om kabel-TV och om etableringsfrihet på TV- området m.m. (Yttrande 1987/88:KrU1y)

Kulturutskottets yttrande
1987/88:1 y

om kabel-TV och om etableringsfrihet på TV områdetm.

m. KrU^

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 27 maj 1987 beslutat bereda kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1986/87:151 om ändringar i tryckfrihetsförordningen
m.m. jämte motioner, nämligen motionerna 1986/87:K121-K127.

Konstitutionsutskottet har den 10 september 1987 berett kulturutskottet
tillfälle att yttra sig över följande motioner om olika massmediefrågor m.m.,
nämligen motionerna 1985/86:K221, K402, K404-K406, K411 yrkande 2,

1986/87:K210 yrkande 1, K403-K405, K407, K409, K411, K412, K415,

K417-K420, K421 yrkande 2, K423-K426, K432-K434 och K815.

Med anledning av konstitutionsutskottets beslut yttrar sig kulturutskottet i
detta sammanhang över dels motioner om radio- och TV-sändningar i
kabelnät och om kontroll över medieutvecklingen, dels motioner om
etableringsfrågor på radio- och TV-området och om reklamfinansierad TV
m.m. Utskottet kommer senare att yttra sig över propositionen i vad avser
våldsskildringar i filmer, videogram m.m. och motioner som avser lagstiftningen
på området.

I ärendet har kulturutskottet inhämtat närmare information om bl.a.
utvecklingen på kabel-TV-området av t.f. direktören för kabelnämnden
Wolfgang Riidel.

Utskottet

Vissa bakgrundsuppgifter

I proposition 1986/87:151 föreslås vissa ändringar av grundlagsskyddet för
tryckta skrifter på grundval av förslag som lagts fram av yttrandefrihetsutredningen
i betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten.

I den lagrådsremiss som föregått propositionen förordades en utbyggnad av
grundlagsskyddet för radio, TV, film, videogram och vissa andra medier (se
prop. främst s. 29-32). Efter lagrådsbehandlingen stod det emellertid klart
att en bred enighet om den lösning som valts i remissen inte skulle kunna
uppnås i riksdagen (prop. s. 320). Förslaget i denna del lades därför inte fram
i propositionen. Sedermera har frågan om ett utbyggt grundlagsskydd för de
angivna medierna beretts ytterligare i justitiedepartementet under medverkan
av företrädare för de fem riksdagspartierna. Därvid har tre olika 1

1 Riksdagen 1987188.13 sami. Nr 1 y

modeller för ett grundlagsskydd för nya medier diskuterats. Det har
emellertid visat sig att tillräckligt bred anslutning till någon av de tre
lagtekniska modellerna inte kunnat uppnås. Företrädare för justitiedepartementet
har förklarat att ställning till de aktuella frågornas fortsatta behandling
får tas sedan riksdagen har behandlat propositionen.

Kulturutskottet har informerats om att konstitutionsutskottet avser att
bereda propositionsärendet först under våren 1988. Detta innebär mot
bakgrund av vad som redovisats ovan att man måste räkna med att frågan om
det framtida grundlagsskyddet på bl.a. radio- och TV-området inte kommer
att få en slutlig lösning förrän relativt lång tid förflutit.

De frågor som kulturutskottet i det följande yttrar sig över har i lagtekniskt
hänseende i vissa fall ett nära samband med frågorna om grundlagsskyddet
för de nya medierna. I materiellt hänseende finns det däremot, såvitt
utskottet kan bedöma, inte något hinder för riksdagen att redan nu ta
ställning. Med hänsyn till vad som redovisats i det föregående kan den
eventuella lagstiftning som kan bli följden av riksdagens ställningstagande
behöva bli av provisorisk karaktär. I detta sammanhang vill kulturutskottet
redan här erinra om att konstitutionsutskottet vid behandlingen av proposition
1984/85:199 om radio- och TV-sändningar i kabelnät gjort uttalanden av
innehåll att - i avvaktan på ett mer definitivt ställningstagande till de förslag
som lagts fram av yttrandefrihetsutredningen - lagregler rörande denna
verksamhet är att se som en tillfällig lösning av det föreliggande behovet att
reglera verksamheten (KU 1985/86:7 s. 8-9).

Här finns också skäl att nämna följande. Dagens kommunikationssatelliter
ersätts stegvis med medeleffekt- och direktsändande satelliter, vilka båda
sänder med större effekt än kommunikationssatelliterna. Radiolagsutredningen
har mot bl.a. denna bakgrund i dagarna lagt fram betänkandet (SOU
1987:63) Vidaresändning av satellitprogram i kabelnät. I betänkandet
föreslås att alla slag av satellitsändningar som vidaresänds i kabelnät från och
med den 1 juli 1988 skall vara tillståndspliktiga enligt lagen om lokala
kabelsändningar. Undantagna från denna regel föreslås bli satellitsändningar
som kommer från Sveriges Radio eller från något av företagen Danmarks
Radio, TV 2 Danmark, Norsk rikskringkasting (Norge), Rlkisutvarpid
(Island) och Oy Yleisradio Ab (Finland).

Lokala kabelsändningar. Kontrollen över medieutvecklingen

Kabel-TV-verksamheten regleras i första hand i lagen (1985:677) om lokala
kabelsändningar (ändrad senast 1986:1216), som gäller fr.o.m. den 1 januari
1986. Lagen bygger på ett koncessionssystem, där en särskild kabelnämnd är
tillståndsgivare. Tillstånd får avse satellitsändningar och egensändningar.
Nätinnehavare och lokala kabelsändarföretag kan få tillstånd till satellitsändningar.
Däremot kan endast de senare få tillstånd till egensändningar.

Kabelnämnden får i vissa fall återkalla sändningstillstånd eller förbjuda
vidaresändning av en programkanal. Bl.a. får fortsatt vidaresändning av en
programkanal från satellit förbjudas för en tid av högst ett år om det i
programkanalen under en längre tid och i betydande omfattning har
förekommit sådan kommersiell reklam som måste anses riktad särskilt till

KrU 1987/88:1 y

svenska konsumenter. Ett förbud får dock meddelas endast om det med
hänsyn till sändningarnas art och programkanalens karaktär och inriktning
bedöms att ett förbud för programkanalerna är godtagbart från yttrandefrihets-
och informationssynpunkt.

I lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar finns
ytterligare bestämmelser om inskränkningar i rätten att sända enligt lagen
om sådana sändningar. I ansvarighetslagen stadgas att fortsatt vidaresändning
får förbjudas om det i programkanalen vid upprepade tillfällen har
förekommit program som har innehållit rörliga bilder med skildringar av
sexuellt våld eller tvång eller med närgångna eller utdragna skildringar av
grovt våld mot människor eller djur samt sändningarna inte har varit
försvarliga med hänsyn till syftet och sammanhanget samt omständigheterna
i övrigt. Ett förbud kan också meddelas om satellitkanalen har varit ensidigt
inriktad på sändningar av pornografiska bilder eller våldsskildringar i bild.
Frågan om förbud enligt ansvarighetslagen prövas i domstol under medverkan
av jury och på talan av justitiekanslern.

I fem motioner framställs yrkanden som avser dels skärpning av lagen om
lokala kabelsändningar, dels avgiftsuttag för vissa kabelsändningar i större
utsträckning än för närvarande, dels ock frågan om det demokratiska
inflytandet över utbyggnaden av kabel-TV.

Bedömningen av motionerna - och då inte minst motionen om skärpning
av lagstiftningen - måste enligt kulturutskottets uppfattning ses mot bakgrunden
av att som inledningsvis angetts lagstiftningen är av provisorisk
karaktär och att den varit i kraft mindre än två år. Vid bedömningen kan man
inte heller bortse från följande. Utvecklingen till starkare satelliter gör att
enskild mottagning blir mycket lättare och billigare (se närmare härom i det
ovan angivna betänkandet SOU 1987:63). Därmed finns en risk för att en
alltför hård reglering av kabelnäten får den effekten att satellitmottagningen
alltmer styrs över till de enskilda hushållen eller i vart fall till icke reglerade
mindre enheter. I mindre nät finns det inte någon garanti för att det finns en
lokal kanal tillgänglig för egensändningar för det lokala kabelsändarföretaget.
Utskottet berör i det följande frågan om man genom en internationell
överenskommelse kan minska behovet av lagreglering på kabel-TV-området.

I motion 1986/87:K405 (s) uttalar motionärerna sin oro för de negativa
effekterna på ungdomen som det nuvarande programutbudet i vissa satellitsändningar
i kabel-TV kan ha. Motionärerna framhåller bl. a. att det på bästa
sändningstid för barn sänds filmer med våld och pornografi. De hävdar att
den svenska lagstiftningen är mer liberal än i vissa andra västländer och att
lagstiftningen måste skärpas. Flera yrkanden framställs mot den angivna
bakgrunden.

Utskottet delar motionärernas uppfattning så till vida att det är angeläget
att liksom då det gäller videoutbudet motverka sändningar som kan ha en
skadlig inverkan på tittarna. Detta gäller inte minst sådana skildringar som
innehåller våldsinslag bestående i sexuella övergrepp och sadism mot barn
och vuxna. Utskottet har däremot inte blivit övertygat om att det är
motiverat att med anledning av motionsyrkandena förorda ändringar i

KrU 1987/88:1 y

1* Riksdagen 1987188.13 sami. Nr 1 y

kabellagstiftningen. Vid denna bedömning beaktar utskottet vad som
inledningsvis anförs samt följande skäl.

Att, som föreslås i motionen (yrkande 1), införa en förhandsgranskning av
vilka programkanaler som skulle få vidaresända skulle innebära att ett
system godtogs som ligger nära censur.

I motionen förordas också att tillfälligt sändningsstopp skall kunna
meddelas för programkanaler som innehållit grovt våld eller pornografi eller
inneburit rashets, även om inte sändning med sådant innehåll skett vid
upprepade tillfällen (yrkande 2). Utskottet anser att en regel av angivet
innehåll skulle stå i mindre god överensstämmelse med vår syn på yttrandefriheten.
Ett enda ”övertramp” skulle kunna innebära att en programkanal
avstängdes trots att kanalen allmänt sett hade ett godtagbart eller t.o.m.
kvalitativt högtstående innehåll. Till detta kommer att en övervakning skulle
kräva orimligt stora resurser; enligt vad utskottet inhämtat omfattar satellitsändningar
redan nu ca 60 000 timmar per år, vilket är ca tio gånger så lång
sändningstid som den totala sändningstiden av Sveriges Television. Det bör
också påpekas att, enligt vad utskottet också inhämtat, det ännu inte skett
någon prövning hos justitiekanslern av frågan om brott mot de aktuella
reglerna i lagen om lokala kabelsändningar.

Kabelnämnden bör få bedöma lämpligheten hos ett sändarföretag, menar
också motionärerna (yrkande 3). Vilka kriterier som skulle gälla för en sådan
prövning anges inte. Utskottet vill peka på att tillstånd såväl till satellitsändningar
som till egensändningar får ges endast om sökanden kan förväntas
fullgöra de ekonomiska förpliktelser som följer med den avsedda verksamheten.
Vidare krävs för satellittillstånd att samråd i god tid skett med dem som
berörs av sändningarna.

Utskottet, som i enlighet med det ovan sagda avstyrker de redovisade
yrkandena, vill tillägga följande. Den omständigheten att, som tidigare
delvis berörts, även icke kabelanslutna hushåll i framtiden betydligt lättare
än för närvarande kommer att kunna ta emot satellitsända program innebär
att möjligheterna att reglera gränsöverskridande TV-sändningar i betydande
utsträckning måste bygga på internationella överenskommelser. Det land
från vilket sändningarna sker måste åta sig ansvaret för att reglerna följs. En
överenskommelse av angivet slag kan således få betydelse för programinnehållet
oavsett om programmen i mottagarlandet tas ned för vidaresändning i
kabelnät eller om det tas emot direkt av hushållen. På initiativ av bl.a.
Sverige pågår inom Europarådet arbetet på en europeisk massmediekonvention
i vilken gemensamma regler för gränsöverskridande TV-sändningar
skall fastställas. I uppgiften ingår att undersöka behovet av programregler,
t.ex. med avseende på våldsinslag, regler för program riktade mot barn och
ungdom samt att pröva möjligheten att förbjuda sådan satellitreklam som
direkt riktar sig mot hushållen i ett särskilt land.

För lokala kabelsändningar gäller inte bestämmelserna i radiolagen om
opartiskhet och saklighet. I motion 1986/87:K405 yrkas också att riksdagen
skall begära en omedelbar översyn av frågan om huruvida man i lokala
program - egensändningar - skall få sända propaganda eller bör eftersträva
opartiskhet.

Utskottet vill erinra om att propaganda så till vida är förbjuden att

KrU 1987/88:1 y

kommersiell reklam inte får förekomma i egensändningar. Att därutöver
ställa upp ett opartiskhetskrav av samma innehåll som det som gäller i
Sveriges Radios sändningar skulle enligt utskottets mening föra för långt,
eftersom ett sådant krav i viss mån direkt skulle motverka syftet med de
sändningar som exempelvis en ideell förening gör. Utskottet vill i sammanhanget
peka på att föreskriften att de lokala kabelsändarföretagen skall
innehålla företrädare för olika intressen och meningsriktningar syftar till att
säkerställa mångfalden i det samlade utbudet. Utskottet, som också vill
erinra om att inte heller för närradiosändningar kravet i radiolagen på
opartiskhet och saklighet gäller, anser att motionsyrkandet bör avstyrkas
(yrkande 4).

Utskottet tar härefter upp till behandling två motioner som avser avgifter
för satellitsändningar. I motion 1986/87:K415 (s) begärs snabbutredning om
avgiftsuttag - lika för landets samtliga nätägare - från de programbolag som
sänder satellitprogram vilka vidaresänds via kabel. Intäkterna från avgiftsuttaget
skulle användas för att motverka negativa effekter av medieutvecklingen
genom stöd till bl.a. lokal medieproduktion. Ett yrkande i motion
1986/87:K419 (vpk) har ett likartat innehåll (yrkande 3). I denna motion
anges att en nätavgift skall tas ut av reklamfinansierade satellit-TV-bolag.

För närvarande utgår en avgift för nätinnehavaren med 10 kr. i halvåret för
varje bostad som nås av satellitsändningar. Avgiftsmedlen täcker kabelnämndens
förvaltningskostnader samt kostnaden för visst stöd till lokal
programverksamhet. Möjligheterna att ge stöd till sådan produktion är
således beroende av kabelavgiftens storlek. Frågor härom får prövas i
budgetsammanhang.

Utskottet vill här också nämna att kabelnämnden lagt fram ett förslag om
avgift för visning av spelfilmer i kabelnät. Ärendet bereds inom utbildningsdepartementet.
Det finns också skäl nämna att reklamskatteutredningen har
i uppdrag att behandla frågan om reklamskatt för bl.a. satellitförmedlad
TV-reklam (dir. 1986:11).

Med hänvisning till det anförda - och då utskottet förutsätter att man inom
nämnda departement följer utvecklingen utomlands då det gäller avgiftsuttag
- anser utskottet att motionsyrkandena bör avstyrkas.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen två motionsyrkanden som -med den terminologi som används i motionerna - sammanfattningsvis kan
sägas avse frågor om det demokratiska inflytandet över kabel-TV-utbyggnaden.
I motion 1986/87:K420 (s) framhålls att sociala och regionalpolitiska
hänsyn bör vara vägledande för all vidare utbyggnad av kabelnät, att
kommunernas ställning måste stärkas i förhållande till nätägare och andra
intressenter samt att brukarna bör få ett vidgat inflytande även då det gäller
valet av programkanaler för de enskilda kabelnäten. I motion 1986/87:K419
(vpk) anförs likartade synpunkter (yrkande 2). Det förordas i denna motion
att ett särskilt medieråd inrättas med bl. a. uppgiften att ta fram beslutsunderlag
om den pågående medieutvecklingen och att ge riktlinjer och rekommendationer
till bl.a. televerket inför fortsatta satsningar på området.

På hemställan av trafikutskottet avslog riksdagen förra året en motion av i
huvudsak samma innehåll som motion K419 i här aktuell del. Trafikutskottet
(TU 1985/86:16 s. 14-15) framhöll att de kultur-, medie- och telepolitiska

KrU 1987/88:1 y

aspekter på kabel-TV som motionärerna aktualiserat behandlats mycket
utförligt under tillkomsten av lagstiftningen om lokala kabelsändningar. Med
hänsyn härtill och till att lagstiftningen inte varit i kraft längre än sedan den 1
januari 1986 och till att kabel-TV är en ny verksamhet vars utveckling är svår
att förutse, syntes enligt trafikutskottet någon åtgärd från riksdagens sida
med anledning av motionen inte böra komma i fråga. Utskottet förutsatte
dock att regeringen följer utvecklingen på området och återkommer till
riksdagen, om så blir erforderligt.

Regeringen har därefter, nämligen i den under våren 1987 behandlade
forskningspropositionen 1986/87:80 (bil. 6 s. 157-160), hemställt att riksdagen
skall godkänna vad som förordats om en särskild forskningsresurs med
massmediepolitisk inriktning. På hemställan av kulturutskottet har riksdagen
bifallit förslagen (KrU 1986/87:16). Kulturministern anser att det finns
behov av att systematiskt samla in och ställa samman uppgifter om den
aktuella utvecklingen inom ljud- och bildområdet. En sådan verksamhet bör
kunna utgöra en basresurs för den forskning som pågår inom massmedieområdet
och fungera som en källa för fortlöpande information för dem som har
behov av att följa med i händelseförloppet. En särskild utredning kommer att
få i uppdrag att förbereda inrättandet av denna forskningsresurs. I propositionen
preciseras närmare inriktningen av utredningsarbetet.

Utskottet vill här också hänvisa till att bostadsutskottet under våren
mycket ingående behandlat frågan om hyresgästers rätt att slippa anslutning
till kabel-TV-nät (BoU 1986/87:14). Kulturutskottet vill då det gäller
brukarinflytande! på programsidan peka på att det i många tillståndsområden
bildas programkommittéer som förhandlar med nätinnehavare om val av
programkanaler för resp. nät. Utskottet anser att en sådan ordning ger goda
möjligheter att öka brukarinflytande!. Systemet ansluter väl till det krav på
samråd som lagen om lokala kabelsändningar ställer upp för att tillstånd till
satellitsändningar skall få ges.

Då det gäller möjligheter för kommunerna att påverka televerkets
kabel-TV-utbyggnad vill utskottet nämna att Svenska kommunförbundet
hos regeringen hemställt om sådan ändring av teleförordningen (1985:765)
att det oomtvistligt framgår att televerkets ledningar för TV-kabel inte ingår i
det allmänna telenätet. Frågan om kommunernas inflytande över kabel-TVutbyggnaden
har på detta sätt aktualiserats hos regeringen. I en annan
skrivelse, ställd till utbildningsdepartementet, har Kommunförbundet tagit
upp frågan om etersänd lokal-TV. I en till denna skrivelse fogad PM
diskuteras också kommunernas intresse för den lokala medieutvecklingen.
Därvid tas också upp frågor om kabel-TV.

Utskottet - som i nästa avsnitt behandlar motionsyrkanden om etersänd
lokal-TV - anser mot bakgrund av den lämnade redovisningen och med
beaktande av kabel-TV-lagstiftningens provisoriska karaktär att det inte är
erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena.

KrU 1987/88:1 y

Etableringsfrågor på radio- och TV-området. Reklamfrågor
rörande TV m.m.

Frågan om fri etableringsrätt på radio- och TV-området har ofta diskuterats
under senare år. Därvid har bl.a. krav framförts på en från Sveriges Radio
fristående tredje TV-kanal som skulle vara reklamfinansierad. Även krav på
reklamfinansiering inom ramen för Sveriges Radios verksamhet har framförts.

Bland motioner över vilka kulturutskottet beretts tillfälle yttra sig ingår
motioner innehållande yrkanden inom i huvudsak den ram som ovan
redovisats. Beträffande det närmare innehållet i yrkandena hänvisar utskottet
till motionerna 1986/87:K407 (c) såvitt avser en rikskanal, 1986/87:K417
(c) yrkande 1, 1986/87:K432 (m), 1986/87:K433 (m) och 1986/87:K815 (fp)
yrkande 1.

Riksdagen behandlade våren 1986 i samband med ställningstaganden till
Sveriges Radios verksamhet för innevarande avtalsperiod frågor av angivet
slag. Därvid hänvisades bl.a. till uttalanden i propositionen i ämnet av
innehåll att den nya mediesituationen inte innebär att public service-idén och
det allmänna ansvar som följer med denna har spelat ut sin roll, att det råder
en bred enighet om att det även i framtiden skall finnas en stark public
service-organisation och att det i den nya mediesituationen behövs en garant
för en programverksamhet som står i allmänhetens tjänst. I sitt av riksdagen
godkända betänkande i ämnet (KrU 1985/86:21 s. 15) hänvisade kulturutskottet
till yttrande av konstitutionsutskottet, vari framhölls att förslag
beträffande yttrandefrihetsfrågorna var att vänta och att vid tidpunkten för
konstitutionsutskottets bedömning TV-reklameffektutredningens betänkande
väntades inom kort. De då aktuella motionerna avstyrktes under
hänvisning till de synpunkter som redovisats av konstitutionsutskottet.

Kulturutskottet vill med anledning av de nu aktuella motionsyrkandena
anföra följande. Av den i ett inledande avsnitt lämnade redovisningen
framgår att förutsättning för riksdagen att pröva frågan om en grundlagsreglering
beträffande etableringsrätten på radio- och TV-området för närvarande
inte föreligger. I detta sammanhang kan utskottet dock konstatera att en
oinskränkt etableringsfrihet för etersändningar inte är möjlig på grund av att
utrymmet i etern är begränsat. Vad som finns anledning att ta ställning till i
detta ärende är enligt kulturutskottets uppfattning i första hand frågan om
huruvida en rikstäckande TV-kanal utanför Sveriges Radio skall få upprättas.
En förutsättning för att det skall bli möjligt att driva en sådan kanal torde
vara att reklamfinansiering av kanalen tillåts.

Utskottet som beaktat resultatet av reklameffektutredningens arbete (Ds
U 1986:2) - i förening med innehållet i remissyttrandena däröver (Ds U
1987:3) - har kommit till slutsatsen att det inte har visats att effekterna av en
reklamfinansierad svensk TV skulle bli så positiva att det finns skäl tillåta
TV-reklam. Härvid har utskottet också beaktat att den internationella
utvecklingen visar att det uppenbarligen finns ett vikande ekonomiskt
underlag för reklam-TV och att denna finansieringsform därför ger dåliga
planeringsförutsättningar, samtidigt som den motverkar möjligheterna för
programbolag att vara oberoende gentemot finansiärerna. Utskottet anser

KrU 1987/88:1 y

således att det inte är motiverat att föreslå att inhemsk TV-reklam skall vara
tillåten. Detta ställningstagande leder också till slutsatsen att det inte finns
förutsättningar för att med den resursknapphet som råder i fråga om
TV-frekvenser tillåta en tredje etersänd TV-kanal.

Utskottet vill, då det gäller reklam i TY, framhålla att det inte finns skäl att
ha ett annat synsätt på reklam i TV inom ramen för Sveriges Radios
sändningar än i en fristående tredje kanal. Utskottet anser att, om
reklamfinansiering av Sveriges Radios sändningar tilläts, detta skulle vara
ägnat att försämra möjligheterna för Sveriges Radio att driva en programverksamhet
som står i allmänhetens tjänst.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1986/
87:K407 i här aktuell del, 1986/87:K417 yrkande 1, 1986/87:K432, 1986/
87:K433 och 1986/87 :K815 yrkande 1.

I flera motioner framförs önskemål som avser etersänd lokal-TV.

Utskottet har inhämtat att man inom regeringskansliet för närvarande
studerar olika frågor på området. Med hänsyn härtill anser utskottet att
motion 1986/87:K407 (c) i här aktuell del, motion 1986/87:K417 (c) yrkande
2, motion 1986/87:K815 (fp) yrkande 2, motion 1986/87:K418 (m) och
motion 1986/87:K419 (vpk) yrkande 1 inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Beträffande ett önskemål om reklamfinansiering som framställs i motion
1986/87:K418 hänvisar utskottet till föregående avsnitt.

Stockholm den 10 november 1987
På kulturutskottets vägnar
Ing-Marie Hansson

Närvarande: Ing-Marie Hansson (s), Catarina Rönnung (s), Jan-Erik
Wikström (fp), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Anders Nilsson (s), Sylvia
Pettersson (s), Margareta Mörck (fp), Gunnel Liljegren (m), Kerstin
Göthberg (c), Alexander Chrisopoulos (vpk), Mats O Karlsson (s), Maud
Björnemalm (s), Håkan Stjernlöf (m) och Björn Ericson (s).

Avvikande meningar

1. Etableringsfrågor på radio- och TV-området och
reklamfrågor rörande TV

Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta Mörck (fp), Gunnel
Liljegren (m) och Håkan Stjernlöf (m) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 7 börjar med ”Riksdagen behandlade” och på s. 8 slutar

med ”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Utvecklingen på TV-området är så snabb att det enligt utskottets mening
krävs snara riksdagsbeslut för att hålla takten med denna utveckling.
Regeringen har inte angett några riktlinjer på området, och därmed kommer
viktiga beslut att skjutas på framtiden. Det gäller t.ex. den svenska
televisionens förmåga att konkurrera med utländska satellitprogram och
tillkomsten av en från Sveriges Radio fristående TV-kanal.

KrU 1987/88:1 y

En sådan fristående TV-kanal - TV 3 - bör inrättas. Den bör finansieras
med reklamintäkter.

Utländska satellitsändningar når redan Sverige och kommer snart att göra
det i väsentligt större utsträckning. Dessa sändningar finansieras så gott som
undantagslöst med reklam. Svenska företag bör inte hänvisas till utländska
kanaler för att få annonsera sina produkter i TV på den svenska hemmamarknaden.

TV-reklam förekommer nu i så gott som alla europeiska stater. Erfarenheterna
från jämförbara länder tyder på att farhågorna för negativa effekter av
TV-reklam varit överdrivna. Det tycks snarare vara direktreklamen än
dagspressens annonser som påverkas.

Reklamfinansiering av en kanal inom Sveriges Radio vidgar inte yttrandefriheten
utan cementerar snarare monopolet.

Ett företag som svarar för en ny TV-kanal bör ha från staten fristående
ägare. Ingen delägare får ha ett dominerande inflytande.

Frekvenser för radio- och TV-sändningar är en allmän nyttighet. De bör
därför användas på ett sådant sätt att de i möjligaste mån kommer hela folket
till godo. Liksom Sveriges Radio bör därför ett fristående TV-bolag sluta
avtal med staten om vissa villkor för verksamheten. Regler som bör gälla för
TV 3 - liksom för Sveriges Radio - bör innehålla bl. a. krav på opartiskhet och
saklighet, garantier för vidsträckt yttrande- och informationsfrihet samt
skyldighet att tillämpa principerna om allas lika värde och den enskildes
frihet och värdighet. Frågan om huruvida reglerna överträtts bör prövas av
radionämnden. Självfallet kan däremot inte reklamförbudet gälla TV 3.

Den tid som står till buds för reklam bör begränsas. För att förhindra att
reklamköpare påverkar programmens utformning bör annonstiden säljas av
ett från programbolaget fristående företag som köper tillgänglig annonstid av
programföretaget och sedan säljer den till hugade annonsörer. Reklaminslag
får sändas bara mellan program och under ett maximalt antal minuter per
timme.

Det nya företaget bör ges stor självständighet. Det ligger emellertid i dess
eget intresse att se till att TV 3 har ett brett programutbud som riktar sig till
många olika intressegrupper.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna 1986/87:K407 i
här aktuell del, motion 1986/87:K432, motion 1986/87:K433 och motion
1986/87:K815 yrkande 1 bör enligt utskottets mening riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Det ovan sagda innebär att motion
1986/87:K417 yrkande 1 om reklam i en kanal inom Sveriges Radio avstyrks.

2. Reklam i TV inom ramen för Sveriges Radios sändningar

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet som” och på s. 8 slutar med
”yrkande 1” bort ha följande lydelse:

Vad som anförts i det föregående innebär bl.a. att Sveriges Radio skall
vara det företag som svarar för en programverksamhet i allmänhetens tjänst.
Denna publicservice-organisation måste ha goda resurser för att den skall
kunna hävda sig i den alltmer hårdnande konkurrensen på TV-området, som

KrU 1987/88:1 y

är en följd av utbyggnaden av satellitsändningarna. De ökade resurser som
televisionen kan tillföras på detta sätt bör i första hand användas till insatser
för att värna om det svenska kulturlivet, något som kan ske bl.a. genom att
den svenska produktionen ökas. De resurser som kan tillföras TV i vårt land
genom att, som utskottet förordar, reklam tillåts måste därför enligt
utskottets mening användas för att förstärka radiofonden så att därifrån
resurser kan överföras till Sveriges Radio förTV-verksamheten. I sammanhanget
måste slås fast dels att endast den ena av de båda TV-kanalerna skall
få användas för reklam, dels att reklamintäkter endast kan bli av kompletterande
karaktär; licensfinansiering av den svenska televisionen måste ske
även i fortsättningen.

Utskottet anser att riksdagen med bifall till motion 1986/87:K417 yrkande
1 som sin mening bör ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Motion
1986/87:K407 i här aktuell del, motion 1986/87:K432, motion 1986/87:K433
och motion 1986/87:K815 yrkande 1 bör avstyrkas i den mån de inte
tillgodoses genom utskottets ställningstagande till frågorna om reklam inom
Sveriges Radio.

3. Etersänd lokal-TV

Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 8 börjar med ”1 flera” och slutar med ”föregående avsnitt”
bort ha följande lydelse:

I motion 1986/87:K417 (c) - vari hänvisas till motiveringen i motion
1986/87: Kr236 (c) - framställs ett yrkande som syftar till att fristående lokala
och regionala TV-stationer skall kunna etableras på de frekvenser som
tilldelats Sverige genom internationella överenskommelser (yrkande 2).
Likartade yrkanden framställs i motion 1986/87:K815 (fp) yrkande 2, motion
1986/87:K418 (m) och motion 1986/87:K419 (vpk) yrkande 1.

Utskottet vill framhålla att etersänd lokal-TV skulle ha en mycket
väsentlig fördel framför kabel-TV, då det gäller att nå ut med lokalt
producerade program, exempelvis av folkrörelserna. Lokal TV når nämligen
alla hushåll och därtill utan att dessa behöver skaffa sig ny teknik. Det är
därför angeläget att regeringen lägger fram förslag till en fristående
TV-verksamhet enligt de grunder som anges i motion 1986/87:Kr236, till
vilken motion 1986/87:K417 hänvisar. Vad utskottet sålunda anfört bör
enligt utskottets mening riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
med anledning av de ovan redovisade motionerna.

Särskilda yttranden

1. Förhandsgranskning av videofilmer för enskilt bruk
Karl Boo och Kerstin Göthberg (båda c) anför:

Utskottet har, som framgår av inledningen (s. 1), beslutat att först senare
yttra sig över propositionen i vad avser våldsskildringar i filmer, videogram
m.m. och motioner som avser lagstiftningen på området.

KrU 1987/88:1 y

Genom detta beslut har vi blivit förhindrade att i detta sammanhang
framställa våra yrkanden på området.

Vi anser att det inte längre kan accepteras att den ohämmade spekulationen
i våld får fortgå medan riksdag och regering väntar på resultatet av
pågående utredning. Det finns enligt vår mening fullt fog för att så snart som
möjligt införa en förhandsgranskning av alla videofilmer som säljs eller hyrs
ut. Vi vill således att det nuvarande kravet på förhandsgranskning av
videofilmer inte skall begränsas till att avse sådana filmer som skall visas
offentligt. Krav på en sådan vidgad förhandsgranskning som vi förordar har
framförts främst av företrädare för centerpartiet, men även företrädare för
andra partier har gett stöd åt tanken. Vi vill i sammanhanget framhålla att det
som vi ser saken inte kan resas några som helst invändningar från
yttrandefrihetssynpunkt då det gäller videofilmer av det slag som det här är
frågan om. Vi bedömer därför risken för misssbruk av bestämmelser om
förhandsgranskning som obefintlig.

I den situation som uppkommit kan vi inte annat än beklaga att vi inte fått
tillfälle att nu ställa krav på att riksdagen begär förslag om obligatorisk
förhandsgranskning av alla videogram.

2. Nätavgift från reklamfinansierade satellit-TV-bolag
Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Jag har ansett mig kunna ansluta mig till de synpunkter som redovisas i
yttrandet men vill framhålla att den internationella utvecklingen mycket
snabbt kan motivera att nätavgift tas ut av reklamfinansierade satellit-TVbolag.

3. Det demokratiska inflytandet över kabel-TV-utbyggnaden

Jan-Erik Wikström (fp), Lars Ahlmark (m), Margareta Mörck (fp), Gunnel
Liljegren (m) och Håkan Stjernlöf (m) anför:

Vi vill erinra om att företrädarna för moderata samlingspartiet och folkpartiet
i kulturutskottet vid behandlingen våren 1987 av förslaget i forskningspropositionen
om en särskild forskningsresurs med massmediepolitisk
inriktning motsatte oss förslaget (reservation till KrU 1986/87:16).

4. Det demokratiska inflytandet över kabel-TV-utbyggnaden
Alexander Chrisopoulos (vpk) anför:

Med hänsyn främst till att - som framgår av utskottets yttrande (s. 6) - frågan
om kommunernas inflytande över kabel-TV-utbyggnaden aktualiserats hos
regeringen har jag ansett mig kunna ansluta mig till utskottets ställningstagande
då det gäller frågan om upprättandet av ett medieråd.

KrU 1987/88:1 y

gotab Stockholm 1987 13682