 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i denna del.
Omsättningsgräns för mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att en beskattningsbar person vars omsättning inom landet för det innevarande beskattningsåret inte överstiger 30 000 kronor under vissa förutsättningar får befrias från mervärdesskatt.
Jämför avvikande mening 3 (C).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 19) att en beskattningsbar person vars omsättning inom landet för det innevarande beskattningsåret inte överstiger 30 000 kronor under vissa förutsättningar får befrias från mervärdesskatt. Regeringen anger som skäl för sitt förslag att det i mervärdesskattelagen i dag inte finns någon gräns för befrielse från mervärdesbeskattning. Det är enligt regeringens mening angeläget att företag konkurrerar på lika villkor. Mervärdesskatt ska tas ut oavsett ett företags storlek och inte påverka företag på olika sätt. För företag med en mycket liten omsättning innebär dock administrationen av mervärdesskatten en avsevärd arbetsbörda. Regeringen har i olika sammanhang framhållit att det är angeläget att förenkla för de minsta företagen. Ett sätt att förenkla för dessa företag är att ge dem en möjlighet att bli befriade från att ta ut mervärdesskatt. Regeringen föreslår därför att en möjlighet till skattebefrielse införs för mindre företag.
Ytterligare ett skäl för att införa en skattebefrielse är att underlätta privatpersoners försäljning av överskottsel. Huruvida försäljning av el från solceller och vindkraftverk, s.k. mikroproduktion av förnybar el, är en ekonomisk verksamhet i mervärdesskattehänseende har prövats av EU-domstolen. Domstolens avgörande innebär att försäljning av el från en solcellsanläggning som befinner sig på eller i anslutning till en privatbostad utgör en ekonomisk verksamhet när den el som produceras kontinuerligt levereras in på elnätet mot ersättning.
Skatteverket har i en skrivelse den 5 juni 2014 bedömt att EU-domstolens dom innebär att då det i nuläget inte finns någon beloppsgräns för redovisning och uttag av mervärdesskatt är mikroproducenterna skyldiga att registrera sig, ta ut och redovisa mervärdesskatt oavsett omsättningens storlek, vilket medför en administrativ börda.
Motionerna
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 att incitamenten för mikroproduktion av förnybar el bör stärkas. För en person som säljer överskottsel är den ersättning hen får från elhandelsföretaget och elnätsföretaget momspliktig. Personen i fråga måste därför vara momsregistrerad. Den administrativa bördan måste lättas. Centerpartiet ställer sig positivt till att regeringen nu föreslår att en omsättningsgräns för momspliktighet på 30 000 kronor införs.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har ingen invändning mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.
Sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 25 procent till 12 procent.
Motionsyrkandet om att förslaget avslås avstyrks.
Jämför avvikande meningarna 1 (M) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 19) att mervärdesskatten på reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne sänks från 25 procent till 12 procent.
Det är angeläget att produkter och råvaror används på ett effektivt och hållbart sätt. Att reparera och återanvända varor får allmänt sett anses vara bättre ur miljösynpunkt.
Det är därför också angeläget att få fler att laga eller ändra redan tillverkade varor i stället för att köpa nytt. Vid tillhandahållande av tjänster som innebär att laga eller ändra redan tillverkade varor tas i dag mervärdesskatt ut med en skattesats om 25 procent. Det är enligt mervärdesskattedirektivet möjligt att tillämpa en reducerad skattesats på reparationer av vissa varor. En reducerad skattesats är ett sätt att ge incitament till att i större utsträckning köpa tjänster som innebär att redan tillverkade varor lagas eller ändras. Mervärdesskatten på tillhandahållande av sådana tjänster bör därför sänkas. Utgångspunkt ska tas i mervärdesskattedirektivet. Av direktivet följer att en reducerad skattesats får tillämpas på mindre reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne. Det finns ingen definition i mervärdesskattedirektivet av vad som avses med ”mindre” reparationer. Det finns vidare inte någon begränsning av vilka typer av reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne som omfattas (jämför även SOU 2011:70 s. 56). Med hänsyn till de varor som avses får det förutsättas att de reparationer som kommer i fråga är begränsade. Samtliga reparationer av de uppräknade varorna bör därför omfattas av förslaget, oavsett om det är en mindre eller större reparation. Det finns heller inte någon definition i mervärdesskattedirektivet av vad som omfattas av begreppet reparationer.
Motionerna
I partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 10 säger Moderaterna nej till regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer.
I partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkande 1 välkomnar Kristdemokraterna att regeringen förslår sänkt moms för tjänster som cykelreparationer, skomakeri och skrädderiverksamhet. Genom att sänka kostnaderna för dessa tjänster kan branscherna växa och fler kan få arbete. Att fler får möjlighet att reparera sina cyklar, skor eller kläder är också gynnsamt ur ett hållbarhetsperspektiv.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i denna del. Motionsförslag om avslag avstyrks.
Slopad gruppregistrering för mervärdesskatt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om slopad gruppregistrering för moms.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 4 (L) och 5 (KD).
Motionerna
I partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 och 6 anförs att vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, i dag är undantagna från mervärdesskatt. Beskattningen bör göras mer neutral, och därför föreslås att reglerna i mervärdesskattelagen om gruppregistrering slopas. Detta bedöms stärka de offentliga finanserna med 400 miljoner kronor 2017 och mellan 320 till 360 miljoner kronor per år under resten av budgetperioden.
I partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4 anförs att möjligheten till gruppregistrering för mervärdesskatt har gjort det möjligt för företag i den finansiella sektorn att undkomma kostnaden för ingående mervärdesskatt, vilket ytterligare har ökat deras skattefördel i jämförelse med andra sektorer. Den sammantagna skattefördelen innebär därmed att den finansiella sektorn ökar på bekostnad av andra sektorer och vinsterna i den finansiella sektorn kan antas bli högre. Ett sätt att göra beskattningen mer neutral mellan den finansiella sektorn och övriga sektorer är att ta bort rätten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Det har av Finansdepartementet bedömts att de legala kraven på den finansiella sektorn inte utgör tillräckliga skäl för att den finansiella sektorn ur skattehänseende ska gynnas. Inte heller i övrigt finns tillräckliga skäl för att behålla möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Förändringen beräknas 2017 öka mervärdesskatteinbetalningarna på inkomsttitel 1410 med 400 miljoner kronor.
I partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson (KD) yrkandena 3 och 4 anförs att en sund konkurrens mellan företag och olika branscher är avgörande för ett gott företagsklimat. Skatter som innebär snedvridningar till fördel för en viss sektor eller bransch bör i största möjliga utsträckning undvikas. I dag är vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, undantagna från mervärdesskatt. De har dessutom möjlighet att bilda mervärdesskattegrupper för att undvika kostnader för ingående mervärdesskatt. Gruppregistrering av moms bör därför slopas.
Utskottets ställningstagande
Utskottet avstyrkte föregående år motionsförslag om slopande av gruppregistrering för mervärdesskatt och gör även i år detsamma.
Mervärdesskatt på biobiljetter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslag om mervärdesskatt på biobiljetter.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Motionerna
Moderaterna anför i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkandena 5 och 6 att regeringen har chockhöjt momsen på biobiljetter från 6 till 25 procent. Detta innebär ökade kostnader för alla biobesökare och slår hårt mot många mindre biografer ute på landsbygden. Moderaterna anser att film är en del av kulturpolitiken och bör följaktligen erhålla samma momssats som annan kulturverksamhet, dvs. 6 procent. Moderaterna satsar 240 miljoner kronor per år på sänkt biomoms.
Centerpartiet säger i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkandena 3 och 4 nej till regeringens höjning av momsen på biobesök. Den gör det dyrare för besökare att gå på bio och ökar risken för att biografer på mindre orter slås ut. Det bidrag regeringen anslagit för att motverka dessa konsekvenser bedöms inte vara ändamålsenligt.
Liberalerna avvisar i partimotion 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. yrkande 3 och 4 den höjda momsen på biobiljetter. Film är kultur och bör ha samma momssats som annan kultur.
Kristdemokraterna anför i partimotion 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. yrkandena 3 och 4 att regeringen under våren 2016 presenterade förslag till en ny filmpolitik. En majoritet i riksdagen underkände regeringens politik med sju tillkännagivanden med krav på att tillsätta en ny filmutredning och åtgärda en lång rad brister, bl.a. höjningen på biomomsen från 6 till 25 procent. Denna kraftiga höjning kan få allvarliga konsekvenser, särskilt för mindre biografer på landsbygden där man i värsta fall kommer att bli tvungen att lägga ned verksamheten. Detta har regeringen inte svarat på, och biograferna ute i landet blir lidande. Mot bakgrund av detta vill Kristdemokraterna återställa biomomsen till 6 procent.
Utskottets ställningstagande
Filmavtalet som finansieringsmodell har upphört. Det finns därför inte skäl att bibehålla den reducerade skattesatsen på tillträde till biografföreställningar. Utskottet avstyrker motionsförslagen.
Övriga frågor om skattesatser på mervärdesskatteområdet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslagen om förändringar av skatte-satserna på mervärdesskatteområdet.
Jämför avvikande meningarna 1 (M) och 2 (SD).
Motionerna
Moderaterna föreslår i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkanden 5 och 6 begränsade höjningar av konsumtionsskatter, vilka medför att resurser kan frigöras samtidigt som de genomsnittliga kostnadsökningarna för hushållen runt om i Sverige bedöms som små. För att skapa utrymme för prioriterade reformer bör den reducerade momsen höjas från 12 till 13 procent. Att höja momsen med en procentenhet medför en ökad månadskostnad med ca 30 kronor för en person som tjänar 25 000 kronor i månaden. För att kompensera för momshöjningen föreslås att bostadstillägget för pensionärer utökas samt att inkomstgränserna i bostadsbidraget för barnfamiljer höjs. Höjningen bedöms stärka de offentliga finanserna med ca 3 miljarder kronor per år under budgetperioden.
Sverigedemokraterna föreslår i partimotion 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. yrkande 3 och 4 en översyn av momsskattesatserna som en del i en finansieringslösning för en reform där man sänker inkomstskatterna för dem med lägre arbetsinkomster. En sådan reform kräver en finansiering på omkring 180 miljarder kronor.
Utskottets ställningstagande
Utskottet finner i dag inte skäl att föreslå förändringar av skattesatserna på momsområdet. Motionerna avslås.
Ändrad intäktsränta på skattekontot
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändring av beräkning av intäktsräntan på skattekontot.
Propositionen
Regeringen föreslår (punkt 31) att om basräntan har beräknats enligt 65 kap. 3 § sista meningen skatteförfarandelagen (2011:1244), så ska intäktsräntan vara 0 på skattekontot.
För att undvika att skattekontot på grund av det extremt låga ränteläget blir ränteledande och därmed används som sparkonto, vilket det har funnits indikationer på, bör det generella golvet på 1,25 procent av basräntan inte tillämpas vid beräkning av intäktsräntan. Det föreslås att golvet för intäktsräntan ska vara 0. Detta uppnås genom att det i lagtexten anges att när räntegolvet enligt 65 kap. 3 § sista meningen skatteförfarandelagen är tillämplig för basräntan ska intäktsräntan i stället vara 0. Intäktsräntan kommer att vara 0 vid nuvarande ränteläge, men kommer att följa med det allmänna ränteläget när det stiger. Den kommer dock att ligga lägre än räntan i traditionella sparformer. Med en sådan ändring minskar skattekontots attraktivitet som kapitalplacering. Förslaget beräknas öka statens intäkter med ca 730 miljoner kronor 2017.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i denna del.
Förseningsavgifter enligt skatteförfarandelagen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om höjda förseningsavgifter.
Jämför avvikande mening 3 (C).
Bakgrund
Förseningsavgifterna i skatteförfarandelagen (2011:1244) höjdes genom förslag i budgetpropositionen 2016 till 6 250 kronor för ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings inkomstdeklaration, till 1 250 kronor för någon annans inkomstdeklaration, 1 250 kronor för särskilda uppgifter och periodisk sammanställning och till 625 kronor för skattedeklaration. För en skattedeklaration som ska lämnas efter föreläggande höjdes förseningsavgiften till 1 250 kronor. Även kontrollavgifterna i skatteförfarandelagen höjdes från 10 000 kronor till 12 500 kronor, från 20 000 kronor till 25 000 kronor och från 2 000 kronor till 2 500 kronor. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2016. De nya bestämmelserna om förseningsavgifternas storlek tillämpas första gången i fråga om deklarationer och övriga uppgifter som ska lämnas efter ikraftträdandet. De nya bestämmelserna om kontrollavgifternas storlek ska tillämpas första gången i fråga om kontrollavgifter som gäller kontroller som har inletts efter den 31 december 2015.
Bestämmelserna om kontrollavgift för den som inte har lämnat uppgift om när byggverksamhet ska påbörjas och var den ska bedrivas trädde i kraft den 1 januari 2016. Kontrollavgiften var ny, både sett till grunden för att ta ut avgift och sett till beloppets storlek. Någon höjning av den kontrollavgiften föreslogs inte.
Motionen
Centerpartiet föreslår i partimotion 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. yrkande 3 i denna del att för finansiering av andra prioriterade satsningar ska förseningsavgifterna enligt skatteförfarandelagen höjas. Detta medför en skatteintäkt om 50 miljoner kronor 2017.
Utskottets ställningstagande
Försenings- och kontrollavgifter enligt skatteförfarandelagen höjdes nyligen. Därför ser utskottet ingen anledning att förorda ytterligare höjningar. Utskottet avstyrker motionsyrkandet.
Skatte- och tulltillägg
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker motionsförslaget om höjda skatte- och tulltillägg.
Jämför avvikande mening 1 (M).
Bakgrund
Skattetillägget är en administrativ avgift som påförs den som t.ex. har lämnat oriktig uppgift i deklarationen. Det är ett viktigt verktyg för att säkra ett korrekt uppgiftslämnande och korrekt uttag av skatter och avgifter.
I och med införandet av skatteförfarandelagen (2011:1244) som trädde i kraft den 1 januari 2012 ändrades bl.a. bestämmelserna om skattetillägg för att ytterligare stärka rättssäkerheten. De fasta nivåerna för delvis befrielse från skattetillägg togs bort. Utrymmet för frivillig rättelse blev större. Normalt tillgängligt kontrollmaterial fick ökad betydelse för bedömningen om skattetillägg ska tas ut. Skattetillägget för den som inte har gjort skatteavdrag sänktes till 5 procent.
Den 19 oktober 2016 beslutade regeringen att en särskild utredare ska se över bestämmelserna om beräkning av skattetillägg i skatteförfarandelagen (dir. 2016:88). Utredningen ska syfta till att förstärka skattetilläggets allmänpreventiva effekt och att göra sanktionssystemet mer legitimt och rättvist.
Motionen
Moderaterna föreslår i partimotion 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. yrkande 5 i denna del att eftersom skattesystemet till stor del bygger på uppgifter som den enskilde själv har lämnat in bör konsekvenserna för den som väljer bort att betala vara tydliga. Därför bör skatte- och tulltilläggen höjas med 12,5 procent. Förslaget bedöms stärka de offentliga finanserna med 370 miljoner kronor årligen från 2018.
Utskottets ställningstagande
Regeringen har nyligen tillsatt en särskild utredare som ska se över reglerna om skattetillägg och dess allmänpreventiva effekt. Utskottet har inte för avsikt att föregripa det pågående utredningsarbetet och avstyrker motionsförslaget.
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Utskottets förslag i korthet
Utskottet har inte något att invända mot regeringens bedömning att uppgifter på individnivå om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag bör lämnas löpande till Skatteverket, stegvis fr.o.m. den 1 juli 2018.
Propositionen
I skatteförfarandelagen (2011:1244) finns flera skyldigheter om att lämna uppgifter till Skatteverket, t.ex. skyldighet att lämna kontrolluppgifter, inkomstdeklaration och skattedeklaration. Uppgiftsskyldigheten är en central beståndsdel i skattesystemet. Vårt beskattningssystem bygger till stor del på uppgifter som enskilda ska lämna. Att uppgiftsskyldigheten fullgörs är således en nödvändig förutsättning för att skattesystemet ska kunna verka på avsett sätt. Det måste finnas effektiva verktyg för att rätt uppgifter ska lämnas till Skatteverket och för Skatteverkets kontrollverksamhet i syfte att säkra ett korrekt uttag av skatter och avgifter.
Skatteverket har den 5 februari 2016 lämnat promemorian Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen till Finansdepartementet (dnr Fi2016/00407/S3). Promemorian har remissbehandlats och bereds nu inom Finansdepartementet. Skatteverket föreslår i sin promemoria att uppgifter på individnivå, dvs. per betalningsmottagare, om utbetalda ersättningar för arbete och gjorda skatteavdrag ska redovisas löpande i stället för en gång per år i en kontrolluppgift. Skatteverket föreslår att dessa uppgifter ska lämnas i en arbetsgivardeklaration. Ett sådant förslag skulle medföra att uppgifterna skulle lämnas varje månad till Skatteverket. Skatteverket föreslår också att betalningsmottagaren ska få tillgång till dessa uppgifter löpande. Skatteverket anser att det finns många fördelar med ett sådant system. Regeringen delar den bedömningen och anser att det system som Skatteverket föreslår bör införas. Syftet är att minska skattefusk och skatteundandragande. Om Skatteverket skulle få tillgång till löpande uppgifter per betalningsmottagare, skulle Skatteverket få ett bättre underlag för skattebeslut och kunna effektivisera kontrollverksamheten. Ett sådant system skulle även vara positivt för bl.a. betalningsmottagare och andra uppgiftsmottagare än Skatteverket samt ge positiva offentligfinansiella effekter.
Avsikten är att en proposition ska lämnas före utgången av 2016 och att det nya systemet ska införas stegvis fr.o.m. den 1 juli 2018. Det är fråga om en stor reform och det är därför viktigt att alla berörda får en rimlig förberedelsetid för att kunna anpassa sina it-system.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen i denna del.
Offentliga sektorns skatteintäkter
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens inkomstberäkning för 2017, preliminära inkomstberäkningar för 2018 och 2019, och avstyrker motionsförslagen om att godkänna Moderaternas, Sverige-demokraternas, Centerpartiets, Liberalernas respektive Kristdemo-kraternas inkomstberäkning.
Jämför avvikande meningarna 1 (M), 2 (SD), 3 (C), 4 (L) och 5 (KD).
Propositionen
Regeringen föreslår (punkterna 3 och 4) att riksdagen godkänner den beräk-ning av statsbudgetens inkomster för 2017 som regeringen redovisar och de preliminära inkomstberäkningar som regeringen redovisar för 2018 och 2019.
Motionerna
Moderaterna, Sverigedemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna föreslår i sina partimotioner att riksdagen godkänner den inkomstberäkning som redovisas i respektive motion. Sådana yrkanden framställs i partimotionerna 2016/17:3350 av Anna Kinberg Batra m.fl. (M) yrkandena 5 och 6, 2016/17:2102 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 3 och 4, 2016/17:3494 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 3 och 4, 2016/17:3419 av Jan Björklund m.fl. (L) yrkandena 3 och 4 samt 2016/17:3320 av Andreas Carlson m.fl. (KD) yrkandena 5 och 6.
Utskottets ställningstagande
Utskottet har i de föregående avsnitten tillstyrkt regeringens förslag och godtagit de bedömningar och övriga ställningstaganden som regeringen redovisat.
Utskottet tillstyrker att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2017 och de preliminära beräkningarna av statsbudgetens inkomster för 2018 och 2019 godkänns. Oppositionspartiernas inkomstberäkningar avstyrks.
Stockholm den 8 november 2016
På skatteutskottets vägnar
Per Åsling
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Per Åsling (C), Jörgen Hellman (S), Maria Malmer Stenergard (M), Maria Strömkvist (S), Helena Bouveng (M), Peter Persson (S), Olle Felten (SD), Cecilie Tenfjord-Toftby (M), Rasmus Ling (MP), Adnan Dibrani (S), David Lång (SD), Mathias Sundin (L), Larry Söder (KD), Patrik Lundqvist (S), Jörgen Warborn (M), Jamal El-Haj (S) och Emma Wallrup (V).
|
1. | |
|
|
Maria Malmer Stenergard (M), Helena Bouveng (M), Cecilie Tenfjord-Toftby (M) och Jörgen Warborn (M) anför: |
Alliansens ekonomiska politik
I Moderaternas partimotion 2016/17:3350 redovisar vi utförligt inriktningen av den ekonomiska politiken som vi och de övriga allianspartierna enats om. Inriktningen innebär i korthet bl.a. följande.
Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser, och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktionsförmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion, och de skatteintäkter som finansierar välfärden ökar. Bara genom att fler kommer i arbete kan vi säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Alliansen är enig om att budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar framöver. Det är också centralt att budgetförstärkningarna samt finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En lika viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. På inkomstsidan finns flera möjliga åtgärder. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Hänsyn bör, vid en sådan utjämning av skatteuttaget, tas till de förändringar i beskattning vid efterställda lån som genomfördes 1 januari 2016. Också den kommersiella fastighetssektorn beskattas mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas.
För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Miljöstyrningen bör förstärkas, t.ex. genom att se över beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Effektiva ekonomiska styrmedel, som exempelvis ytterligare miljöskatter, bör införas och undantag från existerande miljöskatter bör kontinuerligt omprövas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt.
Allianspartierna fick igenom avgörande förslag för att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och för att dämpa kostnadsökningarna. Uppgörelsen innebär bl.a. att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel med rätt till familjeåterförening, tydligare försörjningskrav vid anhöriginvandring och ett stärkt återvändande. Vidare föreslås en stärkt kostnadskontroll i mottagandet och etableringen genom bl.a. tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd. Samtidigt beslutades om viktiga alliansförslag för att stärka integrationen, som ett breddat RUT-avdrag och lärlingsanställningar för nyanlända, samt att utreda lagliga vägar för att söka asyl i EU.
Drivkrafterna för att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna för att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Om man är sjuk eller av andra skäl inte kan arbeta ska vi ha trygghetssystem som fungerar. Men det ska alltid vara lönsamt att ta ett jobb och bidra till det gemensamma. Då duger det inte att skatten höjs och att socialförsäkringssystemen blir så generösa att det inte längre lönar sig att arbeta.
Alliansregeringen förbättrade företagsklimatet avsevärt. Bolagsskatten och socialavgifterna sänktes och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regeringens politik går däremot i motsatt riktning med höjda kostnader på arbete, höjd skatt på företagande och ökat regelkrångel.
Under alliansregeringen ökade arbetskraftsdeltagandet kraftigt, men sedan 2014 har utvecklingen stått still, och enligt Konjunkturinstitutet förväntas arbetskraftsdeltagandet till och med sjunka under prognosperioden. För att bryta utvecklingen krävs utbudsreformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Detta är särskilt viktigt för gruppen äldre, som ökar som andel av befolkningen och som i många fall skulle kunna arbeta ett par år till innan pensionen och bidra med kompetens och erfarenhet. I stället för att som regeringen öka beskattningen på äldres arbete vill Alliansen sänka inkomstskatterna och socialavgifterna för att göra det mer lönsamt att vara kvar på jobbet.
Nystartade företags kompetensförsörjning är en viktig fråga för att särskilt främja entreprenörskap och innovation. I dag upplever många entreprenörer svårigheter med att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, innan företaget börjat visa vinst. För att underlätta för små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Alliansen göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Alliansens ingång är att regelverket bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Det handlar om både företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, t.ex. i vilken utsträckning incitamentsprogrammen ska beskattas som inkomst av tjänst samt när beskattningen ska ske.
Vidare vill Alliansen att taket för uppskov av reavinstskatten ska slopas permanent för att minska dagens inlåsningseffekter.
Moderaternas skattepolitik
Moderaterna avvisar regeringens skattehöjningar för 1 miljon löntagare och avslår förslaget om att begränsa uppräkningen av skiktgränserna för statlig inkomstskatt. Uppräkningen av gränsen för statlig inkomstskatt återställs (– 130 miljoner kronor 2017 och –1,48 miljarder kronor därefter). Att göra rätt för sig är enligt Moderaterna en av de mest centrala svenska värderingarna, och därför bör arbete och egna ansträngningar löna sig bättre. Sverige har en av de lägsta utbildningspremierna i världen.
Ett förstajobbetavdrag införs riktat till dem som har låga arbetsinkomster (– 9 miljarder kronor 2017 och –12 miljarder kronor per år därefter). Enligt motionen ska det löna sig att ta det första jobbet. Sverige har fortsatt höga skatter för dem som har låga inkomster, vilket håller tillbaka sysselsättningen. Förstajobbetavdraget är anpassat för att ge störst skattelättnad, i förhållande till inkomsten, för dem som har låga inkomster.
En ny anställningsform, förstajobbetanställningen, införs och kombineras med ett förstärkt förstajobbetavdrag som innebär att skatt ska betalas för den del av inkomsten som överstiger 12 000 kronor per månad (–100 mil-joner kronor 2017, –200 miljoner kronor 2018 och –300 miljoner kronor per år från 2019).
Den särskilda löneskatten för äldre avskaffas (–1,5 miljarder kronor per år). Genom att sänka anställningskostnaderna för äldre ökar arbetsgivarnas incitament att behålla människor längre upp i åldrarna i anställning. Det ska löna sig än mer för äldre att arbeta. Ett förstärkt jobbskatteavdrag införs från 64 år i stället för från 65 år (–300 miljoner kronor 2017 och –200 miljoner kronor från 2018).
Taket i RUT-avdraget ska tredubblas till 75 000 kronor per år och person (–140 miljoner kronor 2017 därefter –130 miljoner kronor per år).
Kvalificerade personaloptioner till mindre tillväxtföretag införs (–600 mil-joner kronor per år från 2018).
Förslaget om att höja beloppsgränsen för reseavdrag godtas, men det bör ske en effektivare kontroll av avdragen. Skatteverket bör få i uppdrag att med ny teknik effektivisera kontrollen av reseavdrag. Förslaget bedöms stärka de offentliga finanserna med 300 miljoner kronor 2017, 700 miljoner kronor 2018 och 1 miljard kronor 2019.
Moderaterna anser att fastighetsskatten på obebyggd tomtmark bör höjas till 2 procent av taxeringsvärdet. Detta skulle öka drivkraften för markägare att snabbare bebygga detaljplanerad mark avsedd för flerfamiljsfastigheter.
Vi vill sänka skatten på el för datacenter till samma nivå som för industrins
tillverkningsprocess. Energiskatten på elektrisk kraft för andra företag än inom industrins tillverkningsprocess är jämförelsevis hög. Moderaterna satsar 250 miljoner kronor per år på sänkt skatt på serverhallar.
För att svensk industri ska fortsätta att generera exportintäkter och skapa nya arbetstillfällen krävs god tillgång till energi till internationellt konkurrenskraftiga priser, vilket förutsätter stabila spelregler som möjliggör långsiktiga investeringar både inom den energiintensiva industrin och hos kraftproducenterna. Överenskommelsen som slöts under 2016 innebär bra långsiktiga villkor för Sveriges energiförsörjning och säkrar förutsättningarna för att kärnkraften fortsatt ska kunna vara en viktig del av Sveriges energiförsörjning under en lång tid framöver. Moderaterna satsar 1,2 miljarder kronor 2017, 2,4 miljarder kronor 2018, 2,9 miljarder kronor 2019 och 3,3 miljarder kronor 2020 på sänkt skatt på kärnkraft och sänkt fastighetsskatt på vattenkraft.
Regeringen har utöver vanlig indexering infört en årlig omräkning av bensin- och dieselskattesatserna. Alla de som är beroende av bilen för jobb och försörjning ska inte missgynnas för att de bor utanför storstäderna eller långt ifrån en tågstation. Moderaterna vill därför avskaffa regeringens överindexering av drivmedelsskatter. Moderaterna satsar 800 miljoner kronor 2017, 1,6 miljarder kronor 2018, 2,4 miljarder kronor 2019 och 3,3 miljarder kronor 2020 för att avskaffa regeringens överindexering.
Utformningen av kemikalieskatten fungerar enbart som en straffskatt på vitvaror och hemelektronik. Den ger svenska aktörer en betydande konkurrensnackdel jämfört med internationella konkurrenter och riskerar att endast ge begränsad miljönytta och i stället leda till att konsumenter gör sina inköp av vitvaror och hemelektronik via utländska återförsäljare. Moderaterna vill därför på sikt se en annan utformning av kemikalieskatten än den föreslagna.
Moderaterna säger nej till den avståndsbaserade vägslitageavgift som regeringen ämnar införa.
Avstånd är en stor nackdel för jordbrukets och skogsnäringens konkurrenskraft. Moderaterna anser att kostnaderna för jordbrukets och skogsnäringens transporter ska ligga på nivåer som inte hämmar konkurrenskraften. Vi gör en tillfällig satsning med nedsatt koldioxidskatt på diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruket. Vi ökar nedsättningen med 50 öre per liter. Moderaterna satsar 170 miljoner kronor 2017 och 140 miljoner kronor 2018 på en tillfällig nedsättning av koldioxidskatten för diesel som används inom jord-, skogs- och vattenbruk.
Flyget är nödvändigt för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft i ett internationellt sammanhang och för att binda ihop vårt avlånga land. Globala utmaningar kräver globala lösningar och internationellt samarbete. Därför säger Moderaterna nej till införandet av en nationell flygskatt.
Begränsade höjningar av konsumtionsskatter medför att resurser kan frigöras samtidigt som de genomsnittliga kostnadsökningarna för hushållen runt om i Sverige bedöms som små. För att skapa utrymme för prioriterade reformer bör därför den reducerade momsen höjas från 12 procent till 13 procent. Att höja momsen med 1 procentenhet medför en ökad månadskostnad med ca 30 kronor för en person som tjänar 25 000 kronor i månaden. För att kompensera för momshöjningen föreslår vi att bostadstillägget för pensionärer utökas samt att inkomstgränserna i bostadsbidraget för barnfamiljer höjs. Höjningen bedöms stärka de offentliga finanserna med ca 3 miljarder kronor per år under budgetperioden.
Moderaterna säger nej till regeringens förslag om sänkt mervärdesskatt på vissa reparationer.
I dag är vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, undantagna från mervärdesskatt. Beskattningen bör göras mer neutral, och därför föreslår vi att reglerna i mervärdesskattelagen om gruppregistrering slopas. Detta bedöms stärka de offentliga finanserna med 400 miljoner kronor 2017 och mellan 320 och 360 miljoner kronor per år under resten av budgetperioden.
Regeringen har chockhöjt momsen på biobiljetter från 6 till 25 procent. Detta innebär ökade kostnader för alla biobesökare och slår hårt mot många mindre biografer ute på landsbygden. Moderaterna anser att film är en del av kulturpolitiken och att den följaktligen bör erhålla samma momssats, 6 procent, som annan kulturverksamhet. Moderaterna satsar 240 miljoner kronor per år på sänkt biomoms.
Eftersom skattesystemet till stor del bygger på uppgifter som den enskilde själv har lämnat in bör konsekvenserna vara tydliga för den som väljer bort att betala. Därför bör skatte- och tulltilläggen höjas med 12,5 procent.
|
2. | |
|
|
Olle Felten (SD) och David Lång (SD) anför: |
Sverigedemokraterna avvisar regeringens föreslagna inkomstskattehöjningar. I samband med budgetpropositionen för 2016 höjde regeringen inkomstskatterna, vilket gett Sverige världens högsta marginalskatter. Det innebär att över 1 miljon löntagare numera betalar 50 procent eller mer i marginalskatt. Sett över tid har en majoritet av löntagarna vid något tillfälle betalat statlig inkomstskatt. I årets budgetproposition höjs skatten på arbete än mer samt ytterligare 2018. Sverige skiljer ut sig påtagligt i förhållande till jämförbara länder med höga skatter på modesta inkomster. I Finland och Norge som exempel är skatten progressiv först vid en månadslön på mellan 70 000 och 80 000 kronor. (Sverigedemokraterna beräknar 8,5 miljarder kronor lägre inkomster 2017 från direkta skatter på arbete än regeringen.)
Pensionärsskatten, dvs. den extraskatt som pensionärer i förhållande till löntagare betalar på pensionen, avskaffas. Skattesänkningen införs den 1 januari 2017. Det innebär en förbättrad disponibel nettoinkomst motsvarande 475 kronor per månad för en genomsnittlig pensionär.
ROT-avdrag införs för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde.
Den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder bör avskaffas. Det är orimligt att studentbostäder inte betraktas som elevhem, något som skulle medföra en slopad fastighetsavgift.
Regeringens förslag om att skatten på termisk effekt avvecklas är något som Sverigedemokraterna stridit för länge och som nu är ett viktigt steg i den svenska energipolitiken genom den energiöverenskommelse som nåtts mellan fem av riksdagens åtta partier. Det är därför angeläget att borttagandet av effektskatten fullföljs.
Det är också viktigt att den överenskomna stegvisa sänkningen av fastighetsskatten för vattenkraft fullföljs.
Vi motsätter oss regeringens förslag om en höjning av bränsleskatterna för bensin och diesel. Den föreslagna höjningen på 2 procent per år innebär en exponentiell ökning av skatten och att Sverige inom bara några år kommer att ha Europas absolut högsta bränslepriser.
Förslaget om en kemikalieskatt innebär försämrade förutsättningar för en konkurrenskraftig industriell utveckling i Sverige. Detaljhandeln i Sverige kommer att påverkas negativt eftersom skatten inte kommer att tas ut på privatimporterade varor. Företagen kommer med stor sannolikhet att anpassa sig till det nya läget och flytta delar av sin verksamhet från Sverige. Införandet av skatten kommer vidare att innebära en ökad administrativ börda för såväl myndigheter som näringsliv och försämrad konkurrenskraft för svenska industriföretag samt skapa starka incitament att lägga om bolagsstrukturer för ökad internethandel för att kringgå skatten.
Sverigedemokraterna motsätter sig kilometerskatten. För många svenska åkerier skulle skatten innebära en fördubbling av skattetrycket när det gäller trafikspecifika skatter. Skatten skulle främst påverka den glesare landsbygden och de regioner som inte har tillgång till järnväg, negativt.
Mot bakgrund av att svenska bönder konkurrerar på samma marknad som danska bönder föreslår vi att skatten på diesel för lant- och skogsbruket sänks till den nivå som råder i Danmark, dvs. 0,60 kronor per liter.
Vi säger nej till ett införande av flygskatt. Om en sådan skatt införs skulle det innebära slutet för en stor del av inrikesflygfarten samtidigt som det skulle få oproportionerligt negativa effekter på svensk ekonomi jämfört med den eventuella marginella miljönyttan.
Vi motsätter oss att en skatt på handelsgödsel införs.
Vi föreslår en översyn av momsskattesatserna som en del i en finansieringslösning för en reform där man sänker inkomstskatterna för de lägre arbetsinkomsterna. En sådan reform kräver en finansiering på omkring 180 miljarder kronor.
|
3. | |
|
|
Per Åsling (C) anför: |
Alliansens ekonomiska politik
I Centerpartiets partimotion 2016/17:3494 redovisar vi utförligt inriktningen av den ekonomiska politiken som vi och de övriga allianspartierna enats om. Inriktningen innebär i korthet bl.a. följande.
Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser, och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktionsförmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion, och de skatteintäkter som finansierar välfärden ökar. Bara genom att fler kommer i arbete kan vi säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Alliansen är enig om att budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar framöver. Det är också centralt att budgetförstärkningarna samt finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En lika viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. På inkomstsidan finns flera möjliga åtgärder. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Hänsyn bör, vid en sådan utjämning av skatteuttaget, tas till de förändringar i beskattning vid efterställda lån som genomfördes 1 januari 2016. Också den kommersiella fastighetssektorn beskattas mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas.
För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Miljöstyrningen bör förstärkas, t.ex. genom att se över beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Effektiva ekonomiska styrmedel, som exempelvis ytterligare miljöskatter, bör införas och undantag från existerande miljöskatter bör kontinuerligt omprövas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt.
Allianspartierna fick igenom avgörande förslag för att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och dämpa kostnadsökningarna. Uppgörelsen innebär bl.a. att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel med rätt till familjeåterförening, tydligare försörjningskrav vid anhöriginvandring och ett stärkt återvändande. Vidare föreslås en stärkt kostnadskontroll i mottagandet och etableringen genom bl.a. tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd. Samtidigt beslutades om viktiga alliansförslag för att stärka integrationen, som ett breddat RUT-avdrag och lärlingsanställningar för nyanlända, samt att utreda lagliga vägar för att söka asyl i EU.
Drivkrafterna för att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna för att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Om man är sjuk eller av andra skäl inte kan arbeta ska vi ha trygghetssystem som fungerar. Men det ska alltid vara lönsamt att ta ett jobb och bidra till det gemensamma. Då duger det inte att skatten höjs och att socialförsäkringssystemen blir så generösa att det inte längre lönar sig att arbeta.
Alliansregeringen förbättrade företagsklimatet avsevärt. Bolagsskatten och socialavgifterna sänktes och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regeringens politik går däremot i motsatt riktning med höjda kostnader på arbete, höjd skatt på företagande och ökat regelkrångel.
Under alliansregeringen ökade arbetskraftsdeltagandet kraftigt, men sedan 2014 har utvecklingen stått still, och enligt Konjunkturinstitutet förväntas arbetskraftsdeltagandet till och med sjunka under prognosperioden. För att bryta utvecklingen krävs utbudsreformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Detta är särskilt viktigt för gruppen äldre, som ökar som andel av befolkningen och som i många fall skulle kunna arbeta ett par år till innan pensionen och bidra med kompetens och erfarenhet. I stället för att som regeringen öka beskattningen på äldres arbete vill Alliansen sänka inkomstskatterna och socialavgifterna för att göra det mer lönsamt att vara kvar på jobbet.
Nystartade företags kompetensförsörjning är en viktig fråga för att särskilt främja entreprenörskap och innovation. I dag upplever många entreprenörer svårigheter med att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, innan företaget börjat visa vinst. För att underlätta för små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Alliansen göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Alliansens ingång är att regelverket bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Det handlar om både företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, t.ex. i vilken utsträckning incitamentsprogrammen ska beskattas som inkomst av tjänst samt när beskattningen ska ske.
Vidare vill Alliansen att taket för uppskov av reavinstskatten ska slopas permanent för att minska dagens inlåsningseffekter.
Centerpartiets skattepolitik
Centerpartiet avvisar regeringens förslag om sänkta skiktgränser, såväl de som lämnas i budgetpropositionen för 2017 som de som genomförts tidigare (– 2,93 miljarder kronor 2017 och –4,28 miljarder kronor därefter). Genom att stoppa uppräkningen av såväl den lägre som den högre skiktgränsen och fasa ut jobbskatteavdraget höjs skatten för breda löntagargrupper, med färre arbetade timmar som följd.
Sänkt statlig inkomstskatt leder till fler arbetade timmar, karaktäriseras av hög självfinansieringsgrad och bidrar till en ökad effektivitet i ekonomin. Centerpartiet prioriterar att gradvis göra marginalskattekurvan mindre brant.
Avtrappningen av jobbskatteavdraget slopas (–3,1 miljarder kronor 2017, –3,4 miljarder kronor 2018 och –3,5 miljarder kronor 2019). Det förstärkta jobbskatteavdraget utökas till att gälla dem som fyllt 64 år samtidigt som den särskilda löneskatten för äldre ska avskaffas (–300 miljoner kronor respektive –700 miljoner kronor 2017). Regeringens politik försvårar för företagande och jobbskapande genom att öka kostnaderna för att anställa. Höjda kostnader för att anställa både försvårar inträdet på och tidigarelägger utträdet från arbetsmarknaden.
Gåvoskatteavdraget återinförs (–250 miljoner kronor).
Nedsättningen av förmånsvärdet för miljöanpassade bilar bör riktas till de mest klimateffektiva bilarna. Förslag kommer att lämnas i framtida budgetmotioner på ett reformerat system för förmånsvärde på tjänstebilar med högre grad av klimatstyrning. Den nuvarande nedsättningen av förmånsvärdet bör förlängas, och taket för nedsättningen bör sättas till 13 000 kronor (–63 miljoner kronor 2017).
Taket för RUT-avdraget höjs till 75 000 kronor. Tvätteritjänster, läxhjälp och reparationer av vitvaror inkluderas i avdraget. Senior-RUT införs där avdrag får göras med 60 procent för personer över 80 år (–510 miljoner kronor per år). ROT-avdraget återställs till 50 procent av arbetskostnaden (–6,7 miljarder kronor 2017).
Kvalificerade personaloptioner införs (–800 miljoner kronor årligen).
Avdraget för övriga utgifter avskaffas, vilket beräknas stärka de offentliga finanserna med 700 miljoner kronor 2017. Enkelhet och en låg generell beskattning av arbete är mer prioriterat än möjligheten att ge avdrag för denna typ av utgifter som arbetsgivaren kan förväntas tillhandahålla till sina anställda.
Investeraravdraget hämmas av för krångliga och begränsade regler. Utformningen har i alltför hög grad varit inriktad på att hindra risk för skatteplanering och inte på att göra avdraget användbart för potentiella investerare. Investeraravdraget bör vidareutvecklas, och avdragsrätten bör dubbleras till 30 procent och taket bör höjas till 3 miljoner kronor. Samtidigt bör reglerna kring investeraravdraget ses över och förenklas. Dessa förändringar beräknas medföra en offentligfinansiell kostnad om 83 miljoner kronor årligen.
Centerpartiet vill att en ny företagsform för riktigt små företag, med högst 250 000 kronor i omsättning införs, s.k. ingångsföretag. Ingångsföretag ska fungera som enskild firma gör i dag men med ordentliga regelförenklingar och med en schablonbeskattning baserad på omsättning med en skattesats om 25 procent i stället för vanlig inkomstskatt, egenavgifter och moms. Bokföringskraven behöver därmed inte heller vara lika långtgående.
Film tillhör de mest tillgängliga kulturformerna i Sverige. Så vill Centerpartiet att det ska förbli och föreslår därför att avdragsrätten för gåvor och bidrag till Stiftelsen Svenska Filminstitutet ska finnas kvar.
Fastighetsskatten på kommersiella fastigheter bör höjas. Skattehanteringen av s.k. fastighetspaketering och fastighetsförvärv genom fastighetsbildningsåtgärder har inneburit möjligheter för den kommersiella fastighetssektorn att minska sin skattebelastning. Beskattning av företag bör i högsta möjliga mån vara neutral mellan olika verksamheter. För att komma till rätta med denna skevhet i företagsbeskattningen bör fastighetsskatten på kommersiella lokaler höjas. På sikt bör den dock återställas till förmån för ändrade skatteregler för paketering av fastigheter och fastighetsbildningsåtgärder.
Vi har under en längre tid drivit frågan om att säkerställa att datacenter ges konkurrenskraftiga villkor inom ramen för energibeskattningen. Regeringen bör skyndsamt återkomma med en analys av gränsvärdets effekt och ett förslag som säkerställer att även mindre datacenter ges konkurrenskraftiga villkor.
Kemikalieskatten bör ges ett bredare skatteunderlag och införas skyndsamt, vilket skulle innebära att intäkterna för 2017 ökar med 1 928 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.
Vi föreslår att fordonsskatten förstärks genom att koldioxidbeloppet höjs till 24 kronor samt att gränsen för koldioxidbeloppet sänks till 102 kronor. Vidare föreslås att grundbeloppet sänks till 320 kronor. Det innebär en offentligfinansiell förstärkning om 1,7 miljarder kronor 2017.
Regeringens svar på krisen inom delar av lantbruket har bestått dels av kreditgarantier som såväl lantbrukare som banker dömt ut och som nu dragits tillbaka, dels av en marginell nedsättning av dieselskatten som alla intressenter anser vara för liten. Vi föreslår därför att återbetalningen av dieselskatten inom jord-, skogs- och vattenbruket höjs med 50 öre mer än enligt regeringens förslag. Förslaget förväntas medföra 200 miljoner kronor i lägre skatteintäkter 2017.
Naturvårdsverket föreslår, i en rapport från 2014, att återbetalningen av kväveoxidavgiften halveras. Det är ett steg i rätt riktning och skulle öka miljöstyrningen i systemet. Vi föreslår dock att återbetalningen helt fasas ut och att avgiften därmed görs om till en skatt. Förslaget förväntas medföra ökade intäkter om 379 miljoner kronor per år.
Nedsättningar av energi- och koldioxidskatterna för fordon minskar den miljöstyrande effekten och har kritiserats av OECD vid utvärderingen av svensk miljöpolitik som de svagaste delarna av vad som i övrigt är ett föredöme på klimatområdet. Vi föreslår därför att nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel till fordon som används i gruvindustriell verksamhet avskaffas. Förslaget medför en offentligfinansiell intäkt om 238 miljoner kronor per år.
För att styra mot en ökad återvinning och mer resurseffektivitet föreslår vi att en punktskatt på förbränning av avfall införs. En sådan skatt bör omfatta allt avfall, för såväl hushåll som verksamheter, exklusive farligt avfall, och utformas på ett sätt som garanterar att kostnaden tydliggörs för den som först lämnar ifrån sig avfallet. Skatten föreslås bli 110 kronor per ton och beräknas ge skatteintäkter om 641 miljoner kronor per år.
För att stimulera en ökad användning av förnybar metangas, s.k. biogas, i stället för fossil sådan anser vi att naturgasen som används i transportsektorn bör beskattas enligt samma princip som fossil bensin och diesel, med koldioxidskatt efter innehåll av fossilt kol och med energiskatt efter energiinnehåll. Förslaget beräknas medföra en skatteintäkt på 200 miljoner kronor årligen.
Vi avvisar regeringens partiella skattehöjning på biodrivmedel och föreslår att skatten på etanol (E85) och höginblandad FAME (fettsyrametylester) återställs helt. Förslaget bedöms leda till en offentligfinansiell kostnad om 140 miljoner kronor.
Undantaget från energiskatt är inte anpassat för nationell sjöfartsnäring, bilfärjor och pendelbåtar, vilket hämmar omställningen från fossila drivmedel till förnybar el inom sjötrafiken. Vi föreslår därför att nedsättningen av energiskatten på el ska gälla även för mindre fartyg. Reformens offentligfinansiella kostnad bedöms vara försumbar.
Med förenklade regler, minskat krångel och slopad solskatt kan fler människor bidra till produktionen av förnybar energi och ta makten över sin egen energiförsörjning. Vi föreslår därför att incitamenten för mikroproduktion av förnybar el ska stärkas.
Vi vill också ge fler möjlighet att bli mikroproducenter, t.ex. enskilda boende i en bostadsrättsförening. Centerpartiet föreslår vidare att återbetalningen hanteras direkt på fakturan, som för ROT- och RUT-avdragen. Incitamenten att producera egen el ökar om återbetalningen sker snabbare än en gång per år.
Vi föreslår att regeringens skatt på solel avskaffas. Skattebefrielsen för solenergi som produceras för eget bruk bör gälla alla, oavsett anläggningens toppeffekt.
Vi föreslår vidare att en kemikalieskatt på kläder och skor införs. Skatten föreslås uppgå till 75 kronor per kilo för kläder och skor som innehåller ett farligt beskattningsämne. Skatten ökas till 100 kronor per kilo om tre beskattningsbara ämnen förekommer eller om innehållet är okänt. Skatten väntas inbringa 220 miljoner kronor per år.
För att uppnå målet i EU:s direktiv om förpackningar och förpackningsavfall, och minska användningen av tunna plastpåsar, föreslår vi att en miljöskatt på plastpåsar om 1,60 kronor införs. Skatten förväntas inbringa 800 miljoner kronor 2017.
Incitamenten för mikroproduktion av förnybar el bör stärkas. För en person som säljer överskottsel är den ersättning hen får från elhandelsföretaget och elnätsföretaget momspliktig. Personen i fråga måste därför vara momsregistrerad. Den administrativa bördan måste lättas. Centerpartiet ställer sig positivt till att regeringen nu föreslår att en omsättningsgräns för momspliktighet på 30 000 kronor införs.
Vi säger nej till regeringens höjning av momsen på biobesök. Den gör det dyrare att gå på bio och ökar risken att biografer på mindre orter slås ut. Det bidrag som regeringen anslagit för att motverka dessa konsekvenser bedöms inte vara ändamålsenligt.
För att finansiera andra prioriterade satsningar ska förseningsavgifterna enligt skatteförfarandelagen höjas.
|
4. | |
|
|
Mathias Sundin (L) anför: |
Alliansens ekonomiska politik
I Liberalernas partimotion 2016/17:3419 redovisar vi utförligt inriktningen av den ekonomiska politiken som vi och de övriga allianspartierna enats om. Inriktningen innebär i korthet bl.a. följande.
Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser, och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktionsförmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion, och de skatteintäkter som finansierar välfärden ökar. Bara genom att fler kommer i arbete kan vi säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Alliansen är enig om att budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar framöver. Det är också centralt att budgetförstärkningarna samt finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En lika viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. På inkomstsidan finns flera möjliga åtgärder. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Hänsyn bör, vid en sådan utjämning av skatteuttaget, tas till de förändringar i beskattning vid efterställda lån som genomfördes 1 januari 2016. Också den kommersiella fastighetssektorn beskattas mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas.
För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Miljöstyrningen bör förstärkas, t.ex. genom att se över beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Effektiva ekonomiska styrmedel, som exempelvis ytterligare miljöskatter, bör införas och undantag från existerande miljöskatter bör kontinuerligt omprövas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt.
Allianspartierna fick igenom avgörande förslag för att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och för att dämpa kostnadsökningarna. Uppgörelsen innebär bl.a. att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel med rätt till familjeåterförening, tydligare försörjningskrav vid anhöriginvandring och ett stärkt återvändande. Vidare föreslås en stärkt kostnadskontroll i mottagandet och etableringen genom bl.a. tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd. Samtidigt beslutades om viktiga alliansförslag för att stärka integrationen, som ett breddat RUT-avdrag och lärlingsanställningar för nyanlända, samt att utreda lagliga vägar för att söka asyl i EU.
Drivkrafterna för att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna för att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Om man är sjuk eller av andra skäl inte kan arbeta ska vi ha trygghetssystem som fungerar. Men det ska alltid vara lönsamt att ta ett jobb och bidra till det gemensamma. Då duger det inte att skatten höjs och att socialförsäkringssystemen blir så generösa att det inte längre lönar sig att arbeta.
Alliansregeringen förbättrade företagsklimatet avsevärt. Bolagsskatten och socialavgifterna sänktes och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regeringens politik går däremot i motsatt riktning med höjda kostnader på arbete, höjd skatt på företagande och ökat regelkrångel.
Under alliansregeringen ökade arbetskraftsdeltagandet kraftigt, men sedan 2014 har utvecklingen stått still, och enligt Konjunkturinstitutet förväntas arbetskraftsdeltagandet till och med sjunka under prognosperioden. För att bryta utvecklingen krävs utbudsreformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Detta är särskilt viktigt för gruppen äldre, som ökar som andel av befolkningen och som i många fall skulle kunna arbeta ett par år till innan pensionen och bidra med kompetens och erfarenhet. I stället för att som regeringen öka beskattningen på äldres arbete vill Alliansen sänka inkomstskatterna och socialavgifterna för att göra det mer lönsamt att vara kvar på jobbet.
Nystartade företags kompetensförsörjning är en viktig fråga för att särskilt främja entreprenörskap och innovation. I dag upplever många entreprenörer svårigheter med att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, innan företaget börjat visa vinst. För att underlätta för små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Alliansen göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Alliansens ingång är att regelverket bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Det handlar om både företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, t.ex. i vilken utsträckning incitamentsprogrammen ska beskattas som inkomst av tjänst samt när beskattningen ska ske.
Vidare vill Alliansen att taket för uppskov av reavinstskatten ska slopas permanent för att minska dagens inlåsningseffekter.
Liberalernas skattepolitik
Liberalerna oroas av att den skattepolitik som regeringen presenterar kommer att trycka ned arbetskraftsdeltagandet med lägre välstånd, sänkt konkurrenskraft och utanförskap som följd. Det är mot bakgrund av detta anmärkningsvärt att regeringen i sin inkomstberäkning inte tagit höjd för att antalet arbetade timmar sjunker som en följd av regeringens skattepolitik. Allt tyder därför på att regeringens budgetproposition är ofinansierad i denna del.
Liberalerna avvisar regeringens skattehöjningar på jobben som berör över 1 miljon löntagare. Höjda skatter påverkar motivationen att arbeta och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Liberalerna föreslår att brytpunkten för den statliga inkomstskatten höjs. Ingen med en månadslön under 41 000 kronor ska betala en extra inkomstskatt ovanpå kommunalskatten (–9,9 mil-jarder kronor 2017). Vi avvisar regeringens förslag att ändra uppräknings-takten av skiktgränserna för statlig inkomstskatt 2018 (–1,2 miljarder kronor) och prioriterar att avskaffa värnskatten 2017 för att öka utbytet av att utbilda sig och ta ansvar. Det är också en central reform för att möjliggöra ökad internationell konkurrenskraft i näringslivet. (–7 miljarder kronor).
Avtrappningen av jobbskatteavdraget som skedde under 2016 återställs för månadsinkomster över 50 000 kronor (–3,4 miljarder kronor). Avtrappningen gör det dyrare att arbeta och leder, tillsammans med den statliga inkomstskatten och värnskatten, till mycket höga faktiska marginaleffekter.
Åldersgränsen för det förhöjda jobbskatteavdraget justeras ned i två steg med två år till 63 år (–600 miljoner kronor 2017), och den särskilda löneskatten för äldre avskaffas (–2,5 miljarder kronor). Regeringens politik både försvårar inträdet på och tidigarelägger utträdet från arbetsmarknaden. Det är särskilt problematiskt i ljuset av det stora samhällsekonomiska behov som finns av att förlänga yrkeslivet.
Liberalerna vill införa en ny anställningsform, startjobb, med lägre lön, lägre inkomstskatt och utan arbetsgivaravgifter.
Vi säger nej till nedsatt förmånsvärde för miljöanpassade bilar (+100 miljoner kronor 2017) och föreslår i stället höjt förmånsvärde av bilar som inte är miljöbilar (+600 miljoner kronor på inkomsttitel 1210 Arbetsgivaravgifter, –400 miljoner kronor på inkomsttitel 1320 Skatt på företagsvinster och +600 miljoner kronor för kommunernas finanser.)
RUT-avdraget vidgas och subventionsgraden höjs från 50 procent till 75 procent för alla som vid årets ingång har fyllt 80 år (–200 miljoner kronor 2017). RUT-avdrag för läxhjälp återinförs (–50 miljoner kronor 2017).
Reseavdraget bör reformeras, och på så sätt blir avdraget regionalt anpassat. Förslaget stärker de offentliga finanserna med 1,4 miljarder kronor 2017.
Fastighetsskatten för kommersiella lokaler bör höjas med 0,5 procent. Detta är nödvändigt i dagens läge med ett omfattande behov av nya bostäder, varför skattesystemet måste skapa incitament för markägare och byggherrar att bygga bostäder.
Fastighetsskatten på obebyggd tomtmark bör höjas för sådan mark som är avsedd för byggande av hyresfastigheter. Detta ökar drivkraften för markägare att snabbare bebygga detaljplanerad mark avsedd för flerfamiljsfastigheter. Förslaget beräknas leda till ökade skatteintäkter med 200 miljoner kronor för 2017.
Vi ställer oss bakom den genomförda bensinskattehöjningen och anser att det är rimligt att indexera bränsleskatten.
Vi välkomnar att en kemikalieskatt införs för att minska förekomsten av eller risken för exponering och spridning av miljö- och hälsofarliga ämnen från olika varugrupper som ofta används i hemmen.
Enligt principen om att förorenaren ska betala föreslår vi en omvänd miljöbilsbonus där bilar som enligt gällande regelverk inte skulle vara berättigade till en miljöbilspremie får en förhöjd fordonsskatt med 2 000 kronor per år under de fem första åren.
Vi motsätter oss införandet av kilometerskatten. Införandet av en s.k. kilometerskatt kommer att innebära avsevärt dyrare transporter och därmed sämre konkurrensvillkor. Det påverkar industrin, företagandet och jobben negativt och hämmar den regionala tillväxten.
För att öka jordbrukets drivkrafter att ytterligare bidra till klimat-omställningen bör nedsättningen av energiskatten på diesel för arbetsmaskiner i jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet avskaffas över en tvåårsperiod. För 2017 innebär förändringen att statens skatteintäkter ökar med 600 miljoner kronor.
Liberalerna vill införa en europeisk flygskatt. Flyget är ett internationellt transportmedel, och beskattningen ska därför ske på global eller europeisk nivå.
Olika former av subventioner och stöd till fossila bränslen bör avskaffas. Nedsättningen av energi- och koldioxidskatt för diesel inom gruvindustriell verksamhet bör därför slopas. För 2017 innebär förändringen att statens skatteintäkter ökar med 310 miljoner kronor.
Skattefriheten för småskalig elproduktion bör återställas. Förslaget försvagar statens finanser med 190 miljoner kronor för 2017 jämfört med regeringens förslag.
En läckageskatt för jordbruket bör införas den 1 januari 2017. Den skatt på handelsgödsel som avskaffades den 1 januari 2010 kan tjäna som en utgångspunkt för en ny miljöstyrande skatt. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna 2017 med 200 miljoner kronor.
Reglerna om gruppregistrering för mervärdesskatt har gjort det möjligt för företag i den finansiella sektorn att undkomma kostnaden för ingående mervärdesskatt, vilket ytterligare har ökat deras skattefördel i jämförelse med andra sektorer. Ett sätt att göra beskattningen mer neutral mellan den finansiella sektorn och övriga sektorer är att ta bort rätten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Finansdepartementet har bedömt att de legala kraven på den finansiella sektorn inte utgör tillräckliga skäl för att den finansiella sektorn ur skattehänseende ska gynnas. Inte heller i övrigt finns tillräckliga skäl för att behålla möjligheten till gruppregistrering till mervärdesskatt. Förändringen beräknas 2017 öka mervärdesskatteinbetalningarna på inkomsttitel 1410 med 400 miljoner kronor.
Vi avvisar den höjda momsen på biobiljetter. Film är kultur och bör ha samma momssats som annan kultur.
|
5. | |
|
|
Larry Söder (KD) anför: |
Alliansens ekonomiska politik
I Kristdemokraternas partimotion 2016/17:3320 redovisar vi utförligt inriktningen av den ekonomiska politiken som vi och de övriga allianspartierna enats om. Inriktningen innebär i korthet bl.a. följande.
Alliansens politik syftar till att bygga ett samhälle som tar till vara varje människas förmåga, där alla får förutsättningar att växa och skapa, och där man gemensamt skapar trygghet och sammanhållning. Det kräver en ansvarsfull ekonomisk politik som bygger upp motståndskraft mot kriser, och det kräver reformer som leder till att fler kommer i arbete. Med fler sysselsatta i näringslivet ökar produktionsförmågan. Därmed vidgas utrymmet för hushållens konsumtion, och de skatteintäkter som finansierar välfärden ökar. Bara genom att fler kommer i arbete kan vi säkerställa mer kunskap i skolan, högre kvalitet i välfärden och ett starkare Sverige.
Alliansen är enig om att budgetförstärkningarna bör ske genom såväl intäktsökningar som utgiftsminskningar framöver. Det är också centralt att budgetförstärkningarna samt finansieringen av reformer inte sker genom att skatten på jobb och företagande höjs. En lika viktig utgångspunkt är att budgetförstärkningarna inte ska påverka välfärdens kärnverksamheter. På inkomstsidan finns flera möjliga åtgärder. I dag är den finansiella sektorn undantagen från mervärdesskatt i EU-länderna, vilket bidrar till att beskattningen är lägre än för andra delar av näringslivet. En utgångspunkt bör vara att, på samma sätt som i Danmark, utjämna skatteuttaget genom en viss höjning av de sociala avgifterna inom den finansiella sektorn. Hänsyn bör, vid en sådan utjämning av skatteuttaget, tas till de förändringar i beskattning vid efterställda lån som genomfördes 1 januari 2016. Också den kommersiella fastighetssektorn beskattas mindre än andra delar av näringslivet. Skatteplanering genom paketering av fastigheter kan motverkas.
För att ytterligare motverka fusk bör även nivåerna i skatte- och tulltilläggen höjas. Miljöstyrningen bör förstärkas, t.ex. genom att se över beskattningen för personbilar och fordon som har särskilt stora utsläpp av växthusgaser. Effektiva ekonomiska styrmedel, som exempelvis ytterligare miljöskatter, bör införas och undantag från existerande miljöskatter bör kontinuerligt omprövas. Kväveoxidavgiften bör också göras om till en skatt.
Allianspartierna fick igenom avgörande förslag för att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och för att dämpa kostnadsökningarna. Uppgörelsen innebär bl.a. att tillfälliga uppehållstillstånd blir huvudregel med rätt till familjeåterförening, tydligare försörjningskrav vid anhöriginvandring och ett stärkt återvändande. Vidare föreslås en stärkt kostnadskontroll i mottagandet och etableringen genom bl.a. tydligare krav för att erhålla försörjningsstöd. Samtidigt beslutades om viktiga alliansförslag för att stärka integrationen, som ett breddat RUT-avdrag och lärlingsanställningar för nyanlända, samt att utreda lagliga vägar för att söka asyl i EU.
Drivkrafterna för att arbeta måste vara starkare än drivkrafterna för att vara frånvarande från arbetsmarknaden. Om man är sjuk eller av andra skäl inte kan arbeta ska vi ha trygghetssystem som fungerar. Men det ska alltid vara lönsamt att ta ett jobb och bidra till det gemensamma. Då duger det inte att skatten höjs och att socialförsäkringssystemen blir så generösa att det inte längre lönar sig att arbeta.
Alliansregeringen förbättrade företagsklimatet avsevärt. Bolagsskatten och socialavgifterna sänktes och de ekonomiska drivkrafterna för att driva företag förbättrades. Regeringens politik går däremot i motsatt riktning med höjda kostnader på arbete, höjd skatt på företagande och ökat regelkrångel.
Under alliansregeringen ökade arbetskraftsdeltagandet kraftigt, men sedan 2014 har utvecklingen stått still, och enligt Konjunkturinstitutet förväntas arbetskraftsdeltagandet till och med sjunka under prognosperioden. För att bryta utvecklingen krävs utbudsreformer som gör det mer lönsamt att arbeta. Detta är särskilt viktigt för gruppen äldre, som ökar som andel av befolkningen och som i många fall skulle kunna arbeta ett par år till innan pensionen och bidra med kompetens och erfarenhet. I stället för att som regeringen öka beskattningen på äldres arbete vill Alliansen sänka inkomstskatterna och socialavgifterna för att göra det mer lönsamt att vara kvar på jobbet.
Nystartade företags kompetensförsörjning är en viktig fråga för att särskilt främja entreprenörskap och innovation. I dag upplever många entreprenörer svårigheter med att erbjuda marknadsmässiga löner till nyckelpersoner, innan företaget börjat visa vinst. För att underlätta för små företags rekrytering av kompetent arbetskraft vill Alliansen göra det enklare och mer konkurrenskraftigt att erbjuda anställda incitamentsprogram och delägarskap. Alliansens ingång är att regelverket bör förenklas och göras mer konkurrenskraftigt, samtidigt som grundläggande skatterättsliga principer beaktas, så att det blir lättare för växande företag att attrahera och behålla centrala medarbetare. Det handlar om både företagens kostnader för incitamentsprogrammen och reglerna för individen, t.ex. i vilken utsträckning incitamentsprogrammen ska beskattas som inkomst av tjänst samt när beskattningen ska ske.
Vidare vill Alliansen att taket för uppskov av reavinstskatten ska slopas permanent för att minska dagens inlåsningseffekter.
Kristdemokraternas skattepolitik
För ökad gemenskap och framtidstro vill vi ha en politik som skapar förutsättningar för människor att bygga goda relationer och känna trygghet och som underlättar för människor att gå från utanförskap till arbete. Vi vill skapa förutsättningar för en god tillväxt och ett företagsklimat som står sig väl i den globala konkurrensen. Att stärka familjernas självbestämmande och det civila samhällets ställning skapar en grund för fungerande mellanmänskliga relationer. Genom en välfungerande ekonomisk politik kan vi också satsa resurser på offentlig välfärd, lägre skatt för arbetande föräldrar, lägre skatter för arbetande seniorer och lägre skatt på pensionsinkomster. Och med genomtänkta reformer kring arbetsmarknaden och i skattepolitiken kan vi förbättra människors möjlighet att lämna arbetslöshet och utanförskap.
Nya jobb skapas inte av politiska lösningar ovanifrån; de skapas i växande och lönsamma företag. Den rödgröna regeringen tror att de kan nå Europas lägsta arbetslöshet och klara integrationsutmaningen med massiva skattehöjningar på arbete och företagande. Kristdemokraternas inriktning är den motsatta – vi vill sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och förbättra förutsättningarna för företagande. Det är också av stor vikt att den ekonomiska politiken utformas på ett sådant sätt att resurserna används effektivt för att skapa trygghet för dem som befinner sig i utsatta situationer. Tillväxten måste komma alla till del. Välfärden måste utvecklas genom fortsatt valfrihet, tydligt kvalitetsarbete och effektivt användande av resurser.
Kristdemokraterna avvisar regeringens föreslagna förändring av skiktgränserna för statlig skatt 2017 och 2018 för att göra det lönsamt att exempelvis vidareutbilda sig till specialistsjuksköterska eller bli chef inom äldreomsorgen. Regeringens förändring av skiktgränserna gör att betydligt fler vanliga löntagare får betala statlig skatt och riskerar att leda till betydligt lägre eller till och med obefintliga inkomstförstärkningar jämfört med vad som budgeteras. Enligt Konjunkturinstitutet överskattas förstärkningen av de offentliga finanserna på grund av avtrappat jobbskatteavdrag och begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt. (Kristdemokraterna beräknar 15,6 miljarder kronor i lägre inkomster 2017 än regeringen från direkta skatter på arbete.)
Höjda skatter påverkar motivationen att arbeta och höjer trösklarna in på arbetsmarknaden. Det avtrappade jobbskatteavdraget återställs till hälften från 2018, och hela avtrappningen har återställts 2019 (–1,7 miljarder kronor respektive –3,7 miljarder kronor).
Jobbskatteavdrag för föräldrar införs på 500 kronor per månad och förälder. Halva skattereduktionen införs 2017 och hela skattereduktionen införs 2018 (–5,8 miljarder kronor 2017, sedan –11,8 miljarder kronor om året).
Dubbelt jobbskatteavdrag införs för grupper som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden. Förslaget innebär en skattelättnad för unga under 25 (– 4,3 miljarder kronor), för de som tar en akademisk examen och börjar arbeta innan de fyller 25 (–280 miljoner kronor), för nyanlända under de första fem åren i Sverige (–200 miljoner kronor) och för personer som kommer från långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning (–500 miljoner kronor).
Skatten på pensioner sänks så att skillnaden i beskattning på lön respektive pension blir helt borttagen för månadsinkomster upp till 14 000 kronor (– 3,5 miljarder kronor mer än regeringen föreslår inklusive höjt bostadstillägg).
Löneskatten för äldre avskaffas (–1,5 miljarder kronor 2017–2020) och åldersgränsen för dubbelt jobbskatteavdrag sänks till 64 år (–300 miljoner kronor 2017 och –200 miljoner kronor per år 2018–2020).
Gåvoskatteavdraget återinförs 2017 i sin tidigare utformning. Ansöknings- och årsavgifterna för organisationer som tar emot gåvor avskaffas. På sikt höjs takbeloppet för avdragsrätten, skatteavdraget utvidgas till att omfatta fler ändamål och frågan om att juridiska personer ska omfattas utreds.
Det nedsatta förmånsvärdet för miljöbilar avskaffas och ersätts av ett höjt förmånsvärde av bilar som inte är miljöbilar (+1,2 miljarder kronor 2017).
Taket för RUT-avdraget för de som inte fyllt 65 år återställs till ursprungsnivån på 50 000 kronor per person. Avdraget ska återigen omfatta matlagning i hemmet och utökas till att gälla fler tjänster som tvätteritjänster även utanför hemmet, arbetet med omsorg och tillsyn av en person såsom ledsagning och avlösning för föräldrar och syskon samt fixartjänster, dvs. lättare servicetjänster i hemmet (–410 miljoner kronor 2017 och därefter – 510 miljoner kronor om året).
Skatten sänks på personaloptioner (–600 miljoner kronor).
Beloppsgränsen för reseavdrag höjs till 12 000 kronor och milersättningen höjs för arbetsresor med ytterligare 3,50 kronor per mil. Detta finansieras delvis genom en höjd beloppsgräns för reseavdraget.
Avdraget för övriga kostnader i tjänst slopas vilket stärker de offentliga finanserna med 300 miljoner kronor.
Fastighetsskatten för obebyggda hyresrättstomter höjs för att stärka statens inkomster. Detta kan också medföra positiva effekter genom att lägenheter byggs tidigare i stället för att fastigheter används för markspekulation. Förslaget beräknas stärka statens intäkter med 200 miljoner kronor för 2017. Även en höjning av fastighetsskatten på kommersiella fastigheter med 0,2 procentenheter bör föreslås för att kunna finansiera sänkta skatter på arbetsinkomster. Detta beräknas stärka statens intäkter med 1,3 miljarder kronor.
Vi välkomnar regeringens förslag att införa en kemikalieskatt på viss hemelektronik och PVC-material för att minska de negativa hälsoeffekterna av kemikalier.
Ett enkelt och välfungerande bonus–malus-system som tar hänsyn till utsläpp av avgaser och partiklar bör snarast införas. Förslaget innebär en budgetförstärkning 2017–2018 för att sedan övergå till en kostnad för staten.
Vi accepterar regeringens inkomstförstärkningar vad gäller höjd alkoholskatt.
Vi föreslår en höjning av tobaksskatten med 4 procent.
Nedsättningen av koldioxidskatten för gruvnäringen bör avskaffas.
Vi föreslår vidare att en skatt på avfallsförbränning införs som uppgår till 100 kronor per ton. Förslaget stärker statens finanser med 600 miljoner kronor 2017 och 2018, därefter med 400 miljoner kronor.
Plastpartiklar i miljön är ett växande hot mot världshaven, Östersjön och våra insjöar. En ny skatt på plastpåsar om 1 krona per påse bör därför införas. Förslaget innebär ökade skatteintäkter med 1 miljard kronor 2017.
Det finns studier som visar att torv ur växthusgassynpunkt motsvarar fossila bränslen i ett tidsperspektiv upp till några hundra år. Skattebefrielsen från koldioxidskatt för torv ska därför tas bort.
Vi välkomnar att regeringen föreslår sänkt moms för tjänster som cykelreparationer, skomakerier och skrädderiverksamhet. Genom att sänka kostnaderna för dessa tjänster kan branscherna växa och fler kan få arbete.
En sund konkurrens mellan företag och olika branscher är avgörande för ett gott företagsklimat. Skatter som innebär snedvridningar till fördel för en viss sektor eller bransch bör i största möjliga utsträckning undvikas. I dag är vissa företag, framför allt inom den finansiella sektorn, undantagna från mervärdesskatt. De har dessutom möjlighet att bilda mervärdesskattegrupper för att undvika kostnader för ingående mervärdesskatt. Gruppregistrering av moms bör därför slopas.
Regeringen presenterade under våren 2016 förslag till ny filmpolitik. En majoritet i riksdagen underkände regeringens politik och krävde att en ny filmutredning tillsätts för att åtgärda en lång rad brister, bl.a. höjningen av biomomsen från 6 till 25 procent. Denna kraftiga höjning kan få allvarliga konsekvenser, särskilt för mindre biografer på landsbygden. Mot bakgrund av detta vill Kristdemokraterna återställa biomomsen till 6 procent.