NU8Y (Yttrande 1996/97:NU8Y)

Näringsutskottets yttrande 1996/97:NU8y

Ekonomisk vårproposition

1996/97

NU8y

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över 1997 års ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) jämte motioner i de delar som berör näringsutskottets beredningsområde.

Propositionen

Näringsutskottet behandlar i detta yttrande följande förslag till riksdagsbeslut:

såvitt avser den ekonomiska politiken och utgiftstaket

6.(delvis) att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1998–2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 5.6 och tabell 5.8),

såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997

62.att riksdagen bemyndigar regeringen att ta emot aktier i bolagiserade industriforskningsinstitut,

63.att riksdagen bemyndigar regeringen att tillsammans med Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling bilda ett holdingbolag, som skall äga aktier i de till aktiebolag ombildade industriforskningsinstituten,

64.att riksdagen bemyndigar regeringen att utnyttja det under utgiftsområde 24 anvisade anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. för statens kostnader vid bildandet av holdingbolaget,

65.att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna för en sammanslagning av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelager,

66.att riksdagen godkänner att inkomsterna från försäljning av olja m.m. fr.o.m. den 1 juli 1997 sätts in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för att användas till finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av lagringsanläggningar,

67.att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om den verksamhet hos Exportkreditnämnden som genom planerade EU-regler definieras som konkurrensutsatt garantiverksamhet och om formerna och villkoren för avvecklingen av sådan verksamhet, inkluderande en eventuell försäljning eller överlåtelse av verksamheten,

68.(delvis) att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret

1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya

anslag i enlighet med specifikation i tabell.

Motionerna

1996/97:NU8y

De motioner som behandlas här är följande:

1996/97:Fi42 av Carl Bildt m.fl. (m) såvitt gäller yrkandet 5 (delvis) att riksdagen beslutar godkänna beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 1998–2000 i enlighet med vad som anförts i motionen.

1996/97:Fi43 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

5.(delvis) godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1998–2000 som redovisas i motionen som riktlinjer för budgetarbetet (tabell A, bilaga 1),

15.(delvis) på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell B (bilaga 2).

1996/97:Fi44 av Gudrun Schyman m.fl. (v) såvitt gäller yrkandet 5 (delvis) att riksdagen med avslag på regeringens förslag godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för 1998 enligt vad som anförts i motionen (tabell 2, avsnitt 6).

1996/97:Fi45 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

25.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om riktlinjer för näringspolitiken,

41.(delvis) i enlighet med vad som anförs i motionen (tabell 2) godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden åren 1998–2000 som riktlinjer för regeringens budgetarbete,

47.(delvis) på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1997 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabellen i motionen (tabell 3).

1996/97:Fi46 av Alf Svensson m.fl. (kd) såvitt gäller yrkandena att riksdagen

4.(delvis) med avslag på regeringens förslag godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden åren 1998–2000 som riktlinjer för regeringens arbete i enlighet med vad som redovisas i motionen (tabell 2),

6.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för tillväxt och företagande,

8.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänstesektorn,

28.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om investeringsbidragen för vindkraft och småskalig vattenkraft.

1996/97:Fi64 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten av rättvisa konkurrensvillkor för svensk varvsindustri.

1996/97:Fi69 av Ronny Korsberg (mp) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om för-	1996/97:NU8y
delningen av anslaget på 10 miljoner kronor till kooperativ verksamhet,

2.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om användningen av anslaget på 10 miljoner kronor till kvinnors företagande,

3.(delvis) som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslaget på 50 miljoner kronor för regional utveckling.

1996/97:Fi82 av Ingbritt Irhammar och Margareta Andersson (båda c) vari yrkas att riksdagen

1.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om permanent finansiering av regionala resurscentrum,

2.som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om organisation och finansiering av nationellt resurscentrum.

1996/97:Fi89 av Karin Falkmer m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen

1.avslår regeringens förslag om tilläggsanslag under anslag A 5 inom utgiftsområde 21,

2.avslår regeringens förslag om tilläggsanslag under anslag A 6 inom utgiftsområde 21,

3.avslår regeringens förslag om tilläggsanslag under anslag A 7 inom utgiftsområde 21.

Näringsutskottet

Utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi

Propositionen

Utgiftsområdet omfattar energiforskning och energiteknisk utveckling, inve-
steringsbidrag till utbyggnad av el- och värmeproduktion, ekonomiskt stöd
för effektivisering och minskad elanvändning samt ett program för energief-
fektivisering m.m. i bl.a. Baltikum och Östeuropa. För år 1997 uppgår de
totala utgifterna för utgiftsområdet enligt statsbudget till 0,5 miljarder kro-
nor.
Regeringen har i proposition 1996/97:84 om en uthållig energiförsörjning
föreslagit riktlinjer för energipolitiken. Ett nytt energipolitiskt program skall
inrättas för omställningen av det svenska energisystemet. Programmet, som
omfattar drygt 9 miljarder kronor och löper fram till år 2004, syftar till att på
ett kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, ut-
nyttja det befintliga elsystemet effektivare och öka tillförseln av el och värme
från förnybara energikällor. En ny central energimyndighet föreslås bli inrät-
tad den 1 januari 1998.
Programmet skall finansieras i huvudsak på följande sätt. Inledningsvis
(åren 1997 och 1998) avses befintliga reserverade medel från tidigare ener-
giprogram samt medel från Energiteknikfonden dras in. Vidare planeras
befintligt resursutrymme inom utgiftsområde 21, motsvarande knappt 300
miljoner kronor per år, utnyttjas. Det återstående finansieringsbehovet avses
bli tillgodosett genom att en del av den ram som regeringen föreslår skall
avsättas för en ekologiskt hållbar utveckling skall tas i anspråk för det här
aktuella ändamålet.	2

Medel till stödet till kärnteknisk forskning och forskningsreaktorn i	1996/97:NU8y
Studsvik, som hittills anvisats under utgiftsområde 21, föreslås fr.o.m. år
1998 anvisas under utgiftsområde 16. Regeringen har vidare vid beräkningen
av den ekonomiska ramen utgått från att besparingar uppgående till 6 miljo-
ner kronor görs inom utgiftsområdet.
Ramen för utgiftsområdet beräknas för åren 1998–2000 till 1 569, 1 812
respektive 1 490 miljoner kronor.
Motionerna
Regeringens energipolitik är skadlig för miljön, sysselsättningen och tillväx-
ten, anförs det i motion 1996/97:Fi42 (m). De sammanlagda kostnaderna för
att avveckla kärnkraften i förtid redovisas inte av regeringen men uppgår till
miljardbelopp, sägs det vidare. Till följd av kärnkraftsavvecklingen och det
bortfall av elproduktion som då uppstår har regeringen föreslagit att en rad
nya bidrag skall införas på energiområdet, noterar motionärerna. De anser att

–även om avvecklingen av kärnkraften skulle genomföras – det inte är sannolikt att bidragen ger det resultat man förväntar sig.

Under de senaste åren har energiforskningens andel av den totala forskningsbudgeten varit jämförelsevis låg, varför det nu anses behövas vissa tillskott till energiforskningen. Motionärerna avvisar regeringens omställningsprogram men föreslår ökade forskningsresurser. Enligt förslag i motionen skall ramen för utgiftsområde 21 Energi fastställas till 702 miljoner kronor för år 1998 (867 miljoner kronor mindre än regeringens förslag), till 860 miljoner kronor för år 1999 (952 miljoner kronor mindre) och till 787 miljoner kronor för år 2000 (703 miljoner kronor mindre).

I ett läge när Sverige har 700 000 arbetslösa och 70 000 människor står i kö till vården anser regeringen att den har råd att lägga ned väl fungerande industrianläggningar, anförs det i motion 1996/97:Fi43 (fp). Uppskattningsvis rör sig kostnaderna för en snabbstängning av kärnkraftverket i Barsebäck om ca 20 miljarder kronor, sägs det. Varken i energipropositionen eller i vårpropositionen finns några som helst kostnadsberäkningar, vare sig direkta eller indirekta, statsfinanasiella eller samhällsekonomiska, anför motionärerna. De föreslår att energipolitiken skall formas utifrån följande målsättningar: (1) Energisystemet bör successivt ställas om så att det blir ekologiskt hållbart – såväl fossilt bränsle som kärnkraft bör fasas ut ur energisystemet och ersättas av ekologiskt hållbara energikällor. Sverige bör genom egna insatser och tillsammans med andra EU-länder verka för säkrare kärnkraft i Öst- och Centraleuropa. (2) Omställningen av energisystemet måste ske med hänsyn tagen till Sveriges behov av tillväxt och ökad sysselsättning. En långsiktig energipolitik som syftar till en successiv omställning är att föredra framför kortsiktiga beslut som leder till snabba och kraftiga elprishöjningar, heter det.

Som en del av den finansiering som Folkpartiet liberalerna föreslår för de åtgärder som förordas i motionen beräknar motionärerna, enligt vad som anges i motionen (i tabell), en kostnadsbesparing med 2 miljarder kronor genom ett avvisande av stängningen av Barsebäcksverket.

Genom energiöverenskommelsen har det avgörande steget tagits mot att	1996/97:NU8y
avveckla kärnkraften, i enlighet med vad svenska folket bestämde i folkom-
röstningen år 1980, sägs det i motion 1996/97:Fi44 (v). I den energipolitiska
propositionen har regeringen föreslagit riktlinjer för energipolitiken och i
vårpropositionen föreslår regeringen ökade anslag i enlighet med energiöver-
enskommelsen, konstaterar motionärerna och tillstyrker dessa förslag. Ener-
giomställningen är ett led i omställningen till ett ekologiskt hållbart samhälle,
anför motionärerna. De anser att den ger Sverige möjlighet till en framskju-
ten ställning vad gäller ny energi- och miljöteknik – områden där framtidens
nya arbeten anses komma att finnas. Genom de av regeringen föreslagna
anslagen skapas incitament och möjlighet för industrin att utvecklas, anförs
det.
I enlighet med Miljöpartiet de grönas förslag med anledning av den ener-
gipolitiska propositionen föreslås i motion 1996/97:Fi45 (mp) en, jämfört
med regeringens förslag, utökad ram på 400 miljoner kronor per år för ut-
giftsområdet. Utökningen beräknas för att snabbare kunna genomföra om-
ställningen till ett förnybart och miljövänligt energisystem. Det främsta inci-
tamentet är dock ett mer genomtänkt användande av ekonomiska styrmedel i
form av grön skatteväxling, anför motionärerna.
Med hänvisning till Kristdemokraternas principiella ställningstagande till
omställningsprogrammet föreslås i motion 1996/97:Fi46 (kd) en ökad ram
med 30 miljoner kronor per år fr.o.m. år 1998 för ökat investeringsbidrag till
vindkraft och småskalig vattenkraft.
Näringsutskottets ställningstagande
Inom näringsutskottet pågår för närvarande behandlingen av den energipoli-
tiska propositionen jämte motioner. Justering av betänkande 1996/97:NU12
om en uthållig energiförsörjning avses ske i slutet av maj, och riksdagen
planeras fatta beslut i början av juni 1997. Förutom budgetmässiga konse-
kvenser går utskottet här inte djupare in på frågor om energipolitiken utan
hänvisar i dessa frågor till nämnda betänkande.
Näringsutskottet konstaterar att förslagen till ramar för utgiftsområde 21
Energi är utformade med utgångspunkt i de riktlinjer för energipolitiken som
lagts fram i den energipolitiska propositionen 1996/97:84. Dessa bygger i sin
tur på den överenskommelse som i början av våren 1997 träffades mellan
Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet. Med hänvisning härtill
tillstyrker utskottet de i vårpropositionen framlagda förslagen till ramar för
utgiftsområde 21. Samtliga här aktuella motioner avstyrks i berörda delar.
Utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv
Propositionen
Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkur-
rensfrågor, teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel, export- och
investeringsfrämjande, kooperativa frågor samt konsumentfrågor. För år
1997 uppgår de totala utgifterna enligt statsbudget till 2,9 miljarder kronor.	2
	2

Under den fortsatta mandatperioden kommer småföretagens – inklusive de	1996/97:NU8y
kooperativa företagens – betydelse som skapare av sysselsättning m.m. att
uppmärksammas i högre grad, sägs det i propositionen. Riksdagen fattade i
december 1996, på regeringens förslag, beslut om den forskningspolitik som
skall gälla för budgetåren 1997−1999. Beslutet innebär bl.a. ökade krav på
högskolans samverkan med det omgivande samhället samt fasta och ökade
forskningsresurser vid de små och medelstora högskolorna. Dessa föränd-
ringar bidrar till att stärka svenska företags kunskapsbas och internationella
konkurrenskraft, sägs det i propositionen.
En varaktig besparing uppgående till 287 miljoner kronor har genomförts
på anslaget till teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1997, och en
besparing om ytterligare 100 miljoner kronor är sedan tidigare beslutad för
budgetåret 1998, konstateras det. Dessa besparingar kommer till viss del att
kompenseras av medel från de s.k. forskningsstiftelserna. Hänsyn har vidare
tagits till i vårpropositionen (s. 90) föreslagna extra insatser på 10 miljoner
kronor vardera för information om kooperativt företagande och kvinnors
företagande fr.o.m. år 1998. Utöver de nyssnämnda besparingarna föreslår
regeringen ytterligare besparingar på 39 miljoner kronor fr.o.m. år 1998,
avsedda att finansiera föreslagna utgiftsökningar. Ramen för utgiftsområdet
beräknas för åren 1998–2000 till respektive 2 572, 2 555 och 2 602 miljoner
kronor.
Motionerna
Näringspolitiken måste ges en radikalt annorlunda inriktning, anförs det i
partimotion 1996/97:Fi42 (m). De tidigare aktieförsäljningarna i statliga
företag borde återupptas, vilket även skulle stärka statsfinanserna. Åtgärder
för ökad konkurrens förordas inom alla områden i ekonomin, och avregle-
ringsarbetet borde återupptas och påskyndas. Regeringens besparingar vad
avser den tekniska forskningen avvisas av motionärerna. De föreslår i stället
en utgiftsram som överstiger regeringens med 100 miljoner kronor, vilket
motsvarar den av regeringen föreslagna besparingen på den tekniska forsk-
ningen. Ramen för utgiftsområdet föreslås sålunda fastställas till respektive
2 672, 2 655 och 2 702 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000.
I partimotion 1996/97:Fi43 (fp) framläggs ett liberalt fempunktsprogram
för jobb, vård och skola under följande rubriker: Lägre skatt för företagarna,
Mindre krångel, Tillbaka till kunskapstoppen, Ett nytt studiestödssystem
behövs och Svenska långbänkar måste få en lösning. I ett inledande avsnitt i
motionen sägs att det bör ske omfattande utförsäljningar av statliga aktiein-
nehav på i storleksordningen 75 miljarder kronor, vilket sägs vara lämpligt
just nu genom den stora tillgången på placeringskapital. I sak anses försälj-
ningarna motiverade med hänvisning till att de stärker statens likviditet,
minskar räntebelastningen och ger de berörda företagen bättre utvecklings-
möjligheter. I motionen har den föreslagna ramen för utgiftsområde 24 Nä-
ringsliv angetts till 63 miljoner kronor mindre än regeringens förslag för
vardera åren 1998, 1999 och 2000. Detta är motsvarande minskning som
föreslogs hösten 1996 i den ekonomisk-politiska partimotionen 1996/97:

Fi211 (fp) för vardera åren 1997, 1998 och 1999 (se yttrande 1996/97:	1996/97:NU8y
NU1y).
I partimotion 1996/97:Fi44 (v) hänvisas till Vänsterpartiets näringspoli-
tiska program, i vilket riktlinjer för en uthållig tillväxt redovisats. Program-
met tar fasta på behovet av att utveckla de svenska basnäringarna och samti-
digt stärka satsningar inom de nya tillväxtbranscherna. I programmet föreslås
skattelindringar för små företag och för tjänstesektorn, åtgärder för att tillgo-
dose behovet av investeringskapital, åtgärder mot karteller, monopol och
annan konkurrensbegränsning, åtgärder mot den osunda konkurrens som
följer av ekonomisk brottslighet, stöd till kvinnors företagande och stöd till
kooperativa utvecklingscentrum. Svensk industri behöver förändras struktu-
rellt, sägs det i motionen. Som ett steg i riktning mot att utveckla de s.k.
tillväxtbranscherna föreslås i motionen att Närings- och teknikutvecklings-
verket (NUTEK) skall få ett ökat anslag med 400 miljoner kronor att använ-
das till bl.a. s.k. såddfinansiering, stöd till högriskprojekt och stöd till teknik-
upphandling. Praktiskt taget alla länder utom Sverige fortsätter att subvent-
ionera sin varvsproduktion, vilket leder till en snedvriden konkurrens till
nackdel för den svenska varvsindustrin, anför motionärerna vidare. För att
återupprätta de svenska varvens internationella konkurrenskraft borde riks-
dagen enligt motionärerna anslå 80 miljoner kronor till varvsindustrin för år
1998. Slutligen anförs i motionen att kommuner som vill bygga upp eller
vidareutveckla redan befintlig ekonomisk rådgivning/budgetrådgivning för
enskilda hushåll skall ges möjlighet att söka bidrag för sådan verksamhet.
Därför föreslås att ytterligare 20 miljoner kronor skall anslås till Konsument-
verket. Sammantaget föreslås sålunda en utökad ram för utgiftsområde 24 på
500 miljoner kronor för budgetåret 1998.
En politik för minskad arbetslöshet och ökat välstånd kräver att företagen
blir både fler och större, anförs det i partimotion 1996/97:Fi45 (mp). Mänsk-
lig skaparkraft och kreativitet måste tas tillvara bättre i näringspolitiken,
anser motionärerna och anför att det särskilt är de små och medelstora före-
tagen som drabbas av krångliga regelverk, stelheter på arbetsmarknaden, hög
arbetsbeskattning och höga realräntor. Näringspolitiken måste därför särskilt
inriktas på dessa företag, och det anses viktigt att satsa på kvinnor som före-
tagare. Motionärerna menar att endast mycket marginella förslag läggs fram i
vårpropositionen och att detta är förvånande. Bidrag till företag har i flera
sammanhang visat sig ha liten eller ingen positiv effekt, anför motionärerna.
De föreslår en neddragning av utgifterna på utgiftsområde 24 Näringsliv för
åren 1998, 1999 och 2000 med respektive 218, 228 och 230 miljoner kronor,
bl.a. avseende NUTEK:s förvaltningskostnader, turistfrämjande verksamhet,
teknisk forskning och utveckling, rymdverksamhet och investeringsfräm-
jande verksamhet. Det kan noteras att i den ekonomisk-politiska motionen
1996/97:Fi213 (mp) hösten 1996 föreslogs motsvarande minskningar för
åren 1998 och 1999, dvs. 218 och 228 miljoner kronor.
Ett gynnsamt klimat för små- och nyföretagande är av största vikt inför
1990-talets kamp mot den höga arbetslösheten och för sanering av statsfinan-
serna, anförs det i partimotion 1996/97:Fi46 (kd). På kort sikt spelar nyföre-
tagandet en relativt liten roll för att påverka näringsstrukturen i Sverige, men
för förnyelsen av näringslivet på längre sikt är nyföretagandet av största	2

betydelse, säger motionärerna. De anser att attityderna till företagande måste	1996/97:NU8y
bli bättre och att företagsklimatet är avgörande för benägenheten att starta
företag. Många, framför allt mindre, företagare upplever sig ofta kämpa mot
en kompakt byråkrati, vilket avskräcker många från att starta företag och gör
företagandet krångligare än det borde vara, anför motionärerna och anser att
den skillnad som finns mellan stora och små företag måste avspeglas även i
regelverken. Stimulanser för att påskynda utveckling av antalet tjänsteföretag
skulle få påtagliga effekter på antalet nya jobb, heter det vidare. Motionärer-
na anser att hushållssektorn har en stor potential, och de vill stimulera den
och sysselsättningen genom att införa en sådan modell för hushållstjänster
som finns i Danmark. Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv borde ökas
med 400 miljoner kronor år 1998, med 700 miljoner kronor år 1999 och med
1 000 miljoner kronor år 2000. Utökningen skall användas för att finansiera
införande av den nämnda modellen för hushållstjänster. Vidare vill motion-
ärerna satsa mer på teknisk forskning än vad regeringen gör.
I motion 1996/97:Fi64 (s) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande om
nödvändigheten av rättvisa konkurrensvillkor för svensk varvsindustri. I
Sverige, som enda land, är de direkta varvssubventionerna avvecklade sedan
flera år tillbaka, sägs det i motionen. I Förenta staterna, Nederländerna, Stor-
britannien, Italien, Spanien, Frankrike, Tyskland, Finland, Danmark och
Norge lämnas subventioner för nyproduktion på mellan 9 och 14 % av order-
summorna, konstaterar motionärerna. De hänvisar till att i april 1997 före-
slogs inom EU ytterligare stöd till varv i tre europeiska länder med motsva-
rande 14 miljarder kronor, vilket bifölls. Stöd till de svenska varven är ingen
avgörande ekonomisk fråga för statskassan, anför motionärerna och säger att
det inte skulle utgå något stöd utan att samtidigt arbetstillfällen skulle skapas.
Det mest naturliga är, enligt motionärerna, att Sverige agerar kraftfullt för att
avveckla subventionerna i alla länder. Till dess att så sker bör dock också
Sverige lämna subventioner på i huvudsak samma villkor som andra länder,
anser motionärerna.
I motion 1996/97:Fi82 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett uttalande om
permanent finansiering av regionala resurscentrum och om organisation och
finansiering av ett nationellt resurscentrum för att främja kvinnors företa-
gande. Det bör, enligt motionärerna, vara en målsättning att det inom en snar
framtid skall finnas lika många kvinnor som män som företagare. Insatser
inom regionalpolitiken, näringspolitiken och arbetsmarknadspolitiken skall
gälla lika för kvinnor och män, men utfallet ser annorlunda ut, hävdar mot-
ionärerna. För närvarande finns i samtliga län någon form av resurscentrum –
regionala och lokala – som på olika sätt arbetar för att tillvarata kvinnors
resurser. Resurscentrumen, som har funnits under en kort tid, måste få ut-
vecklas vidare, och en permanent finansiering måste garanteras, menar mot-
ionärerna. De anser att det behövs ett nationellt resurscentrum som samord-
nande organ på central nivå. Ett sådant centrums uppgifter skulle vara att
samordna länets olika insatser och att stödja regionala och lokala resurscent-
rum runt om i landet, påverka olika myndigheter och organisationer på ett för
kvinnorna positivt sätt, fungera som kunskapsbank och upprätthålla internat-
ionella kontakter. Det är därför angeläget att det nationella centrumet perma-

nentas och att det får en fristående roll som egen myndighet med eget budge-	1996/97:NU8y
tansvar, anför motionärerna.
Riksdagen bör enligt förslag i motion 1996/97:Fi69 (mp) göra uttalanden
om fördelningen och användningen av de medel som aviseras i propositionen
för informationsinsatser m.m. för kooperativt företagande (10 miljoner kro-
nor) och för kvinnors företagande (10 miljoner kronor) samt för regional
näringspolitik inom ramen för det s.k. landshövdingeuppdraget (50 miljoner
kronor). Motionären ser positivt på det aviserade anslaget på 10 miljoner
kronor per år för kooperativ verksamhet. Det nya högre anslaget på 16,5
miljoner kronor räcker visserligen inte för att finansiera två heltidsanställda
rådgivare per lokalt kooperativt utvecklingscentrum (LKU), men är ett steg i
rätt riktning, anser motionären. Han menar att det är viktigt att de ytterligare
10 miljoner kronor som regeringen vill anslå i sin helhet fördelas till LKU
och att detta görs enligt samma principer som för det nuvarande anslaget.
Regeringens förslag om 10 miljoner kronor till kvinnors företagande är också
positivt, anser motionären och anger att ungefär 80 % av de som startar koo-
perativa företag är kvinnor. Inom LKU finns en bred kompetens och erfaren-
het av rådgivning till kvinnor som startar och driver företag, säger motion-
ären och hävdar att även dessa medel bör fördelas till LKU enligt nyss-
nämnda principer. Det är viktigt med en regional förankring av LKU:s verk-
samhet, anför motionären vidare. Han är därför positiv till det anslag på 50
miljoner kronor för regional utveckling som föreslås och anser att möjlighet-
erna att få en regional medfinansiering av LKU:s verksamhet därmed bör
öka.

Vissa kompletterande uppgifter

Stöd till varvsindustrin

Riksdagen biföll våren 1994 näringsutskottets hemställan om skapande av internationell konkurrensneutralitet och införande av kreditgarantier för den svenska varvsnäringen (bet. 1993/94:NU15).

Förhandlingar inom OECD resulterade i juli 1994 i en överenskommelse mellan Europeiska gemenskapen, Finland, Förenta staterna, Japan, Republiken Korea (Sydkorea), Norge och Sverige. Avtalet innebär i princip att allt direkt och indirekt statligt stöd till varvsindustrin skulle upphöra den 1 januari 1996. Avtalets ikraftträdande har försenats på grund av att Förenta staterna som enda part ännu inte ratificerat det. Avtalets förbud mot statligt stöd kommer att bli direkt tillämpligt i EU:s medlemsstater genom en av rådet beslutad EG-förordning. På grund av ovissheten i fråga om Förenta staternas ratifikation har rådet vid två tillfällen senarelagt det datum som anger förordningens ikraftträdande. Enligt nu gällande lydelse skall förordningen träda i kraft samma dag som OECD-avtalet träder i kraft, dock senast den 31 december 1997.

NUTEK studerade år 1994 på regeringens uppdrag de svenska varvens och deras underleverantörers situation. Av rapporten, Varv och underleverantörer (NUTEK R 1994:56), framgår att den internationella konkurrensen är myck-

et hård, särskilt i fråga om det större tonnaget till följd av bl.a. överkapacitet.

Konkurrensen är dessutom snedvriden, eftersom andra länder än Sverige i	1996/97:NU8y
varierande utsträckning subventionerar den nationella varvsindustrin.
Riksdagen beslöt våren 1995 om införande av ett kreditgarantisystem för
fartygsfinansiering i syfte att underlätta försäljningen av svenskbyggda far-
tyg (prop. 1994/95:100 bil. 13, bet. NU15). Inom ramen för systemet kan
staten garantera dels varvets finansiering, dels redarens finansiering för att
förvärva fartyget. Garantisystemet är utformat så att det inte innehåller något
statligt stöd, eftersom de premier som tas ut för utestående garantier långsik-
tigt täcker systemets kostnader.
På uppdrag av Närings- och handelsdepartementet har en konsultrapport
om varvsnäringen tagits fram våren 1997 – Konkurrensvillkoren för svensk
varvsnäring (dnr N 97/513/F). I utredningen görs en kartläggning av befintlig
produktionskapacitet och antalet sysselsatta inom den svenska varvsindu-
strin. Utredaren gör bedömningen att den enda möjligheten att bibehålla en
svensk varvsindustri som förmår att konkurrera med den i andra länder synes
vara att återinföra stöd i någon form. Därvid ses det som naturligt att välja
den form av stöd som finns inom EU, nämligen ett kontantstöd som är base-
rat på kontraktsbeloppet. Kostnaderna för ett sådant stöd uppskattas till 60–
80 miljoner kronor per år.
Riksdagen avslog i april 1997 en motion med i stort sett samma lydelse
som den här aktuella motionen 1996/97:Fi64 (s). Näringsutskottet ansåg (bet.
1996/97:NU10 s. 53) att det är mycket viktigt att olika industrigrenar erhåller
konkurrensneutralitet i förhållande till motsvarande industrigrenar i andra
länder. Utskottet konstaterade att eftersom Förenta staterna inte har ratifice-
rat det aktuella OECD-avtalet har detta ännu inte trätt i kraft, och som en
följd härav förekommer fortfarande subventioner i Sveriges konkurrentlän-
der. Detta är, anförde utskottet, inte en tillfredsställande ordning. Med hän-
visning till att frågan var föremål för beredning inom regeringen ansåg ut-
skottet dock att riksdagen då inte borde ta något initiativ i saken.
Vid EU:s industriministerrådsmöte i april 1997 beslöts om en förordning,
enligt vilken stöd till varv som befinner sig i en omstrukturering i de tre
länderna Tyskland (tidigare Östtyskland), Spanien och Grekland godkändes.
Sverige och vissa andra länder argumenterade mot beslutet.
Kvinnors företagande
Näringsutskottet behandlade i april 1997 i det näringspolitiska betänkandet
1996/97:NU10 även motioner med förslag om att på olika sätt främja kvin-
nors företagande. I betänkandet redovisades (s. 28) vilka åtgärder statsmak-
terna vidtagit för att främja kvinnors företagande. NUTEK skall sålunda
enligt sitt regleringsbrev inom ramen för programmet Företagsutveckling
lägga särskild vikt vid möjligheterna att öka antalet kvinnliga företagare och
stimulera vidareutvecklingen av företag med kvinnliga ägare och ledare. I
regleringsbrevet anges vidare under programmet Regional utjämning och
utveckling att NUTEK skall sträva efter att de regionala utvecklingsinsatser-
na kommer kvinnor och män till del i lika hög grad.
ALMI Företagspartner AB ansvarar för lån till kvinnors företagande. Vå-
ren 1996 anmodade regeringen ALMI att avsätta en ram för dessa lån på	2

totalt lägst 400 miljoner kronor. Lånen ges till alla slags företagsformer, dvs.	1996/97:NU8y
även kooperativa företag. Flertalet ALMI-bolag har en särskild utbildad
handledare som arbetar med att koppla ihop kvinnliga företagare med erfarna
mentorer. I det s.k. landshövdingeuppdraget inom ramen för småföretagspro-
grammet skall vidare möjligheterna att stödja kvinnors företagande särskilt
beaktas.
Kooperativa företag
Också motioner med förslag om att på olika sätt främja kooperativa företag
behandlades av näringsutskottet i april 1997 i tidigare nämnda betänkande
(bet. 1996/97:NU10). Där redovisades (s. 36) vad som gäller för anslaget
Stöd till kooperativ utveckling (A 3). Anslaget, som enligt riksdagsbeslut i
december 1996 (prop. 1996/97:1, bet. NU1) uppgår till 6,5 miljoner kronor
för år 1997, disponeras för statsbidrag till kooperativ utveckling. Statsbidrag
kan ges dels till kostnadsfri information och rådgivning till allmänheten om
kooperativt företagande, dels till kooperativa projekt. Det övergripande målet
är att stimulera en utveckling av kooperativa småföretag genom att ge all-
mänheten tillgång till information och rådgivning om den kooperativa före-
tagsformen. Rådgivningen skall vara likvärdig med den som ges om andra
företagsformer. Kooperativa rådet (I 1983:G) är regeringens organ för kon-
takt och dialog med kooperationen. Merparten av stödet fördelas till 23 lo-
kala kooperativa utvecklingscentrum (LKU). Regeringen fattade i april 1997
beslut om att inom ramen för småföretagsprogrammet anvisa ytterligare 3
miljoner kronor till verksamheten hos LKU.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet har nyligen i betänkande 1996/97:NU10 redovisat sin syn
på hur näringspolitiken bör inriktas och utformas. I reservationer (m, fp, kd;
c; v; mp) presenterades respektive partiers uppfattning om hur näringspoliti-
ken bör utformas. Näringsutskottet går här inte vidare in på denna fråga utan
hänvisar till detta betänkande.
Näringsutskottet tillstyrker de ramar för utgiftsområde 24 Näringsliv för
åren 1998, 1999 och 2000 som regeringen föreslår i vårpropositionen.
När det gäller frågan om varvsindustrin, som aktualiseras i motionerna
1996/97:Fi64 (s) och 1996/97:Fi44 (v), står näringsutskottet fast vid det
ställningstagande som gjordes i april 1997, när en motion med liknande
innehåll behandlades av utskottet. Som då anfördes är det mycket viktigt att
olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i förhållande till motsva-
rande industrigrenar i konkurrentländerna. Näringsutskottet anser vidare att
det inte är en tillfredsställande ordning att det, till följd av att Förenta stater-
na ännu inte har ratificerat OECD-avtalet, fortfarande förekommer subvent-
ioner i Sveriges konkurrentländer. Regeringen bör med all kraft verka för att
dessa upphör.
I motion 1996/97:Fi69 (mp) framläggs förslag om hur de av regeringen
aviserade medlen till främjande av kooperativt företagande (10 miljoner
kronor), till främjande av kvinnors företagande (10 miljoner kronor) och till	2

regional näringspolitik inom ramen för landshövdingeuppdraget (50 miljoner	1996/97:NU8y
kronor) bör användas. Näringsutskottet konstaterar att riksdagens ställnings-
tagande nu endast avser ramen för utgiftsområdet. Regeringen återkommer i
budgetpropositionen för år 1998 med mer detaljerade förslag om de olika
anslagen. I det sammanhanget kommer näringsutskottet och riksdagen att få
tillfälle att behandla den typ av frågor som tas upp i den nämnda motionen.
Motsvarande gäller också för motion 1996/97:Fi82 (c), i vilken frågan om
permanent finansiering av regionala resurscentrum och nationellt resurscent-
rum tas upp. Näringsutskottet har i det föregående kort redovisat vilka åtgär-
der som statsmakterna vidtagit avseende främjande av kvinnors företagande
och främjande av kooperativt företagande.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet propositionen i berörd del och
avstyrker de här aktuella motionerna i motsvarande delar.

Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 21 Energi

Propositionen

Allmänt

Regeringen har, som tidigare nämnts, i proposition 1996/97:84 om en uthållig energiförsörjning föreslagit riktlinjer för energipolitiken. Ett nytt energipolitiskt program föreslås för omställningen av energisystemet. Programmet omfattar åtgärder som syftar till att på ett kostnadseffektivt sätt minska användningen av el för uppvärmning, utnyttja det befintliga energisystemet effektivare och öka tillförseln av el och värme från förnybara energikällor. Av dessa förslag följer att medel för energipolitiska åtgärder behöver anvisas på tilläggsbudget för budgetåret 1997, sägs det i propositionen. Tre anslag föreslås för ändamålet, förutsatt att riksdagen godkänner de föreslagna riktlinjerna.

Ramen för utgiftsområde 21, som för budgetåret 1997 uppgår till 474,2
miljoner kronor, föreslås bli ökad med 114 miljoner kronor till 588,2 miljo-
ner kronor. Finansiering avses ske genom indragning av reservationer på
äldre anslag under den tolfte huvudtiteln, genom engångsvisa indragningar
av anslagsmedel för vissa anslag under utgiftsområde 21 Energi samt genom
neddragningar av medel från Energiteknikfonden.
Bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor (A 5)
Regeringen har i nämnda proposition föreslagit riktlinjer för ett fortsatt bi-
drag till investeringar i biobränslebaserad kraftvärme, vindkraft och småska-
lig vattenkraft. Ett bidrag föreslås där kunna lämnas med 3 000 kr per instal-
lerad kW elproduktionskapacitet för investeringar i kraftvärmeproduktion
baserad på biobränslen, dock högst 25 % av investeringen. För bidraget
beräknas medel om 450 miljoner kronor under en femårsperiod räknat från
den 1 juli 1997. För budgetåret 1997 föreslås nu att 45 miljoner kronor skall
anvisas.
Ett bidrag föreslås vidare lämnas med 15 % av investeringen i vindkraft-
verk med en eleffekt på minst 200 kW. Medel om 300 miljoner kronor be-	2

räknas för en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. För budgetåret 1997	1996/97:NU8y
föreslås i vårpropositionen att 30 miljoner kronor skall anvisas. Ett bidrag
föreslås också lämnas med 15 % av investeringen i miljövänliga, småskaliga
vattenkraftverk, för vilket beräknas 150 miljoner kronor under en femårspe-
riod räknat från den 1 juli 1997. För budgetåret 1997 föreslås nu att 5 miljo-
ner kronor skall anvisas.
Sammantaget föreslås för budgetåret 1997 att 80 miljoner kronor skall an-
visas på ett nytt ramanslag (A 5).
Provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning m.m.
(A 6)
Regeringen har vidare i proposition 1996/97:84 föreslagit att särskilda medel
skall anvisas för kunskapsförmedling, provning, märkning och certifiering av
energikrävande produkter och system. Under anslaget avses 40 miljoner
kronor anvisas under en femårsperiod räknat från den 1 juli 1997. För bud-
getåret 1997 föreslås nu att 4 miljoner kronor skall anvisas på ett nytt ram-
anslag (A 6).
Kostnader för bildandet av en ny energimyndighet (A 7)
Regeringen har också föreslagit att en ny central energimyndighet skall inrät-
tas. Inrättandet kommer att vara förenat med vissa kostnader, främst bero-
ende på utökade ansvarsområden föranledda av 1997 års energipolitiska
överenskommelse. Vidare kommer kostnader att uppkomma för bl.a. lokaler
och personal. För budgetåret 1997 föreslås i vårpropositionen att 30 miljoner
kronor skall anvisas på ett nytt ramanslag (A 7).
Motionerna
I kommittémotion 1996/97:Fi89 (m) avvisas regeringens förslag om en höj-
ning av ramen för utgiftsområde 21 Energi med 114 miljoner kronor. Det
energipolitiska omställningsprogram som regeringen föreslagit samt de höga
kostnader som detta program orsakar är ett resultat av den extrema energipo-
litik som regeringen bedriver, anför motionärerna. I ett läge med rekordar-
betslöshet väljer regeringen att medvetet föröda produktionsresurser som står
till det svenska folkhushållets förfogande, heter det vidare. Avvecklingspoli-
tiken får negativa konsekvenser för energiförsörjningen, miljön, hushållens
ekonomi, investeringarna, industrisysselsättningen och samhällsekonomin i
stort samt tilltron till Sverige som rättsstat, anser motionärerna. De menar att
de stora kostnader som de av regeringen föreslagna stöden och bidragen
medför är onödiga, eftersom problemen inte hade uppstått om regeringen
avstått från den föreslagna energipolitiken. Olika utvärderingar – Energi-
kommissionens slutbetänkande (SOU 1995:139), Riksrevisionsverkets ut-
värdering (RRV 1996:44) och näringsutskottets rapport Energiomställnings-
programmen (1996/97:URD1) – har påvisat allvarliga brister i de omställ-
ningsprogram som nu har löpt ut, konstaterar motionärerna. Enligt deras
mening innebär ett bidrag till traditionell biobränslebaserad kraftvärmepro-	2

duktion ett hot mot en eventuell framtida utveckling och uppbyggnad av	1996/97:NU8y
energiproduktion genom förgasning av biomassa. De anser dock att staten
har en roll att fylla när det gäller stöd till forskning och teknisk utveckling.
Däremot anses det olyckligt med statliga bidrag som tenderar att utgöra en
löpande subvention till gammal, befintlig teknik. Motionärerna finner det
märkligt att regeringen – genom det föreslagna investeringsstödet till ut-
byggnad av småskalig vattenkraft – vill subventionera en vattenkraftsut-
byggnad som regelmässigt sägs leda till konflikt med miljöintressena. De
motsätter sig också förslagen dels om att anslå medel till provning, märkning
och certifiering av energikrävande utrustning, dels om bildandet av en ny
energimyndighet. Regeringen anses inte ha kunnat visa att åtgärderna är
motiverade. Förnyelsen och omställningen av energisystemet gagnas bäst av
stabila spelregler och ett minimum av politisering, anför motionärerna av-
slutningsvis.
I motion 1996/97:Fi43 (fp) redovisas för utgiftsområde 21 Energi en ram
som är 30 miljoner kronor mindre än regeringens förslag. Minskningen avser
anslaget A 7 Kostnader för bildandet av ny energimyndighet. I Folkpartiets
partimotion 1996/97:N22 med anledning av den energipolitiska proposition-
en avvisas regeringens förslag om inrättande av en ny central energimyndig-
het.
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet tillstyrker det i vårpropositionen framlagda förslaget om
tilläggsbudget avseende utgiftsområde 21 Energi. Förslaget om en ökning av
ramen med 114 miljoner kronor, innefattande 80 miljoner kronor till bidrag
till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor, 4 miljoner kro-
nor till provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning,

m.m.och 30 miljoner kronor till bildandet av en ny energimyndighet, utgår från det av regeringen föreslagna nya energiomställningsprogrammet. Av näringsutskottets ställningstagande följer att motionerna 1996/97:Fi89 (m) och 1996/97:Fi43 (fp) avstyrks i aktuella delar.

Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 24 Näringsliv

Propositionen
Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader (A 1)
Under tidigare budgetår har medel för att täcka NUTEK:s kostnader för viss
administration av regionalpolitiska företagsstöd, EG:s strukturfondsprogram
och regional projektverksamhet anvisats över olika regionalpolitiska anslag.
Genom riksdagens beslut om 1997 års budgetproposition överfördes 22,9
miljoner kronor till det här aktuella anslaget. Nya beräkningar visar att de
medel som fördes över är otillräckliga för att NUTEK skall kunna genomföra
de aktuella uppgifterna, sägs det i propositionen. Ytterligare 9 miljoner kro-
nor för förvaltningsändamål bör därför tillföras NUTEK:s program Regional
utjämning och utveckling. Detta föreslås ske genom att 6,5 miljoner kronor
överförs till det här aktuella A 1-anslaget från utgiftsområde 19, anslaget A 1	2

Regionalpolitiska åtgärder. Resterande belopp på 2,5 miljoner kronor skall	1996/97:NU8y
omfördelas inom ramen för nuvarande ramanslag.

Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda företag, m.m. (A 7)

Industriforskningsinstitut

Industriforskningsinstitut är ett samlingsbegrepp för 25 forskningsinstitut som bedriver forskningsverksamhet, finansierad av både staten och näringslivet. Inom Närings- och handelsdepartementet finns 19 industriforskningsinstitut med NUTEK som statlig företrädare. Instituten har hittills huvudsakligen bedrivits i stiftelseform. Statens roll i den kollektiva finansieringen är att garantera långsiktigheten i verksamheten samt att vara den katalysator som utlöser betalningsviljan hos företagen, konstateras det i propositionen.

Kommittén för omstrukturering och förstärkning av industriforskningssystemet (KOFI), som tillsammans med NUTEK haft i uppdrag att genom förhandlingar med institutens intressenter genomföra en förnyelse av industriforskningsinstituten, avslutade sitt arbete i november 1996. NUTEK har därefter övertagit de aktuella arbetsuppgifterna. Efter förslag från KOFI tillämpar NUTEK en ny finansieringsmodell fr.o.m. år 1997. Modellen omfattar följande tre block: Block A, Kunskaps- och kompetensuppbyggnad, som finansieras av staten utan krav på direkt motfinansiering, Block B, Programverksamhet, och Block C, Uppdragsverksamhet, där industrin i båda fallen har finansieringsansvar.

Regeringen delar KOFI:s uppfattning att de flesta industriforskningsinstitut bäst drivs i aktiebolagsform. Vidare anser regeringen att näringslivsintressenterna vid en bolagisering bör vara majoritetsägare i det nybildade aktiebolaget. Staten har, när den varit med och byggt upp verksamheten, ett rättmätigt krav att bli delägare, sägs det. Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling (KK-stiftelsen) har, tillsammans med företrädare för tre svenska institut med IT-inriktning, tagit initiativ till ett nytt nationellt institut med uppgift att stärka svensk forskning och utveckling inom IT-området, Institutet för tillämpad informationsteknologi. Vidare pågår förhandlingar mellan KK-stiftelsen och fyra institut – Ytkemiska institutet, Institutet för livsmedel och bioteknik, Institutet för träteknisk forskning och Institutet för optisk forskning – om medel för deras verksamheter.

Mot bakgrund av bl.a. resultatet av KOFI:s arbete samt den stadgemässiga koppling som finns mellan KK-stiftelsen och industriforskningsinstituten anser regeringen att det icke privata ägandet i bolagiserade industriforskningsinstitut av bl.a. effektivitetsskäl bör samlas i ett holdingbolag som ägs gemensamt av staten och KK-stiftelsen. I detta bolag avses ägandet i såväl redan bolagiserade institut som i kommande bolag samlas. Holdingbolaget planeras omfatta institut inom samtliga departement. Ägaransvaret för holdingbolaget föreslås ligga under Närings- och handelsdepartementet, och staten skall vara majoritetsägare i bolaget. Avsikten är att holdingbolaget skall fungera från den 1 juli 1997.

I propositionen föreslås mot den angivna bakgrunden att riksdagen be-	1996/97:NU8y
myndigar regeringen att motta aktier i bolagiserade industriforskningsinstitut
och att bilda ett med KK-stiftelsen samägt holdingbolag med den angivna
inriktningen. Regeringen föreslår också att statens del av kostnaderna för
bildandet av holdingbolaget skall belasta A 7-anslaget Kostnader för om-
strukturering av vissa statligt ägda företag, m.m.
Inlösen av revers till SAS Sverige AB
Riksdagen beslöt våren 1993 (prop. 1992/93:59, bet. TU20) om att delta i en
omstrukturering av det svenska ägandet i Scandinavian Airlines System
(SAS). Staten beslöt därvid att teckna en revers på 119,3 miljoner kronor
som löper fram till den 1 november 1997 med 30 dagars uppsägning. Kost-
naderna för och inlösen av skuldreversen skulle enligt riksdagsbeslutet be-
lasta det här aktuella A 7-anslaget. Regeringen har våren 1997 redogjort för
den ytterligare omstrukturering och renodling av ägandet i konsortiet SAS
som genomförts under år 1996 och som bl.a. innefattat att Svensk Interkonti-
nental Lufttrafik AB (SILA) bytt namn till SAS Sverige AB (prop.
1996/97:126). Renodlingen innebar för SAS Sverige AB:s del att en en-
gångsutdelning beslöts vid bolagsstämman år 1996, vilket för statens del
innebar en särskild utdelning på 856 miljoner kronor i juni 1996.
Regeringen anser, mot bakgrund bl.a. av nyssnämnda utdelning, att det nu
åter bör skapas förutsättningar för staten att lösa lånet den 1 november 1997
när skuldreversen löper ut. Utöver reversbeloppet kommer skulden även att
omfatta ränta för det sista året. Sammanlagt kan medelsbehovet beräknas
omfatta ca 130 miljoner kronor som bör belasta det nämnda A 7-anslaget.
Ramen för utgiftsområde 24 bör därför enligt regeringen höjas med 130
miljoner kronor.
Sveriges geologiska undersökning (SGU): Geologisk undersökningsverksam-
het, m.m. (A 9)
Genom riksdagens beslut hösten 1996 (bet. 1996/97:NU1) anmodades rege-
ringen att återkomma till riksdagen under våren 1997 med en redovisning av
verksamheten och den ekonomiska situationen inom Sveriges geologiska
undersökning (SGU). Utgångspunkten måste, enligt beslutet, vara att den
maringeologiska verksamheten skall behållas intakt på nuvarande nivå men
också att övrig verksamhet hos SGU skall bibehållas.
Myndighetens höga kostnadsläge samt kunskapen om ytterligare bespa-
ringar för budgetåret 1997 gjorde att SGU redan under år 1996 genomförde
viss omstrukturering av verksamheten. Kostnadsutfallet för budgetåret 1996
är dock väsentligt bättre än vad prognoserna hösten 1996 visade. Detta har
lett till att SGU under senare delen av år 1996 har nått en kostnadsnivå mot-
svarande anslagsnivån för budgetåret 1995/96. Under år 1997 har SGU hit-
tills vidtagit en rad åtgärder för att långsiktigt anpassa verksamhet och kost-
nader till den nya anslagsnivån på 125 miljoner kronor. Denna anpassning är,
enligt vad som uppges i propositionen, inriktad på att uppnå balans år 2001.

Den maringeologiska undersökningsverksamheten är vid sidan av SGU:s	1996/97:NU8y
övriga kompetensområden en viktig disciplin, sägs det i propositionen. I
planeringen både långsiktigt och för år 1997 ligger maringeologin kvar på i
stort sett oförändrad verksamhetsvolym, heter det vidare. SGU gör bedöm-
ningen att det finns möjligheter att i betydande omfattning finna extern
finansiering i enlighet med vad som förordades i budgetpropositionen för år
1997. SGU och Sjöfartsverket har fortsatt arbetet med en samordning av den
maringeologiska karteringen och sjömätningen fr.o.m. år 1998, sägs det.
Regeringen gör bedömningen att verksamheten vid SGU inte kräver ytter-
ligare anslagsmedel för innevarande budgetår. Detta förutsätter att uppdrags-
intäkterna kan hållas på budgeterad nivå. Den maringeologiska verksamheten
kan därmed bibehållas på 1996 års nivå.

Vidare begär regeringen riksdagens godkännande av de i propositionen föreslagna riktlinjerna för en sammanslagning av Sveriges geologiska undersökning och Statens oljelager och av att inkomsterna från försäljning av olja

m.m.fr.o.m. den 1 juli 1997 får sättas in på ett räntebärande konto i Riksgäldskontoret för att användas till finansiering av framtida kostnader för efterbehandling av lagringsanläggningar.

Statens oljelager (SOL) inrättades år 1994 för att senast vid utgången av år 1999 avveckla statens civila beredskapslager av olja för krigssituationer med hänsyn tagen till samhällsekonomi, beredskap och miljö. Försäljningen av olja m.m. bedöms i huvudsak komma att vara klar under år 1998. Regeringen gav i november 1996 ett gemensamt uppdrag till SGU och SOL att utreda förutsättningarna för att inordna SOL:s verksamhet i SGU fr.o.m. år 1998.

Regeringen gör bedömningen att en sammanslagning av SGU och SOL på kort sikt ger samordningsvinster, främst på det administrativa området, samtidigt som det ställs ökade krav på SGU:s resurser i vissa andra avseenden. Längre fram då verksamheten omfattar efterkontroll av miljösäkrade anläggningar bedöms samordningsvinster finnas i att SGU har både centrala och regionala resurser för att sköta kontrollprogrammen.

Regeringen aviserar att den i budgetpropositionen för år 1998 skall återkomma till riksdagen med förslag rörande mineralpolitiken och SGU. I detta ingår även förslag rörande en sammanslagning av verksamheterna vid SGU och SOL fr.o.m. den 1 januari 1998. För att en sammanslagning skall kunna göras effektiv krävs dock åtgärder på myndighetsnivå redan under innevarande budgetår, sägs det. Regeringen vill därför få riksdagens godkännande av inriktningen av ett framtida samgående mellan myndigheterna.

Exportkreditnämnden

Enligt förslag i propositionen skall riksdagen bemyndiga regeringen att besluta dels om avveckling av den verksamhet hos Exportkreditnämnden som genom planerade EU-regler definieras som konkurrensutsatt garantiverksamhet med riskperioder på upp till två år, dels om formerna och villkoren för avvecklingen, inkluderande en eventuell försäljning eller överlåtelse av verksamheten.

EG-kommissionen förbereder för närvarande införande av regler om av-	1996/97:NU8y
veckling av statligt stöd till exportkreditförsäkring inom det s.k. konkurrens-
utsatta området, sägs det. Syftet är att förhindra att statsstödd verksamhet
konkurrerar på ojämlika villkor med privat försäkringsverksamhet. Rege-
ringen stödjer kommissionens ansträngningar att införa ett regelverk på detta
område.
En avveckling av den konkurrensutsatta verksamheten bör ske även om ett
införande av EG-regler på området skulle dröja, anförs det. Regeringen anser
sålunda att verksamheten inte längre kan anses vara ett statligt åtagande. Det
är regeringens uppfattning att avvecklingen skall genomföras på ett sätt som
så långt det är möjligt beaktar exportföretagens intressen.
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning (E 4)
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för rubricerade ändamål upp-
fört ett ramanslag på 16,5 miljoner kronor. De utbetalningar som år 1997
belastar anslaget avser åtaganden som gjorts före år 1984 vad gäller vissa
förmånliga krediter till u-länder. I övrig statsstödd verksamhet redovisar AB
Svensk Exportkredit för närvarande ett överskott.
Anvisade medel för år 1997 kommer inte att vara tillräckliga för att täcka
utbetalningarna, sägs det i propositionen. Uppskattningsvis kommer ytterli-
gare 3,1 miljoner kronor att behövas, vilka föreslås bli anvisade på det här
aktuella anslaget. Ökningen skall finansieras genom att anslaget E 3 Export-
kreditnämnden minskas med motsvarande belopp.
Motionen
Miljöpartiet anser att föreslaget resurstillskott på 6,5 miljoner kronor till A 1
NUTEK: Förvaltningskostnader bör kunna rymmas genom omfördelning
inom anslaget och avvisar därför regeringens aktuella förslag, anförs det i
motion 1996/97:Fi45 (mp).
Näringsutskottets ställningstagande
Näringsutskottet behandlar först de förslag i tilläggsbudgeten som inte inne-
bär förslag om ändrade anslag.
Förslagen rörande industriforskningsinstituten ser utskottet som ett ända-
målsenligt sätt att försöka åstadkomma ökad effektivitet i institutens verk-
samhet. Näringsutskottet anser generellt att den industrirelaterade forskning-
en är av grundläggande betydelse för möjligheterna att uppnå ökad produkti-
vitet, förnyelse och tillväxt i näringslivet. Industriforskningsinstituten har här
en viktig funktion att fylla.
När det gäller Sveriges geologiska undersökning (SGU) noterar näringsut-
skottet att regeringen i propositionen lämnar den av utskottet i december
1996 begärda redovisningen av verksamheten och den ekonomiska situation-
en inom SGU. I propositionen begär regeringen riksdagens godkännande av
föreslagna riktlinjer för en sammanslagning av SGU och Statens oljelager,
vilket näringsutskottet tillstyrker. Regeringen aviserar att den i budgetpropo-	2

sitionen för år 1998 skall lägga fram förslag på detta område, liksom beträf-	1996/97:NU8y
fande mineralpolitiken och SGU:s verksamhet. Näringsutskottet får i det
sammanhanget möjlighet att återkomma till de aktuella frågorna.
Regeringens förslag om att den konkurrensutsatta garantiverksamheten hos
Exportkreditnämnden skall avvecklas tillstyrks av näringsutskottet. Som
anförs i propositionen är det viktigt att avvecklingen sker på ett sådant sätt att
exportföretagens intressen beaktas så långt det är möjligt.
Näringsutskottet tillstyrker slutligen förslagen i tilläggsbudgeten om änd-
rade anslag inom utgiftsområde 24 Näringsliv. Förslagen innefattar, som
nämnts, en ökning av NUTEK:s förvaltningsanslag med 6,5 miljoner kronor,
en ökning av anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda
företag, m.m. med 130 miljoner kronor, en ökning av anslaget AB Svensk
Exportkredits statsstödda exportkreditgivning med 3,1 miljoner kronor och
en minskning av anslaget Exportkreditnämnden med 3,1 miljoner kronor.
Ställningstagandet innebär att motion 1996/97:Fi45 (mp), i vilken yrkas
avslag på förslaget rörande NUTEK, avstyrks.
Stockholm den 15 maj 1997
På näringsutskottets vägnar
Birgitta Johansson
I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Christer Eirefelt (fp), Karin
Falkmer (m), Reynoldh Furustrand (s), Mikael Odenberg (m), Sylvia Lind-
gren (s), Barbro Andersson (s), Chris Heister (m), Marie Granlund (s),
Lennart Beijer (v), Dag Ericson (s), Ola Karlsson (m), Eva Goës (mp), Göran
Hägglund (kd), Nils-Göran Holmqvist (s), Laila Bäck (s) och Kerstin War-
nerbring (c).
Avvikande meningar
1. Yttrandets uppläggning
Christer Eirefelt (fp), Karin Falkmer (m), Mikael Odenberg (m), Chris Heis-
ter (m), Ola Karlsson (m) och Göran Hägglund (kd) anser att näringsutskot-
tets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi
bort ha inletts med ett avsnitt av följande lydelse:
Näringsutskottet noterar att förslagen till ramar och tilläggsbudget avse-
ende utgiftsområde 21 följer de förslag till energipolitiska program som
förordas i den energipolitiska propositionen (prop. 1996/97:84). Utskottets
ställningstaganden i dessa delar redovisas längre fram i yttrandet.
Med hänsyn till vad regeringen själv anför i den energipolitiska proposit-
ionen framstår det emellertid som uppenbart att det energipolitiska pro-
grammet endast svarar för en mycket liten del av den budgetpåverkan som	2

uppkommer till följd av regeringens nya energipolitik. Den stora effekten på	1996/97:NU8y
statsbudgeten uppkommer i stället som en följd av förslaget att stänga kärn-
kraftverket i Barsebäck i förtid.
Näringsutskottet konstaterar att regeringen inte bara har underlåtit att fram-
lägga förslag om justering av utgiftsramen, utan att det i vårpropositionen
inte ens finns en skönsmässig uppskattning av de kostnader som kan komma
att belasta statsbudgeten redan nästa budgetår.
I motionerna 1996/97:Fi42 (m) och 1996/97:Fi43 (fp) har den direkta
statsfinansiella kostnaden för stängningen av kärnkraftverket i Barsebäck
uppskattats till ca 20 miljarder kronor. Näringsutskottet tar för sin del inte
närmare ställning till motionärernas kostnadsuppskattning. När oredovisade
belopp av denna storleksordning relateras till de redovisade – ca 3,5 miljar-
der kronor för utgiftsområdena 21 och 24 tillsammans – framstår det emeller-
tid som uppenbart att näringsutskottet inte har möjlighet att avge ett komplett
yttrande till finansutskottet. Näringsutskottet finner detta djupt otillfredsstäl-
lande och i strid mot intentionerna bakom den nya budgetprocessen. Nä-
ringsutskottet förutsätter därför att finansutskottet ägnar frågan om regering-
ens bristande kostnadsredovisning särskild uppmärksamhet.
Avslutningsvis noterar näringsutskottet att finansminister Erik Åsbrink
framhållit s.k. förhandlingstekniska skäl till stöd för regeringens underlåten-
het att redovisa kostnaderna för en förtida stängning av kärnkraftverket i
Barsebäck: ”Det vore utomordentligt egendomligt att gå ut offentligt och tala
om vad man är beredd att betala till motparten. Det vore ett ovanligt korkat
sätt att agera, och det skulle definitivt inte ligga i skattebetalarnas intresse att
agera på det sättet”, framhöll finansministern i en frågestund i april 1997
(prot. 1996/97:91). Näringsutskottet utgår dock ifrån att regeringen är beredd
att redovisa sina kostnadsbedömningar direkt inför finansutskottet och föror-
dar därför att finansutskottet begär en sådan redovisning.

2. Utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottets uppfattning om hur energipolitiken bör utformas överensstämmer med den som förs fram i motion 1996/97:Fi42 (m). Den energipolitik som regeringen valt är skadlig för miljön, sysselsättningen och tillväxten. Kostnaderna för att avveckla kärnkraften i förtid redovisas inte av regeringen. Näringsutskottet avvisar mot denna bakgrund de av regeringen beräknade medlen för det föreslagna omställningsprogrammet. När det gäller energiforskningen har medel till denna, som andel av den totala forskningsbudgeten, varit låg. Enligt näringsutskottets mening finns det därför anledning att öka resurserna till energiforskningen. Ramen för utgiftsområde 21 Energi föreslås, i enlighet med vad som förordas i den nämnda motionen, till

702 miljoner kronor för år 1998, till 860 miljoner kronor för år 1999 och till

787 miljoner kronor för år 2000. Med det anförda tillstyrks motion

1996/97:Fi42 (m) i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella	1996/97:NU8y
motioner avstyrks i motsvarande delar.

3. Utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi

Christer Eirefelt (fp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi som börjar med ”Nä- ringsutskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottets uppfattning om hur energipolitiken bör utformas överensstämmer med den som kommer till uttryck i motion 1996/97:Fi43 (fp). Att i det arbetsmarknadsläge som Sverige befinner sig lägga ned väl fungerande industrianläggningar finner näringsutskottet högst anmärkningsvärt. Detta föreslås dessutom utan att några som helst kostnadsberäkningar redovisas. När det gäller omfattningen av det av regeringen föreslagna omställningsprogrammet har näringsutskottet inget att invända. Med det anförda tillstyrker näringsutskottet de i propositionen föreslagna ramarna för utgiftsområde 21 och motion 1996/97:Fi43 (fp) i berörd del. Övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.

4. Utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi

Eva Goës (mp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi som börjar med ”Nä- ringsutskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser – i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Fi45 (mp) – att omställningen till ett förnybart och miljövänligt energisystem måste gå snabbare. Därför bör ramen för utgiftsområde 21 Energi ökas med 400 miljoner kronor för åren 1998, 1999 och 2000. Ett mer genomtänkt utnyttjande av ekonomiska styrmedel i form av grön skatteväxling är dock, enligt utskottets mening, det mest effektiva sättet att uppnå den önskvärda omställningen. Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd del. Propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.

5. Utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi

Göran Hägglund (kd) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 21 Energi som börjar med ”Nä- ringsutskottet konstaterar” och slutar med ”berörda delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottets principiella inställning till energiomställningsprogrammet överensstämmer med den som Kristdemokraterna formulerat i den energipolitiska motionen 1996/97:N21 (kd). Med hänvisning härtill föreslår näringsutskottet – i likhet med vad som görs i motion 1996/97:Fi46 (kd) – en

ökad ram med 30 miljoner kronor per år för åren 1998, 1999 och 2000 för

utgiftsområde 21 Energi. Ökningen skall möjliggöra ökade investeringbidrag	1996/97:NU8y
till vindkraft och småskalig vattenkraft. Med det anförda tillstyrker närings-
utskottet den sistnämnda motionen i berörd del. Propositionen och övriga här
aktuella motioner avstyrks samtidigt i motsvarande delar.

6. Utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ”Näringsutskottet tillstyrker” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som förordas i motion 1996/97:Fi42 (m) föreslår näringsutskottet en ram för utgiftsområde 24 Näringsliv för åren 1998, 1999 och 2000 som överstiger regeringens förslag med 100 miljoner kronor. Härigenom kan den av regeringen föreslagna besparingen på den tekniska forskningen och utvecklingen undvikas.

När det – – – (=utskottet) – – – kooperativt företagande.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1996/97:Fi42 (m) i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.

7. Utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv

Christer Eirefelt (fp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ”Nä- ringsutskottet tillstyrker” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

I enlighet med vad som förordas i motion 1996/97:Fi43 (fp) föreslår näringsutskottet en ram för utgiftsområde 24 Näringsliv för åren 1998, 1999 och 2000 som är 63 miljoner kronor lägre än regeringens förslag.

När det – – – (=utskottet) – – – kooperativt företagande.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1996/97:Fi43 (fp) i berörd del, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.

8. Utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv

Lennart Beijer (v) anser att den del näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ”Nä- ringsutskottet tillstyrker” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet föreslår – i likhet med vad som anförs i motion 1996/97: Fi44 (v) – att ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv för år 1998 skall ökas med 500 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Huvuddelen av dessa medel skall användas för insatser för att underlätta den strukturförändring som svensk industri behöver. Om välfärden skall kunna bibehållas och

sysselsättningen upprätthållas krävs en satsning på de s.k. tillväxtbranscher-

na. NUTEK bör sålunda få ett ökat anslag med 400 miljoner kronor att an-	1996/97:NU8y
vändas för bl.a. såddfinansiering, stöd till högriskprojekt och stöd till teknik-
upphandling.
När det gäller frågan om varvsindustrin, som aktualiseras i motionerna
1996/97:Fi64 (s) och 1996/97:Fi44 (v), står näringsutskottet fast vid det
ställningstagande som gjordes i april 1997, när en motion med liknande
innehåll behandlades av utskottet. Som då anfördes är det mycket viktigt att
olika industrigrenar erhåller konkurrensneutralitet i förhållande till motsva-
rande industrigrenar i konkurrentländerna. Näringsutskottet kan dock konsta-
tera – i likhet med vad som görs i de båda här aktuella motionerna – att prak-
tiskt taget alla länder utom Sverige fortsätter att subventionera sin varvspro-
duktion, vilket leder till en snedvriden konkurrens till nackdel för den
svenska varvsindustrin. För att återupprätta de svenska varvens internation-
ella konkurrenskraft föreslår näringsutskottet därför att 80 miljoner kronor
skall beräknas för stöd till varvsindustrin.
Slutligen föreslår näringsutskottet att 20 miljoner kronor skall beräknas för
ökat anslag till Konsumentverket. Medlen skall användas för bidrag till
kommuner som vill bygga upp ekonomisk rådgivning och budgetrådgivning
till enskilda hushåll eller som vill vidareutveckla redan befintlig sådan verk-
samhet.6
I motion 1996/97:Fi69 (mp) framläggs förslag om hur de av regeringen
aviserade medlen till främjande av kooperativt företagande (10 miljoner
kronor), till främjande av kvinnors företagande (10 miljoner kronor) och till
regional näringspolitik inom ramen för landshövdingeuppdraget (50 miljoner
kronor) bör användas. Näringsutskottet konstaterar att riksdagens ställnings-
tagande nu endast avser ramen för utgiftsområdet. Regeringen återkommer i
budgetpropositionen för år 1998 med mer detaljerade förslag om de olika
anslagen. I det sammanhanget kommer näringsutskottet och riksdagen att få
tillfälle att behandla den typ av frågor som tas upp i den nämnda motionen.
Näringsutskottet anser vidare – i likhet med vad som anförs i motion
1996/97:Fi82 (c) – att det måste vara ett mål att det skall finnas lika många
kvinnor som män bland företagare. För att se till att olika insatser inom nä-
ringspolitiken, regionalpolitiken och arbetsmarknadspolitiken kommer kvin-
nor och män till del i lika stor omfattning kan resurscentrum, såväl regionala
som ett nationellt, ha stor betydelse. Näringsutskottet menar därför att riks-
dagen genom ett uttalande bör anmoda regeringen att vidta åtgärder så att en
permanent finansiering av dessa centrum kan komma till stånd.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1996/97:Fi44 (v) och
1996/97:Fi82 (c) i berörda delar. Motion 1996/97:Fi64 (s) blir därmed också
i sak tillgodosedd. Propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i
motsvarande delar.

9. Utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv

Eva Goës (mp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ”Nä-

ringsutskottet tillstyrker” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha föl-	1996/97:NU8y
jande lydelse:
Näringsutskottet föreslår – i likhet med vad som förordas i motion
1996/97:Fi45 (mp) – en neddragning av ramen för utgiftsområde 24 Närings-
liv för åren 1998, 1999 och 2000 med respektive 218, 228 och 230 miljoner
kronor jämfört med regeringens förslag. Neddragningar bör göras på bl.a.
NUTEK:s förvaltningskostnader, turistfrämjande verksamhet, teknisk forsk-
ning och utveckling, rymdverksamhet och investeringsfrämjande verksamhet

–detta med hänvisning till att bidrag till företag i flera sammanhang har visat sig ha liten eller ingen positiv effekt.

När det – – – (=utskottet) – – – dessa upphör.

I motion – – – (=avvikande mening 8) – – – till stånd.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1996/97:Fi45 (mp) och 1996/97:Fi82 (c) i berörda delar, medan propositionen och övriga här aktuella motioner avstyrks i motsvarande delar.

10. Utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv

Göran Hägglund (kd) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om utgiftstak för utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ” Näringsutskottet tillstyrker” och slutar med ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Ramen för utgiftsområde 24 Näringsliv bör, enligt näringsutskottets mening och i likhet med vad som anförs i motion 1996/97:Fi46 (kd), ökas med 400 miljoner kronor för år 1998, med 700 miljoner kronor för år 1999 och med 1 000 miljoner kronor för år 2000. Utökningen skall möjliggöra införande av en modell för hushållstjänster, liknande den som finns i Danmark, och som näringsutskottet nyligen redogjort för i det näringspolitiska betänkandet 1996/97:NU10 (s. 15). Vidare anser näringsutskottet att det bör beräknas ett högre anslag till teknisk forskning och utveckling än vad regeringen har gjort.

När det – – – (=utskottet) – – – kooperativt företagande.

Med det anförda tillstyrker näringsutskottet motion 1996/97:Fi46 (kd) i berörd del och avstyrker propositionen och övriga här aktuella motioner i motsvarande delar.

11. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 21 Energi

Karin Falkmer, Mikael Odenberg, Chris Heister och Ola Karlsson (alla m) anser att näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om tilläggsbudget avseende utgiftsområde 21 Energi bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet avvisar – i likhet med vad som görs i motion 1996/97:Fi89 (m) – de av regeringen förslagna insatserna baserade på energiomställningsprogrammet. De stora kostnader som de av regeringen förordade stöden och bidragen medför är onödiga, eftersom de problem de är avsedda att komma till rätta med inte hade uppstått om regeringen avstått

från den extrema energipolitik som föreslagits. Näringsutskottet anser att

staten har en roll att fylla när det gäller stöd till teknisk forskning och ut-	1996/97:NU8y
veckling på energiområdet, men statliga bidrag som utgör en löpande sub-
vention till gammal, befintlig teknik är olämpliga.
Genom det av regeringen föreslagna investeringsstödet till utbyggnad av
småskalig vattenkraft kommer en vattenkraftsutbyggnad som regelmässigt
leder till konflikt med miljöintressen att subventioneras. Näringsutskottet
anser att det är viktigt att det finns fungerande provning, märkning och certi-
fiering av elektriska produkter, men detta behöver inte åstadkommas på ett
sätt som belastar staten och därmed skattebetalarna med ytterligare kostna-
der. Några egentliga skäl för att bryta sönder NUTEK och inrätta en ny ener-
gimyndighet redovisas inte i propositionen. Enligt näringsutskottets mening
hade den lämpliga ordningen varit att först låta utreda vilka uppgifter en ny
myndighet skall ha och därefter begära riksdagens godkännande – regeringen
gör tvärtom. Näringsutskottet anser att det är olämpligt att inrätta en ny ener-
gimyndighet också av det skälet att energisektorn inte är betjänt av en ökad
politisk styrning. Förnyelsen och omställningen av energisystemet gagnas
bäst av stabila spelregler och ett minimum av politisering.
Med det anförda tillstyrker näringsutskottet den nämnda motionen i berörd
del. Den andra här aktuella motionen 1996/97:Fi43 (fp) blir därmed också
tillgodosedd vad avser avvisande av förslaget om medel till bildandet av en
ny energimyndighet. Propositionen avstyrks i aktuell del.

12. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 21 Energi

Christer Eirefelt (fp) anser att näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om tilläggsbudget avseende utgiftsområde 21 Energi bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser – i likhet med vad som anförs i motion 1996/97: Fi43 (fp) – att det inte bör inrättas någon ny energimyndighet. Förslaget i tilläggsbudgeten om att anvisa 30 miljoner kronor för detta ändamål avvisas därför. När det gäller omfattningen av det av regeringen föreslagna omställningsprogrammet har näringsutskottet inget att invända, varför de övriga två anslagen, bidrag till investeringar i elproduktion från förnybara energikällor (A 5) och provning, märkning och certifiering av energikrävande utrustning,

m.m.(A 6) tillstyrks. Med detta tillstyrks sålunda den nämnda motionen i berörd del. Propositionen tillstyrks när det gäller anslagen A 5 och A 6 och avstyrks beträffande A 7-anslaget. Det omvända gäller motion 1996/97:Fi89 (m), där yrkandet avseende A 7-anslaget tillstyrks, medan övriga delar av motionen i nu aktuellt avseende avstyrks.

13. Tilläggsbudget avseende utgiftsområde 24 Näringsliv

Eva Goës (mp) anser att den del av näringsutskottets ställningstagande i avsnittet om tilläggsbudget avseende utgiftsområde 24 Näringsliv som börjar med ”Näringsutskottet tillstyrker” och slutar med ”NUTEK, avstyrks” bort ha följande lydelse:

När det slutligen gäller förslagen i tilläggsbudgeten om ändrade anslag

inom utgiftsområde 24 Näringsliv tillstyrker näringsutskottet förslagen om

en ökning av anslaget Kostnader för omstrukturering av vissa statligt ägda	1996/97:NU8y
företag, m.m. med 130 miljoner kronor, om en ökning av anslaget AB
Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning med 3,1 miljoner kro-
nor och om en minskning av anslaget Exportkreditnämnden med 3,1 miljoner
kronor. Förslaget om att NUTEK:s förvaltningsanslag skall ökas med 6,5
miljoner kronor avstyrks dock – i likhet med vad som görs i motion
1996/97:Fi45 (mp) – av näringsutskottet. Detta medelsbehov bör kunna
tillgodoses genom omfördelning inom anslaget. Med det anförda tillstyrks
den nämnda motionen i berörd del.

Gotab, Stockholm 1997