Skattefrågor i budgetpropositionen för 2008 (Yttrande 2007/08:SkU1y)

2007/08:SkU1 Skattefrågor i budgetpropositionen för 2008

Skatteutskottets yttrande 2007/08:SkU1
Skattefrågor i budgetpropositionen för 2008

Till finansutskottet

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och har ingen invändning mot de bedömningar och överväganden som regeringen redovisar. Detta innebär att bl.a. följande förändringar föreslås eller aviseras.

Jobbskatteavdraget förstärks den 1 januari 2008 med 10,7 miljarder kronor i syfte att göra det mer lönsamt för personer som är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden att arbeta och öka drivkrafterna för ytterligare arbete. En jämställdhetsbonus införs och skattereduktionen för hushållstjänster utvidgas så att den även omfattar hushållstjänster som lämnas som löneförmån. Reseavdraget höjs med 50 öre. Avdragsrätten för pensionssparande begränsas till 12 000 kr som en del i en finansiering av den slopade förmögenhetsskatten. Den särskilda värderingsregeln för förmån av lånedator slopas.

Reglerna om avdrag vid dubbel bosättning förändras, fr.o.m. 2008 för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen. Reglerna om beskattning av sjöinkomst förändras och den särskilda löneskatten för personer födda 1937 eller tidigare slopas.

Den nuvarande statliga fastighetsskatten på bostäder ersätts den 1 januari 2008 med en kommunal fastighetsavgift. Åtgärden finansieras bl.a. genom att skatten på kapitalvinster på bostäder höjs.

Som ett led i en bred satsning på företagande slopas förmögenhetsskatten fr.o.m. den 1 januari 2007. Detta är en långsiktig och viktig del i regeringens reformarbete för att öka utbudet av riskvilligt kapital och viljan att investera i Sverige, vilket ska lägga en grund för nya och växande företag. Vidare aviseras justeringar i skattereglerna om underprisöverlåtelser, tioårsregeln, sammanläggning eller delning av vissa utländska investeringsfonder, andelar som avnoteras i samband med inlösen och fusion, avyttring av kapitalförsäkringar, ränteavdrag för utomlands bosatta, en övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade andelar, koncernbidrag i gränsöverskridande situationer, överföring av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskiften, koncernbidrag till lagerbolag, ställande av säkerhet i samband med skalbolagsdeklaration och ändrade regler för CFC-beskattning. Regeringen fortsätter arbetet med ändrade skatteregler för pensionsförsäkring som aktualiserats av EG-domstolens dom i det s.k. Danmarksmålet och avser att lägga fram en proposition under riksmötet. Den skattemässiga behandlingen av företagande i olika organisationsformer ska analyseras.

Avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk fortsätter under 2008.

Ett flertal punktskatteförändringar med ikraftträdande den 1 januari 2008 redovisas. Det gäller i huvudsak höjning av skatten på koldioxid med 6 öre per kilo koldioxid, höjning av energiskatten på diesel med 20 öre per liter, indexuppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna, förmånligare återbetalning av energi- och koldioxidskatterna till jord-, skogs- och vattenbruket, sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar, höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar, en sänkning med 3 öre av energiskatten på el i vissa kommuner i norra Sverige, höjd effektskatt på kärnkraftsel och höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk, höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker än vin och öl, höjd tobaksskatt och sänkt lotteriskatt.

Regeringen förutsätts följa upp förändringarna på alkoholskatteområdet och vid behov aktualisera en resursförstärkning till bl.a. Tullverket för ökad gränskontroll.

Reklamskatten sänks retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007 för samtliga periodiska publikationer som inte är annonsblad, katalog eller program.

Sänkningen av koldioxidskatten på bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter kommer att inledas fr.o.m. den 1 juli 2008.

Koldioxidneutrala drivmedel ska även fortsatt vara befriade från koldioxid- och energiskatt. En lagstiftning om generell skattebefrielse bör införas fr.o.m. den 1 januari 2009. Till dess medges skattebefrielsen som i dag, dvs. genom dispensbeslut. Det särskilda villkoret för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad bör slopas senast den 1 januari 2009.

En särskild utredare ska tillkallas med uppdrag att analysera avfallsförbränningsskatten.

Utformningen av beskattningen av privatflygets bränsle behöver övervägas ytterligare, och en proposition är planerad till våren 2008.

Redovisningsperioden för mervärdesskatt för mindre företag bör förlängas och mervärdesskattelagen ytterligare anpassas till mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG.

När det gäller statsbudgetens utgifter behandlar utskottet ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution. Utskottet tillstyrker regeringens förslag till utgiftsram för 2008 och preliminära utgiftsramar för 2009 och 2010.

Till yttrandet fogas avvikande meningar från utskottets ledamöter från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet.

Utskottets överväganden

STATSBUDGETENS INKOMSTER

Skattepolitiken

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet föreslår att regeringens riktlinjer för skattepolitiken godkänns och att motionsförslagen om godkännande av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets riktlinjer för skattepolitiken avslås.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Budgetpropositionen

Regeringen anför att Sverige ska vara ett land med full sysselsättning och inte som i dag ett land med alltför många människor lämnade i passivitet och med en arbetsförmåga som inte tas till vara. Regeringen presenterar flera förslag för ökade drivkrafter att träda in på arbetsmarknaden eller gå upp i arbetstid. Den enskilt största satsningen är en förstärkning av jobbskatteavdraget med 10,8 miljarder kronor som huvudsakligen är inriktad på låg- och medelinkomsttagare.

Kvinnors arbetsliv och familjernas möjlighet att leva ett jämställt vardagsliv har förstärkts genom sänkt skatt på hushållstjänster. Skattesänkningen föreslås nu även gälla för hushållstjänster som lämnas som löneförmån. Förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen under barnets första år förbättras vidare genom en jämställdhetsbonus. Härigenom minskar risken för att kvinnor ska drabbas av långvarig bortovaro från arbetsmarknaden. Med en bättre möjlighet till avlastning i hemmet kan kvinnors obetalda dubbelarbete minska, vilket enligt vad som anförs är bra för kvinnors karriärmöjligheter.

Regeringen har påbörjat en dialog med den del av den ideella sektorn som är verksam inom det sociala området i syfte att stärka den ideella sektorn och förtydliga dess roll i förhållande till staten. Denna dialog ska sedan vidgas till fler delar av den ideella sektorn. Som ett led i arbetet med att stärka den ideella sektorn och stimulera forskning vill regeringen stimulera donationer från privatpersoner och företag. Därför tillsätts senast under 2008 en utredning för att möjliggöra en avdragsrätt för sådana donationer. Regeringen följer frågan om s.k. idrottsutövarkonton.

Fastighetsskatten är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet. Regeringen anför att dagens regelverk bör ersättas med bl.a. en kommunal avgift på 6 000 kr per småhus, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet, en avgift på 1 200 kr per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet samt att kapitalvinstskatten för privatbostäder vid försäljning bör höjas från 20 till 22 %. Frågan om införande av s.k. ägarlägenheter bereds, och en utredare har tillkallats med uppdrag att före utgången av 2007 redovisa vilka förändringar av skattelagstiftningen som ett införande av civilrättsliga regler om ägarlägenheter bör föranleda.

Regeringen anför att ett stort antal åtgärder genomförts för att göra det enklare och mer lönsamt att starta och utveckla företag. Ett arbete bedrivs som syftar till att göra det enklare att få F-skatt, framför allt för dem med endast en eller ett fåtal uppdragsgivare. Regeringen har därför nyligen givit en särskild utredare i uppdrag att se över självständighetsrekvisitet i inkomstskattelagens näringsverksamhetsbegrepp. Under hösten läggs förslag om en förlängd redovisningsperiod för moms. Tillgången till riskvilligt kapital förbättras genom att förmögenhetsskatten slopas. Den har också förbättrats genom förändringar av de s.k. 3:12-reglerna. Regeringen återkommer under hösten med förslag om att ytterligare förändra 3:12-reglerna. Regeringen följer också frågan om frivillig schablonbeskattning av mindre företag. Ett arbete pågår kring den skattemässiga behandlingen av företagande i olika organisationsformer. Bedömningar redovisas också kring det svenska koncernbidragssystemet, lagerbolag, skalbolagsdeklarationer, överföring av skogskonto m.m. och ändrade regler för CFC-beskattning.

Det svenska jordbruket ska ges likvärdiga villkor gentemot övriga EU. Regeringen stärker jordbrukets konkurrenskraft och dess möjligheter att bidra till tillväxten. Gränserna för återbetalning av skatt på bränslen och el för jordbruket m.m. sänks från 1000 kr till 500 kr. Dessa näringar kompenseras också för den höjda dieselskatten på bränslen i arbetsmaskiner genom höjd återbetalning. På företagsskatteområdet avser regeringen vidare att se över möjligheten av att införa ett system med tonnagebeskattning av företag.

Regeringen anför att de ansträngningar som görs för att minska utsläppen under de närmaste två till tre decennierna i stor utsträckning avgör den långsiktiga globala temperaturökningen och därmed förväntade effekter. Regeringen föreslår ett klimatpaket med bl.a. skattehöjningar inom energiområdet med syfte att bl.a. begränsa utsläppen av koldioxid. Det särskilda villkoret, ”tullvillkoret”, som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad, bör slopas så snart det är möjligt, dock senast den 1 januari 2009. Regeringen avser att under nästa år presentera en klimatproposition.

För att säkra att nödvändiga utbudsreformer inte bidrar till en alltför stark efterfrågetillväxt föreslås också vissa ytterligare skatteförändringar. En höjd skatt på t.ex. tobak och alkohol har därför ansetts rimlig. Detta är skatter som inte bedöms påverka den varaktiga sysselsättningsutvecklingen eller investeringsviljan.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 8 av Mona Sahlin m.fl. är målet ett samhälle som bygger på idén om alla människors lika värde. Samhället ska utformas så att det finns plats för alla och så att ekonomiska och sociala skillnader utjämnas. Först då har alla människor möjlighet att utforma sitt liv utifrån sina drömmar.

Skatterna ska förändras så att de blir mer rättvisa och skattesystemet mer välfungerande. De övergripande utgångspunkterna för förändringen är att skatterna ska trygga finansieringen av den gemensamma välfärden, främja sysselsättning och tillväxt, vara omfördelande och vara tydligt och enkelt utformade.

Skattesystemet ska vara rättvist, så att personer med stora inkomster och förmögenheter betalar mer i skatt än andra grupper. En möjlig framtida åtgärd som skärper omfördelningen skulle t.ex. kunna vara en statlig inkomstskatt på 2 procentenheter på inkomster över 60 000 kr i månaden. En sådan skattehöjning skulle ge ca 900 miljoner kronor i ökade intäkter. I avvaktan på att en samlad översyn av skattesystemet kan genomföras lägger motionärerna fram förslag för ett rättvisare skattesystem.

Jobbskatteavdraget ökar orättvisorna i samhället, och drabbar alla som står utanför arbetsmarknaden. Den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension får inte bara lägre inkomst – dessutom höjs skatten. Regeringens förslag om en förstärkning av jobbskatteavdraget ökar skillnaden ytterligare mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Finansieringen är också orättvis. Ersättningen för sjuka och villkoren för deltidsarbetslösa försämras. Motionärerna motsätter sig regeringens förslag.

Det är viktigt att Sverige har fackliga organisationer med en förankring i breda löntagargrupper. De höjda avgifterna till a-kassan har lett till att hundratusentals personer lämnat både a-kassa och fackförbund för att få hushållsekonomin att gå ihop. Motionärerna föreslår att avgifterna för medlemskap i a-kassan sänks till den nivå som gällde före den 1 januari 2007. Sänkningen av avgifterna till a-kassan finansieras genom en nedskalning av det nuvarande jobbskatteavdraget.

I avvaktan på en större översyn som syftar till att beskatta alla inkomster lika föreslår motionärerna att pensionärernas grundavdrag höjs så mycket att den genomsnittliga skatten blir 2 000 kr lägre per år. Höjningen ska tillämpas redan från och med den 1 januari 2007.

Motionärerna anser att inkomsterna från fastighetsskatten kan ligga kvar på dagens nivå men vill förändra fastighetsbeskattningen så att den blir rättvis. Slott och koja ska inte beskattas lika, fastigheter med lågt taxeringsvärde ska ha lägre skatt än fastigheter med högt taxeringsvärde. Detta ska ske genom en omfördelning inom systemet. Skatten ska vara förutsägbar och rimlig. Vanliga löntagare med vanliga inkomster ska inte betala oproportionerligt hög skatt i förhållande till sin inkomst. Regeringens förslag om förändringar av skatten på boende gynnar dem med stora, dyra villor samtidigt som andra får betala notan eftersom finansieringen av borttagande av fastighetsskatten ska ske inom bostadssektorn. Motionärerna framhåller också att förändringarna särskilt drabbar bostadsrättsinnehavare i Stockholm.

Sverige ska fortsätta att ha en ledande roll inom klimatpolitiken, inte minst för att skapa globala åtgärder i samverkan. Det kräver att Sverige går före med skarpa åtgärder på hemmaplan för att visa att klimatarbetet lönar sig. Det internationella samarbetet får aldrig bli en ursäkt för att inte agera nationellt. Vägtrafiksektorns beroende av olja ska brytas genom ett brett arbete för effektivare transporter, ökad produktion av förnybara drivmedel och genom en övergång till en fordonspark som inte enbart är hänvisad till fossila bränslen. Framför allt genom att det ska vara ekonomiskt fördelaktigt och förmånligt att välja miljövänliga alternativ.

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 1 av Lars Ohly m.fl. (v) anför motionärerna att målsättningen för skattepolitiken bör vara att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling; hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden. Sverige har haft en tradition att en stor del av välfärdssystemet betalas via skatterna, vi har t.ex. haft offentliga socialförsäkringssystem i stället för privata. Motionärerna vill bygga vidare på den modellen för att organisera och finansiera den generella välfärden och samtidigt ta hänsyn till hur olika förutsättningar för kvinnor och män kan ta sig olika ekonomiska uttryck. Kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på såväl sjukförsäkring som a-kassa och pensioner. Skillnaderna i inkomststrukturer mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. En viktig slutsats blir att kvinnor som kollektiv är mer beroende av skatte- och transfereringssystemen och därmed mer känsliga för förändringar.

Motionärerna vill bygga ett system som på ett bättre sätt än dagens kan uppfylla de krav som måste ställas för att trygga välfärden, rättvisan och skapa förutsättningar för en nödvändig klimat- och miljöomställning. Delvis nya förutsättningar, som att Sveriges ekonomi alltmer påverkas av att ekonomiska aktiviteter över gränserna ökar, måste beaktas. Det handlar om finansiella transaktioner, företagsinvesteringar och en alltmer rörlig arbetsmarknad. Detta kan i olika grad påverka skattebaserna.

Motionärerna slopar jobbskatteavdraget. De anser att jobbskatteavdraget ökar inkomstklyftorna och den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män och anför att det är en kraftig överdrift att säga att nivån på skatteuttaget påtagligt skulle påverka människors vilja att studera och arbeta i Sverige. Det är inte bara skatter utan också lönenivåer som har betydelse.

De föreslår att inkomstskatten höjs med 3 miljarder kronor för högre inkomster och sänks med 2,8 miljarder kronor för lägre inkomster, allt genom att grundavdraget varieras. Uppräkningen av skiktgränsen för uttag av statlig inkomstskatt begränsas. Åtgärderna innebär enligt motionärerna en viktig fördelningspolitisk justering av inkomstbeskattningen.

Den särskilda löneskatten för personer födda 1937 återinförs. Syftet med den slopade skatten var att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder varför förslaget i stället bidrar till orättvisa mellan olika grupper äldre.

Motionärerna avvisar förslaget om jämställdhetsbonus eftersom det befäster idén om föräldraskapet som obligatoriskt för kvinnor, och ett frivilligt erbjudande för män – som kan locka en och annan om villkoren är tillräckligt förmånliga.

Skattereduktionen för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa återinförs eftersom den ökade avgiftsfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen har lett till att många avstår från att tillhöra a-kassa och/eller att vara fackföreningsansluten.

Skattereduktionen för hushållstjänster slopas. Motionärerna tror inte att skattereduktionen påtagligt kommer att öka antalet jobb eller minska skatteundandragande och ser skattereduktionen som ett rejält bakslag i strävandena att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män.

Motionärerna avvisar regeringens förslag till reformerad beskattning av bostäder eftersom den innebär mycket stora skattesänkningar för välbeställda. De anser att fastigheter utgör en viktig och stabil skattebas som ska beskattas. Boendeskatterna får dock inte ge upphov till orimliga effekter. Man ska t.ex. inte tvingas från sitt hem för att man bor i ett område där välbeställda köper hus. Motionärerna står bakom dämpningsregeln och anser att begränsningsregelns tak på 3 miljoner kronor bör höjas. På sikt bör fastighetsskatten på flerbostadshus tas bort helt och dagens system med uppskov avskaffas.

Även regeringens förslag om slopad förmögenhetsskatt avvisas. Motionärerna anser att sambandet mellan förmögenhetsskatten och tillgången till riskvilligt kapital är starkt överdrivet. Även om förmögenhetsskatten uppvisat vissa brister anser motionärerna att den har fördelningspolitisk betydelse och ska vara kvar. I en översyn av skattesystemet kan andra metoder prövas för att skapa en stabilare bas och göra att förmögenhetsskatten upplevs som mer rättvis.

Bolagsskatten höjs från 28 % till 30 % för att finansiera åtgärder som gynnar mindre företag. Det gäller bland annat borttagande av sjuklönekostnader för företag med upp till 10 anställda och ett förbättrat socialt skyddsnätet för småföretagare. De föreslår också att forskning och utveckling i mindre företag uppmuntras genom en möjlighet att göra skatteavdrag vid forskningssatsningar. Avdraget utformas som en kreditering på skattekonto.

När det gäller klimat- och miljöomställning lägger motionärerna en rad förslag. De redovisar en skatteväxling åren 2008–2010. Bland annat vill de ytterligare höja kostnaderna för transporter. Bensinskatten höjs utöver regeringens förslag för att i större utsträckning få över trafik från vägar till ekologiskt hållbara färdsätt. Skatten på diesel höjs samtidigt som fordonsskatten sänks för personbilar och tung trafik. På så sätt styrs mot ett högre pris på den rörliga transportkostnaden och ett lägre på den fasta. I skatteväxlingen ingår vidare försäljningskatt på bilar, klimatskatt för inrikesflyg, höjd skatt på bekämpningsmedel och handelsgödsel, avgift på fluorerade växthusgaser och en ökad koldioxidrelation i fordonsskatten. Samtidigt sänks fordonsskatten i glesbygd, ett cykelavdrag införs och det görs satsningar på kollektivtrafik i glesbygd.

Fritidsbåtar bör betala för den kostnad som de medför vad gäller sjöräddning, haverier, miljöpåverkan osv. En båtskatt för fritidsbåtar bör därför införas. En sådan skatt kan finansiera dels fritidsbåtarnas andel av infrastrukturkostnaderna, dels en sänkning av skatten på alkylatbensin.

Skatten på trafikförsäkringspremier bör slopas. Att privatisera sjukförsäkringen via trafikförsäkringen kan bli ett sätt att bryta upp en första bit mark för att sedan kunna följa efter med andra speciallösningar för vissa andra grupper försäkringstagare. En grundstomme i det generella välfärdssystemet är att alla solidariskt delar på kostnaderna och därmed även på riskerna.

Motionärerna genomför en satsning på jobb i den offentliga sektorn som omfattar 13,8 miljarder kronor. Vidare genomförs en satsning på arbetsmarknadsområdet som gäller anställningsstöd för unga, förstärkt anställningsstöd, plusjobb 60+, anställningsstöd för 1ångstidssjukskrivna, särskilt anställningsstöd, anställningsstöd för nyanlända etc. Stöden lämnas i form av kreditering på skattekonto.

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 1 och 2 av Peter Eriksson m.fl. anför motionärerna att deras förslag till ekonomisk politik innebär bättre villkor för de sämst ställda, en effektiv och kraftfull klimatpolitik, solidaritet med världens alla människor och ett stort mått av ansvar för framtida generationer. Klimatomställningen utgör i dag en av de största utmaningar samhället står inför. Effekterna av fortsatta utsläpp av klimatgaser på dagens nivå kommer att få katastrofala följder. Sverige som ett modernt och väl utvecklat land med höga utsläpp per capita har ett stort ansvar att gå före i klimatomställningen, utveckla ny teknik och bidra till att fattigare länder både klarar de problem som klimatutsläppen redan i dag förorsakat och den omställning av energisystemen som behövs för att dessa länder ska kunna fortsätta att utvecklas.

Vidtas kraftiga åtgärder nu kan kostnaderna i form av global bnp hållas på en rimlig nivå. Uteblir klimatpolitiken blir kostnaderna mångdubbelt högre.

Motionärerna ifrågasätter om jobbskatteavdraget verkligen kommer att ha stora effekter på sysselsättningen. Samtidigt är de kritiska till de fördelningsmässiga resultaten av skattereduktionen. I kronor räknat vinner höginkomsttagaren på låginkomsttagarens bekostnad. De avvisar regeringens förslag om ett andra steg i jobbskatteavdraget men vill inte straffa människor med låga inkomster när väl skattesänkningen genomförts. De föreslår därför att underlaget för skattereduktionens första steg trappas av. Motionärernas förslag innebär att skattereduktionen trappas av fr.o.m. inkomster runt 23 000 kr per månad. Resultatet är enligt vad som anförs en bättre fördelningsprofil och utrymme för satsningar på dem som har det sämst ställt.

Motionärerna anför att en grupp som inte fått del av skattesänkningarna är pensionärer, en annan är långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Av fördelningspolitiska skäl föreslår de därför ett höjt grundavdrag för alla. Det höjda grundavdraget innebär att alla som inte har inkomst av arbete får en sänkt skatt med 70 kr per månad. Av fördelningspolitiska skäl föreslås vidare en lägre uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt.

Motionärerna avvisar regeringen förslag om nedsatt särskild löneskatt för äldre. I stället föreslår de en generell skattesänkning för alla företag som utformas med de tidigare reglerna för nedsatta sociala avgifter som förebild. Syftet med reformen är att underlätta för små företag. Vidare bör arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag med hög forskningsintensitet sättas ned.

Motionärerna anför att det är svårt för många med begränsade inkomster att spara ihop ett startkapital för att starta ett företag. Därför vill de införa ett etableringskonto enligt den modell som redan finns i Danmark. Alla löntagare ska skattefritt kunna sätta av pengar som kan användas för att starta ett nytt företag. Det ska därför vara möjligt att åtminstone spara ihop minimiinsatsen för att bilda ett aktiebolag, för närvarande 100 000 kr.

Skattereduktionen för hushållsnära tjänster kommer enligt vad som anförs främst att utnyttjas av personer med goda inkomster som bör ha råd att betala för dessa tjänster själva. Hushållsnära tjänster ger dåliga fördelningseffekter, riskerar att ersätta en form av skattefusk med en annan och bidrar inte till ökad jämställdhet. Motionärerna föreslår att skattereduktionen för hushållstjänster slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 och avvisar den planerade skattereduktionen för förmån av hushållstjänster.

Regeringens förslag om förändrad bostadsbeskattning innebär endast en omfördelning av skattemedel, och fördelningseffekten är enligt motionärernas uppfattning mycket dålig. Samtidigt riskerar förslaget att späda på redan höga huspriser och därmed göra det svårare för personer som inte redan befinner sig inne på fastighetsmarknaden att komma in. Motionärerna är kritiska till regeringens hantering av fastighetskatten och införandet av ett tak i fastighetsskatten och avvisar regeringens förslag.

Av klimatskäl och folkhälsoskäl föreslår motionärerna att arbetsgivare ska få möjlighet att förse anställda med cykel utan förmånsbeskattning om cykeln används för resa till arbetet. Värdet får uppgå till högst 250 kr per månad inklusive service om cykeln används som huvudsakligt transportmedel för resor till arbetet.

Motionärerna föreslår att en rad punktskatter höjs. Framför allt handlar det om punktskatter på energi, koldioxidutsläpp och annan miljöpåverkan. Syftet med dessa skatter är i första hand att vara miljöstyrande.

Motionärerna menar att koldioxidutsläppen måste minska med runt 80 % till 2050. För att klara att minska utsläppen av växthusgaser föreslår motionärerna att koldioxidskatten höjs med 30 öre per kilo 2008 och ytterligare 30 öre 2009. Höjningen av koldioxidskatten slår igenom bl.a. på priset på bensin, diesel och eldningsolja. För att minska genomslaget på priset på eldningsolja sänks energiskatten med 375 kr 2008 och fasas ut helt år 2009. När det gäller regeringens förslag om höjd dieselskatt och sänkt fordonsskatt för dieselbilar anför motionärerna att diesel av miljöklass tre inte bör undantas från höjningen.

Ökningen av klimatpåverkande utsläpp inom transportsektorn beror enligt vad som anförs främst på en kraftig ökning inom flyget och lastbilstransporterna. I enlighet med vad som föreslagits av flera utredningar, senast Vägtrafikskatteutredningen, vill motionärerna införa en avståndsbaserad skatt på lastbilar från 2010. Skatten bör vara i snitt 20 kr per mil och tas ut på alla lastbilstransporter i Sverige, men undantag eller återföring av skatten bör ske för sträckor där det saknas förutsättningar att använda järnväg eller sjöfart, t.ex. inom delar av skogsnäringen.

Genom att trängselskatten i Stockholm numera är avdragsgill har den styrande effekten av trängselskatten minskat något. Regeringen har också aviserat att intäkterna från trängselskatten enbart ska användas till väginvesteringar. Motionärerna föreslår att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag som innebär att möjligheten att dra av trängselskatten som en kostnad i arbetet avskaffas samt att intäkterna från trängselskatten ska kunna användas för förbättringar i kollektivtrafiken.

Sverige har Europas tyngsta och mest bränsleslukande bilpark. För att öka bränsleeffektiviteten i bilparken föreslår motionärerna att en koldioxidrelaterad registreringsskatt införs. Registreringsskatten bör baseras på såväl koldioxidutsläpp som förbränningsmotoreffekt och utgå med maximalt 60 000 kr per fordon.

Även om flygtrafiken globalt står för en relativt liten del av koldioxidutsläppen är det en snabbt växande utsläppskälla. Flygtrafiken ger också upphov till andra klimatpåverkande effekter utöver utsläppen av koldioxid. Motionärerna föreslår att frågan om en koldioxidskatt på flygbränsle fortsätter att utredas och att den tidigare tillfälliga skatten per passagerare återinförs på dubbel nivå fr.o.m. den 1 juli 2008.

Motionärerna föreslår att regeringen utreder och återkommer med förslag till ett färdmedelsneutralt reseavdrag som införs från 2009. Vidare bör regeringen utreda hur beskattningen av förmånsbilar kan förändras för att öka miljöstyrningen.

Motionärerna gör bedömningen att utsläppskraven på industrin bör skärpas, och det finns potential för utsläppsminskningar även inom den lätta industrin. Motionärerna föreslår därför att koldioxidskatten på den lätta industrin skärps. Motionärerna har tidigare motsatt sig en sänkning av koldioxidskatten i den handlande sektorn och står tills vidare kvar vid detta ställningstagande. Så länge utsläppshandelssystemet inte fungerar tillfredsställande anser de att skatten kan vara kvar. När utsläppstaken sänks och utsläppsrätterna börjar auktioneras ut finns möjlighet att ompröva detta ställningstagande.

Om regeringen förslag om sänkta gränser för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el genomförs bör miljöstyrningen säkras på annat sätt.

Det finns med dagens styrmedel ganska starka skäl att hellre bränna än deponera avfall, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Däremot är inte incitamenten tillräckligt starka för återvinning och biologisk behandling. Förbränningsskatten behöver därför utvecklas.

Torv är i dag undantagen koldioxidskatt trots att torven inte är ett förnybart bränsle. Motionärerna föreslår att undantaget från koldioxidskatt slopas vilket innebär att torvbrytning snabbt kommer att bli olönsamt och fasas ut som bränsle.

Sänkt moms på ekologiskt producerad mat föreslås för att stimulera till ökad konsumtion av livsmedel från certifierad produktion och förbättra förutsättningarna att nå miljömålen.

Under de senaste tio åren har Systembolagets försäljning av cider och blanddrycker – s.k. alkoläsk – ökat med hela 63 %. Cider och blanddrycker riktas tydligt mot en ung målgrupp i såväl smaksättning som formgivning av etiketter och namngivning av produkterna. För att minska konsumtionen av dessa drycker, som uppenbart vänder sig till en publik som är för ung för att dricka alkohol, och som lätt kan bli en inkörsport till fortsatt alkoholbruk bör en tilläggsskatt införas som till en början sätts till 20 kr per liter konsumtionsfärdig dryck.

Utskottets ställningstagande

Över en miljon människor i arbetsför ålder i Sverige står i dag utanför arbetsmarknaden. Sysselsättningsnivån är fortfarande lägre för utrikes födda än för inrikes födda. Invandrare som flyttat till Sverige efter de tidiga barndomsåren samt personer med utomeuropeisk bakgrund och låg utbildning löper särskilt stor risk att drabbas av ett bestående utanförskap på arbetsmarknaden. Därför är det avgörande att genomföra förändringar som gör att fler uppmuntras och ges möjlighet att ta ansvar för sin egen försörjning. Unga som inte kommer in på arbetsmarknaden riskerar att hamna i livslång passivitet och utanförskap från arbetsmarknaden. För dem som är långtidssjukskrivna eller har sjuk- eller aktivitetsersättning men har arbetsförmåga måste det finnas möjligheter som leder tillbaka till arbetsmarknaden. De som står utanför måste erbjudas breda vägar tillbaka till arbetsmarknaden, samtidigt som det är den enskildes ansvar att ta vara på alla vägar tillbaka.

Alla i arbetsför ålder ska känna att de har en plats och att deras insats efter förmåga välkomnas och belönas. Att vara behövd sporrar till delaktighet och ansvarstagande. För den enskilde leder det till personlig utveckling och tillfredsställelse. Det ger också människor möjlighet att påverka och utforma sina egna liv. Det fordrar att människors arbete värdesätts bättre, genom att det lönar sig att arbeta. Förbättrade möjligheter för människor med låga och normala inkomster att påverka sin situation genom eget arbete, ökar makten i vardagen.

Ska Sverige kunna möta de utmaningar som väntar krävs det en stark ekonomi. Det krävs en ekonomi som kan svara upp mot en ökad efterfrågan på välfärdstjänster i takt med att befolkningen blir allt äldre. Det krävs en stark ekonomi som gör att människor kan få det bättre i vardagen, som tar bort fattigdomsfällor och ger trygghet för de äldre. Det krävs en stark ekonomi som är långsiktigt hållbar och gör det möjligt att vidta åtgärder mot klimatförändringar. Det krävs en ekonomi som kan möta också en konjunkturnedgång. Det är också en ekonomi som står sig väl i den ökade konkurrens som globaliseringen för med sig.

Regeringens politik har en inriktning som gör det mer lönsamt att arbeta, enklare och billigare att anställa och mer attraktivt att starta och driva företag. Inkomstskatterna för framför allt låg- och medelinkomsttagare sänktes 2007 och föreslås sänkas ytterligare 2008 genom ett förstärkt jobbskatteavdrag. Drivkrafterna för arbetsgivare att anställa personer från grupper med svag ställning på arbetsmarknaden – t.ex. unga, långtidssjuka och utrikes födda – har tydligt förbättrats och stärks ytterligare genom åtgärder. Villkoren för landets företagare att starta och driva företag har förbättrats. Förmögenhetsskatten ska slopas vilket gör det lättare att finna riskvilligt kapital. Lättnader i arbetsgivaravgifter har gjort det mer lönsamt att driva företag. Sveriges entreprenörer, investerare och företagare är nydanare och förnyelsebärare. De har en nyckelroll i ett kontinuerligt byggande av en ekonomi som står stark i en föränderlig värld. Att åtgärder som bidrar till högre sysselsättning prioriterats främst, innebär också att utrymmet för reformer på andra områden varit utomordentligt begränsat.

Trots den goda tillväxten återstår alltjämt mycket att göra för att Sverige återigen ska vara ett land med full sysselsättning och inte som i dag ett land med alltför många människor lämnade i passivitet med en arbetsförmåga som inte tas till vara. Vägarna tillbaka till jobb är fortfarande alltför få och drivkrafterna till arbete alltför svaga.

Regeringen presenterar förslag för ökade drivkrafter att träda in på arbetsmarknaden eller gå upp i arbetstid. Den enskilt största satsningen är steg två i jobbskatteavdraget, vilket innebär en sänkning av skatterna på arbetsinkomster med 10,8 miljarder kronor. Reformen är huvudsakligen inriktad på låg- och medelinkomsttagare och gör det dels mer lönsamt att börja arbeta, dels förbättras drivkrafterna för dem som redan jobbar att öka sina ansträngningar. För de flesta inkomstgrupper medför avdraget för de två stegen sammanlagt att det blir ca 1 000 kr mer kvar av lönen varje månad.

Regeringens jämställdhetspolitik är bred, tvärsektoriell och långsiktig. Nu tas ytterligare steg för att underlätta kvinnors arbetsliv och för familjerna att leva ett jämställt vardagsliv. Sänkt skatt på hushållstjänster, sänkt skatt i vissa tjänstesektorer, möjlighet till nystartsjobb i offentlig sektor och fortsatta satsningar på att stimulera kvinnors företagande stärker och breddar kvinnors arbetsmarknad. Med jämställdhetsbonus ökar förutsättningarna för ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen under barnets första år, samtidigt som risken för att kvinnor ska drabbas av långvarig bortovaro från arbetsmarknaden minskar. Med möjlighet till avlastning i hemmet, genom hushållstjänster, vårdnadsbidrag och senare även barnomsorgspeng, kan kvinnors obetalda dubbelarbete minska, vilket är bra för både kvinnors karriärmöjligheter och för familjernas olika behov.

Arbetsgivare ska erbjudas mer förmånliga villkor för att anställa långtidssjukskrivna. Regeringen inför särskilda nystartsjobb, s.k. nyfriskjobb, som i de flesta fall innebär att arbetsgivaren får dra av dubbla arbetsgivaravgifter vid anställning av personer som under längre tid varit sjukskrivna.

Ett bra entreprenörs- och företagsklimat i hela landet är avgörande för att svensk ekonomi ska växa och vara livskraftig. Vägen mot full sysselsättning och ett stigande välstånd går via ett dynamiskt näringsliv där entreprenörer och företagare vill och vågar satsa. I arbetet med att begränsa företagens administrativa kostnader till följd av statligt regelverk föreslås inrättandet av ett regelråd. Regeringen har startat ett omfattande arbete för att förbättra företagsklimatet. Detta arbete innehåller bl.a. förenklade regler för F-skatt.

Den nuvarande fastighetsskatten är orättvis, saknar folkligt stöd och legitimitet, och regeringen aviserar i denna proposition att dagens regelverk bör ersättas med bl.a. en kommunal avgift på 6 000 kr per småhus, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet, en avgift på 1 200 kr per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet samt att kapitalvinstskatten för privatbostäder vid försäljning höjs från 20 till 22 %.

Tydliga klimateffekter på naturliga system konstateras nu från alla kontinenter och många havsområden. De ansträngningar som görs för att minska utsläppen under de närmaste två till tre decennierna avgör i stor utsträckning den långsiktiga globala temperaturökningen och därmed förväntade effekter. Regeringen föreslår ett klimatpaket med bl.a. skattehöjningar inom energiområdet med syfte att bl.a. begränsa utsläppen av koldioxid.

De utgifts- och inkomstreformer som föreslås är till övervägande del finansierade, vilket är viktigt mot bakgrund av det höga resursutnyttjandet i ekonomin. Bland förslagen till reformer finns framför allt åtgärder som är inriktade på att öka utbudet av arbetskraft och att minska ohälsan. För att därutöver säkra att nödvändiga utbudsreformer inte bidrar till en alltför stark efterfrågetillväxt har det också krävts vissa skatteförändringar. En höjd skatt på t.ex. tobak, alkohol och koldioxid har därför ansetts rimlig. Detta är skatter som inte bedöms påverka den varaktiga sysselsättningsutvecklingen eller investeringsviljan.

Med det anförda ställer sig utskottet bakom den av regeringen förordade inriktningen av skattepolitiken. Utskottet avstyrker de aktuella motionerna.

I det följande går utskottet närmare in på de skatteförslag som läggs fram i de olika budgetalternativen.

Förstärkt jobbskatteavdrag, grundavdrag m.m.

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att jobbskatteavdraget bör förstärkas fr.o.m. år 2008. Motionsförslagen om andra förändringar i beskattningen av förvärvsinkomst avstyrks.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att skattereduktionen för arbetsinkomster bör förstärkas med 10,72 miljarder kronor fr.o.m. 2008. Förstärkningen av jobbskatteavdraget utgör ett led i ansträngningarna att ytterligare stimulera arbetsutbudet och därmed varaktigt öka sysselsättningen. Det samhällsekonomiska utrymmet och de offentliga finanserna är sådana att de tillåter en förstärkning av jobbskatteavdraget i denna storleksordning. Förstärkningen innebär att jobbskatteavdraget höjs så att det ger en tillkommande skattelättnad med upp till 3 000 kr per år för dem som har genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt (31,55 % för 2007) och som vid beskattningsårets ingång inte har fyllt 65 år. För dem som vid beskattningsårets ingång har fyllt 65 år och som har genomsnittlig skattesats för kommunal inkomstskatt motsvarar höjningen en skattelättnad med upp till 3 900 kr per år. I genomsnitt kommer skatten att minskas med ca 2 400 kr per år för dem som omfattas av jobbskatteavdraget. Ökningen av nettoinkomsten för låg- och medelinkomsttagare, till följd av det totala jobbskatteavdraget, kommer därmed att uppgå till minst 6 %.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkandena 10 och 12 av Mona Sahlin m.fl. anför motionärerna att de inte accepterar att det görs skillnad vid beskattningen mellan arbetsinkomster och försäkringsinkomster eller mellan lön och pension. Effekten av jobbskatteavdraget är att den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension inte bara får lägre inkomst utan också höjd skatt. Jobbskatteavdraget ökar orättvisorna i samhället och drabbar alla som står utanför arbetsmarknaden. Dessutom kommer det inte i första hand låg- och medelinkomsttagarna till del. Den grupp som regeringen kategoriserat som medelinkomsttagare får 7,5 % av inkomstförstärkningarna, medan den rikaste tiondelen får 18 %. Det aviserade förslaget bör inte genomföras. Motionärerna föreslår vidare att grundavdraget för alla pensionärer höjs så att den genomsnittliga skatten blir 2 000 kr lägre. Som ett led i en sänkning av avgifterna till arbetslöshetskassan vill motionärerna genomföra en nedskalning av det nuvarande jobbskatteavdraget med 7 miljarder kronor.

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkandena 2 och 4–6 av Lars Ohly m.fl. (v) slopas jobbskatteavdraget helt och avvisas regeringens förslag om ett förstärkt jobbskatteavdrag. Motionärerna anför att förslaget ökar inkomstklyftorna och den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män. De anser att det är en kraftig överdrift att säga att nivån på skatteuttaget påtagligt skulle påverka människors vilja att studera och arbeta i Sverige. De slopar jobbskatteavdraget, höjer skatten på höga inkomster och sänker skatten på låga inkomster genom att variera grundavdraget. Uppräkningen av gränsen för uttag av statlig inkomstskatt begränsas.

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkandena 9, 11 och 12 av Peter Eriksson m.fl. (mp) anför motionärerna att det är tveksamt om jobbskatteavdraget har stora effekter på sysselsättningen, särskilt som de största skattreduktionerna går till dem med högst inkomster. I kronor räknat vinner höginkomsttagaren på låginkomsttagarens bekostnad, både i det första och det andra steget. Motionärerna säger nej till andra steget i jobbskatteavdraget. För att inte straffa människor med låga inkomster när väl skattesänkningens första steg genomförts föreslår de ett avtrappat underlag för den gällande skattereduktionen. Underlaget för jobbskatteavdraget trappas ned med 10 % på inkomster över en viss nivå. Förslaget innebär att skattereduktionen trappas av fr.o.m. inkomster runt 23 000 kr per månad. Resultatet är en bättre fördelningsprofil och utrymme för satsningar på dem som har det sämst ställt. Uppräkningen av skiktgränsen för statlig skatt begränsas. Eftersom pensionärer, långtidssjuka och långtidsarbetslösa inte har fått del av regeringens skattesänkningar föreslår motionärerna att grundavdraget höjs så att alla som inte har inkomst av arbete får en sänkt skatt med 70 kr per månad.

Utskottets ställningstagande

Jobbskatteavdraget gör det mer lönsamt för personer som är arbetslösa eller står utanför arbetsmarknaden att arbeta. Avdraget förbättrar också drivkrafterna för ytterligare arbete för dem som redan arbetar. Avdraget är utformat så att den procentuella inkomstökningen blir högst för låg- och medelinkomststagare och innehåller en extra reduktion för dem som fyllt 65 år. Avdraget förväntas bidra till att såväl antalet sysselsatta som antalet arbetade timmar i ekonomin ökar. Härigenom förbättras Sveriges möjligheter att möta olika utmaningar.

En politik som ökar utbudet av arbetskraft är speciellt effektiv i situationer med hög efterfrågan eftersom många människor då kan få den arbetslivserfarenhet och kompetens som är viktig för att kunna hålla sig kvar på arbetsmarknaden även när konjunkturen vänder. För att dra fördel av det goda konjunkturläget är det därför angeläget att nu genomföra ytterligare reformer som stimulerar arbetsutbudet.

Regeringens förslag om en förstärkning av jobbskatteavdraget utgör den enskilt största satsningen på ökade drivkrafter att träda in på arbetsmarknaden eller gå upp i arbetstid. På samma sätt som det första steget är det andra steget särskilt inriktat på att göra det mer lönsamt att gå från fulltidsfrånvaro till hel- eller deltidsarbete. Också det förstärkta jobbskatteavdraget har av fördelningspolitiska skäl utformats så att större delen av det tillfaller låg- och medelinkomsttagare.

I propositionen redovisar regeringen effekterna av jobbskatteavdraget i de två stegen (gällande regler och aviserad förstärkning). Den aviserade förstärkningen innebär att marginalskatten reduceras till noll för arbetsinkomster mellan 33 000 och 37 000 kr och att den sjunker för arbetsinkomster mellan ca 120 000 och 280 000 kr per år. Dessutom redovisas den totala inkomstskattesänkningen som procent av arbetsinkomsten. Vid en arbetsinkomst på 100 000 kr utgör det totala jobbskatteavdraget 6,5 % av inkomsten. Om inkomsten är 500 000 kr är andelen i stället 2,9 %.

Enligt utskottets mening är det viktigt att det långsiktiga målet att minska utanförskapet och återupprätta arbetslinjen upprätthålls. En politik för ökad sysselsättning gynnar också pensionärerna eftersom pensionerna numera är knutna till utvecklingen av genomsnittsinkomsten. Pensionärerna gynnas också genom att varaktigt högre sysselsättning ger en stabilare bas för välfärdssystemen och därmed bättre förutsättningar för att även framgent tillhandahålla utlovade förmåner i form av bl.a. vård och omsorg.

Utskottet delar regeringens bedömning att jobbskatteavdraget bör förstärkas med 10,72 miljarder kronor i ett andra steg som ett led i ansträngningarna att ytterligare stimulera arbetsutbudet och därmed varaktigt öka sysselsättningen. Utskottet är inte berett att tillstyrka motionsförslagen om att jobbskatteavdraget ska avvecklas helt eller delvis och kan inte heller tillstyrka de övriga förändringar som motionärerna föreslår.

Utskottet avstyrker motionerna Fi269 yrkandena 2 och 4–6, Fi277 yrkandena 10 och 12 och Fi278 yrkandena 9, 11 och 12.

Skattelättnad för utländska nyckelpersoner

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att skattelättnaden för utländska nyckelpersoner ska tas bort.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Bakgrund

Utländska experter, forskare och företagsledare omfattas sedan den 1 januari 2001 av vissa skattelättnader när de tillfälligt arbetar i Sverige (prop. 2000/01:12, bet. 2000/01:SkU6).

Från inkomstskatt och socialavgifter undantas 25 % av lönen under högst tre år. Vidare ska från beskattning undantas ersättning för att täcka kostnader för flyttning till och från Sverige, egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland högst två gånger per år samt avgift för barns skolgång. För tillämpning av bestämmelserna uppställs krav på specialistkompetens eller att det är fråga om kvalificerat forsknings- eller utvecklingsarbete med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det finns betydande svårigheter att rekrytera inom landet. Ytterligare förutsättningar är att arbetstagaren inte är svensk medborgare och inte heller har varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige under de senaste fem åren före ansökningsperioden. Vistelsen i Sverige får vara avsedd att vara högst 5 år. Ansökan om skattelättnad prövas av Forskarskattenämnden. Ansökan ska avse en viss bestämd person och ett visst arbete.

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 7 av Lars Ohly m.fl. (v) anför motionärerna att skattelättnader för vissa grupper inte bör förekomma. Dessutom har Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i en utvärdering konstaterat att den s.k. expertskatten har haft försumbar betydelse för rekrytering av kvalificerade personer. Reglerna om skattelättnader för utländska nyckelpersoner bör därför tas bort fr.o.m. år 2008.

Utskottets ställningstagande

Möjligheten att medge utländska experter, forskare, företagsledare eller andra högt kvalificerade utländska nyckelpersoner som arbetar tillfälligt i Sverige vissa skattelättnader har tillkommit sedan våra grannländer infört liknande lagstiftning och syftar till att eliminera risken för att Sverige framstår som mindre konkurrenskraftigt när internationella företag väljer land för en ny etablering. Sverige verkar internationellt för en avveckling av denna typ av riktade skattelättnader.

Enligt utskottets mening finns det ett behov av de särskilda reglerna för utländska nyckelpersoner så länge Sverige är utsatt för denna typ av skattekonkurrens. Utskottet är inte berett att nu tillstyrka att de särskilda reglerna för utländska nyckelpersoner avvecklas och avstyrker därför motion Fi269 yrkande 7.

Skattereduktion för förmån av hushållstjänster

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en skattereduktion bör införas för fysiska personer som haft löneförmån i form av hushållstjänster.

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att det aviserade förslaget ska avvisas och skattereduktionen för hushållstjänster avskaffas.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Bakgrund

Den 1 juli 2007 infördes en skattereduktion för utgifter för hushållsarbete. Skattereduktion ges för fysiska personers köp av hushållstjänster. Någon skattelättnad ges däremot inte i de fall en person har fått en löneförmån i form av skattepliktiga hushållstjänster.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att en skattereduktion bör införas för fysiska personer som har haft löneförmån i form av hushållstjänster. Skattereduktion för förmån av hushållstjänster bedöms kunna införas den 1 januari 2008.

Avsikten är att ytterligare stimulera hushållens köp av hushållstjänster i syfte att öka människors möjligheter att förena arbetsliv och familjeliv, att öka arbetsutbudet och därmed den varaktiga sysselsättningen samt att minska svartarbetet. En särskild utredare har utsetts för att utreda och lämna förslag om ett enklare och effektivare system än det nuvarande (dir. 2007:104).

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 14 av Mona Sahlin m.fl. föreslår motionärerna att skattereduktionen för hushållsnära tjänster slopas. Motionärerna anför att skattereduktion i sin nuvarande utformning endast gynnar personer med inkomster över 46 000 kr i månaden. Att använda gemensamma resurser till att ge skattereduktioner åt högavlönade är ingen god fördelningspolitik. Dessutom innebär förslaget omfattande avgränsningsproblem och gränsdragningssvårigheter: Avdraget beviljas för gräsklippning, men inte för att beskära träd, för att rensa ogräs i rabatten, men inte för att sätta frön i samma rabatt. Detta öppnar för skattefusk.

Också i Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 10 av Lars Ohly m.fl. slopas skattereduktionen för hushållstjänster. Motionärerna tror inte att en skattereduktion påtagligt kommer att öka antalet jobb eller minska skatteundandragandet. Den är dessutom ett rejält bakslag i strävandena att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män.

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 10 av Peter Eriksson m.fl. är motionärerna kritiskt inställda till skattereduktionen för hushållsnära tjänster, som de tror främst kommer att utnyttjas av personer med goda inkomster som bör ha råd att betala för dessa tjänster själva. Hushållsnära tjänster ger dåliga fördelningseffekter, riskerar att ersätta en form av skattefusk med en annan och bidrar inte till ökad jämställdhet. Motionärerna föreslår att riksdagen slopar skattereduktionen för hushållsnära tjänster.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottets mening bidrar skattereduktionen för hushållstjänster till att stärka förutsättningarna för en varaktig ökning av sysselsättningen i Sverige. Skattereduktionen gör det möjligt för kvinnor och män att öka sin tid på arbetsmarknaden. Samtidigt skapas en expanderande vit arbetsmarknad på ett område som i dag präglas av svartarbete och otrygghet för den som utför jobben. Grupper som i dag har en svag ställning på arbetsmarknaden kommer att få vita arbeten med allt vad det innebär i form av pensionsrätt, sjukpenning etc. Fler korttidsutbildade kommer in på arbetsmarknaden och såväl kvinnor som män kommer att kunna kombinera familjeliv och arbetsliv på lika villkor. Genom att hushållen marknadsarbetar i större utsträckning, svartjobb omvandlas till vita jobb och sysselsättningen ökar bland grupper med relativt hög arbetslöshet förbättras resursutnyttjandet i ekonomin samtidigt som fler grupper i samhället stärker sin yrkesposition och ekonomiska situation.

Sverige har behov av fler arbetade timmar i ekonomin, inte minst med tanke på de demografiska spänningar som kommer att uppstå de närmaste decennierna. Med en varaktigt hög sysselsättning och ett avvecklat utanförskap får vi bättre möjligheter att hantera de påfrestningar som den demografiska utvecklingen kommer att medföra. Om de tjänster som hushållen utför själva eller köper svart kan omvandlas till vitt marknadsarbete skulle det bidra till en nödvändig förstärkning av såväl sysselsättningen som tillväxten i landet.

Utskottet är inte berett att tillstyrka motionärernas förslag om att skattereduktionen för hushållstjänster ska avskaffas.

När skattereduktionen infördes användes skattereduktionen för byggnadsarbeten som förebild för att på det sättet ta till vara Skatteverkets mångåriga erfarenheter av detta system. I ärendet aviserades att en utredning skulle tillsättas med uppgift att undersöka möjligheterna att hitta ett enklare system där subventionen kunde lämnas direkt vid köpet av tjänsterna. Utskottet noterar att denna utredning nu tillsatts.

När det gäller det aviserade förslaget om en motsvarande skattelättnad när hushållstjänster utgår i form av löneförmån anser utskottet att det är bra om en sådan möjlighet kan införas. Utskottet delar således regeringens bedömning i denna del.

Utskottet avstyrker motionerna Fi269 yrkande 10, Fi277 yrkande 14 och Fi278 yrkande 10.

Avgift till a-kassa och fackförening

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att skattereduktionerna för avgift till a-kassa och fackförening ska återinföras.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Bakgrund

Skattereduktionen för fackföreningsavgift och skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa infördes den 1 januari 2002. Skattereduktionen för fackföreningsavgift uppgick till 25 % av medlemsavgiften. Avgiften skulle under kalenderåret före taxeringsåret ha uppgått till minst 400 kr för att skattereduktion skulle ges. Skattereduktionen för avgift till arbetslöshetskassa uppgick till 40 % av den avgift som betalats under året. De båda skattereduktionerna omfattade även medlemsavgifter till motsvarande utländska organisationer under förutsättning att vissa villkor var uppfyllda. Skattereduktionerna för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa avskaffades fr.o.m. den 1 januari 2007.

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 9 av Lars Ohly m.fl. anförs att de högre avgifterna för medlemskap i a-kassa och fackförening medfört att många avstår från att tillhöra a-kassa och/eller att vara fackföreningsansluten. Motionärerna föreslår i sitt budgetalternativ att skattereduktionerna för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa återinförs.

Utskottets ställningstagande

Skattereduktionen för fackföreningsavgift och avgift till arbetslöshetskassa slopades som en del i finansieringen av jobbskatteavdraget och har således finansierat en mycket kraftig sänkning av inkomstskatten för framför allt låg- och medelinkomsttagare. Härigenom förenklades skattesystemet och den enskilde fick en större valfrihet.

Utskottet ser inte någon anledning att återinföra dessa skattereduktioner och avstyrker därför motion Fi269 yrkande 9.

Höjt avdrag för resor till och från arbetet samt tjänsteresor m.m.

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att reseavdragen bör höjas och avstyrker motionsförslaget om att reseavdragen ska ses över i syfte att utforma ett färdmedelsneutralt reseavdrag.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Bakgrund

Avdrag för skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska göras, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Avdrag får göras med den del av kostnaden som överstiger 8 000 kr.

Avdrag ska under vissa förutsättningar göras för kostnader för arbetsresor med egen bil. I sådana fall får för närvarande avdrag göras med 18 kr per mil. Samma schablonmässigt beräknade belopp gäller vid avdrag för kostnader för resor med egen bil i tjänsten eller i näringsverksamhet. Beloppet avser att täcka de milbundna kostnaderna.

I de fall en förmånsbil (egen eller lånad) använts för resor i tjänsten eller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan avdrag medges med 6 kr per mil för kostnaden för dieselolja och med 9 kr per mil för kostnaden för andra drivmedel (bensin och biobaserade bränslen).

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att det belopp som får dras av för kostnader för resor med egen bil mellan bostad och arbetsplats, för resor med egen bil i tjänsten och i näringsverksamhet bör höjas från 18 kr till 18 kr och 50 öre per mil. Vidare bör avdraget för resor med förmånsbilar höjas från 9 kr till 9 kr och 50 öre per mil, med undantag för dieseldrivna förmånsbilar där avdraget bör höjas från 6 kr till 6 kr och 50 öre per mil. Förändringarna innebär att reseavdragen anpassas till de aviserade höjningarna av skatterna på drivmedel. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Motionen

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 24 av Peter Eriksson m.fl. avvisar motionärerna förslaget om höjt reseavdrag och anför att reseavdragen bör reformeras eftersom dagens system för avdrag för resor till och från arbetet i första hand stöder bilister. Visserligen krävs att man tjänar minst två timmar per dag på att välja bilen framför andra transportmedel, men det är en regel som är svår att kontrollera. Dessa problem – att systemet främst stöder bilister och är relativt lätt att fuska med – skulle dock gå att lösa genom ett rent avståndsbaserat system, där valet av färdmedel inte spelar någon roll. Motionärerna begär att regeringen utreder och återkommer med förslag till ett färdmedelsneutralt reseavdrag som införs från 2009.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att reseavdragen bör höjas på angivet sätt. När det gäller frågan om ett färdmedelsneutralt reseavdrag är utskottet inte berett att tillstyrka en översyn som syftar till en sådan förändring och avstyrker därför Fi278 yrkande 24.

Förmån av fri bil eller cykel

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om skattelättnad för löneförmån i form av fri cykel och om en översyn av beskattningen av fri bil i syfte att öka miljöstyrningen.

Jämför avvikande meningarna 2 (v) och 3 (mp).

Bakgrund

Bilförmån uppkommer när en skattskyldig för privat bruk i mer än ringa omfattning använder en bil som han eller hon får disponera på grund av anställning eller uppdrag. Bilförmån föreligger även i de fall arbetsgivaren tillhandahåller s.k. leasingbil eller då skattskyldig på grund av anställning, uppdragsförhållande, medlemskap i förening eller liknande kunnat erhålla förmånligt hyresavtal. Med ringa omfattning avses att bilen används vid högst tio tillfällen per år med en sammanlagd körsträcka på högst 100 mil.

Värdet av fri och delvis fri bil exklusive drivmedel beräknas efter en schablon. Schablonen, som ska motsvara samtliga kostnader utom drivmedlet, bygger på en uppskattad privat körsträcka om 1 600 mil per år. Inriktningen är alltså att tjänstebilsinnehavaren själv betalar allt drivmedel och därmed får ett incitament att köra mindre privat. I underlaget för beräkning av värdet av bilförmånen ingår det för året fastställda prisbasbeloppet, statslåneräntan vid utgången av november månad andra året före taxeringsåret, bilmodellens nybilspris och anskaffningskostnaden för extrautrustning.

Särskilda regler gäller vid värdering av bilförmån om förmånen avser en bil som är utrustad med teknik för drift med elektricitet eller med mer miljöanpassade drivmedel än bensin eller dieselolja. Eftersom en sådan bil har ett nybilspris som är högre än nybilspriset för närmast jämförbara bil som bygger på konventionell teknik, justeras förmånsvärdet ned till en nivå som motsvarar förmånsvärdet för den jämförbara bilen. Reglerna infördes bl.a. för att underlätta introduktionen av miljöbilar på bilmarknaden och på så sätt skapa bättre förutsättningar för att miljöprestandan hos beståndet av förmånsbilar skulle öka (prop. 1999/2000:6, bet. SkU7). Därefter har en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet införts för vissa typer av miljöanpassade förmånsbilar. Denna möjlighet har successivt förlängts och gäller numera t.o.m. 2011 års taxering (prop. 2005/06:1, bet. FiU1). En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång.

Förmån av fri cykel ska tas upp till marknadsvärde.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 29 av Lars Ohly m.fl. vill motionärerna stimulera fler att använda cykel och föreslår därför ett ”cykelavdrag”. Det innebär att en arbetsgivare slipper betala arbetsgivaravgifter om man köper en cykel till den anställde för maximalt 5 000 kr. Samtidigt påförs den anställde ingen förmånsskatt. Syftet är att stimulera till mer miljövänligt resande och ge incitament att ta cykeln till jobbet.

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkandena 32 och 33 av Peter Eriksson m.fl. föreslås en stimulans för användning av cykel vid arbetsresor. Arbetsgivare bör få möjlighet att förse anställda med cykel utan förmånsbeskattning om cykeln används för resa till arbetet. Värdet får uppgå till högst 250 kr per månad inklusive service om cykeln används som huvudsakligt transportmedel för resor till arbetet. Motionärerna vill också ha en översyn av beskattningen av förmånsbilar i syfte att öka klimatstyrningen. Olika alternativ som koldioxidrelaterade förmånsvärden och åtgärder i syfte att öka genomslaget för koldioxidskatt och fordonsskatt bör övervägas.

Utskottets ställningstagande

Utskottet är inte berett att tillskapa ett skatteundantag som syftar till att cyklar ska kunna erhållas som en skattefri löneförmån. Ett sådant undantag leder till gränsdragnings- och kontrollproblem och kan kritiseras från fördelningspolitisk synpunkt eftersom det är en levnadskostnad som skattesubventioneras. Det är inte rimligt att anställda ska få sina levnadskostnader subventionerade samtidigt som andra grupper lämnas utanför.

När det gäller förmånsbeskattningens miljöstyrande effekter framgår det ovan att de regler som gäller vid värdering av bilförmån är anpassade för att underlätta introduktion av miljöbilar och att det finns en tidsbegränsad möjlighet till ytterligare nedsättning av förmånsvärdet som löper t.o.m. 2011 års taxering. En utvärdering ska genomföras och vara klar före tillämpningsperiodens utgång. Utskottet anser inte att det finns anledning att nu begära en översyn av reglerna i syfte att ytterligare öka miljöstyrningen på detta område.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi269 yrkande 29 och Fi278 yrkandena 32 och 33.

Begränsning av avdragsrätten för privat pensionssparande

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att det allmänna pensionssparavdraget bör begränsas till 12 000 kr som ett led i finansieringen av förmögenhetsskattens slopande.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att det allmänna pensionssparavdraget bör begränsas till 12 000 kr per år som ett led i finansieringen av förmögenhetsskattens slopande. Begränsningen innebär att alla skattskyldiga fysiska personer får göra avdrag med högst 12 000 kr per år oavsett om avdraget görs i näringsverksamhet eller som allmänt avdrag. Det särskilda utrymmet för allmänt avdrag för den som har inkomst av tjänst slopas. Det särskilda utrymmet för aktiv näringsverksamhet samt för den som saknar pensionsrätt i anställning påverkas däremot inte.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att förmögenhetsskatten bör avskaffas i syfte att långsiktigt öka viljan att investera i Sverige och på så sätt lägga en grund för nya och växande företag. I likhet med regeringen anser utskottet att slopandet av förmögenhetsskatten bör delfinansieras genom att avdraget för pensionssparande begränsas till 12 000 kr.

Beskattningen av lånedatorer

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att den särskilda värderingsregeln för förmån av lånedator bör slopas fr.o.m. 2009 och värderas till 4 800 kr under år 2008.

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att särskilda övergångsregler ska gälla för ingångna avtal.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Bakgrund

Reglerna om skattefrihet för förmån av lånedator infördes 1998. Syftet var bl.a. att stärka den allmänna datorkompetensen. Statskontoret överlämnade i juni 2005 rapporten Lånedatorsystemet. Gratis för arbetsgivare – dyrt för stat och kommun (2005:14). Statskontoret föreslog att skattefriheten för förmån av lånedator skulle avskaffas. Som skäl angavs bl.a. att skattefriheten för förmånen – som initialt bidrog till en snabbare spridning av datorer hos fast anställda och en tidigareläggning av datorinköp – alltmer fått karaktär av en allmän personalförmån. Även Skatteverket ansåg, mot bakgrund av bl.a. svårigheter att avgränsa regelns tillämpningsområde, att skattefriheten för lånedatorer borde kunna tas bort.

Den 1 januari 2007 upphörde skattefriheten och ett schablonvärde om 2 400 kr infördes.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att den särskilda värderingsregeln för förmån av att för privat bruk använda en datorutrustning som arbetsgivaren tillhandahåller inom ramen för s.k. lånedatorprogram bör slopas fr.o.m. 2009 och att en sådan förmån under 2008 bör värderas till 4 800 kr per år.

Motionen

I motion Fi269 yrkande 3 av Lars Ohly m.fl. (v) begär motionärerna ett tillkännagivande om att det är viktigt att man tar hänsyn till redan ingångna avtal när reformen fasas ut.

Utskottets ställningstagande

Slopandet av skattefriheten den 1 januari 2007 föranleddes bl.a. av att lånedatorprogrammen sammantaget inneburit en omfattande överflyttning av kostnaderna från arbetsgivarna till den offentliga sektorn. Utvecklingen mot multimediedatorer avspeglade sig även i valen av lånedatorer, och detta hade medfört allt svårare avgränsningsproblem. Skattefriheten gällde vidare för många som redan har en dator eller som skulle ha köpt en dator själva även om de särskilda reglerna om skattefrihet inte hade funnits. Ersättningsdatorer utgör också en allt större del, då de ofta förekommande treårsavtalen innebär att den anställde kan få flera lånedatorer i rad. Sammantaget innebar detta att reglernas bidrag till att uppfylla det ursprungliga målet – att stimulera introduktionen av datorer i hemmen – blivit alltmer begränsat. Utskottet anser i likhet med regeringen att inkomstbeskattningen av löner, förmåner och andra ersättningar bör vara likformig och neutral. Skattesystemet bör således inte missgynna kontant lön jämfört med exempelvis förmåner eller andra ersättningsformer. Utskottet delar därför regeringens bedömning att den särskilda värderingsregeln för lånedatorer nu bör slopas.

Utskottet anser inte att det finns tillräckliga skäl att införa särskilda övergångsregler för ingångna avtal vid sidan av den avtrappning som regeringen avser att föreslå. Utskottet avstyrker därför motion Fi269 yrkande 3.

Beskattningen vid dubbel bosättning

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att reglerna om avdrag vid dubbel bosättning bör förändras fr.o.m. 2008 för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen. Utskottet avstyrker motionsförslaget om att dagens tidsgränser på sikt ska tas bort.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Bakgrund

Ökade levnadskostnader ska dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete flyttat till en ny bostadsort, om en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj behållits på den tidigare bostadsorten och sådan dubbel bosättning är skälig på grund av makens eller sambons förvärvsverksamhet, svårigheter att skaffa en fast bostad på arbetsorten eller någon annan särskild omständighet. Kostnaderna får dras av under längst tre år för gifta och sambor och längst ett år för övriga skattskyldiga. Avdrag medges dock för längre tid om anställningens natur eller andra särskilda skäl talar för det (12 kap. 19 § IL).

Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om arbetet avser en kortare tid eller inte är kortvarigt men ändå tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten. Avdrag kan också medges om arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten (12 kap. 18 § IL).

Ökade utgifter för logi, måltider och småutgifter kan dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen. Härutöver finns särskilda schablonregler.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att reglerna om avdrag vid dubbel bosättning bör förändras fr.o.m. 2008 för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen. Utredningen om dubbel bosättning har i sitt betänkande Dubbel bosättning för ökad rörlighet (SOU 2005:28) lämnat förslag till ändrade skatteregler vid dubbel bosättning i syfte att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen. Förslagen innebär främst att avdrag får göras under längre tid än i dag och att villkoren för avdrag blir enklare att uppfylla och tillämpa. För att finansiera förslagen föreslår utredningen att avdraget för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas vid såväl dubbel bosättning som tillfälligt arbete genom att sådana utgifter bara får dras av under den första månaden.

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 8 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att en förbättring av möjligheten att göra avdrag för dubbel bosättning är viktig för rörligheten på arbetsmarknaden och för människors möjlighet att bo kvar i utflyttningsbygder. Dagens tidsgränser på tre respektive ett år bör förlängas och på sikt tas bort helt. Förändringen bör ske med början år 2008.

Utskottets ställningstagande

Utredningen om en översyn av reglerna om avdrag vid beskattningen har i sitt betänkande Dubbel bosättning för ökad rörlighet (SOU 2005:28) föreslagit att reglerna förenklas och att tidsgränserna för avdrag förlängs. Utredningen föreslår bl.a. att avdragsrätten förlängs till två år för alla skattskyldiga som har flyttat på grund av sitt arbete och behållit en bostad på den tidigare bostadsorten och till fem år för skattskyldiga som har flyttat och har dubbel bosättning på grund av makens eller sambons förvärvsverksamhet.

Utskottet delar regeringens bedömning att reglerna om avdrag vid dubbel bosättning bör förändras fr.o.m. 2008 för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden och förstärka den regionala utvecklingen men är inte berett att tillstyrka motionsförslaget om att tidsgränserna ska förlängas och på sikt tas bort helt. Utskottet avstyrker därför motion Fi269 yrkande 8.

Förändringar i reglerna för sjöinkomst

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av förändringar i reglerna om beskattning av sjöinkomst.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att rätten till sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst bör utvidgas till att även gälla för arbete på ett handelsfartyg från ett annat EES-land. Regeringen anför att sjöinkomstavdragets och sjöskattereduktionens nuvarande begränsning till arbete på svenskt fartyg riskerar att strida mot EG-rätten.

Vidare gör regeringen bedömningen att arbete på ett fartyg som går i internationell trafik och som är registrerat i ett annat nordiskt land än Sverige bör undantas från beskattning i Sverige. Det svenska undantaget på detta område har förlängts årligen sedan tillkomsten och bör nu permanentas.

Även den skattebefrielse som gäller för anställda ombord på danska färjor i reguljär trafik mellan Sverige och Danmark har förlängts vid upprepade tillfällen. Också dessa regler bör permanentas. I dag gäller skattebefrielsen den som är anställd på ett danskt skepp någon gång under januari månad 2001. Regeringen gör bedömningen att detta undantag bör gälla oavsett när den anställde anställdes.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning av behovet av förändringar i reglerna om beskattning av sjöinkomst.

Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 eller tidigare

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att den särskilda löneskatten bör slopas även för personer födda 1937 eller tidigare och avstyrker motionsförslagen om att det aviserade förslaget ska avvisas.

Jämför avvikande meningarna 2 (v) och 3 (mp).

Bakgrund

För att göra det mer attraktivt för företagen att behålla och nyanställa äldre medarbetare slopades den 1 januari 2007 den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. för personer som omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. personer som fyllt 65 år och som är födda 1938 eller senare. De nya bestämmelserna gäller inte för personer som är födda 1937 eller tidigare. I stället gäller – enligt övergångsbestämmelser – att särskild löneskatt ska betalas för dessa personer i enlighet med äldre regler, dvs. med 24,26 %.

Budgetpropositionen

Regeringen bedömer att den särskilda löneskatten på lön och annan ersättning samt på inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m. bör slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 för personer födda 1937 eller tidigare. För att i än högre grad uppmuntra arbetsgivare att tillvarata de äldres erfarenhet och kunskap, liksom även äldre som vill fortsätta arbetet i det egna företaget, gör regeringen bedömningen att även den särskilda löneskatten för personer som inte omfattas av det reformerade pensionssystemet, dvs. personer som är födda 1937 eller tidigare, bör avskaffas. I likhet med vad som gäller för personer fyllda 65 år och födda 1938 eller senare bör den särskilda löneskatten slopas såväl med avseende på lön och andra ersättningar för arbete som inkomst av aktiv näringsverksamhet m.m.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 33 av Lars Ohly m.fl. avvisar motionärerna planerna på att utvidga nedsättningen till personer som är födda 1937 eller tidigare och föreslår att möjligheten för äldre att få nedsatt löneskatt slopas. De anför att människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter sällan orkar arbeta fram till dagens pensionsålder varför nedsättningen i stället bidrar till orättvisa mellan olika grupper av äldre.

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 15 av Peter Eriksson m.fl. anför motionärerna att differentieringen av socialavgifter efter ålder riskerar att skapa märkliga tröskeleffekter. De avvisar förslaget och föreslår att löneskatten återinförs för äldre.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser att det finns en potentiell efterfrågan och ett potentiellt utbud av äldre arbetskraft som behöver tas till vara. Såväl ur ett samhällsekonomiskt perspektiv som ur ett individperspektiv är det önskvärt att det skapas möjligheter för äldre att – om de så önskar – fortsätta att göra en arbetsinsats. Den som vill fortsätta sitt yrkesverksamma liv efter 65 års ålder och de arbetsgivare som bättre vill ta till vara de äldres erfarenhet och kunskap ska uppmuntras att göra så. På samma sätt bör den som har fyllt 65 år och önskar fortsätta arbetet i det egna företaget eller delägda handelsbolaget uppmuntras till detta. Kombinationen av ett förstärkt jobbskatteavdrag för den som fyllt 65 år och befrielsen från särskild löneskatt ger enligt utskottets mening goda förutsättningar för denna grupp att fortsätta att göra en arbetsinsats.

Utskottet delar regeringens bedömning att även personer som är födda 1937 eller tidigare bör omfattas av befrielsen från särskild löneskatt. Utskottet avstyrker motionerna Fi269 yrkande 33 och Fi278 yrkande 15.

Reformerad beskattning av bostäder

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att den nuvarande statliga fastighetsskatten på bostäder bör avskaffas den 1 januari 2008 och ersättas av en relativt låg kommunal fastighetsavgift. För att åtgärden ska vara fullt finansierad bör som regeringen förordar bl.a. beskattningen av kapitalvinster på bostäder förändras. Utskottet avstyrker motionsyrkanden om att det aviserade förslaget ska avvisas.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Budgetpropositionen

Kommunal fastighetsavgift

Den statliga fastighetsskatten på bostäder bör enligt regeringens mening avskaffas den 1 januari 2008 och ersättas av en kommunal fastighetsavgift. Eftersom fastighetsskatten sänkts väsentligt under 2006 och 2007 har en utgångspunkt för slopandet av den statliga fastighetsskatten varit att detta ska finansieras fullt ut inom bostadssektorn.

Den kommunala fastighetsavgiften bör sättas till 6 000 kr per värderingsenhet för småhus, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet. Andelen småhusägare som får en kommunal fastighetsavgift lägre än 6 000 kr beräknas uppgå till ca 53 %. För bostadsdelen av flerbostadshus anser regeringen att avgiften bör bestämmas till 1 200 kr per bostadslägenhet, dock sammanlagt högst 0,4 % av taxeringsvärdet för bostadsdelen.

Den kommunala fastighetsavgiften föreslås indexeras genom att knytas till inkomstbasbeloppet, och de avgiftsmedel som inflyter ska tillfalla kommunerna. Enligt regeringens bedömning kommer kommunerna att få högre inkomster fr.o.m. 2009 till följd av indexeringen och höjda taxeringsvärden. För 2008 ska statsbidraget till kommunerna justeras så att själva övergången blir neutral.

När fastighetsskatten ersätts med en kommunal avgift slopas också den nuvarande begränsningsregeln som i vissa fall begränsar fastighetsskatten för ett småhus – med ett taxeringsvärde mellan 280 000 kr och 3 miljoner kronor – till 4 % av hushållets samlade inkomster. För pensionärer ska dock en motsvarande begränsningsregel finnas kvar. Frågan om hur en sådan regel ska utformas kräver enligt regeringen fortsatt beredning.

Kapitalvinstskatten

Regeringen anser att kapitalvinstskatten för privatbostäder ska höjas från 20 till 22 % den 1 januari 2008. Vidare förordas ett antal förändringar i systemet med uppskov med beskattningen av kapitalvinst vid avyttring av privatbostad.

Uppskov med beskattning

Uppskoven har ökat markant under de senaste åren och uppgår nu till totalt 150 miljarder kronor. Därtill kommer att möjligheten att få uppskov med beskattningen av kapitalvinsten vid byte av bostad utvidgats till att även avse bostäder i andra stater inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det är därför, menar regeringen, angeläget att utforma uppskovsreglerna så att skattekrediterna minskas.

Enligt regeringens bedömning bör uppskovsbelopp, till skillnad från vad som gäller i dag, återföras när en bostad övergår till någon annan genom arv, testamente, gåva eller bodelning. Undantag föreslås för övergångar i form av arv eller testamente till make, sambo eller hemmavarande barn under 18 år samt bodelning med anledning av att ett äktenskap eller samboförhållande upphör på grund av skilsmässa eller dödsfall.

Det bör även införas ett tak för hur stort ett uppskovsbelopp kan bli. Ett uppskovsbelopp vid avyttring av en privatbostad som sker den 1 januari 2008 eller senare ska inte kunna bli större än 1,6 miljoner kronor. Det innebär exempelvis att om en skattskyldig säljer en bostad och gör en vinst på 2 miljoner kronor kan han eller hon få uppskov med beskattningen av högst 1,6 miljoner. Resterande belopp tas upp till beskattning.

Vidare anser regeringen att metoden för beräkning av uppskovsbeloppets storlek bör ändras. Beloppet bör beräknas som kapitalvinsten minskad med skillnaden mellan priset på ursprungsbostaden och priset på ersättningsbostaden. Detta innebär att uppskovsbeloppet, jämfört med nuvarande regler, blir lägre när den förvärvade bostaden är billigare än den avyttrade.

Slutligen bör uppskovsbelopp räntebeläggas med ett belopp motsvarande 0,5 % av uppskovsbeloppet. Vid den föreslagna kapitalvinstskatten på 22 % procent motsvarar detta en effektiv icke avdragsgill ränta på knappt 2,3 % procent av den latenta skattekredit som uppskovsbeloppet innebär. Tanken är att räntebeläggningen ska gälla för alla uppskov, alltså även för uppskov som är knutna till försäljningar som skett före 2008.

Motioner

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 9 av Mona Sahlin m.fl. (s) avvisas planerna på att ersätta den statliga fastighetsskatten med en kommunal fastighetsavgift. Motionärerna kan inte ställa sig bakom ett förslag som innebär att de största skattesänkningarna går till dem som har de exklusivaste och högst taxerade småhusen samtidigt som alla andra boende får betala reformen genom att andra skatter på boendet höjs, nya skatter införs och regler som skyddar dem med lägst inkomster avskaffas. Motionärerna vill förändra fastighetsbeskattningen så att den blir rättvis, förutsägbar och rimlig. Slott och koja ska inte beskattas lika utan ett lägre taxeringsvärde ska ge lägre skatt. Skatten ska vara förutsägbar för den enskilde fastighetsägaren och vanliga löntagare ska inte betala oproportionerligt hög skatt i förhållande till sin inkomst.

I motion Fi229 av Tomas Eneroth m.fl. (s) begärs att de regionalpolitiska konsekvenserna av en förändrad fastighetsbeskattning utreds. Enligt motionärerna kommer regeringens planerade omläggning av fastighetsskatten, utöver en omfördelning av resurser till förmån för en redan välbeställd grupp, att leda till att rörligheten på bostadsmarknaden och arbetsmarknaden försämras. För flertalet fastighetsägare i utpräglade glesbygdskommuner innebär regeringens förslag inte någon vinst eftersom den sänkta fastighetsskatten kommer att ätas upp av räntebelagda uppskov, höjd reavinstskatt och stigande räntor.

Vänsterpartiet avvisar i motion Fi269 av Lars Ohly m.fl. (v) regeringens planerade bostadsbeskattningsreform (yrkande 11). Motionärerna är främst kritiska till att reformen kommer att ge mycket stora skattesänkningar till redan välbeställda personer. När det gäller uppskov med beskattning av kapitalvinst vid avyttring av en bostad anser motionärerna att detta system på sikt bör avskaffas. Motionärerna anser att fastigheter är tillgångar som ska beskattas, och de är en stabil skattebas. Boendeskatterna får dock inte ge upphov till orimliga effekter. I motionen (yrkande 13) förordas att de regler som gällde vid utgången av år 2006, med undantag för begränsningen av markvärdet, alltjämt bör gälla såvitt gäller småhus. Dock bör begränsningsregeln omfatta även fastigheter med ett taxeringsvärde som överstiger 3 miljoner kronor. Fastighetsskatten på flerbostadshus bör på sikt tas bort helt.

Även i Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 31 av Peter Eriksson m.fl. (mp) avvisas regeringens planer på att avskaffa den statliga fastighetsskatten. Det tak i fastighetsbeskattningen som regeringen förordar kommer att leda till att ägare av hus med mycket höga taxeringsvärden får betydligt lägre skatt medan personer som har hus med låga taxeringsvärden får betala i stort sett samma skatt som i dag. Motionärerna förordar att fastighetsskatten på småhus sänks från 1 % till 0,8 % i avvaktan på en större reform av boendebeskattningen. En parlamentarisk utredning bör tillsättas med uppgift att se över hela boendebeskattningen, anser motionärerna.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att den statliga fastighetsskatten är orättvis och saknar folkligt stöd och legitimitet. Den är också oförutsägbar och skapar osäkerhet kring hur hög kostnaden för boendet kommer att bli. Utskottet ställer sig därför bakom regeringens planer på att avskaffa den nuvarande statliga fastighetsskatten den 1 januari 2008 och ersätta den med en relativt låg fastighetsavgift som ska tillfalla kommunerna. Utan en grundlagsändring är fastighetsavgiften i statsrättslig mening att betrakta som en statlig skatt i likhet med den under föregående mandatperioden beslutade trängselskatten.

Det första steget i reformeringen av bostadsbeskattningen som togs förra året genomfördes som en renodlad skattesänkning inom bostadssektorn. Mot bakgrund av de stora lättnaderna i skatteuttaget på boende under år 2006 och 2007 delar utskottet regeringens bedömning att det steg som nu planeras bör finansieras fullt ut inom bostadssektorn.

Regeringen anser att den största delen av skattebortfallet vid ett slopande av fastighetsskatten ska finansieras genom den kommunala fastighetsavgiften som bör bestämmas till 6 000 kr per värderingsenhet för småhus, dock högst 0,75 % av taxeringsvärdet, samt 1 200 kr per bostadslägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 % av taxeringsvärdet. Resterande bortfall finansieras genom att kapitalvinstskatten på privatbostäder vid försäljning höjs med 2 procentenheter samt genom de ovan redovisade förändringarna i systemet med uppskov med beskattningen av kapitalvinster. Utskottet noterar att med den föreslagna avgiftens konstruktion kommer i stort sett alla fastighetsägare att få en sänkt fastighetsskatt i förhållande till de regler som gällde vid halvårsskiftet 2006. Den betydande sänkning av fastighetsskatten som genomfördes direkt efter regeringsskiftet kan ses som en övergångslösning i avvaktan på den mer grundläggande förändring av boendebeskattningen som nu ska vidtas.

Utskottet har inte något att erinra mot de avvägningar regeringen gjort när det gäller fördelningen mellan den årliga löpande beskattningen av bostäder och skatteuttaget knutet till avyttring. Genom regeringens förslag kommer den viktiga principen om skatt efter bärkraft att få genomslag vid den löpande beskattningen av fastigheter liksom likviditetsprincipen. Därmed kommer det nya systemet att kunna upplevas som mer legitimt och rättvist än den ordning som gällde före regeringsskiftet. Införandet av ett tak i avgiftsuttaget gör det också lättare att förutse hur stora kostnaderna för boendet blir.

Utskottet delar således regeringens uppfattning att den statliga fastighetsskatten på bostäder ska avskaffas den 1 januari 2008 och avstyrker motionerna om att riksdagen ska uttala sig för ett bibehållande av denna skatt. Utskottet är heller inte berett att tillstyrka en förändring av fastighetsbeskattningen eller kapitalvinstbeskattningen i den riktning som motionärerna efterlyser eller att boendebeskattningen ska bli föremål för ännu en utredning. Regelverkets närmare utformning kommer riksdagen att ta ställning till senare under hösten 2007.

Slopad förmögenhetsskatt

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att förmögenhetsskatten bör slopas fr.o.m. den 1 januari 2007 och avstyrker motionsförslagen om att förmögenhetsskatten ska behållas.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Gällande rätt

Förmögenhetsskatt tas ut med 1,5 % av den skattepliktiga förmögenheten över ett fribelopp, som för närvarande för enskilda fysiska personer är 1,5 miljoner kronor och för sambeskattade par 3 miljoner kronor. Sambeskattade föräldrar respektive ensamföräldrar sambeskattas även med sina hemmavarande barn under 18 år. Juridiska personer är med några få undantag inte skattskyldiga till förmögenhetsskatt.

Budgetpropositionen

I 2007 års ekonomiska vårproposition aviserade regeringen att förmögenhetsskatten bör slopas fr.o.m. den 1 januari 2007 (prop. 2006/07:100 avsnitt 1.8.3 s. 44 f.).

I budgetpropositionen redovisar regeringen att en promemoria (Fi 2006:2460) har upprättats och remissbehandlats samt avsikten att lämna en proposition om avskaffande av förmögenhetsskatten under hösten 2007.

Regeringen framhåller att avskaffandet av förmögenhetsskatten är ett led i en bred satsning på företagande. Ett större utbud av riskvilligt kapital ökar viljan att investera i Sverige, vilket lägger grund för nya och växande företag. Att avskaffa förmögenhetsskatten är en långsiktig och viktig del i regeringens reformarbete.

Motionerna

I Socialdemokraternas motioner Fi270 yrkande 2 och Fi277 yrkande 13 motsätter sig Mona Sahlin m.fl. (s) ett slopande av förmögenhetsskatten, men de vill också att förmögenhetsskattens utformning ska ses över i ett större skattepolitiskt sammanhang. Enligt motionärerna betalas merparten av förmögenhetsskatten av den mindre del av befolkningen som har de allra högsta inkomsterna. Motionärerna anser det vara en rättvisefråga att personer med stora inkomster och förmögenheter ska betala mer i skatt än andra grupper. I stället för att slopa förmögenhetsskatten bör pensionärernas köpkraft stärkas. Vid ett avskaffande med effekt fr.o.m. den 1 januari 2007 är det rimligt att pensionärerna får ett skattefritt pensionstillskott för 2007 på 2 000 kr. Motionärerna finner det vara anmärkningsvärt att förslaget inte är fullt ut finansierat och tar upp olika frågor som de anser aktualiseras av att kontrolluppgiftsskyldigheten för förmögenhet kommer att upphöra.

Lars Ohly m.fl. (v) skriver i Vänsterpartiets motion Fi269 att förmögenhetsskatten har vissa brister, men att den har fördelningspolitisk betydelse och bör behållas. I en översyn av skattesystemet kan andra metoder prövas för en stabilare bas och för att förmögenhetsskatten ska upplevas som mer rättvis. Regeringen bör enligt motionen lägga fram förslag till ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt i enlighet med detta (yrkande 12).

I Miljöpartiets motion 2007/08:Fi278 av Peter Eriksson m.fl. (mp) har lagts fram ett förslag till statsbudget och inkomstberäkning som bygger på att förmögenhetsskatten behålls.

Utskottets ställningstagande

Kapitalmarknadernas internationalisering har gjort det enkelt att flytta kapital till länder med lägre beskattning. Undersökningar som har gjorts tyder också på att kapital i mycket stor omfattning placeras i sparande utomlands.

Förutom att förmögenhetsskatten på ett allvarligt sätt bidrar till att dränera svensk ekonomi på kapital är den också en skatt med stora tekniska brister. Tillgångar behandlas inte likformigt, vilket ger upphov till snedvridningar och skatteplanering. Skattebasutredningen har i betänkandet Våra skatter (SOU 2002:47) konstaterat att den smala basen för förmögenhetsskatten till följd av många undantag och nedsättningar skapar starka incitament till rent skattebetingade beslut hos hushåll och i företag, såväl legala som illegala.

Utskottet delar regeringens bedömning i budgetpropositionen att ett större utbud av riskvilligt kapital ökar viljan att investera i Sverige, vilket lägger en grund för att nya företag ska kunna startas och att befintliga företag ska kunna växa. Särskilt viktigt är tillgången till inhemskt kapital för sådana små och mindre företag som inte har tillgång till en internationell kapitalmarknad i samma utsträckning som de större företagen.

Att avskaffa förmögenhetsskatten är enligt utskottet en viktig del i ett reformarbete för att långsiktigt främja företagande och skapa förutsättningar för nya jobb. Utskottet delar inte den uppfattning som förs fram i motionerna om vem som gynnas mest av regeringens skattepolitik, där förmögenhetsskattens avskaffande endast är en komponent. De skattelättnader som är inriktade på låg- och medelinkomsttagare representerar en mångdubbelt större post i statens budget. Vidare är det rimligt att i samband med överväganden om återstående finansieringsbehov till följd av förmögenhetsskattens slopande även väga in den stimulerande effekt som ett borttagande av förmögenhetsskatten kan förväntas få för företagande och arbetsmarknad i Sverige och därmed för den svenska samhällsekonomins utveckling på sikt. Utskottet vill här nämna att Riksgälden i sitt remissvar till den ovan nämnda promemorian om slopad förmögenhetsskatt redovisat bedömningen att förmögenhetsskatten i dag ger inkomster som är försumbara i ett statsfinansiellt perspektiv, i synnerhet om man beaktar indirekta effekter via sparandets fördelning. Som exempel anges att benägenheten att placera tillgångar i utlandet ökar, vilket gör att inte heller avkastningsskatt på försäkringskapitalet betalas i Sverige.

Utskottet ställer sig bakom att förmögenhetsskatten slopas redan fr.o.m. innevarande år och avstyrker motionerna. Regeringen har nyligen lagt fram ett lagförslag till riksdagen (prop. 2007/08:26). Beträffande frågan om lämnande av kontrolluppgifter som har tagits upp i två av motionerna noterar utskottet att regeringen med beaktande av vad Lagrådet har uttalat föreslår att uppgiftsskyldigheten ska vara avskaffad redan inkomståret 2008.

Nya skatteregler för pensionsförsäkring

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om skattereglerna för pensionsförsäkring.

Bakgrund

I motsats till vad som gäller för kapitalförsäkringar får premier för privata pensionsförsäkringar dras av inom vissa beloppsramar. Den anställde blir inte beskattad för förmånen av att arbetsgivaren betalar premier till en tjänstepensionsförsäkring för den anställdes räkning. Avkastningsskatten på pensionskapitalet är lägre än för kapitalförsäkringar. Den skatteförmånliga behandlingen av premiebetalningar är kopplad till ett etableringskrav för försäkringsgivaren, dvs. ett krav på att pensionsförsäkringen ska vara meddelad i en försäkringsrörelse som bedrivs i Sverige. Den skattekredit som uppkommer tas tillbaka genom att de från pensionsförsäkringen utfallande beloppen från försäkringsrörelser i Sverige beskattas som förvärvsinkomst.

I en dom i det s.k. Danmarksmålet (EG-domstolens dom den 30 januari 2007, kommissionen mot Kungariket Danmark, mål C-150/04) har EG-domstolen prövat det danska etableringskravet för liv- och pensionsförsäkringar och bedömt att det inte är förenligt med EG-rätten. Detta har betydelse för Sverige eftersom de svenska skattereglerna för pensionsförsäkringar i väsentliga delar överensstämmer med de danska.

För att beskattningen av en viss typ av kapitalförsäkring, s.k. kapitalpension, inte skulle komma i konflikt med EG-rätten har ändringar tidigare gjorts som gäller avkastningsskatt på försäkringskapital och förmögenhetsskatt. Det grundläggande etableringskravet ändrades inte i det sammanhanget.

Efter domen i Danmarksmålet aviserade regeringen i en skrivelse till riksdagen (skr. 2006/07:47) ett kommande förslag till nya skatteregler för pensionsförsäkring som innebär att etableringskravet slopas för EES-försäkringar. Bland förslagen finns även det s.k. flyttstoppet, dvs. förslaget att slopa möjligheten att utan skattekonsekvenser flytta värdet i en pensionsförsäkring till en annan pensionsförsäkring. I skrivelsen aviserades även att de nya reglerna ska tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 2 februari 2007 med stöd av undantagsregeln i 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen. Regeringen har i ytterligare en skrivelse redovisat beredningsläget i ärendet (skr. 2006/07:131).

Budgetpropositionen

I propositionen tar regeringen på nytt upp EG-domstolens avgörande i Danmarksmålet och anför att det svenska etableringskravet för pensionsförsäkring bör ändras så att pensionsförsäkringar från andra EES-länder än Sverige får samma skattemässiga behandling som svenska pensionsförsäkringar. Efter att regeringens skrivelse (skr. 2006/07:47) lämnades till riksdagen har två promemorior med lagförslag till nya skatteregler remitterats. Förslagen syftar bl.a. till att öka kontrollen över försäkringskapitalet. Om det visar sig att en tillfredsställande kontrollfunktion kan skapas kan det ge förutsättningar för att vid en senare tidpunkt återinföra en möjlighet att utan skattekonsekvenser flytta värdet i en pensionsförsäkring till en annan pensionsförsäkring.

Regeringen avser att senare under riksmötet återkomma till riksdagen med de tidigare aviserade förslagen till ändrade skatteregler för pensionsförsäkring.

Utskottets ställningstagande

EG-domstolens avgörande i Danmarksmålet har aktualiserat komplicerade frågor kring beskattningen av försäkringskapital. Utskottet delar regeringens bedömning om behovet av ändrade skatteregler för pensionsförsäkring och har inte något att erinra med anledning av den redovisning som regeringen har lämnat om det pågående beredningsarbetet.

Vissa kapitalskattefrågor

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet har inte något att erinra med anledning av de bedömningar regeringen redovisar om vissa lagändringar på kapitalbeskattningens område.

Budgetpropositionen

Regeringen redovisar ett ändringsbehov i fråga om ett flertal olika regler inom kapitalbeskattningens område.

Ett borttagandet av begränsningen till svenska företag vid underprisöverlåtelser har aktualiserats av ett avgörande i EG-domstolen. Möjligheten för fysiska personer att till underpris och utan beskattningskonsekvenser överlåta tillgångar till ett svenskt företag som överlåtaren äger andelar i utan att beskattas, bör enligt regeringen utvidgas till att även omfatta överlåtelser till vissa utländska juridiska personer som hör hemma inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Tioårsregeln innebär att begränsat skattskyldiga är skattskyldiga för kapitalvinster vid avyttring av andelar i bl.a. svenska aktiebolag och vissa andra delägarrätter och andelar. En utvidgning av regeln motiveras av att den svenska skattebasen inte ska urholkas. Utvidgningen avser utländska delägarrätter och andelar som förvärvats vid en tidpunkt då den skattskyldige var obegränsat skattskyldig i Sverige.

I avsnittet aviseras också att de regler som medför att en sammanläggning eller delning av svenska investeringsfonder inte föranleder skattekonsekvenser bör utvidgas till att gälla även kapitalvinster och kapitalförluster vid sammanläggning eller delning av vissa utländska investeringsfonder.

Vid avyttring av marknadsnoterade andelar ska fysiska personer betala skatt på vinsten med 30 %. Onoterade andelar beskattas lägre. Regeringen aviserar en förändring som innebär att av neutralitetsskäl 30 % beskattning bör gälla även för andelar som varit marknadsnoterade men som är föremål för avnotering i samband med ett förfarande om t.ex. inlösen och fusion.

Belopp som betalas ut på grund av en kapitalförsäkring är skattefria och premier som betalas in får inte dras av. Skattefriheten gäller också belopp som utbetalas vid återköp av en försäkring. Vid överlåtelse till annan än försäkringsgivaren ska dock kapitalvinstbeskattning ske. Det innebär att en vinst ska tas upp till beskattning och en förlust ska dras av. För att skapa neutralitet mellan återköp och andra avyttringar bör enligt propositionen reglerna för avyttring av kapitalförsäkringar ändras så att en kapitalvinst är skattefri och en kapitalförlust inte får dras av.

Lagändringarna beräknas kunna träda i kraft den 1 januari 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömningar. Utskottet konstaterar att en proposition som innehåller de aviserade lagförslagen numera har lämnats till riksdagen (prop. 2007/08:12).

Ränteavdrag för utomlands bosatta

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om beaktande av ränteutgifter vid beskattning av utomlands bosatta.

Bakgrund

Tjänsteinkomster från arbete i Sverige som uppbärs av utomlands bosatta personer beskattas enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Beskattningen enligt SINK är en definitiv källskatt, vilket innebär att det inte ges några grundavdrag eller andra avdrag mot inkomsten. Skattesatsen är 25 % utom för sjöinkomster där den är 15 %. Trots en lägre och proportionell beskattning kan beskattning enligt SINK i vissa fall vara oförmånlig jämfört med beskattning enligt IL. Ett exempel på en sådan situation skulle kunna vara när kostnaderna för inkomstens förvärvande är stora i förhållande till inkomsten. Av denna anledning föreligger en möjlighet enligt 4 § SINK att välja beskattning enligt inkomstskattelagen för en inkomst som annars skulle ha beskattats enligt SINK. Denna valmöjlighet föreligger även för en person med sjöinkomst, och reglerna om sjöinkomstavdrag och skattereduktion för sjöinkomst är i sådana fall tillämpliga även för en sådan person.

EG-domstolen har i ett mål (Lakebrink, C-182/06) fastställt att skatteregler strider mot EG-rätten om de behandlar arbetstagare som erhåller huvuddelen av sina skattepliktiga inkomster i en medlemsstat olika beroende på om de har hemvist där eller ej.

Kommissionen har tagit upp med Sverige att den anser att skyldigheterna enligt EG-rätten inte uppfyllts, eftersom den svenska lagstiftningen inte ger utomlands bosatta, som har övervägande delen av sina arbetsinkomster i Sverige, rätt att göra avdrag för ränteutgifter för fastigheter i utlandet.

Budgetpropositionen

Reglerna om rätt till avdrag för ränteutgifter bör ändras för att anpassas till EG-rätten. Regeringen avser att återkomma med förslag till lagändringar som kan beräknas träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas första gången vid 2009 års taxering.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning i frågan.

Övergångsvis lättnad i kapitalvinstbeskattningen av kvalificerade andelar, m.m.

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens uppfattning att hälftendelningen mellan tjänst och kapital vid beskattning av vinst vid försäljning av kvalificerade andelar bör återinföras under en övergångstid och ställer sig positivt till att den skattemässiga behandlingen av företagande i olika organisationsformer blir föremål för en analys.

Bakgrund

I 57 kap. IL finns särskilda regler som gäller vid beskattningen av aktiva delägare i fåmansföretag, de s.k. 3:12-reglerna. Syftet med reglerna är att inkomster i ett fåmansföretag, som beror på att ägaren har arbetat i företaget, ska beskattas som arbetsinkomster och inte som kapitalinkomster. Reglerna infördes genom 1990 års skattereform som en följd av att förvärvsinkomster skulle beskattas progressivt och kapitalinkomster proportionellt. Regelsystemet avgränsar den del av inkomsterna respektive kapitalvinster vid försäljning av aktier i bolaget som delägaren har möjlighet att ta ut som kapitalbeskattad inkomst.

Reglerna ändrades fr.o.m. den 1 januari 2006 (prop. 2005/06:40, bet. 2005/06:SkU10, SFS 2005:1136). Ändringarna innebar bl.a. att utbetalda löner i företaget gavs ökad tyngd vid beräkningen av den inkomst som ska kapitalbeskattas hos ägaren. En förutsättning är att ägaren eller någon närstående har gjort ett eget löneuttag av viss storlek. För att göra det enklare för företag med litet kapital och nystartade företag infördes då också en schablonregel (förenklingsregeln) för beräkning av den kapitalinkomstbeskattade delen. Ändringarna innebar också att en regel om hälftendelning mellan inkomstslagen tjänst och kapital av en kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme togs bort och att denna del av vinsten numera beskattas i inkomstslaget tjänst upp till ett tak av 100 inkomstbasbelopp.

Härefter har reglerna ändrats efter förslag i budgetpropositionen för 2007 (prop. 2006/07:1 Förslag till statsbudget, finansplan m.m., avsnitt 5.5.1 s. 152–154, bet. 2006/07:FiU1, yttr. 2006/07:SkU1y, SFS 2006:1344). Från och med den 1 januari 2007 utvidgades utrymmet för kapitalbeskattad inkomst som baseras på lönesumman liksom utrymmet för kapitalbeskattning genom tillämpning av förenklingsregeln.

I budgetpropositionen för 2007 anförde regeringen att den hade för avsikt att under år 2007 lägga fram ett förslag som innebär att den hälftendelning vid beskattning av kapitalvinster som togs bort den 1 januari 2006 återinförs övergångsvis för inkomståren 2007, 2008 och 2009. Härvid uppkommer problemet att det kan vara frestande att ta ut vinst ur företaget till lägre beskattning genom att göra interna andelsöverlåtelser i stället för att ta ut vinsten som utdelning. Regeringen anförde att återinförandet av hälftendelningen borde kombineras med en spärregel för interna överlåtelser.

I Finansdepartementet har det arbetats fram en promemoria med förslag till de aviserade reglerna (dnr Fi2007/4696). Promemorian har remitterats.

Budgetpropositionen

Regeringen anser att den hälftendelning i inkomstslagen tjänst och kapital av en kapitalvinst som överstiger sparat utdelningsutrymme som slopades den 1 januari 2006 bör återinföras övergångsvis för inkomståren 2008 och 2009. Reglerna bör på den skattskyldiges begäran även kunna tillämpas retroaktivt på avyttringar som skett under 2007. De bör kombineras med särskilda regler för interna andelsöverlåtelser.

Regeringen konstaterade i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100 s. 44) att det efter genomförda och aviserade förändringar av 3:12-reglerna fanns anledning att utvärdera vad de nya reglerna har inneburit för balansen i skattemässig behandling mellan olika slag av företagande. Det är angeläget att olika organisationsformer som marknadsnoterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag och enskild näringsverksamhet behandlas på ett så likvärdigt sätt som möjligt. Efter den avisering som regeringen gjorde i vårpropositionen har ett särskilt uppdrag lämnats där denna fråga kommer att analyseras i olika samhällsekonomiska avseenden. Uppdraget ska redovisas före utgången av 2007. Regeringen kommer därefter att ta ställning till behovet av ytterligare åtgärder och vad dessa i så fall skulle innebära.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att hälftendelningen mellan tjänst och kapital vid beskattning av vinst vid försäljning av kvalificerade andelar bör återinföras under en övergångstid. Utskottet ställer sig också positivt till att den skattemässiga behandlingen av företagande i olika organisationsformer blir föremål för en analys.

Koncernbidrag i gränsöverskridande situationer

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att reglerna om koncernbidrag inte behöver ändras på grund av EG-rätten.

Bakgrund

Skattereglerna om koncernbidrag mellan bolag i en koncern ger möjlighet att fördela vinsterna inom koncernen så att beskattning sker som om koncernen vore ett enda bolag. De förutsättningar som ska vara uppfyllda för att uppnå detta är fastlagda i 35 kap. IL.

I slutet av 2005 meddelade EG-domstolen dom i ett mål rörande det brittiska systemet för förlustutjämning inom en företagskoncern (Marks & Spencer, C-446/03). Avgörandet har väckt frågan huruvida det svenska koncernbidragssystemet fullt ut är förenligt med EG-rätten. Frågan har bl.a. ställts om de svenska reglerna skulle behöva möjliggöra bidrag till dotterföretag i en annan medlemsstat för att täcka slutliga förluster i detta företag.

Emellertid har EG-domstolen i en senare och klargörande dom från juli 2007 (Oy AA, C-231/05) funnit att det finska koncernbidragssystemet inte strider mot EG-fördraget. Det finska systemet överensstämmer i allt väsentligt med de svenska reglerna. En förutsättning för att koncernbidrag ska kunna lämnas är att det sker mellan verksamheter som båda befinner sig inom landets beskattningsjurisdiktion. Enligt EG-domstolen kan detta villkor motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset samtidigt som den aktuella begränsningen inte går längre än vad som är motiverat.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att det inte är nödvändigt att ändra i det svenska koncernbidragssystemet på grund av EG-rätten. Enligt propositionen framgår det nämligen klart av EG-domstolens dom om det finska koncernbidragssystemet att det inte går att uppställa några andra villkor för koncernbidrag som förhindrar att företagen fritt kan välja i vilken medlemsstat som företagsvinsterna ska beskattas. Mot denna bakgrund bedömer regeringen att det står klart att inte heller reglerna i det svenska koncernbidragssystemet står i strid med EG-rätten.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning att reglerna om koncernbidrag inte behöver ändras på grund av EG-rätten.

Överföring av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskiften

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens uppfattning att skogskonto och skogsskadekonto bör kunna överföras utan beskattningskonsekvenser även i samband med arv och bodelning.

Gällande rätt

När en lantbruksenhet byter ägare genom arv eller bodelning ska medlen på skogskonto och skogsskadekonto enligt 21 kap. 39 § IL tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om fastigheten utgjorde den övervägande delen (mer än 50 %) av näringsverksamheten. En försäljning av lantbruksenheten innebär däremot inte att kontona ska tas upp till beskattning i förtid om inte också dessa medel överlåts eller pantsätts. Det sistnämnda gäller även vid gåva.

Budgetpropositionen

I propositionen anför regeringen att det bör införas en möjlighet att överföra skogskonton och skogsskadekonton i samband med generationsskiften. Förslaget har tidigare aviserats i 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100 avsnitt 1.8.3 s. 43). En lagändring bör träda i kraft senast den 1 januari 2009.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens uppfattning att skogskonto och skogsskadekonto bör kunna överföras utan beskattningskonsekvenser även i samband med arv och bodelning.

Koncernbidrag till lagerbolag

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om koncernbidrag till lagerbolag.

Bakgrund

Ett lagerbolag är ett vilande aktiebolag som inte har bedrivit någon verksamhet innan det förvärvas av ett annat företag. Efter ett prejudicerande rättsfall från hösten 2006 (RÅ 2006 ref. 58) är det inte längre möjligt att med skatterättslig verkan lämna koncernbidrag till ett lagerbolag som förvärvas under året.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att det bör införas en möjlighet att lämna koncernbidrag till lagerbolag. Om en närmare undersökning visar att reglerna kan ändras så att det på nytt blir möjligt att lämna koncernbidrag i den ovan beskrivna situationen avser regeringen att lämna ett förslag till riksdagen under 2008. Detta skulle minska den administrativa bördan för företagen i samband med omstruktureringar.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning i fråga om koncernbidrag till lagerbolag.

Förenklade regler för skalbolagsdeklaration

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning i fråga om ställande av säkerhet i samband med skalbolagsdeklaration.

Bakgrund

Bestämmelser mot handel med skalbolag infördes våren 2002 (prop. 2001/02:165, bet. 2001/02:SkU23). Innebörden av regleringen är att den som säljer skalbolagsandelar normalt ska ta upp kapitalvinsten som inkomst av passiv näringsverksamhet. Säljaren blir dock inte beskattad om säkerhet ställs för den skatt som belöper sig på det sålda företaget vid avyttringstidpunkten.

När en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag och lämnar in en skalbolagsdeklaration krävs i dag att säkerhet i form av bankgaranti ställs för skatten.

Budgetpropositionen

Regeringen anför att reglerna för fysiska personer om ställande av säkerhet i samband med skalbolagsdeklaration bör ändras. Som skäl anför regeringen att nuvarande ordning är administrativt krånglig och innebär även en kostnad för såväl den enskilde som för Skatteverket. Reglerna bör därför anpassas till det regelverk som gäller för juridiska personer där erfarenheterna är goda. Detta skulle betyda att säkerhet vid skalbolagsdeklaration endast skulle behöva ställas om Skatteverket begär detta. Ett sådant förslag avses att lämnas under 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning i fråga om ställande av säkerhet i samband med skalbolagsdeklaration.

Ändrade regler för CFC-beskattning

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning om behovet av en precisering i CFC-reglerna.

Bakgrund

Nuvarande CFC-regler (Controlled Foreign Company), som trädde i kraft den 1 januari 2004, innebär att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster kan beskattas löpande för sin andel av det överskott som uppkommer hos den utländska juridiska personen. Beskattning kan således ske oavsett om beloppet tas ut ur den utländska juridiska personen eller inte. Bestämmelserna finns i 39 a kap. IL.

Av EG-domstolens dom den 12 september 2006 i mål C-196/04 (Cadbury Schweppes plc) följer att inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) kan CFC-regler bara tillämpas på rent konstlade upplägg som sker i syfte att undvika den nationella skatt som normalt ska betalas. Av domen framgår också att en skattskyldig ska ges tillfälle att lägga fram uppgifter som visar att verksamheten i den utländska juridiska personen utgör en faktisk verksamhet. Någon sådan möjlighet finns inte i de nuvarande svenska CFC-reglerna.

Budgetpropositionen

Regeringen anför att en regel bör införas som möjliggör undantag från CFC-beskattning i vissa fall. En promemoria har remissbehandlats och bereds nu inom Regeringskansliet. Regeringen avser att lägga fram ett förslag till riksdagen under hösten 2007.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning om behovet av en precisering i CFC-reglerna.

Fråga om höjd bolagsskatt, m.m.

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om höjd bolagsskatt.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 14 av Lars Ohly m.fl. (v) föreslås att bolagsskattesatsen ska höjas från 28 % till 30 %. Förslaget ingår som en del i finansieringen av förslag i Vänsterpartiets budgetmotion, bl.a. borttagande av sjuklönekostnader för företag med upp till 10 anställda, åtgärder för att stimulera forskning och förbättrat socialt skyddsnät för småföretagare.

Utskottets ställningstagande

Bolagsskattens nivå styrs av olika hänsyn, inte minst att den i ett internationellt perspektiv bör hållas så låg som möjligt. Vid 1990 års skattereform sänktes den nominella bolagsskattesatsen från 52 % till 30 %, vilket blev möjligt genom samtidigt kraftigt beskurna speciella reserveringsmöjligheter. En ny avvägning av bolagsskattesatsen, till nuvarande 28 %, gjordes i samband med ändringar i företagsbeskattningen under 1994.

Fram till år 2005 medförde systemet med periodiseringsfonder att den effektiva bolagsskatten var något lägre. Från och med 2005 gäller att juridiska personers avsättningar till periodiseringsfond räntebeläggs vid beskattning. Därmed överensstämmer i praktiken den nominella bolagsskattesatsen med den effektiva.

Utskottet har för sin del inte anledning att gå närmare in på de ändamål för vilka yrkandet om höjd bolagsskatt är tänkt att utgöra en finansiering. Eftersom forskning berörs vill utskottet i sammanhanget dock nämna den avdragsregel som finns i 16 kap. 9 § IL. Regeln innebär att avdrag medges för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling. I vissa fall ska utgifterna aktiveras och får då ligga till grund för värdeminskningsavdrag. Regeln, och den praxis som utvecklats kring den, får betraktas som generös i jämförelse med många andra avdragsregler. Kravet på forskningens anknytning till företagets verksamhet är inte särskilt stark. Det ska föreligga en motprestation, men för att uppnå detta är det tillräckligt att givaren har ett rimligt intresse av forskningen.

Utskottet finner inte anledning att ta upp frågan om ändring i bolagsskattens nivå med anledning av motionsyrkandet och avstyrker detta.

Etableringskonto

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att begära en utredning om att införa etableringskonton för nystart av företag.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Motionen

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 13 av Peter Eriksson m.fl. (mp) föreslås att särskilda etableringskonton inrättas för att underlätta för människor med låga inkomster, och särskilt för ungdomar, att starta egna företag. De pengar som sätts in på kontot undantas helt från beskattning. Den maximala insättningen bör vara 100 000 kr. Enligt motionen har ett sådant system fått mycket positiva effekter i Danmark och gjort det möjligt för fler personer att bli företagare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid en tidigare behandling av ett motsvarande yrkande uttalat att det bör kunna vara av intresse att i lämpligt sammanhang närmare undersöka hur de danska regler som motionärerna hänvisar till är beskaffade, i vilken omfattning de används och vilka effekter i övrigt som reglerna har föranlett. Utskottet avstyrker emellertid motionärernas yrkande om ett tillkännagivande till regeringen i frågan.

Höjd koldioxidskatt

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att koldioxidskatten bör höjas med 6 öre per kilo koldioxid. Utskottet avstyrker motionsförslagen om ytterligare generella höjningar av koldioxidskatten, särskild höjning för den lätta industrin, koldioxidskatt på torv, sänkning av energiskatten på eldningsolja och om sänkt skatt på alkylatbensin.

Jämför avvikande meningarna 2 (v) och 3 (mp).

Budgetpropositionen

Koldioxidskatten bör enligt regeringen höjas med 6 öre per kilo koldioxid fr.o.m. den 1 januari 2008. Regeringen anför att höjningen sker i syfte att förbättra miljöstyrningen. Efter höjningen kommer koldioxidskatten, inklusive den indexuppräkning som görs av den nuvarande skattenivån, att motsvara 101 öre per kilo koldioxid. Skattehöjningen bör enligt regeringen belasta bränslen som används såväl för motordrift som för uppvärmning och påverka samtliga förbrukarkategorier. Den procentuella koldioxidskattenedsättningen om 79 % av den generella nivån bör behållas för bränslen som förbrukas i stationära motorer eller för uppvärmning inom industrin, värmeproduktion i kraftvärmeverk samt jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna. Höjningen om 6 öre motsvarar för dessa sektorer därför drygt 1 öre, allt per kilo koldioxid.

Regeringen bedömer däremot att koldioxidskatten bör kunna sänkas för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter från den 1 juli 2008 (se nästa avsnitt).

Skattehöjningen föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 19 av Lars Ohly m.fl. begärs ett tillkännagivande om att skatten på bensin, utöver vad regeringen aviserat för 2008, bör höjas med 21 öre 2009 och med ytterligare 25 öre 2010. Motionärerna anser vidare att skatten på alkylatbensin bör sänkas (yrkande 27). En sänkning skulle gynna användandet av alkylatbensin för fritidsbåtar. Härigenom skulle utsläppen av PAH, bensen, kväveoxider och andra ämnen till vatten och luft minska. Vänsterpartiet anser att sänkningen kan finansieras genom införandet av en skatt på fritidsbåtar.

I motion Fi278 yrkande 18 av Peter Eriksson m.fl. (mp) anförs att Miljöpartiet välkomnar den föreslagna höjningen av koldioxidskatten men anser att höjningen är otillräcklig. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma med lagförslag där koldioxidskatten höjs med 30 öre per kilo koldioxid. Motionärerna påpekar att en höjning av koldioxidskatten slår igenom på priset på bensin, diesel- och eldningsolja. Vid en höjning enligt deras förslag bör genomslaget på eldningsolja minskas genom en samtidig sänkning av energiskatten på eldningsolja med 375 kr per kubikmeter (yrkande 19). I motionens yrkande 25 begärs att regeringen återkommer med ett lagförslag om att höja koldioxidskatten för den lätta industrin från 21 % till 32 % av hushållens nivå. Även om den lätta industrins utsläpp av koldioxid är relativt litet bör den delen av industrin enligt motionärerna bära sin del av kostnaderna. Minskningen av nedsättningen tillsammans med den föreslagna generella höjningen innebär att koldioxidskatten för den lätta industrin skulle höjas med 9 öre per kilo koldioxid. Slutligen anförs i motionens yrkande 27 att torv, som inte är ett förnybart bränsle, inte bör vara undantaget från koldioxidbeskattning och att regeringen bör återkomma med lagförslag med detta innehåll som kan träda i kraft den 1 juli 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser positivt på regeringens arbete med att utveckla effektiva ekonomiska styrmedel för att nå miljö- och klimatmålen. I likhet med regeringen anser utskottet att klimatfrågan är särskilt angelägen. Det är därför bra att arbetet fokuseras på koldioxidbeskattning och annan energibeskattning. Koldioxidskatten är viktig för att minska förbrukningen av fossila bränslen och därigenom koldioxidutsläppen. Utskottet delar därför regeringens bedömning att koldioxidskatten bör höjas i syfte att förbättra miljöstyrningen. Liksom regeringen anser utskottet att skattehöjningen bör belasta bränslen som används såväl för motordrift som för uppvärmning och påverka samtliga förbrukarkategorier. Det innebär att den procentuella koldioxidskattenedsättning för bränslen som används för drift av stationära motorer och uppvärmning inom industrin, värmeproduktion i kraftvärmeverk eller för jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamheterna alltså fortsatt bör vara 79 % av den generella nivån. Utskottet anser att den planerade höjningen om 6 öre per kilo koldioxid förefaller välavvägd. Sammantaget delar utskottet således regeringens bedömning och avstyrker motionerna Fi269 yrkande 19 och Fi278 yrkandena 18, 19 och 25.

Torvbränsle är befriat från energi- och koldioxidskatt samtidigt som torven omfattas av krav på utsläppsrätt vid användning som bränsle i den handlande sektorn. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning (bet. 2006/07:SkU12 s. 15) att torv, vid en slopad eller nedsatt koldioxidskatt för övriga bränslen i den handlande sektorn, skulle komma att förlora en del av sin konkurrensfördel i den sektorn. Utskottet anser därmed att torv även fortsatt ska vara skattebefriad och avstyrker motion Fi278 yrkande 27.

Punktskatten på alkylatbensin är för närvarande 3 kr och 46 öre per liter medan skatten på övrig bensin i miljöklass 1 är 5 kr och 6 öre per liter. Alkylatbensin beskattas således med en lägre skattesats än vanlig bensin. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom en begäran om ytterligare sänkningar av skatten på alkylatbensin och avstyrker därmed motion Fi269 yrkande 27.

Beskattningen av bränslen i den handlande sektorn

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att koldioxidbeskattningen på bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör sänkas. Utskottet avstyrker motionsförslaget om en kontrollstation inför andra steget av skattesänkningen.

Jämför avvikande meningarna 2 (v) och 3 (mp).

Budgetpropositionen

Regeringen anser att koldioxidbeskattningen på bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter bör sänkas. Ändringarna bör genomföras i två steg.

Som ett första steg bör den procentuella skattenedsättningen för bränslen som förbrukas i industri- och kraftvärmeanläggningar inom handelssystemet ökas med 6 procentenheter. Genom ändringen minskas skattebelastningen från dagens 21 % av den generella koldioxidskattenivån till 15 %. Motsvarande ökning av nedsättningen, uttryckt i procentenheter, bör ske för bränslen som förbrukas i övriga värmeanläggningar inom handelssystemet. Koldioxidskattebelastningen för dessa anläggningar minskas därmed från dagens 100 % av den generella koldioxidskattenivån till 94 %.

Det andra steget innebär ändringar av beskattningen som resulterar i att den koldioxidskatt för bränslen som förbrukas i industri- och kraftvärmeanläggningar som omfattas av handelssystemet tas ut med belopp som motsvarar ca 7 % av 2008 års koldioxidskattenivå. Härigenom iakttas EU:s minimiskattenivåer. Även övriga värmeanläggningar inom handelssystemet bör ges en motsvarande ökning av skattenedsättningen, uttryckt i procentenheter. Detta skulle med dagens skatteregler innebära att koldioxidskattebelastningen för dessa anläggningar skulle motsvara 86 % av 2008 års koldioxidskattenivå.

Regeringen anför bl.a. att justeringarna av skattenivåerna kräver förnyad EG-rättslig prövning innan de kan genomföras. Regeringen avser därför att snarast ansöka hos Europeiska kommissionen (nedan kommissionen) om statsstödsgodkännande och bedömer att detta kan fås i sådan tid att regeringen kan återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att det första steget i skattesänkningarna kan träda i kraft den 1 juli 2008. Det andra steget bedöms kunna genomföras den 1 januari 2010.

Motionerna

I motion Fi269 yrkande 16 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att Vänsterpartiet ställer sig bakom det föreslagna första steget i nedsättningen av koldioxidskatten för den handlande sektorn. När det gäller den vidare nedsättningen – det andra steget – anser motionärerna, mot bakgrund av osäkerheterna kring utsläppshandelssystemet, att det bör finnas en kontrollstation 2009, innan ytterligare beslut fattas.

Miljöpartiet anför i motion Fi278 av Peter Eriksson m.fl. att koldioxidskatten i den handlande sektorn bör vara kvar oförändrad åtminstone till dess utsläppshandelssystemet fungerar tillfredsställande.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det är angeläget för en effektiv miljöstyrning med en samordning mellan olika styrmedel i miljöpolitiken, t.ex. mellan skatt och utsläppshandel. Utsläpp av koldioxid från den handlande sektorn regleras på EU-nivå genom handeln med utsläppsrätter och bör därför i princip inte vara föremål för ytterligare nationella styrmedel avseende koldioxidutsläpp. En koldioxidskatt minskar inte de totala koldioxidutsläppen inom handelssystemet, utan påverkar endast var inom systemet som utsläppen sker. Under förra riksmötet avslog riksdagen av formella skäl ett tidigare regeringsförslag om sänkningar av koldioxidskatten för bränslen som förbrukas i anläggningar som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (yttr. 2006/07:SkU3y). Mot denna bakgrund ser utskottet mycket positivt på att nedsättningar av koldioxidskatten i den handlande sektorn nu tycks kunna förverkligas med start under 2008. Utskottet kommer att återkomma till frågan i samband med det aviserade lagförslaget. Utskottet delar vidare regeringens uppfattning att ett slopande av koldioxidskatten av statsfinansiella skäl samt för att iaktta EU:s minimiskattenivåer bör samordnas med andra förändringar av energibeskattningen. Utskottet vill i sammanhanget också peka på att regeringen den 11 oktober 2007 beslutat om tilldelning av utsläppsrätter för handelsperioden 2008–2012 och att antalet utsläppsrätter genom beslutet sänkts. Med det anförda instämmer utskottet i regeringens bedömning och avstyrker motion Fi269 yrkande 16 om att införa en kontrollstation inför det planerade andra steget av skattesänkningen.

Höjd energiskatt på diesel

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 bör höjas med 20 öre per liter. Utskottet avstyrker motionsförslagen om att skatten på diesel i miljöklass 3 bör höjas, att beskattningen på bensin och diesel bör bli mer likställd och att miljöeffekterna och skatteklassindelningen av dieseln bör utredas.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Bakgrund

I Sverige är energiskatten på diesel differentierad i tre miljöklasser. Nästan all diesel som säljs i Sverige hör till miljöklass 1 (ca 99 % under 2006). Återstoden är i huvudsak diesel i miljöklass 3. Diesel i miljöklass 1 är miljömässigt bättre än diesel i miljöklass 3. Inom EU finns minimikrav på diesel som motsvarar miljökraven i miljöklass 3. Den diesel som uppfyller EU:s minimikrav kallas europadiesel. För närvarande introduceras inom EU en svavelfri variant av europadieseln, men först 2009 införs EU-krav på svavelfri diesel. Svavelfriheten i diesel är väsentlig för att motortillverkarna ska kunna konstruera miljömässigt bättre motorer. Den svavelfria europadieseln ligger miljömässigt närmare miljöklass 1, men fortfarande innehåller europadieseln så höga halter aromatiska kolväten att den hänförs till miljöklass 3.

Budgetpropositionen

Energiskatten på diesel i miljöklass 1 och 2 bör enligt regeringen höjas med 20 öre per liter fr.o.m. den 1 januari 2008. Regeringen anför bl.a. att syftet med höjningen är att minska bränsleförbrukningen inom transportsektorn. För att inte förändra skattevillkoren för dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar anför regeringen att fordonsskatten för dieselpersonbilar samtidigt bör sänkas (se avsnitt Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar, m.m.). En höjning av dieselskatten bör enligt regeringen begränsas till miljöklass 1 och 2 för att minska skatteskillnaden till miljöklass 3-diesel. Denna skillnad (57,6 öre per liter mellan diesel i miljöklass 1 och 3) är i dag omotiverat stor och är betydligt större än skillnaden i tillverkningskostnad. Skatteskillnaden tillkom när svavelhalten var hög i miljöklass 3-diesel. När nu svavelfri diesel kommer att bli normen minskar således skillnaden i miljökvalitet. Därmed bör också skatteskillnaden minskas så att utrymmet för priskonkurrens på området ökar. En höjning av dieselskatten kommer även att belasta den tunga trafiken och höja vägtransportkostnaderna. Regeringen anför att dessa kostnader dock utgör en liten andel av näringslivets totala kostnader och att denna kostnadsökning är ett oönskat men nödvändigt resultat av högre ambitioner inom miljöområdet. Med hänsyn till sektorernas speciella förhållanden bör dock jordbruket, skogsbruket och vattenbruket kompenseras för skattehöjningen på diesel som används i arbetsmaskiner (se avsnitt Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jord-, skogs- och vattenbruket).

Skattehöjningen föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 17 av Mona Sahlin m.fl. anförs att skatten på diesel i miljöklass 3 bör höjas med 20 öre per liter för att förhindra att den dieseln tar marknadsandelar vid höjningar av skatten på diesel i miljöklass 1 och 2. Den höjda skatten på diesel kan enligt motionärerna komma att drabba åkerinäringen och kollektivtrafiken. Regeringen bör därför se över både åkerinäringens och kollektivtrafikens villkor och vid behov föreslå åtgärder för hur dessa ska kompenseras.

Vänsterpartiet anför i motion Fi269 yrkande 18 (delvis) av Lars Ohly m.fl. att beskattningen av bensin och diesel bör bli mer likställd än i dag och att det relativa förhållandet mellan skattesatserna på miljöklass 3 respektive 1 och 2 inte borde förändras. Motionärerna föreslår att skatten på diesel (samtliga miljöklasser) även ska höjas med 20 öre 2009 och 20 öre 2010 och att fordonskatten samtidig ska sänkas. I motion T327 yrkande 19 av Lars Ohly m.fl. (v) begärs att regeringen noggrant utreder vilka skillnader som föreligger mellan ”svavelfri” europadiesel och miljöklass 1 diesel och utifrån den samlade bedömningen återkomma till riksdagen med förslag på lämpliga skattenivåer.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anförde i samband med behandlingen av 2007 års ekonomiska vårproposition att klimathänsyn sannolikt kommer att motivera förändringar av drivmedelsbeskattningen under de närmaste åren (yttr. 2006/07:SkU3y s. 23). När det gäller miljöstyrning inom trafiksektorn anser utskottet liksom regeringen att en styrning av bränsleförbrukningen via skatten på drivmedel är att föredra framför en styrning via fordonsskatten, detta eftersom fordonsskatten är oberoende av körsträckan. Utskottet inser att den planerade höjningen av dieselskatten innebär kostnadsökningar för vissa branscher. I likhet med regeringen anser utskottet att detta är ett oönskat men nödvändigt resultat av högre ambitioner inom miljöområdet. Utskottet står således bakom den planerade höjningen av dieselskatten och kommer att återkomma till frågan senare i höst i samband med behandlingen av proposition 2007/08:11. Utskottet delar också regeringens bedömning att höjningen bör begränsas till miljöklass 1 och 2 för att minska skatteskillnaden till miljöklass 3-diesel när den s.k. europadieseln utvecklats och blivit miljömässigt bättre. Utskottet avstyrker därmed motionerna Fi277 yrkande 17 och Fi269 yrkande 18 i denna del.

Utskottet förutsätter att regeringen även utan något uttalande från riksdagen kommer att följa utvecklingen av den svavelfria europadieseln och den svenska miljöklassningen och vid behov återkommer med förslag till skattjusteringar. Utskottet avstyrker med detta även motion T327 yrkande 19.

Uppräkning av energi- och koldioxidskattesatserna efter prisutvecklingen

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet instämmer i regeringens bedömning att energi- och koldioxidskattesatserna på sedvanligt sätt bör räknas upp motsvarande förändringarna i konsumentprisindex.

Budgetpropositionen

Energi- och koldioxidskattesatserna bör enligt regeringen räknas upp motsvarande förändringarna i konsumentprisindex under perioden juni 2006–juni 2007. Höjningarna bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen anför att index under perioden har ökat med ca 1,85 %. Vidare erinrar regeringen om att en mervärdesskatteeffekt tillkommer om energipriserna höjs i motsvarande mån och om köparen är en privatperson.

Indexuppräkningen föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Utskottets ställningstagande

Sedan 1994 sker en årlig indexomräkning av energi- och koldioxidskattesatserna i syfte att realvärdesäkra skattesatserna. Utskottet, som delar regeringens bedömning att de skattesatser som ska gälla under 2008 ska baseras på förändringen i konsumentprisindex mellan juni 2006 och juni 2007, har inget att invända mot den planerade indexuppräkningen och kommer att återkomma till frågan vid behandlingen av proposition 2007/08:11 senare under hösten.

Återbetalning av energi- och koldioxidskatt till jord-, skogs- och vattenbruket

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning om sänkningen av gränserna för återbetalning till jord-, skogs- och vattenbruket av skatt på bränsle och el samt om att höjningen av energiskatten på diesel bör kompenseras genom en höjning av återbetalningen för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Budgetpropositionen

Gränserna för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el bör enligt regeringen sänkas från 1 000 kr till 500 kr. Om gränserna är uppnådda bör återbetalning medges med hela beloppet. Höjningen av energiskatten på diesel bör enligt regeringen kompenseras genom en höjning av den nuvarande återbetalningen för diesel som används i jordbrukets arbetsmaskiner. Den nuvarande återbetalningen av en viss del av skatten på diesel, 77 % av koldioxidskatten bör höjas med 2 procentenheter till 79 %. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Ändringsförslagen finns i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionen

Miljöpartiet anför i motion Fi278 av Peter Eriksson m.fl. att gränsen för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el bör vara oförändrade.

Utskottets ställningstagande

Vid överväganden om ändringar av energi- och koldioxidbeskattningen inom industrin samt jordbruket och skogsbruket är det enligt utskottet viktigt att beakta att konkurrensförutsättningarna för svenska företag inte försämras och produktion läggs ned eller flyttar utomlands. De globala utsläppen kan då riskera att öka i stället för att minska. Utskottet finner mot denna bakgrund de aviserade förändringarna av återbetalningar av energi- och koldioxidskatt till jord-, skogs- och vattenbruket adekvata och delar därmed regeringens bedömning. Utskottet kommer att återkomma till frågan när proposition 2007/08:11 behandlas senare under hösten 2007.

Handelsgödsel och bekämpningsmedel

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om höjd skatt på handelsgödsel och bekämpningsmedel.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Bakgrund

Skatterna på bekämpningsmedel och gödselmedel infördes 1984. Gödselmedelsskatten är 1:80 kr för varje helt kg kväve, förutsatt att andelen kväve i medlet är minst 2 %, och 30 kr för varje helt gram kadmium i gödselmedel, till den del kadmiuminnehållet överstiger 5 gram per ton fosfor. Bekämpningsmedelsskatten är 30 kr för varje helt kg verksam beståndsdel i bekämpningsmedlet.

Inbetalad skatt på bekämpningsmedel och kväve i handelsgödsel återförs till jordbruket via ett särskilt anslag (anslag 44:1 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur).

Motionen

Vänsterpartiet begär i motion Fi269 yrkande 23 av Lars Ohly m.fl. att skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel höjs. Motionärerna anför bl.a. att halterna av bekämpningsmedel ökar i svenska bäckar och åar och är så höga att de kan skada vattenlevande djur och växter.

Utskottets ställningstagande

Mot bakgrund av att skatten på bekämpningsmedel höjdes kraftigt den 1 januari 2004 avstyrkte utskottet vid förra årets budgetbehandling ett par motionsyrkanden liknande det nu aktuella. Utskottet avstyrkte även yrkanden om att höja skatten på handelsgödsel (yttr. 2006/07:SkU1y s. 67). Utskottet vidhåller sitt tidigare ställningstagande och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Beskattning av avfall som förbränns

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet, som anser att ett bevarande av avfallsförbränningsskatten förutsätter att skatten utreds och konstrueras på ett rättvist och legitimt sätt, accepterar regeringens bedömning. Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att utredningen ska undersöka bl.a. hur industriavfall kan omfattas av skatten.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Bakgrund

Sedan den 1 juli 2006 tas energi- och koldioxidskatt ut vid yrkesmässig förbränning av hushållsavfall, om avfallet förbrukas för uppvärmning (prop. 2005/06:125, bet. 2005/06:SkU33, rskr. 2005/06:352). Den s.k. BRAS-utredningen (Fi 2005:23) föreslog att skatten även skulle omfatta industriavfall. Regeringen bedömde att en sådan beskattning krävde ytterligare beredning och EU-notifiering innan den kunde genomföras.

I 2007 års ekonomiska vårproposition anförde regeringen att den avsett att under våren 2007 återkomma till riksdagen med ett förslag i ärendet men att beredningen av frågan visat sig vara mer komplicerad än regeringen förutsett (s. 46). Regeringen anförde att den i stället avser att återkomma till förbränningsskatten i budgetpropositionen för 2008.

Budgetpropositionen

Regeringen anser att en särskild utredare bör tillkallas med uppdrag att analysera avfallsförbränningsskatten. En fråga som bör utredas är om skatten kan utformas på ett mer effektivt sätt. En annan är om en reformerad avfallsförbränningsskatt är ett samhällsekonomiskt lämpligt energi- och miljöpolitiskt styrmedel, eller om det finns andra styrmedel som på ett kostnadseffektivt sätt styr mot de avfalls-, energi- och klimatpolitiska målen. Om ett sådant annat styrmedel bedöms finnas bör utredaren föreslå hur det kan utformas. Den gällande beskattningen av avfall som förbränns ska enligt regeringen kvarstå i sin nuvarande form i avvaktan på att den särskilde utredaren presenterar resultatet av sitt arbete.

Motionen

Miljöpartiet anför i motion Fi278 yrkande 26 av Peter Eriksson m.fl. att förbränning av värdefullt avfall är slöseri med resurser. Med dagens styrmedel finns samtidigt ganska starka skäl för att hellre bränna än deponera avfall, vilket är positivt ur miljösynpunkt. Däremot är incitamenten för återvinning och biologisk behandling inte tillräckligt starka. Förbränningskatten behöver därför utvecklas. Vid den aviserade utredningen av förbränningsskatten bör undersökas bl.a. hur industrins avfall kan omfattas av skatten och hur rent träavfall kan undantas.

Utskottets ställningstagande

Avfallsförbränningsskatten är enligt utskottet ett exempel på en skatt som undergräver legitimiteten i skattesystemet. Skatten har inte kunnat konstrueras så att den får några mätbara miljöeffekter utan den har endast blivit en pålaga för hushållen. Utskottet har därför välkomnat åtgärder med inriktning på att slopa avfallsförbränningsskatten (yttr. 2006/07:SkU3y s. 23). En grundförutsättning för en eventuell fortsatt avfallsförbränningsskatt är enligt utskottet att skatten utreds och konstrueras på ett rättvist och legitimt sätt med tydliga positiva miljöeffekter. Samtidigt måste frågan om det finns andra mer kostnadseffektiva ekonomiska styrmedel övervägas. Utskottet utgår från att detta kommer att vara grunden för den aviserade utredningen och kan mot den bakgrunden acceptera regeringens bedömning. Motionen avstyrks.

Fortsatta skattelättnader för koldioxidneutrala drivmedel

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att en lagstiftning om generell skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel bör införas i energiskattelagen senast fr.o.m. den 1 januari 2009 samt att det särskilda villkoret som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad bör slopas så snart det är möjligt, dock senast den 1 januari 2009. Utskottet avstyrker motionsförslaget att skattebefrielsen bör villkoras med miljökrav och livscykelanalyser, att regeringen snabbt bör bereda frågan och att en eventuell förlängning av den ovillkorade dispensen bör ske med högst ett år i taget.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Bakgrund

I budgetpropositionen för 2002 lades huvudkomponenterna för en skattestrategi för alternativa drivmedel fast. I budgetpropositionen för 2004 modifierades den ursprungliga strategin på så sätt att koldioxidneutrala drivmedel fr.o.m. 2004 t.o.m. 2008 befriades från både koldioxidskatt och energiskatt.

Vid förra årets budgetbehandling instämde utskottet i regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel även efter år 2008 bör befrias från koldioxidskatt och energiskatt (prop. 2006/07:1 s. 157, yttr. 2006/07:SkU1y s. 63). Genom att kommissionen under hösten 2006 godkänt den svenska skattestrategin är det nu klart att koldioxidneutrala drivmedel kan undantas från koldioxid- och energiskatt t.o.m. 2013 (EUT C 303, 13.2.2006, s.77).

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att en lagstiftning om generell skattebefrielse för koldioxidneutrala drivmedel bör införas i lagen (1994:1776) om skatt på energi (energiskattelagen) och träda i kraft senast den 1 januari 2009. Den generella skattebefrielsen bör gälla längst t.o.m. 2013. Det särskilda villkor som gäller för att etanol som låginblandas i bensin ska vara skattebefriad bör slopas så snart det är möjligt, dock senast den 1 januari 2009.

Regeringen anför bl.a. att, om det särskilda villkoret som gäller för att låginblandad etanol ska vara skattebefriad kan tas bort, så innebär det att etanol för låginblandning kommer att behandlas på samma sätt som etanol som används i E 85 och bussbränsle. Ett slopande av villkoret skulle kunna innebära att priset på vanlig bensin sjunker med upp till 10 öre per liter. Ett slopande av villkoret kräver att kommissionen informeras om och godkänner förändringen i den redan statsstödsgodkända skattebefrielsen för biodrivmedel. Regeringen avser därför att ge in en ansökan till kommissionen. Regeringen anför också att den avser att undersöka olika alternativ för att fortsatt ge svensk etanolproduktion stabila förutsättningar.

I avvaktan på lagstiftning fortsätter regeringen att besluta om skattenedsättning genom dispensbeslut.

Motionen

I motion Fi258 yrkande 1 av Per Bolund m.fl. (mp) anförs att det är glädjande att användningen av biodrivmedel ökat och fått ett genombrott i hela världen. Alla biobränslen är dock inte bra. Det behövs därför någon form av miljöstyrning även med avseende på biobränslen. Dagens dispensbaserade skattebefrielse för biodrivmedel är ovillkorad. Motionärerna anser att skattebefrielsen från den 1 januari 2009 bör villkoras med miljökrav och livscykelanalyser av växthusgasutsläppen samt att regeringen snabbt bör bereda frågan och återkomma med en proposition i ärendet senast i juni 2008 (yrkande 2). I motionens yrkande 3 begärs att en eventuell förlängning av den ovillkorade dispensen bör ske med högst ett år i taget.

Utskottets ställningstagande

Redan vid förra årets budgetbehandling ställde riksdagen sig bakom regeringens bedömning att koldioxidneutrala drivmedel bör vara befriade från koldioxidskatt och energiskatt även efter 2008. Utskottet välkomnar därför kommissionens godkännande av skattestrategin som innebär att koldioxidneutrala drivmedel nu kan undantas från koldioxid- och energiskatt under ytterligare fem år. Utskottet inser att det finns olika sorters biodrivmedel med olika stor miljöpåverkan. De företag som är verksamma på alternativbränslemarknaden behöver därför långsiktigt gynnsamma skattevillkor för att kunna utveckla sina verksamheter på så sätt att de skadliga miljö- och klimateffekterna kan minimeras. Det kommer sannolikt också att behövas miljöstyrning även med avseende på biodrivmedel. Frågan om miljöstyrning av biobränslen är emellertid både komplicerad och mångfacetterad och kräver därför noggranna överväganden. Utskottet är inte berett att ställa sig bakom de nu aktuella yrkandena om att skattebefrielsen ska villkoras med miljökrav och livscykelanalyser eller att regeringen snabbt bör bereda frågan och återkomma till riksdagen. I avvaktan på förslag till ändringar i energiskattelagen delar utskottet regeringens uppfattning att skattebefrielsen ska åstadkommas genom dispensbeslut. Med det anförda avstyrker utskottet samtliga yrkanden i motion Fi258.

Beskattning av privatflygets bränsle, m.m.

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet kan ställa sig bakom regeringens bedömning att frågan om beskattningen av privatflygets bränsle bör beredas ytterligare. Utskottet avstyrker motionsförslagen om klimatskatt på inrikesflyg och om att införa skatt på flygresor.

Jämför avvikande meningarna 2 (v) och 3 (mp).

Bakgrund

Luftfart och utsläppshandel

EG-kommissionen har den 20 december 2006 lagt fram ett förslag om att inkludera luftfarten i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Det föreslås att flygtrafik mellan flygplatser inom EU ska omfattas fr.o.m. 2011 och att alla flygplan som ankommer till eller avgår från EU:s flygplatser ska omfattas fr.o.m. 2012. Tilldelningen av utsläppsrätter ska enligt förslaget harmoniseras på EU-nivå (se faktaPM 2006/07:FPM43).

Lagen (2006:909) om skatt på flygresor

Den skatt på flygresor som beslutades av riksdagen under 2006 var utformad som en skatt per passagerare: 94 kr per passagerare som reser till en destination inom Europa och 188 kr per passagerare som reser till en annan destination. Skatten förutsatte statsstödsgodkännande av kommissionen. Innan något besked i statsstödsfrågan hade lämnats av kommissionen beslutade riksdagen vid förra årets budgetbehandling att lagen om skatt på flygresor skulle utgå (yttr. 2006/07:SkU1y s. 66, rskr. 2006/07:9).

Budgetpropositionen

Frågan om hur beskattningen av flygbränsle ska utformas när privatflyg inte längre kan undantas bör enligt regeringen beredas ytterligare. Regeringen avser att återkomma med lagförslag under våren 2008.

Huvudregeln i rådets direktiv 2003/96/EG om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (energiskattedirektivet) är att yrkesmässigt använt flygbränsle ska vara skattefritt, medan flygbränslet ska beskattas när det används för privat ändamål. Sverige har tidigare, t.o.m. den 31 december 2006, genom rådsbeslut haft tillstånd att tillämpa skattebefrielse för privatflygets bränsle. Undantaget kan inte förlängas. Den gemenskapsrättsliga grunden för undantaget från beskattning finns således inte längre.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 22 av Lars Ohly m.fl. anförs att det bör införas en klimatskatt på inrikesflyget 2008. Skatten bör – i avvaktan på en bränsleskatt – konstrueras som en schabloniserad start- och landningsavgift.

I motion Fi278 yrkande 22 av Peter Eriksson m.fl. (mp) anförs att det i första hand bör införas en koldioxidskatt på flygbränsle. I avvaktan på att det blir möjligt att införa en sådan skatt föreslår Miljöpartiet att den tidigare skatten på flygresor återinförs 2008 med fördubblade skattenivåer. Detta samtidigt som regeringen bör tillsätta en utredning om hur en koldioxidskatt på flygbränsle ska konstrueras (yrkande 23).

Utskottets ställningstagande

Utskottet har erfarit att regeringen i arbetet med att ta fram ett system för att beskatta privatflygets bränsle funnit såväl administrativa problem som kontroll- och avgränsningsproblem. Utskottet anser att det är betydelsefullt att dessa frågor kan lösas på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som utskottet konstaterar att någon grund för skattebefrielse inte längre finns, varför utskottet förutsätter att regeringen snarast möjligt återkommer med ett lagförslag. Med det anförda kan utskottet ställa sig bakom regeringens bedömning.

När det gäller motion Fi269 yrkande 22 och Fi278 yrkandena 22 och 23 om klimatskatt på flyg respektive koldioxidskatt på flygbränsle vill utskottet peka på att kommissionen i december 2006 föreslagit att den civila luftfarten ska ingå i systemet för handel med utsläppsrätter. Problemet med flygets koldioxidutsläpp är därmed uppmärksammat av regeringen, och arbete pågår. Utskottet anser mot denna bakgrund inte att det finns anledning att initiera en utredning om utformningen av en koldioxidskatt på flygbränsle eller att införa en klimatskatt på inrikesflyg. Enligt utskottets uppfattning är det inte heller ett alternativ att återinföra lagen om skatt på flygresor eftersom den skatten bedömdes ge endast försumbara positiva effekter för på miljön. Motionsyrkandena avstyrks därmed.

Skatt på fluorerade gaser

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att införa en skatt på fluorerade gaser.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Bakgrund

I klimatpropositionen från 2001 (prop. 2001/02:55) slog regeringen fast att målsättningen för Sverige bör vara att utsläppen av de fluorerade växthusgaserna inte ökar jämfört med 2001 års nivå samt att användningen bör begränsas till områden där alternativ saknas. Målsättningen upprepades i klimatpropositionen 2006 (prop. 2005/06:172 avsnitt 8.7). Energimyndigheten och Naturvårdsverket har anfört att en miljöavgift för fluorerade gaser bör införas (rapporten Styrmedel i klimatpolitiken – Delrapport 2 i Energimyndighetens och Naturvårdsverkets underlag till Kontrollstation 2008).

Sedan den 4 juli 2006 finns förordningen Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 842/2006 om vissa fluorerade växthusgaser. De åtgärder som regleras i förordningen är tänkta att bidra till att EU:s mål om minskad klimatpåverkan enligt Kyotoprotokollet nås. Huvuddelen av bestämmelserna i förordningen började gälla den 4 juli 2007.

Motionerna

I motion Fi269 yrkande 24 av Lars Ohly m.fl. (v) begär Vänsterpartiet att det införs en miljöskatt på fluorerade gaser. Utsläpp av dessa gaser från svensk industri uppstår i samband med bl.a. magnesiumingjutning och aluminiumproduktion. Skatten bör enligt motionärerna tas ut vid import av en fluorerad gas eller import av en produkt som innehåller gasen. Nivån på skatten bör sättas i paritet med dagens reducerade nivå för uttag av koldioxidskatt. I motion MJ449 yrkande 18 av Lars Ohly (m.fl.) föreslås att riksdagen beslutar att införa en lag om miljöavgift på fluorerade gaser.

Utskottets ställningstagande

Utskottet kan ha viss förståelse för motionärernas begäran om en miljöskatt på fluorerade växthusgaser. Införandet av en sådan skatt kräver enligt utskottets uppfattning noggranna analyser och överväganden av bl.a. miljömässiga och ekonomiska effekter samt korrespondensen med övriga s.k. miljöskatter. Utskottet är därmed inte berett att ställa sig bakom något riksdagsinitiativ i frågan och avstyrker motionsyrkandena.

Sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar, m.m.

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att fordonsskatten för dieseldrivna personbilar bör sänkas. Utskottet avstyrker motionsförslagen om ytterligare sänkningar av fordonsskatten på dieselfordon, om sänkt fordonskatt i glesbygd och om ändringar i det koldioxidbaserade fordonsskattesystemet.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Gällande bestämmelser

Sedan oktober 2006 har Sverige en koldioxidbaserad fordonsskatt (prop. 2005/06:65, bet. 2005/06:SkU15, rskr. 2005/06:167). Övergångsvis finns även den viktbaserade fordonsskatten kvar. Den koldioxidbaserade fordonsskatten består av ett fiskalt grundbelopp (360 kr/år) och ett koldioxidbelopp. Koldioxidbeloppet är per år 15 kr per gram koldioxidutsläpp överstigande 100 gram per kilometer. Koldioxidbeloppet är lägre för fordon som kan drivas med alternativa drivmedel. För dieselbilar multipliceras summan av grundbeloppet och koldioxidbeloppet med en miljö- och bränslefaktor om 3,5. Det glesbygdsavdrag som sedan 1980 finns i fordonsbeskattningen i vissa kommuner i norra och mellersta Sverige har behållits i den nya vägtrafikskattelagen (2006:227).

Budgetpropositionen

Fordonsskatten för dieseldrivna personbilar som beskattas efter vikt bör enligt regeringen sänkas med 4,5 %. För de bilar som beskattas efter koldioxidutsläpp bör miljö- och bränslefaktorn sättas ned till 3,3. För bilar som blir skattepliktiga fr.o.m. den 1 januari 2008 bör fordonsskatten sänkas ytterligare genom att miljö- och bränslefaktorn sätts ned till 3,15. Sänkningarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

En höjning av energiskatten på diesel med 20 öre per liter innebär för en bilist med en körsträcka på 1 600 mil och en dieselförbrukning på 0,71 liter per mil en ökad årlig dieselskatt på 285 kr inklusive mervärdesskatt. Vill man ha oförändrade skattevillkor för dieselpersonbilar jämfört med bensinpersonbilar krävs då att fordonsskatten för en sådan bil sänks med 285 kr. Detta innebär för bilar med viktbaserad fordonsskatt en sänkt skatt med 4,5 %. För bilar med den koldioxidbaserade fordonsskatten uppnås detta om bränslefaktorn justeras så att miljö- och bränslefaktorn sätts ned till 3,3. För bilar som blir skattepliktiga för första gången fr.o.m. den 1 januari 2008 innebär ett lägre miljötillägg att miljö- och bränslefaktorn bör sättas ned ytterligare till 3,15.

Förslaget till sänkt fordonsskatt för dieselpersonbilar finns i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 18 (delvis) av Lars Ohly m.fl. förespråkas att fordonsskatten för dieselfordon sänks även 2009 och 2010 samtidigt som skatten på dieselbränsle höjs. I motionens yrkande 20 anförs att fordonsskatten bör sänkas för dem som lever i glesbygd. Slutligen begärs i motionens yrkande 25 att den koldioxidbaserade fordonsskatt som infördes 2006 bör göras ännu mer miljöinriktad genom att den fiskala basskatten på 360 kronor avskaffas och att koldioxidkomponenten höjs från 15 till 24 kr per gram koldioxid.

Utskottets ställningstagande

Som framgått ovan anser utskottet att en miljöstyrning av bränsleförbrukningen inom trafiksektorn via skatten på drivmedel är att föredra framför en styrning via fordonsskatten, eftersom fordonsskatten är oberoende av körsträckan. En utgångspunkt för uttaget av fordonsskatt är att den sammanlagda skattebelastningen ska vara lika stor oavsett vilket drivmedel som används. Eftersom en höjning av energiskatten på diesel med 20 öre per liter är planerad till årsskiftet, utan någon motsvarande höjning av energiskatten på bensin, anser utskottet i likhet med regeringen att skillnaden i fordonsskatt mellan bensin- och dieseldrivna personbilar bör minskas i motsvarande mån. Utskottet anser att de av regeringen planerade sänkningarna av både den viktbaserade och den koldioxidbaserade fordonsskatten för dieseldrivna personbilar är väl avvägda. Utskottet kommer att återkomma till frågan senare i höst när proposition 2007/08:11 behandlas. Utskottet avstyrker med det sagda motion Fi269 yrkande 18 i denna del.

Utskottet vidhåller att det system för fordonsskatt som gäller sedan oktober 2006 stimulerar till att välja bränsleeffektiva fordon, att skatten därmed bidrar till att uppfylla de klimatpolitiska målen och att den är konstruerad på så sätt att det koldioxidbaserade systemet med tiden kommer att omfatta en allt större andel av personbilsparken. Utskottet anser därmed inte att det är påkallat att initiera ändringar av det koldioxidbaserade fordonsskattesystemet och avstyrker motion Fi269 yrkande 25.

Även motionens yrkande 20 om det s.k. glesbygdsavdraget i fordonsbeskattningen avstyrks eftersom avdraget redan i dag innebär att vissa medborgare och företag med ökade kostnader till följd av långa transportavstånd får en skattesubvention. Utskottet anser inte att det är motiverat att införa ytterligare en skattesubvention för den aktuella gruppen.

Höjd fordonsskatt för lätta lastbilar och bussar

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att fordonsskatten för de flesta lätta lastbilar och bussar bör höjas med 45 %.

Budgetpropositionen

Fordonsskatten för de flesta lätta lastbilar och bussar bör enligt regeringen höjas med 45 % fr.o.m. den 1 januari 2008.

Regeringen anför bl.a. att fordonsskatten för lätta lastbilar och bussar är lägre än för jämförbara personbilar. Skillnaden i skattenivå är särskilt tydlig mellan dieseldrivna lastbilar och dieseldrivna personbilar och har lett till att dieseldrivna personbilar byggs om och registreras som lastbilar. Den lägre skattenivån kan dessutom ifrågasättas ur ett miljöperspektiv, eftersom dessa bilar inte har lika strikta utsläppskrav som personbilar. Skattehöjningen bör begränsas i de lägsta viktklasserna och jämställas med fordonsskatten för personbilar

Det aktuella ändringsförslaget finns i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har ingen invändning mot den planerade höjningen av fordonskatten för de flesta lätta lastbilar och bussar utan delar regeringens bedömning.

Registreringsskatt för fordon

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att införa en registreringsskatt för fordon.

Jämför avvikande meningarna 2 (v) och 3 (mp).

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 21 av Lars Ohly m.fl. föreslås att det införs en registreringsskatt för fordon fr.o.m. den 1 juli 2008. Syftet med skatten skulle vara att tydliggöra livscykelkostnaden samtidigt som köp av mer miljövänliga alternativ skulle uppmuntras.

Miljöpartiet anför i motion Fi278 av Peter Eriksson m.fl. att det för att öka bränsleeffektiviteten i bilparken senast den 1 juli 2008 bör införas en koldioxidrelaterad registreringsskatt på fordon. Skatten kan baseras på såväl koldioxidutsläpp som förbränningsmotoreffekt samt utgå med maximalt 60 000 kr per fordon.

Utskottets ställningstagande

Kommissionen lämnade den 5 juli 2005 ett förslag till direktiv om beskattning av personbilar (KOM[2005] 261). I förslaget anförs bl.a. att uttag av registreringsskatt inte längre ska vara tillåtet och att de medlemsstater som tar ut registreringsskatt successivt ska avveckla skatten. Förslaget har diskuterats vid möten i rådsarbetsgrupper både under det tyska ordförandeskapet och under det portugisiska ordförandeskapet. I det senaste förslaget från det portugisiska ordförandeskapet har den del av förslaget som avser avveckling av registreringsskatter tagits bort, medan de regler som avser koldioxidrelatering av fordonsskatt och registreringsskatt är avsedda att vara mer flexibla. Såvitt utskottet erfarit är flera medlemsstater fortfarande kritiska mot gemensamma regler för bl.a. registreringsskatt. Utskottet har tidigare avstyrkt motioner om att utreda möjligheterna att återinföra en registreringsskatt i Sverige (bet. 2006/07:SkU12 s. 23). Genom arbetet på EU-nivå är frågan om registreringsskatt ändå aktuell för regeringen. Mot denna bakgrund vidhåller utskottet sin tidigare inställning och avstyrker motionsyrkandet.

Trängselskatt

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att avskaffa avdragsrätten för trängselskatt.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Motionen

I motion Fi278 yrkande 21 av Peter Eriksson m.fl. (mp) anförs att trängselskatten, som infördes tack vare Miljöpartiet, har visat sig mycket framgångsrik. Biltrafiken har minskat, vilket lett till lägre koldioxidutsläpp, ökad trafiksäkerhet, bättre framkomlighet och minskade kostnader för näringslivet. Den miljöstyrande effekten av trängselskatten har dock blivit mindre än vad det var tänkt eftersom skatten gjorts avdragsgill. Miljöpartiet anser därför att regeringen ska återkomma med ett lagförslag som innebär att möjligheten att dra av trängselskatten avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade i juni 2007 att införa trängselskatt i Stockholm fr.o.m. den 1 augusti 2007 (prop. 2006/07:109, bet. 2006/07:SkU19, rskr. 2006/07:212). Utskottet erinrade i det ärendet bl.a. om att huvudregeln i inkomstskattelagen (1999:1227) är att avdrag ska medges för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Utskottet ansåg därmed att trängselskatten ska vara avdragsgill såväl i näringsverksamhet som i tjänst, dvs. vid tjänsteresor och arbetsresor, vilket riksdagen också beslutade. Utskottet vidhåller sin inställning och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Kilometerskatt

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsyrkandet om att regeringen ska utreda och återkomma med lagförslag om kilometerskatt.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Bakgrund

I propositionen Moderna transporter (prop. 2005/06:160) gjorde regeringen bedömningen att en kilometerskatt för tunga lastbilar kan bidra till en hållbar utveckling, bl.a. genom att bidra till att uppnå miljökvalitetsmålen. Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) och Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) har haft regeringens uppdrag att analysera konsekvenserna av en svensk kilometerskatt. Sika och ITPS lämnade den 15 mars 2007 rapporten Kilometerskatt för lastbilar – Effekter på näringar och regioner till regeringen.

Motionen

Miljöpartiet anför i motion Fi278 yrkande 20 av Peter Eriksson m.fl. att riksdagen ska begära att regeringen utreder och återkommer med lagförslag om en avståndsbaserad kilometerskatt på lastbilar från 2010. I snitt bör skatten vara 20 kr per mil, och den bör differentieras eller återföras på ett sådant sätt att konkurrensen inte snedvrids för företag i norra Sverige.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser alltjämt att det svenska näringslivets tillgänglighet till och konkurrenskraft på den globala marknaden i hög grad är relaterad till ett väl fungerande transportsystem (bet. 2006/07:SkU12 s. 25). De miljömässiga effekterna av ett kilometerskattesystem måste därför analyseras i relation till framför allt de nordliga regionernas konkurrenskraft och näringsliv. Utskottet har erfarit att regeringen i september i år uppdragit åt Sika att, i samarbete med ITPS, komplettera den tidigare rapporten och återkomma till regeringen i december 2007. Frågan om kilometerskatt är således under beredning, och det finns enligt utskottet ingen anledning att föregripa det arbete som pågår. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionsyrkandet.

Sänkt energiskatt på el i norra Sverige

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att den lägre energiskattesatsen på el, som gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige, bör sänkas med 3 öre per kWh.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att den lägre energiskattesatsen på el, som gäller för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige, bör sänkas med 3 öre per kWh fr.o.m. den 1 januari 2008.

Skattesänkningen föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Utskottets ställningstagande

Skattesatsen för el i hushålls- och servicesektorerna i norra Sverige är i dag 20,1 öre per kWh jämfört med 26,1 öre per kWh i södra Sverige. Den regionala differentieringen har tidigare godkänts av ministerrådet och kommissionen och gäller t.o.m. utgången av 2011. Kommissionen har den 16 maj 2007 godkänt en ytterligare skattesänkning med 3 öre per kWh i norra Sverige (N 187/2007, EUT C 173, 26.7.2007, s. 1). Utskottet delar regeringens bedömning om ytterligare sänkning av energiskatten på el för förbrukning i hushålls- och servicesektorerna i vissa kommuner i norra Sverige.

Energiskatteavdrag för vindkraft

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att sänka avdraget för energiskatt på el som producerats med landbaserad vindkraft från 4 till 2 öre per kWh och med havsbaserad vindkraft från 14 till 13 öre per kWh fr.o.m. den 1 januari 2008.

Bakgrund

Vid behandlingen av 2007 års statsbudget ställde sig riksdagen bakom regeringens förslag till ändringar på energi- och miljöskatteområdet (yttr. 2006/07:SkU1y, rskr. 2006/07:9). Det innebär att den avtrappning av miljöbonusen för vindkraftverk som påbörjades 2004 fortsätter. För landbaserad vindkraft sänktes avdraget fr.o.m. den 1 januari 2007 från 6,50 till 4 öre per kWh, och för havsbaserad vindkraft sänktes avdraget från 15 till 14 öre per kWh. Avtrappningen har godkänts vid kommissionens statsstödsgranskning (EUT C223, 10.9.2005, s. 3). Avtrappningen ska upphöra vid utgången av 2009.

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår att den under 2004 inledda avtrappningen av avdraget för energiskatt på el som produceras i vindkraftverk fortsätter. För landbaserad vindkraft sänks avdraget från 4 till 2 öre per kWh, och för havsbaserad vindkraft sänks avdraget från 14 till 13 öre per kWh. Förslaget föranleder ändringar i 11 kap. 10 § energiskattelagen och föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inget att erinra mot att avtrappningen av vindkraftens miljöbonus fortsätter i enlighet med kommissionens godkännande och tillstyrker således regeringens förslag.

Höjd effektskatt på kärnkraft

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer bör höjas med 24 % till 12 648 kr per megawatt och månad. Utskottet avstyrker motionsförslaget om att de prishöjningar som uppkommer genom marginalkostnadsprissättning via beskattning ska återföras till konsumenterna.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Budgetpropositionen

Skatten på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer (s.k. kärnkraftsskatt) bör enligt regeringen höjas med 24 % till 12 648 kr per megawatt och månad fr.o.m. den 1 januari 2008. Regeringen anför bl.a. att senare års ökande elpris inte har motsvarats av ökade produktionskostnader inom kärnkraften. Systemet med handel med utsläppsrätter har också bidragit till höjda elpriser och har därmed ökat företagens vinster. De bränslen som används för marginalproduktion av el är som regel av fossilt ursprung och därmed belastade med kostnader för utsläppsrätter. Genom en höjd kärnkraftsskatt beskattas dessa extravinster.

Höjningen föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionen

I motion N377 yrkande 3 (delvis) av Kent Persson m.fl. (v) anförs att utsläppshandel har medfört att elpriserna höjts genom marginalkostnadsprissättning av företagen, baserad på kolkraftverk på kontinenten. Det gäller huvudsakligen el som producerats vid kärn- och vattenkraftverk. Motionärerna anser att prishöjningen som uppkommer genom denna prissättning inte ska gå till företagen utan ska ”skattas bort” och återföras till konsumenterna. Den av regeringen aviserade skattehöjningen är enligt motionärerna ett steg i rätt riktning, men den räcker inte.

Utskottets ställningstagande

Den av regeringen planerade skattehöjningen innebär högre fasta kostnader för producenterna av el från kärnkraft. De ökande kostnaderna beräknas enligt regeringen uppgå till i genomsitt 1,1 öre per kWh. Utskottet delar uppfattningen att det är lämpligt att beskatta de extravinster som uppkommer hos kärnkraftsproducenterna till följd av s.k. marginalkostnadsprissättning inom elproduktionen och finner skattehöjningen väl avvägd. Utskottet är inte berett att föreslå att prishöjningen ska återföras till konsumenterna, såsom förordas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks därmed i denna del.

Höjd fastighetsskatt för vattenkraftverk

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att fastighetsskatten för vindkraftverk bör höjas från 1,2 % till 1,7 % och avstyrker motionsyrkandet. Utskottet avstyrker motionsförslaget om att de prishöjningar som uppkommer genom marginalkostnadsprissättning via beskattning ska återföras till konsumenterna.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Budgetpropositionen

Fastighetsskatten för vattenkraftverk bör enligt regeringen höjas från 1,2 % till 1,7 %. Tillsammans med den tillfälliga höjningen av skatten med 0,5 % under taxeringsåren 2007–2011 kommer skatten fr.o.m. 2008 därmed att uppgå till 2,2 %. Höjningen bör enligt regeringen träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen anför bl.a. att senare års ökande elpris inte har motsvarats av ökade produktionskostnader inom vattenkraften. Systemet för handel med utsläppsrätter har också bidragit till höjda elpriser och har därmed ökat företagens vinster. De bränslen som används för marginalproduktion av el är som regel av fossilt ursprung och därmed belastade med kostnader för utsläppsrätter. Genom en höjd fastighetsskatt på vattenkraftverk beskattas dessa extravinster.

Skattehöjningen föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionen

I motion N377 yrkande 3 (delvis) av Kent Persson m.fl. (v) anförs bl.a. att utsläppshandel har medfört att elpriserna höjts genom marginalkostnadsprissättning av företagen, baserad på kolkraftverk på kontinenten. Det gäller huvudsakligen el som producerats vid kärn- och vattenkraftverk. Motionärerna anser att prishöjningen som uppkommer genom denna prissättning inte ska gå till företagen utan ska ”skattas bort” och återföras till konsumenterna. Den av regeringen aviserade skattehöjningen är enligt motionärerna ett steg i rätt riktning, men den räcker inte.

Utskottets ställningstagande

Den planerade skattehöjningen innebär högre fasta kostnader för producenterna av el från vattenkraft. De ökande kostnaderna beräknas enligt regeringen uppgå till i genomsitt 1,0 öre per kWh. Liksom när det gäller produktion av el från kärnkraft delar utskottet regeringens uppfattning att det är lämpligt att beskatta de extravinster som uppkommer hos vattenkraftproducenterna till följd av s.k. marginalkostnadsprissättning inom elproduktionen och finner höjningen väl avvägd. Utskottet är inte heller när det gäller priset på el från vattenkraft berett att föreslå att prishöjningen ska återföras till konsumenterna, såsom förordas i motionen. Motionsyrkandet avstyrks därmed i denna del.

Höjd skatt på öl och sänkt skatt på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller förändringarna av skattesatserna på öl och vin samt andra jästa drycker än vin eller öl.

EG-domstolen

Kommissionen har stämt Sverige inför EG-domstolen eftersom kommissionen anser att det svenska systemet för beskattning av vin och öl inte är förenligt med EG-rätten (mål nr C-167/05). Kommissionen hävdar att Sverige åsidosätter sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten genom att ha en alkoholbeskattning som indirekt skyddar handeln med öl, vilket huvudsakligen tillverkas i Sverige, och missgynnar vin, vilket huvudsakligen importeras från andra medlemsstater. EG-domstolen höll förhandling i målet den 8 maj 2007. Generaladvokaten föreslog i yttrande den 18 juli 2007 att domstolen skulle bifalla kommissionens talan. Ett slutlig avgörande från domstolen kan förväntas komma under vintern 2007/08.

Budgetpropositionen

Enligt regeringen bör skatten på öl höjas från 1,47 kr till 1,66 kr per volymprocent alkohol och liter. Skatten på vin samt andra jästa drycker än vin eller öl bör sänkas från 22,08 kr till 21,58 kr per liter för drycker med en alkoholhalt över 8,5 men inte över 15 volymprocent. Även den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av alkoholvaror från ett tredje land bör justeras på motsvarande sätt som skatten på öl och vin. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008. Regeringen anför bl.a. att alkoholskatten bör justeras som ett led i finansieringen av jobbavdraget och andra skattesänkningar som regeringen avser att genomföra. Vidare anförs att det av folkhälsoskäl inte bör föreligga någon skillnad i beskattningen mellan öl respektive vin per volymprocent alkohol och liter. En mindre sänkning bör därför göras av skatten på vin.

Ändringarna föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet delar regeringens bedömning med anledning av de planerade förändringarna av skattesatserna på öl och vin samt andra jästa drycker än vin eller öl. Utskottet utgår dock ifrån att regeringen följer upp effekterna av vidtagna skatteförändringar och vid behov aktualiserar en resursförstärkning till bl.a. Tullverket för ökad gränskontroll.

Skatt på alkoläsk

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att en höjning av skatten på alkoläsk bör utredas och om att en tilläggsskatt på alkoläsk bör införas.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Tidigare behandling

I budgetpropositionen för år 2006 anförde regeringen att den delade Alkoholinförselutredningens (S 2004:1) uppfattning att det bör införas en skatt på alkoholhaltiga blanddrycker och vissa andra alkoholdrycker som vänder sig främst till ungdomar i syfte att minska konsumtionen av sådana drycker. Regeringen gjorde, liksom utredningen, bedömningen att den ytterligare skatten sammantaget bör överstiga den nuvarande spritskatten per liter ren alkohol med 20 % och betalas till förmån för alkoholförebyggande åtgärder. Regeringen avsåg att under våren 2006 återkomma till riksdagen med ett lagförslag. En departementspromemoria om tilläggsskatt på vissa alkoholdrycker färdigställdes i juni månad 2006.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 18 av Mona Sahlin m.fl. anförs att en höjning av skatten på s.k. alkoläsk bör utredas. Motionärerna anför bl.a. att en högre skatt på alkoläsk kan minska ungdomars bruk av alkohol.

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 28 av Peter Eriksson m.fl. begärs att regeringen återkommer med ett lagförslag om tilläggsskatt på s.k. alkoläsk. Motionärerna anför att skatten till en början bör vara 20 kr per liter dryck. I övrigt kan skatten utformas i enlighet med regeringens promemoria, vilket bl.a. innebär att skatten ska vara förenlig med EU-reglerna och att intäkterna ska användas till alkoholförebyggande åtgärder. Tilläggsskatten bör sedan utvärderas för att se om den ger önskade effekter.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har tidigare delat regeringens bedömning att det bör införas en skatt på s.k. alkoläsk (yttr. 2006/07:SkU1y s. 73). Tanken har varit att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett lagförslag. Frågan om hur de beskattningsbara dryckerna ska definieras har dock visat sig oväntat komplicerad varför något förslag ännu inte har lagts fram för riksdagen. Utskottet har förståelse för frågans komplexitet och är inte berett att ställa sig bakom något riksdagsinitiativ i frågan. Med det sagda avstyrker utskottet båda motionerna.

Tobaksskatt

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning när det gäller de kommande höjningarna av tobaksskatten och slopandet av beskattningen av privatinförsel av cigaretter från Slovenien. Motionsförslagen om annan fördelning av skattehöjningarna på tobak avstyrks.

Tidigare behandling

Den svenska tobaksskatten höjdes senast den 1 januari 2007 (prop. 2006/07:1 vol. 1 s. 159). Styckeskatten på cigaretter höjdes då med 8 öre. Skatten på snus fördubblades till 246 kr per kilo. Skatten på tuggtobak fördubblades till 402 kr per kilo. Vid utskottets behandling av skattehöjningarna avstyrkte utskottet ett motionsyrkande om skatten på snus och anförde bl.a. att skatten på snus, tuggtobak, cigarrer och cigariller har varit oförändrad sedan den 1 augusti 1997och att utskottet inte har något att invända mot att skatten höjs också för dessa produkter, även om höjningen av skatten på snus föreföll väl hög (yttr. 2006/07:SkU1y s. 72). Utskottet utgick från att regeringen skulle följa upp effekterna av skattehöjningen på snus och återkomma till riksdagen om det skulle visa sig att konsumtionen styrs över från snus till de från hälsosynpunkt mycket skadliga röktobaksprodukterna.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att styckeskatten på cigaretter bör höjas med 3 öre från 28 öre till 31 öre per cigarett, att skatten på röktobak bör höjas från 975 kr till 1 560 kr per kilo och att skatten på snus bör höjas från 246 kr till 336 kr per kilo. Även beträffande den skatt som i vissa fall tas ut vid privat import av tobaksvaror från ett tredjeland bör motsvarande höjning av skatten på cigaretter, röktobak och snus göras. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008.

Vidare bedömer regeringen att beskattningen av privatinförsel av cigaretter från Slovenien bör upphöra att gälla eftersom landet har uppnått minimiskatten på cigaretter inom EU sedan den 1 juli 2007. Ändringarna bör träda i kraft den 1 januari 2008 men tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 juli 2007.

Regeringen anför bl.a. att de aviserade höjningarna av tobaksskatten utgör ett led i finansieringen av jobbavdraget och andra skattesänkningar som bör genomföras. Regeringen anför också att det av folkhälsoskäl är viktigt att priset på cigaretter inte är för lågt, samtidigt som hänsyn måste tas till bl.a. risken för smuggling av cigaretter. Höjningen av skatten på cigaretter beräknas enligt regeringen leda till att den totala skatten inklusive mervärdesskatt höjs med 1 kr och 50 öre per förpackning med 20 cigaretter i den mest sålda priskategorin. Genom den aviserade höjningen av tobaksskatten kommer skatten på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin att uppgå till ca 1 650 kr per kilo. Regeringen anser vidare att minimipunktskatten på cigaretter för 2008 bör fastställas till 1 kr och 24 öre per cigarett. Regeringen anför att skatten på snus av folkhälsoskäl bör höjas något. Den planerade skattehöjningen innebär för en dosa portionssnus på 24 gram 2 kr och 70 öre och för en dosa lössnus på 50 gram 5 kr och 63 öre, allt inklusive mervärdesskatt.

Förslag till ändringarna finns i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionerna

I motion Fi267 av Jan R Andersson och Mikael Cederbratt (m) anförs att det är viktigt att riksdagen omfördelar regeringens förslag till höjd tobaksskatt, så att höjningen inte blir högre på snus än på cigaretter. Ytterligare kraftiga skattehöjningar på snus riskerar att skada folkhälsan i stället för att förbättra den.

I motion Fi248 av Claes-Göran Brandin och Kenneth G Forslund (s) anges att skattehöjningarna på tobak ska fördelas annorlunda. Om snusskatten höjs, måste höjningen åtminstone vara neutral i förhållande till höjningen av skatten på cigaretter och röktobak. Den inkomstminskning som därigenom uppstår för staten bör i stället tas ut på cigaretterna, särskilt lågpriscigaretterna, och röktobaken.

Utskottets ställningstagande

Utskottet anser i likhet med regeringen att det är skäligt att höja skatten på tobak för att finansiera jobbavdraget och andra skattesänkningar. Även folkhälsoskäl talar enligt utskottet för höjd skatt på tobak. Utskottet utgår alltjämt från att regeringen följer upp effekterna av skatteförändringarna och återkommer till riksdagen om det skulle visa sig att konsumtionen styrs över från snus till de från hälsosynpunkt mycket skadliga röktobaksprodukterna. Sammantaget delar utskottet således regeringens bedömning och avstyrker därmed motionerna Fi248 och Fi267.

Lättnader i reklamskatten

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att reklamskatten bör sänkas för vissa periodiska publikationer och avstyrker motionsförslagen om att avskaffa reklamskatten.

Tidigare behandling

Redan 1996 års reklamskatteutredning föreslog i betänkandet Avskaffa reklamskatten! (SOU 1997:53) att lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam skulle avskaffas.

I april 2002 tillkännagav riksdagen som sin mening vad utskottet (bet. 2001/02:SkU20, rskr. 2001/02:201) anfört om att reklamskatten bör avvecklas och att frågan, med beaktande av de budgetpolitiska målen, bör prioriteras vid kommande budgetberedning. Regeringen tog under 2002, 2003 och 2004 upp frågan i budgetberedningen men ansåg av hänsyn till det statsfinansiella läget det nödvändigt att dröja med avskaffandet.

Riksdagen beslutade hösten 2005 att som ett första steg i avskaffandet av reklamskatten fr.o.m. den 1 januari 2006 sänka reklamskatten och samtidigt höja det belopp som berättigar till återbetalning av reklamskatt. Ändringarna medförde att antalet skattepliktiga tidningar minskat.

I 2007 års ekonomiska vårproposition (prop. 2006/07:100 s. 46) aviserade regeringen ett ytterligare steg i avskaffandet av den resterande reklamskatten. Regeringen anförde att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007 bör få samma lägre beskattning och högre grundavdrag som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar.

Utskottet behandlade under förra riksmötet frågan om att avskaffa reklamskatten vid två tillfällen. Utskottet anförde bl.a. att det ser med tillfredsställelse på att ytterligare en betydande del av reklamskatten avskaffas samtidigt som utskottet erinrade om riksdagens tillkännagivande om avveckling av hela reklamskatten (yttr. 2006/07:SkU2y och SkU3y).

Budgetpropositionen

Reklamskatten bör enligt regeringen sänkas för vissa periodiska publikationer. Sänkningen bör träda i kraft den 1 januari 2008 och tillämpas retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007.

Regeringen beslutade den 18 oktober 2007 att överlämna en proposition om lättnader i reklamskatten till riksdagen.

Motionerna

I motion Fi249 av Gunnar Axén (m) begärs att riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen. Motionären anför i huvudsak att eftersom regeringen ignorerat riksdagens begäran om ett förslag om avskaffad reklamskatt bör riksdagen fatta beslut om att reklamskatten avskaffas. Motionären anser att det torde ankomma på utskottet att utforma erforderlig lagtext.

I motion Fi207 av Kerstin Lundgren (c) begärs att regeringen ska återkomma med ett förslag där reklamskatten avskaffas helt. Motionären anför bl.a. att för reklam i radio och tv betalas ingen reklamskatt och inte heller för Internetbaserad reklam. Under de över 30 år som reklamskatten funnits har medielandskapet förändrats kraftigt och konkurrenssituationen likaså.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har erfarit att regeringen i särpropositionen föreslår att samtliga periodiska publikationer, även gratisutdelade, som inte är annonsblad, katalog eller program retroaktivt fr.o.m. den 1 januari 2007 ska få samma lägre beskattning och högre grundavdrag som sedan den 1 januari 2006 gäller för allmänna nyhetstidningar. Det innebär att antalet tidningar som ska betala reklamskatt kraftigt minskar. Härmed minskar också de berörda företagens administrativa börda. Även om utskottet inte har ändrat sin grundinställning, och alltså i princip anser att hela reklamskatten ska avskaffas, välkomnar utskottet förslaget och anser att betydande steg därmed tas för att avskaffa reklamskatten. Utskottet utgår från att regeringen, utan ett initiativ från riksdagen, samtidigt fortsätter arbetet med att avskaffa reklamskatten. Med det anförda kan utskottet dela regeringens bedömning och avstyrker därmed motionerna.

Sänkt lotteriskatt

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att lotteriskatten bör sänkas från 36 % till 35 % och avstyrker motionsförslaget.

Jämför avvikande meningarna 2 (v) och 3 (mp).

Bakgrund

Enligt lagen (1991:1482) om lotteriskatt ska skatt betalas för svenskt lotteri när vinsterna utgörs av pengar. I vissa fall gäller detta också för utländskt lotteri. Penningvinst i lotteri som anordnas av en ideell förening är skattefri. Det är i dag endast AB Trav och Galopps (ATG) lotteriverksamhet som beskattas enligt lagen.

Budgetpropositionen

Regeringen gör bedömningen att lotteriskatten bör sänkas från 36 % till 35 % av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinster som betalats ut till vinnarna i lotteriet räknats av från de sammanlagda insatserna. Ändringen bör träda i kraft den 1 januari 2008. Genom den aviserade sänkningen skulle skatten återgå till den nivån den hade före den 1 juli 1997.

Skattesänkningen föreslås i regeringens proposition 2007/08:11 Vissa punktskattefrågor m.m. med anledning av budgetpropositionen för 2008.

Motionerna

I motion Fi269 yrkande 17 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att Vänsterpartiet inte delar regeringens bedömning att lotteriskatten bör sänkas. Vänsterpartiet drar inte samma slutsatser som regeringen av ATG:s utveckling och tycker därmed inte att en skattesänkning är befogad.

Miljöpartiet anför i motion Fi278 av Peter Eriksson m.fl. att lotteriskatten inte bör sänkas.

Utskottets ställningstagande

Lotteriskatten höjdes från 35 % till 36 % den 1 juli 1997. Utvecklingen för ATG var då god, och trav- och galoppsporten bedömdes kunna bära en höjning av skatten. Under senare tid har intäkterna för sporten dock minskat. Mot denna bakgrund delar utskottet regeringen bedömning att lotteriskatten bör återställas till den nivå skatten hade före den 1 juli 1997 och avstyrker motionsförslaget.

Skatt på trafikförsäkringspremier

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att avskaffa lagen om skatt på trafikförsäkringspremier.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Motionen

I motion Fi269 yrkande 30 av Lars Ohly m.fl. (v) anförs att skatten på trafikförsäkringspremier innebär en form av privatisering av socialförsäkringssystemet. Vänsterpartiet anser att det ska vara en grundstomme i det generella välfärdssystemet att alla solidariskt delar på kostnaderna och därmed även på riskerna. Motionärerna föreslår därför att lagen (2007:460) om skatt på trafikförsäkringspremie m.m. tas bort. Regeringen bör därför snarast lägga fram förslag som innebär att lagen om skatt på trafikförsäkringspremier avskaffas.

Utskottets ställningstagande

Riksdagen beslutade under förra riksmötet att införa en skatt på trafikförsäkringspremier och trafikförsäkringsavgifter med ikraftträdande den 1 juli 2007 (prop. 2006/07:96, rskr. 2006/07:198). I samband med införandet av skatten framhöll utskottet bl.a. att skatten har det dubbla syftet att styra mot ökad trafiksäkerhet och samtidigt ge ett bidrag till finansieringen av de omfattande jobbsatsningar som påbörjades i och med regeringsskiftet (bet. 2006/07:SkU22 s. 10). Utskottet avstyrkte ett antal motioner liknande den nu aktuella och anförde bl.a. att de farhågor som framförts om att trafikskadade riskerar att hamna i en mer osäker situation om kostnadsansvaret fördelas på ett annat sätt än i dag är ogrundade. Avsikten är enligt utskottet självfallet inte att försämra skyddet för olycksdrabbade. Utskottet vidhåller denna inställning och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Skatt på fritidsbåtar

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om att en skatt på fritidsbåtar bör införas fr.o.m. den 1 januari 2009.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Motionen

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkande 26 av Lars Ohly m.fl. anförs att regeringen återkommer till riksdagen med förslag om att införa en skatt på fritidsbåtar från den 1 januari 2009. Fritidsbåtsinnehavare bör enligt motionärerna betala för sin del av kostnaderna för bl.a. sjöräddning, haverier och miljöpåverkan. Av intäkterna från en båtskatt skulle 25 miljoner kronor enligt motionärerna kunna användas för en sänkning av skatten på alkylatbensin.

Utskottets ställningstagande

Utskottet vidhåller sin tidigare inställning att det inte är aktuellt att införa en skatt på fritidsbåtar (bet. 2006/07:SkU12 s. 26) och avstyrker därmed motionsyrkandet.

Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet delar regeringens bedömning att redovisningsperioden för mervärdesskatt för mindre företag bör förlängas och avstyrker motionsförslaget.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Budgetpropositionen

En förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt bör enligt regeringen införas för mindre företag fr.o.m. den 1 januari 2008. I syfte att förbättra likviditeten och minska den administrativa bördan för mindre företag aviserade regeringen i 2007 års ekonomiska vårproposition att en redovisningsperiod för mervärdesskatt om tre månader för dessa företag borde kunna införas den 1 januari 2008. En promemoria med förslag i frågan, Förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt, har remissbehandlats (dnr Fi2007/4944).

Regeringen beslutade den 18 oktober 2007 att överlämna en proposition om förlängd redovisningsperiod för mervärdesskatt till riksdagen (prop. 2007/08:25 Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor).

Motionen

Vänsterpartiet ställer sig i motion Fi269 yrkande 31 av Lars Ohly m.fl. bakom bedömningen att redovisningsperioden för mervärdesskatt bör förlängas. En förlängning är nödvändig för att förbättra likviditeten i mindre företag samtidigt som regelbördan förenklas något för den enskilda företagaren eller det enskilda företaget. Motionärerna kan dock inte avhålla sig från att kritisera de företag som försätter framför allt småföretagare i en besvärlig situation. Med en bättre betalningsmoral kunde frågan ha lösts genom ett större ansvarstagande inom näringslivet.

Utskottets ställningstagande

I samband med behandlingen av vårpropositionen ställde sig utskottet positivt till det pågående arbetet med att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt (yttr. 2006/07:SkU3y s. 13). Utskottet vidhåller denna uppfattning och har samtidigt viss förståelse för motionärernas påpekande att problemet med betalningstider borde hanteras bättre inom näringslivet. Med det anförda delar utskottet regeringens bedömning och kommer att återkomma till frågan senare i höst vid behandlingen av propositionen om mervärdesskatt. Motionsyrkandet avstyrks.

Vissa andra mervärdesskattefrågor

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet står bakom regeringens fortsatta arbete med att anpassa mervärdesskattelagen till EG:s mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG.

Budgetpropositionen

Regeringen fortsätter arbetet med att anpassa mervärdesskattelagen till EG:s mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG. Inriktningen är att förändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2008.

Regeringen beslutade den 18 oktober 2007 att överlämna en proposition med ett flertal förslag på mervärdesskatteområdet till riksdagen (prop. 2007/08:25).

Utskottets ställningstagande

Regeringen har remissbehandlat en promemoria med ett flertal förslag till ändringar av mervärdesskattelagen (1994:200) Mervärdesskatt vid under- eller överpristransaktioner, med flera frågor om mervärdesskatt (dnr Fi2007/4942). Förslagen i promemorian utgör till övervägande del anpassningar till EG-rätten på området och har delvis initierats av regeringen i samråd med Skatteverket. Utskottet delar regeringens bedömning att mervärdesskattelagen ytterligare ska anpassas till EG:s mervärdesskattedirektiv 2006/112/EG och kommer att återkomma till frågan senare i höst vid behandlingen av propositionen om mervärdesskatt.

Moms på ekologiska livsmedel

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet avstyrker motionsförslaget om sänkt mervärdesskatt på ekologiskt producerade livsmedel.

Jämför avvikande mening 3 (mp).

Bakgrund

Livsmedel som konsumenten köper och tar med sig beskattas med 12 % moms medan mat som serveras på restaurang beskattas på normal nivå, dvs. 25 %.

I rapporten Mervärdesskatten på ekologiska livsmedel (Ds 2002:51) slås fast att den s.k. likabehandlingsprincipen i EG-rätten innebär att Sverige inte kan införa olika momssatser för miljömärkta (ekologiska) livsmedel och andra livsmedel. En ensidig svensk differentiering bedöms inte kunna utformas så att den blir EU-konform. Den ekonomiska analysen visade att mervärdesskatten inte är det mest lämpliga miljöpolitiska styrmedlet, bl.a. med hänsyn till instrumentets trubbighet och osäkra kostnadseffektivitet, och till att en differentiering till förmån för ekologiska livsmedel kan sägas gå emot den allmänt accepterade principen om att förorenaren ska betala.

Motionen

I motion Fi278 yrkande 29 av Peter Eriksson m.fl. anför Miljöpartiet att regeringen bör återkomma med ett lagförslag om en sänkning av mervärdesskatten på ekologiskt producerade livsmedel från 12 till 6 %. Lagen bör träda i kraft den 1 juli 2008.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har vid flera tillfällen tidigare ställt sig avvisande till förslag om en differentierad mervärdesskattesats till förmån för miljömärkta livsmedel eftersom det skulle innebära olika skatt på varor som är av samma slag men tillverkade på olika sätt. En sådan ordning skulle enligt utskottets mening bli svår att administrera och än svårare att kontrollera bl.a. mot bakgrund av gränsdragningsproblemen. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker därmed motionen.

Kreditering på skattekonto

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet tillstyrker att krediteringen på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska upphöra och i stället utgå som ett anslagsfinansierat bidrag fr.o.m. den 1 januari 2008 och har ingen invändning mot att jämställdhetsbonus krediteras på skattekonto fr.o.m. den 1 juli 2008.

Utskottet avstyrker motionsförslagen om att ett antal nya stödformer ska införas.

Jämför avvikande mening 2 (v).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 32) att kreditering på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska upphöra fr.o.m. den 1 januari 2008. Stödet kommer i stället att lämnas som ett anslagsfinansierat bidrag.

Regeringen anför vidare att en jämställdhetsbonus kommer att införas den 1 juli 2008. Reformen innebär att arbetande föräldrar som delar på uttaget av föräldrapenning kan erhålla en jämställdhetsbonus på maximalt 3 000 kr i månaden. Storleken styrs av förvärvsinkomsten och i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen. Syftet är att förbättra förutsättningarna för jämställdhet mellan kvinnor och män i ansvaret för hem och barn, i uttaget av föräldraförsäkringen och på arbetsmarknaden. Regeringen återkommer med ett förslag om reglernas närmare utformning.

Motionerna

I Vänsterpartiets motion Fi269 yrkandena 15, 28, 38 och 39 av Lars Ohly m.fl. (v) avvisar motionärerna jämställdhetsbonusen. Män i dag har samma rätt till inkomstrelaterad ersättning vid föräldraledighet som kvinnor men ska trots detta belönas med upp till 3 000 kr per man och månad om de tar sitt föräldraansvar. Förslaget om jämställdhetsbonus befäster enligt motionärernas uppfattning idén om föräldraskapet som obligatoriskt för kvinnor och ett frivilligt erbjudande för män – som kan locka en och annan om villkoren är tillräckligt förmånliga.

Motionärerna lägger också fram förslag om en rad stöd som ska lämnas i form av kreditering på skattekonto. Forskning och utveckling uppmuntras i mindre företag och trafikhuvudmännen i glesbygd får ett kollektivtrafikstöd. Motionärerna förespråkar vidare att nystartjobben och nyfriskjobben ersätts med riktade arbetsmarknadspolitiska stöd till grupper som står långt bort från arbetsmarknaden. Det handlar om anställningsstöd för unga, förstärkt anställningsstöd, plusjobb 60+, anställningsstöd för 1ångtidssjukskrivna, OSA och särskilt anställningsstöd. Vidare satsas 13,8 miljarder kronor på fler jobb i den offentliga sektorn.

Utskottets ställningstagande

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att krediteringen på skattekonto av stöd för konvertering från oljeuppvärmningssystem i bostadshus ska upphöra den 1 januari 2008.

Utskottet delar regeringens bedömning att jämställdhetsbonusen förbättrar familjernas ekonomiska möjligheter att fördela föräldraledigheten mer jämlikt och har inte någon invändning mot att jämställdhetsbonusen utformas som en kreditering på skattekonto.

När det gäller motionsförslagen om att en rad olika stöd ska införas har utskottet i det föregående ställt sig bakom den inriktning av skattepolitiken som regeringen föreslår och ser därför ingen anledning att nu tillstyrka att dessa förslag genomförs.

Utskottet tillstyrker propositionen punkt 11 och avstyrker motion Fi269 yrkandena 15, 28, 38 och 39.

Beräkning av statsbudgetens inkomster

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner regeringens inkomstberäkning och avstyrker motionsförslagen om godkännande av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets inkomstberäkning.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Budgetpropositionen

Regeringen föreslår (punkt 11) att riksdagen godkänner beräkningen av statsbudgetens inkomster för 2008.

Motionerna

I partimotionerna från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet föreslås att riksdagen godkänner den inkomstberäkning som redovisas i respektive motion. Sådana yrkanden framställs i motionerna Fi277 yrkande 3 av Mona Sahlin m.fl. (s), Fi276 yrkandena 10 och 11 av Lars Ohly m.fl. (v) och Fi278 yrkande 6 av Peter Eriksson m.fl. (mp).

Utskottets ställningstagande

I de föregående avsnitten har utskottet tillstyrkt att regeringens förslag bifalls och godtagit de bedömningar och övriga ställningstaganden som regeringen redovisat. Utskottet föreslår att regeringens beräkning av statsbudgetens inkomster för 2008 godkänns. Utskottet avstyrker de aktuella motionsyrkandena.

UTGIFTSRAMAR

Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Utskottets ställningstagande i korthet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om utgiftsram för 2008 och preliminär utgiftsram för 2009 och 2010 samt avstyrker motionsförslagen om större ramar.

Jämför avvikande meningarna 1 (s), 2 (v) och 3 (mp).

Budgetpropositionen

Utgiftsområdet omfattar Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Den av myndigheterna bedrivna verksamheten ingår i politikområdet Skatt, tull och exekution.

Regeringen föreslår att riksdagen dels ska besluta om en utgiftsram för utgiftsområdet på 9 176 miljoner kronor för 2008 (yrkande 4 delvis), dels godkänna en preliminär utgiftsram för 2009 på 9 346 miljoner kronor och för 2010 på 9 581 miljoner kronor (yrkande 12 delvis). Den tillfälliga förstärkningen på skatte- och tullkontroll med 250 miljoner kronor som inleddes 2006 upphör 2008.

Som ett resultat av att regeringen har beslutat att inrätta myndigheten Finanspolitiska rådet minskar Skatteverkets anslag med 1,5 miljoner kronor fr.o.m. 2008. Skatteverkets anslag ökar med 7 miljoner kronor, varav 5 miljoner kronor engångsvis, för arbete med de s.k. offensiva borgenärsuppgifterna under 2008. Skatteverket disponerar varaktigt 11,5 miljoner kronor för arbete med trängselskatt under utgiftsområde 22 anslag 36:17 Trängselskatt i Stockholm. Regeringen föreslår vidare att det inom ramen för Skatteverkets anslag bör avsättas 5 miljoner kronor per år för perioden 2008–2010, som stöd för forskning inom skatteområdet. Skatteverket ska i början av 2010 till regeringen redovisa erfarenheter av satsningen.

Kronofogdemyndighetens anslag ökar med 8,75 miljoner kronor under 2008 med anledning av att myndigheten blir fristående. Vidare ökas anslaget med 4 miljoner kronor med anledning av förändringen av borgenärsuppgifterna under 2008. Kronofogdemyndigheten disponerar varaktigt 2,3 miljoner kronor för arbete med trängselskatt under utgiftsområde 22 anslag 36:17 Trängselskatt i Stockholm.

Tullverkets anslag ökas, i förhållande till vad som beräknades i vårpropositionen, med 20 miljoner kronor 2008 och därefter 10 miljoner kronor årligen för 2009 och 2010 för arbetet med Customs Trade Systems och moderniseringen av Tullkodex. Den tillfälliga resursförstärkningen om 25 miljoner kronor i syfte att förbättra gränskontrollen upphör 2008.

De gemensamma prioriteringarna inom politikområdet utgår från att berörda myndigheter svarar för väsentliga delar av samhällets viktigaste regelsystem. Myndigheterna ska underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig, och dessa ska känna förtroende för rättssäkerheten och rättstryggheten i regelsystemen.

En viktig rättssäkerhetsaspekt är att företag och medborgare som kommer i kontakt med myndigheterna behandlas enhetligt. Det är inte acceptabelt att tiden för, och kvaliteten i, ärendehanteringen påverkas av var i landet ärenden hanteras. Det är inte heller acceptabelt att en persons bostadsort eller ett företags säte ska kunna påverka utgången i ett ärende. En viktig uppgift för myndigheternas ledning är att säkerställa en enhetlig behandling av ärenden.

Myndigheterna ska se till att de regelverk och rutiner som de själva disponerar över är så enkla som möjligt, till gagn för en kostnadseffektiv hantering. Betydelsen av samtliga myndigheters fortsatta arbete med förenklingar av det egna regelverket, och utarbetande av förslag till förenklingar av de nationella och internationella regelverken, understryks.

Det är väsentligt att myndigheterna, som bedriver likartad verksamhet inom uppbördshantering och brottsbekämpning, tar till vara möjligheter att genom myndighetssamverkan åstadkomma förenklingar och förbättringar.

I det löpande arbetet ska myndigheterna kontinuerligt arbeta för att höja effektiviteten i verksamheten, samtidigt som servicen till allmänhet och företag förbättras. Särskilt understryks betydelsen av ett fortsatt samarbete mellan Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Försäkringskassan gällande lokala servicekontor i samverkan.

Kontinuerliga rationaliseringar och en kostnadseffektiv verksamhet krävs för att klara framtidens krav på myndigheterna. I myndigheternas uppgift ligger att organisera sig på ett sätt som bidrar till att förstärka förutsättningarna för att bedriva verksamheten effektivt. För att verksamheten ska kunna styras i rätt riktning och resurserna styras till prioriterade områden krävs att myndigheterna kontinuerligt följer samhällsutvecklingen. Arbetet med att ta fram ett begränsat antal resursindikatorer för politikområdets resultat bör fortsätta.

Ledning, prioritering, intern styrning och uppföljning av all verksamhet inom myndigheterna är viktigt för att uppnå en effektiv och ändamålsenlig förvaltning. Det är av stor betydelse att myndigheterna har ändamålsenliga interna system för att kunna följa verksamheten och bedöma dess enhetlighet, kvalitet, produktivitet och effektivitet.

Den ekonomiska integrationen i Europa och EU:s utvidgning, tillsammans med globaliseringen av ekonomi och handel, medför delvis nya förutsättningar för myndigheternas verksamhet. Myndigheterna kommer kontinuerligt att behöva anpassa verksamheten till de nya förutsättningar som gäller.

Det är viktigt att den information som utbyts i samarbetet mellan olika stater tas till vara på bästa sätt inom myndigheterna. I det internationella och europeiska administrativa samarbetet inom myndighetsområdena prioriteras insatser för regel- och procedurförenklingar, rationell användning av IT, informationsutbyte och utbildningsinsatser.

Myndigheterna medverkar fortlöpande i EU-arbetet. I detta arbete har myndigheterna en viktig uppgift att biträda regeringen med expertis i sakfrågor samt analysera problemställningar och föreslå ställningstaganden. Myndigheterna deltar även i förhandlingsarbetet, särskilt inom de genomförandekommittéer som leds av Europeiska kommissionen.

Därutöver ska Skatteverket arbeta förebyggande och underlätta för medborgare och företag att göra rätt för sig. Myndigheten ska prioritera åtgärder som ökar viljan att göra rätt från början.

Kronofogdemyndigheten ska arbeta förebyggande, identifiera orsaker till överskuldsättning och motverka att vidare överskuldsättning sker.

Tullverket och Kustbevakningen ska prioritera insatser mot narkotika och storskalig eller frekvent illegal införsel av alkohol och tobak samt insatser mot den ekonomiska och organiserade brottsligheten.

Motionerna

I Socialdemokraternas motion Fi277 yrkande 4 delvis och yrkande 5 delvis av Mona Sahlin m.fl. föreslås att utgiftsramen höjs med 80 miljoner kronor för år 2008, 2009 och 2010. Motionärerna föreslår att Skatteverket tillförs 40 miljoner kronor per år, utöver regeringens föreslagna anslag, som läggs på att öka arbetet mot skattefusk. Vidare föreslås ytterligare 20 miljoner kronor per år till Skatteverket för att förbättra den internationella skattekontrollen. Tullverket tillförs 20 miljoner kronor per år för att stärka gränskontrollen.

I Vänsterpartiets motion Fi276 yrkande 12 delvis av Lars Ohly m.fl. föreslås en utgiftsram för 2008 som är 307 miljoner kronor högre än vad regeringen föreslagit. För 2009 föreslår motionärerna en utgiftsram som är 475 miljoner kronor högre, och för 2010 en utgiftsram som är 601 miljoner kronor högre än regeringens förslag i budgetpropositionen (yrkande 13 delvis). Motionärerna anser att de mål för politikområdet Skatt, tull och exekution som riksdagen beslutade om med anledning av 2006 års budgetproposition bör ligga fast. Skatteverket bör tillföras medel för att även fortsättningsvis kunna erbjuda en god service till allmänhet och företag. Tullverket behöver ökade resurser för gränskontroll och brottsbekämpning. Kronofogdemyndigheten bör få ett nytt anslag för att bygga upp en verksamhet med statliga saneringslån för överskuldsatta.

I Miljöpartiets motion Fi278 yrkande 5 delvis och yrkande 7 delvis av Peter Eriksson m.fl. föreslås att utgiftsramen sätts 25 miljoner kronor högre jämfört med regeringens förslag för år 2008, 2009 och 2010. Motionärerna föreslår att den tidigare satsningen på Tullverket, med 25 miljoner kronor per år, permanentas i syfte att motverka illegal alkoholinförsel.

Utskottets ställningstagande

Regeringens förslag till ramar för utgiftsområdet och de förändringar däri som föreslås av andra partier framgår av följande tabell:

Ramar för utgiftsområde 3

Miljoner kronor

År	Prop.	(s)	(v)	(mp)
2008	9 175,6	+80,0	+307,0	+25,0
2009	9 345,9	+80,0	+475,0	+25,0
2010	9 581,5	+80,0	+601,0	+25,0

Utskottet konstaterar, liksom tidigare år, att Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket på ett positivt sätt bidrar till att uppfylla målet för politikområdet. Förbättringar har gjorts som inneburit effektiviseringar och en positiv resultatutveckling.

Utskottet vill, liksom regeringen, understryka vikten av att utvecklings- och effektiviseringsarbetet fortsätter i oförändrad omfattning inom skatte- och exekutionsområdet. Även arbetet med regelförenkling samt utveckling av kontroll- och arbetsmetoder ska fortgå. Det preventiva arbetet är av stor vikt för Skatteverket och Kronofogdemyndigheten, och myndigheterna ska bedriva en proaktiv informationsverksamhet i syfte att synliggöra verksamheten och tydliggöra myndighetens roll och uppgifter i samhället, för medborgarna och företagen. Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag.

Skatteverket bör fortsätta arbetet med att utveckla riskanalyser samt urvals- och uppföljningssystem. Myndighetens kontrollverksamhet ska i huvudsak riktas mot avsiktliga fel. För att uppnå allmänpreventiva effekter ska de områden prioriteras där det finns allvarliga fel, och fusket är särskilt förtroendeskadligt. Kontrollen ska, i individualpreventivt syfte, vara tidig och följas upp genom återkommande kontroller. Skatteverket bör dessutom ta till vara de förutsättningar som finns för att ytterligare öka enhetligheten i fråga om t.ex. rättstillämpning, kontrollnivåer och handläggningstider. Utskottet ansluter sig sammanfattningsvis till vad regeringen anfört om inriktningen på Skatteverkets verksamhet.

Kronofogdemyndigheten ska, inom samtliga verksamheter, arbeta förebyggande, identifiera orsaker till överskuldsättning och motverka att vidare överskuldsättning sker. Myndigheten bör tillvarata de möjligheter som finns att förbättra verksamheten ytterligare, bättre utnyttja tillgängliga resurser och arbeta för en väl fungerande styrning, ledning, samordning och uppföljning. Det är viktigt att de regionala skillnaderna minskar avseende rättstillämpning och handläggningstider. Kronofogdemyndigheten bör tillvara ta möjligheterna till förenklingar och effektiviseringar av skuldsaneringsförfarandet, med beaktande av myndighetens ökade ansvar enligt den nya skuldsaneringslag som trädde i kraft den 1 januari 2007. Utskottet delar regeringens ståndpunkt avseende Kronofogdemyndighetens verksamhet och uppgifter.

Utskottet anser, liksom regeringen, att Tullverket ska fortsätta att förbättra och effektivisera uppbördshanteringen och servicen till företag. Det är viktigt att myndighetens brottsbekämpande verksamhet förbättras, genom en målmedveten prioritering, styrning, modernisering och effektivisering. Den högst prioriterade uppgiften för den brottsbekämpande verksamheten ska fortsatt vara att förhindra narkotikainförsel i Sverige. Dessutom ska Tullverket prioritera arbetet avseende organiserad brottslighet och storskalig brottslighet samt ekonomisk brottslighet. Myndigheten ska också prioritera den storskaliga och frekventa illegala införseln av alkohol och tobak. Det är viktigt att se till att olika verksamheter inom myndigheten samverkar så att höjd effektivitet och kvalitet säkerställs inom både uppbörds- och brottsbekämpningsverksamheten. Samordningsfördelar med utnyttjande av kompetens från huvudprocesserna Effektiv handel och Brottsbekämpning, som båda finns inom myndigheten, måste utnyttjas i utvecklingen av verksamheten. De olika delarna av förändringsarbetet ska stödja varandra för att utveckla en modern, enhetlig, effektiv och ändamålsenlig verksamhet som når uppsatta mål. Tullverkets arbete med förenklingar av regler och tullprocedurer samt utveckling av riskanalyser och kontrollmetoder ska fortsätta. Sammanfattningsvis ansluter sig utskottet till vad regeringen anfört om inriktningen för Tullverkets verksamhet.

I jämförelse med anvisade medel för 2007 föreslår regeringen en minskad ram för utgiftsområdet med 149 miljoner kronor för 2008. Detta beror främst på att flera tidsbegränsade anslagsförstärkningar nu upphör. Samtidigt föreslår regeringen vissa anslagsförstärkningar i samband med att Kronofogdemyndigheten blir en självständig myndighet. Skatteverket tillförs medel för arbetet med de offensiva borgenärsuppgifterna, och Kronofogdemyndighetens anslag ökar med anledning av förändringen av borgenärsuppgifterna under 2008. Dessutom tillförs Kronofogdemyndigheten ytterligare anslagsmedel för 2008 med anledning av att myndigheten blir självständig. För Tullverkets del ökas anslaget med 20 miljoner kronor för 2008 samt 10 miljoner kronor för 2009 respektive 2010 för arbetet med Customs Trade Systems och moderniseringen av Tullkodex. Den tillfälliga resursförstärkningen för ökad gränskontroll upphör 2008. Utskottet anser att utgiftsramen är väl avvägd och har inget att erinra mot de överväganden som ligger till grund för förslaget. Detsamma gäller regeringens förslag till preliminär utgiftsram för 2009 och 2010.

De utgiftsökningar som oppositionspartierna föreslår avvisas av utskottet. Myndigheterna inom utgiftsområdet erbjuder en god service till allmänhet och företag, och de av regeringen föreslagna anslagen möjliggör ytterligare förbättringsarbete i enlighet med vad regeringen föreslår i propositionen. Med hänvisning till detta avstyrker utskottet de förslag till utökade utgiftsramar som oppositionspartierna framställer. Utskottet tillstyrker därmed regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Stockholm den 25 oktober 2007

På skatteutskottets vägnar

Lennart Hedquist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Lennart Hedquist (m), Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Ulf Berg (m), Jörgen Johansson (c), Raimo Pärssinen (s), Gunnar Andrén (fp), Lena Asplund (m), Fredrik Olovsson (s), Lennart Sacrédeus (kd), Fredrik Schulte (m), Marie Engström (v), Britta Rådström (s), Helena Leander (mp), Jessica Polfjärd (m), Hans Olsson (s) och Karin Nilsson (c).

Avvikande meningar

1.	Skattefrågor i budgetpropositionen för 2008 (s)
	Lars Johansson (s), Laila Bjurling (s), Raimo Pärssinen (s), Fredrik Olovsson (s), Britta Rådström (s) och Hans Olsson (s) anför:

Vårt mål är ett samhälle som bygger på idén om alla människors lika värde. Samhället ska utformas så att det finns plats för alla och så att ekonomiska och sociala skillnader utjämnas. Först då har alla människor möjlighet att utforma sitt liv utifrån sina drömmar.

Regeringen har förändrat skatterna kraftigt sedan den 1 januari 2007. Sammantaget kommer skatterna att ha sänkts med 65 miljarder kronor om den nuvarande budgetpropositionen accepteras av riksdagen. Skatterna har sänkts mest för höginkomsttagare och förmögna. Dessutom är det främst arbetslösa, sjuka och pensionärer som har fått finansiera skattesänkningarna. Det har lett till att klyftorna i Sverige har vidgats. De tre rikaste tiondelarna av befolkningen får nästan 70 procent av alla inkomstförstärkningar, medan de fyra tiondelarna med lägst inkomster får försämrade villkor eller oförändrade villkor.

Vi anser att skatterna ska förändras så att de blir mer rättvisa och skattesystemet mer välfungerande. De övergripande utgångspunkterna för förändringen är att skatterna ska trygga finansieringen av den gemensamma välfärden, främja sysselsättning och tillväxt, vara omfördelande och vara tydligt och enkelt utformade. Personer med stora inkomster och förmögenheter ska betala mer i skatt än andra grupper.

I avvaktan på att en samlad översyn av skattesystemet kan genomföras lägger vi fram en rad förslag för ett rättvisare skattesystem.

Regeringens förvärvsavdrag syftar till att öka skillnaderna mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Effekten av förvärvsavdraget är att den som blir sjuk, arbetslös, frånvarande på grund av arbetsskada eller går i pension inte bara får lägre inkomst – den får dessutom höjd skatt. Det ökar orättvisorna i samhället och drabbar alla som står utanför arbetsmarknaden. Dessutom är finansieringen djupt orättvis. Vi accepterar inte en skillnad i beskattningen mellan arbetsinkomster och försäkringsinkomster eller mellan lön och uppskjuten lön.

Vi motsätter oss regeringens förslag om att förvärvsavdraget ska byggas ut med ett andra steg. Denna förändring har beskrivits som att den ska komma låg- och medelinkomsttagarna till del, till skillnad från tidigare förändringar som gynnat de rika. Detta påstående stämmer inte. De tre rikaste tiondelarna av befolkningen får 53,6 % av den totala inkomstförändringen, medan de tre fattigaste tiondelarna får nöja sig med 6,3 %. Den grupp som den borgerliga regeringen kategoriserat som medelinkomsttagare får 7,5 % av inkomstförstärkningarna, medan den rikaste tiondelen får 18 %. Vidare ökar förslaget ytterligare skillnaden mellan dem som arbetar och dem som inte arbetar. Även denna gång är finansieringen orättvis. Ersättningen för sjuka och villkoren för deltidsarbetslösa försämras.

Pensionärer betalar i dag mer i skatt än personer som arbetar, vid lika inkomster. Det innebär att vi i dag har en särskild pensionärsskatt i Sverige. Detta är inte rimligt. Vi anser att det nu är dags även för pensionärerna att få ökad köpkraft. Ur ett principiellt perspektiv bör alla inkomster beskattas lika. Detta kräver dock en större översyn. Vi föreslår i stället ett höjt grundavdrag för alla pensionärer, så att den genomsnittliga skatten blir 2 000 kr lägre per år. Eftersom förmögenhetsskatten avskaffas från den 1 januari i år föreslår vi dessutom att pensionärerna får ett skattefritt pensionstillskott för 2007 på 2 000 kr.

Vi avvisar den modell för avdrag för hushållsnära tjänster som regeringen har infört. Avdraget gynnar främst personer med höga inkomster så som det nu är utformat. Att använda gemensamma resurser till att ge skattereduktioner åt högavlönade är ingen god fördelningspolitik. Dessutom innebär förslaget omfattande avgränsningsproblem och gränsdragningssvårigheter: Avdraget beviljas för gräsklippning, men inte för att beskära träd, för att rensa ogräs i rabatten, men inte för att sätta frön i samma rabatt. Detta öppnar upp för skattefusk.

Den borgerliga regeringen har infört en ny skatt på avgifterna till a-kassan. Det har lett till kraftigt höjda avgifter. Många löntagare har fått sina avgifter höjda med upp till 300 kr i månaden. Över 300 000 personer har tvingats lämna a-kassan och tusentals har begärt sitt utträde ur fackförbund för att få hushållsekonomin att gå ihop. Det är viktigt att Sverige har fackliga organisationer med en förankring i breda löntagargrupper, och vi lägger i annat sammanhang fram förslag som innebär att avgifterna för medlemskap i a-kassan kan sänkas till den nivå som gällde före den 1 januari 2007. Denna sänkning finansierar vi genom en nedskalning av det nuvarande förvärvsavdraget.

Vi avvisar regeringens planer på att ersätta den statliga fastighetsskatten med en s.k. kommunal fastighetsavgift och de förändringar i kapitalvinstbeskattningen som ska finansiera reformen. Vi kan inte ställa oss bakom ett förslag som innebär att de största skattesänkningarna går till dem som har de exklusivaste och högst taxerade villorna samtidigt som andra villa- och bostadsrättsägare får betala reformen genom att andra skatter på boendet höjs, nya skatter införs och regler som skyddar dem med lägst inkomster avskaffas. Som exempel kan nämnas att en villa taxerad till 5 miljoner kronor får en skattesänkning på 44 000 kr per år – och då är ändå inte effekterna av den slopade förmögenhetsskatten medräknade. Därutöver kommer skatteförändringarna också att leda till att priserna på villor i attraktiva områden stiger, och då gynnas de redan rika ytterligare en gång i och med att värdeökningarna möjliggör ytterligare konsumtionsutrymme.

Utöver omfördelningen av resurser till förmån för en redan välbeställd grupp riskerar regeringens förslag att leda till en försämrad rörlighet på bostadsmarknaden och i förlängningen även på arbetsmarknaden.

Regeringens planerade reform kommer också att missgynna glesbygden. För flertalet fastighetsägare i utpräglade glesbygdskommuner innebär regeringens förslag inte någon vinst eftersom den blygsamma sänkningen av fastighetsskatten kommer att ätas upp av räntebelagda uppskov, höjd reavinstskatt och stigande räntor. Ett ytterligare orättvist inslag är att taket i den kommunala avgiften innebär att personer med lågt värderade hus får betala högre skatt i förhållande till husets taxerade värde än personer som har hus med höga taxeringsvärden.

Fastighetsskatten är en viktig och stabil inkomstkälla i en globaliserad ekonomi. Den socialdemokratiska regeringen förberedde en översyn av hela skattesystemet – inklusive fastighetsskatten. I avvaktan på den ansåg vi att uttaget av fastighetsskatt skulle frysas på 2006 års nivå. Vi anser inte att vi behöver ta ut mer fastighetsskatt än i dag. Systemet måste dock ses över eftersom det har klara brister.

Vi Socialdemokrater vill förändra fastighetsbeskattningen så att den blir rättvis, förutsägbar och rimlig. Slott och koja ska inte beskattas lika utan ett lägre taxeringsvärde ska ge lägre skatt. Skatten ska vara förutsägbar för den enskilda fastighetsägaren, och vanliga löntagare med normala inkomster ska inte betala oproportionerligt hög skatt i förhållande till sin inkomst.

Vår ambition står i tydlig kontrast till regeringens politik. Vi vill göra fastighetsskatten rättvisare – inte orättvisare.

Grundläggande för Socialdemokraternas skattepolitik är att skattesystemet ska bidra till att skapa ekonomisk rättvisa mellan människor. Personer med stora inkomster och förmögenheter ska betala mer i skatt än andra grupper. Vi avvisar därför tanken på att avskaffa förmögenhetsskatten. Konstruktionen av förmögenhetsskatten bör emellertid ses över i ett större skattepolitiskt sammanhang.

En undersökning som vi har genomfört visar att 60 % av förmögenhetsskatten betalas av den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna – och det är således denna grupp som tjänar på att förmögenhetsskatten avskaffas. Därtill betalas 63 % av förmögenhetsskatten av män och endast 37 % av kvinnor. Det finns också stora regionala skillnader. Effekterna av den avskaffade förmögenhetsskatten illustreras också av den statistik från SCB som visar att knappt 200 personer kommer att få en skattesänkning på mer än en miljon kronor var när förmögenhetsskatten avskaffas.

De borgerliga partierna lovade under valrörelsen att de skulle finansiera sina skattesänkningar, krona för krona. Vi finner det anmärkningsvärt att förslaget om att avskaffa förmögenhetsskatten inte är fullt ut finansierat. Uttalandena gällde uppenbarligen bara för vanliga löntagare, som får betala sina skattesänkningar på ett eller annat sätt. För skattesänkningar för redan rika ställs inte detta krav.

Vi motsätter oss att kontrolluppgiftsskyldigheten slopas på det sätt regeringen vill. Som vi ser det kan detta i praktiken underlätta för personer som undanhållit förmögenheter från beskattning att slippa från skattekrav för tidigare år – trots att finansministern så sent som våren 2007 sade att en skatteamnesti var utesluten. Detta öppnar också för fusk med förmånssystemen. Försäkringskassan kommer nämligen inte längre att kunna kontrollera om personer som ansöker om bidrag har förmögenhet som ska tas med vid bedömningen av rätten till bidrag. Det rör sig exempelvis om ansökningar till bostadstillägg för pensionärer, studiemedel och underhållsstöd. Detsamma gäller kommuner som betalar ut försörjningsstöd till personer utan andra inkomster. Legitimiteten för våra trygghetssystem kommer därmed att kunna ifrågasättas av den allmänna opinionen.

Den gröna skatteväxlingen och andra marknadsekonomiska styrmedel, t.ex. certifikatssystem, är viktiga beståndsdelar i Socialdemokraternas framgångsrika politik för ett hållbart samhälle. Vi vill fortsätta på den inslagna vägen och utveckla och förfina de ekonomiska styrmedlen i miljö- och klimatpolitiken. Vi vill också framhålla vikten av att den gröna omställningen utformas så att elintensiv industri värnas. Alliansregeringen däremot saknar enligt vår uppfattning en helhetssyn på miljöområdet. Regeringen har inga tydliga samband mellan de föreslagna skattehöjningarna på miljöförstörande verksamhet och satsningar inom miljöområdet. Skattehöjningarna tycks enbart vara fiskalt betingade.

När det gäller den föreslagna höjningen av koldioxidskatten, vilken får genomslag bl.a. på bensinskatten, är den höjningen en viktig ingrediens i klimatpolitiken under förutsättning att den kombineras med andra klimatförbättrande åtgärder. Enligt vår uppfattning är det emellertid inte klimateffektivt att höja bensinskatten för att finansiera sänkta skatter för redan gynnade grupper i samhället.

Den föreslagna höjningen av energiskatten på diesel drabbar tyvärr åkerinäringen och kollektivtrafiken. Det är därför viktigt att villkoren för dessa näringar ses över så att det finns en beredskap för att vid behov ta fram kompenserande åtgärder för dem. Dessutom anser vi till skillnad från regeringen att även energiskatten på den miljöfarligare dieseloljan i miljöklass 3 bör höjas med 20 öre per liter för att förhindra att den dieseln tar marknadsandelar.

Socialdemokraterna kan acceptera de föreslagna höjningarna av tobaksskatten och förändringarna av alkoholskatten. Vi tycker att det är märkligt att regeringen motiverar höjningen ur ett budgetperspektiv, och vi saknar folkhälsopolitiska resonemang. Vi föreslår en utredning om hur skatten på alkoläsk kan höjas. Enligt vår erfarenhet är det främst ungdomar som dricker alkoläsk, och de är ofta mycket priskänsliga. En högre skatt på alkoläsk borde därför kunna bidra till att minska ungdomars bruk av alkohol.

Socialdemokraterna föreslog redan i samband med förra årets budgetbehandling att lotteriskatten skulle återställas till 35 %. Vi föreslog då också att periodiska publikationer, inklusive gratisutdelade publikationer, borde omfattas av samma reklamskatt som dagspressen. Det är positivt att även regeringen nu föreslår dessa förändringar.

Med det anförda föreslår vi att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Socialdemokraternas förslag.

Vi tillstyrker motionerna Fi277 yrkandena 3, 8–10, 12–14, 17 och 18 av Mona Sahlin m.fl. (s), Fi270 yrkande 2 av Mona Sahlin m.fl. (s) och Fi229 av Tomas Eneroth m.fl. (s).

Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Skattefusk och svartarbete leder till snedvriden konkurrens och riskerar att undergräva den svenska välfärdsmodellens legitimitet. Det åtgärdsprogram mot skatte- och förmånsfusk som den dåvarande socialdemokratiska regeringen satte i gång våren 2005, som bl.a. innebar att Skatteverket fick ytterligare medel i budgeten för 2006 för personalförstärkningar i syfte att öka kontrollen av skattefusk, måste fortsätta. Regeringen väljer nu att inte fortsätta detta viktiga arbete, trots att man i budgetpropositionen för 2007 uttalade att ”skattefusk snedvrider konkurrensen på olika marknader, leder till utanförskap, sociala problem och orättvisa mellan olika skattebetalare”. Detta resonemang, som utelämnats ur årets budgetproposition, är fortfarande lika giltigt, och vi socialdemokrater anser därför att det krävs fortsatta offensiva satsningar för att stävja skattefusket.

Ett av regeringens förslag riskerar dessutom att öka möjligheterna till skatte- och förmånsfusk. Förslaget att Skatteverket fr.o.m. 2009 inte längre ska samla in uppgifter om fysiska personers förmögenhet försvårar möjligheterna att pröva förmåner mot den sökandes inkomst och förmögenhet. Detta öppnar för fusk genom att personer med stora förmögenheter kan ansöka om sådana förmåner, och det kan dessutom komma att innebära en generell skatteamnesti. Vi vill minska möjligheterna till fusk, inte öka dem, och motsätter oss därför detta förslag från regeringen.

Den internationella skattekontrollen behöver förstärkas, och vi vill anslå 20 miljoner kronor för att stärka denna verksamhet. Det krävs specialkompetens på detta område, liksom resurser för att kunna ta fram de uppgifter som behövs för att kunna genomföra utredningar av ärenden som ofta är komplexa och innebär omfattande skatteplaneringsupplägg. Enligt Skatteverkets beräkningar uppgår skattebortfallet på grund av sådan skatteplanering till tiotals miljarder kronor och vi menar att det därför är angeläget att öka myndighetens resurser på detta område.

När det gäller Tullverket menar vi att det krävs ökade resurser för att möta den gränsöverskridande brottsligheten. Regeringen väljer att inte förlänga Tullverkets satsning på gränskontroll, medan vi socialdemokrater vill anslå 20 miljoner kronor till Tullverket så att myndigheten även fortsättningsvis kan bedriva seriös gränskontroll. Vi finner det märkligt att den borgerliga majoriteten i skatteutskottet ger intrycket av att Tullverkets resurser ska förstärkas genom alkoholskatten. Det är regeringens ansvar att se till att statliga myndigheter har de resurser som behövs för att fullfölja sina uppdrag utan att man öronmärker statliga skattemedel.

Vi tillstyrker motion Fi277 yrkandena 4 och 5 i denna del.

2.	Skattefrågor i budgetpropositionen för 2008 (v)
	Marie Engström (v) anför:

Målsättningen för Vänsterpartiets skattepolitik är att få fler människor i arbete, trygga välfärden och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling. Hög sysselsättning är en förutsättning för att få resurser till den offentligt finansierade välfärden. Sverige har haft en tradition att en stor del av välfärdssystemet betalas via skatterna, vi har t.ex. haft offentliga socialförsäkringssystem i stället för privata. Vi vill bygga vidare på den modellen för att organisera och finansiera den generella välfärden och samtidigt ta hänsyn till hur olika förutsättningar för kvinnor och män kan ta sig olika ekonomiska uttryck.

Kvinnors lägre inkomst av arbete får betydelse för nivån på såväl sjukförsäkring som a-kassa och pensioner. Skillnaderna i inkomststrukturer mellan kvinnor och män minskar när skattepliktiga ersättningar (transfereringar), familjestöd och skatt beaktas. En viktig slutsats blir att kvinnor som kollektiv är mer beroende av skatte- och transfereringssystemen och därmed mer känsliga för förändringar.

Vi vill bygga ett system som på ett bättre sätt än dagens kan uppfylla de krav som måste ställas för att trygga välfärden, rättvisan och skapa förutsättningar för en nödvändig klimat- och miljöomställning. Delvis nya förutsättningar, som att Sveriges ekonomi alltmer påverkas av att ekonomiska aktiviteter över gränserna ökar, måste beaktas. Det handlar om finansiella transaktioner, företagsinvesteringar och en alltmer rörlig arbetsmarknad. Detta kan i olika grad påverka skattebaserna.

Vi avvisar regeringens förslag om ett andra steg i jobbskatteavdraget. Förslaget innebär att inkomstklyftorna ökar och att den ojämlika fördelningen av ekonomiska resurser mellan kvinnor och män ökar. Vi tror dessutom att det är en kraftig överdrift att säga att nivån på skatteuttaget påtagligt skulle påverka människors vilja att studera och arbeta i Sverige. Det är naturligtvis inte bara skatter utan också lönenivåer som har betydelse. Många människor värdesätter också att vid sidan av en anställning ha tillgång till väl utbyggda trygghetssystem. Att inte drabbas av stora inkomstbortfall vid sjukdom och arbetslöshet är viktiga delar i Vänsterpartiets politik.

Den absolut största delen av inkomsttagarna betalar enbart kommunalskatt på sina inkomster. Vi menar att det finns möjlighet att öka inkomsterna från statlig inkomstskatt genom att begränsa möjligheten att göra grundavdrag vid högre inkomster och föreslår därför att grundavdraget vid statlig beskattning avtrappas linjärt med start vid en taxerad förvärvsinkomst på 360 000 kr per år för att helt upphöra vid den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt. Grundavdraget vid kommunal beskattning trappas av från 11 900 till 0 kr vid en taxerad förvärvsinkomst mellan den övre gränsen för statlig skatt och 600 000 kr. Detta är en viktig fördelningspolitisk åtgärd men innebär inga skatteinkomster av avgörande betydelse. Vi föreslår dessutom en begränsad uppräkning av skiktgränserna för uttag av statlig skatt.

Vår skatteväxling innebär att vi kan föreslå en sänkning av inkomstskatten för inkomsttagare som bara betalar kommunalskatt. Sänkningen genomförs genom höjda grundavdrag med 1 800 kr år 2008, 2 800 kr år 2009 och 3 700 kr år 2010.

Sverige har i dag regler om skattelättnader för utländska experter, forskare och andra s.k. nyckelpersoner, vid tillfälligt arbete i Sverige. Vi anser att skattelättnader för vissa grupper inte ska få förekomma. Dessutom har Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) i en utvärdering konstaterat att den s.k. expertskatten har haft försumbar betydelse för rekrytering av kvalificerade personer. I och med det är hela syftet med expertskatten borta. Vi föreslår därför att reglerna om skattelättnader för utländska nyckelpersoner tas bort fr.o.m. år 2008.

Vi tror inte att skattereduktionen för hushållstjänster påtagligt kommer att öka antalet jobb eller minska skatteundandragande. Det är dessutom ett rejält bakslag i strävandena att skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Hittills har få visat intresse för reformen. Vi vill slopa denna skattereduktion.

Skattereduktionen för avgifter till fackförening och arbetslöshetskassa återinförs eftersom den slopade reduktionen och den ökade avgiftsfinansieringen av arbetslöshetsförsäkringen har lett till att många avstår från att tillhöra a-kassa eller att vara fackföreningsanslutna.

Vi vill stimulera fler att använda cykel. Därför föreslår vi ett ”cykelavdrag”. Det innebär att en arbetsgivare slipper betala arbetsgivaravgifter om man köper en cykel till den anställda för maximalt 5 000 kr. Samtidigt påförs den anställda ingen förmånsskatt. Syftet är att stimulera till mer miljövänligt resande och ge incitament att ta cykeln till jobbet.

Vänsterpartiet står bakom regeringens förslag att ta bort förmånsskatten på lånedatorer men anser att det är viktigt att man tar hänsyn till redan ingångna avtal när reformen fasas ut.

Vi menar att det är viktigt med en förändring av reglerna om avdrag vid dubbel bosättning för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden men också för att ge människor möjlighet att i större utsträckning bo kvar i utflyttningsbygder. Vi föreslår därför att dagens tidsgränser på tre respektive ett år förlängs och på sikt tas bort helt. Förändringen bör ske med början år 2008.

Vi avvisar förslaget om slopad särskild löneskatt för personer födda 1937. Syftet med förslaget var att göra det mer attraktivt för arbetsgivare att behålla och anställa äldre arbetskraft. Denna möjlighet kommer dock inte alla till del. Människor med låga löner och förslitande arbetsuppgifter orkar sällan arbeta fram till dagens pensionsålder varför förslaget i stället bidrar till orättvisa mellan olika grupper äldre. Vi tar också bort den nuvarande möjligheten till nedsättning av särskild löneskatt.

Förslaget om jämställdhetsbonus avvisas eftersom det befäster idén om föräldraskapet som obligatoriskt för kvinnor och ett frivilligt erbjudande för män – som kan locka en och annan om villkoren är tillräckligt förmånliga.

En satsning på jobb i den offentliga sektorn genomförs och omfattar 13,8 miljarder kronor. Vi satsar även på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som anställningsstöd för unga, förstärkt anställningsstöd, plusjobb 60+, anställningsstöd för 1ångtidssjukskrivna, särskilt anställningsstöd, anställningsstöd för nyanlända etc., och stödet lämnas i form av kreditering på skattekonto.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag till reformerad beskattning av bostäder. Vår främsta kritik består i att reformen kommer att ge mycket stora skattesänkningar för redan välbeställda personer medan en majoritet får en måttlig eller ingen sänkning alls. Att beskattningen läggs över till kommunerna kan också komma att innebära olikheter mellan kommuner. Det verkar i nuläget också oklart hur skattskyldiga kommer att påverkas av omläggningen och de föreslagna indexuppräkningarna.

Vänsterpartiet menar att fastigheter är tillgångar som ska beskattas. De är också en stabil och viktig skattebas. Samtidigt får boendeskatterna inte ge upphov till orimliga effekter. Det har funnits återkommande problem med att hus i attraktiva områden som sålts till höga priser till kapitalstarka människor drivit upp taxeringsvärdena för de kringboende. Många permanentboende med låga inkomster fick därmed en orimlig skattebörda. Självklart ska människor inte tvingas från sina hem bara för att de bor i ett område där välbeställda köper hus. Vänsterpartiet har därför i omgångar bidragit till att skatten har korrigerats bl.a. genom införandet av begränsningsregeln. Den som genom begränsningsregeln får nedsatt fastighetsskatt kan också få nedsatt förmögenhetsskatt.

Vi anser att de regler som gällde vid utgången av år 2006 – med undantag för begränsningen av fastighetsskatten på markvärdet som den borgerliga regeringen infört – alltjämt bör gälla såvitt gäller småhus. Dock bör begränsningsregeln utvidgas till att omfatta även fastigheter med ett taxeringsvärde som överstiger 3 miljoner kronor. På sikt bör fastighetsskatten på flerbostadshus tas bort helt. När det gäller uppskov med beskattning av kapitalvinster vid avyttring av en bostad anser vi att detta system på sikt bör avskaffas.

Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag om att slopa förmögenhetsskatten. Regeringen menar att syftet är att skapa fler jobb. Det finns en föreställning om att ett borttagande av förmögenhetsskatten skulle innebära en kraftig ökning av riskvilligt kapital. Vi tror att det sambandet är starkt överdrivet. Även om förmögenhetsskatten uppvisat vissa brister menar vi att den har fördelningspolitisk betydelse och naturligtvis ska vara kvar. I en översyn av skattesystemet kan andra metoder prövas för en stabilare bas och för att förmögenhetsskatten ska upplevas som mer rättvis.

För att olika organisationsformer ska behandlas så likvärdigt som möjligt har regeringen tagit initiativ till att dagens regler för marknadsnoterade aktiebolag, onoterade aktiebolag, s.k. 3:12-bolag och enskild näringsverksamhet ska ses över. Vänsterpartiet tycker att det är nödvändigt att göra en översyn och står bakom regeringens förslag. Dessutom står vi bakom nu föreslagna förändringar av 3:12-reglerna.

Vänsterpartiet föreslår i budgetmotionen att bolagsskatten höjs från 28 till 30 %. Förslaget ingår i finansieringen av de förslag som vi har lagt fram i vårt budgetförslag och som huvudsakligen gynnar mindre företag. Det gäller bl.a. borttagande av sjuklönekostnader för företag med upp till 10 anställda, åtgärder för att stimulera forskning och förbättrat socialt skyddsnät för småföretagare. Vi vill också stärka och underlätta kreditgarantiföreningarnas arbete till stöd för många mindre företag.

Vänsterpartiet var med och införde grön skatteväxling år 2000. Fram till i dag har mer än 16 miljarder kronor växlats från ökad skatt på sådant som belastar miljön negativt till sänkt skatt på arbete och stöd till vissa stimulansåtgärder. Vänsterpartiet redovisar i motion Fi269 tabell 8.1 hur vi vill utforma skatteväxlingen under resten av mandatperioden. Vi vill bl.a. utveckla den gröna skatteväxlingen genom att även växla gröna skatter mot varandra. För att ytterligare minska klimatpåverkan föreslår vi att skatterna på bensin och på alla dieselkvaliteter höjs 2009 och 2010 så att höjningen 2010 uppgår till 75 öre, samtidigt som fordonsskatten sänks. Vi vill också införa klimatskatt för inrikesflyget och miljöavgift på fluorerade växthusgaser. För en bättre havsmiljö vill vi bl.a. sänka skatten på alkylatbensin och införa en båtskatt. Hushållen vill vi kompensera bl.a. genom att sänka fordonsskatten för bilägare i glesbygd, och satsningar på utbyggd kollektivtrafik.

Nedan redovisar vi något utförligare vissa av inslagen i vår skatteväxling samt våra övriga förslag på punkt- och mervärdesskatteområdet.

Vänsterpartiet välkomnar den kommande höjningen av koldioxidskatten och att höjningen får genomslag på transportsektorn. Vi ser också positivt på att skatten på termisk effekt i kärnkraftverk och fastighetsskatten för vattenkraftverk höjs. Vi menar att marginalkostnadsprissättningen bidrar till det höga priset. Det kan i framtiden finnas utrymme för ytterligare höjningar.

Vi kan ställa upp på det av regeringen föreslagna första steget till nedsättning av koldioxidskatten för den handlande sektorn. När det gäller det andra steget föreslår vi en kontrollstation senast år 2009, innan ytterligare beslut om nedsättning av koldioxidskatten tas. Detta gör vi mot bakgrund av osäkerheten kring hur systemet med utsläppsrätter fungerar.

Ökande transporter är ett av dagens största klimatproblem. En höjd skatt på diesel kombinerad med sänkt fordonsskatt för personbilar som drivs med diesel tycker vi är bra, liksom en höjning av fordonsskatt för lätta personbilar och bussar. Den dieselskattehöjning regeringen aviserar anser vi, som framgått ovan, som otillräcklig. Med vårt förslag ökar styrningen mot ett högre pris på den rörliga transportkostnaden och ett lägre på den fasta. Bensin och diesel ger delvis upphov till olika former av utsläpp, varför det är svårt att entydigt hävda att det ena drivmedlet är bättre än det andra. Beskattningen av bensin och diesel bör enligt vår uppfattning därför bli mer enhällig än i dag.

Regeringen bedömer att skattenivån för diesel miljöklass 1 och 2 ska höjas fr.o.m. den 1 januari 2008, vilket innebär att skillnaden i beskattning av den ”svavelfria” europadieseln och miljöklass 1-dieseln minskar. Regeringen motiverar ändringen med att miljökvalitetsskillnaden inte längre är så stor. Regeringens bedömning kan vara riktig. Men vi är i dagsläget inte beredda att acceptera att den relativa fördelningen förändras.

Bensinskatten är ett mycket effektivt ekonomiskt styrmedel för att stimulera fram transporter som är bättre för miljön. Vänsterpartiet föreslår därför att bensinskatten, utöver vad regeringen föreslagit, höjs med 21 öre per liter år 2009 och med ytterligare 25 öre per liter år 2010.

Vänsterpartiet anser vidare att den koldioxidbaserade fordonsskatten bör göras ännu mer miljöinriktad och föreslår därför att den fiskala basskatten på 360 kr avskaffas och att koldioxidkomponenten i stället höjs från 15 till 24 kr per gram koldioxid. Därmed skulle bilar med låga utsläpp av koldioxid tydligare gynnas. Vi vill kompensera boende i glesbygd för de höjda skatterna på drivmedel genom att ytterligare sänka den reducerade fordonsskatten för människor bosatta i glesbygdskommuner.

Vi anser vidare att det bör införas en registreringsskatt på nya fordon från halvårsskiftet 2008. Syftet med skatten skulle vara att tydliggöra livscykelkostnaden samtidigt som den uppmuntrar till köp av mer miljövänliga alternativ.

Med hänsyn till de ökande utsläppen av växthusgaser från flygtrafiken bör det införas en klimatskatt på inrikesflyget. Inledningsvis skulle det kunna göras genom införande av en schabloniserad start- och landningsavgift. Vårt förslag till klimatskatt på inrikesflyget är inte en lika träffsäker konstruktion som en bränsleskatt, men i avvaktan på att internationella regelverk ska ändras är detta ändå ett tydligt ekonomiskt styrmedel.

Skatten på handelsgödsel och bekämpningsmedel bör höjas fr.o.m. 2008. Vänsterpartiet har erfarit att det är fler än 20 bekämpningsmedel som överskrider den gräns när djur eller växter i vattnet kan skadas. Åtgärderna för att minska halterna av bekämpningsmedel måste därför intensifieras.

Vidare föreslår vi att det införs en miljöskatt eller miljöavgift på fluorerade gaser. I svensk industri uppstår utsläpp av dessa gaser i samband med bl.a. magnesiumingjutning. Skatten bör tas ut vid import av en fluorerad gas eller import av en produkt som innehåller gasen. Nivån på skatten bör enligt vår bedömning sättas i paritet med dagens reducerade nivå för uttag av koldioxidskatt.

Vi anser också att fritidsbåtsinnehavare ska betala för de kostnader de och deras båtar orsakar för bl.a. sjöräddning och miljöpåverkan. Vi anser därför att det ska införas en skatt på fritidsbåtar och att 25 miljoner kronor av intäkterna från skatten ska användas för att sänka skatten på alkylatbensin. Därmed skulle användningen av sådan bensin stimuleras.

När det gäller övriga punktskatter vill vi för det första påpeka att Vänsterpartiet har varit emot skatten på trafikförsäkringspremier sedan den infördes. Vi anser att den skatten är ett sätt att privatisera socialförsäkringssystemet. Det ska enligt oss vara en grundstomme i det generella välfärdssystemet att alla solidariskt delar på kostnaderna och därmed även på riskerna. Vänsterpartiet föreslår därför att lagen om skatt på trafikförsäkringspremier tas bort.

Vidare anser vi liksom Socialdemokraterna att det bör utredas om skatten på alkoläsk kan höjas. Det är enligt vår erfarenhet främst ungdomar som dricker alkoläsk. Ungdomar är ofta mycket priskänsliga, varför en högre skatt på alkoläsk borde bidra till att minska ungdomars bruk av alkohol.

Vi drar inte samma slutsatser som regeringen av ATG:s utveckling och anser därmed inte att lotteriskatten ska sänkas.

Vi ställer oss också bakom regeringens överväganden om att förlänga redovisningsperioden för mervärdesskatt. Vi kan dock inte avhålla oss från att kritisera de företag som försätter framför allt småföretagare i en besvärlig situation och anser att frågan kunde ha lösts genom ett större ansvarstagande inom näringslivet.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Vänsterpartiets förslag. Följaktligen tillstyrks motionerna Fi269 yrkandena 1–31, 33, 38 och 39 av Lars Ohly m.fl. (v), N377 yrkande 3 av Kent Persson m.fl. (v), T327 yrkande 19 av Lars Ohly m.fl. (v) och MJ449 yrkande 18 av Lars Ohly m.fl. (v). Jag tillstyrker också motion Fi277 yrkande 18 av Mona Sahlin m.fl. (s).

Jag står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi269.

Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

Riksdagen beslutade hösten 2005, vid behandlingen av 2006 års budgetproposition, om mål för politikområdet Skatt, tull och exekution. Dessa mål bör ligga fast. Om medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverket och skattesystemet krävs det att regelverk och handläggningsprocesser är rationella, tydliga och förståeliga. Därför är regelförenklingar av största vikt för såväl enskilda som företag och för det interna arbetet inom Skatteverket. Skatteverket bör tillföras medel på sitt anslag för att säkerställa att myndigheten även fortsatt kan erbjuda en bra service till allmänhet och företag. Skatteverkets anslag bör därför ökas med 52 miljoner kronor.

Även Tullverket är i behov av resursförstärkningar. Myndighetens anslag är inte dimensionerat för att klara de krav som ställs på verksamheten. Det behövs ökade resurser för att förbättra gränskontrollen och kunna förebygga narkotikasmuggling och annan brottslighet. Tullverkets anslag bör därför höjas med 25 miljoner kronor.

Vänsterpartiet vill ge Kronofogdemyndigheten en ny roll i det viktiga arbetet för att komma till rätta med överskuldsatta människors situation. Vi föreslår att Kronofogdemyndigheten ska få ansvar för att bygga upp en verksamhet med statliga saneringslån till människor som är överskuldsatta, och anslår därför ytterligare medel till Kronofogdemyndigheten. I detta sammanhang vill vi dock framhålla att den utgiftsram för utgiftsområde som vi föreslår i motion Fi276 yrkande 12 delvis har blivit missvisande. En stor del av den ökning som vi föreslår – 200 miljoner kronor för 2008 – avser i själva verket ramen för de kreditgarantier som staten genom Kronofogdemyndigheten garanterar. Denna summa belastar därmed inte anslaget. Kostnaden för verksamheten, inklusive administrationskostnader och infriade garantiåtaganden, skulle uppgå till 30 miljoner kronor för 2008. Detta innebär att den totala utgiftsramen för utgiftsområde 3 år 2008 blir 107 miljoner kronor högre med de av oss föreslagna satsningarna jämfört med den ram som regeringen föreslår.

Jag tillstyrker med angiven justering motion Fi276 yrkandena 12 och 13 i denna del.

3.	Skattefrågor i budgetpropositionen för 2008 (mp)
	Helena Leander (mp) anför:

Miljöpartiets ekonomiska politik innebär bättre villkor för de sämst ställda, en effektiv och kraftfull klimatpolitik, solidaritet med världens alla människor och ett stort mått av ansvar för framtida generationer.

Klimatomställningen utgör i dag en av de största utmaningarna samhället står inför. Effekterna av fortsatta utsläpp av klimatgaser på dagens nivå kommer att få katastrofala följder. Sverige som ett modernt och väl utvecklat land med höga utsläpp per capita har ett stort ansvar att gå före i klimatomställningen, utveckla ny teknik och bidra till att fattigare länder både klarar de problem som klimatutsläppen redan i dag förorsakat och den omställning av energisystemen som behövs för att dessa länder ska kunna fortsätta att utvecklas. Vidtas kraftiga åtgärder nu kan kostnaderna i form av global BNP hållas på en rimlig nivå. Uteblir klimatpolitiken blir kostnaderna mångdubbelt högre.

Vi förhåller oss kritiskta till att förslaget om ett andra steg i jobbskatteavdraget skulle ha stora effekter på sysselsättningen, särskilt som de största skattereduktionerna går till dem med högst inkomster. Vi är också kritiska till de fördelningsmässiga resultaten av skattereduktionen. I kronor räknat vinner höginkomsttagaren på låginkomsttagarens bekostnad, både i det första och det andra steget av jobbskatteavdraget.

Vi avvisar andra steget i jobbskatteavdraget men vill inte straffa människor med låga inkomster när väl skattesänkningen genomförts. Vi föreslår därför att skattereduktionens första steg trappas av. Det reformerade jobbskatteavdraget innebär att underlaget för jobbskatteavdraget trappas ned med 10 % på inkomster över 5,9 prisbasbelopp. Härigenom sänks skattereduktionen fr.o.m. inkomster runt 23 000 kr per månad. Avtrappningen innebär ingen skattehöjning för personer med inkomster under 23 000 kr per månad. Resultatet är en bättre fördelningsprofil och utrymme för satsningar på dem som har det sämst ställt.

En stor grupp som inte fått del av skattesänkningarna är pensionärer, en annan grupp är långtidssjuka och långtidsarbetslösa. Av fördelningspolitiska skäl föreslår vi därför ett höjt grundavdrag för alla. Det höjda grundavdraget innebär att alla som inte har inkomst av arbete får en sänkt skatt med 70 kr per månad. Av fördelningspolitiska skäl föreslår vi också en lägre uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt.

Skattereduktionen för hushållsnära tjänster kommer främst att utnyttjas av personer med goda inkomster som bör ha råd att betala för dessa tjänster själva. Hushållsnära tjänster ger dåliga fördelningseffekter, riskerar att ersätta en form av skattefusk med en annan och bidrar inte till ökad jämställdhet. Vi föreslår att skattereduktionen för hushållstjänster slopas fr.o.m. den 1 januari 2008 och avvisar den planerade skattereduktionen för förmån av hushållstjänster.

Vi anser att regeringens förslag om höjt reseavdrag är lite märkligt i ett läge där vi måste minska transporterna för att motverka klimatförändringarna. I stället bör reseavdragen reformeras. Dagens system för avdrag för resor till och från arbetet är ett system som i första hand stöder bilister. Visserligen krävs det att man tjänar minst två timmar per dag på att välja bilen framför andra transportmedel, men det är en regel som är svår att kontrollera. I en särskild granskning av reseavdragen visade det sig att nära hälften hade begärt för höga avdrag, framför allt eftersom tidsvinsten inte var tillräcklig för att berättiga till avdrag för bilresor.

Dessa problem – att systemet främst stöder bilister och är relativt lätt att fuska med – skulle dock gå att lösa genom ett rent avståndsbaserat system, där valet av färdmedel inte spelar någon roll. Det innebär att kollektivtrafikresenären får lika stort avdrag som bilisten, även om det är billigare att åka kollektivt, och det kan därför väntas stimulera fler människor att välja att åka kollektivt. Det innebär också att Skatteverket inte behöver granska om tidsvinsten vid bilresor verkligen överstiger två timmar. Principen för avdraget bör vara att de som har relativt korta transporter som kan ersättas med kollektiva färdmedel bör uppmuntras att göra detta.

Hur beskattningen av förmånsbilar ser ut har stor påverkan på fordonsflottan i Sverige då en stor andel av nybilsköpen sker i form av förmånsbil (ungefär 50 % av nybilsköpen i Sverige sker i form av förmånsbil). Sveriges tunga och bränslekrävande fordonspark är därför delvis ett resultat av hur förmånsbeskattningen av bilar är utformad. Eftersom förmånssystemets utformning påverkar fordonsparken är det viktigt att förmånssystemet ses över. I flera andra länder används olika typer av koldioxidrelaterade förmånsvärden. Vi anser att detta kan vara en intressant väg framåt. Risken med ett sådant system är emellertid att bilar med låg bränsleförbrukning blir subventionerade. En annan väg framåt är att i större grad neutralisera den skattemässiga skillnaden mellan beskattningen av privatägda bilar och förmånsbilar för att på det sättet skapa större genomslag för andra klimatstyrmedel som koldioxidskatt och fordonsskatt. Vi föreslår att regeringen utreder hur beskattningen av förmånsbilar kan förändras för att öka miljöstyrningen.

Av klimatskäl och folkhälsoskäl bör arbetsgivare få möjlighet att förse anställda med cykel utan förmånsbeskattning om cykeln används för resa till arbetet. Värdet får uppgå till högst 250 kr per månad inklusive service om cykeln används som huvudsakligt transportmedel för resor till arbetet.

Regeringens förslag om nedsatt särskild löneskatt för äldre avvisas. I stället genomförs en generell skattesänkning för alla företag som utformas med de tidigare reglerna för nedsatta sociala avgifter som förebild. Syftet med reformen är att underlätta för små företag. Vidare anser vi att arbetsgivaravgiften för små och medelstora företag med hög forskningsintensitet bör sättas ned.

Miljöpartiet avvisar regeringens planer på att avskaffa den statliga fastighetsskatten på bostäder från årsskiftet 2007/08. Regeringens omläggning av fastighetsskatten får väldigt dåliga fördelningseffekter. Det tak i fastighetsbeskattningen som regeringen föreslår kommer att leda till att ägare av hus med mycket höga taxeringsvärden får betydligt lägre skatt än i dag medan ägare av hus med låga taxeringsvärden får betala nästan samma skatt. Samtidigt riskerar förslaget att späda på redan höga huspriser och därmed göra det svårare för personer som inte redan befinner sig inne på fastighetsmarknaden att komma in.

Liksom Miljöpartiet är jag kritisk till regeringens hantering av frågan. En så stor och genomgripande reform som den som nu läggs fram måste ske på ett ansvarsfullt sätt och i flera steg. Det snabbt hopsnickrade förslaget till ny fastighetsbeskattning som regeringspartierna gick till val på hade behövt genomlysas ordentligt innan det presenterades som ett skarpt förslag. De problem som regeringen nu har med fastighetsskatten visar med all tydlighet att förslaget inte beretts ordentligt.

Jag står bakom Miljöpartiets tidigare förslag om att en parlamentarisk utredning snarast bör tillsättas med uppgift att se över hela fastighetsbeskattningen.

Miljöpartiet har tidigare framhållit att det finns åtskilliga problem som är förknippade med en avveckling av förmögenhetsskatten. En eventuell sänkning eller avskaffande måste ske på ett ekonomiskt ansvarsfullt och fördelningspolitiskt rättvist sätt. Vi anser inte att regeringens förslag uppfyller dessa krav. Det är både stötande och från fördelningspolitisk synpunkt orättvist att andra ska finansiera en avveckling som mest gynnar de bättre bemedlade i samhället. En avveckling av förmögenhetsskatten kan endast accepteras om den ingår i en politik som sammantaget är fördelningspolitiskt acceptabel. Mot denna bakgrund avvisar Miljöpartiet regeringens planer när det gäller förmögenhetsskatten.

I dag är det svårt för många med begränsade inkomster att spara ihop ett startkapital för att starta ett företag. Därför vill Miljöpartiet införa ett etableringskonto enligt den modell som redan finns i Danmark. Alla löntagare ska skattefritt kunna sätta av pengar som kan användas för att starta ett nytt företag. Det ska vara möjligt att åtminstone spara ihop minimiinsatsen för att bilda ett aktiebolag, för närvarande 100 000 kr. Förslaget måste utredas och bör kunna införas från 2009.

Miljöpartiet var under förra mandatperioden drivande för den omfattande miljö- och energiskatteomläggning som då skedde – den s.k. gröna skatteväxlingen. Denna skatteväxling omfattade totalt ca 17 miljarder kronor. Skatteväxlingen innebar bl.a. att användningen av olja för uppvärmning i småhus till stor del fastades ut och att oljan ersatts med fjärrvärme och biobränsle. Miljöpartiet anser emellertid att koldioxidutsläppen måste minska med ytterligare ca 80 % till år 2050. Det enskilt viktigaste styrmedlet för att nå resultat på klimatområdet är enligt vår bedömning koldioxidskatten.

Den kommande höjningen av koldioxidskatten är, om än ett stort steg för regeringen, så tyvärr bara ett litet steg för klimatet. För att bättre klara minskningen av utsläppen av växthusgaser anser vi att skatten behöver höjas med 30 öre per kilo 2008 och med ytterligare 30 öre 2009. En höjning av koldioxidskatten får effekt på priset på bl.a. bensin, diesel och eldningsolja. Med vårt förslag till skattehöjning skulle priset på bensin öka till ungefär 14 kr per liter 2010. För att minska genomslaget på priset på eldningsolja, vid den höjning av koldioxidskatten vi föreslår, anser vi att energiskatten samtidigt ska sänkas med 375 kr 2008 och helt fasas ut 2009.

Regeringens koldioxidskattehöjning matchas tyvärr inte heller av nödvändiga investeringar i ny energiteknik, energieffektivisering och utbyggd kollektivtrafik, vilket en omställning till ett hållbart samhälle kräver. Höjningen av reseavdragen och de aviserade stora satsningarna på utbyggda vägnät indikerar att regeringen i stället fortsatt tror på bilen som den viktigaste komponenten i transportsystemet. I motsats till Miljöpartiets förslag kompenseras däremot inte kollektivtrafikresenärerna, vare sig för koldioxidskattehöjningen eller för höjningen av skatten på diesel.

Miljöpartiet saknar alltså fortsatta regeringsambitioner när det gäller skattehöjningar av koldioxidskatten och andra energi- och klimatrelaterade skatter. Vi befarar att avsaknaden av fortsatta ambitioner innebär att regeringen inte inser allvaret i klimatproblemen. Avsaknaden av en långsiktig strategi indikerar att årets höjda koldioxidskatt mer är en engångsföreteelse med syfte att finansiera fortsatta skattesänkningar för löntagarna.

2004 stod den del av industrin som inte ingår i systemet med utsläppsrätter för 1,7 miljoner ton koldioxidutsläpp. Det motsvarar 15 % av industrins totala utsläpp och 3 % av Sveriges totala utsläpp. Industrins koldioxidskatt är i dag nedsatt till 21 % av hushållens nivå. Nedsättningen motiveras i huvudsak med att industrin är utsatt för internationell konkurrens. Miljöpartiet gör trots det bedömningen att utsläppskraven på industrin kan skärpas och att det finns potential för utsläppsminskningar även inom denna del av industrin. Utöver den generella höjningen av koldioxidskatten vi föreslår, så föreslår vi därför också att den lätta industrins nedsättning av koldioxidskatten ska minska. Den lätta industrin bör betala 32 % av skatten i stället för 21 %. Sammantaget innebär detta att koldioxidskatten för den lätta industrin höjs med 9 öre per kilo koldioxid.

Miljöpartiet delar inte heller regeringens uppfattning att koldioxidskatten i den handlande sektorn ska sänkas. Skatten bör tvärtom vara kvar till dess att utsläppshandelssystemet fungerar tillfredsställande, dvs. tidigast när utsläppstaken sänks och utsläppsrätterna börjar auktioneras ut.

I dag finns de största klimatproblemen på trafikområdet. Utsläppen från privatbilismen fortsätter att öka liksom från lastbilstrafiken, sjötransporterna och flyget. Vi föreslår därför reformer för att öka miljöstyrningen och minska energianvändningen inom framför allt transportsektorn.

Miljöpartiet välkomnar höjningen av skatten på diesel i miljöklass 1 och 2 samt att höjningen ska växlas mot sänkt fordonskatt på dieselpersonbilar. Vi delar Socialdemokraternas förslag att även skatten på diesel i miljöklass 3 ska höjas, för att undvika att denna miljömässigt sämre diesel tar marknadsandelar.

Miljöpartiet anser att det behövs starkare åtgärder för att minska tillväxten inom lastbilstrafiken och för att föra över godstransporter till järnväg och sjöfart. Vi föreslår därför att det införs en avståndsbaserad skatt på lastbilar från 2010, en s.k. kilometerskatt. Skatten bör vara i snitt 20 kr per mil och tas ut på alla lastbilstransporter i Sverige, men undantag eller återföring av skatten bör ske för sträckor där det saknas förutsättningar att använda järnväg eller sjöfart, t.ex. inom delar av skogsnäringen.

Med tanke på de ökade miljöproblemen i trafiksektorn är det naturligtvis glädjande att användningen av biodrivmedel ökat och fått genombrott i hela världen. Alla biobränslen är dock inte bra. Miljöpartiet anser därför att det behövs någon form av miljöstyrning även med avseende på biobränslen. Vi anser därmed att skattebefrielsen för koldioxidneutrala drivmedel fr.o.m. den 1 januari 2009 bör villkoras med miljökrav och livscykelanalyser av växthusgasutsläppen. Vidare bör eventuella förlängningar av den ovillkorade dispensen ske med högst ett år i taget.

Trängselskatten i Stockholm som infördes tack vare Miljöpartiet har visat sig mycket framgångsrik. Biltrafiken i Stockholms innerstad har minskat vilket bl.a. lett till lägre koldioxidutsläpp. Systemet är dock återinfört med ett par betydande försämringar. För det första har skatten gjorts avdragsgill, vilket innebär att den miljöstyrande effekten av skatten minskat. För det andra har regeringen aviserat att intäkterna från trängselskatten enbart ska användas till väginvesteringar, vilket förfelar skattens syfte. Vi anser att intäkterna från trängselskatten i stället till övervägande del ska användas för förbättringar i kollektivtrafiken.

För att ytterligare öka bränsleeffektiviteten i bilparken anser vi att det bör införas en koldioxidrelaterad registreringsskatt fr.o.m. den 1 juli 2008. Registreringsskatten bör baseras på såväl koldioxidutsläpp som förbränningsmotoreffekt och utgå med maximalt 60 000 kr per fordon.

Flygtrafiken ökar kraftigt, och även om den globalt står för en relativt liten del av koldioxidutsläppen så är det en snabbt växande utsläppskälla. Miljöpartiet drev mot den bakgrunden under förra mandatperioden igenom en skatt på flygresor. Skatten, som under förra hösten avskaffades av den borgerliga riksdagsmajoriteten, var inte optimalt utformad, men den var ändå bättre än ingen skatt alls. Fortfarande återstår stora tekniska problem för att kunna införa en skatt på flygbränsle. Vi föreslår dock att frågan fortsätter att utredas och att den tillfälliga skatten per passagerare återinförs på dubbel nivå fr.o.m. den 1 juli 2008.

Att bränna upp värdefullt avfall är ett slöseri med resurser. Från miljösynpunkt är det betydligt bättre med återvinning och med rötning till biogas. Incitamenten för återvinning och biologisk behandling är i dag inte tillräckligt starka. Förbränningsskatten behöver därför utvecklas, vilket även regeringen tycks vara införstådd med. Miljöpartiet anser att en utredning om förbränningsskatten bl.a. bör undersöka hur industrins avfall kan omfattas av skatten och hur rent träavfall kan undantas.

Torv är i dag undantagen från koldioxidskatt trots att torven inte är ett förnybart bränsle. Vi föreslår att undantaget från koldioxidskatt slopas fr.o.m. den 1 juli 2008. Det skulle innebära att torvbrytning snabbt kommer att bli olönsamt och torven fasas ut som bränsle.

Vi tar avstånd från regeringens bedömning att gränserna för återbetalning till jordbruket, skogsbruket och vattenbruket av skatt på bränslen respektive skatt på el ska sänkas från 1 000 till 500 kr. Systemet med nedsättning av miljöstyrande skatter för jord-, skogs- och vattenbruk behöver enligt vår uppfattning ses över. Om miljöskatterna ska sättas ned för dessa näringar bör miljöstyrningen samtidigt försäkras på annat sätt. Däremot kan vi ställa oss bakom regeringens bedömning att nyss nämnda näringar ska kompenseras för den kommande höjningen av energiskatten på diesel, särskilt som vårt eget förslag innebär en betydligt kraftfullare höjning av koldioxidskatten.

För att minska konsumtionen av s.k. alkoläsk, en dryck som uppenbart vänder sig till en publik som är för ung för att dricka alkohol, anser vi att det borde införas en tilläggsskatt på alkoläsk. Skatten bör till en början sättas till 20 kr per liter konsumtionsfärdig dryck, och därefter utvärderas för att se om detta ger önskad effekt. I övrigt kan utformningen av skatten följa Finansdepartementets promemoria och intäkterna användas till alkoholförebyggande åtgärder.

Miljöpartiet ser ingen anledning till varför trav- och galoppsporten bör stödjas genom skattesänkningar och avvisar därför regeringens förslag till sänkt lotteriskatt.

Miljöpartiet anser att sänkt moms på ekologiskt producerad mat skulle stimulera till ökad konsumtion av livsmedel från certifierad produktion och förbättra förutsättningarna att nå miljömålen. Miljöpartiet begär därför att regeringen ska återkomma med lagförslag om en sänkning av momsen på ekologiskt producerad mat från 12 till 6 % fr.o.m. den 1 juli 2008.

Med det anförda föreslår jag att riksdagen fattar beslut om en inriktning av skattepolitiken som överensstämmer med Miljöpartiets förslag. Jag tillstyrker motion Fi278 yrkandena 1, 6, 9–13, 15, 18–29 och 31–33 av Peter Eriksson m.fl. (mp). Jag tillstyrker också motion Fi277 yrkande 17 av Mona Sahlin m.fl. (s).

Jag står bakom den inkomstberäkning som redovisas i motion Fi278.

Ramarna för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

För att bekämpa den illegala marknaden för privat importerad alkohol krävs ytterligare resurser till Tullverket för att myndigheten ska kunna motverka den illegala alkoholinförseln. Den tillfälliga förstärkning på 25 miljoner kronor som Tullverket fick 2007 bör därför permanentas och användas till detta ändamål.

Jag tillstyrker motion Fi278 yrkandena 5 och 7 i denna del av Peter Eriksson m.fl. (mp).