Reformerad bostadsbeskattning m.m. (Yttrande 1989/90:BoU8y)

Bostadsutskottets yttrande
1989/90:BoU8y

Reformerad bostadsbeskattning m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet beslöt den 24 april 1990 bereda bostadsutskottet tillfälle
att yttra sig över propositionerna 1989/90:110 om reformerad inkomstoch
företagsbeskattning och 1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt
m.m. jämte motioner.

Yttrandet bör enligt skatteutskottet främst avse proposition
1989/90:110 i vad avser bostadsbeskattningen (s. 499—513) och bostadspolitiska
åtgärder (s. 613 ff.).

Enligt bostadsutskottets beslut omfattar yttrandet, förutom frågan om
den löpande bostadsbeskattningen, proposition 1989/90:110 även i vad
avser reavinstbeskattning av fastigheter m.m. (s. 406—424). Proposition
1989/90:111 om reformerad mervärdeskatt m.m. behandlas i vad avser
fastighetsområdet (s. 88—93).

Vidare behandlas, som framgår av sammanställningen nedan, vissa
under allmänna motionstiden 1990 väckta och till skatteutskottet hänvisade
motioner.

Propositionerna

Såvitt propositionerna behandlas i detta yttrande innebär förslagen
sammanfattningsvis följande.

Proposition 1989/90:110
Reavinstbeskattning av fastigheter

Grundtjern föreslås vara att den skattepliktiga vinsten skall beräknas
sorn skillnaden mellan försäljningsintäkt och omkostnadsbelopp enligt
en nominell beskattningsprincip. Genom särskilda schablonregler blir
skatten för permanentbostäder högst 9 % och för övriga privatbostäder
18 % av försäljningsintäkten. Rätten till uppskov med beskattning av
reavinster avskaffas.

1989/90

BoU8y

1 Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 8y

Bostadsbeskattningen

1989/90:BoU8y

Schablonbeskattningen av småhus slopas. Schablonbeskattningen av
allmännyttiga bostadsföretag och s.k. äkta bostadsföretag (vanligen bostadsrättsföreningar)
behålls. Skatt för innehav av fastigheter tas ut
enligt fastighetsskattelagen. Fastighetsskatt för småhus föreslås uppgå
till 1,5 % av taxeringsvärdet och för hyreshus till 2,5 % av taxeringsvärdet.
De ökade bostadsutgifterna för nyproduktionen fr.o.m. år 1991
mildras genom att det för bostadsfastigheter inte tas ut någon fastighetsskatt
under de första fem åren efter byggandet samt genom att det
endast tas ut halv fastighetsskatt under de följande fem åren. Genom
övergångsregler reduceras fastighetsskatten för de senare årgångarna.

Proposition 1989/90:111
Mervärdeskatt på fastighetsområdet

Reduceringsreglerna på fastighetsområdet slopas. Skatteplikt införs för
samtliga tjänster avseende fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel.
För att eliminera konkurrenssnedvridningar införs en uttagsbeskattning
för vissa arbeten som utförs i egen regi på egna fastigheter.

Motionerna

I detta yttrande behandlas

dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta och till skatteutskottet
hänvisade motionerna

1989/90:Sk318 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen begär
att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att utreda förutsättningarna
för införandet av en kommunal fastighetsskatt enligt den
modell som redovisats i motionen.

1989/90:Sk327 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrad realisationsvinstbeskattning
av fastigheter i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de kommunala bostadsföretagen skall beskattas
enligt konventionell metod,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avdragsrätt för reparationer i småhus,

4. att riksdagen beslutar att 1989 års taxeringsvärden för småhus
skall gälla vid beräkningen av schablonintäkt och fastställandet av
statlig fastighetsskatt under beskattningsåret 1990,

5. att riksdagen beslutar att beslutet om höjning av fastighetsskatten
för flerfamiljshus fr.o.m. 1990 rivs upp,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
beräkning av schablonintäkt fr.o.m. beskattningsåret 1991 i enlighet
med vad i motionen anförts,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regler för
uttag av statlig fastighetsskatt fr.o.m. 1991 i enlighet med vad i motionen
anförts,

8. att riksdagen hos regeringen begär utredning om den framtida
småhusbeskattningen i enlighet med vad i motionen anförts.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Bo403.

1989/90:Sk352 av Jan Strömdahl m.fl. (vpk) vari yrkas

2. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med
uppgift att lägga om fastighetsbeskattningen till en kommunal skatt
grundad på bruksvärde vad gäller bostadsfastigheter fr.o.m. budgetåret

1991/92.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi713.

1989/90:Sk392 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda principer
för beskattning av fastigheter i områden med fritidsbebyggelse
enligt vad i motionen anförts,

8. att riksdagen hos regeringen begär förslag om lindrad beskattning
av villor med energisparande installation,

1989/90:Sk403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ett grundavdrag för
barn i enlighet med vad i motionen anförts,

1989/90:Sk407 av Hugo Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att rätten för kommunerna att
fa ta ut kommunal fastighetsskatt av icke permanentboende ej i kommunen
mantalsskrivna fastighetsägare utreds,

2. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att taxeringsvärdena
för permanentbebodda skärgårdsfastigheter vid taxeringen reduceras
med en särskild lägesfaktor.

1989/90:Sk410 av Viola Furubjelke och Maj-Inger Klingvall (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade kostnader för permanentboende i skärgården
på grund av fastighetstaxeringen.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:A442.

1989/90:Sk444 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om fastighetsskatt på
industrifastigheter motsvarande en inkomst på 2 miljarder kronor,

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Fi212.

1989/90:Sk829 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om översyn av taxeringsreglerna för skärgårdsfastigheter
och andra fastigheter i attraktiva områden.

Motiveringen återfinns i motion 1989/90:Jo420.

1989/90: Bo U8y

1* Riksdagen 1989190. 19 sami. Nr 8y

dels de med anledning av proposition 1989/90:110 väckta motionerna 1989/90:Sk54

av Birgitta Hambraeus och Göran Engström (båda c)
vari yrkas

1. att riksdagen avslår prop. 1989/90:110 vad avser avskaffandet av
rätt till uppskov med reavinstskatt vid försäljning av villor och jordbruksfastigheter
i visa fell,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till motsvarande
uppskovsbestämmelser för bostadsrätter.

1989/90:Sk59 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

28. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos
regeringen begär förslag om beskattning av realisationsvinster vid avyttring
av fastigheter och bostadsrätter i enlighet med vad som anförts i
motionen,

29. att riksdagen med avslag på propositionens förslag angående
slopad rätt till uppskov vid realisationsvinstbeskattningen hos regeringen
begär förslag i enlighet med vad som anförts i motionen,

43. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos
regeringen begär förslag om beskattning av mangårdsbyggnad på jordbruksfastighet
i enlighet med vad som anförts i motionen,

44. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos
regeringen begär förslag om regler för schablonintäktsberäkning i
enlighet med vad som anförts i motionen,

45. att riksdagen hos regeringen begär förslag om konventionell
beskattning av allmännyttiga bostadsföretag och äkta bostadsföretag i
enlighet med vad som anförts i motionen,

46. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del hos
regeringen begär förslag om ändrad fastighetsskatt i enlighet med vad
som anförts i motionen,

1989/90:Sk62 av Martin Olsson (c) vari yrkas att riksdagen avslår
förslaget i propositionen gällande reavinstbeskattning av fastigheter och
bostadsrätter samt hos regeringen begär nytt förslag i enlighet med vad
i motionen anförts.

1989/90:Sk73 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m) vari yrkas
att vid dödsboförsäljning efter person som varaktigt bebott småhus
eller bostadsrätt reavinsten begränsas till högst 9 % av försäljningspriset.

1989/90:Sk74 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om annorlunda principer
för beskattning av fastigheter för permanentboende i områden med
fritidsbebyggelse enligt vad som anförts i motionen,

1989/90:Sk81 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas

17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
systemet med avdrag för ränteutgifter på sikt bör slopas och en statlig
bostadsbank med uppgift att finansiera bostadslån till låg och fast ränta
inrättas,

1989/90:BoU8y

26. att riksdagen beslutar om ett skattetak på 15 % av försäljningsintäkten
för privata permanentbostäder,

27. att riksdagen beslutar att inte ha något skattetak för försäljningsintäkten
på övriga bostäder,

30. att riksdagen avslår regeringens förslag om införandet av moms
på fastighetsskötsel och inrikes transporter, (yrkandet behandlas i detta
yttrande såvitt avser mervärdeskatt på fastighetsskötsel),

46. att riksdagen avslår regeringens förslag om skatt på fastighetsskötsel
i egen regi,

47. att riksdagen beslutar att hela byggmomsen vad avser åtgärder i
permanentbostäder kompenseras via ett investeringsbidrag,

48. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
löpande beskattningen av boendet bör vara lågt och att avskattningen
främst bör ske genom beskattning av uppkomna realisationsvinster,

49. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att den
löpande bostadsbeskattningen bör knytas till fastighetens bruksvärde
som bostad och inte som nu till fastighetens taxeringsvärde,

1989/90:Sk95 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari
yrkas

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om det höga fastighetsskatteuttaget
och att det i stället fastställs till den lägre nivå som föreslås i
motionen,

1989/90:Sk96 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

25. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om möjlighet till särskild prövning av uppskov med realisationsvinstbeskattning
av bostäder i enlighet med vad som i motionen
anförts,

31. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar att småhus på jordbruksfastighet skall ingå i näringsverksamheten
i enlighet med vad som i motionen anförts,

32. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om uttag av fastighetsskatt för småhus i enlighet med vad som
i motionen anförts,

33. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om uttag av fastighetsskatt på hyreshus i enlighet med vad
som i motionen anförts,

34. att riksdagen med avslag på proposition 1989/90:110 i denna del
beslutar om övergångsregler för hyreshus och småhus i enlighet med
vad som i motionen anförts,

1989/90:Sk98 av Marianne Andersson i Vårgårda och Lennart Brunander
(båda c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd byggmoms,

dels de med anledning av proposition 1989/90:111 väckta motionerna 1989/90:Skl08

av Carl Bildt m.fl (m) vari yrkas

3. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser ett
slopande av gällande reduceringsregler inom fastighetsområdet,

1989/90:BoU8y

4. att riksdagen avslår propositionen till den del den avser uttagsbeskattning
av vissa fastighetsarbeten i egen regi,

1989/90:Sklll av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en förstärkt neutral
uttagsbeskattning på fastighetsområdet, bl.a. avseende administrativa
och kamerala tjänster,

1989/90:Skll3 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen med avslag på prop. 1989/90:111 i denna del
beslutar att samtliga tjänster för byggande och boende utgår med 60 %
av beskattningsvärdet i enlighet med vad som anförs i motionen.

1989/90:Skll7 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) vari
yrkas

2. att riksdagen beslutar om lägre moms på boendet i linje med vad
som anförs i motionen,

1989/90:Skl21 av Sven-Olof Petersson och Ingbritt Irhammar (båda c)
vari yrkas

4. att riksdagen beslutar att avslå förslaget om höjd byggmoms.

Utskottet

Bostadsbeskattningen

I den mån frågan om bostadsbeskattningen direkt berör bostadsutskottets
beredningsområde föreslås i proposition 1989/90:110 sammanfattningsvis
följande.

Schablonbeskattningen av småhus dvs. av en- och tvåfamiljsfastigheter
slopas. Skatt för innehavet tas ut enligt fastighetsskattelagen. Beskattningen
av ägarens bostad på ett jordbruk (normalt mangårdsbyggnaden)
bryts ut ur inkomstslaget näringsverksamhet. Även i detta fall
tas skatt för innehavet ut enligt fastighetsskattelagen.

Beträffande flerbostadsfastigheter — i fortsättningen benämnda hyreshus
— föreslås att schablonbeskattningen av allmännyttiga bostadsföretag
och s.k. äkta bostadsföretag (vanligen bostadsrättsföreningar)
behålls. Övriga hyreshus beskattas såsom näringsinkomst i stort sett
enligt samma principer som hittills. Beskattningen föreslås enligt fastighetsskattelagen
ändras på följande sätt.

Fastighetsskatten för småhus föreslås uppgå till 1,5 % av taxeringsvärdet
och för hyreshus till 2,5 % av taxeringsvärdet. Initialt föreslås
fastighetsskatten reduceras för nyproduktionen. Fr.o.m. år 1991 föreslås
gälla för bostadsfastigheter att någon fastighetsskatt inte tas ut
under de första fem åren efter byggandet samt att halv fastighetsskatt
tas ut under de följande fem åren. Utöver förslaget om reducerad
fastighetsskatt för den framtida nyproduktionen föreslås vissa övergångsregler
för uttagande av fastighetsskatt för hyreshus och småhus.
För hyreshus innebär övergångsreglerna att någon fastighetsskatt inte

1989/90: BoU8y

tas ut för årgång 1973—1976 under år 1991, att det inte tas ut någon
fastighetsskatt för årgång 1979—1990 samt halv fastighetsskatt för årgång
1975—1978 under år 1992, att det inte tas ut någon fastighetsskatt
för årgång 1981 — 1990 samt halv fastighetsskatt för årgång 1977—1980
under år 1993 osv. till dess att övergångsreglerna för de totalt berörda
18 årgångarna är avvecklade efter nio år.

För småhus innebär övergångsreglerna att fastighetsskatten nedsätts
till 1,2 % av taxeringsvärdet år 1991 och 1992 samt genom att det tas
ut halv fastighetsskatt för årgång 1986—1990 under år 1991, för årgång
1987—1990 under år 1992, för årgång 1988—1990 under år 1993, för
årgång 1989—1990 under år 1994 samt för årgång 1990 under år 1995.

De nu redovisade förslagen avses förutom vissa äldre bestämmelser
träda i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1992 års
taxering.

I vissa av de under allmänna motionstiden väckta motionerna samt i
vissa av de med anledning av propositionen 1989/90:110 väckta behandlas
utformningen av bostadsbeskattningen.

I moderata samlingspartiets partimotioner Sk59 yrkandena 44 och
46 samt Sk327 yrkandena 4—7 aktualiseras förslag och hemställs att
riksdagen skall riva upp sitt hösten 1989 fattade beslut om beräkning
av schablonintäkt och fastställande av fastighetsskatt för år 1990. Vidare
föreslås bl.a. att fastighetsskatten för år 1991 skall vara oförändrad
jämfört med 1990 och att den skall avskaffas i takt med att det
ekonomiska läget så medger. Fastighetsskatten skall även i fortsättningen
vara 1,4 % för allmännyttan och sänkas till 2,0 % för vissa övriga
flerbostadshus för att minska spännvidden mellan företagsformerna. I
partimotionen Sk327 yrkande 8 såvitt nu är i fråga föreslås att en
översyn av den framtida småhusbeskattningen görs, varvid bl.a. bör
övervägas om detta boende över huvud taget skall beskattas.

I centerpartiets partimotion Sk96 yrkandena 32 och 33 samt i
motion Sk95 (c) yrkande 3 föreslås att fastighetsskatten bör vara 1,2 %
för småhus och 2 % för hyres- och bostadsrättshus. I partimotionen
Sk96 föreslås i yrkande 34 att övergångsreglerna för hyreshus och
småhus ges en annan utformning än den i propositionen föreslagna.
Enligt motionärerna bör för hyreshus och småhus ingen fastighetsskatt
tas ut för årgångarna 1986—1990 och halv fastighetsskatt för årgångarna
1981 — 1985. Reduceringarna föreslås avvecklas successivt under en
tioårsperiod.

I de båda partimotionerna Sk59 (m) yrkande 43 och Sk96 (c)
yrkande 31 föreslås att mangårdsbyggnad på jordbruksfastighet även i
fortsättningen bör hänföras till begreppet näringsfastighet.

Bostadsutskottet anför följande med anledning av de nu behandlade
förslagen i propositionen och i motionerna. Det övergripande mål som
väglett regeringsförslaget för en skattereform är att åstadkomma en
samhällsekonomiskt effektiv beskattning samtidigt som fördelningspolitiska
mål uppfylls. Arbete och sparande kommer att ges en bättre
skattemässig behandling medan villkoren för lånebaserad konsumtion
och förmögenhetsuppbyggnad försämras. En likvärdig behandling av
arbetsinkomster och kapitalinkomster avses komma till stånd. Rege -

1989/90:BoU8y

1** Riksdagen 1989/90. 19 sami. Nr 8y

ringsförslaget om bostadsbeskattningen har alltså lagts fram med utgångspunkt
från den nu i korthet redovisade övergripande målsättningen
medan förslagen i de nu behandlade motionerna från moderata
samlingspartiet och centerpartiet i större eller mindre grad utgår från
andra uppfattningar om skattesystemets utformning och om den roll
den löpande bostadsbeskattningen bör ha i sammanhanget. Såvitt regeringsförslaget
rör denna beskattning godtar bostadsutskottet vad i propositionen
föreslagits i motsvarande delar och avstyrker de ovan redovisade
motionerna.

Utskottet är inte heller berett tillstyrka förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Sk444 yrkande 3 om fastighetsskatt på
industrifastighet. Bostadsutskottet finner nu inte skäl frångå sin tidigare
uppfattning i frågan.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk81 yrkande 48 föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att den löpande
beskattningen av boendet bör vara lågt och att avskattningen av boendet
bör ske främst genom beskattning av reavinster. Motionärerna
anför att en viss löpande beskattning av boendet måste ske av den
värdestegring som kan ligga i ägandet av en egen bostad.

Med hänvisning till bostadsutskottets uppfattning i huvudfrågan om
att regeringens förslag avseende bostadsbeskattningen fått en lämplig
utformning avstyrker utskottet bifall till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion om avvägningen mellan den löpande bostadsbeskattningen
och realisationsvinstreglerna.

I moderata samlingspartiets partimotioner Sk59 yrkande 45 och
Sk327 yrkande 2 föreslås att även allmännyttan och äkta bostadsföretag
skall beskattas enligt den konventionella metoden.

1 propositionen 1989/90:110 (s. 504) anförs att en likformig beskattning
av bostadsrätter och villor på sikt bör uppnås. Denna fråga kan
emellertid enligt propositionen inte lösas förrän ett nytt system skapats
för fastighetstaxering av hus ägda av bostadsrättsföreningar. Denna
fråga utreds av bostadsrättsvärderingskommittén. I avvaktan på förslag
från kommittén bör enligt propositionen schablonbeskattningen av
allmännyttiga bostadsföretag och bostadsrättsföreningar behållas.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning. Vad i de moderata partimotionerna
Sk59 yrkande 45 och Sk327 yrkande 2 anförts om beskattningen
av allmännyttiga bostadsföretag avstyrks med hänvisning till det
anförda.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk81 yrkande 49 och i
motion Sk352 (vpk) yrkande 2 begärs en utredning om kommunal
fastighetsskatt grundad på fastigheternas bruksvärde.

I propositionen 1989/90:110 (s. 506) anförs bl.a. att det i dag saknas
erforderligt underlag för att bedöma effekterna i olika hänseenden av
att basera fastighetsskatten på något annat underlag än taxeringsvärdet.
På kort sikt bör enligt propositionen underlaget för skatten liksom
hittills utgöras av taxeringsvärdet. Föredragande statsrådet anser emellertid
att en översyn av fastighetsskatteunderlaget bör göras.

Den nu behandlade partimotionen Sk81 yrkande 49 från vänsterpartiet
kommunisterna samt förslaget i motion Sk352 (vpk) yrkande 2

1989/90: BoU8y

aktualiserade frågan om underlaget för beräkning av fastighetsskatt
m.m. kommer sålunda att övervägas. Genom regeringsförslaget får vad
som föreslås i motionerna anses vara tillgodosett. Ett tillkännagivande
enligt motionärernas förslag kan därmed inte anses tjäna något reellt
syfte.

I detta avsnitt behandlar utskottet också sex motioner som alla har
det gemensamt att i dem föreslås åtgärder inom beskattningsområdet
avseende fastigheter i våra skärgårdar. Förslag med sådan inriktning
förs fram i de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna
Sk318 (c), Sk407 (c), Sk410 (s), Sk829 (m) samt i miljöpartiets
partimotion Sk392 yrkande 7. Det sistnämnda yrkandet förs också
fram i den med anledning av propositionen väckta partimotionen Sk74
(mp) yrkande 26.

Bostadsutskottet vill med anledning av de nu behandlade motionerna
inledningsvis erinra om sitt ställningstagande i november 1989 i
yttrandet 1989/90:BoU2y till skatteutskottet med anledning av propositionen
1989/90:50 om inkomstskatten för år 1990 jämte motioner. I
yttrandet anförde bostadsutskottet följande om beskattning av fastigheter
bl.a. i skärgårdsområden.

I propositionen framhålls (s. 68) att några särskilda åtgärder inte är
påkallade i skärgårdsområdena om regeringsförslaget om en proportionell
och sänkt intäktsschablon införs för 1990. Utskottet delar i allt
väsentligt denna uppfattning. Som anförs i de nu aktuella motionerna
kan boendekostnaderna för den bofasta befolkningen i våra skärgårdsområden
påverkas av den pågående allmänna fastighetstaxeringen och
den bakomliggande prisnivån. Detta förhållande har beaktats av regeringen
vid utformningen av intäktsschablonen. Emellertid kan, som
anförs i s- och fp-motionen, det finnas anledning för riksdagen att
inför det fortsatta arbetet med skattereformen och då särskilt bostadsbeskattningen
göra ett uttalande i frågan.

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning. Riksdagen bör,
med anledning av motionerna Sk22 (fp), Sk29 (mp) yrkande 6 och
Sk31 (s) som sin mening ge regeringen till känna att åtgärder bör
vidtas beträffande förutsättningarna för permanentboende i våra skärgårdar
i den mån vad i propositionen föreslagits om schablonintäktens
utformning inte ger avsedd effekt. Regeringen bör, om så befinns
erforderligt, återkomma till riksdagen våren 1990 om boendekostnadsökningarna
för den bofasta skärgårdsbefolkningen utvecklas på ett inte
acceptabelt sätt, inte bara såvitt avser tiden efter år 1990 utan även
tiden dessförinnan. Utskottet vill erinra om riksdagens ovannämnda
beslut avseende bostadsbidragen (1989/90:BoU5).

Sammanfattningsvis anser bostadsutskottet sålunda att skatteutskottet
bör föreslå riksdagen att med anledning av de tre nu behandlade
motionerna som sin mening ge regeringen till känna vad bostadsutskottet
anfört om behovet av åtgärder beträffande förutsättningarna för
permanentboende i våra skärgårdar. Utskottet förutsätter vidare att regeringen
följer dessa frågor med uppmärksamhet.

Den nu redovisade frågan behandlades i skatteutskottets betänkande
1989/90:SkU10 (s. 87—88). Skatteutskottet avstyrkte emellertid enhälligt
de då behandlade motionerna om beskattningen av fastigheter i
skärgårdsområdena.

1989/90: BoU8y

Bostadsutskottet vidhåller emellertid sin uppfattning. Det finns enligt
utskottets mening anledning för riksdagen att återigen rikta en
begäran till regeringen om en översyn av den i motionerna aktualiserade
frågan om beskattningen av fastigheter i vissa attraktiva skärgårdsområden
och i andra områden av stort intresse i rekreationssammanhang.
Förutom vad bostadsutskottet hösten 1989 anförde som motiv
för sitt ställningstagande vill utskottet nu anföra att frågan har anknytning
till de överväganden som förutskickats i propositionen om ett
eventuellt nytt fastighetsskatteunderlag; en fråga som utskottet redovisat
ovan. Frågan har också anknytning till den aviserade propositionen
med förslag till lag om förvärv av bostadsfastigheter på vissa orter. I
denna proposition kommer att behandlas bl.a. frågan om prisutveckling
och prisprövning av fastigheter i skärgårdsområdena.

Utan att ta ställning till vilka former den nu förordade översynen
bör ha anser bostadsutskottet sammanfattningsvis att riksdagen med
anledning av de nu behandlade motionerna (s), (m), (c) och (mp) som
sin mening ger regeringen till känna vad nu anförts om en översyn av
taxering och beskattning av fastigheter i skärgårdsområdena m.m. Regeringen
bör i förening med eventuella förslag för riksdagen redovisa sin
uppfattning i frågan.

Slutligen behandlar bostadsutskottet i detta avsnitt fyra motionsyrkanden
som mera indirekt kan anses beröra bostadsbeskattningen och
vissa anknytande frågor.

I den moderata partimotionen Sk403 yrkande 3 tas upp frågor om
en reformerad familjebeskattning och föreslås att riksdagen begär förslag
om ett grundavdrag för barn. Att bostadsutskottet behandlar detta
yrkande beror på att till utskottet har hänvisats en m-motion med
förslag till en i viss mån annan utformning av bostadsbidragssystemet. I
den sistnämnda motionen tas bl.a. upp frågan om grundavdrag för
barn; ett yrkande som bostadsutskottet för övrigt behandlat och avstyrkt
tidigare och senast år 1989, och då med motiveringen att de av
motionärerna påtalade marginalskatteproblemen minskat i styrka eftersom
riksdagen tidigare beslutat om sänkningar av marginalskatterna.
Ett riksdagens bifall till den nu framlagda propositionen innebär
ytterligare marginalskattesänkning av väsentlig omfattning. Utskottet
har ovan anslutit sig till regeringsförslaget i denna del. Bl.a. med
hänvisning härtill kan det inte anses aktuellt med en utformning av
familjebeskattningen i enlighet med förslag i moderata samlingspartiets
partimotion Sk403 yrkande 3.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk81 yrkande 17 anförs
att systemet med avdrag för ränteutgifter bör avskaffas på sikt och
att en statlig bostadsbank inrättas med uppgift att finansiera boendet
med lån till låg och fast ränta. Motionärerna föreslår ett tillkännagivande
till regeringen med anledning av förslaget.

Riksdagen bör inte genom ett tillkännagivande binda eventuellt
kommande överväganden om hur och i vilken omfattning avdrag för
ränteutgifter skall behandlas i skattesammanhang. Den lösning som
denna fråga fatt i propositionen kan utskottet acceptera. Inte heller är
utskottet berett att nu förorda riksdagen att göra ett uttalande om hur

1989/90: Bo U8y

kreditförsörjningen till bostadsbyggandet bör ordnas. Utskottet har
naturligtvis ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller
att bostadslån bör tillhandahållas till låg ränta. Detta innebär emellertid
inte att utskottet finner tillräcklig anledning ställa sig bakom
motionärernas förslag om att en statlig bostadsbank bör inrättas. Strävandena
att förse bostadsbyggandet med krediter bör ske inom ramen
för den avreglering av kreditmarknaden som pågått i några år. Med det
anförda avstyrker bostadsutskottet vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk81 yrkande 17 om en statlig bostadsbank rn.rn.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom yrkande 3 i moderata
samlingspartiets partimotion Sk327 om avdragsrätt för reparationer i
småhus. I propositionen föreslås att kostnader för värdehöjande reparationer
skall få räknas med vid försäljning av privatbostäder och privatbostadsfastigheter
om kostnaderna för dessa reparationer under ett år
överstiger 5 000 kr. och om kostnaderna hänför sig till reparationer
som nedlagts de senaste fem åren före försäljningstillfället. I den mån
förslaget i motionen inte kan anses tillgodosett genom regeringens
förslag avstyrker utskottet bifall till den.

1 miljöpartiets partimotion Sk392 yrkande 8 föreslås riksdagen begära
ett förslag hos regeringen om lindrad beskattning av villor med
energibesparande installationer.

Ett motsvarande yrkande avstyrkte skatteutskottet i maj 1989
(1988/89:SkU36 s. 12). Därvid anförde utskottet bl.a. att stödet till
energisparande åtgärder kan utformas enklare och bättre genom direkta
bidrag än genom åtgärder vid beskattningen. Bostadsutskottet delar
denna uppfattning. Den nu behandlade motionen om beskattningen vid
energibesparande installationer avstyrks av bostadsutskottet med hänvisning
härtill.

Reavinstbeskattning av fastigheter

Förslaget i propositionen i denna del innebär sammanfattningsvis
följande. Vid avyttring av fastigheter och bostadsrätter skall vinsten
beräknas enligt en nominell metod. De möjligheter som i dag finns till
uppskov med beskattningen av vinst vid försäljning av en schablontaxerad
fastighet eller en jordbruksfastighet tas bort. Grundregeln är att
den skattepliktiga vinsten beräknas som skillnad mellan försäljningsintäkt
och omkostnadsbelopp. Skatteuttaget föreslås bergänsas genom en
schablonregel som innebär att vinsten får beräknas till 30 % av
försäljningsintäkten för permanentbostäder och till 60 % av försäljningsintäkten
för övriga privatbostadsfastigheter. Vid skattesatsen 30 %
för inkomstslaget kapital innebär schablonregeln att skatteuttaget för
permanentbostäder maximeras till 9 % (30 % x 30 %) av försäljningsintäkten
och för övriga privatbostadsfastigheter 18 % (60 % x 30 %).

I motioner från moderata samlingspartiet och centerpartiet förs fram
förslag som rör de nu i korthet redovisade grunderna för reavinstbeskattningens
utformning. Sålunda föreslås i moderata samlingspartiets
partimotioner Sk59 yrkanden 28 och 29 och Sk327 yrkande 1 att
reavinster fr.o.m. år 1991 skall beskattas efter full indexuppräkning

1989/90: Bo U8y

och att uppskov med beskattningen skall gälla vid avyttring av ägda
småhus och av bostadsrätter. I den sistnämnda motionen föreslås i
yrkande 8 såvitt nu är i fråga en utredning om den framtida småhusbeskattningen.
Det bör, enligt motionärerna, övervägas om boendet över
huvud taget bör beskattas.

I motion Sk62 (c) yrkas avslag på förslaget om ändrade reavinstskatteregler.
Motionären föreslår antingen att innevarande system bör gälla
eller att ett modifierat system utarbetas.

I centerpartiets partimotion Sk96 yrkande 25 föreslås riksdagen
besluta att möjlighet skall finnas till särskild prövning av uppskov med
reavinstbeskattning av bostäder vid byte av bostad t.ex. av medicinska
skäl, handikappskäl eller åldersskäl. Uppskovsreglerna behandlas också
i motion Sk54 (c). I denna motion föreslås att reglerna skall finnas
kvar och utsträckas till att gälla även vid avyttring av bostadsrätter.

Bostadsutskottet vill med anledning av förslaget i propositionen i
denna del och i motionerna anföra följande. Som framhålls i propositionen
(s. 409) lar det anses vara väsentligt i ett reformerat skattesystem
att undanröja de skillnader som i dag finns vid reavinstbeskattningen
av fastigheter och bostadsrätter. När det gäller den i flera motioner
behandlade frågan om huruvida nuvarande system för uppskov skall
utvidgas till att omfatta även bostadsrätter, kan konstateras — såsom
också görs i propositionen — att regelsystemet skulle bli än mera
komplext om uppskovsinstitutet skulle vidgas. Det skulle bl.a. bli
nödvändigt att tillskapa regler för korsvisa uppskov mellan olika typer
av bostäder. Det finns i dag dessutom inte något system för värdering
av bostadsrätter på samma sätt som när det gäller fastigheter. Vidare
bör erinras om att redan dagens uppskovsregler är komplexa och inte
sällan leder till administrativa komplikationer. Reglerna kan också i
sig verka styrande för valet av anskaffning av en fastighet. Vad nu och
i propositionen i dessa delar anförts har lett utskottet fram till slutsatsen
att uppskovsreglerna bör slopas. Utskottet godtar propositionen i
denna del samt också vad i den föreslagits om beräkning av reavinst vid
avyttring av olika slags bostadsfastigheter.

Vad nu anförts innebär att utskottet avstyrker bifall till moderata
samlingspartiets partimotioner Sk59 yrkandena 28 och 29, Sk327 yrkandena
1 och 8, det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga, samt
centerpartiets partimotion Sk96 yrkande 25 och motionerna Sk54 (c)
och Sk62 (c).

Utskottet har inte funnit anledning till invändningar mot propositionen
i vad avser utformningen av grundregeln och schablonregeln vid
avyttring av bostäder som är fast egendom.

Med hänvisning till denna uppfattning om schablonregelns utformning
avstyrker utskottet vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk81 yrkande 26 om ett skattetak på 15 % av försäljningsintäkten för
privata permanentbostäder och yrkande 27 om att något skattetak inte
skall finnas vid försäljning av andra typer av bostäder. Utskottet
avstyrker också de i föregående stycke behandlade m-motionerna såvitt
nu är i fråga.

1989/90: BoU8y

I detta avsnitt behandlar utskottet också motion Sk73 (m). Motionärens
yrkande går ut på att vid dödsboförsäljning efter person som
varaktigt bebott småhus eller bostadsrätt skall reavinsten begränsas till
9 % av försäljningspriset.

Utskottet konstaterar att takregeln enligt regeringsförslaget är att
reavinst erläggs med 18 % när dödsbo avyttrar bostadsfastighet (25 § 9
mom. 3 stycket lag om ändring i lagen (1974:576) om statlig inkomstskatt).
Emellertid gäller att om den efterlevandes make/maka, barn
eller någon annan person tillskiftas fastigheten, dessa vid en försäljning
kommer att kunna tillämpa den mest förmånliga takregeln, dvs. 9 %,
under förutsättning att de bott på fastigheten i minst tre av de senaste
fem åren före avyttringen (25 § 9 mom. 2 stycket SIL).

Utskottet, som anser de nu refererade reglerna godtagbara, avstyrker
motion Sk73 (m).

Mervärdeskatt inom fastighetsområdet

Enligt nu gällande bestämmelser är beskattningsvärdet enligt mervärdeskattelagen
(ML) för tjänster avseende byggnads- och anläggningsentreprenad
eller annan tjänst, som avser fastighet, reducerat till 60 % av
vederlaget. För vissa ytterligare tjänster med anknytning till fastighetsområdet,
t.ex. projekterings- och andra byggkonsulttjänster samt byggledning,
är beskattningsvärdet reducerat till 20 % av vederlaget.

Ett av syftena med reduceringsreglerna är enligt propositionen
1989/90:111 (s. 90) att åstadkomma konkurrensneutralitet mellan byggnads-
och anläggningsarbeten i egen regi och upphandling av byggentreprenadtjänsterna.
Ett annat syfte är att den faktiska skattebelastningen
på boendet inte skulle öka vid övergången från allmän varuskatt till
mervärdeskatt.

Enligt propositionen har reduceringsreglerna vållat avsevärda
tillämpningsproblem. Vidare anges att den tekniska och lönemässiga
utvecklingen har medfört att det vid reglernas införande antagna
förhållandet mellan material- och arbetsinsatser förändrats, något som
i sin tur anges ha inneburit en konsumtionssnedvridning. Bl.a. mot
bakgrund av vad nu anförts föreslås att reduceringsreglerna på fastighetsområdet
slopas.

Det föreslås också att skatteplikt införs för samtliga tjänster avseende
fastighetsförvaltning och fastighetsskötsel. Det gäller t.ex. upphandlad
fastighetsskötsel, städning, fönsterputsning, sotning och administrativa
tjänster.

Vidare föreslås för att eliminera konkurrenssnedvridningar att en
uttagsbeskattning införs för vissa arbeten som utförs i egen regi på egna
fastigheter. Beskattningen omfattar i dessa delar arbeten som avser ny-,
till- eller ombyggnad, reparationer och underhåll, samt ritning, projektering,
konstruktion och därmed jämförliga tjänster. Även lokalstädning,
fönsterputsning, renhållning och annan fastighetsskötsel föreslås
omfattas av uttagsbeskattningen. Uttagsbeskattning föreslås ske då de på
dessa arbeten nedlagda lönekostnaderna inklusive lönebaserade avgifter
överstiger 150 000 kr. för beskattningsåret. Av främst administrativa

1989/90: Bo U8y

skäl föreslås dock att kamerala och administrativa tjänster som utförs
som ett led i fastighetsägarens egen fastighetsförvaltning inte nu inordnas
i uttagsbeskattningen.

I moderata samlingspartiets partimotion Skl08 yrkande 3 samt i
motionerna Sk98 (c) yrkande 5 och Skl21 (c) yrkande 4 yrkas avslag
på regeringens nu redovisade förslag. I centerpartiets partimotion
Skll3 yrkande 6 samt i motion Skll7 (c) yrkande 2 föreslås att
uttagsbeskattningen avseende samtliga tjänster beträffande byggande
och boende bör utgå med 60 % av vederlaget. I miljöpartiets partimotion
Skill yrkande 1 föreslås att mervärdeskatt tas ut även på administrativa
och kamerala tjänster.

I vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk81 yrkande 30 såvitt
nu är i fråga yrkas avslag på regeringens förslag om att införa mervärdeskatt
på fastighetsskötsel. 1 denna motion, yrkande 46 samt i
motion Skl08 från moderata samlingspartiet yrkande 4 föreslås att
riksdagen skall avslå förslaget om att införa sådan skatt på fastighetsskötsel
i egenregi.

Slutligen tas i detta sammanhang upp förslaget i partimotionen från
vänsterpartiet kommunisterna, Sk81 yrkande 47, om att hela byggmomsen
i vad avser åtgärder i permanentbostäder skall kompenseras
via ett investeringsbidrag.

Bostadsutskottet delar uppfattning i propositionen om att reduceringsreglerna
på faslighetsområdet såvitt avser mervärdeskatten bör slopas.
Utskottet ansluter sig därmed till vad i propositionen anförts i
frågan. Vissa av dessa motiv har sammanfattningsvis redovisats ovan. I
övrigt hänvisar utskottet till vad i proposition 1989/90:111 (s. 90—91)
anförts. Utskottet avstyrker sålunda moderata samlingspartiets partimotion
Skl08 yrkande 3 samt centerpartiets partimotion Skll3 yrkande 6
och motionerna Sk98 (c) yrkande 5, Skll7 (c) yrkande 2 och Skl21
(c) yrkande 4.

Inte heller kan utskottet stödja förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Sk81 yrkande 30 såvitt nu är i fråga om att
moms inte skulle införas på tjänster som avser fastighetsskötsel. Som
anförs i propositionen bör beskattningen av varor och tjänster vara
generell och enhetlig också på fastighetsområdet.

Vad rör förslaget i vänsterpartiet kommunisternas och i moderata
samlingspartiets partimotioner, motionerna Sk81 yrkande 46 resp.
Skl08 yrkande 4, om att moms inte skall tas ut på vissa fastighetsarbeten
i egen regi finner utskottet tillräckliga skäl föreligga för att tillstyrka
regeringens förslag i frågan. Bl.a. elimineras genom en sådan
ordning vissa konkurrenssnedvridningar.

Det skulle med samma motiv — konkurrensneutralitet — kunna
hävdas att även kamerala och administrativa arbeten som utförs som
ett led i en fastighetsägares egen fastighetsförvaltning skulle träffas av
moms. Utskottet har emellertid förståelse för vad som anförts i propositionen
om att det kan vara lämpligt att innan beslut härom fattas
utvärdera den nu föreslagna uttagsbeskattningen. Med det anförda
avstyrker utskottet miljöpartiets partimotion Skill yrkande 1 om
moms på kamerala och administrativa arbeten som utförs i egen regi.

1989/90: BoU8y

Slutligen behandlar utskottet förslaget i vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Sk81 yrkande 47 om att riksdagen skall besluta att
hela "byggmomsen" i vad avser åtgärder i permanentbostäder skall
kompenseras via ett investeringsbidrag.

I proposition 1989/90:144 om räntebidrag och bostadsbidrag för år
1991 m.m. som i vår kommer att behandlas av bostadsutskottet anförs
(s. 7) att riksdagen senare under år 1990 kommer att få ta ställning till
ett förslag om en ny bostadsfinansiering. I det sammanhanget kommer
också enligt propositionen för år 1991 att läggas fram förslag om ett
investeringsbidrag vid ny- och ombyggnad av permanenta bostäder som
kompensation för den höjning av mervärdeskatten på byggande.

Enligt bostadsutskottets mening bör riksdagen inte nu genom ett
beslut om ett investeringsbidrag binda de kommande övervägandena.
Vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk81 yrkande 47 avstyrks
med hänvisning till vad nu anförts.

Stockholm den 15 maj 1990
På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus Persson
(s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans
Göran Franck (s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg
(m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (vpk),
Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och
Margareta Gard (m).

Avvikande meningar

1. Den löpande bostadsbeskattningen

Knut Billing, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som under rubriken Bostadsbeskattningen
börjar med "Bostadsutskottet anför" och slutar med "hänvisning härtill"
bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet anför följande med anledning av de nu behandlade
förslagen i propositionen och i motionerna.

En rad statliga regleringar, subventionssystem och skatteregler har
medfört att den svenska bostadsmarknaden i dag befinner sig i stark
obalans. Rörligheten på bostadsmarknaden motverkas av skatteregler
som ger inlåsningseffekter. Neutraliteten mellan olika upplåtelseformer
är satt ur spel genom utformningen av såväl lånevillkor som skatteregler.
Ägandet av en egen bostad försvåras genom avdragsbegränsningar,
fastighetsskatt och reavinstregler.

1989/90: Bo U8y

Enligt utskottets mening måste en rad åtgärder snarast vidtas i syfte
att komma till rätta med problemen och orättvisorna på bostadsmarknaden.
Det är med beklagande som utskottet kan konstatera att de
förändringsförslag för olika former av bostadsbeskattning som nu presenterats
i de aktuella propositionerna knappast är ägnade att lösa ett
enda av dessa problem. Tvärtom förstärks flera problem och nya
skapas genom ogenomtänkta regeländringar. Utskottet anser att de
aktuella propositionsförslagen måste avstyrkas. I stället kan utgångspunkten
för ett reformerat bostadsbeskattningssystem tas i de förslag
som förs fram i de ovan redovisade parti motionerna från moderata
samlingspartiet. Det är således angeläget att hela det nuvarande systemet
för bostadsbeskattning blir föremål för en översyn. Det bör därvid
övervägas om inte denna beskattningen helt kan slopas.

I avvaktan på att en mer genomgripande översyn av bostadsbeskattningens
principer och uppbyggnad genomförs är det nödvändigt att ett
antal förändringar vidtas i de nuvarande regelsystemen. Vad gäller
småhusbeskattningen måste omgående beslut tas som för inkomståret

1990 motverkar de orimliga konsekvenser som de nya taxeringsvärdena
i annat fall får, speciellt i vissa skärgårdsområden och i storstadsregionerna.
Detta år bör därför de taxeringsvärden som gällt under år
1989 vara underlag för beräkning av schablonintäkt och uttag av statlig
fastighetsskatt. Schablonintäkten bör utgå från den generella 1,5-procentsnivå
som redan har beslutats.

För perioden fr. o. m. inkomståret 1991 bör åtgärder vidtas som
leder till att bostadsskatteuttaget inte ökar. Vad gäller den löpande
bostadsbeskattningen av egnahem bör följande gälla. Vid beräkning av
schablonintäkt och statlig fastighetsskatt skall hänsyn inte tas till större
höjning av taxeringsvärdet enligt 1990 års fastighetstaxering jämfört
med tidigare gällande taxeringsvärde än 50 %. Fastighetsskatten år

1991 skall vara oförändrad jämfört med år 1990 och således inte höjas
i kronor räknat vare sig till följd av höjningar av skattesatsen eller
höjda taxeringsvärden. För nybyggda fastigheter bör fastighetsskatten
åsättas ett beskattningsunderlag som motsvarar det taxeringsvärde som
skulle ha gällt enligt utfallet av 1981 års fastighetstaxering. Fastighetsskatten
bör på sikt successivt avskaffas i takt med att det ekonomiska
läget så medger och med utgångspunkt i de riktlinjer för den framtida
bostadsbeskattningen som den ovan förordade översynen kan komma
fram till.

Vad gäller den löpande bostadsbeskattningen av hyres- och bostadsrättsfastigheter
innebär förslagen i propositionen att de nuvarande
skillnaderna i beskattningsform bibehålls. Enligt utskottets mening är
en av förutsättningarna för att uppnå en likartad behandling av både
allmännyttiga och privata bostadsföretag och för att skapa neutralitet
mellan olika upplåtelseformer att samma beskattningsmetod används.
Regeringen bör mot denna bakgrund ges i uppdrag att förelägga
riksdagen förslag om övergång till konventionell beskattningsmetod för
de allmännyttiga bostadsföretagen och de s.k. äkta bostadsföretagen.
Beträffande fastighetsskatten för hyreshusenheter bör beslutet från hösten
1989 att fr.o.m. år 1990 höja beräkningsunderlaget för skatten rivas

1989/90: BoU8y

upp. Fastighetsskatten för de allmännyttiga bostadsföretagen bör även
fortsättningsvis vara 1,4 % av skatteunderlaget, och fastighetsskatten för
övriga hyreshus bör i ett första steg sänkas till 2,0 % för att minska
spännvidden mellan de olika företagsformerna. Den av utskottet förordade
modellen för fastighetsskatten undanröjer även behovet av de
särskilda övergångsregler och reduceringsregler som föreslås i propositionen.

Vad bostadsutskottet nu förordat avseende den löpande bostadsbeskattningen
och beskattningen av allmännyttiga bostadsföretag innebär
en anslutning till förslagen i moderata samlingspartiets partimotioner
Sk59 yrkandena 44—46 och Sk327 yrkandena 2 samt 4—8. Utskottet
ställer sig också bakom förslagen i partimotionerna Sk59 (m) yrkande
43 och Sk96 (c) yrkande 31 om att mangårdsbyggnaden på jordbruksfastighet
även i fortsättningen bör beskattas som näringsfastighet. Bostadsbyggnader
på jordbruksfastigheter kan inte jämställas med och
beskattas som övriga småhus. Det rör sig många gånger om äldre
byggnader som är betydligt större än vad som är behövligt för de
familjestorlekar som i dag existerar. För att kunna hålla dessa bostadsfastigheter
som ofta är kulturbyggnader i tillfredsställande skick måste
nuvarande avdragsmöjligheter behållas. Den i propositionen föreslagna
uppdelningen i privatbostad och näringsfastighet medför också att
egenföretagare som har lokal i den egna bostaden kan komma att
missgynnas. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med
förslag som innebär att även om en fastighet betecknas som privatbostad
skall en lokal för näringsverksamhet kunna föranleda avdrag i
inkomstslaget näringsverksamhet för de kostnader som hänför sig dit.

I detta sammanhang tar utskottet även upp den fråga angående
avdragsrätt för reparationer i småhus som aktualiserats i moderata
samlingspartiets partimotion Sk327 yrkande 3. I motionen hänvisas till
Bostadskommitténs slutbetänkande (SOU 1986:6). Enligt utredningens
mening skulle en årlig avdragsrätt för reparationer verksamt bidra till
att stävja det s.k. svartjobberiet. En tänkbar metod var, enligt utredningen,
att tillåta avdrag för styrkta lönekostnader upp till ett belopp
av 10 000 kr. per år. Särskilt stora kostnader skulle kunna fördelas
framåt i tiden. Även enligt bostadsutskottets mening skulle en avdragsrätt
för reparationer i småhus leda till stora fördelar. En avdragsrätt
enligt i huvudsak de principer som här har skisserats bör således
införas. Den närmare utformningen av en sådan avdragsrätt bör kunna
fastläggas i samband med den av utskottet förordade översynen av
småhusbeskattningen.

Bostadsutskottet behandlar fortsättningsvis i detta avsnitt ett antal
motionsyrkanden som antingen kan anses vara tillgodosedda genom
den av utskottet förordade modellen för bostadsbeskattningen eller
som bör avstyrkas eftersom de strider mot denna modell. Avslutningsvis
behandlas ett förslag om familjebeskattningen med betydelse för
bostadssektorn.

1989/90: BoU8y

Utskottet anser att förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk444 yrkande 3 om fastighetsskatt på industrifastigheter bör
avslås av riksdagen. Utskottet har vid flera tidigare tillSllen behandlat
och avstyrkt motsvarande yrkanden. •

I motion Sk81 (vpk) yrkande 48 föreslås riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna att den löpande beskattningen av boendet bör
vara lågt och att avskattningen av boendet bör ske främst genom
beskattning av reavinster. Utskottet har ovan lämnat förslag om boendebeskattningen
som innebär avsevärt lägre löpande beskattning än vad
regeringen föreslagit. Vidare har en översyn av beskattningen förordats
i syfte att pröva möjligheterna att på sikt helt avskaffa boendebeskattningen.
Denna del av motionsyrkandet är sålunda väl tillgodosedd. I
fråga om realisationsvinstbeskattningen återkommer utskottet nedan.

1 två motioner, Sk81 (vpk) yrkande 49 och Sk352 (vpk), aktualiseras
frågan om underlaget för beräkning av fastighetsskatt m.m. och föreslås
att fastighetsskatten inte skall baseras på taxeringsvärdet. Bostadsutskottet
instämmer visserligen i synpunkten att en fastighetsskatt baserad på
taxeringsvärdet kan fa orimliga konsekvenser. Med den utformning för
fastighetsskatten som utskottet föreslagit, dvs. med tills vidare frysta
fastighetsskatter och därefter en successiv avveckling av denna beskattningsform,
infinner sig emellertid inte de stora olägenheter som regerings©
rslaget innebär. Något behov av ett särskilt fastighetsskatteunderlag
föreligger inte vid ett sådant ställningstagande.

Förutsättningarna för permanentboende i våra skärgårdar diskuteras
i sex motioner, Sk318 (c), Sk407 (c), Sk410 (s), Sk829 (m), Sk392
(mp) yrkande 7 samt Sk74 (mp) yrkande 26. I dessa motioner anförs
att framför allt nuvarande fastighetsskatteregler medför stora problem
för den permanenta befolkningen i våra skärgårdar.

De olägenheter av bl.a. den nya fastighetstaxeringen som beskrivs i
motionerna uppkommer inte med den modell för bostadsbeskattningen
som utskottet ovan förordat. Utskottet anser visserligen att permanentboendet
i våra skärgårdar på olika sätt bör underlättas, men dessa
problem bör inte lösas med särskilt utformade skatteregler. Det bör för
övrigt påpekas att de ekonomiska problem som skulle uppstå för de
skärgårdsboende vid ett bifall till regeringens bostadsbeskattningsförslag
har sin motsvarighet i många andra områden med kraftiga prishöjningar.
De generella regler för en successivt minskad boendebeskattning
som utskottet ovan föreslagit innebär att syftet med de aktuella motionerna
har tillgodosetts.

Ytterligare en fråga om problem med den nya fastighetstaxeringen
tas upp i motion Sk392 (mp) yrkande 8. Motionärerna anser att det är
felaktigt att installationer som gjorts i energisparande syfte ger högre
taxeringsvärde och därmed högre fastighetsskatt. Även detta problem,
som givetvis även gäller andra former av installationer, elimineras i
princip med den av utskottet förordade modellen för småhusbeskattningen.

1989/90: BoU8y

Förslaget i motion Sk81 (vpk) yrkande 17 om att ersätta avdragsrätten
för ränteutgifter med en ny form av lån från en statlig bostadsbank
avstyrks av utskottet. Förslaget strider helt mot den avreglering och
avbyråkratisering som bör eftersträvas inom bostadssektorn.

Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt ett förslag i den moderata
partimotionen Sk403 yrkande 3 om en reformerad familjebeskattning.
Förslaget innebär bl.a. att det inom ramen för den kommunala
inkomstbeskattningen införs ett grundavdrag för barn med 15 000 kr.
per hemmavarande barn upp till 18 års ålder.

Bostadsutskottet tillstyrker detta motionsförslag som förutom de
självklara familjeekonomiska fördelarna även skulle få stor betydelse
för möjligheterna att minska de statliga subventionssystemen inom
bostadssektorn.

2. Den löpande bostadsbeskattningen

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Bostadsbeskattningen börjar
med "Bostadsutskottet anför" och slutar med "redovisade motionerna"
bort ha följande lydelse:

Som framhålls i centerpartiets partimotion Sk96 får bostadssektorn
bära en alltför stor del av skattereformens finansiering. Inte minst
gäller detta om man beaktar att målsättningen skall vara att genomföra
en rättvis fördelning som inte ökar transfereringarna och där marginaleffekterna
minskar. Starka skäl talar sålunda för att åtgärder måste
vidtas så att normala inkomsttagare inte får altför stora kostnadsökningar
i boendet. Bland dessa åtgärder bör bl.a. ingå borttagande av
momsen på energi samt ett bibehållande av den reducerade momsen
på byggande m.m.

Inledningsvis vill utskottet beröra frågan om gränsdragningen mellan
privatbostad och näringsfastighet och den löpande beskattningen av
småhus. Regeringens förslag i denna del innebär dels att småhus på
jordbruksfastighet fortsättningsvis normalt kommer att räknas som
privatbostad, dels att den nuvarande schablonbeskattningen av småhus
slopas och ersätts av en fastighetsskatt. Enligt utskottets mening kan
förslagets principiella utformning när det gäller den löpande beskattningen
av småhus godtas. Till den del förslaget avser gränsdragningen
mellan privatbostad och näringsfastighet får det dock vissa konsekvenser
som enligt utskottets mening inte kan accepteras.

Den som innehar småhus på jordbruksfastighet får i dag ta upp ett
bostadsförmånsvärde till beskattning. Ett borttagande av detta förmånsvärde
kopplat till att bostadshuset bryts ut ur inkomstslaget näringsverksamhet
i enlighet med regeringens förslag skulle förmodligen i
flertalet fall innebära en skattelindring. Som framhålls i centerpartiets
partimotion Sk96 skulle emellertid en sådan lösning öppna vägen för
fusk och skatteplanering. Samtidigt skule underhållet av bostadshus på
landsbygden riskera att försämras påtagligt — något som är mycket
allvarligt med tanke på att byggnaderna i ett inte oväsentligt antal fall
är av kulturhistoriskt värde. I sammanhanget bör även vägas in att

1989/90: Bo U8y

innehavare av jordbruksfastighet har små eller inga möjligheter att
välja sitt boende med avseende på att bostaden/mangårdsbyggnaden
utgör en oskiljaktig del av jordbruksegendomen. Härtill kommer att
kreditgivarnas kapitaltäckningsregler missgynnar småhus på jordbruksfastighet
på ett sätt som höjer lånekostnaden i förhållande till övriga
permanentbostäder.

Med anslutning till förslagen i centerpartiets partimotion Sk96 yrkande
31 samt motion Sk59 (m) yrkande 43 bör sålunda småhus på
jordbruksfastighet även fortsättningsvis ingå i näringsverksamheten i
enlighet med de regler som i dag gäller. Regeringens förslag i nu
aktuell del bör i enlighet därmed avvisas av riksdagen.

Som ett väsentligt led i strävandena att minska belastningen på
boendet och de boende bör uttaget av fastighetsskatt minska i förhållande
till regeringens förslag.

Enligt utskottets mening bör taxeringsvärdet även fortsättningsvis
grundas på marknadsvärdet — detta inte minst med tanke på förmögenhetsbeskattningen.
Däremot kan det finnas anledning att se över
basen för själva fastighetsskatten i syfte att nå ett mera differentierat
och rättvisare fastighetsskatteuttag. Till denna fråga återkommer utskottet
nedan.

Mot bakgrund av det ovan anförda bör fastighetsskatten i enlighet
med förslagen i de nu behandlade c-motionerna reduceras i förhållande
till regeringens förslag. För hyreshus bör sålunda fastighetsskatt utgå
med 2 % och för småhus med 1,2 % av taxeringsvärdet. För nyproducerade
bostäder bör dock skatten sättas ned under de tio första åren.
Fr.o.m. år 1991 bör sålunda inte någon fastighetsskatt tas ut för
bostadsfastigheter under de fem första åren efter byggandet. Under de
fem härpå följande åren bör skatten dessutom halveras.

För att mildra effekterna av förslaget för de senaste årens bostadsproduktion
bör skattesatserna för vissa nyare årgångar övergångsvis sättas
ned. För årgångarna 1986—1990 bör sålunda inte någon fastighetsskatt
utgå, medan skatten för årgångarna 1981—1985 bör reduceras till
hälften. Dessa reducerade skattesatser avvecklas sedan successivt på ett
sådant sätt att hela det befintliga bostadsbeståndet belastas med full
fastighetsskatt efter tio år. Övergångsreglerna bör gälla lika för hyreshus
och småhus.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av regeringens förslag och
centerpartiets partimotion Sk96 yrkandena 32—34 samt motion Sk95
(c) yrkande 3 förordat bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Övriga motionsyrkanden avstyrks.

3. Den löpande bostadsbeskattningen m.m.

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Bostadsbeskattningen börjar med "Bostadsutskottet anför"
och slutar med "och realisationsvinstreglerna " bort ha följande lydelse:

Det är utskottets uppfattning att en alltför stor del av regeringens
skatteomläggning finansieras med en ökad beskattning av boendet —
något som ofelbart leder till kraftig ökade boendekostnader för hushål -

1989/90: Bo U8y

len. Till detta kommer att de ökade boendekostnaderna slår regressivt,
dvs. i första hand mot dem med låga inkomster. Även om höginkomsttagare
i viss mån drabbas hårdast av den skärpta fastighetsbeskattningen
får de samtidigt de största sänkningarna av inkomstskatten. På
samma sätt slår den höjda momsen hårdast mot låg- och normalinkomsttagare.
Sammantaget leder sålunda boendebeskattningen till fördelningseffekter
som inte kan godtas.

Som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk81 är
bostaden att betrakta som en social rättighet, något som också bör
komma till uttryck i beskattningen av densamma. Den löpande beskattningen
av boendet bör därför hållas på en tämligen låg nivå. Med
avseende på den värdestegring som kan ligga i ägandet av en egen
bostad måste dock en viss löpande beskattning ske. I annat fall skulle
värdestegringar i fastigheter fungera som ett skattesubventionerat sparande
för den som har ekonomisk möjlighet att köpa sin egen bostad.
Tyngdpunkten i denna avskattning bör dock ligga i beskattningen av
uppkomna realisationsvinster.

Vad utskottet nu med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Sk81 yrkande 48 anfört om den löpande bostadsbeskattningen
och avvägningen mellan denna beskattning och realisationsvinstreglerna
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Av neutralitetsskäl och för att möjliggöra lättnader i kostnaderna för
boendet genom en hårdare beskattning av kapital och näringsliv bör
enligt utskottets mening fastighetsskatten utsträckas till att omfatta
också industrifastigheter och andra fastigheter som inte är avsedda för
boende i enlighet med förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk444 yrkande 3. Ett lagförslag med detta syfte bör utarbetas
och skyndsamt föreläggas riksdagen. Detta bör ges regeringen till
känna.

4. Avvägningen mellan den löpande
bostadsbeskattningen och realisationsvinstreglerna

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Bostadsbeskattningen börjar
med "Med hänvisning" och slutar med "och realisationsvinstreglerna "
bort ha följande lydelse:

Vad i vänsterpartiet kommunisternas partimotion Sk81 yrkande 48
förordats beträffande avvägningen mellan den löpande beskattningen
och realisationsvinstreglerna avstyrks med hänvisning till utskottets
ovanstående ställningstagande i fråga om bostadsbeskattningens utformning
m.m.

5. Underlaget för beräkning av fastighetsskatt m.m.

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Bostadsbeskattningen börjar med "Den nu" och slutar med
"reellt syfte" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk81 uttryckta uppfattningen att den löpande beskattningen av

1989/90: BoU8y

boendet bör vara tämligen låg och att avskattningen i stället skall ske
genom beskattning av uppkomna realisationsvinster. Som ett led i
strävandet att åstadkomma en omläggning av beskattningen i denna
riktning och för att minska på de stora skillnader i skattetrycket
beroende på fastighetens läge bör den löpande bostadsbeskattningen
fortsättningsvis knytas till fastighetens bruksvärde som bostad och inte
som nu till fastighetens taxeringsvärde.

Detta har påpekats redan av boendekostnadsutredningen och vunnit
gensvar hos de stora bostadsorganisationerna. Skärgårdsföreträdare har
också framhållit att detta skulle lösa de permanentboendes huvudproblem.
Regeringen har aviserat en översyn i motionens riktning. Problemet
är att tiden går och ingenting händer.

I anslutning till den nu förordade omläggningen av basen för
fastighetsbeskattningen bör även övervägas möjligheten att låta intäkterna
från fastighetsskatten helt eller delvis tillfalla kommunerna. Med
avseende på de uppgifter och det ansvar som kommunerna ålagts i
fråga om bostadsförsörjningen är en sådan ordning enligt utskottets
mening väl motiverad.

Vad bostadsutskottet nu med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Sk81 yrkande 49 anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

6. En statlig bostadsbank m.m.

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Bostadsbeskattningen börjar med "Riksdagen bör" och slutar
med "bostadsbank m.m. " bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar vad som i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk81 anförts om behovet av en statlig bostadsbank som får
ansvaret för en subventionerad bostadsfinansiering när systemet med
avdrag för räntesubventioner avskaffas. Även om Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,
SBAB, kan ses som ett första steg mot en samhällelig
bostadsbyggnadsbank är SBAB:s hittillsvarande roll alltför begränsad.
I framtiden måste den statliga bostadsbanken ges en roll som
garanterar att den kan förse bostadsproduktionen med lån till låg och
fast ränta. Endast härigenom kan garantier skapas för att bostäder kan
produceras i en tillräcklig omfattning och till rimliga kostnader när
avdragen för skuldräntor avvecklas.

Vad utskottet nu med anledning av vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Sk81 yrkande 17 anfört om en statlig bostadsbank bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

7. Beskattningen vid energibesparande installationer

Agne Hansson (c). Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström (mp)
anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken Bostadsbeskattningen
börjar med "Ett motsvarande" och slutar med "hänvisning
härtill" bort ha följande lydelse:

Samtidigt som behovet av energisparande åtgärder i bebyggelsen
snarast har ökat har statens insatser på området under senare år

1989/90:BoU8y

minskat. Inte minst för småhus finns det en rad energihushållningsåtgärder
som är samhällsekonomiskt lönsamma, men där den privatekonomiska
lönsamheten är liten eller obefintlig. Exempel på denna typ
av åtgärder är förbättrad isolering, installation av energisnåla värmesystem
och balanserad ventilation med värmeåtervinning m.m.

Slopandet av energisparmålen och avskaffandet av allt stöd till
energisparåtgärder har skapat ett intryck av att staten inte längre ser
energihushållningen i bostadsbebyggelsen som viktig. Till detta kommer
de negativa effekterna i form av högre taxeringsvärden genom den
pågående fastighetstaxeringen för de småhusägare som genomfört energisparåtgärder.

Det är enligt utskottets mening naturligtvis inte rimligt att installationer
som gjorts i energisparande syfte skall motverkas genom att
de resulterar i väsentligt högre taxeringsvärden och därmed en högre
beskattning. I enlighet med förslaget i miljöpartiets partimotion Sk392
yrkande 8 bör därför åtgärder vidtas för att åstadkomma en lindrad
beskattning för de småhus som försetts med energibesparande installationer.
Utskottets ställningstagande i denna del bör ges regeringen till
känna.

8. Reavinstbeskattning av fastigheter

Knut Billing, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som under rubriken Reavinstbeskattning av
bostäder börjar med "Bostadsutskottet vill" och slutar med "Sk73 (m)"
bort ha följande lydelse:

Som utskottet ovan anfört kan det starkt ifrågasättas om boendet
över huvud taget skall åläggas någon beskattning. Vad gäller frågan om
realisationsvinstbeskattningen kan vid en internationell jämförelse
konstateras att ett flertal västeuropeiska länder inte har någon sådan
beskattning av bostäder. I andra länder är skatten begränsad i tiden
och tas bara ut vid försäljningar efter korta innehav.

Den nuvarande reavinstbeskattningen av bostäder måste betraktas
som en ren flyttskatt och är en starkt bidragande orsak till de obalanser
som för närvarande finns på den svenska bostadsmarknaden. Beskattningen
motverkar rörligheten på bostadsmarknaden och har medfört
att det för varje år blir allt svårare för människorna att fa tag på
den bostad de vill ha, trots att antalet bostäder aldrig varit större.

När nu regeringen har lagt fram ett förslag om nya regler för
realisationsvinstbeskattning av fastigheter kan man konstatera att dessa
inte alls har utformats på ett sådant sätt att de nuvarande problemen
elimineras. Tvärtom ökar givetvis inlåsningseffekten om möjligheterna
till uppskov tas bort. Beskattningen utgår enligt regeringsförslaget från
en nominell metod. Detta kan leda till orimliga konsekvenser och
innebär inte sällan att även reala förluster kan komma att beskattas.

Realisationsvinstbeskattningen av fastigheter bör i avvaktan på en
bredare översyn av hela bostadsbeskattningen i stället utformas efter
den princip som anges i motioner från moderata samlingspartiet.
Anskaffningsvärdet bör således indexuppräknas med konsumentprisin -

1989/90: Bo U8y

dex från första innehavsåret. På så vis undviks beskattning av rent
nominella vinster. Reglerna om uppskov med beskattning vid byte av
bostad bör bibehållas och utvidgas till också gälla för bostadsrätter. På
så sätt underlättas även övergången mellan olika upplåtelseformer och
rörligheten på bostadsmarknaden kan öka.

Enligt bostadsutskottets mening bör riksdagen avstyrka regeringens
förslag vad avser realisationsvinstbeskattningen av fastigheter och i
stället begära ett förslag med den inriktning som ovan förordats. De
nya reglerna bör kunna träda i kraft år 1991. Det bör dock samtidigt
övervägas hur beskattningen fortsättningsvis kan utformas för att endast
omfatta tidsmässigt korta innehav eller om den helt kan slopas.
Vad utskottet har anfört innebär att motionerna Sk327 (m) yrkande 1
samt Sk59 (m) yrkandena 28 och 29 tillstyrks. Detta innebär att även
aktuella motionsförslag (c) om uppskovsregler och minskade inlåsningseffekter
kan anses vara tillgodosedda. Motion Sk81 (vpk) yrkandena
26 och 27 avstyrks. Den i motion Sk73 (m) diskuterade frågan
blir inte aktuell med de av utskottet förordade beskattningsregelerna.

9. Uppskovsreglerna vid avyttring av bostadsfastighet
m.m.

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Reavinstbeskattning av fastigheter
börjar med "Bostadsutskottet vill" och slutar med "Sk62 (c)"
bort ha följande lydelse:

Vi har i dag en bostadsmarknad som i väsentliga avseenden präglas
av en bristande rörlighet med ett minskat bostadsutbud som följd. Det
är enligt utskottets mening mot bakgrund härav viktigt att undvika att
realisationsvinstbeskattningen av bostäder ges en sådan utformning att
rörligheten på marknaden minskar ytterligare. Risken för att nya
inlåsningseffekter skall uppstå vid ett genomförande fullt ut av det av
regeringen förordade nya systemet för reavinstbeskattningen av bostadsrätter
och småhus är enligt utskottets mening uppenbar. Framför
allt gäller detta med avseende på effekterna av den slopade möjligheten
till uppskov med beskattningen som regeringen föreslår.

Samtidigt som vissa takregler för skatteuttaget vid realisationsvinstbeskattningen
föreslås bl.a. för att inlåsningseffekter skall undvikas förordar
regeringen att möjligheterna till uppskov med beskattningen helt
skall tas bort. Detta är naturligtvis inte logiskt. Av samma skäl som det
totala skatteuttaget bör begränsas i vad avser realisationsvinsten bör
möjligheterna till uppskov finnas kvar i vissa fall. Som framhålls i
centerpartiets partimotion Sk96 måste det vara möjligt att få uppskov
med beskattningen för de boende som byter bostad bl.a. av medicinska
skäl, handikappskäl eller åldersskäl. Det framstår helt enkelt som
stötande om bostadsbyten av denna art utlöser beskattning. Det är
givetvis inte rimligt att en folkpensionär som måste flytta från övre
planet i en bostadsrättsfastighet till det nedre planet, t.ex. därför att
hiss saknas, belastas med en realisationsvinst som kanske måste betalas
med lån eller socialbidrag.

1989/90: Bo U8y

Med hänvisning till det nu anförda bör enligt bostadsutskottets
mening särskilda prövningsregler införas vid realisationsvinstbeskattningen
i enlighet med förslaget i centerpartiets partimotion Sk96
yrkande 25 samt motionerna Sk54 (c) och Sk62. Utskottets ställningstagande
i denna del bör ges regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

10. Skattetak för privata permanentbostäder

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Reavinstbeskattning av fastigheter börjar med "Utskottet har"
och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk81 framförda uppfattningen att den löpande beskattningen av
boendet bör vara låg, men att en större del av realisationsvinsterna
skall beskattas. Det är dock rimligt med ett skattetak för realisationsvinstbeskattningen
av permanentbostäder — detta för att förhindra
alltför hårda inlåsningseffekter på bostadsmarknaden. I enlighet med
motionärernas förslag bör sålunda skatteuttaget vid försäljning av permanentbostäder
begränsas genom en schablonregel som innebär att
realisationsvinsten får beräknas till högst 15 % av försäljningsintäkten.
För andra privatbostäder föreligger dock inget behov av någon begränsande
schablonregel. För dessa bostäder bör sålunda hela realisationsvinsten
beskattas.

I sammanhanget vill utskottet påpeka att "flyttskatten" vid direkta
bostadsbyten kan undvikas genom att de som byter bostadsrätter eller
egnahem avstår från att ta ut spekulationspriser och i stället håller sig
till de priser som motsvarar priserna/kostnaderna i ett hembudssystem.

Vad utskottet nu med anslutning till vänsterpartiet kommunisternas
partimotion Sk81 yrkandena 26 och 27 anfört om ett skattetak för
privata permanentbostäder m.m. bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i detta avseende
innebär att regeringens förslag liksom övriga motionsyrkanden avstyrks
i nu aktuell del.

11. Mervärdeskatt inom fastighetsområdet

Knut Billing, Jan Sandberg och Margareta Gard (alla m) anser att den
del av utskottets yttrande som under rubriken Mervärdeskatt inom
fastighetsområdet börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med
"nu anförts" bort ha följande lydelse:

Ett genomförande av regeringens förslag om att de nuvarande reduceringsreglerna
för byggnadsverksamhet, den s.k. byggmomsen, skall
avskaffas leder till att skattebelastningen på boendet ytterligare ökar.
Kostnaderna för nyproduktion och underhåll av bostäder skulle stiga.
Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund förlaget i moderata samlingspartiets
partimotion Skl08 yrkande 3 samt i två c-motioner om att
propositionen bör avslås i den del den avser slopandet av gällande
reduceringsregler inom fastighetsområdet. Övriga c-motioner om delvis
ändrade reduceringsregler avstyrks.

1989/90:BoU8y

Utskottet ställer sig även bakom övriga motionsförslag om att avstyrka
propositionens förslag om en generell breddning av mervärdeskattebasen
inom bostadssektorn. Uttagsbeskattning av tjänsteprestationer
avseende fastighetsunderhåll och av vissa fastighetsarbeten i egen regi
bör sålunda inte införas. Utskottets ställningstagande i denna del
innebär att moderata samlingspartiets partimotion Skl08 yrkande 4
bör bifallas. Därmed blir även förslagen i motion Sk81 (vpk) yrkande
30 såvitt nu är i fråga samt yrkande 46 tillgodosedda. Förslaget i
motion Skill (mp) yrkande 1 om att moms bör införas på kamerala
och administrativa arbeten i egen regi avstyrks.

Vad slutligen gäller frågan om statliga investeringsbidrag som kompensation
för byggmomsen bör motion Sk81 (vpk) yrkande 47 avslås.
Det system som förordas i motionen skulle endast innebära en ytterligare
utbyggnad av den nuvarande rundgången av skatte- resp. bidragsmedel
inom bostadssektorn. Med den ordning avseende byggmomsen
som utskottet förordat föreligger inte heller något behov att, som
regeringen aviserat, senare införa ett investeringsbidrag som kompensation
för momshöjningen.

12. Reduceringsreglerna på fastighetsområdet m.m.

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Mervärdeskatt inom fastighetsområdet
börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar med "nu
anförts" bort ha följande lydelse:

Bostadsutskottet delar den i centerpartiets partimotion Skll3 framförda
principiella uppfattningen att bostadssektorn får bära en alltför
stor del av skattereformens finansiering. Ett av skälen härtill är regeringsförslagets
utformning när det gäller den vidgade mervärdeskatteplikten
inom bygg- och fastighetsområdet.

Med avseende på effekterna på boendekostnaderna kan förslaget om
slopade reduceringsregler för vissa arbeten inom byggnadsområdet och
inom fastighetsområdet inte accepteras. I enlighet med förslagen i de
nu behandlade c-motionerna bör sålunda tillhandahållandet av produkter
och tjänster i samband med boende och byggnadsverksamhet
beläggas med mervärdeskatt motsvarande 60 % av vederlaget. Denna
skattesats bör gälla alla typer av byggnadsarbeten m.m., dvs. även de
anläggningsarbeten som i dag har en lägre skattesats.

Den nu förordade reducerade skattesatsen bör enligt utskottets mening
gälla även de kommunala tjänster m.m. för vilka mervärdeskatteplikt
redan införts. Riksdagens tidigare beslut i detta avseende bör
sålunda rivas upp.

När det gäller den förordade momsbeläggningen av vissa fastighetstjänster
m.m. kan en sådan accepteras under förutsättning av att skatt
även i detta fall utgår enligt den ovan förordade reducerade skattesatsen.

Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag och centerpartiets
partimotion Skll3 yrkande 6 samt motionerna Sk98 (c) yrkan -

1989/90: BoU8y

de 5, Skll7 (c) yrkande 2 och Skl21 (c) yrkande 4 anfört bör
riksdagen sorn sin mening ge regeringen till känna. Övriga motionsyrkanden
avstyrks.

13. Moms på fastighetsskötsel m.m.

Jan Strömdahl (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som under
rubriken Mervärdeskatt inom fastighetsområdet börjar med "Inte heller"
och slutar med "nu anförts" bort ha följande lydelse:

Det kan, som framhålls i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk81, av fördelningspolitiska skäl riktas principiella invändningar
mot mervärdebeskattningen som sådan. I vissa fall kan dock likformighetsskäl
liksom fördelningspolitiska skäl tala för en momsbeläggning
eller en momsbreddning. Det gäller t.ex. om mervärdeskatten differentieras
så att basvaror träffas av en lägre skattesats än en mera lyxbetonad
konsumtion.

De ovan redovisade skälen för bl.a. en momsbeläggning gör sig dock
inte gällande i fråga om den av regeringen föreslagna mervärdeskatteplikten
för vissa fastighetstjänster m.m. En momsbeläggning av denna
typ av tjänster drabbar boendet på ett sätt som inte är acceptabelt.
Boendet är en social rättighet som inte bör belastas med mervärdeskatt.
Vad utskottet nu med anslutning till förslaget i vänsterpartiet
kommunisternas partimotion Sk81 yrkande 30 såvitt nu är i fråga
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom förslaget i propositionen
om att fastighetsskötsel i egen regj av konkurrensskäl skall momsbeläggas.
I sista hand drabbar detta de boende mycket hårt. Förslagen i
partimotionerna från vpk och m tillstyrks sålunda. Regeringsförslaget
avstyrks.

När det gäller den förordade höjningen av mervärdeskattesatsen på
byggområdet kan denna accepteras endast under förutsättning av att
hela den erlagda mervärdeskatten kompenseras genom ett investeringsbidrag
i enlighet med förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
Sk81 yrkande 47. Utskottets ställningstagande i denna del bör
ges regeringen till känna.

Utskottets ovanstående ställningstagande innebär att regeringens förslag
såvitt nu är i fråga samt övriga motionsyrkanden avstyrks.

14. Kamerala och administrativa arbeten som utförs i
egen regi

Kjell Dahlström (mp) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken Mervärdeskatt inom fastighetsområdet börjar med
"Det skulle" och slutar med "egen regi " bort ha följande lydelse:

Det är, som framhålls i miljöpartiets partimotion Skill, viktigt att
mervärdebeskattningen inom fastighetsområdet så långt möjligt blir
konkurrensneutral och att inte småskalig fastighetsförvaltning med en
stor andel inköpta tjänster missgynnas. Enligt utskottets mening måste
målet därför vara att införa en uttagsbeskattning även på administrativa
och kamerala tjänster. Dessutom måste om möjligt beloppsgränsen för

1989/90:BoU8y

uttagsbeskattningen sänkas. Det bör ankomma på regeringen att utforma
de närmare regler som behövs för att göra mervärdeskatten konkurrensneutral
i nu berörda avseenden.

Vad utskottet nu med anslutning till miljöpartiets partimotion
Skill yrkande 1 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

15. Översyn av taxering och beskattning av
fastigheter i skärgårdsområdena

Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:

Vi har i yttrandet ställt oss bakom ett tillkännagivande från utskottets
majoritet om en översyn av reglerna för taxering och beskattning av
fastigheter i skärgårdsområdena m.m. Med avseende på de problem av
denna natur som finns i dessa områden är en sådan översyn enligt vår
mening väl motiverad. Vi har dock förutsatt att översynen inte skall
omfatta eller resultera i någon form av förvärvslagstiftning. De principiella
invändningar som enligt vår mening kan riktas mot denna typ
av lagstiftning innebär att de uppkomna problemen måste lösas i
annan ordning.

1989/90: Bo U8y

gotab 96717, Slockholm 1990