LU5Y (Yttrande 1995/96:LU5Y)

Lagutskottets yttrande 1995/96:LU5y

Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m.

Till socialförsäkringsutskottet

1995/96

LU5y

Socialförsäkringsutskottet har den 28 maj 1996 beslutat att bereda lagutskottet och socialutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1995/96:208 Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar, m.m. jämte eventuella motioner som kan komma att väckas med anledning av propositionen.

I propositionen föreslås att riksdagen antar regeringens förslag till dels en ny lag om underhållsstöd, dels vissa ändringar i bl.a. föräldrabalken (FB) och utsökningsbalken (UB). Med anledning av propositionen har väckts sammanlagt fem motioner.

Lagutskottets beredningsområde berörs i första hand av de i propositionen föreslagna ändringarna i FB och UB. Vidare berörs utskottets beredningsområde i motionerna Sf24 yrkande 1 av Gullan Lindblad m.fl. (m), Sf25 yrkande 3 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) samt Sf27 av Sigge Godin m.fl. (fp).

Lagutskottet, som beslutat avge yttrande i ärendet, får anföra följande.

De grundläggande bestämmelserna om föräldrars underhållsskyldighet mot barn finns i 7 kap. FB. Kapitlet reformerades på ett genomgripande sätt år 1978 (prop. 1978/79:12, LU9, rskr. 99). Ett huvudsyfte med reformen var att mildra underhållsbördan för underhållsskyldiga med svag ekonomi. Ett annat syfte var att få till stånd en mer enhetlig bedömning av bidragsfrågorna.

Av 7 kap. 1 § FB framgår att föräldrarna skall svara för underhåll åt barnet efter vad som är skäligt med hänsyn till barnets behov och föräldrarnas ekonomiska förmåga. När föräldrarnas underhållsskyldighet bestäms skall hänsyn tas till barnets inkomster och tillgångar samt till barnets sociala förmåner under beaktande av vad som följer av föreskrifter om dessa. Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Går barnet i skolan vid denna tidpunkt eller återupptas skolgången innan barnet fyller 19 år, är föräldrarna dock intill dess barnet fyller 21 år underhållsskyldiga så länge skolgången pågår. I kostnaderna för barnets underhåll skall föräldrarna sinsemellan ta del var och en efter sin förmåga.

Enligt 7 kap. 2 § FB skall föräldrar fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern inte har vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet. Detsamma gäller om vårdnaden om barnet är gemensam med den andra föräldern, men barnet endast varaktigt bor tillsammans med den andra föräldern. Underhållsbidrag fastställs genom dom eller avtal. Talan om underhållsbidrag tas

upp av tingsrätten i den ort där den underhållsskyldige har sin hemvist. Finns	1995/96:LU5y
inte någon behörig domstol tas målet upp vid Stockholms tingsrätt. Frågor
om underhållsbidrag kan väckas även i samband med mål om fastställande
av faderskap till barn, äktenskapsmål eller mål om vårdnaden om barn. En-
ligt 7 kap. 11 § FB skall socialnämnden se till att barn vars föräldrar är ogifta
tillförsäkras underhåll, och av 7 kap. 14 § framgår att socialnämnden har rätt
att föra talan för barnet.
När underhållsbidrag bestäms får den bidragsskyldige förbehålla sig ett
belopp för eget eller annans underhåll (förbehållsbelopp) enligt bestämmel-
serna i 7 kap. 3 § FB. Förbehållsbeloppet för den bidragsskyldiges eget un-
derhåll innefattar alla vanliga levnadskostnader. Bostadskostnaden beräknas
för sig efter vad som är skäligt. De andra levnadskostnaderna beräknas med
ledning av ett normalbelopp som per år utgör 120 % av gällande basbelopp.
Om det finns särskilda skäl får ett belopp förbehållas för underhåll åt make
som den bidragsskyldige bor tillsammans med. Med make jämställs annan
som den bidragsskyldige varaktigt bor tillsammans med, om de har gemen-
samma barn. Ett sådant förbehållsbelopp skall normalt vara 60 % av bas-
beloppet. Om den bidragsskyldige har hemmavarande barn får han vidare
förbehålla sig ett belopp som tillsammans med vad som utges till barnet av
den andre föräldern eller för dennes räkning utgör 40 % av gällande bas-
belopp. Rätten kan dock i särskilda fall om det är motiverat bestämma ett
annat förbehållsbelopp.
Lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag innehåller be-
stämmelser som innebär att fastställda underhållsbidrag ändras med vissa
procenttal i förhållande till ändringarna av basbeloppet.
I 7 kap. 10 § FB finns bestämmelser om jämkning och omprövning av un-
derhållsbidrag. Dom eller avtal om underhållsbidrag kan jämkas av rätten,
om ändrade förhållanden föranleder det. Avtal om underhåll kan också jäm-
kas om avtalet är oskäligt med hänsyn till omständigheterna vid dess till-
komst och förhållandena i övrigt. Har ett underhållsbidrag under en tid av
sex år inte ändrats på annat sätt än som avses i lagen om ändring av vissa
underhållsbidrag kan rätten dessutom alltid ompröva bidragets storlek.
Fordran som avser underhållsbidrag till barn har vid utmätning av lön en-
ligt 7 kap. 14 § UB företräde framför andra fordringsanspråk.
För underhållsberättigade barn kan utgå bidragsförskott av allmänna me-
del. Bidragsförskottet var, som ordet antyder, från början ett rent förskott
från det allmänna och kunde aldrig vara högre än det underhållsbidrag som
bestämts genom dom eller avtal. Genom lagen (1964:143) om bidragsför-
skott kom själva karaktären av stödet att ändras. Oberoende av om under-
hållsbidrag fastställts och utan begränsning till storleken av eventuellt fast-
ställt belopp lämnas numera, med vissa begränsningar, ett generellt stöd upp
till en viss nivå, bidragsförskottsnivån. Fr.o.m. den 1 januari 1995 uppgår
bidragsförskottet till 14 080 kr per barn och år. Dessförinnan var bidragsför-
skottets storlek knuten till basbeloppet.
Bidragsförskottet består av två delar; en förskottsdel och en utfyllnadsdel.
Förskottsdelen motsvarar fastställt underhållsbidrag och betalas om under-
hållsbidraget inte erläggs i tid eller med rätt belopp. Underhållsbidrag för-
skotteras med högst det belopp som svarar mot bidragsförskottet, dvs. 1 173	2

kr per månad. Utfyllnadsdelen utgör skillnaden mellan bidragsförskottet och	1995/96:LU5y
underhållsbidraget. Det belopp som staten förskotterar skall den bidragsskyl-
dige betala tillbaka till staten. Utfyllnadsbidraget däremot är ett rent sam-
hällsstöd som inte återkrävs av den bidragsskyldige. I de fall något under-
hållsbidrag inte är fastställt eller fastställt till noll kr har hela bidragsförskot-
tet karaktär av utfyllnadsbidrag.
Bidragsförskott lämnas inte om vårdnadshavaren uppenbarligen utan gil-
tigt skäl har underlåtit att vidta eller medverka till åtgärder för att få under-
hållsbidraget fastställt. Bidragsförskott lämnas inte heller om det finns grun-
dad anledning att anta att den bidragsskyldige i vederbörlig ordning betalar
fastställt underhållsbidrag till barnet och underhållsbidraget uppgår till minst
samma belopp som bidragsförskottet. Om det underhållsbidrag som fast-
ställts uppenbarligen understiger vad den bidragsskyldige bör betala, lämnas
inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget. Något utfyll-
nadsbidrag betalas alltså inte. Beslut om bidragsförskott fattas av de all-
männa försäkringskassorna.
Bidragsförskott betalas längst t.o.m. den månad under vilken barnet fyller
18 år. Härefter kan barnet få förlängt bidragsförskott enligt lagen
(1984:1095) om förlängt bidragsförskott för studerande. Bestämmelser om
särskilt stöd motsvarande bidragsförskottet till barn som är adopterade av
endast en person finns i lagen (1984:1096) om särskilt bidrag till vissa adop-
tivbarn.
Reglerna om bidragsförskott och reglerna om underhållsbidrag har i prak-
tiken ett nära samband, och de har beskrivits som kommunicerande kärl (se
Ds 1992:53 Ensamförälderstöd, s. 37). I många fall är möjligheten att få
bidragsförskott lika angelägen för den bidragsberättigade som att få under-
hållsbidrag. Det som vårdnadshavaren inte får som underhållsbidrag ges i
flertalet fall i stället ut som bidragsförskott.
Bestämmelserna om underhållsbidrag och bidragsförskott har under en
följd av år varit föremål för ett omfattande utredningsarbete i flera olika
sammanhang. Utredningsarbetet har motiverats främst av att reglerna om
bidragsförskott medför alltför stora kostnader för staten. Kritik har därvid
riktats mot bl.a. det nära samband som råder mellan den offentligrättsliga
regleringen av bidragsförskott och de civilrättsliga reglerna om underhållsbi-
drag. Kritiken har gått ut på att reglerna om bidragsförskott utgår från regler-
na om underhållsbidrag. Den del av bidragsförskottet som skall återbetalas
av den bidragsskyldiga föräldern till staten (förskottsdelen) bestäms av det
underhållsbidrag som fastställts genom dom eller avtal. I konsekvens med
detta bestäms också den del av bidragsförskottet som är ett rent bidrag från
staten (utfyllnadsdelen) av det underhållsbidrag som fastställs. Sambandet
mellan reglerna har ansetts i vissa fall leda till oönskade konsekvenser. En-
ligt reglerna om bidragsförskott har barnet rätt till bidragsförskott så snart det
inte lever med båda sina föräldrar. Detta gäller även om barnet inte har något
behov av underhållsbidrag, därför att barnet har egna inkomster eller därför
att den förälder som barnet bor hos ensam kan försörja barnet. Reglerna
medför också att utfyllnadsbidraget höjs, om ekonomin hos den förälder som
barnet bor hos förbättras och underhållsbidraget därför sänks. Kritikerna har

gjort gällande att underhållsbidraget således inte är någon bra mätare på	1995/96:LU5y
barnens behov av ekonomiskt stöd från det allmänna.
På begäran av riksdagen (bet. 1985/86:SoU29, rskr. 345) tillkallades år
1987 en kommitté med uppgift att göra en översyn av reglerna för under-
hållsbidrag och bidragsförskott. Kommittén, som antog namnet 1987 års
Underhållsbidragskommitté, avslutade sitt arbete år 1990. I betänkandena
(SOU 1990:8 och SOU 1990:48) Samhällsstöd till underhållsberättigade barn
I–III presenterades tre olika modeller för samhällsstöd till ensamstående
föräldrar med barn. Förslagen ledde inte till lagstiftning.
Därefter övervägdes bidragsförskottsreglerna och deras anknytning till reg-
lerna om underhållsbidrag av en interdepartemental arbetsgrupp. Arbetet
redovisades år 1992 i promemorian (Ds 1992:53) Ensamförälderstöd. I pro-
memorian anvisades en lösning som innebär att statsstödet frikopplas från
underhållsbidraget och att statsstödet till ensamföräldrar betalas i form av ett
behovsprövat bidrag utformat ungefär som bostadsbidraget. Promemorian
remissbehandlades men föranledde inte lagstiftning.
År 1993 tillkallade den dåvarande regeringen en särskild utredare för att se
över reglerna om fastställande av underhållsbidrag m.m. I utredningens
direktiv ingick inte att pröva några mer genomgripande förändringar med
sikte på att bryta sambandet mellan reglerna om underhållsbidrag och regler-
na om bidragsförskott. Utredningen, som antog namnet Underhållsbidrags-
och bidragsförskottsutredningen -93, avlämnade år 1995 betänkandet (SOU
1995:26) Underhållsbidrag och bidragsförskott. I betänkandet föreslogs bl.a.
förenklingar i reglerna om beräkning av underhållsbidrag och vissa begräns-
ningar i rätten till bidragsförskott.
Hösten 1994 beslutade riksdagen om vissa besparingar inom bidragsför-
skottssystemet (bet. 1994/95:FiU1, rskr. 145). Beslutet innebar bl.a. att bi-
dragsförskottet fr.o.m. den 1 januari 1995 inte längre skall vara knutet till
basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring utan anges i kro-
nor och ligga kvar på samma nivå som år 1994 (dvs. 14 080 kr per barn och
år). I den proposition som låg till grund för riksdagens beslut (prop.
1994/95:25) aviserade regeringen att man avsåg att återkomma med förslag
till ytterligare utgiftsminskningar, som tillsammans med beslutet om bidrags-
förskottsnivån skall ge en besparing på 700 miljoner kronor senast år 1998.
En arbetsgrupp inom Socialdepartementet har därefter i promemorian (Ds
1996:2) Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar lämnat förslag till
hur reglerna för samhällets stöd till barn som inte bor tillsammans med båda
sina föräldrar kan ändras så att de negativa verkningarna av samordningen
mellan reglerna om underhållsbidrag och reglerna om bidragsförskott så
långt möjligt elimineras, samtidigt som den aviserade besparingen uppnås.
Departementspromemorian har remissbehandlats och ligger huvudsakligen
till grund för förslagen i den nu aktuella propositionen.
I propositionen lämnas förslag till ett nytt samhällsstöd, kallat underhålls-
stöd, som skall ersätta det nuvarande bidragsförskottet och det särskilda
bidraget till vissa adoptivbarn. Underhållsstödet skall vara oberoende av
FB:s regler om underhållsbidrag. Enligt förslaget skall underhållsstöd lämnas
med 1 173 kr per månad till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. För det
underhållsstöd som lämnas till barnet skall den förälder som inte bor till-	2

sammans med barnet vara återbetalningsskyldig mot staten. Återbetalnings-	1995/96:LU5y
skyldigheten skall bestämmas enligt en schabloniserad procentmetod och
beräknas som en viss procent av den återbetalningsskyldiga förälderns in-
komst. Skyldigheten att återbetala underhållsstödet relateras till den återbe-
talningsskyldiga förälderns årliga bruttoinkomst efter ett grundavdrag på
24 000 kr. Återbetalningsskyldigheten skall fastställas till en viss procent av
det på så sätt framräknade beloppet. Procentsatsen är 10 % för ett barn,
6,25 % per barn för två barn och 5 % per barn för tre barn. Den totala pro-
centsatsen ökar med en procentenhet för varje ytterligare barn utöver tre.
Alla den återbetalningsskyldiges biologiska barn och adoptivbarn räknas
med i antalet barn. Om återbetalningen skulle bli lägre än 100 kr per barn
och månad bortfaller återbetalningsskyldigheten. Återbetalningsskyldigheten
skall enligt förslaget justeras årligen.
Vidare föreslås att det i FB införs en regel om att den förälder som är åter-
betalningsskyldig enligt de föreslagna reglerna om underhållsstöd skall anses
ha fullgjort sin underhållsskyldighet intill det belopp som lämnas i under-
hållsstöd till barnet. FB:s regler om underhållsbidrag kvarstår i övrigt oför-
ändrade. Enligt förslaget upphävs emellertid FB:s regler om socialnämnder-
nas skyldighet att se till att barn vars föräldrar är ogifta tillförsäkras under-
håll samt reglerna om socialnämndernas rätt att föra talan om underhåll i
sådana fall.
Därutöver föreslås vissa ändringar i UB som innebär att statens fordran av-
seende återbetalning får samma företräde framför andra fordringsanspråk
som barnets fordran på underhållsbidrag enligt FB. Vid löneutmätning skall
således försäkringskassans fordringar gentemot den återbetalningsskyldige
ha samma företräde framför andra fordringar som barnets fordringar på un-
derhållsbidrag enligt FB. Vid samtidig utmätning skall det innehållna belop-
pet fördelas efter de löpande bidragens och återkravens storlek.
Den nya lagstiftningen om underhållsstöd föreslås träda i kraft den 1 de-
cember 1996 och tillämpas första gången i fråga om underhållsstöd som
avser tiden efter den 31 januari 1997. Ändringarna i FB och UB föreslås
träda i kraft den 1 februari 1997.
I två av de motioner som väckts med anledning av propositionen riktas kri-
tik mot att det nya samhällsstödet görs oberoende av FB:s regler om under-
hållsbidrag.
Sigge Godin m.fl. (fp) yrkar i motion Sf27 att riksdagen skall avslå propo-
sitionen och begära ett nytt förslag. Motionärerna ställer sig helt avvisande
till de principiella lösningar som regeringen valt. I stället förordas ett refor-
merat system för underhållsbidragens fastställande och ändrade regler för
utfyllnadsbidrag som skall utgå till barn som är i behov av ett ekonomiskt
stöd utöver barnbidrag och bostadsbidrag. I motionen hänvisas till förslagen i
betänkandet (SOU 1995:26) Underhållsbidrag och bidragsförskott. Motion-
ärerna menar att ett av de grundläggande felen i regeringens förslag är att
frikoppla ansvaret för den underhållsskyldige föräldern från föräldrarnas
gemensamma ekonomiska ansvar för sina barn. Enligt motionärernas mening
är det bättre om den bidragsskyldige föräldern betalar direkt till barnet i
stället för till en myndighet. Motionärerna anser vidare att föreliggande pro-

position innehåller flera andra brister. En sådan brist är att regeringen inte	1995/96:LU5y
tagit ställning till frågor som rör kostnader för s.k. umgängesresor.
Gullan Lindblad m.fl. (m) anför i motion Sf24 att de förslag som regering-
en nu presenterar är ett steg i rätt riktning. En invändning mot propositionen
gäller dock förslaget om att frikoppla den underhållsbidragsansvariga föräl-
derns betalningsskyldighet från FB:s regler om underhåll. Motionärerna
påpekar att skulden härigenom kommer att relateras till staten och inte till
barnet. I motionen begärs ett tillkännagivande om vad som sålunda anförts
om sambandet mellan den underhållsskyldiges återbetalningsskyldighet och
FB:s regler om underhåll (yrkande 1).
Lagutskottet har från sina utgångspunkter en viss förståelse för det synsätt
som motionärerna gett uttryck för. Den föreslagna ordningen kommer nämli-
gen att leda till att betydelsen av de civilrättsliga reglerna om underhållsbi-
drag minskar avsevärt. När underhållsstöd lämnas kommer det i de flesta fall
inte att finnas något behov av att få ett underhållsbidrag fastställt enligt reg-
lerna i FB. Som regel blir det bara i sådana situationer där FB:s bestämmel-
ser leder till ett underhållsbidrag överstigande samhällsstödets belopp som
den bidragsberättigade kan ha ett intresse av att aktualisera frågan om under-
hållsbidrag. Förslaget innebär vidare att bidragsskyldiga föräldrar i stor ut-
sträckning kommer att få betalningsförpliktelser mot staten i stället för mot
barnet. Det är inte orimligt att anta att vissa föräldrar därmed kan komma att
uppleva att de betalar en form av avgift till samhället i stället för ett under-
hållsbidrag till sitt barn. Någon av remissinstanserna har pekat på att detta
förhållande kan medföra negativa konsekvenser för kontakterna med barnet.
Som Lagrådet varit inne på i sitt yttrande kan den föreslagna ordningen
också komma att uppfattas så att särlevande föräldrars försörjningsansvar för
sina barn minskar. Därtill kommer, såsom också Lagrådet anfört, den om-
ständigheten att betalning skall erläggas till staten för många föräldrar kan
kännas mindre angelägen än att betala direkt till barnet. En annan nackdel är
att betalningsskyldigheten enligt den nu föreslagna lagstiftningen skall be-
stämmas efter helt andra kriterier än underhållsbidrag. Sammantaget kan det,
enligt lagutskottets mening, inte uteslutas att förslaget innebär en viss risk för
att FB:s grundläggande principer om föräldrars underhållsskyldighet gent-
emot sina barn kan komma att rubbas.
Utskottet anser att det hade varit önskvärt om regeringen mer ingående
hade övervägt möjligheten att bibehålla samordningen mellan reglerna för
underhållsbidrag i FB och reglerna för bidragsförskott och därvid sökt un-
danröja de nuvarande negativa verkningarna av denna samordning. Av pro-
positionen framgår emellertid att det av tidsskäl inte varit möjligt att be-
handla de förslag som lämnats i betänkandet (SOU 1995:26) Underhållsbi-
drag och bidragsförskott tillsammans med förslagen i departementsprome-
morian (Ds 1996:2) Underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar. För att
uppnå det fastställda sparkravet för år 1997 krävs nämligen med nödvändig-
het ett riksdagsbeslut i frågan hösten 1996. För att uppnå målet för sane-
ringsprogrammet för de offentliga finanserna krävs, enligt vad som framgår
av propositionen, att kostnaderna för bidragsförskottssystemet, utöver vad
som tidigare beslutats, minskas med omkring en miljard kronor fr.o.m. år
1997. I propositionen beräknas förslagen minska det allmännas utgifter för	2

stödsystemet med 1 140 miljoner kronor år 1997, 1 535 miljoner kronor år	1995/96:LU5y
1998 och 1 800 miljoner kronor år 1999.
Mot denna bakgrund vill utskottet inte motsätta sig att det framlagda för-
slaget till ett nytt underhållsstöd till barn till särlevande föräldrar nu införs.
De farhågor som ovan redovisats rörande konsekvenserna av den nya lag-
stiftningen bör inte överdrivas. Invändningarna är inte av sådan art att lagut-
skottet anser sig ha tillräckliga skäl att förorda att förslaget avstyrks. Utskot-
tet utgår från att regeringen noga följer tillämpningen av lagen om under-
hållsstöd och därvid uppmärksammar, inte bara de statsfinansiella effekterna
av reformen, utan också andra konsekvenser av det slopade sambandet mel-
lan reglerna om underhållsbidrag och reglerna om samhällsstödet. Att försla-
get nu genomförs behöver inte heller innebära att frågan om kopplingen
mellan den offentligrättsliga regleringen av underhållsstöd och de civilrätts-
liga reglerna om underhållsbidrag en gång för alla är avgjord. Om det skulle
visa sig att det uppkommer behov av att åstadkomma någon form av sam-
ordning mellan FB:s regler om underhållsbidrag och bestämmelserna om
underhållsstöd förutsätter utskottet att regeringen återkommer till riksdagen
med erforderliga förslag. Som framgår av propositionen kommer regeringen
i ett annat sammanhang att överväga förslagen i betänkandet (SOU 1995:26)
Underhållsbidrag och bidragsförskott. Utskottet utgår från att samordnings-
frågan då åter kommer att bli föremål för prövning.
Bakgrunden till den i motion Sf27 behandlade frågan om kostnader för
umgängesresor är följande. När en umgängesberättigad förälder är bosatt på
annan ort än barnet kan utövandet av umgänget vara förenat med särskilda
kostnader. Detta kan leda till att ett för barnet önskvärt umgänge inte kom-
mer till stånd. FB innehåller inte några bestämmelser som reglerar föräldrar-
nas inbördes ansvar för umgängeskostnader. Inte heller finns något särskilt
offentligt stöd för umgängeskostnader. Frågan om resekostnader i samband
med umgänge behandlades av utskottet redan hösten 1990 (bet. 1990/91:
LU13). Utskottet ansåg därvid att regeringen skyndsamt borde ta upp frågan
om kostnader för umgängesresor till närmare övervägande och därefter åter-
komma med förslag till riksdagen. Vad utskottet då anförde gav riksdagen
som sin mening regeringen till känna (rskr. 53). Därefter har frågan aktuali-
serats motionsvägen vid åtskilliga tillfällen. När spörsmålet behandlades
senast hösten 1995 (bet. 1995/96:LU2) hänvisade utskottet till betänkandet
SOU 1995:26, vari föreslås bl.a. en regel om att föräldrarna skall dela på de
resekostnader som uppstår i samband med att barnet träffar en förälder som
bor på en annan ort än barnet. Utskottet ansåg att resultatet av det fortsatta
beredningsarbetet borde avvaktas och förutsatte att arbetet bedrevs med
erforderlig skyndsamhet. Något ytterligare tillkännagivande i saken ansågs
därför inte erforderligt.
Lagutskottet vidhåller nu sin inställning när det gäller frågan om resekost-
nader. Barnets behov av goda och nära relationer till båda sina föräldrar
kräver, enligt utskottets mening, att problemet med resekostnader i samband
med umgänge får en lösning. Regeringen bör snarast återkomma till riksda-
gen med förslag i ämnet. Utskottet ser med tillfredsställelse på att regeringen
i förevarande proposition förklarat sig ha för avsikt att i ett annat samman-
hang ta upp frågan.	2

Sammanfattningsvis anser lagutskottet att propositionen i nu behandlad del	1995/96:LU5y
bör tillstyrkas och att motionerna Sf24 yrkande 1 och Sf27 bör avstyrkas.
Utskottet övergår därmed till att behandla en fråga som rör indrivning av
underhållsbidrag som tas upp i ett av de nu aktuella motionsyrkandena. En-
ligt 17 § andra stycket lagen om bidragsförskott gäller, om det fastställda
underhållsbidraget är högre än bidragsförskottet, att försäkringskassan bör ge
barnets ställföreträdare tillfälle att samtidigt med försäkringskassan kräva in
det överskjutande underhållsbidraget. I praktiken medför bestämmelsen att
försäkringskassan regelmässigt biträder barnet vid indrivning av det över-
skjutande beloppet.
Enligt propositionen skall försäkringskassan inte längre i samband med
sina egna återkrav ge barnet tillfälle att samtidigt kräva in överskjutande
underhållsbidrag. Om den bidragsskyldiga föräldern är bosatt utomlands och
någon återbetalningsskyldighet inte har fastställts av försäkringskassan inträ-
der emellertid försäkringskassan, enligt regeringens förslag, i barnets rätt till
underhållsbidrag. Statens fordran kan då drivas in i utlandet i samma ut-
sträckning som i dag. I utlandsärenden skall därför försäkringskassan även i
fortsättningen, i samband med sina egna återkrav, ge barnet tillfälle att sam-
tidigt kräva in överskjutande underhållsbidrag.
I motion Sf25 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) begärs att riksdagen beslutar att
försäkringskassan, också när den bidragsskyldige föräldern är bosatt i Sve-
rige, skall kunna vara ombud för barnet och föranstalta om indrivningar av
barns fordringar när det gäller underhållsbidrag (yrkande 3).
Utskottet konstaterar att statens fordran när det gäller betalningsskyldighet,
enligt regeringens förslag till lag om underhållsstöd, som regel inte kommer
att ha något samband med ett eventuellt underhållsbidrag. Endast i ärenden
där den återbetalningsskyldiga föräldern är bosatt utomlands kommer statens
fordran att vila på civilrättslig grund. Mot denna bakgrund framstår det,
enligt utskottets mening, som naturligt att försäkringskassan inte i andra
ärenden än s.k. utlandsärenden skall behöva lämna barnet biträde med in-
drivning av barnets fordran på underhållsbidrag i samband med att kassan
själv kräver återbetalning.
Med det anförda föreslår utskottet att yrkande 3 i motion Sf25 avstyrks.
Stockholm den 20 augusti 1996
På lagutskottets vägnar

Agne Hansson

I beslutet har deltagit: Agne Hansson (c), Anita Persson (s), Bengt Kronblad	1995/96:LU5y
(s), Rolf Dahlberg (m), Rune Berglund (s), Stig Rindborg (m), Karin Olsson
(s), Eva Arvidsson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Segelström (s), Tanja
Linderborg (v), Anders Ygeman (s), Yvonne Ruwaida (mp), Birgitta Carls-
son (c), Kerstin Kristiansson (s) och Marietta de Pourbaix-Lundin (m).

Avvikande meningar

1.Bengt Harding Olson (fp) anser att den del av lagutskottets yttrande som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”bör avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Mot denna bakgrund anser utskottet det vara fel att frikoppla ansvaret för den underhållsskyldige föräldern från föräldrarnas gemensamma ekonomiska ansvar för sina barn. Utgångspunkten bör i stället vara att barnen är föräldrarnas gemensamma ansvar även efter en separation mellan föräldrarna. Vidare bör, enligt utskottets mening, huvudprincipen vara att den bidragsskyldige föräldern betalar underhållsbidraget direkt till barnet och inte till en myndighet.

Enligt utskottets mening innehåller propositionen även vissa andra brister. En brist i regeringens förslag gäller underlåtenheten att nu ta ställning till frågan om kostnader för umgängesresor. Barnets behov av nära och goda relationer till båda sina föräldrar kräver nämligen, enligt utskottets mening, att problemet med resekostnader i samband med umgänge snarast får en lösning.

Mot bakgrund av vad som anförts ovan ställer sig utskottet avvisande till propositionens principiella lösningar och förordar i stället, i likhet med vad som anförs i motion Sf27, ett reformerat system för underhållsbidragens fastställande och förändrade regler för de utfyllnadsbidrag som skall utgå till de barn som är i behov av ett ekonomiskt stöd utöver barnbidrag och bostadsbidrag. Utskottet anser därvid att den nuvarande modellen för beräkning av underhållsbidrag bör ersättas med den modell som förespråkas i betänkandet (SOU 1995:26) Underhållsbidrag och bidragsförskott, dvs. en s.k. nettokvotdelningsmodell. Vissa förbehåll för den underhållsskyldige föräldern bör avskaffas. Vidare bör samhällets stöd till barn till särlevande föräldrar inskränkas till ett behovsprövat utfyllnadsbidrag. Utskottet anser att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag till ändring av systemet för statens stöd till barn till särlevande föräldrar i enlighet med vad utskottet nu anfört.

Enligt utskottet bör riksdagen dels med bifall till motion Sf27 yrkande 1 avslå propositionen, dels med bifall till motion Sf27 yrkande 2 och med anledning av motion Sf24 yrkande 1 som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

2.Rolf Dahlberg, Stig Rindborg och Marietta de Pourbaix-Lundin (alla m) anser att den del av lagutskottets yttrande som börjar med ”Lagutskottet har” och slutar med ”bör avstyrkas” bort ha följande lydelse:

Lagutskottet, som anser att propositionens förslag är ett steg i rätt riktning,	1995/96:LU5y
anser att propositionen i nu behandlad del bör tillstyrkas. Ställningstagandet
innebär att motion Sf27 bör avstyrkas. När det gäller motion Sf24 yrkande 1
har emellertid utskottet från sina utgångspunkter förståelse för det synsätt
som motionärerna gett uttryck för. Den föreslagna ordningen kommer nämli-
gen att leda till att betydelsen av de civilrättsliga reglerna om underhållsbi-
drag minskar avsevärt. När underhållsstöd lämnas kommer det i de flesta fall
inte att finnas något behov av att få ett underhållsbidrag fastställt enligt reg-
lerna i FB. Som regel blir det bara i sådana situationer där FB:s bestämmel-
ser leder till ett underhållsbidrag överstigande samhällsstödets belopp som
den bidragsberättigade kan ha ett intresse av att aktualisera frågan om under-
hållsbidrag. Förslaget innebär vidare att bidragsskyldiga föräldrar i stor ut-
sträckning kommer att få betalningsförpliktelser mot staten i stället för mot
barnet. Det är inte orimligt att anta att vissa föräldrar därmed kan komma att
uppleva att de betalar en form av avgift till samhället i stället för ett under-
hållsbidrag till sitt barn. Någon av remissinstanserna har pekat på att detta
förhållande kan medföra negativa konsekvenser för kontakterna med barnet.
Som Lagrådet varit inne på i sitt yttrande kan den föreslagna ordningen
också komma att uppfattas så att särlevande föräldrars försörjningsansvar för
sina barn minskar. Därtill kommer, såsom också Lagrådet anfört, den om-
ständigheten att betalning skall erläggas till staten för många föräldrar kan
kännas mindre angelägen än att betala direkt till barnet. En annan nackdel är
att betalningsskyldigheten enligt den nu föreslagna lagstiftningen skall be-
stämmas efter helt andra kriterier än underhållsbidrag. Enligt lagutskottets
mening innebär förslaget en betydande risk för att FB:s grundläggande prin-
ciper om föräldrars underhållsskyldighet gentemot sina barn kommer att
undergrävas.
Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen omedelbart mer ingå-
ende skall överväga möjligheten att bibehålla samordningen mellan reglerna
för underhållsbidrag i FB och reglerna för bidragsförskott och därvid söka
undanröja de nuvarande negativa verkningarna av denna samordning. Det
bör ankomma på regeringen att återkomma till riksdagen med erforderliga
lagförslag i enlighet med det anförda.
Vad utskottet sålunda anfört om sambandet mellan den underhållsskyldi-
ges återbetalningsskyldighet och föräldrabalkens regler om underhåll bör
riksdagen, med bifall till motion Sf24 yrkande 1, som sin mening ge rege-
ringen till känna.

3.Tanja Linderborg (v) anser att den del av lagutskottets yttrande som börjar med ”Utskottet konstaterar” och slutar med ”Sf25 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Lagutskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i motion Sf25 yrkande 3 och anser det sålunda önskvärt att försäkringskassan även i fortsättningen, i samband med sina egna återkrav, kan biträda barnet vid indrivning av överskjutande underhållsbidrag.

Utskottet anser därför att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som gör det möjligt för försäkringskassan att vara ombud för barnet och

föranstalta om indrivning av barnets fordran på underhållsbidrag även när	1995/96:LU5y
den bidragsskyldige föräldern är bosatt i Sverige.
Vad utskottet sålunda anfört bör riksdagen, med anledning av motion Sf25
yrkande 3, som sin mening ge regeringen till känna.

Gotab, Stockholm 1996

1995/96:LU5y