KRU4Y (Yttrande 1996/97:KRU4Y)

Kulturutskottets yttrande 1996/97:KrU4y

Digitala TV-sändningar

1996/97

KrU4y

Till konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet har den 28 januari 1997 beslutat bereda kulturutskottet tillfälle att yttra sig över dels proposition 1996/97:67 Digitala TV-sändningar jämte följdmotionerna 1996/97:K14–K16, dels följande motioner som väckts under allmänna motionstiden år 1996, nämligen motionerna 1996/97:So246 yrkande 8 och 1996/97:K713 yrkande 14, dels motion 1996/97:Kr20 yrkande 17 som väckts med anledning av proposition 1995/96:3 Kulturpolitik.

Kulturutskottet har beslutat att avge yttrande till konstitutionsutskottet. Kulturutskottet har beslutat att i detta yttrande behandla även följande motioner, som väckts under allmänna motionstiden år 1996 och som hänvisats till kulturutskottet, nämligen motionerna 1996/97:K713 yrkande 10 och 15, 1996/97:Sf625 yrkande 13 och 1996/97:Kr4 yrkande 8. Kulturutskottet har – under förutsättning av konstitutionsutskottets medgivande – beslutat överlämna dessa motioner till konstitutionsutskottet.

Utskottet

Inledning

Kulturutskottet har funnit skäl att yttra sig över de frågor som berörs i propositionen och över merparten av motionsyrkandena. I yttrandet behandlas – förutom regeringens förslag – frågor

−om avslag på propositionen m.m.,

−om Sveriges Television AB (SVT) skall få tillstånd att sända via satellit till svenska hushåll,

−om flera programföretag skall få delta i sändningarna,

−om tekniken främst skall användas för att förbättra public serviceverksamheten

−om stimulanser till hushållen,

−om must carry-skyldigheten,

−om urvalet av sändningsorter,

−om multiplexering,

−om behovet av en medieutredning med kulturpolitiskt perspektiv,

−om analog och digital parallellsändning,

− om specialprogram för funktionshindrade,

1996/97:KrU4y

−om den fortsatta utbyggnaden av sändningsverksamheten,

−om finansiering av digitala radio- och TV-sändningar,

−om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal,

−om en finsk radiokanal och

−om Sveriges Utbildningsradio AB (UR) skall få starta TV-kanalen Arena.

Kulturutskottet har avstått från att yttra sig över motionsyrkanden som avser statens roll i mediepolitiken samt miljökonsekvenserna till följd av förväntat TV-skrot.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslaget i propositionen innebär att digital marksänd TV skall införas i flera steg med möjlighet för staten att successivt ta ställning till om och på vilket sätt verksamheten skall fortsätta. Förutsättningarna skall redan från början vara sådana att krav på yttrandefrihet, tillgänglighet och mångfald tillgodoses. Sändningarna inleds på ett begränsat antal orter i landet. En grundläggande förutsättning för en eventuell utbyggnad är att de digitala marksändningarna bedöms ha ekonomisk bärkraft.

Vidare innebär förslaget i propositionen att sändningarna skall kunna påbörjas snarast, helst hösten 1997. Erfarenheterna av den praktiska verksamheten bör fortlöpande tas till vara så att staten kan fatta nödvändiga beslut utan onödigt dröjsmål. En första utvärdering skall göras senast när sändningarna pågått omkring ett år. Sändningsorterna skall komplettera varandra t.ex. då det gäller dimensionen storstad – glesbygd. Minst två sändningsfrekvenser bör kunna disponeras på varje sändningsort.

Kärnan i sändningsverksamheten skall vara digitala marksändningar av TV, men även andra tjänster än traditionella TV-program skall kunna förekomma. Vid sidan av trådlösa marksändningar bör det eftersträvas att också andra distributionsmetoder prövas.

Vid urval av programföretag skall beaktas att programutbudet som helhet skall tilltala olika intressen och smakriktningar. Lokala och regionala program bör ges företräde, liksom program som är förankrade i den svenska kulturkretsen. Det skall eftersträvas att flera av varandra oberoende programföretag deltar. TV-företag som i dag bedriver marksändningar skall beredas tillfälle att medverka i de digitala sändningarna.

Regeringen anser att en särskild utredare bör förbereda den föreslagna sändningsverksamheten samt att en kommitté med parlamentariskt inslag bör följa verksamheten och medverka vid utvärderingen.

SVT, Sveriges Radio AB (SR) och UR skall anvisas ett engångsbelopp för digitala sändningar ur rundradiokontot på högst 200 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) fördelat med högst 100 miljoner kronor år 1997 och högst 100 miljoner kronor år 1998, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det.

Kulturutskottets övergripande bedömning. Fråga om avslag på propositionen m.m.

Det s.k. medielandskapet har successivt genomgått stora förändringar de senaste decennierna främst genom tillkomsten av ett stort antal satellitsända TV-kanaler vilka tas emot direkt via parabolantenn eller för vidaresändning i kabelnät. Tillgången till TV-kanaler i Sverige varierar kraftigt. De tre marksända kanalerna, SVT:s två kanaler samt TV4, kan emellertid ses av i stort sett hela befolkningen.

Den digitala tekniken har under de senaste decennierna spritt sig till allt fler teknikområden. Större delen av all elektronik är i dag digital. Inom ljudradioområdet startade SR reguljära sändningar hösten 1995 med det nya sändningssystemet Digital Broadcasting System (DAB). På senare tid har den digitala tekniken börjat användas inom TV-produktionen och används numera även för TV-sändningar. Den digitala TV-sändningstekniken bjuder på flera fördelar t.ex. genom högre överföringskapacitet och bättre frekvensekonomi än vad som gäller för den analoga sändningstekniken. Den digitala tekniken gör det bl.a. möjligt att sända betydligt fler kanaler än vad som är möjligt i det analoga systemet. Tekniken möjliggör även en betydligt högre ljud- och bildkvalitet.

Kulturutskottet har vid sina överväganden med anledning av den aktuella propositionen utgått från ett kulturpolitiskt synsätt. Enligt detta synsätt bör i stort sett hela befolkningen även efter ett teknikskifte garanteras tillgång till ett varierat utbud kanaler som inkluderar de kanaler som man nu har tillgång till, nämligen public service-kanalerna SVT1 och SVT2 samt TV 4. Det bör understrykas att TV jämsides med radio är den främsta informations- och kulturförmedlaren. Från kulturpolitiska utgångspunkter finns det således mycket starka skäl att framhålla att tillgänglighets-, mångfalds- och yttrandefrihetsaspekterna bör bli tillgodosedda. Kulturutskottets ställningstagande skiljer sig inte från regeringens uppfattning i detta hänseende.

Motionsvägen har förslag framförts om avslag på propositionen i sin helhet. Enligt motionärerna kommer regeringens förslag till marknätslösning att bli kostsam och framstår som irrelevant för hushållen, eftersom 88 % av TV- hushållen antingen har egen satellitmottagare eller har tillgång till kabel-TV. Motionärerna anser att regeringen borde ha utnyttjat de distributionssystem som redan finns eller är under uppbyggnad och på vilka stora resurser redan satsats. I motionsförslag från allmänna motionstiden föreslås att planerna på ett stolpbundet marknät skall avvisas, eftersom det enligt motionärerna är tekniskt komplicerat och inte erbjuder möjlighet till interaktivitet.

En utgångspunkt för kulturutskottets ställningstagande är som nämnts tillgänglighetsaspekten. I dag kan 99,8 % av den bofasta befolkningen ta emot marksändningar. Även i fritidshus, husvagnar och fritidsbåtar kan man med hjälp av en enkel antenn ta emot trådlös sändning. Därutöver erinrar utskottet om att en infrastruktur i form av marksändare för analog sändning redan finns i landet och att dessa sändare kan kompletteras med digital utrustning till en förhållandevis begränsad kostnad. Enligt beräkningar gjorda av marknätets ägare, det statliga bolaget Teracom Svensk Rundradio, skulle en investering om ca 0,5 miljarder kronor kunna ge praktiskt taget hela befolkningen

1996/97:KrU4y

möjlighet att ta emot 6–8 TV-program från två digitala marknät. Det mark-	1996/97:KrU4y
sända alternativet har enligt utskottets uppfattning fördelar som väger tungt i
detta sammanhang. Det anförda innebär inte att utskottet motsätter sig rege-
ringens förslag om att även andra distributionsmetoder skall kunna prövas
vid sidan av de trådlösa marksändningarna. Det utvärderingsarbete som skall
ske fortlöpande – och som utskottet återkommer till i det följande – får utvisa
vilken distributionsmetod som slutligen bör väljas med hänsyn tagen till vad
som kan anses önskvärt utifrån de nämnda förutsättningarna, nämligen till-
gänglighets-, yttrandefrihets- och mångfaldsaspekterna. Även ekonomiska,
juridiska och andra aspekter skall – som nämns i propositionen – vägas in i
utvärderingen.
Konstitutionsutskottet bör i enlighet härmed avstyrka de motionsyrkanden
som innebär att propositionen skall avslås och att planerna på ett digitalt
stolpbundet marknät skall avvisas.

Frågor rörande införandet av digitala TV-sändningar, utvärdering m.m.

Regeringens förslag inrymmer – som redovisats – möjligheter till modifieringar och förändringar under verksamhetens gång. Kulturutskottet vill starkt understryka att den snabba tekniska utvecklingen motiverar ett tillvägagångssätt från statens sida som innebär så få låsningar för framtiden som möjligt. Om tekniska brister skulle visa sig eller om målsättningen då det gäller yttrandefrihet, tillgänglighet, ekonomisk bärkraft etc. inte skulle kunna uppnås med den valda tekniken är det en fördel om inriktningen på projektet redan från början har viss flexibilitet. Samtidigt är det – som framhålls i propositionen – nödvändigt att hänsyn tas till de företag som medverkar i sändningarna, eftersom de är beroende av att kunna göra långsiktiga bedömningar (prop. s. 28).

Utskottet anser således – i likhet med vad som anförs i propositionen – att
TV-sändningar med digital teknik skall införas i flera steg och att staten
successivt skall ta ställning till om och hur den fortsatta sändningsverksam-
heten skall bedrivas.
Digitaliseringen av sändningarna i marknätet innebär att publiken kommer
att kunna ta del av ett antal nya programtjänster. Självfallet har det stor bety-
delse att de svenska public service-företagen ligger i den tekniska frontlinjen
och är med och leder den digitala utvecklingen. Om så blir fallet torde Sve-
rige i relation till radio- och TV-publikens storlek få goda möjligheter att
påverka utvecklingen internationellt, samtidigt som kvaliteten på företagens
programtjänster i olika hänseenden bör kunna förbättras.
Då det gäller motionsyrkanden som syftar till att SVT snarast skall få till-
stånd att sända analogt och digitalt via satellit till svenska hushåll vill ut-
skottet anföra följande.
Våren 1996 godtog riksdagen regeringens förslag om att regeringens med-
givande skulle inhämtas om ett programföretag ville inleda nya
sändningar över satellit (prop. 1995/96:161, bet. 1995/96:KrU12, rskr.
1995/96:297). Skälet till regeringsförslaget angavs vara att det är angeläget	16
	16

att programföretagen agerar i enlighet med den strategi för tekniska förändringar som statsmakterna skulle kunna komma att fatta beslut om (prop. s. 86). Det anförda innebär att den fråga som motionärerna tar upp bör kunna prövas av regeringen när riksdagen beslutat vilken teknik som skall användas för TV-sändningarna i framtiden. Enligt kulturutskottets uppfattning bör riksdagen inte vidta någon åtgärd med anledning av motionsyrkandena.

Det kan tilläggas att SVT hösten 1996 fick regeringens tillstånd att – under förutsättning att verksamheten täcker sina egna kostnader – inleda satellitsändningar för att förbättra möjligheterna att se SVT:s program i Finland och övriga Europa.

I propositionen föreslås att flera, av varandra oberoende programföretag kan få delta i sändningarna. Utskottet anser – i likhet med vad som föreslås i propositionen – att det är angeläget att även andra programtjänster än traditionella TV-program kan sändas. Likaledes är det – främst mot bakgrund av vad utskottet uttalat om yttrandefrihet och mångfald – angeläget att flera programföretag kan få delta i sändningarna. Utskottet avstyrker således förslag som framförts motionsvägen att endast SVT, UR och TV 4 skall få delta i sändningsförsöken.

Som en följd av det anförda är utskottet inte berett att – i enlighet med ett annat motionsyrkande – uttala sig för att den nya tekniken främst skall användas för att förbättra public service-verksamheten.

Enligt vad som uttalas i propositionen skall sändningsverksamheten i sin helhet bekostas av medverkande företag. Eventuella stimulanser till hushållen för att anskaffa digitalavkodare måste bekostas av företagen och får inte finansieras med statsbudgetmedel (prop. s. 25). I en motion ifrågasätts om Teracom – som motionärerna menar kan betraktas som medverkande företag

–och SVT skall få medverka i sådan stimulansverksamhet som riktar sig till hushållen. Om Teracom skulle tillåtas delta i finansieringen av stimulanserna till hushållen riskerar konkurrensen på marknaden att snedvridas. Motionsyrkandet synes syfta till ett förbud för Teracom och SVT att bidra med den nämnda typen av subventioner.

Enligt utskottets uppfattning är det rimligare att anta att eventuella hushållssubventioner kan komma att utgå från den industri som tillverkar avkodningsutrustningen än från Teracom och SVT. Kulturutskottet anser inte att det finns skäl att på denna punkt gå emot regeringens bedömning och föreslå riksdagen att ta initiativ till att förhindra de båda företagen att bidra med subventioner. Yrkandet bör således avstyrkas.

Motionsvägen har även frågan om must carry-skyldigheten tagits upp. Motionärerna anser att det framstår som orimligt att kabelföretagen skall vara skyldiga att vidaresända upp till 20 digitala kanaler kostnadsfritt. Den nuvarande sändningsplikten måste därför – anförs det – ändras innan de digitala sändningarna påbörjas.

Enligt radio- och TV-lagen (1996:844) är kabelföretagen skyldiga att vidaresända TV-sändningar som sker med stöd av tillstånd från regeringen (8 kap. 1 §). Radio- och TV-verket får medge undantag från skyldigheten om särskilda skäl finns till det (8 kap. 6 §). Utskottet utgår – liksom regeringen –

1996/97:KrU4y

från att sådana undantag kommer att beviljas i samband med de föreslagna	1996/97:KrU4y
sändningarna (jfr prop. s. 29). Motionsyrkandet bör med hänvisning till det
anförda avstyrkas av konstitutionsutskottet.
Som redovisats i det föregående tas även frågor om planering och uppfölj-
ning av sändningsverksamheten upp i propositionen. Sedan propositionen
överlämnats till riksdagen har en särskild utredare förordnats som enligt sina
direktiv – i avvaktan på riksdagens beslut – skall lägga fram förslag till vilka
sändningsorter som inledningsvis skall väljas för digitala sändningar. Utreda-
ren skall undersöka de tekniska och frekvensmässiga möjligheterna, liksom
vilket intresse som finns hos TV-företag och andra intressenter för sänd-
ningsverksamheten. Därefter skall regeringen besluta om vilka orter som
skall väljas för digitala sändningar (prop. s. 30, dir. 1997:19). Den särskilde
utredaren skall också i samråd med programföretag och andra intressenter
utarbeta former för samarbete kring multiplexering, sändare, åtkomstkontroll
och elektronisk programguide, eventuellt i form av en modellöverenskom-
melse. Vidare skall en särskild kommitté med parlamentariskt inslag följa
verksamheten och medverka vid utvärderingen. Kommittén skall medverka
vid urvalet av de företag som skall delta i sändningarna (prop. s. 31).
Kulturutskottet har inte något att erinra mot regeringens bedömning men
vill framhålla följande.
Enligt utskottets uppfattning är det självklart att urvalet av sändningsorter
skall göras även i samråd med sändande programföretag, innan regeringen
fattar beslut i frågan. Utskottet anser sig kunna utgå från att så blir fallet.
Utskottet delar regeringens uppfattning att sändningsorterna skall väljas så
att de kompletterar varandra då det gäller tätbefolkade områden och gles-
bygd. På liknande sätt bör vid sändningsförsöken hänsyn tas till terrängskill-
nader inom landet.

Då det gäller den särskilde utredarens uppdrag beträffande multiplexering

m.m.vill utskottet anföra följande. Begreppet multiplexering innebär att flera signaler, t.ex. olika TV-kanaler, sammanflätas till en signal som sedan sänds ut. Mottagarens avkodare knyter sedan upp flätan och sorterar ut den kanal som tittaren valt (prop. s. 11). Utskottet konstaterar att olika – kanske konkurrerande – programföretags kanaler kan förekomma i en och samma multiplex. I några av de remissyttranden som inkommit till Kulturdepartementet med anledning av betänkandet (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia uttrycks vissa farhågor, t.ex. för att programföretagen skall hamna i beroendeställning till multiplexoperatören. Med hänvisning till det anförda vill utskottet understryka betydelsen av att utredaren söker åstadkomma en överenskommelse mellan programföretagen och övriga intressenter i denna fråga.

I ett motionsyrkande begärs att en utredning med kulturpolitiskt perspektiv
skall tillsättas för att få fram en bättre grund för de mediepolitiska besluten.
Kulturutskottet inskränker sig i detta sammanhang till att behandla den del
av mediepolitiken som berör digital TV-sändning. Den kommitté med
parlamentariskt inslag som skall följa sändningsverksamheten och medverka
vid utvärderingen torde i hög grad komma att ägna sig åt tekniska och eko-
nomiska frågor rörande sändningsverksamheten. Med hänsyn till TV:s stora	16

betydelse som kulturbärare är det naturligt att kommittén även åläggs att göra	1996/97:KrU4y
en kulturpolitisk värdering av verksamheten.
Frågan om behovet av parallella analoga och digitala sändningar har väckts
i ett motionsyrkande. Enligt motionärerna bör det vara en målsättning att
upprätthålla de analoga sändningarna till dess den övervägande delen av de
svenska hushållen införskaffat nödvändig digital teknik. Utskottet anser för
sin del att parallella sändningar av public service-företagens program givet-
vis måste pågå under en längre tid. Det är dock inte lämpligt att på nuvarande
stadium precisera under hur lång tid parallellsändningarna skall äga rum.
Frågan har i hög grad samband med hur de dubbla sändningarna skall finan-
sieras i ett längre perspektiv. Kulturutskottet anser således att riksdagen inte
nu bör precisera hur stor andelen TV-hushåll med digital mottagningsutrust-
ning skall vara för att parallellsändningen skall kunna upphöra. Konstitut-
ionsutskottet bör därför avstyrka yrkandet.
I en motion från allmänna motionstiden föreslås att regeringen – när digitali-
seringen genomförs – skall se till att utrymme skapas för specialprogram för
funktionshindrade.
Sedan motionen väcktes har regeringen – i december 1996 – beslutat om
sändningstillstånd för SVT för perioden fr.o.m. den 1 januari 1997 t.o.m. den
31 december 2001. Enligt de villkor som är knutna till sändningstillståndet är
företaget skyldigt att beakta funktionshindrades behov. Program skall även
produceras för speciella målgrupper. Genom att utnyttja befintlig och ny
teknik skall SVT under tillståndsperioden öka möjligheterna för funktions-
hindrade att ta del av programmen.
Kulturutskottet anser att frågan om funktionshindrades tillgång till TV-
utbudet har stor betydelse. Den digitala tekniken gör att det är möjligt att
förbättra ljud- och bildkvalitet så att t.ex. hörsel- och synskadade lättare kan
ta del av programmen. Utskottet konstaterar att ett stort ansvar åvilar SVT i
detta hänseende. Motionsförslaget bör med hänvisning till det anförda kunna
avstyrkas av konstitutionsutskottet.
I den mån motionsförslaget syftar till att en särskild kanal för funktions-
hindrade skall inrättas kan utskottet konstatera att den digitala sändningstek-
niken medger utrymme för betydligt fler kanaler än vad som är möjligt med
den analoga tekniken. Enligt utskottets uppfattning är det dock inte självklart
att inrätta en sådan specialkanal. I första hand bör de ordinarie programmen i
SVT:s sändningar göras tillgängliga för funktionshindrade (jfr prop.
1995/96:161 s. 67, bet. 1995/96:KrU12 s. 22). Vidare skall – som nämnts i
det föregående – SVT producera program för speciella målgrupper. Motions-
förslaget bör med hänvisning till det anförda kunna avstyrkas av konstitut-
ionsutskottet.
I detta sammanhang vill kulturutskottet tillägga att motionsyrkanden som
syftar till att funktionshindrades tillgång till public service-företagens pro-
gram skall förbättras kommer att behandlas av utskottet senare denna vår i ett
betänkande om radio- och TV-frågor.
	16

Det anförda leder fram till att utskottet anser att propositionens förslag be-	1996/97:KrU4y
träffande digitala TV-sändningar bör godtas av konstitutionsutskottet (avsnitt
6 i propositionen).
Motionsvägen tas frågor upp som rör den fortsatta utbyggnaden av sänd-
ningsverksamheten. I en motion framförs förslag som syftar till att den i det
föregående nämnda kommittén med parlamentariskt inslag bl.a. skall få ett
vidgat uppdrag innebärande att den skall dra upp riktlinjerna för nästa fas i
utvecklingen. Motionärerna vill även att riksdagen skall få möjlighet att
våren 1999 pröva den fortsatta sändningsverksamheten.
Som framgår av vad som anförts i det föregående skall kommittén med-
verka vid utvärderingen av sändningsverksamheten. Kommittén skall enligt
propositionen även fortlöpande rapportera sina iakttagelser till regeringen.
Om kommittén anser att det finns behov av åtgärder, t.ex. ändrade regler,
skall detta anmälas. En första utvärderingsrapport, som också inkluderar en
ekonomisk analys av sändningsverksamheten, skall under alla förhållanden
lämnas senast när sändningarna har pågått under cirka ett år. En slutrapport
skall lämnas i god tid före utgången av den första tillståndsperioden. Rege-
ringen bedömer att denna kommer att omfatta en tid av högst fyra år (prop.
s. 29 och 31).
Kulturutskottet anser att det är naturligt att kommittén i sin rapportering till
regeringen utifrån vunna erfarenheter redovisar sin syn på den fortsatta verk-
samheten med digitala TV-sändningar. Självfallet måste regeringen åter-
komma till riksdagen med förslag rörande utformningen av den fortsatta
sändningsverksamheten. Det får ankomma på regeringen att på grundval av
rapporteringen ta ställning till när detta lämpligen bör ske. Motionsyrkan-
dena bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Finansieringsfrågor

Regeringens förslag innebär att högst 100 miljoner kronor (i 1997 års prisläge) skall utbetalas till de tre public service-företagen år 1997 resp. 1998 för digitala sändningar, under förutsättning att rundradiokontots resultatutveckling medger det.

Vidare uttalas i propositionen att de medel som nu görs tillgängliga bör användas för utveckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken, t.ex. olika interaktiva tjänster och nya programkanaler, samt för utsändningskostnader. Den digitalisering av den interna produktionstekniken i programföretagen som pågår har inte något nödvändigt samband med frågan om digital utsändningsteknik, anser regeringen. En övergång till digital produktionsutrustning skall därför i huvudsak finansieras inom ramen för nuvarande medelstilldelning i likhet med vad som gäller för övriga investeringar inom programföretagen (prop. s. 32–33).

Motionsvägen har farhågor framförts rörande behållningen på rundradiokontot. Vidare har förslag väckts om att en statlig lånegaranti skall inrättas för SVT och att medelstilldelningen till SR för digitalisering m.m. skall öka när resultatet på rundradiokontot förbättrats. I en motion från allmänna motions-

tiden har föreslagits att 400 miljoner kronor skall betalas ut från rundradio-	1996/97:KrU4y
kontot till public service-företagen.
Utskottet vill erinra om att behållningen på rundradiokontot påverkas av
ett antal faktorer, främst antalet TV-avgiftsbetalare, storleken på TV-
avgiften, medelsutbetalningen till programföretagen och utvecklingen av ett
särskilt kompensationsindex, det s.k. SR-indexet. De flesta av dessa faktorer
bestäms genom riksdagsbeslut. Vidare vill utskottet erinra om att staten
genom Riksgäldskontoret tillhandahåller det rörelsekapital som rundradiorö-
relsen behöver om avgiftsmedlen ur likviditetssynpunkt inte räcker till.
Samordningsansvaret för förvaltningen av rundradiorörelsen åvilar fr.o.m.
år 1993 SVT. Ett särskilt avtal härom har träffats mellan staten och SVT.
Enligt avtalet skall SVT för statens räkning svara för förvaltningen av rund-
radiomedlen.
Utskottet har inte anledning att ifrågasätta de bedömningar rörande ut-
vecklingen av rundradiokontot som ligger till grund för regeringens förslag
till medelstilldelning. Inte heller anser utskottet att det finns anledning att nu
förorda ytterligare medelstilldelning till public service-företagen för över-
gången till digital produktionsteknik eller att uttala sig för en ökad medels-
tilldelning om eller när resultatet på rundradiokontot förbättras. Utskottet
avvisar även förslag om att inrätta en statlig lånegaranti för SVT med hän-
visning till att företaget nu tillförs särskilda medel för digitalsatsningen.
Enligt utskottets uppfattning är det för tidigt att på detta stadium uttala sig
om eventuella framtida behov av ekonomisk förstärkning.
Kulturutskottet delar regeringens uppfattning att beloppet för digitala
sändningar, sammanlagt högst 200 miljoner kronor, bör användas för ut-
veckling av nya tjänster i samband med den nya tekniken och för utsänd-
ningskostnader samt att digitaliseringen av programföretagens produktions-
teknik främst bör bekostas inom ramen för den ordinarie medelstilldelningen.
Kulturutskottet anser således att konstitutionsutskottet skall godta rege-
ringens förslag till medelstilldelning (avsnitt 7 i propositionen) och avstyrka
de aktuella motionsyrkandena.

Övriga frågor

Frågan om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal behandlas i ett motionsyrkande. Motionärerna anser att det är oacceptabelt att publiken skall behöva betala en andra gång till kanaler för program som den redan betalat för genom licensen.

Enligt vad som framkommer i propositionen kan skäl anföras både för och emot att ett public service-företag som finansieras med TV-avgiftsmedel tillåts att ta ut särskilda avgifter av brukarna för vissa tjänster. Bl.a. anförs att de som är intresserade och villiga att betala en extra avgift på så sätt kan få tillgång till ett rikare programutbud. Det är också en fördel att betal-TV- publiken inte bara har tillgång till program från kommersiella programföretag. Att sända program i en ny kanal innebär emellertid ökade kostnader i form av ersättning för upphovsrätter och sändningskostnader m.m. Om SVT gör sig beroende av nya finansieringskällor kan det finnas risk att program-

politiken påverkas på ett negativt sätt och att de mest attraktiva programmen	1996/97:KrU4y
först blir tillgängliga i betal-TV-sändningarna. En oreglerad utveckling
skulle kunna hota systemet med TV-avgifter (prop. s. 33–34).
Frågan om SVT bör få möjlighet att finansiera vissa sändningar med sär-
skilda avgifter skall studeras av den särskilde utredare som omnämnts i det
föregående. Enligt utredarens direktiv skall ett förslag redovisas för rege-
ringen inom kort (dir. 1997:19). Kulturutskottet anser att utredarens ställ-
ningstagande inte bör föregripas. Med hänvisning härtill bör det aktuella
yrkandet avstyrkas av konstitutionsutskottet.
I en motion från allmänna motionstiden 1996 har förslag väckts att det inom
SR skall skapas möjligheter att inrätta en finsk fullservicekanal.
Digitala ljudradiosändningar pågår i Sverige – som nämnts i det föregå-
ende – sedan september 1995. Inom SR förbereds starten av en bred finsk-
språkig kanal i enlighet med vad som föreslås i motionen. Kulturutskottet har
inhämtat att SR siktar på att kunna erbjuda den finsktalande publiken 12–14
timmars sändning per dag. Regeringen bereder för närvarande SR:s begäran
att få starta en finskspråkig digital kanal den 1 januari 1998. Regeringens
beredning av ärendet bör inte föregripas. Med hänvisning till det anförda bör
riksdagen inte ta något initiativ med anledning av motionen.
I ett motionsyrkande föreslås att regeringen skall vidta åtgärder så att UR får
starta TV-kanalen Arena, som skall sända från politiska arenor i Sverige.
UR ansökte under hösten 1996 om att få starta en sådan kanal som motion-
ärerna åsyftar. Distansutbildningskommittén (U 1995:7) har yttrat sig i ären-
det och avstyrkt UR:s begäran. Regeringen har därefter beslutat att inte vidta
någon åtgärd med anledning av framställningen (prop. s. 35).
Kulturutskottet anser att det inte finns något skäl att ompröva regeringens
beslut. Motionsyrkandet bör således avslås av riksdagen.
Stockholm den 25 mars 1997
På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Carl-Johan Wilson (fp), Agneta Ringman (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Gunnar Hökmark (m), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s) och Per Lager (mp).

Avvikande meningar

1996/97:KrU4y

1.Elisabeth Fleetwood, Lennart Fridén, Jan Backman och Gunnar Hökmark (alla m) anser:

Fråga om avslag på propositionen

Som framgår av motionsyrkanden från företrädare för Moderata samlingspartiet talar flera skäl mot regeringens förslag till marknätslösning, som framstår som både otidsenligt och dyrt. Bl.a. kan nämnas att både satellit- och kabelbaserad digital-TV har kostnadsmässiga och informationsteknologiska fördelar som gör att politiskt betingade satsningar på ett markbundet stolpnät kommer att bli publikmässigt, ekonomiskt och tekniskt förbipasserade.

Vidare innebär förslaget om markbundna sändningar en medveten strategi att söka begränsa det programutbud av kanaler som publiken tar del av i syfte att vidmakthålla en politisk kontroll över programutbudet. Det innebär därmed en tillståndsgivning av ett begränsat antal kanaler som bygger på att den offentliga makten får i sina händer att avgöra vilka som skall få sända och vilka krav som skall ställas på programutbudet i stället för en i princip fri tillgänglighet av kanaler. Vi finner inte detta förenligt med vare sig de möjligheter som den digitala tekniken ger eller de krav på fria och oberoende medier som vi anser måste vara utgångspunkten för ett öppet och dynamiskt kultursamhälles mediepolitik. I stället innebär regeringens förslag mindre mångfald och färre möjligheter till TV-sändningar. Det motverkar också den svenska informationstekniska utvecklingen i det multimediala perspektivet.

Det markbundna digitala nätet innebär främst en begränsning av tillgången till TV-kanaler för de hushåll som endast har tillgång till marknätet. Endast

12 % av hushållen är i dag helt beroende av marknätet för att ta emot TV- sändningar. Det marksända program- och tjänsteutbud som kommer dessa hushåll till del kommer därmed att bli betydligt mindre än det utbud som erbjuds satellit- och/eller kabelanslutna hushåll. Ca 88 % av alla svenska hushåll har i dag tillgång till antingen kabel-TV eller egen satellitmottagare.

Marknätslösningen är – som nämnts – kostsam och betydligt dyrare för hushållen än andra tillgängliga alternativ samtidigt som det ger mindre service.

Vidare kan framhållas att förslaget om ett markbundet stolpnät inte tar vara på det faktum att en ny mediemiljö håller på att växa fram. Den informationsteknologiska utvecklingen kommer att innebära att gränserna mellan nuvarande medier, radio, TV, datakommunikation, telefoni m.m. suddas ut. Medierna kommer att integreras i en och samma distributionsform med möjligheter till interaktivitet. Dessa nätverk kan användas till betydligt mer än vanliga TV-sändningar, t.ex. informationssökning, elektronisk post, utbildning och Internet. Sådana möjligheter ges inte med regeringens förslag, eftersom marknätet ej har interaktiv kapacitet. En slutsats blir att de distributionssystem som redan finns eller som är under snabb utbyggnad bör utnyttjas i stället. Slutligen bör frekvensutrymmet i det befintliga analoga marknätet

utnyttjas fullt ut genom att en fjärde och femte marksänd kanal, M 4 och M 5, etableras snarast.

Sammantaget innebär det anförda att tungt vägande skäl talar mot en politisk satsning på ett digitalt marknät. Riksdagen bör därför i enlighet med de nämnda motionsyrkandena avslå propositionen.

Fråga om Sveriges Television skall få sända via satellit till svenska hushåll

Som framkommit i det föregående bör planerna på uppbyggnad av ett digitalt politiskt beslutat marknät avvisas. I stället bör SVT – som föreslagits motionsvägen – snarast få tillstånd att sända både digitalt och analogt via satellit till svenska hushåll. Därigenom ges public service-verksamheten en möjlighet att agera på villkor som gör att man inte kommer i efterhand i förhållande till de kanaler som redan nu och under kommande år påbörjar digitala satellitsändningar. Annars finns risken att public service-verksamheten genom bristande teknisk utveckling förlorar mark till andra delar av programutbudet genom att publiken skaffar sig mottagarutrustning för satellit- och kabelkanaler.

Must carry-skyldigheten

Radio- och TV-lagen bör snarast ses över i vad gäller den s.k. must carryskyldigheten, dvs. skyldigheten för kabelföretagen att vidaresända TV- sändningar som sker med stöd av regeringens tillstånd till dem som bor i fastigheter som är anslutna till ett kabelnät. Det framstår som orimligt att kabelföretagen skulle vara skyldiga att vidaresända upp till 20 kanaler kostnadsfritt. Vad som anförs i propositionen innebär att det kan finnas risk för att Radio- och TV-verket i enlighet med vad som framgår i radio- och TV- lagen kommer att ålägga kabelföretagen en sådan skyldighet. Det skulle innebära att dagens programutbud i kabelnäten fick lyftas ut till förmån för det utbud som väljs för regeringens försöksverksamhet. Med hänsyn härtill bör regeringen, under förutsättning att propositionen inte avslås, snarast återkomma till riksdagen med förslag till ändringar av radio- och TV-lagen av innehåll att kabelföretagen inte bör kunna åläggas att vidaresända andra kanaler än dem som nu omfattas av must carry-skyldigheten, nämligen SVT1, SVT2 och TV 4.

Fråga om SVT skall få inrätta en betal-TV-kanal

Frågan om SVT skall få möjlighet att finansiera vissa sändningar med särskilda avgifter och således inrätta en s.k. betal-TV-kanal behandlas i propositionen. En rad skäl för och emot att en sådan kanal inrättas räknas upp. Vidare redovisas att en särskild utredare skall studera frågan och komma med förslag till regeringen inom kort.

Som framförs i en motion som väckts av företrädare för Moderata samlingspartiet är det oacceptabelt att publiken skall behöva betala en andra gång till andra kanaler för program som den redan betalat för genom mottagarav-

1996/97:KrU4y

giften. SVT:s planer på att inrätta en betal-TV-kanal urholkar företagets	1996/97:KrU4y
resurser, skapar orättvisa konkurrensvillkor och tvingar publiken att betala
dubbelt för program som den redan betalat för. Det är av största vikt att
public service-verksamheten som finansieras med TV-licensen koncentrerar
sina insatser och resurser till sina befintliga kanaler. Vad som sålunda anförts
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
2. Charlotta L Bjälkebring (v) anser:
Fråga om vilka programföretag som skall få delta i sändningarna
Regeringens förslag att flera av varandra oberoende programföretag skall
kunna delta i sändningarna är oklart. Det framgår inte vilken typ av företag
som åsyftas och vilka spelregler som skall gälla. Det är därför lämpligt att –
som föreslås i en motion från Vänsterpartiet – i en inledande fas reservera de
digitala kanalerna för de företag som redan i dag sänder analogt i det digitala
marknätet, dvs. SVT, UR och TV 4. Vad som anförts bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
Behovet av en mediepolitisk utredning med kulturpolitiskt perspektiv
Den utredning, (SOU 1996:25) Från massmedia till multimedia, som ligger
till grund för den nu aktuella propositionen om digitala TV-sändningar läm-
nade många viktiga frågor obesvarade. Kommer t.ex. den nya sändningstek-
niken att stärka eller försvaga public service-företagen? Kommer dörrarna att
öppnas för utländska s.k. mediemoguler så att de kan etablera sig på den
svenska marknaden? Vidare fördes inte några resonemang i utredningen om
hur situationen för barn och unga kan komma att förändras i det nya medie-
landskapet. Mot den angivna bakgrunden är det angeläget att snarast påbörja
ett nytt utredningsarbete för att riksdag och regering skall få en bättre grund
för de mediepolitiska besluten. En utgångspunkt för en sådan utredning är att
tekniska, ekonomiska och kulturpolitiska perspektiv skall prövas.
Den fortsatta utbyggnaden av sändningsverksamheten
Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till känna att den kommitté
med parlamentariskt inslag som enligt propositionen skall följa de digitala
TV-sändningarna bör få ett vidgat uppdrag, innebärande att kommittén även
skall dra upp riktlinjer för nästa fas i utvecklingen. Vidare bör riksdagen
besluta att frågan om fortsatt utbyggnad av sändningsverksamheten skall
prövas av riksdagen våren 1999. I samband därmed bör även frågan om hur
länge parallella analoga och digitala TV-sändningar skall fortsätta kunna
bedömas.

Fråga om Sveriges Television skall erhålla en statlig lånegaranti

Det är angeläget att den digitala satsningen inte tvingar fram oönskade besparingar i SVT:s och SR:s programverksamhet. För att kvaliteten i produktionen skall kunna upprätthållas bör staten ge SVT en lånegaranti för finansiering via rundradiofonden. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag härtill.

Fråga om Utbildningsradion skall få starta TV-kanalen Arena

Motionsvägen har förslag framställts att UR skall få starta en särskild TV- kanal, Arena, som skall direktsända från olika politiska arenor i Sverige. En sådan kanal med okommenterade sändningar skulle på ett värdefullt sätt kunna bidra till att allmänheten får ökade kunskaper om bl.a. demokratins arbetsvillkor. Regeringen bör därför ompröva sitt tidigare ställningstagande då det gäller möjligheten för UR att sända i en sådan kanal. Vad som här anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

3. Per Lager (mp) anser:

Fråga om parallella analoga och digitala TV-sändningar

Den digitala TV-sändningstekniken kommer att medföra nya kostnader för konsumenterna, eftersom det inledningsvis kommer att krävas att TV- apparaterna kompletteras med en avkodare som kan omvandla digitala signaler till analoga som TV:n kan tolka. Bedömningarna av hur mycket en avkodare kommer att kosta är högst osäkra. En stor del av den svenska TV- publiken kommer att under överskådlig tid utnyttja analoga TV-apparater, även om digitala TV-apparater skulle finnas att tillgå. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen till känna att de analoga TV-sändningarna bör fortsätta till dess övervägande delen av de svenska hushållen införskaffat nödvändig teknik.

Fråga om ytterligare medelstilldelning till Sveriges Radio

SR:s övergång till digital teknik har hittills skett inom ramen för företagets medelstilldelning, samtidigt som stora besparingar har genomförts. Den finska digitala ljudradiokanal som enligt SR skall kunna starta inom ett år innebär ytterligare kostnader för företaget. Med hänsyn till det svåra ekonomiska läge som SR befinner sig i är det angeläget att riksdagen beslutar att – som föreslås i en motion väckt av företrädare för Miljöpartiet – regeringen skall återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare medelstilldelning till SR så snart behållningen på rundradiokontot förbättrats.

Fråga om Utbildningsradion skall få starta en politikerkanal

Införandet av digital marksänd TV möjliggör ett stort utbud av TV-kanaler med god teknisk kvalitet. UR har föreslagit regeringen att företaget skall få

1996/97:KrU4y

starta en direktsänd kanal, benämnd Arena. Kanalen skall enligt planerna	1996/97:KrU4y
kunna sända från olika politiska arenor. Regeringen har avvisat förslaget.
Som framhållits motionsvägen är det angeläget att några av de tillkommande
digitala kanalerna reserveras för okommenterade direktsändningar från poli-
tiska arenor. Härigenom bör allmänheten kunna få ökad kunskap om och
inblick i det politiska vardagsarbetet samtidigt som förståelse bör kunna
skapas för demokratins arbetsvillkor. Mot den angivna bakgrunden bör rege-
ringen vidta åtgärder så att UR:s förslag kan förverkligas. Vad som sålunda
anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Särskilt yttrande

Per Lager (mp) anför:

Enligt min mening borde utskottet också ha tagit upp följande frågor.

Granskningsnämndens finansiering

Utbyggnaden av ett digitalt marknät innebär att allmänheten kommer att få tillgång till en rad nya TV-kanaler. Därigenom kommer arbetsvolymen för Granskningsnämnden för radio och TV att öka väsentligt. Granskningsnämnden finansieras för närvarande dels över statsbudgeten, dels över rundradiokontot. Jag anser att det nu är hög tid att aktualisera frågan om huruvida det är lämpligt att nämnden även fortsättningsvis skall delfinansieras via TV- avgiftsmedel över rundradiokontot.

Sammansättningen av utvärderingskommittén

Enligt vad som anförs i propositionen skall en kommitté med parlamentariskt inslag få i uppgift att följa den digitala TV-sändningsverksamheten. Jag anser att det hade varit lämpligt att utskottet hade föreslagit konstitutionsutskottet att kommittén i sin helhet skall vara parlamentarisk.

Innehållsförteckning
Till konstitutionsutskottet ...............................................................................	1
Utskottet .........................................................................................................	1
Inledning ....................................................................................................	1
Propositionens huvudsakliga innehåll........................................................	2
Kulturutskottets övergripande bedömning. Fråga om avslag på
propositionen m.m. ....................................................................................	3
Frågor rörande införandet av digitala TV-sändningar, utvärdering
m.m. ...........................................................................................................	4
Finansieringsfrågor ....................................................................................	8
Övriga frågor..............................................................................................	9
Avvikande meningar.....................................................................................	11
1. Av m-ledamöterna ...............................................................................	11
2. Av v-ledamoten....................................................................................	13
3. Av mp-ledamoten.................................................................................	14
Särskilt yttrande av mp-ledamoten ...............................................................	15

Gotab, Stockholm 1997

1996/97:KrU4y