Kompletteringspropositionen (Yttrande 1993/94:SoU6)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialutskottets yttrande 1993/94:SoU6y

Kompletteringspropositionen

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett socialutskottet tillfålle att avge yttrande över proposition 1993/94:150 Reviderad finansplan m.m. (kompletteringspropositionen) jämte eventuella motioner, såvitt propositionen och motionerna rör utskottets beredningsområde.

Socialutskottet begränsar sitt yttrande till att gälla de förslag i bilaga 5 som avser utskottets beredningsområde (punkterna 1, 2 och 6) och motion Fi31 yrkandena 12—14. Utskottet yttrar sig även med anledning av bilaga 8 och motionerna Fi33, Fi39, Fi40 och Fi41 om det långsiktiga behovet av läkare och tandläkare.

Medel till alkohol- och drogpolitiska åtgärder

Utskottet har inget att erinra mot den i propositionen föreslagna medelsanvisningen till Alkohol- och drogpolitiska åtgärder för budgetåret 1994/95. Förslaget har inte föranlett några motionsyrkanden.

Särskilt bidrag för ökade kostnader till följd av bestämmelserna om mervärdesskatt

Utskottet anser att de i propositionen framlagda förslagen till lag om ändring i lagen (1994:221) om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till kommuner och till lag om ändring i lagen (1990:578) om särskilt bidrag till kommuner bör tillstyrkas. Förslagen har inte mött någon erinran i form av motioner.

Behovsprövning av barnbidrag m.m.

I motion Fi3I av Harriet Colliander m.fl. (nyd) begärs tillkännagivanden till regeringen om vad i motionen anförts om behovsprövade barnbidrag, flerbarnstillägg och en rättvis fåmiljepolitik (yrkandena 12—14). Motionärerna anser att barnbidrag inte skall utgå till familjer med en sammanlagd inkomst på 500 000 kr per år. Familjer vars sammanlagda inkomster uppgår till 320 000 kr skall erhålla fullt barnbidrag. I intervallet däremellan skall en stegvis nedtrappning ske av bidraget. Flerbarnstillägget skall minskas med 10 % fr.o.m. tredje barnet. Dessa förslag medför enligt motionärerna en besparing på 3

1 Riksdagen 1993194. 12 saml. Nröy

1993/94 SoU6y

miljarder kronor. Vidare föreslår motionärerna att de medel som går 1993/94:SoU6y till föräldraförsäkring, barnbidrag, kommunal barnomsorg etc. läggs samman och fördelas till barnfåmiljer som vårdnadsersättning och barnbidrag. Vårdnadsersättningen, som bör ligga på maximalt 8 000 kr per månad, skall vara skattefri och pensionsgrundande. Barnbidraget bör ligga på 1 000 kr per månad och barn. Förslaget innebär enligt motionärerna besparingar på 20 miljarder kronor. Motionärerna understryker att det är båda föräldrarnas sammanlagda bruttoinkomst — oavsett om de är gifta, ogifta, bor åtskilda eller är frånskilda — som avses. Samhället skall inte tillåta eller sanktionera att vissa föräldrar smiter från sitt försörjningsansvar.

Utskottets bedömning

Utskottet har nyligen i betänkandena 1993/94:SoU20 och 1993/94: SoU25 avstyrkt motionsyrkanden med liknande innehåll som de nu aktuella. Utskottet vidhåller sin uppfåttning. Motion Fi31 yrkandena 12—14 bör därför avstyrkas.

Dimensioneringen av lakar- och tandläkarutbildningen

Kompletteringspropositionen

I kompletteringspropositionen 1993/94:150, bilaga 8, Utbildningsdepartementet, föreslås att utbildningsuppdragen för det medicinska området minskas för Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet samt för Karolinska institutet. För det odontologiska området föreslås utbildningsuppdraget för Göteborgs och Umeå universitet samt för Karolinska institutet minskas.

I propositionen anförs att regeringen i 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 9) behandlade förutsättningarna för de beslut om de treåriga utbildningsuppdragen för universiteten och högskolorna som är en följd av det nya anslagssystemet. Det betonades att principen skall vara att de treåriga utbildningsuppdragen skall ligga fast och att universiteten och högskolorna själva får bestämma fördelningen av antalet platser på olika utbildningsområden. Vid beslutet om de treåriga utbildningsuppdragen angavs emellertid att regeringen inte då kunde bedöma hur utbildningsuppdragen för lakar- och tandläkarutbildningen borde formuleras. Dessa utbildningar är inriktade mot en så speciell del av arbetsmarknaden att det finns speciella skäl för regering och riksdag att kräva särskilt underlag innan ställning tas.

Vidare redovisas att regeringen i januari 1994 tillsatte en arbets
grupp med uppgift att bedöma den framtida efterfrågan på läkare.
Arbetsgruppen har nyligen lagt fram rapporten Den framtida efterfrå
gan på läkare m.m. (Ds 1994:57), med olika beräkningar av efterfrågan
på läkare. Arbetsgruppen har beräknat tillgång och efterfrågan på
läkare med olika antaganden om examination och ekonomiskt utrym
me för hälso- och sjukvården m.m. men tar inte själv ställning till de 2
olika alternativen.

Det anförs i propositionen att bedömningen av efterfrågan på läkare 1993/94:SoU6y är vansklig. Samtidigt som antalet arbetslösa läkare ökar finns enstaka vakanta tjänster för specialistutbildade läkare främst i glesbygden. Antalet utannonserade AT-block minskade mellan 1993 och 1994 med närmare 50 block till totalt 813 block. Däremot minskade inte antalet examinerade läkare från universitet och högskolor.

I propositionen framhålls att den viktigaste frågan när det gäller att bedöma den framtida efterfrågan på läkare är antaganden om det ekonomiska utrymme som samhället medger för expansion av hälso-och sjukvården. Samtidigt framhålls att regeringen i den reviderade finansplanen har redovisat sina krav på budgetsanering och samtidigt slagit fast att detta måste få effekter även för den kommunala sektorn.

Regeringen drar av det tillgängliga underlaget slutsatsen att de nu beslutade utbildningsuppdragen för de medicinska områdena är för omfattande och att en minskning av dessa bör ske. Uppsala, Lunds och Göteborgs universitet samt Karolinska institutet föreslås få minskade utbildningsuppdrag så att antalet nyantagna studenter kan minskas fr.o.m. budgetåret 1994/95 med totalt 120. Linköpings universitet har ett mindre utbildningsuppdrag än övriga universitet och berörs inte av förändringen. I propositionen framhålls vidare att en minskning inte heller bör ske vid Umeå universitet eftersom det fortfarande finns vakanta tjänster i de fyra Norrlandslänen.

I propositionen anförs vidare att regeringen kommer att ytterligare analysera det befintliga beräkningsunderlaget och följa utvecklingen av de olika antaganden som ligger till grund för beräkningsalternativen. Om det blir nödvändigt återkommer regeringen med förslag i nästa års budget.

Det finns, enligt propositionen, mycket som tyder på ett överskott på tandläkare. Nyantagningen av studenter till tandläkarutbildningen föreslås därför minska med i genomsnitt 40 % fr.o.m. budgetåret 1994/95 jämfört med förslagen i propositionen Högre utbildning för ökad kompetens (1992/93:169). Hänsyn har tagits till att de tidigare utbildningsuppdragen innebar en möjlighet till en ökad antagning i förhållande till de ramar som tidigare fastställts av riksdagen. För Lunds universitet som nyligen startat tandläkarutbildning i Malmö och som har fårre platser än de andra universiteten föreslås ingen minskning. De budgetmässiga konsekvenserna framgår av de skilda grundutbildningsanslagen för Göteborgs och Umeå universitet samt för Karolinska institutet.

Motionerna

I motion Fi41 av Ulla Orring (fp) begärs en omfördelning av anslaget

till läkarutbildningen så att anslaget till Umeå universitet läggs på en

anslagsnivå som motsvarar en utexamination av 130 läkare per år.

Motionären framhåller att läkarutbildningen vid Umeå universitet har

haft en betydande inverkan på tillgången på utbildade läkare inom

Norrlandslänen. I regeringens utredning om det framtida läkarvårdsbe- 3

hovet. Ds 1994:57, redovisas att läkarutbildningen bedöms behöva

utökas från slutet av 1990-talet. Motionären anför att bristen på läkare 1993/94:SoU6y

först uppstår i Norrland och dess inlandskommuner och att utbildningsuppdragen därför bör ökas i Umeå.

Även i motion Fi40 av Mats Lindberg m.fl. (s) yrkas att Umeå universitet skall få en anslagsnivå som motsvarar en utexaminering av 130 läkare per år. Motionärerna anför i stort samma skäl till utökningen som den föregående motionären.

I motion Fi33 av Ulla Orring (fp) begärs en omfördelning av anslaget till det odontologiska utbildningsområdet så att anslaget till Umeå universitet läggs på en anslagsnivå som motsvarar 50 intagningsplatser för budgetåret 1994/95. Motionären anför att för tandläkarförsörjning-en i Norrlandslänen är den kraftiga anslagsminskningen från 60 till 40 utbildningsplatser i Umeå mycket oroande. I SOU 1989:28 lades fast att 50 intagningsplatser är ett minimum för att upprätthålla kvaliteten för utbildning och forskning.

Motionären framhåller vidare att Norrlandslänen drabbas först vid en ny brist på tandläkare och att behovet av tandvård fortfarande är stort, inte minst för Norrlandslänens medborgare. Det föreslagna amalgamförbudet kommer att väsentligt öka behovet av tandläkare. I takt med förbättringar i den svenska samhällsekonomin och privatekonomin kommer även allmän efterfrågan på tandvård att öka.

Även i motion Fi39 av Mats Lindberg m.fl. (s) begärs att anslaget till det odontologiska utbildningsområdet vid Umeå universitet skall bibehållas på en nivå som motsvarar minst 50 utbildningsplatser för budgetåret 1994/95. Motiven är i stort de samma som i föregående motion.

Ytterligare ett antal motioner tar upp frågan om utbildningsuppdragen inom medicin och odontologi för budgetåret 1994/95. I motion Fi42 (s) yrkas att utbildningsuppdragen inom det medicinska området minskas med totalt 60 i stället för regeringens föreslagna minskning, varav 30 vid Lunds universitet och 30 vid Karolinska institutet.

1 motion Fi46 (m, fp, c, kds) begärs att utbildningsuppdragen för läkarutbildningen vid Göteborgs universitet fiastställs till 135 utbildningsplatser per år. I motion Fi49 (s) begärs 145 platser per år vid Göteborgs universitet och i motion Fi32 (v) motsätter sig motionärerna minskningen av lakar- och tandläkarutbildningen i Göteborg och begär mer pengar.

I motion Fi3I (nyd) anförs att dimensioneringen skall styras av studenternas intresse för utbildningen och att motionärerna därför motsätter sig nedskärningarna inom de medicinska och odontologiska utbildningsområdena vid samtliga fakulteter. Vidare begärs extra resurser till den odontologjska forskningen vid Göteborgs universitet. Även i motionerna Fi47 (s) och Fi51 (fp, m, c, kds) begärs resurser till den odontologjska forskningen vid Göteborgs universitet.

Utredningar m.m 1993/94:SoU6y

I utredningen Den framtida efterfrågan på läkare m.m.. Ds 1994:57, anförs att den sedan lång tid kontinuerligt ökade efterfrågan på läkare för tillfållet nästan har upphört och att det nu råder i huvudsak balans mellan tillgång och efterfrågan. Fortfårande finns en brist på specialist-utbildade läkare inom några verksamhetsområden främst i glesbygdsområdena, medan en viss arbetslöshet finns bland unga, nyutbildade läkare utan specialistkompetens på utbildningsorterna.

Arbetsgruppen redovisar de svårigheter som finns att bedöma den framtida efterfrågan på läkare. På kort sikt finns en osäkerhet om läkarinvandringens storlek och hur pensionsreformen ökar de äldsta läkarnas benägenhet att senarelägga sin pensionering.

En viktig faktor är också läkarnas arbetstider. Arbetsgruppen framhåller att avskaffandet av s.k. särskild arbetstid och ändrade regler för läkarnas tjänstgöring kvällar, nätter och helger skulle kunna medföra en betydande ökning av efterfrågan på läkare. Detta förutsätter dock att en sådan ökning kan finansieras.

Det nya resursfördelningssystemet för universitet och högskolor kan också påverka de närmaste årens examination av nya läkare.

Den viktigaste faktorn är dock, enligt arbetsgruppen, den samhällsekonomiska utvecklingen och hur mycket av en framtida ekonomisk tillväxt som används för expansion och kvalitetshöjning inom hälso-och sjukvården. Utvecklingen i detta avseende styrs i hög grad av politiska prioriteringar och av den övergripande ekonomiska utvecklingen i Sverige.

De senaste årens besparingar inom landstingens hälso- och sjukvård har hittills inte medfört någon minskning av efterfrågan på läkare utan endast att ökningen för närvarande nästan upphört. Den fortsatta ekonomiska åtstramningen för att konsolidera landstingens ekonomi bedöms av gruppen medföra att hälso- och sjukvårdens efterfrågan på läkare blir i stort sett oförändrad. Detta kan på kort sikt leda till viss ökad arbetslöshet bland läkare. En minskning av antagningen till läkarutbildningen påverkar läkartillgången först efter år 2000.

Arbetsgruppen pekar på att den hittills kraftiga ökningen av antalet läkare har medfört att dagens läkarkår har en ojämn åldersfördelning. Detta innebär små pensionsavgångar fram till omkring år 2010 då avgångarna kraftigt ökar.

Arbetsgruppen summerar sina analyser med att en tillfållig minskning av läkarutbildningens kapacitet synes möjlig, men att det är viktigt att en eventuell kortsiktig minskning inte medför en sänkning av den långsiktiga utbildningskapaciteten då det framtida behovet är svårt att avgöra.

Efterfrågan på läkare påverkas framför allt av tillväxten inom hälso-och sjukvården. Av arbetsgruppens material framgår att vid en genomsnittlig årlig tillväxt på 1,5 % inom hälso- och sjukvården kommer efterfrågan att överstiga tillgången någon gång mellan 2005 och 2010. Se bilagorna 1—2.

Arbetsgruppen föreslår en minskning av allmäntjänstgöringen, dvs. 1993/94:SoU6y AT, med 6 månader till 15 månader samtidigt som grundutbildningen förlängs, så att den sammanlagda utbildningstiden blir oförändrad. Härmed underlättas sjukvårdshuvudmännens möjligheter att tillhandahålla tillräckligt antal AT-block för nyexaminerade läkare samtidigt som en anpassning av utbildningen sker till EU:s krav på minst sex års läkarutbildning.

I Tandhäbans utveckling hos olika befolkningsgrupper, S94I656IS (Anders Hugoson), redovisas att data från epidemiologiska studier bland såväl barn och ungdom som vuxna visar på en kraftigt förbättrad tandhälsa under de senaste decennierna. Många barn och ungdomar är i dag helt kariesfria, och de flesta uppvisar endast ett fåtal karierade eller fyllda ytor hos tänder i kindtandsområdena. Den parodontala hälsan är också god. Även bland de vuxna kan en förbättring av tandhälsan konstateras. Den egna munhygienen har förbättrats och antalet nytillkomna, tandlösa individer är få och antalet tänder som förloras bland betandade personer blir fårre och Srre långt upp i åldrarna.

Mycket talar för att 85—95 % av befolkningen regelbundet besöker tandläkare. Det finns ur denna synpunkt därför inga omfåttande dolda tandvårdsbehov.

Förbättringen av tandhälsan hos barn, ungdomar och vuxna får dock, enligt rapporten, inte skymma det fåktum att det finns ett mindre antal individer med ett relativt omfattande till mycket omfattande vårdbehov. Hög förekomst av karies och i vissa fall parodontit har redovisats bland grupper av invandrarbarn, vuxna invandrare och flyktingar samt handikappade och kroniskt sjuka barn, ungdomar och vuxna. Tandhälsoövervakande/vårdande insatser måste även i framtiden ha högsta prioritet.

I Utbildningar för framtidens tandvård, SOU 1989:28, framhålls att resurserna i tandvården måste utnyttjas så effektivt som möjligt, vilket innebär att patienten skall vårdas på den lägsta nivå av omhändertagande som är möjlig. I takt med att tandhälsan förbättras kommer legitimerade tandsköterskor att behandla allt fler individer. Detta kommer att leda till en minskad efterfrågan på tandläkare. Utredningen beräknade behovet av tandläkare fram till år 2025 och ansåg att en total utbildningskapacitet om 220 nybörjarplatser per år skulle komma att tillgodose behovet. Ett lämpligt minimiantal var enligt utredningen 50 nybörjarplatser per fakultet. Kostnaden för lärare, forskning och övrig administration ansågs bli för hög med ett mindre antal nybörjarplatser. För Malmös del ansågs dock 40 platser lämpligt; detta kompenserades till viss del av förslaget om tandteknikerutbildningen där.

Skrivelse i ärendet 1993/94:SoU6y

Samverkansnämnden i norra sjukvårdsregionen har i en skrivelse till socialutskottet den 29 april 1994 utvecklat motiven för en bibehållen tandläkarutbildning och ökad läkarutbildning i Umeå för Norrland.

Samverkansnämnden ser mycket allvarligt på förslaget i propositionen att dra ner såväl den totala läkarutbildningen som tandläkarutbildningen i landet med hänsyn till osäkerheten i utvecklingen av arbetsmarknaden för tandläkare och läkare på kort sikt och de dokumenterat stora pensionsavgångarna några år in på 2000-taIet. Nämnden anser att utbildningsdimensioneringen håller på att bli alltför konjunkturbe-tonad, vilket ger en ryckighet i den långsiktiga planeringen.

Nämnden anför att behovet av tandvård fortfarande är stort och att med en bättre samhälls- och privatekonomi ökar efterfrågan på tandvård liksom vid ett väntat amalgamförbud. Ökad efterfrågan och kraftigt ökande pensionsavgångar kan innebära att Sverige omkring eller strax efter sekelskiftet får en ny tandläkarbrist.

För tandläkarförsörjningen i Norrlandslänen är den kraftiga anslagsminskningen från 60 till 40 intagningsplatser i Umeå särskilt allvarlig. Umeåfakulteten svarar för utbildningen till de fyra Norrlandslänen samt Gävleborgs län med tillsammans 1,2 miljoner människor utspridda på 58 % av Sveriges yta. Erfarenheten säger att det är Norrland och dess inland som drabbas först och värst vid brist på tandläkare.

Nämnden pekar också på att i utredningen Utbildningar för framtidens tandvård, SOU 1989:28, lades fast att 50 intagningsplatser per år är ett minimum för att hålla kvaliteten på undervisning och forskning.

Den odontologjska utbildningen i Umeå måste, enligt nämnden, bibehållas på en anslagsnivå motsvarande minst 50 intagningsplatser för budgetåret 1994/95. Det totala antalet intagningsplatser bör därmed ökas till 180 jämfört med propositionens förslag på 170.

Vad gäller läkarförsörjningen hänvisar samverkansnämnden till tidigare skrivelser och föredragningar för socialutskottet om att det långsiktiga behovet av utexaminerade läkare per år uppgår till 130 i norra sjukvårdsregionen. De fyra Norrlandslänen utannonserade också under 1993 130 AT-block för nyexaminerade läkare av totalt 859 i landet. För 1994 beräknas drygt 130 utannonseras av totalt ca 820 i landet (se bilaga 3). Vidare pekas på att i Socialdepartementets utredning. Ds 1994:57, dras slutsatser att en utökning av läkarutbildningen kan behövas från slutet av 1990-talet för att förhindra en ny läkarbrist. Nämnden framhåller att denna brist först kommer att uppstå i Norrland och dess inlandskommuner och att det därför är välmotiverat att kräva en utökning av läkarutbildningen i Umeå.

Tidigare behandling

Utskottet (1992/93:SoU3y) behandlade våren 1993 senast frågan om dimensioneringen av läkarutbildningen i Umeå. Utskottet anförde då:

Utskottet anser att läkarbristen i norra sjukvårdsregionen är oaccepta
bel. De särskilda rekryteringssatsningar som hittills prövats har inte 7
givit önskat resultat. Läkartillgången i Norrland kan vidare en bit in

på 2000-talet förväntas minska på grund av stora pensionsavgångar. 1993/94:SoU6y

Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning att en utökning av platserna på läkarutbildningen i Umeå på ett avgörande sätt skulle kunna förbättra läkarförsörjningen i regionen. Undersökningar visar, som tidigare framhållits, att merparten av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något Norrlandslän efter examen.

Utskottet anser att riksdagen nu bör fatta beslut om en utökning av grundutbildningen av läkare i Umeå med 50 årsplatser under år 1994. Detta bör ske genom en omfördelning inom totalramen.

Vad utskottet nu anfört med anledning av propositionen i denna del och motionerna 1992/93:Ub35 (-), 1992/93:Ub82 (s, kds, v) och 1992/93:Ub701 (s) om en ökad läkarutbildning i Umeå bör enligt utskottets mening ges regeringen till känna.

Utbildningsutskottet (1992/93:UbU 14) anförde bl.a. följande (s. 51):

Utbildningsutskottet erinrar om att beslut om antalet studenter som skall antas till viss utbildning fr.o.m. det kommande budgetåret fattas av resp. universitet eller högskola. De utbildningsuppdrag som redovisas i propositionen ger utrymme för lokala prioriteringar. Utskottet delar utbildningsministerns uppfattning att den aviserade långsiktiga prognosen om läkarbehovet bör avvaktas, innan riksdagen tar ställning till förändringar i läkarutbildningens dimensionering och lokalisering. Ett beslut om förändringar kommer att få formen av förändringar i berörda läroanstalters utbildningsuppdrag.

Utskottet föreslår således att riksdagen med avslag på motionerna 1992/93:Ub35, 1992/93:Ub82 och 1992/93:Ub701, samtliga delvis, lägger propositionen i denna del till handlingarna.

Riksdagen följde utbildningsutskottet (rskr. 1992/93:363).

Utskottets bedömning

Utskottet begränsar sitt yttrande till frågan om den långsiktiga bedömningen av behovet av läkare och tandläkare.

Fortfarande råder brist på läkare i Norrland, speciellt i glesbygden. De särskilda rekryteringssatsningar som hittills prövats har inte givit önskat resultat. Samtidigt visar undersökningar att merparten av de läkare som utbildats i Umeå stannar kvar och tjänstgör i något Norrlandslän efter examen.

Utskottet anser det angeläget att den rapport som just utarbetats inom regeringskansliet. Den framtida efterfrågan på läkare m.m.. Ds 1994:57, blir föremål för remissbehandling och att en ingående analys görs av det ytterligare material som härigenom kan tillföras ärendet. Arbetsgruppens rapport visar t.ex. på att vid en årlig tillväxt på 1,5 % av sjukvården uppstår en läkarbrist före år 2010. Detta innebär, enligt utskottets uppfattning, att den neddragning av läkarutbildningsuppdragen som nu föreslås kan bli tillfållig.

När brist på läkare uppstår drabbar detta först norra Sverige. Utskot
tet vidhåller därför sin tidigare inställning att en utökning av platserna
på läkarutbildningen i Umeå på ett avgörande sätt skulle kunna
förbättra läkarförsörjningen i regionen. Regeringen kommer att i årets
budgetarbete göra en grundlig analys av det långsiktiga behovet av
läkarutbildning och volymen av utbildningsuppdragen. Regeringen bör 8

därvid också överväga omfattningen av läkarutbildningen i Umeå. Vad 1993/94:SoU6y utskottet nu anfört med anledning av propositionen och motionerna Fi40 och Fi41 bör, enligt utskottets mening, ges regeringen till känna.

Utskottet vill när det gäller tandläkarutbildningen peka på vikten av att utbildningsuppdragen i Umeå läggs på en nivå som täcker norra regionens behov av tandläkare. Tandvårdsbehoven i regionen är fortfarande stora. En förbättrad ekonomi liksom en aweckling av amalgamet som tandfyllningsmaterial kan komma att påverka efterfrågan på tandvård.

Vad gäller tandläkarutbildningen vill utskottet också peka på att i betänkandet SOU 1989:28 ansågs 50 nybörjarplatser per fakultet vara ett lämpligt minimiantal för att kostnaderna för lärare, forskning och övrig administration skulle bli skäliga. Vad utskottet nu anfört med anledning av propositionen och motionerna Fi33 och Fi39 bör, enligt utskottets mening, ges regeringen till känna.

Stockholm den 19 maj 1994 På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m), Göte Jonsson (m), Anita Persson (s), Ingrid Andersson (s), Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Jan Andersson (s), Jerzy Einhorn (kds), Leif Bergdahl (nyd), Maj-Inger Klingvall (s), Hans Karlsson (s), Barbro Westerholm () och Maud Ekendahl (m).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Eva Zetterberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Avvikande mening Behovsprövning av barnbidrag m.m.

Leif Bergdahl (nyd) anser att den del av utskottets bedömning som börjar med "Utskottet har" och slutar med "därför avstyrkas."bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de medel som går till föräldraförsäkring, barnbidrag, kommunal barnomsorg m.m. skall läggas samman och fördelas till barnfamiljer som vårdnadsersättning och barnbidrag.

Barnbidragen skall, enligt utskottets mening, behovsprövas och flerbarnstillägget skall minskas med 10 % fr.o.m. tredje barnet.

Vidare bör införas en vårdnadsersättning, som bör ligga på maximalt 8 000 kr per månad och familj. Denna skall vara skattefri och pensionsgrundande. Familjer vars sammanlagda inkomster uppgår till

högst 320 000 kr per år skall erhålla fullt vårdnadsbidrag och barnbi- 1993/94:SoU6y drag. Över denna inkomst skall en stegvis avtrappning ske så att familjer med en sammanlagd inkomst över SOO 000 kr inte erhåller några bidrag.

Utskottet föreslår att vad utskottet anfört med anledning av motion Fi31 (nyd) yrkandena 12—14 ges regeringen till känna.

1993/94:SoU6y Bilaga 1

fl g

i! .t:

M 3

-il ii

o" .2

i.-? I

III

003 £

III

•o js .a

s s

o =

Äl «

p +

SS?

- »s

? -a é

•S S E

73 o c

3 £ =

> g Q-

c. 5 H

II!

-a g

- g c.

E .■= « 3

= ■§

'= E

§?

III

= .£ S

iil

5 -ös ä S "

i i

o <s

= 55

11 i

o _ =

u I .S

<>;?•=

P o. «§ o

£ «> =

I f s 1 s

r —

.H v.

.s a -S 2-

111

.i	f*i
c	.ä
a.
•o	■Si g

S g Q

■å +

o» v m

— — <N

(3	a		5
a	§		1
"O	>
	i		> 3
C C	s
3			■
_	—	E	"y
JZ	,c	o	.

il ä>

£ i

5 E

	c: u	c	c E
u	to	öö	3
J=	•a	S	O
u	yj
o	—	'J	—
		O
a		u
CJ	2		u
sr		"u	■a
B	c	o	■a
•n	y
_CJ!		_yj	•o i2
H		~

iS +

a: e

— ri

"2 c -if =

Tillgången på läkare 1960-2015 och efterfrågan 1993-2015

Heldragen linje avser tillgängen och streckad linje efterfrågan

40000 T

-•A

2020

Tillgången och efterfrågan på läkare 1990 - 2015

Heldragen linje avser tillgängen octi streckad linje efterfrågan.

:3000

2015

1993/94:SoU6y Bilaga 2

' SAMVERKANSNAMNDEN / 5 Norra sjukvårdsregionen

1993/94:SoU6y Bilaga 3

ÄR LÄKARUTBILDNINGEN RÄTT DIMENSIONERAD OCH LOKALISERAD I FÖRHÄLLANDE TILL ARBETSMARKNADEN?

- VAKANSER OCH NETTOUTFLÖDE I NORR

- ÖVERSKOTT SÄRSKILT I STOCKHOLMSOMRÅDET

* F N TOTALT 925 INTAGNINGSPLATSER/ÄR GER 814 UTE?U. MINERADE LÄKARE/ÄR MED 88 % GENOMSTRÖMNING (ENL PROP 92/93:169)

860 AT-BLOCK UTANNONSERADE 1993

,______________________ r-

UMEÅ IP 122 EX 107 AT 131

I ] in'PSALA h-y..-_>-;_Nb: EX 114

GÖTEBORGS

IP 123 1 EX 108 AT 156

lJC3stockholm

P \ jy» IP 280 ., ■ LINKÖPING EX 246 '. / IP 80 AT 143

■/■ /X70

LUND/MALMÖ IP 190 EX 173 AT 106

■ UTBILDNINGSORT IP: ANTAL INTAGNINGSPLATSER/ÅR EX: ANTAL UTEXAMINERADE/ÅR AT: UTANNONSERADE AT-BLOCK 1993