NU8Y
Yttrande 1997/98:NU8Y
Näringsutskottets yttrande 1997/98:NU8y
Ekonomisk vårproposition
1997/98
NU8y
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över 1998 års ekonomiska vårproposition (prop. 1997/98:150) jämte motioner i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde. Näringsutskottet behandlar förslagen på tilläggsbudget i ett separat yttrande, 1997/98:NU9y.
Näringsutskottet tillstyrker propositionen i berörd del och avstyrker samtliga här aktuella motionsyrkanden. Till yttrandet har fogats 11 avvikande meningar.
Propositionen
Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbeslut
4.(delvis) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999–2001 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.5).
Motionerna
De motioner som behandlas här är följande:
1997/98:Fi17 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
3.(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagande och nya jobb,
8.(delvis) beslutar godkänna den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden åren 1999–2001 som riktlinjer för regeringens budgetarbete i enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Fi18 av Olof Johansson m.fl. (c) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
3.(delvis) godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999–2001 som riktlinjer för regeringens arbete i enlighet med vad som anförts i motionen,
23.beslutar om utförsäljning av statligt ägande i företag i enlighet med vad som anförts i motionen.
1
| 1997/98:Fi19 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksda- | 1997/98:NU8y |
| gen |
4.(delvis) godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999–2001 som redovisas i motionen som riktlinjer för regeringens budgetarbete (tabell A),
7.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklat företagande,
27.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ökad kärnkraftssäkerhet i Ryssland och Ukraina.
1997/98:Fi20 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkande 4 (delvis) att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999–2001 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 14, tabell 2).
1997/98:Fi21 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen
10.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre spelregler för företagen,
42.(delvis) godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999–2001 som riktlinjer för regeringens budgetarbete i enlighet med vad som anförts i motionen (tabell 3),
43.(delvis) godkänner den i motionen beskrivna inriktningen av politiken inom utgiftsområdena som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 9.1).
1997/98:Fi22 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkande 4 (delvis) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1999–2001 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1).
1997/98:Fi25 av Karin Falkmer m.fl. (m, fp, kd) vari yrkas att riksdagen
1.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av Småföretagsdelegationens första betänkande,
2.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den politiska prioriteringen av avregleringsarbetet,
3.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mål för avregleringsarbetet,
4.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om obligatorisk konsekvensanalys,
5.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en s.k. solnedgångsprincip.
1997/98:Fi34 av Marianne Carlström och Ann-Kristine Johansson (båda s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kooperativa företagsformens roll och möjligheter när det gäller att utveckla välfärdstjänster inom kommunsektorn.
| 1997/98:Fi41 av Karin Olsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin me- | |
| ning ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kooperation för | |
| kompetensutveckling och delaktighet i IT-samhället. | 21 |
Näringsutskottet
Utgiftsområde 21 Energi
Propositionen
Utgiftsområdet omfattar verksamheterna energiforskning och energiteknisk utveckling, investeringsbidrag till utbyggnad av el- och värmeproduktion samt ekonomiskt stöd för eleffektivisering och minskad elanvändning. Ut- giftsområdet omfattar också ett program för energieffektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa. För år 1998 uppgår de totala utgifterna för utgiftsområdet enligt statsbudgeten till 1,6 miljarder kronor.
Riksdagen har fastlagt riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. NU12). Därvid tillstyrktes inriktningen och omfattningen på ett i propositionen redovisat program för omställning av energisystemet om totalt drygt 9 miljarder kronor. Riksdagen har därefter beslutat om finansiering och anvisat medel för år 1998 (prop. 1996/97:150, bet. FiU20 och prop. 1997/98:1 utgiftsområde 21, bet. NU2).
Det energipolitiska programmets huvudinriktning är en kraftfull, långsiktig satsning på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik, sägs det i propositionen. Målet är att under de närmaste 10–15 åren kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering. Myndighetsfunktionen inom energiområdet skall tydliggöras och förstärkas. Den 1 januari 1998 inrättades därför Statens energimyndighet.
Programmet omfattar även åtgärder som syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, utnyttja det befintliga elsystemet effektivare och öka tillförseln av el från förnybara energikällor. Särskilda åtgärder kommer att vidtas för att utveckla el- och värmeförsörjningen i Sydsverige. Fortsatta energipolitiska insatser på klimatområdet skall genomföras.
Ramen för utgiftsområdet beräknas för åren 1999–2001 till 1 831, 1 592 respektive 1 568 miljoner kronor. I bilaga redovisas en sammanställning av regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar.
Motionerna
Förslaget att i förtid avveckla lönsam, säker och miljömässigt fördelaktig energiproduktion leder till stora statliga kostnader för energipolitiken, bl.a. i form av olika bidrag, anförs det i motion 1997/98:Fi17 (m). Motionärerna avvisar såväl stängningen av fungerande kärnkraftverk som den bidragspolitik som avvecklingen för med sig. Det gäller också inrättandet av en ny energimyndighet. Samtidigt är det viktigt att säkra resurser för energiforskning, menar motionärerna. De föreslår därför att från utgiftsområde 16 skall föras 15 miljoner kronor för energiforskning till Naturvetenskapliga forskningsrådet. Ytterligare ca 45 miljoner kronor föreslås föras från utgiftsområdet till utgiftsområde 24 Näringsliv för att inordna myndighetsansvaret för energifrågorna i Närings- och teknikutvecklingsverkets (NUTEK) verksamhet. Energiforskningen bör underlättas genom att det s.k. tankeförbudet – dvs. 6 §
1997/98:NU8y
21
| lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet, den s.k. kärntekniklagen – slo- | 1997/98:NU8y |
| pas, anför motionärerna. För utgiftsområde 21 föreslås följande utgiftsramar | |
| för åren 1999–2001: 798 miljoner kronor (1 033 miljoner kronor mindre än | |
| regeringens förslag), 609 miljoner kronor (983 miljoner kronor mindre) | |
| respektive 785 miljoner kronor (783 miljoner kronor mindre). | |
| Regeringens förslag till ramar för utgiftsområde 21 Energi är en konse- | |
| kvens av energiöverenskommelsen, som Centerpartiet slutit med regeringen | |
| och Vänsterpartiet, konstateras det i motion 1997/98:Fi18 (c). | |
| Omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn till säkerheten för | |
| Sveriges folk, svensk miljö och svensk ekonomi – inte minst sysselsättning- | |
| en, anförs det i motion 1997/98:Fi19 (fp). I Sverige är en successiv omställ- | |
| ning med säkerhet, miljö och ekonomi som ledstjärnor att föredra framför en | |
| forcerad avveckling av kärnkraften, anser motionärerna. De menar att rege- | |
| ringens beslut om att stänga av reaktorerna är oansvarigt och präglat av tek- | |
| nikfientlighet samt att den sänder en signal om att politiken inte styrs av | |
| förnuftsmässiga överväganden. Det sägs också komma att tvinga fram utgif- | |
| ter av kompenserande slag, t.ex. för ökad kalkning av skogar och sjöar i | |
| Sydsverige. Eftersom motionärerna anser att kärnkraftverket i Barsebäck inte | |
| skall stängas avvisar de också en ny elledning till Sydsverige. För utgiftsom- | |
| råde 21 föreslås följande utgiftsramar för åren 1999–2001: 1 461 miljoner | |
| kronor (370 miljoner kronor mindre än regeringens förslag), 1 402 miljoner | |
| kronor (190 miljoner kronor mindre) respektive 1 378 miljoner kronor (190 | |
| miljoner kronor mindre). | |
| Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Centerpartiet träffade våren 1997 | |
| en överenskommelse om energipolitiken, konstateras det även i motion | |
| 1997/98:Fi20 (v). Inriktningen i denna överenskommelse – som är ett lång- | |
| siktigt arbete och som skall utvecklas, utvärderas och fullföljas under en rad | |
| år – innebär en kretsloppsanpassning av energisektorn, säger motionärerna. | |
| De påpekar att Vänsterpartiet står bakom propositionen i här aktuell del. | |
| För att nå målet om en snabb omställning av energisystemet krävs såväl en | |
| omläggning av skattesystemet, med bl.a. införande av skatteväxling, som ett | |
| ökat övergångsvis stöd till forskning och installation av ny energiteknik, | |
| anförs det i motion 1997/98:Fi21 (mp). Insatserna bör riktas såväl till åtgär- | |
| der för en minskad och effektivare energianvändning som till utveckling och | |
| introduktion av förnybara energikällor – biobränsle, vindkraft, solvärme | |
| m.m., anser motionärerna. För utgiftsområde 21 föreslås följande utgiftsra- | |
| mar för åren 1999–2001: 2 264 miljoner kronor (433 miljoner kronor mer än | |
| regeringens förslag), 2 062 miljoner kronor (470 miljoner kronor mer) re- | |
| spektive 2 023 miljoner kronor (455 miljoner kronor mer). | |
| Kristdemokraterna föreslår i motion 1997/98:Fi22 (kd) att utgiftsområdet | |
| skall tillföras ytterligare medel för investeringsbidrag till bl.a. vindkraft. | |
| Samtidigt inbesparas medel genom minskade kostnader för den särskilda | |
| delegationen för energiförsörjningen i Sydsverige. Totalt föreslås utgiftsra- | |
| men minskas med 100 miljoner kronor för år 1999 och motsvarande belopp | |
| kommande år. För utgiftsområde 21 föreslås således följande utgiftsramar för | |
| åren 1999–2001: 1 731, 1 492 respektive 1 468 miljoner kronor. | |
| 21 |
| Näringsutskottets ställningstagande | 1997/98:NU8y |
Näringsutskottet behandlade i december 1997 frågan om energipolitikens inriktning och utformning i betänkande 1997/98:NU2. I reservationer (m; fp; mp; kd) presenterades respektive partiers uppfattning om hur energipolitiken bör utformas. Näringsutskottet går här inte vidare in på denna fråga utan hänvisar till detta betänkande.
Näringsutskottet konstaterar att förslagen till ramar för utgiftsområde 21 Energi följer de riktlinjer för energipolitiken som riksdagen fastlade våren 1997 och som baserade sig på den överenskommelse som i början av våren 1997 träffades mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Med hänvisning härtill tillstyrker utskottet de i vårpropositionen framlagda förslagen till ramar för utgiftsområde 21. Samtliga här aktuella motioner avstyrks i berörda delar.
Utgiftsområde 24 Näringsliv
Propositionen
| Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur- | |
| rensfrågor, teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel, export- och | |
| investeringsfrämjande samt konsumentfrågor. För år 1998 uppgår de totala | |
| utgifterna enligt statsbudgeten till 2,7 miljarder kronor, varav ca 0,9 miljar- | |
| der kronor till näringspolitik, 0,2 miljarder kronor till teknologisk infrastruk- | |
| tur, 0,1 miljarder kronor till konkurrensfrågor, 1,2 miljarder kronor till tek- | |
| nisk forskning och utveckling, 0,3 miljarder kronor till utrikeshandel och | |
| export- och investeringsfrämjande samt 0,1 miljarder kronor till konsument- | |
| frågor. | |
| Regeringen avser att under treårsperioden 1999–2001 tillföra utgiftsområ- | |
| det 50 miljoner kronor per år för småföretagsutveckling, främst för ökad | |
| tillgång till såddkapital, dvs. kapital till företag som befinner sig i tidiga | |
| utvecklingsskeden och som har svårt att finna finansiering på den egentliga | |
| riskkapitalmarknaden. Riksdagen beslöt sommaren 1996, på regeringens | |
| förslag, att avsätta 1 miljard kronor – den s.k. Östersjömiljarden (prop. | |
| 1995/96:222, bet. FiU15). Verksamheten har varit framgångsrik och bör | |
| fortsätta, anser regeringen och beräknar att ytterligare 1 miljard kronor skall | |
| tillföras under den kommande femårsperioden, dvs. 200 miljoner kronor per | |
| år. Vidare beräknas utgiftsområdet tillföras 27 miljoner kronor år 1999 och | |
| 28 miljoner kronor vardera åren 2000 och 2001 för ökade insatser för att | |
| främja de små och medelstora företagens handel med Europa. Slutligen | |
| beräknas 15 miljoner kronor tillföras utgiftsområdet år 1999 och 16 miljoner | |
| kronor vardera åren 2000 och 2001 inom ramen för den IT-satsning som | |
| aviseras i finansplanen (avsnitt 1.5.2). Avsikten är bl.a. att stimulera utveckl- | |
| ingen av elektronisk handel i Norden och att underlätta för små och medel- | |
| stora företag att utnyttja IT i syfte att öka konkurrenskraften hos dessa före- | |
| tag samt att förstärka den hushållsrelaterade miljöinformationen. | |
| Ramen för utgiftsområdet beräknas för åren 1999–2001 till 2 870, 2 852 | |
| respektive 2 895 miljoner kronor. I bilaga redovisas en sammanställning av | |
| regeringens och oppositionspartiernas förslag till utgiftsramar. | 21 |
Motionerna
Regeringens näringspolitik har resulterat i att Sverige har fått färre egna företagare, anförs det i motion 1997/98:Fi17 (m). Huvudorsaken till Sveriges svaga tillväxt och låga sysselsättning ligger i det dåliga företagsklimatet. Motionärerna anser att näringspolitiken kan bidra till att lösa en del av problemen. I motionen hänvisas till en avsiktsförklaring om avregleringsarbetet som Moderata samlingspartiet, Folkpartiet liberalerna och Kristdemokraterna gjorde i april 1998, i vilken följande framhålls:
–Målet för avregleringen skall vara att alla regler som berör företagare skall ha granskats i syfte att förenkla och minska regelmassan under mandatperioden.
–Småföretagsdelegationens förslag i betänkandet Bättre och enklare regler (SOU 1997:186) kan genomföras omgående.
–Arbetet med regelförenklingar måste ges en hög politisk prioritet och ledas av statsministern och finansministern, med en referensgrupp av företagare och forskare.
–Alla förslag från regeringen och föreskrifter från myndigheter som påverkar företagens villkor skall föregås av en noggrann analys av effekterna – en obligatorisk konekvensanalys.
–En s.k. solnedgångsparagraf bör införas, dvs. företagsregler som inte använts på fem år skall tas bort.
De statliga företagen bör privatiseras, gärna genom breda försäljningar till allmänheten, sägs det vidare i motionen. Näringspolitiken skall skapa gynnsamma förutsättningar för långsiktig tillväxt, fler företag, fler jobb och god konkurrens, anser motionärerna och menar att det inte är en politisk uppgift att driva företag. En privatisering av offentligt ägda företag skulle, enligt motionärerna, leda till följande: (i) renodling av statens roll som lagstiftare och normgivare, (ii) stärkande av de privatiserade företagen, (iii) spridande av intresset för sparande i aktier till nya grupper och breddning av riskkapitalmarknaden samt (iv) tillskott till statens inkomster, vilket skulle kunna användas för mer angelägna ändamål. Privatiseringarna under nästa mandatperiod bör omfatta mellan 60 och 80 miljarder kronor, anser motionärerna.
I motionen föreslås lägre ramar än regeringen – 2 780 miljoner kronor för år 1999 (90 miljoner kronor mindre än regeringens förslag), 2 761 miljoner kronor för år 2000 (91 miljoner kronor mindre) och 2 804 miljoner kronor för år 2001 (91 miljoner kronor mindre). NUTEK skall tillföras medel för att åter ansvara för statens administration av energipolitiken och också få ett tillskott av medel för verksamheten med såddfinansiering. Regeringens förslag på detta område välkomnas, men anses både otillräckligt och alltför senkommet. Den tekniska forskningen bör vidare tillföras resurser för att minska skadeverkningarna av regeringens forskningspolitik, sägs det. Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet och konkurrensforskningen föreslås också tillföras ytterligare medel.
I flerpartimotion 1997/98:Fi25 (m, fp, kd) föreslås tillkännagivanden om genomförande av Småföretagsdelegationens första betänkande, om den politiska prioriteringen av avregleringsarbetet, om mål för avregleringsarbetet, om obligatorisk konsekvensanalys samt om en s.k. solnedgångsprincip.
1997/98:NU8y
21
Regeringens förslag på avregleringsområdet är otillräckliga, anser motionärerna och hänvisar till att endast 4 av de 26 förenklingsförslag som framlades i Småföretagsdelegationens betänkande aviseras i vårpropositionen. De viktigaste förslagen som utelämnas i vårpropositionen är, enligt motionärerna, följande:
–Kommunala bolag bör granskas, genom bl.a. ett särskilt råd med företrädare för stat och näringsliv; kommunerna skall ägna sig åt kärnuppgifterna och inte driva affärsverksamhet.
–Alla som vill starta företag och som inte är belagda med näringsförbud bör ges rätt att få F-skattsedel.
–Självdeklarationen för företagare bör bli enklare.
–De allmänna försäkringarna bör göras enklare, genom att enhetligt beräkningsunderlag för sjukförsäkring och arbetsskadeförsäkring införs.
–En storleksgräns bör införas för uppgiftslämnande till Statistiska centralbyrån (SCB), och urvalsreglerna bör ändras för småföretag.
–Ett patentskydd för enklare uppfinningar bör införas.
–Lagen om obligatorisk platsanmälan till arbetsförmedlingen bör slopas.
I motionen hänvisas också till Småföretagsdelegationens andra rapport, Bättre och mer tillgänglig information (SOU 1998:64), med ytterligare 17 förslag. Motionärerna anser att flera av dessa bör genomföras snarast. De framför i övrigt samma uppfattningar som de som redovisades i den nyssnämnda motion 1997/98:Fi17 (m) och som baserades på avsiktsförklaringen (m, fp, kd) om avregleringsarbetet.
I motion 1997/98:Fi18 (c) föreslås att riksdagen skall besluta om utförsäljning av statligt ägande i företag i enlighet med vad som anförts i motionen. Staligt ägande av börsnoterade företag som driver affärsverksamhet är inte motiverat, anser motionärerna och förordar att under första hälften av nästa mandatperiod bör försäljning ske av statligt ägda aktier i bolag som Nordbanken (Holding) AB, Celsius AB, Assi Domän AB, Pharmacia & Upjohn Inc. och Vasakronan AB (med undantag för specialfastigheter). Staten skall, enligt motionärerna, inte äga företag som inte uttryckligen tjänar ett samhällsintresse. Det är mycket som tyder på att riskkapitalmarknaden under ett par år framöver kommer att få en kraftig tillströmning av kapital, hävdar motionärerna och anser därför att åren 1999 och 2000 är lämliga för att sälja ut statligt ägande i företag. Intäkterna från utförsäljningen avses användas för att betala av på statsskulden, vilket också sänker statens löpande räntekostnader. Enligt en grov uppskattning skulle den förordade utförsäljningen inbringa drygt 80 miljarder kronor, vilket skulle innebära sänkta räntekostnader med drygt 4 miljarder kronor.
Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion har i sitt betänkande En livsmedelsstrategi för Sverige (SOU 1997:67) anfört att livsmedelssektorn måste ges stöd till utveckling genom aktiva insatser inom näringspolitiken, erinras det vidare om i motionen. En del av åtgärderna berör jordbruket och trädgårdsnäringen, medan andra riktar sig till livsmedelsindustrin. I enlighet med utredningens förslag föreslår motionärerna att medel skall tillföras för forskning och utveckling med 90 miljoner kronor per år, för exportfrämjande åtgärder med 35 miljoner kronor per år samt för
1997/98:NU8y
21
| gårdsförädling av livsmedel med 2 miljoner kronor per år. Regeringens för- | 1997/98:NU8y |
| slag om att tillföra Östersjösatsningarna 1 000 miljoner kronor under en | |
| femårsperiod anses positivt. Förslaget om medel för IT-satsningar anses dock | |
| oklart, och verksamheten bör, enligt motionärerna, kunna rymmas inom | |
| ordinarie anslag. Även förslaget om medel för att främja de små och medel- | |
| stora företagens handel med Europa bör avvisas, sägs det. Sammantaget | |
| föreslås högre ramar än regeringen – 2 954 miljoner kronor för år 1999 (84 | |
| miljoner kronor mer än regeringens förslag), 2 935 miljoner kronor för år | |
| 2000 (83 miljoner kronor mer) och 2 979 miljoner kronor för år 2001 (84 | |
| miljoner kronor mer). | |
| Näringspolitiken måste få en helt ny inriktning, anförs det i motion | |
| 1997/98:Fi19 (fp). Den skall syfta till att skapa generellt goda villkor för | |
| företagandet, vilket innebär reformer på en rad områden. Statliga företag bör | |
| t.ex. säljas och de selektiva företagsstöden avvecklas. Motionärerna avvisar | |
| mot denna bakgrund regeringens förslag till nya typer av stöd till företagens | |
| utrikeshandel m.m. Säkerheten inför en olycka vid ett kärnkraftverk bör | |
| förbättras, anser motionärerna och föreslår att 200 miljoner kronor per år | |
| skall ställas till förfogande för höjd säkerhet där den är i särklass sämst, dvs. | |
| i kärnkraftsanläggningarna i Sveriges närområde i Ryssland – Murmansk, S:t | |
| Petersburg och Ukraina. För att få större genomslag i verksamheten bör | |
| Sverige dessutom göra åtaganden om matchande finansiering. För den hän- | |
| delse de nu föreslagna medlen om 200 miljoner kronor inte skulle räcka bör | |
| den s.k. östramen hos Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete | |
| (Sida) användas som buffertfinansiering i kombination med ett bemyndi- | |
| gande, menar motionärerna. För utgiftsområde 24 föreslås lägre ramar än | |
| regeringen – 2 608 miljoner kronor för år 1999 (262 miljoner kronor mindre | |
| än regeringens förslag), 2 590 miljoner kronor för år 2000 (262 miljoner | |
| kronor mindre) och 2 633 miljoner kronor för år 2001 (262 miljoner kronor | |
| mindre). | |
| Det lönar sig att sälja statliga bolag – för skattebetalarna, konkurrenterna | |
| och demokratin – sägs det vidare i motionen. Offentligt ägande bryter mot | |
| den parlamentariska demokratins princip om en rollfördelning mellan sty- | |
| rande och styrda, hävdar motionärerna. De anser att staten generellt sett är | |
| ineffektiv som ägare, eftersom staten har många andra mål för sin verksam- | |
| het än hög lönsamhet. Motionärerna bedömer att under åren 1999 och 2000 | |
| kan statliga företag för totalt ca 90 miljarder kronor säljas, vilket skulle ge en | |
| räntevinst på ca 5 % på den reducerade statsskulden, minus ett bortfall av | |
| utdelningar från berörda bolag. | |
| Sverige behöver fler arbetsgivare, men många uppfattar det som alltför | |
| svårt och krångligt att bli egen företagare, sägs det slutligen i motionen. | |
| Motionärernas uppfattning är att i stort sett samtliga förslag som Småföre- | |
| tagsdelegationen lagt fram i sitt första betänkande bör genomföras, vilket | |
| framgår av den tidigare nämnda avsiktsförklaringen (m, fp, kd), till vilken | |
| motionärerna hänvisar. | |
| I motion 1997/98:Fi20 (v) föreslås olika åtgärder i syfte att främja ett gott | |
| företagsklimat, särskilt för de små företagen. Ökade insatser på mentorskap, | |
| nätverksbyggande och forskarbyar förordas. Vidare föreslås ökade satsningar | |
| på kooperativ, turism, teknisk forskning och utveckling, småföretag i utsatta | 21 |
| regioner, kvinnliga företagare, invandrares företagande och växande företag. | 1997/98:NU8y |
| Viktiga områden för svensk industri- och näringspolitik är vidare, enligt | |
| motionärerna, den nationella och internationella rymdverksamheten. Delta- | |
| gande i olika rymdprojekt anses kunna vara en möjlig väg för försvarsindu- | |
| strin att finna en ny och civil inriktning av sin verksamhet. På konsumentom- | |
| rådet förordar motionärerna också förstärkningar. Sammantaget föreslås i | |
| förhållande till regeringen utökade ramar för utgiftsområde 24 för åren | |
| 1999–2001– 3 230 miljoner kronor för år 1999 (360 miljoner kronor mer än | |
| regeringens förslag), 3 212 miljoner kronor för år 2000 (360 miljoner kronor | |
| mer) och 3 255 miljoner kronor för år 2001 (360 miljoner kronor mer). | |
| Förnyelsen och växtkraften hos små företag har varit bristfällig under de | |
| senaste 25 åren och utgör ett av svensk ekonomis allra största problem, an- | |
| förs det i motion 1997/98:Fi21 (mp). Mänsklig skaparkraft och kreativitet | |
| måste tas till vara bättre i näringspolitiken, säger motionärerna och hänvisar | |
| till att det särskilt är de små och medelstora företagen som drabbas av kom- | |
| plicerade regelverk, stelheter på arbetsmarknaden, hög arbetsbeskattning och | |
| höga realräntor. Näringspolitiken måste särskilt inriktas på de små och me- | |
| delstora företagen och på kvinnor som företagare, anför motionärerna och | |
| menar att endast marginella förslag läggs i vårpropositionen på dessa områ- | |
| den. | |
| Miljöpartiet anser att vissa anslag inom utgiftsområde 24 är att beteckna | |
| som företagsstöd, där de aktuella företagen eller branscherna bör ha möjlig- | |
| het att själva i större utsträckning finansiera verksamheter. Motionärerna | |
| föreslår mindre anslag än regeringen till bl.a. turistfrämjande verksamhet, | |
| teknisk forskning och utveckling, rymdverksamhet och investeringsfräm- | |
| jande verksamhet. Samtidigt föreslås en uppräkning av stöden till kooperativ | |
| utveckling och till konsumentorganisationer. För utgiftsområdet föreslås | |
| sammantaget lägre ramar än regeringen – 2 637 miljoner kronor för år 1999 | |
| (233 miljoner kronor mindre än regeringens förslag), 2 608 miljoner kronor | |
| för år 2000 (244 miljoner kronor mindre) och 2 650 miljoner kronor för år | |
| 2001 (245 miljoner kronor mindre). | |
| Det sammantagna näringsklimat som skapas främst genom skatte-, energi-, | |
| arbetsmarknads- och näringspolitiken, tillsammans med den övergripande | |
| ekonomiska politiken, måste inriktas på att identifiera och undanröja existe- | |
| rande hinder för startande och utvecklande av företag, anförs det i motion | |
| 1997/98:Fi22 (kd). Bland hindren nämns stelbent arbetsrättslagstiftning, | |
| krångel omkring företagandet, dubbelbeskattning av riskkapital, brister i | |
| utbildningssystemet och skattereglerna för den privata tjänstesektorn. Rege- | |
| ringens förslag om att 50 miljoner kronor skall tillföras småföretagsutveckl- | |
| ing, främst för ökad tillgång på såddkapital, ligger väl i linje med vad Krist- | |
| demokraterna föreslagit tidigare, sägs det. Förslaget om att anslå 1 miljard | |
| kronor för den kommande femårsperioden för satsningar på Östersjöregionen | |
| bör däremot avslås av riksdagen, anser motionärerna och hänvisar till att | |
| generellt goda betingelser för företagen är bättre än av politiker anvisade stöd | |
| till vissa sektorer. I motionen föreslås lägre ramar för utgiftsområdet än | |
| regeringen – 2 670 miljoner kronor för år 1999 (200 miljoner kronor mindre | |
| än regeringens förslag), 2 652 miljoner kronor för år 2000 (200 miljoner | |
| 21 |
| kronor mindre) och 2 695 miljoner kronor för år 2001 (200 miljoner kronor | 1997/98:NU8y |
| mindre). | |
| Många människor, framför allt småföretagare, upplever sig ofta kämpa | |
| mot en kompakt byråkrati, vilket kan verka avskräckande för att starta före- | |
| tag, hävdas det i motionen. Regeringen går i vårpropositionen vidare med | |
| endast en bråkdel av de förslag som Småföretagsdelegationen presenterade i | |
| sitt första betänkande, säger motionärerna. De förordar att åtgärder skall | |
| vidtas i enlighet med vad som förordas i den tidigare nämnda avsiktsförkla- | |
| ringen (m, fp, kd). Kristdemokraterna föreslår vidare en utförsäljning av | |
| statliga företag under den kommande perioden, vilket minskar upplåningsbe- | |
| hovet jämfört med regeringens politik. Det förbättrade saldo som därvid | |
| uppstår på statsbudgeten innebär lägre statsskuld och därmed lägre ränte- | |
| kostnader, sägs det. | |
| I två motioner – 1997/98:Fi34 (s) och 1997/98:Fi41 (s) – begärs uttalanden | |
| av riksdagen om de kooperativa företagen. I den förstnämnda motionen | |
| föreslås – i anslutning till regeringens förslag om ett extra tillskott till den | |
| kommunala sektorn med 4 miljarder kronor fr.o.m. år 1998 att användas | |
| inom områdena skola, vård och omsorg – ett riksdagsuttalande om den koo- | |
| perativa företagsformens roll och möjligheter. Ett liknande uttalande föreslås | |
| i den andra motionen – i anslutning till regeringens förslag om att ytterligare | |
| 1,8 miljarder kronor skall avsättas under åren 1999–2001 för särskilda insat- | |
| ser, med tonvikt på skolan, för att stimulera IT-användningen. Den koopera- | |
| tiva företagsformen förenar ideellt engagemang och ekonomisk delaktighet | |
| (medlemsnytta) med kvalitet i utförandet (samhällsnytta), sägs det i de båda | |
| motionerna. |
Vissa kompletterande uppgifter
Avreglering
Frågan om avreglering behandlas i finansplanen i vårpropositionen (avsnitt 1.5.4, s. 29). Där sägs att den av regeringen tillsatta Småföretagsdelegationen har lagt fram ett flertal regelförenklingsförslag och att regeringen redan har fattat beslut avseende flera av dessa. Som exempel nämns mindre restriktiva regler vid beviljande av F-skattsedel och lindring av skattetillägg vid periodiseringsfel i mervärdesskatteredovisningen. Regeringen går nu vidare med regelförenklingsarbetet på följande sätt:
–Det skall bli lättare att registrera företag. Målet är att endast en blankett och en myndighetskontakt skall behövas. Regeringen avser att genomföra sådana förenklingsåtgärder under innevarande år. Patent- och registreringsverket ges huvudansvaret för att inom sex månader föreslå konkreta åtgärder.
–Myndigheternas handläggningstider skall i ett första steg förkortas med 25 procent i särskilt utvalda ärenden. Regeringen avser att skärpa existerande punktlighetsmål i regleringsbreven samt att införa sådana för samtliga handläggande myndigheter. Kontroll och uppföljning skall skärpas.
21
| – Uppgiftsbördan för företagen skall minskas. Regeringen avser att vidta | 1997/98:NU8y |
| åtgärder för att väsentligt minska företagens obligatoriska uppgiftslämnande | |
| samt öka återanvändningen av företagsdata. |
–Företagens hantering av tullfrågor skall förenklas ytterligare. Regeringen avser att prioritera förenklingsarbetet avseende tullfrågor, både nationellt och på gemenskapsnivå.
I regeringens fortsatta arbete skall, sägs det, småföretagsperspektivet än mer sättas i centrum. Regeringen avser därför att, när Småföretagsdelegationen lagt sitt slutliga förslag, presentera ett program för regelförenkling, bl.a. innehållande ett system för att säkerställa att effektiva konsekvensanalyser görs av hur olika förslag påverkar småföretagen och ett generellt direktiv för utredningsväsendet om att småföretagens speciella förutsättningar skall beaktas.
Näringsutskottet har nyligen behandlat frågan om avreglering, dels i det näringspolitiska betänkandet 1997/98:NU10, dels i yttrandet 1997/98:NU6y över den regionalpolitiska propositionen. I det förstnämnda betänkandet (s. 19) gavs en utförlig redovisning av frågan och den utveckling som pågår. Bland annat lämnades uppgifter om Småföretagsdelegationens arbete. Till betänkandet 1997/98:NU10 fogades tre reservationer om detta (m, fp, kd; c; mp), och till yttrandet 1997/98:NU6y fogades tre avvikande meningar (m, fp, kd; v, mp; c).
Småföretagsdelegationen har nyligen lämnat en andra rapport, Bättre och mer tillgänglig information (SOU 1998:64). I rapporten redovisas olika förslag om hur kommunikationen mellan företag och myndigheter skall kunna bli bättre. Förslagen rör sådant som internetbaserat informationssystem, förenklat uppgiftslämnande, ökat öppethållande hos myndigheter, information om regelförändringar, längre tidsmarginal mellan beslut om och ikraftträdande av nya regler, kommunala näringslivsprogram, lathund för företagare m.m.
Statliga företag
Frågan om statliga företag behandlades i det näringspolitiska betänkandet 1997/98:NU10 (s. 13 och 39). I reservationer (m, fp, kd; c; v; mp) redovisades respektive partiers ståndpunkter i frågan. Statliga företag är för närvarande föremål för behandling inom näringsutskottet i de två betänkandena 1997/98:NU14 om riktlinjer för Telias verksamhet och 1997/98:NU15 om statens roll som ägare av bolag.
Näringsutskottets ställningstagande
Inledning
Näringsutskottet har nyligen i betänkande 1997/98:NU10 redovisat sin syn på hur näringspolitiken bör inriktas och utformas. I reservationer (m, fp, kd; c; v; mp) presenterades respektive partiers uppfattning om hur näringspolit-
ken bör utformas. Näringsutskottet går här inte vidare in på denna fråga utan
21
| hänvisar till detta betänkande. Utskottet behandlar först frågorna om avregle- | 1997/98:NU8y |
| ring och statliga företag och därefter ramarna för utgiftsområdet. | |
| Avreglering | |
| Frågan om bättre och enklare regler för småföretag är, enligt näringsutskot- | |
| tets mening, viktig när det gäller möjligheterna att skapa goda tillväxtförut- | |
| sättningar. Som tidigare redovisats har regeringen i vårpropositionen angett | |
| hur arbetet med regelförenkling skall drivas vidare. Det skall således bli | |
| lättare att registrera företag, handläggningstiderna hos myndigheter skall | |
| förkortas, företagens uppgiftslämnande skall underlättas och tullhanteringen | |
| skall förenklas ytterligare. När Småföretagsdelegationen har lämnat sitt | |
| slutliga förslag sommaren 1998 avser regeringen presentera ett program för | |
| regelförenkling. | |
| Mot bakgrund av det anförda anser näringsutskottet att frågan om avregle- | |
| ring inte nu skulle främjas av ett uttalande av riksdagen. Härmed avstyrker | |
| utskottet de aktuella motionerna i berörda delar. | |
| Statliga företag | |
| Utskottets inställning beträffande statliga företag är att staten har en betydel- | |
| sefull roll som ägare av företag inom såväl basindustrierna som andra | |
| branscher. Ett statligt ägande är motiverat av bl.a. sysselsättnings- och reg- | |
| ionalpolitiska skäl och behövs därutöver för att bevaka viktigare naturtill- | |
| gångar som skogen och malmen. Dessutom har statliga företag en funktion | |
| att fylla som en motvikt till det privata näringslivet. | |
| Att riksdagen nu – som föreslås i några av motionerna – skulle uttala sig | |
| för en utförsäljning av statliga företag kan näringsutskottet inte se något skäl | |
| för. Riksdagen har, som framgår av betänkande 1997/98:NU10, lämnat vissa | |
| bemyndiganden för försäljning av statliga företag. Skulle ytterligare försälj- | |
| ningar bli aktuella får regeringen på sedvanligt sätt återkomma till riksdagen | |
| i frågan. Härmed avstyrker näringsutskottet de aktuella motionerna i berörda | |
| delar. | |
| Ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv | |
| Näringsutskottet tillstyrker de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv för åren | |
| 1999–2001 som regeringen föreslår i vårpropositionen. De ökade medel som | |
| regeringen har beräknat för såddfinansiering, satsningar på Östersjöregionen | |
| samt stöd till småföretagens Europahandel och IT-användning välkomnar | |
| näringsutskottet. | |
| Förslagen i motionerna 1997/98:Fi34 (s) och 1997/98:Fi41 (s) om att riks- | |
| dagen skall göra uttalanden om den kooperativa företagsformen kan närings- | |
| utskottet inte se något skäl till. Utskottets inställning till kooperativa företag, | |
| som senast redovisades i det näringspolitiska betänkandet 1997/98:NU10 | |
| (s. 60), är att dessa intar en viktig roll inom småföretagsamheten. Som där | |
| anfördes är det angeläget att konkurrensneutralitet upprätthålls mellan koo- | |
| perativa företag och andra typer av företag. | 21 |
| I motion 1997/98:Fi19 (fp) föreslås, som tidigare redovisats, att 200 miljo- | 1997/98:NU8y |
| ner kronor skall beräknas inom utgiftsområde 24 för insatser för höjd säker- | |
| het i kärnkraftsanläggningar i Sveriges närområde i Ryssland. Detta är en | |
| verksamhet som sakmässigt inte tillhör utgiftsområde 24 eller näringsutskot- | |
| tets beredningsområde. För närvarande finns det under utgiftsområde 7 In- | |
| ternationellt bistånd ett anslag (B 1.1) för samarbete med Central- och Östeu- | |
| ropa genom Sida, där 55 miljoner kronor tagits upp för kärnsäkerhetsområ- | |
| det. Dessa insatser är för närvarande främst inriktade på Litauen. I den nylig- | |
| en avlämnade propositionen 1997/98:70, med rubriken Att utveckla ett | |
| grannlandssamarbete – Sveriges utvecklingssamarbete med Central- och | |
| Östeuropa åren 1999–2001, sägs (s. 49) att syftet med det svenska kärnsä- | |
| kerhetsprogrammet är att bidra till att uppenbara säkerhetsbrister åtgärdas i | |
| existerande reaktorer som av energibalansskäl inte omedelbart kan stängas | |
| samt att stärka de oberoende säkerhetsmyndigheterna. På kärnavfallsområdet | |
| bör det svenska engagemanget i samarbetet med Ryssland ges ökad prioritet, | |
| sägs det. Riksdagen behandlar denna proposition senare i maj 1998 (bet. | |
| 1997/98:UU12). | |
| De nämnda motionerna avstyrks härmed av näringsutskottet, liksom övriga | |
| här aktuella motioner i berörda delar. |
Revision och kontroll av EU-medel
I vårpropositionen redovisas Europeiska revisionsrättens rapporter för verksamhetsåret 1996 (avsnitt 8.1). I avsnitt 8.1.4 om iakttagelser i rapporterna för år 1996 och svenskt agerande i rådet sägs (s. 206) beträffande näringsutskottets beredningsområde följande: ”När det gäller inre åtgärder konstateras framför allt brister i små och medelstora företags deltagande i program för forskning och teknisk utveckling. Felaktiga utgiftsredovisningar orsakas av komplexa regler och svagheter i företagens redovisningssystem. Kommissionen uppmanas här att förenkla och förbättra sina regler.”
Näringsutskottets arbete med EU-frågor sker inom ramen för tre arbetsgrupper – energi, forskning och inre marknad. Näringsutskottets EU-grupp för forskning har i sitt arbete särskilt uppmärksammat de små och medelstora företagens möjligheter att ta del av EU:s forskningsprogram. Generellt gäller att Sverige får tillbaka mer från EU:s forskningsprogram än vad som satsas från svensk sida. Det är dock framför allt stora företag och forskningsinstitutioner som berörs av forskningsprogrammen, medan små och medelstora företag är engagerade i mindre utsträckning. Ett skäl till detta som förts fram till utskottets forskningsgrupp är de komplicerade och omständliga regler som gäller för ansökning och genomförande. Ett problem i sammanhanget är att ansökningshandlingar och liknande i allmänhet endast finns på engelska. Enligt näringsutskottets mening borde regeringen tillse att relevanta handlingar även finns att tillgå på svenska.
Inom EU finns en mekanism, CRAFT – Cooperative Research Action For Technology, som är särskilt inriktad på små och medelstora företag. CRAFT vänder sig till såväl högteknologiska företag som företag inom traditionella
sektorer med syfte att uppmuntra innovationer och teknikutveckling i företa-
21
| gen. Svenska företag förefaller att ha hävdat sig sämre på detta område än | 1997/98:NU8y |
| företag i vissa andra EU-länder. Som exempel på en metod för att öka små | |
| och medelstora företags deltagande i EU:s forskningsprogram kan nämnas att | |
| i Finland tillämpas en modell som går ut på att nationella stöd till forskning | |
| och utveckling villkoras med att det berörda företaget utfäster sig att senare | |
| gå in i ett EU-program. Enligt näringsutskottets mening bör olika metoder | |
| för att öka de svenska små och medelstora företagens deltagande i EU:s | |
| forskningsprogram prövas. | |
| Stockholm den 12 maj 1998 | |
| På näringsutskottets vägnar |
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Karin Falkmer (m), Mats Lindberg (s), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Kjell Ericsson (c), Marie Granlund (s), Dag Ericson (s), Nils-Göran Holmqvist (s), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Hans Hoff (s), Jan Backman (m), Eva Flyborg (fp) och Per Rosengren (v).
Avvikande meningar
1. Utgiftsområde 21 Energi
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftsområde 21 Energi som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottets uppfattning om hur energipolitiken bör utformas överensstämmer med den som förs fram i motion 1997/98:Fi17 (m). Beslutet att i förtid avveckla lönsam, säker och miljömässigt fördelaktig energiproduktion leder till stora statliga kostnader, bl.a. i form av olika bidrag. Utskottet avvisar såväl stängning av fungerande kärnkraftverk som den bidragspolitik som avvecklingen för med sig. Utskottet anser också att en ny energimyndighet inte borde ha inrättats. Däremot menar utskottet att det är viktigt att tillföra energiforskningen tillräckliga resurser. Denna forskning skulle underlättas om det s.k. tankeförbudet avskaffades. Ramen för utgiftsområde 21 Energi bör, i enlighet med vad som förordas i den nämnda motionen, minskas med 1 033 miljoner kronor för år 1999, med 983 miljoner kronor för år 2000 och med 783 miljoner kronor för år 2001. Med det anförda tillstyrks motion 1997/98:Fi17 (m) i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.
21
| 2. Utgiftsområde 21 Energi | 1997/98:NU8y |
Eva Flyborg (fp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftsområde 21 Energi som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottets uppfattning om hur energipolitiken bör utformas överensstämmer med den som förs fram i motion 1997/98:Fi19 (fp). Omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn till säkerheten för Sveriges folk, svensk miljö och svensk ekonomi – inte minst sysselsättningen. Enligt utskottets mening är regeringens beslut att stänga kärnkraftsreaktorer oansvarigt och präglat av teknikfientlighet. Det sänder också en signal om att politiken inte styrs av förnuftsmässiga överväganden. Vidare kommer det att tvinga fram ökade utgifter för att motverka de negativa effekterna av beslutet, t.ex. ökad kalkning av skogar och sjöar i Sydsverige. Om kärnkraftverket i Barsebäck inte stängs kommer det heller inte att behövas någon ny elledning till Sydsverige. Ramen för utgiftsområde 21 Energi bör, i enlighet med vad som förordas i den nämnda motionen, minskas med 370 miljoner kronor för år 1999 och med 190 miljoner kronor för åren 2000 och 2001. Med det anförda tillstyrks motion 1997/98:Fi19 (fp) i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.
3. Utgiftsområde 21 Energi
Göran Hägglund (kd) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftsområde 21 Energi som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:
Näringsutskottets uppfattning om hur energipolitiken bör utformas överensstämmer med den som förs fram i motion 1997/98:Fi22 (kd). Utskottet föreslår att utgiftsområdet skall tillföras ytterligare medel för investeringsbidrag till bl.a. vindkraft. Samtidigt bör medel kunna inbesparas genom minskade kostnader för den särskilda delegationen för energiförsörjningen i Sydsverige. Ramen för utgiftsområde 21 Energi bör, i enlighet med vad som förordas i den nämnda motionen, minskas med 100 miljoner kronor för åren 1999–2001. Med det anförda tillstyrks motion 1997/98:Fi22 (kd) i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.
4. Avreglering
| Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Kjell Ericsson (c), Ola Karlsson | |
| (m), Göran Hägglund (kd), Jan Backman (m) och Eva Flyborg (fp) anser att | |
| näringsutskottets ställningstagande beträffande avreglering – i avsnittet om | |
| utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse: | |
| Samhällets kostnader för tillväxthämmande regler är betydande. Priset be- | |
| talar medborgarna, främst i form av sämre levnadsstandard och begränsad | |
| valfrihet. Sverige rasar i välståndsligan. Sedan 1970-talet har Sverige fallit | |
| från 3:e plats till 18:e plats bland OECD-länderna. Regeringens förslag i | |
| vårpropositionen om avregleringsåtgärder är otillräckliga. Enligt näringsut- | 21 |
| skottets mening behövs det fler och mer omfattande åtgärder för att åstad- | 1997/98:NU8y |
| komma enklare regler för företagen. | |
| Avregleringsarbetet bör bedrivas enligt de riktlinjer som förordas i de här | |
| aktuella motionerna 1997/98:Fi25 (m, fp, kd), 1997/98:Fi17 (m), 1997/98: | |
| Fi18 (c), 1997/98:Fi19 (fp) och 1997/98:Fi22 (kd). Målet för avregleringen | |
| är att alla regler som berör företagare skall granskas under mandatperioden i | |
| syfte att förenkla och minska regelmassan. Arbetet skall ske med beaktande | |
| av att samhället måste ha effektiva regelsystem för skydd av människors liv | |
| och hälsa, miljöskydd samt säkerhet. Samtliga de 26 förslag som Småföre- | |
| tagsdelegationen lade fram i sitt första betänkande (SOU 1997:186) bör | |
| genomföras, dvs. inte endast de fyra förslag som regeringen aviserar åtgärder | |
| om i vårpropositionen. | |
| Arbetet med regelförenklingar måste vidare ges en hög politisk prioritet, | |
| genom att det skall ledas av statsministern och finansministern. Till sin hjälp | |
| bör de ha en referensgrupp, bestående av företagare och forskare. Det bör | |
| införas en obligatorisk konsekvensanalys, dvs. alla förslag från regeringen | |
| som påverkar företagens villkor skall föregås av en noggrann analys av ef- | |
| fekterna. Även myndigheter som ger ut föreskrifter skall omfattas av kravet | |
| på att göra en konsekvensanalys. Näringsutskottet anser också att en s.k. | |
| solnedgångsparagraf skall införas, dvs. företagsregler som inte använts på | |
| fem år skall tas bort. | |
| Riksdagen bör anmoda regeringen att vidta åtgärder i enlighet med vad | |
| som här har förordats. Med detta tillstyrks de tidigare nämnda motionerna i | |
| berörda delar. |
5. Statliga företag
Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Ola Karlsson (m), Göran Hägglund (kd), Jan Backman (m) och Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande beträffande statliga företag – i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse.
Näringsutskottets syn när det gäller statliga företag överensstämmer med den som kommer till uttryck i motionerna 1997/98:Fi17 (m), 1997/98:Fi19 (fp) och 1997/98:Fi22 (kd). Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion. Grundprincipen måste, enligt näringsutskottets mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi.
Det arbete som påbörjades under fyrpartiregeringen med att minska statens företagsägande bör, enligt näringsutskottets uppfattning, fortsätta. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Sammanlagt inbringade de försäljningar som gjordes under fyrpartiregeringen ca 23 miljarder kronor
21
| (exkl. försäljning av aktier i Nordbanken) till statskassan, vilket minskade | 1997/98:NU8y |
| statens upplåningsbehov med motsvarande belopp. Försäljningen ledde | |
| också till en spridning av aktieägandet till grupper som inte tidigare innehaft | |
| aktier och därmed till en breddning av riskkapitalmarknaden. | |
| Riksdagen bör anmoda regeringen att framlägga en plan för försäljning av | |
| statliga företag i enlighet med vad som här har angetts. Därvid bör Telia AB | |
| sättas överst på privatiseringslistan. Härmed blir de tre nämnda motionerna i | |
| sak tillgodosedda i aktuella delar. Även motion 1997/98:Fi18 (c) blir till en | |
| del tillgodosedd. |
6. Statliga företag
Kjell Ericsson (c) anser att näringsutskottets ställningstagande beträffande statliga företag – i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse:
Statligt ägande av börsnoterade företag som driver affärsverksamhet är, enligt näringsutskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Fi18 (c), inte motiverat. Statens främsta näringspolitiska uppgift är att ange ramar och regelsystem för näringslivets verksamhet och bidra till att skapa betingelser för långsiktig tillväxt. Om staten samtidigt uppträder som ägare och som utformare av de regler som gäller för näringslivets verksamhet uppstår en rad problem, bland vilka följande kan nämnas: risk för konkurrenssnedvridning, risk för inoptimala investeringsbeslut samt svårigheter att tillföra kapital till företag som behöver kapital för expansion. Grundprincipen måste, enligt näringsutskottets mening, vara att konkurrensutsatt verksamhet skall bedrivas i privat regi.
Det arbete som påbörjades under fyrpartiregeringen med att minska statens företagsägande bör, enligt näringsutskottets uppfattning, fortsätta. Med en privatisering av statliga företag uppnås en tydligare ägarroll, kommersiellt mer kompetenta företag och en ökad aktiespridning. Sammanlagt inbringade de försäljningar som gjordes under fyrpartiregeringen ca 23 miljarder kronor (exkl. försäljning av aktier i Nordbanken) till statskassan, vilket minskade statens upplåningsbehov med motsvarande belopp. Försäljningen ledde också till en spridning av aktieägandet till grupper som inte tidigare innehaft aktier och därmed till en breddning av riskkapitalmarknaden.
Under första hälften av nästa mandatperiod bör försäljning ske av statligt ägda aktier i bolag som Nordbanken (Holding) AB, Celsius AB, Assi Domän AB, Pharmacia & Upjohn Inc. och Vasakronan AB (med undantag för specialfastigheter). Beträffande Assi Domän bör staten som majoritetsägare och i syfte att stärka det enskilda skogsbruket och lokalt verksamma sågverksföretag medverka till försäljning av skogsmark.
Staten bör, enligt näringsutskottets mening, inte äga företag som inte uttryckligen tjänar ett samhällsintresse. Det är mycket som tyder på att riskkapitalmarknaden under ett par år framöver kommer att få ett kraftigt tillskott av kapital. Därför anser näringsutskottet att det under åren 1999 och 2000 är lämpligt att sälja ut statligt ägande i företag. Intäkterna från utförsäljningen bör användas för att betala av på statsskulden, vilket också sänker statens
21
| löpande räntekostnader. En grov uppskattning tyder på att den utförsäljning | 1997/98:NU8y |
| som näringsutskottet förordar skulle inbringa drygt 80 miljarder kronor, | |
| vilket skulle innebära sänkta räntekostnader med drygt 4 miljarder kronor. | |
| Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd | |
| del. Övriga här aktuella motioner blir också till en del tillgodosedda. |
7. Ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv
Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Ola Karlsson och Jan Backman (alla m) anser att näringsutskottets ställningstagande beträffande ramar – i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse:
Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv bör, enligt näringsutskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Fi17 (m), minskas med 90 miljoner kronor för år 1999 och med 91 miljoner kronor för åren 2000 och 2001. Inom ramen för dessa totalt sett minskade belopp har näringsutskottet beräknat ökade medel till NUTEK, så att myndigheten åter skall kunna ansvara för statens administration av energipolitiken och också få ett tillskott av medel för verksamheten med såddfinansiering. Regeringens förslag på detta område är välkommet men otillräckligt. Den tekniska forskningen bör vidare tillföras resurser för att minska skadeverkningarna av regeringens forskningspolitik. Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet och konkurrensforskningen bör också tillföras ytterligare medel.
Näringsutskottet ställer sig avvisande till regeringens förslag att anslå ytterligare 1 miljard kronor för de kommande fem åren, dvs. 200 miljoner kronor per år, för satsningar på Östersjöregionen. Konstruktionen att avsätta särskilda resurser vid sidan av ordinarie program är ineffektiv och leder till dålig samordning. Vidare kan det med fog ifrågasättas huruvida statliga subventioner som utgår för att öka den svenska sysselsättningen kan vara att anse som ett stöd till Östersjöländerna. Stödinsatserna bör i stället på sedvanligt sätt ingå i det normala budgetarbetet och bli föremål för de avvägningar som riksdagen gör. Det särskilda anslaget bör enligt utskottets bestämda mening i stället upplösas och pengarna tillföras den av riksdagen beslutade anslagsramen för stöd till Central- och Östeuropa.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.
8. Ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv
Kjell Ericsson (c) anser att näringsutskottets ställningstagande beträffande ramar – i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse:
Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv bör, enligt näringsutskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Fi18 (c), ökas med 84 miljoner kronor för år 1999, med 83 miljoner kronor för år 2000 och med 84 miljoner kronor för år 2001. I enlighet med förslag från Utredningen om livsmedelssektorns omställning och expansion anser näringsutskottet att
21
| medel skall tillföras för forskning och utveckling med 90 miljoner kronor per | 1997/98:NU8y |
| år, för exportfrämjande åtgärder med 35 miljoner kronor per år samt för | |
| gårdsförädling av livsmedel med 2 miljoner kronor per år. Regeringens för- | |
| slag om att tillföra Östersjösatsningarna 1 000 miljoner kronor under en | |
| femårsperiod ställer sig näringsutskottet bakom, med hänvisning till den | |
| stora outnyttjade potential som Östersjöområdet besitter för tillväxt, handel | |
| och miljöframsteg. Förslaget om medel för IT-satsningar anser utskottet dock | |
| är oklart; verksamheten bör kunna rymmas inom ordinarie anslag. Även | |
| förslaget om medel för att främja de små och medelstora företagens handel | |
| med Europa bör avvisas. Utvecklingskraften i EU-medlemskapet är, enligt | |
| utskottets mening, tillräcklig, och det bör dessutom finnas utrymme inom | |
| ramen för den s.k. Östersjömiljarden för insatser för att främja små och me- | |
| delstora företags utveckling. | |
| Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd | |
| del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsva- | |
| rande delar. |
9. Ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv
Eva Flyborg (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande beträffande ramar – i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse:
Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv bör, enligt näringsutskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Fi19 (fp), minskas med 262 miljoner kronor per år för åren 1999–2001. Näringspolitiken måste få en helt ny inriktning och syfta till att skapa generellt goda villkor för företagande – bl.a. bör de selektiva företagsstöden avvecklas. Utskottet avvisar mot denna bakgrund regeringens förslag till nya typer av stöd till företagens utrikeshandel m.m. Utskottet ställer sig också avvisande till förslaget att anslå 1 miljard kronor för de kommande fem åren, dvs. 200 miljoner kronor per år, för satsningar på Östersjöregionen.
För att öka säkerheten inför en olycka vid ett kärnkraftverk bör, enligt utskottets mening, 200 miljoner kronor per år ställas till förfogande för höjd säkerhet där den är i särklass sämst, dvs. i kärnkraftsanläggningarna i Sveriges närområde i Ryssland – Murmansk, S:t Petersburg och Ukraina. För ett större genomslag i denna verksamhet bör Sverige dessutom göra åtaganden om matchande finansiering. I det fall att de nu föreslagna medlen om 200 miljoner kronor inte skulle räcka bör den s.k. östramen hos Sida kunna användas som buffertfinansiering i kombination med ett bemyndigande.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.
10. Ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv
Per Rosengren (v) anser att näringsutskottets ställningstagande beträffande ramar – i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse:
21
| Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv bör, enligt näringsutskottets me- | 1997/98:NU8y |
| ning och i likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Fi20 (v), ökas med | |
| 360 miljoner kronor per år för åren 1999–2001. Dessa medel skall användas | |
| för olika åtgärder i syfte att främja ett gott företagsklimat, särskilt för de små | |
| företagen. Ökade insatser på mentorskap, nätverksbyggande och forskarbyar | |
| bör sålunda göras. Vidare bör det ske ökade satsningar på kooperativ, turism, | |
| teknisk forskning och utveckling, småföretag i utsatta regioner, kvinnliga | |
| företagare, invandrares företagande och växande företag. Viktiga områden | |
| för svensk industri- och näringspolitik är vidare, enligt näringsutskottet, den | |
| nationella och internationella rymdverksamheten. Deltagande i olika rymd- | |
| projekt bör kunna vara en möjlig väg för försvarsindustrin att finna en ny och | |
| civil inriktning av sin verksamhet. På konsumentområdet förordar näringsut- | |
| skottet också förstärkningar. | |
| Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd | |
| del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsva- | |
| rande delar. |
11. Ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv
Göran Hägglund (kd) anser att näringsutskottets ställningstagande beträffande ramar – i avsnittet om utgiftsområde 24 Näringsliv – bort ha följande lydelse:
Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv bör, enligt näringsutskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1997/98:Fi22 (kd), minskas med 200 miljoner kronor per år för åren 1999–2001. Det sammantagna näringsklimat som skapas främst genom skatte-, energi-, arbetsmarknads- och näringspolitiken, tillsammans med den övergripande ekonomiska politiken, måste inriktas på att identifiera och undanröja existerande hinder för startande och utvecklande av företag. Regeringens förslag om att 50 miljoner kronor skall tillföras småföretagsutveckling, främst för ökad tillgång på såddkapital, ligger väl i linje med utskottets uppfattning. Förslaget om att anslå 1 miljard kronor för den kommande femårsperioden för satsningar på Östersjöregionen bör däremot avslås av riksdagen. Det är mer angeläget att riksdagen söker åstadkomma generellt goda betingelser för företagen än anvisar stöd till vissa sektorer.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.
21
Förslag till ramar för utgiftsområdena 21 Energi och 24 Näringsliv för åren 1999–2001
1997/98:NU8y
Bilaga
Belopp i miljoner kronor
| UO | År | Regering- | m | c | fp | v | mp | kd |
| ens förslag | ||||||||
| 21 | 1999 | 1 831 | -1 033 | ±0 | -370 | ±0 | +433 | -100 |
| 2000 | 1 592 | -983 | ±0 | -190 | ±0 | +470 | -100 | |
| 2001 | 1 568 | -783 | ±0 | -190 | ±0 | +455 | -100 | |
| 24 | 1999 | 2 870 | -90 | +84 | -262 | +360 | -233 | -200 |
| 2000 | 2 852 | -91 | +83 | -262 | +360 | -244 | -200 | |
| 2001 | 2 895 | -91 | +84 | -262 | +360 | -245 | -200 |
Elanders Gotab, Stockholm 1998
21