Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2025
Yttrande 2025/26:FiU2y
|
|
Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2025
Till konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet beslutade den 24 mars 2026 att anmoda övriga utskott att senast den 6 maj yttra sig över regeringens skrivelse 2025/26:75 Riksdagens skrivelser till regeringen – åtgärder under 2025 i de delar som berör respektive utskotts beredningsområde. Det har inte väckts några följdmotioner med anledning av skrivelsen.
Finansutskottet yttrar sig över de riksdagsskrivelser som avser finansutskottets betänkanden. Vidare redovisar finansutskottet vissa uppgifter om regeringens redogörelser om tillkännagivanden i budgetpropositionerna.
Skrivelsen och vissa kompletterande uppgifter
Regeringen ska enligt 9 kap. 8 § riksdagsordningen varje år i en skrivelse till riksdagen redovisa vilka åtgärder regeringen har vidtagit med anledning av de riksdagsskrivelser som överlämnats till regeringen.
Skrivelse 2025/26:75 avser samtliga riksdagsskrivelser från 2025 och äldre riksdagsskrivelser som inte tidigare har rapporterats som slutbehandlade av regeringen. Den avser huvudsakligen sådana åtgärder som vidtogs under tiden den 1 januari–31 december 2025. För att ge riksdagsutskotten en så aktuell bild som möjligt vid deras utvärderings- och uppföljningsarbete, har redovisningen fått omfatta även vissa regeringsbeslut från tiden efter den egentliga redovisningsperiodens utgång. Sammanlagt redovisas 72 riksdagsskrivelser med anledning av finansutskottets betänkanden i skrivelse 2025/26:75. Den äldsta riksdagsskrivelsen som rör finansutskottet är från riksmötet 2013/14. I följande tabell visas antalet riksdagsskrivelser som redovisas i skrivelse 2025/26:75 per utskott.
Tabell 1 Antal redovisade riksdagsskrivelser per utskott
|
Utskott |
Antal riksdagsskrivelser |
Procentuell andel |
|
Justitieutskottet |
92 |
16 % |
|
Finansutskottet |
72 |
13 % |
|
Socialutskottet |
63 |
11 % |
|
Miljö- och jordbruksutskottet |
56 |
10 % |
|
Civilutskottet |
38 |
7 % |
|
Konstitutionsutskottet |
37 |
7 % |
|
Näringsutskottet |
35 |
6 % |
|
Utbildningsutskottet |
27 |
5 % |
|
Trafikutskottet |
27 |
5 % |
|
Socialförsäkringsutskottet |
24 |
4 % |
|
Skatteutskottet |
22 |
4 % |
|
Utrikesutskottet |
17 |
3 % |
|
Försvarsutskottet |
17 |
3 % |
|
Kulturutskottet |
11 |
2 % |
|
Arbetsmarknadsutskottet |
8 |
1 % |
|
Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet |
4 |
1 % |
|
Summa |
561 |
100 % |
Källa. Genomgång av det utskottsindelade registret på s. 457–477 i skr. 2025/26:75.
Av tabellen framgår att justitieutskottet är det utskott vars betänkanden lett till flest redovisade riksdagsskrivelser i skrivelsen. 13 procent av riksdagsskrivelserna rör betänkanden från finansutskottet. Ett betänkande kan leda till flera riksdagsskrivelser om flera departement ska vidta åtgärder med anledning av riksdagens beslut. Detta är särskilt tydligt när riksdagen beslutar om ändringar i statens budget. Finansutskottet bereder ärenden om ändringar i statens budget, som alltså kan höra till flera olika departement.
Av de 72 riksdagsskrivelser som avser betänkanden från finansutskottet redovisas 54 som slutbehandlade och 18 som inte slutbehandlade. Den vanligaste grunden för att riksdagsskrivelserna redovisas som slutbehandlade är att lagar utfärdats i enlighet med riksdagens beslut och att regleringsbrev beslutats med anledning av riksdagens beslut om ändringar i statens budget. Skälen för att redovisa riksdagsskrivelser som inte slutbehandlade är bl.a. att riksdagens budgetbeslut inte redovisas som slutbehandlade förrän efter att årsredovisningen för staten lämnats till riksdagen i april varje år. Riksdagsskrivelser som endast redovisar lagar som utfärdats och regleringsbrev som beslutats behandlas inte ytterligare i det följande.
I några fall hänvisar regeringen i skrivelse 75 till att den i olika skrivelser och propositioner, bl.a. budgetpropositionen, har redovisat sin behandling av tillkännagivanden. Före budgetpropositionen för 2017 förekom bara redovisningar av enstaka tillkännagivanden i budgetpropositionerna. I följande tabell visas hur många tillkännagivanden som har behandlats i de åtta senaste budgetpropositionerna. Uppgifterna avser samtliga volymer i budgetpropositionerna.
Tabell 2 Behandlingen av tillkännagivanden i budgetpropositionerna för 2017–2026
|
BP |
Totalt |
Slutbehandlade |
Ej slutbehandlade |
Procent slutbehandlade |
|
BP26 |
70 |
67 |
3 |
96 % |
|
BP25 |
107 |
103 |
4 |
96 % |
|
BP24 |
91 |
78 |
13 |
86 % |
|
BP23 |
129 |
98 |
31 |
76 % |
|
BP22 |
100 |
62 |
38 |
62 % |
|
BP21 |
81 |
36 |
45 |
44 % |
|
BP20 |
126 |
67 |
59 |
53 % |
|
BP19 |
67 |
24 |
43 |
36 % |
|
BP18 |
111 |
48 |
63 |
43 % |
|
BP17 |
44 |
25 |
19 |
57 % |
|
Summa |
926 |
608 |
318 |
66 % |
Källa: Genomgång av budgetpropositionerna för 2017–2026.
Av tabellen framgår att regeringen numera regelmässigt redovisar behandlingen av tillkännagivanden i budgetpropositionen. Andelen som redovisades som slutbehandlade i budgetpropositionen för 2026 (BP26) var 96 procent, dvs. en lika hög andel som i budgetpropositionen för 2025.
Det förekommer även att regeringen redovisar behandlingen av tillkännagivanden i en proposition eller skrivelse som direkt handlar om det som tillkännagivandet avser.
Riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från finansutskottet – slutbehandlade
I detta avsnitt redovisas de riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från finansutskottet och som rör tillkännagivanden. Även bemyndiganden och liknande av särskilt intresse redovisas. Riksdagsskrivelserna redovisas i kronologisk ordning, med den äldsta riksdagsskrivelsen först.
1 Uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler (tillkännagivande, slutbehandlat)
Proposition 2013/14:1, Utgiftsramar och beräkning av statsinkomsterna, betänkande 2013/14:FiU1 punkt 8 om uppföljning av förslaget om ändrade 3:12-regler.
Regeringen har gett Kommittén om förenklad beskattning av ägare till fåmansföretag (Fi 2022:04) i uppdrag att göra en uppföljning. Kommittén har i två tilläggsdirektiv fått ett utvidgat uppdrag och förlängd utredningstid (dir. 2023:10 som beslutades den 26 januari 2023 och dir. 2023:128 som beslutades den 7 september 2023). Kommittén redovisade sitt uppdrag den 3 juni 2024 genom betänkandet Förenkla och förbättra! (SOU 2024:36). Betänkandet har remitterats och remisstiden löpte ut den 18 oktober 2024. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 Förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor avsnitt 13.8) föreslog regeringen enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag. Genom förslagen i nämnda proposition ansåg regeringen att tillkännagivandet var tillgodosett och därmed slutbehandlat. Riksdagen antog den 27 november 2025 regeringens förslag (bet. 2025/26:FiU1, rskr. 2025/26:64) och lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2026. Punkten är slutbehandlad.
2 Avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av vissa fastigheter (bemyndigande, slutbehandlat)
Proposition 2021/22:1 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, betänkande 2021/22:FiU2 punkt 1 om statens budget inom utgiftsområde 2, delpunkt d Förvärv av fastigheter.
Riksdagen har godkänt att regeringen under 2022–2025 beslutar om avsteg från principen om affärsmässighet vid förvärv av fastigheter som ska ingå i det slutna beståndet av försvarsanläggningar även om de har ett betydande värde, under förutsättning att det krävs för att genomföra beslut om totalförsvaret. Regeringen har haft en löpande dialog med berörda myndigheter och kommunicerat möjligheten till avsteg från principen om affärsmässighet med dem. Principen har haft betydelse för tillämpningen när det gäller handläggning och beslut i enskilda ärenden. Därutöver har regeringen bl.a. i Fortifikationsverkets regleringsbrev för budgetåren 2022–2025 bemyndigat myndigheten att förvärva fast egendom, även om det funnits skäl att göra avsteg från kravet på affärsmässighet. Tidsperioden för bemyndigandet har löpt ut. Punkten är slutbehandlad.
3 Utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (tillkännagivande, slutbehandlat)
Proposition 2021/22:74 En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar, betänkande 2021/22:FiU36 punkt 2 om att utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas (bet. 2021/22:FiU36 s. 7). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.3 s. 23) redovisade regeringen att Finansinspektionen inte föreslår några lagändringar och att regeringen därmed ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
4 Utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare (tillkännagivande, slutbehandlat)
Proposition 2021/22:74 En utvidgad rätt till återköp och flytt av fond- och depåförsäkringar, betänkande 2021/22:FiU36 punkt 3 om att utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift vid flytt av tjänstepension från tidigare arbetsgivare.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen bör utreda om det är möjligt att ta bort kravet på underskrift av tidigare arbetsgivare vid flytt av tjänstepension (bet. 2021/22:FiU36 s. 8). Regeringen gav i regleringsbrevet för 2023 Finansinspektionen i uppdrag att bl.a. identifiera eventuella legala och praktiska hinder för flytt av individuell tjänstepensionsförsäkring och föreslå åtgärder för att undanröja dem. Uppdraget redovisades den 15 september 2023. I budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.3 s. 23) redovisade regeringen att Finansinspektionen inte föreslår några lagändringar och att regeringen därmed ansåg att tillkännagivandet var tillgodosett och slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
5 Sänkt skatt för pensionärer (tillkännagivande, slutbehandlat)
Proposition 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022, proposition 2021/22:255 Extra ändringsbudget – stöd till Ukraina, betänkande 2021/22:FiU21 punkt 2 om skatt för pensionärer fr.o.m. den 1 januari 2023.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om sänkt skatt för pensionärer (bet. 2021/22:FiU21 s. 9 f.). Tillkännagivandet innebär att skatten för samtliga pensionärer skulle sänkas den 1 januari 2023 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget med 6 miljarder kronor. Den 28 september 2023 beslutade regeringen om propositionen Vissa förslag om sänkt skatt på arbetsinkomster och pension (prop. 2023/24:13). I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,18 miljarder kronor den 1 januari 2024 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång hade fyllt 66 år.
I budgetpropositionen för 2025 föreslog regeringen att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 2,41 miljarder kronor den 1 januari 2025 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång hade fyllt 66 år (prop. 2024/25:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 12.1.4).
Den 16 oktober 2025 beslutade regeringen om propositionen Sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning (prop. 2025/26:32). I propositionen föreslogs bl.a. att skatten för pensionärer skulle sänkas med totalt 4,04 miljarder kronor den 1 januari 2026 genom en förstärkning av det förhöjda grundavdraget för personer som vid årets ingång hade fyllt 66 år. Genom förslaget i propositionen ansåg regeringen att tillkännagivandet var slutbehandlat. Punkten är slutbehandlad.
6 Mål för finansmarknadsområdet (mål, slutbehandlat)
Proposition 2025/26:1 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, betänkande 2025/26:FiU2 punkt 1 om mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2.
Riksdagen har godkänt de mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2 som regeringen föreslagit. Den 18 december 2025 beslutade regeringen om förordningen (2025:1578) om ändring i förordningen (2023:910) med instruktion för Finansinspektionen. Förordningen trädde i kraft den 1 januari 2026. Punkten är slutbehandlad.
Riksdagsskrivelser med anledning av betänkanden från finansutskottet – inte slutbehandlade
I detta avsnitt redovisas de riksdagsskrivelser som regeringen anser inte är slutbehandlade. Riksdagsskrivelserna redovisas i kronologisk ordning, med den äldsta först.
7 Nationella kvalitetskrav för de verksamheter som bedrivs inom välfärdens områden (tillkännagivande, inte slutbehandlat)
Proposition 2017/18:159 Tillstånd att ta emot offentlig finansiering inom socialtjänsten, assistansersättningen och skollagsreglerad verksamhet, betänkande 2017/18:FiU44 punkt 2 om nationella kvalitetskrav m.m.
Den 28 september 2021 gav regeringen Statens skolverk (Skolverket) i uppdrag att föreslå nationella målsättningar för de skolformer för vilka det inte fanns nationella målsättningar och för fritidshemmet. Skolverket skulle vid behov föreslå justeringar av befintliga nationella målsättningar. Skolverket skulle vidare ta fram och utveckla delmål och indikatorer för uppföljning och analys av huvudmännens verksamhet och resultaten av denna verksamhet. Skolverket skulle även identifiera, sammanställa och utveckla framgångsfaktorer för effektiv skolutveckling. Den 30 april 2022 redovisade Skolverket uppdraget i den del som avsåg de nationella målsättningarna.
Den 8 juni 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Skolans arbete med trygghet och studiero (prop. 2021/22:160) om skärpningar i skollagens (2010:800) bestämmelser om skolornas och huvudmännens ansvar att bedriva systematiskt kvalitetsarbete (bet. 2021/22:UbU28, rskr. 2021/22:364). Riksdagen beslutade vid samma tillfälle också om ett bemyndigande i skollagen för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas samt om ändringar i bestämmelsen om hur Skolverket ska formulera sina förelägganden. Dessa åtgärder syftar till att Statens skolinspektion (Skolinspektionen) ska kunna få vitesförelägganden utdömda i domstol vid brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Ändringarna trädde i kraft den 1 augusti 2022.
Den 2 februari 2022 beslutade riksdagen i enlighet med propositionen Ökade möjligheter att stänga skolor med allvarliga brister (prop. 2021/22:45), bl.a. att Skolinspektionen skulle få större möjligheter att stänga både kommunala och fristående skolor som har allvarliga och återkommande brister (bet. 2021/22:UbU10, rskr. 2021/22:136). Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2023/24:1 utg.omr. 25 avsnitt 2.5.7) för vilka åtgärder som vidtagits med anledning av tillkännagivandet i den del som rör skolväsendet. Regeringen gjorde bedömningen att tillkännagivandet genom dessa åtgärder var tillgodosett i denna del.
Regeringen gav den 22 december 2020 en utredare i uppdrag att föreslå en äldreomsorgslag som skulle komplettera socialtjänstlagen med särskilda bestämmelser om vård och omsorg om äldre och bl.a. innehålla bestämmelser om en nationell omsorgsplan (dir. 2020:142). Syftet med utredningen var att långsiktigt stärka förutsättningarna för äldreomsorgen samt tydliggöra dess uppdrag och innehåll. Den 28 juni 2022 överlämnades betänkandet Nästa steg, ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer (SOU 2022:41). Betänkandet har remissbehandlats. Efter en genomgång och analys av remissinstansernas synpunkter på förslaget om en äldreomsorgslag valde regeringen att inte gå vidare med förslaget. Äldreomsorgen kommer därför även i fortsättningen att regleras i socialtjänstlagen.
Regeringen beslutade den 23 januari 2025 om propositionen En förebyggande socialtjänstlag – för ökade rättigheter, skyldigheter och möjligheter (prop. 2024/25:89). Den nya socialtjänstlagen syftar till att skapa förutsättningar för en mer förebyggande och kunskapsbaserad socialtjänst. Den dåvarande bestämmelse om att kvaliteten i verksamheten systematiskt och fortlöpande ska utvecklas och säkras föreslogs föras över till den nya socialtjänstlagen. Socialnämnden ska därutöver fortlöpande följa upp kvaliteten i verksamheten. Att socialtjänsten följer upp sin verksamhet är enligt regeringen en förutsättning för att kunna säkerställa att den är av god kvalitet. Det föreslogs även att socialtjänstens verksamhet ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Genom beslut den 20 maj 2025 antog riksdagen den föreslagna lagen (prop. 2024/25:89, bet. 2024/25:SoU23, rskr. 2024/25:210). Lagen trädde i kraft den 1 juli 2025.
Den 2 oktober 2024 fick en utredare i uppdrag att analysera och föreslå åtgärder som ger Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) bättre förutsättningar att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Utredaren skulle bl.a. analysera och bedöma om det i samband med en anmälan av verksamhet enligt patientsäkerhetslagen (2010:659) bör lämnas ytterligare uppgifter, och i så fall vilka, i syfte att förbättra Ivos förutsättningar att förhindra etablering av oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården. Uppdraget redovisades den 15 april 2025 genom promemorian Förbättrade förutsättningar för IVO – förslag för att motverka oseriösa och kriminella aktörer inom hälso- och sjukvården (Ds 2025:17). Promemorian har remitterats och remisstiden löpte ut den 29 september 2025. Remissvaren har sammanställts och förslagen bereds nu i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
8 Fastigheten Ladugårdsbron 14 (bemyndigande, inte slutbehandlat)
Proposition 2018/19:99 Vårändringsbudget för 2019, betänkande 2018/19:FiU21 om lagstiftning och andra förslag som ligger till grund för inkomstberäkning.
Riksdagen har godkänt att regeringen genom försäljning överlåter fastigheten Ladugårdsbron 14 i Stockholm. Under 2022 begärdes ett förnyat underlag in från Statens fastighetsverk. Underlaget ingår i den fortsatta beredningen av ärendet. Ny information om denna fastighet har därefter tillkommit. Ett förnyat underlag begärdes in från Statens fastighetsverk under slutet av 2025. Ärendet bereds därför alltjämt i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
9 Amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning (tillkännagivande, inte slutbehandlat)
Betänkande 2019/20:FiU22 punkt 3 om amorteringskravet och andra frågor om makrotillsyn och hushållens skuldsättning.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen samlat bör utvärdera effekterna av makrotillsynsåtgärder och även återkomma med förslag till åtgärder för att underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden (bet. 2019/20:FiU22 s. 24 f.). Regeringen gav den 20 december 2020 Finansinspektionen i uppdrag att göra en samlad utvärdering av effekterna av vidtagna makrotillsynsåtgärder. Uppdraget redovisades den 30 juni 2021. Utvärderingen visar att de åtgärder som Finansinspektionen vidtagit har bidragit till att bromsa både skuldtillväxten och bostadsprisutvecklingen och att fler hushåll amorterat på sina bolån. Åtgärderna har därutöver motverkat att långivare använder höga belåningsgrader eller låg amortering som konkurrensmedel. Sammantaget har Finansinspektionens åtgärder lett till att hushållen haft större motståndskraft att klara av både effekter till följd av pandemin och ränteuppgångar under 2021 än vad de annars skulle ha haft. I budgetpropositionen för 2023 behandlade regeringen tillkännagivandet och instämde i Finansinspektionens bedömning. Tillkännagivandet bedömdes därför vara tillgodosett när det gällde utvärdering av makrotillsynsåtgärder (prop. 2022/23:1 utg.omr. 2 avsnitt 3.3.1).
Regeringen beslutade den 3 december 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att utreda och lämna förslag på åtgärder för att underlätta för hushåll som för första gången ska köpa en bostad, s.k. förstagångsköpare (dir. 2020:125). Utredningen överlämnade den 4 april 2022 betänkandet Startlån till förstagångsköpare av bostad (SOU 2022:12). I betänkandet lämnas förslag om ett startlån i syfte att få fler förstagångsköpare att klara kontantinsatsen till en ägd bostad. Betänkandet har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.
Regeringen beslutade den 13 april 2023 om kommittédirektiven Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder (dir. 2023:53). Enligt direktiven ska en kommitté se över låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder. Kommittén ska analysera hur låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder kan utformas för att hantera makroekonomiska risker och konsumentskydd och på det sättet bidra till en ändamålsenlig tillämpning av åtgärderna. I syfte att göra det möjligt för fler människor att äga sitt boende, sänka tröskeln för inträde på den ägda bostadsmarknaden och bidra till att färre bolånetagare kompletterar lån mot säkerhet i bostad med lån utan säkerhet (blankolån) vid bostadsköp, gav regeringen den 25 januari 2024 Finansinspektionen i uppdrag att ta ställning till en höjning av begränsningen av belåningsgraden vid krediter mot säkerhet i bostad (bolånetaket) från 85 procent till 90 procent. Finansinspektionen redovisade uppdraget den 22 februari 2024.
Kommittén om översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder överlämnade betänkandet Reglering av hushållens skulder (SOU 2024:71) den 4 november 2024. Kommittén föreslår bl.a. ett bolånetak på omkring 90 procent, att det skärpta amorteringskravet avskaffas och ersätts med ett enhetligt amorteringskrav om 1 procent för belåningsgrader över 50 procent och att det införs ett skuldkvotstak för bolånen på 550 procent av bruttoinkomsten tillsammans med en flexibilitetskvot på 10 procent av nyutlåningen. Av försiktighetsskäl föreslår kommittén att åtgärderna ska genomföras stegvis.
Promemorian Utveckling av makrotillsynsområdet har tagits fram inom Regeringskansliet. Den innehåller förslag som beskrivs underlätta för förstagångsköpare på bostadsmarknaden, däribland en höjning av bolånetaket till 90 procent. I promemorian föreslås lagändringar som ska träda i kraft den 1 april 2026. Promemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 17 oktober 2025. Den 18 december 2025 presenterade regeringen lagrådsremissen Utveckling av makrotillsynsområdet. I lagrådsremissen föreslås bl.a. att det skärpta amorteringskravet tas bort, att när det gäller bostadskrediter med belåningsgrader som inte överstiger 50 procent ska kreditgivare verka för att de amorteras i syfte att upprätthålla en sund amorteringskultur och att bolånetaket ska få uppgå till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad och 80 procent av bostadens marknadsvärde när det gäller krediter som tas för att utöka en befintlig bostadskredit. Den 5 februari 2026 beslutade regeringen om propositionen Utveckling av makrotillsynsområdet (prop. 2025/26:119). I propositionen föreslås bl.a. att det skärpta amorteringskravet tas bort, dvs. kravet på ytterligare amortering med minst 1 procent om kredittagarens samlade bostadskrediter överstiger 4,5 gånger bruttoårsinkomsten, och att bolånetaket ska få uppgå till 90 procent av bostadens marknadsvärde vid köp av en ny bostad och 80 procent av bostadens marknadsvärde när det gäller krediter som tas för att utöka en befintlig bostadskredit. Syftet med förslagen i propositionen är att bidra till en sund amorteringskultur, minskade trösklar på bostadsmarknaden och bättre förutsättningar för olika grupper att äga sin bostad utan att det görs avkall på den finansiella stabiliteten.
Ärendet är under fortsatt beredning. Punkten är inte slutbehandlad.
10 Regelverket för korttidspermitteringar (tillkännagivande, inte slutbehandlat)
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU38 punkt 1 om regelverket för korttidspermitteringar.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om att regeringen skyndsamt bör se över reglerna om korttidspermittering för att underlätta för företag inom hårt drabbade branscher (bet. 2020/21:FiU38 s. 5 f.). Den 10 juni 2021 beslutade regeringen om propositionen Extra ändringsbudget för 2021 – Förlängda ersättningar på sjukförsäkringsområdet, stöd till företag, kultur, idrott och civilsamhälle samt andra åtgärder med anledning av coronaviruset (prop. 2020/21:208). I propositionen lämnades bl.a. förslag till lagstiftning som innebar att det förstärkta stödet vid korttidsarbete som hade gällt under perioden december 2020–juni 2021 förlängdes med ytterligare tre månader t.o.m. september 2021. Med beaktande av bl.a. tillkännagivandet föreslogs en ny s.k. jämförelsemånad under förlängningen av stödet. På så vis kunde större hänsyn tas till arbetsgivare med säsongsberoende verksamheter (prop. 2020/21:208 s. 17). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som skulle se över stödet vid korttidsarbete (dir. 2021:79) för att bl.a. undersöka om det gick att förenkla regelverket och göra det mer flexibelt. Vid kommitténs utvärdering av stödet skulle betydelsen för olika branscher och för arbetsgivare som bedriver säsongsberoende verksamhet beaktas. Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats.
Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
11 Stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet (tillkännagivande, inte slutbehandlat)
Utskottsinitiativ. Betänkande 2020/21:FiU52 punkt 4 om stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anfört om flexibiliteten i regelverket för stöd vid korttidsarbete för säsongsvarierande verksamhet (bet. 2020/21:FiU52 s. 26). Den 23 september 2021 tillsatte regeringen en kommitté som skulle se över stödet vid korttidsarbete och bl.a. analysera om regelverket kunde förenklas och göras mer flexibelt (dir. 2021:79). Kommittén överlämnade den 29 november 2022 sitt slutbetänkande En ny lag om stöd vid korttidsarbete – ett mer förutsägbart, förenklat och stärkt regelverk (SOU 2022:65). Betänkandet har remitterats. Frågan bereds fortfarande i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
12 Införandet av en s.k. gas i pensionssystemet (tillkännagivande, inte slutbehandlat)
Proposition 2021/22:99 Vårändringsbudget för 2022, proposition 2021/22:255 Extra ändringsbudget – Stöd till Ukraina, betänkande 2021/22:FiU21 punkt 3 om införandet av en s.k. gas i pensionssystemet.
Riksdagen har tillkännagett för regeringen det som utskottet anför om den s.k. gasen i pensionssystemet (bet. 2021/22:FiU21 s. 10 f.). Frågan om en s.k. gas i pensionssystemet är avhängig den parlamentariskt sammansatta Arbetsgruppen för vårdande av pensionsöverenskommelsens (Pensionsgruppen) (S 2007:F) ställningstagande. Regeringen beslutade i oktober 2023 om en utvidgning av Pensionsgruppen till riksdagens samtliga partier och därefter återupptogs reformarbetet. Pensionsgruppen ställde sig i februari 2024 bakom att utreda bl.a. hur överskott i pensionssystemet kan hanteras. Den 27 februari 2024 inrättades en arbetsgrupp i Regeringskansliet (Socialdepartementet) med uppdrag att ta fram förslag till hantering av överskott i pensionssystemet (S2024/00456). Pensionsgruppen kom den 26 augusti 2025 överens om principerna för överskottutdelning (en gas) i inkomstpensionssystemet. Socialdepartementet har arbetat fram departementspromemorian Utdelningsbart överskott i inkomst-pensionssystemet (Ds 2025:24) som utgår från Pensionsgruppens överenskommelse. Departementspromemorian har remitterats och remisstiden gick ut den 15 december 2025. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en proposition under våren 2026. Punkten är inte slutbehandlad.
13 Kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget (bemyndigande, inte slutbehandlat
Proposition 2021/22:269 Extra ändringsbudget för 2022 – Vårändringsbudget för 2022 och stöd till Ukraina, betänkande 2021/22:FiU49 punkt Utgiftsområde 24 Näringsliv b).
Den 1 september 2022 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott till Svenska rymdaktiebolaget om 476 miljoner kronor för omställning av verksamheten i enlighet med strategin för svensk rymdverksamhet. Den 7 september 2023 beslutade regeringen om utbetalning av kapitaltillskott om ytterligare 212 miljoner kronor och den 5 december 2024 om ytterligare 77 miljoner kronor för samma ändamål. Punkten är inte slutbehandlad.
14 Bidrag till Europeiska unionen för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd till Ukraina (bemyndigande, inte slutbehandlat)
Proposition 2022/23:99 Vårändringsbudget för 2023, betänkande 2022/23:FiU21 punkt Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning, d).
Riksdagen har godkänt avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag till Europeiska unionen för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 och bemyndigat regeringen att under 2024–2027 för anslaget 1:1 Biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd besluta om bidrag enligt avtalet på sammanlagt högst 1 153 500 000 kronor.
Regeringen beslutade den 22 juni 2022 att avtalet med Europeiska kommissionen om bidrag för räntekostnader och kostnader för likviditetsförvaltning som avser ett makrofinansiellt stöd i form av lån till Ukraina under 2023 skulle ingås. Den 21 december 2023 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2024 för Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Den 19 december 2024 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2025 för Sida. Den 18 december 2025 beslutade regeringen om regleringsbrev för budgetåret 2026 för Sida. Punkten är inte slutbehandlad.
15 Subventionering av kreditgarantiavgifter för byggande (anslagsvillkor, inte slutbehandlat)
Proposition 2024/25:99 Vårändringsbudget för 2025, betänkande 2024/25:FiU21 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik.
Riksdagen har godkänt att anslaget 1:1 Bostadspolitisk utveckling inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik bör kunna användas för byggande i s.k. etablerings- och omställningskommuner i hela landet. Regeringens inriktning är att ändra anslagsvillkoret i regleringsbrevet avseende anslaget när en förordning om statligt subventionerade kreditgarantier är beslutad och kan träda i kraft. Beredning av en sådan förordning pågår i Regeringskansliet. Punkten är inte slutbehandlad.
Utskottets ställningstagande
Finansutskottet välkomnar regeringens genomarbetade redovisning i skrivelse 75. Utskottet delar regeringens bedömningar. Utskottet välkomnar att riksdagens godkännande av mål för finansmarknadsområdet inom utgiftsområde 2 har fått genomslag i en ändring av Finansinspektionens instruktion (redovisas under rubrik 6 ovan i avsnittet om slutbehandlade riksdagsskrivelser).
Redovisningen i skrivelse 75 är i finansutskottets delar så vitt kan bedömas i allt väsentligt korrekt (den enda ofullkomlighet som noterats är på s. 460 i registret, där uppgiften om var riksdagsskrivelse 2025/26:6 redovisas fallit bort).
Som framgått ovan är finansutskottet ett av de utskott vars betänkanden har lett till flest riksdagsskrivelser som redovisas i skrivelse 75. Detta är en följd av att finansutskottet bereder ärenden om ändringsbudgetar, och det har varit en stor mängd extra ändringsbudgetar under senare år. Det är rimligt att betänkandena med ändringsbudgetar leder till många riksdagsskrivelser eftersom många departement kan vara berörda av riksdagens beslut om ändringsbudget.
I flera fall hänvisas i skrivelse 75 till att regeringen i olika propositioner och skrivelser, bl.a. budgetpropositionen, har redovisat sin behandling av tillkännagivanden. Som framgått ovan redovisades behandlingen av totalt 70 tillkännagivanden i budgetpropositionen för 2026. Det förekommer alltså också att regeringen redovisar behandlingen av tillkännagivanden i andra propositioner och skrivelser, där den fråga som tillkännagivandet rör är aktuell. Genom att regeringen återrapporterar behandlingen av tillkännagivanden i olika propositioner och skrivelser kan utskotten ta ställning till regeringens återrapportering i ett lämpligt sammanhang. Finansutskottet har inte haft några invändningar mot regeringens redovisningar i olika propositioner.
Stockholm den 28 april 2026
På finansutskottets vägnar
Edward Riedl
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Edward Riedl (M), Oscar Sjöstedt (SD), Dennis Dioukarev (SD), Ingela Nylund Watz (S), Charlotte Quensel (SD), Eva Lindh (S), Ida Drougge (M), Hans Eklind (KD), Martin Ådahl (C), David Perez (SD), Cecilia Rönn (L), Peder Björk (S), Patrik Lundqvist (S), Hanna Westerén (S), Ilona Szatmári Waldau (V), Annika Hirvonen (MP) och Merit Frost Lindberg (M).