Kompletteringspropositionen (Yttrande 1988/89:SoU6y)

Socialutskottets yttrande
1988/89: SoU6y

Kompletteringspropositionen

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett socialutskottet tillfälle ätt yttra sig över proposition
1988/89:150 Reviderad finansplan 1989 (kompletteringspropositionen)
jämte de motioner som har väckts med anledning av denna, såvitt
propositionen och motionerna rör socialutskottets beredningsområde.

Följande motioner berör socialutskottets beredningsområde: Fi60 (yrkandena
6 och 9), Fiöl (yrkande 9), Fi62 (yrkandena 11 och 12), Fi64 (yrkande
23), Fi65 (yrkandena 1 och 2), Fi67 (yrkandena 1—4), Fi72, Fi77
(yrkandena 1-6), Fi78, Fi83, Fi88 (yrkandena 1, 2 och 5-8) och Fi94.

Utskottet konstaterar att de frågor i propositionen som ligger inom utskottets
beredningsområde endast är en begränsad del av mer omfattande
ekonomisk-politiska förslag. Det ankommer på finansutskottet att göra de
slutliga avvägningarna under beredningen av ärendet.

Ekonomiskt stöd till barnfamiljer
C1. Allmänna barnbidrag

Riksdagen har under femte huvudtiteln till allmänna barnbidrag för budgetåret
1989/90 anvisat ett förslagsanslag på 10 350 000 000 kr. (prop.

1988/89:100, bil. 7, SoU17, rskr. 165).

1 proposition 1988/89:150, bil. 4, har regeringen (socialdepartementet) föreslagit
riksdagen
dels att anta förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag,
dels att utöver vad som redan beslutats

3. till Allmänna barnbidrag för budgetåret 1989/90 anvisa ett med
1 395 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag.

I propositionen föreslås att det allmänna barnbidraget höjs med 780 kr.
per år fr. o. m. den 1 juli 1989. En motsvarande höjning bör enligt propositionen
ske av det förlängda barnbidraget för elever i grundskolan. Motivet
till höjningarna är att kompensera barnfamiljerna för vissa ekonomiskpolitiska
åtgärder som också föreslås i propositionen och som innebär åtstramning
av bl. a. den privata konsumtionen. Kostnaderna för
bidragshöjningarna beräknas till 1 395 milj. kr. för budgetåret 1989/90. 1

1988/89

SoU6y

1 Riksdagen 1988/89. 12 sami. Nr 6y

I motion Fi60 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkas avslag på förslagen om ändring
i lagen om allmänna barnbidrag, ändring i lagen om förlängt barnbidrag
och ytterligare medelsanvisning (yrkande 6). Yrkanden om avslag på lagförslagen
finns också i motion Fi88 av Sten Svensson m.fl. (m) (yrkande 1
delvis och yrkande 2) i vilken det vidare föreslås att riksdagen i stället begär
förslag från regeringen om att barnfamiljerna medges grundavdrag för
barn vid den kommunala beskattningen i enlighet med vad som föreslås i
motionen (yrkande 1 delvis). I motion Fi61 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
yrkas att riksdagen beslutar höja barnbidraget med 960 kr. per barn och år
och att kvarvarande livsmedelssubventioner därmed avskaffas (yrkande
9). I motion Fi62 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkas avslag på de föreslagna
lagändringarna samt att allmänt barnbidrag skall utgå med 6 780 kr. per
barn och år och det förlängda barnbidraget med 565 kr. per barn och månad
(yrkandena 11 och 12). I motion Fi65 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs
att riksdagen beslutar att barnbidraget skall utgå med 25 % av basbeloppet
(yrkande 1) och att riksdagen till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1989/90 anvisar ett med 2 065 673 000 kr. förhöjt förslagsanslag
(yrkande 2). Förslaget innebär för närvarande en höjning med 1 155 kr. per
barn och år.

Utskottet anser att den av regeringen föreslagna höjningen av det allmänna
barnbidraget med 780 kr. per barn och år till 6 600 kr. är väl avvägd för att
kompensera barnfamiljerna för den köpkraftsindragning som de i propositionen
föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna innebär. Detsamma
gäller förslaget att höja det förlängda barnbidraget med 65 kr. i månaden
till 550 kr. i månaden för bidragsberättigat barn. Utskottet har ingen erinran
mot de föreslagna lagändringarna. Utskottet tillstyrker sålunda propositionen
och avstyrker motionerna Fi60 (yrkande 6), Fi88 (yrkande 1 delvis
och yrkande 2), Fi61 (yrkande 9), Fi62 (yrkandena 11 och 12) och Fi65
(yrkandena 1 och 2).

Utskottet har inte någon erinran mot förslaget om höjd medelsanvisning.
Omsorg om barn och ungdom

Regeringen föreslår att riksdagen godkänner de riktlinjer som har angetts i
propositionen

1. för höjning av statsbidragen till daghem, familjedaghem, fritidshem,
deltidsgrupp och öppen förskola,

2. för statsbidrag till förlängt öppethållande samt lördags- och söndagsöppethållande
vid daghem.

Bidraget till daghem bör enligt propositionen räknas upp från 445 000 kr.
till 475 000 kr. för varje femtontal inskrivna barn. Bidraget till fritidshem
föreslås räknas upp från 195 000 kr. till 210 000 kr. för varje femtontal
inskrivna barn. För barn inskrivna minst 7 tim/dag i familjedaghem föreslås
att bidraget räknas upp från 16 500 kr. till 18 000 kr., och för barn i
familjedaghem inskrivna mindre än 7 tim/dag bör enligt propositionen bidraget
räknas upp från 7 500 kr. till 8 000 kr. Vidare föreslås att bidraget

1988/89: SoU6y

för deltidsgrupper räknas upp från 30 000 kr. till 50 000 kr. för vaije femtontal
inskrivna barn. En motsvarande uppräkning från 30 000 kr. till
50 000 kr. föreslås vidare av bidraget för den öppna förskolan. Fr. o. m. år
1988 lämnas ett särskilt statsbidrag till nattöppna daghemsavdelningar. I
propositionen förordas att ett särskilt statsbidrag införs även för daghemsavdelningar
med förlängt öppethållande. Ett bidrag föreslås med 75 000
kr. per avdelning och år vid ett dagligt öppethållande som är tre timmar
längre än normalt. Motsvarande bidrag, 75 000 kr., föreslås för daghemsavdelningar
som är öppna under lördagar och söndagar under minst sju
timmar per dag. En höjning av den del av enhetsbidraget till daghem och
fritidshem som är avsett för särskilda insatser för barn med behov av särskilt
stöd föreslås slutligen från 15 000 kr. till 20 000 kr.

Merkostnaderna för bidragshöjningen har beräknats till 900 milj. kr. för
helt år och skall delvis finansieras genom att den allmänna skatteutjämningsavgiften
för kommunen höjs med 0:09 kr./skr. för 1990.

1 flera motionsyrkanden framförs krav på införande av vårdnadsbidrag. I
motion Fi88 av Sten Svensson m.Jl. (m) (yrkande 6) och Fi72 av Lars
Hjertén (m) (delvis) hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till
vårdnadsbidrag i enlighet med vad som anförts i motionerna. I motion
Fi77 av Ulla Tillander m.Jl. (c) föreslås också införandet av ett vårdnadsbidrag
som ett led i familjepolitikens inriktning och som en av flera konkreta
åtgärder att ingå i 1990-talets familjepolitik (yrkandena 1 och 6, båda
delvis). I motion Fi78 av Daniel Tarschys m.Jl. (fp), som behandlas nedan,
föreslås ett nytt statsbidragssystem för barnomsorgen. En del av det statliga
stödet till barnomsorgen skall enligt motionärerna kunna kanaliseras
via föräldrarna i form av vårdnadsbidrag.

Socialutskottet har nyligen i betänkandet 1988/89: SoU 17 s. 3 — 7 behandlat
ett antal motioner om införande av vårdnadsbidrag. Utskottet anförde
då som sin uppfattning att en utbyggd föräldraförsäkring var att föredra
framför ett vårdnadsbidrag. Utskottet vidhåller denna uppfattning
och föreslår att motionerna Fi88 (yrkande 6), Fi72 delvis och Fi77 (yrkandena
1 och 6, båda delvis) avstyrks.

I motion Fi72 (delvis) av Lars Hjertén (m) begärs ett tillkännagivande om
nya regler om statsbidragsberättigad verksamhet inom barnomsorgen i enlighet
med vad som anförs i motionen.

I motion Fi77 av Ulla Tillander m.Jl. (c) yrkas att regeringen ges till
känna vad som i motionen anförs angående familjepolitikens inriktning
(yrkande 1 delvis), angående alternativa former av barnomsorg (yrkande
2), angående barnomsorg i svenska kyrkans regi (yrkande 3), angående ett
nytt och neutralt statsbidragssystem till barnomsorgen (yrkande 4), angående
förlängt öppethållande på daghemmen (yrkande 5) och angående
konkreta åtgärder för 1990-talets familjepolitik (yrkande 6 delvis).

I motion Fi78 av Daniel Tarschys m.Jl. (fp) föreslås att ett nytt statsbidragssystem
införs i enlighet med de riktlinjer som anges i motionen. Det
nya systemet bör vara så administrativt lätthanterligt som möjligt samt

1988/89: SoU6y

fl Riksdagen 1988/89. 12 sami. Nr 6y

neutralt gentemot olika huvudmän. Staten bör inte ha ambitionen att föreskriva
vilka ansvarsformer och vistelsetider som är möjliga.

I motionerna Fi60 av Carl Bildt m.fl. (m) (yrkande 9) och Fi88 av Sten
Svensson m.fl. (m) (yrkande 5) yrkas avslag på de i propositionen angivna
riktlinjerna för statsbidragen till barnomsorgen och begärs att regeringen
återkommer med förslag till rättvisa statsbidragsregler i enlighet med vad
som anförs i motionen.

I motion Fi64 av Inger Schörling m.fl. (mp) hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna att föräldrar skall ha rätt att få anställning som dagbarnvårdare
för eget barn fr. o. m. den 1 januari 1990 på sätt som anges i
motionen {yrkande 23).

I motion Fi94 av Roland Larsson (c) begärs ett tillkännagivande om vad
som anförs i motionen om ändring av gällande statsbidragsförordning.
Motionären anser att statsbidrag bör utgå till vård av barn i de egna föräldrarnas
familjedaghem.

Utskottet anser att det är angeläget att höja statsbidragsbeloppen kraftigt
för att underlätta den fortsatta utbyggnaden av barnomsorgen. För att
minska den sociala snedrekryteringen till den kommunala barnomsorgen
är det enligt utskottets mening viktigt att göra daghemmen så flexibla att
de inte utestänger barn till föräldrar med obekväma och oregelbundna arbetstider
från möjligheten att delta i verksamheten. Utskottet anser att de
av regeringen föreslagna statsbidragen till barnomsorgen har lämplig utformning.
Utskottet har nyligen i betänkandet 1988/89: S0UI8 s. 8—12
och 14—15 behandlat och avstyrkt motioner rörande barnomsorgen med i
huvudsak samma innehåll som i de nu aktuella motionerna. Riksdagen
följde utskottet (rskr. 166). Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning.
Med hänvisning till vad som anförs i propositionen i denna del och vad
utskottet anförde i betänkandet 1988/89: SoU 18 avstyrker utskottet motionerna
Fi72 (delvis), Fi77 (yrkandena 1 —6, därav 1 och 6 delvis), Fi78,
Fi60 yrkande 9, Fi88 (yrkande 5), Fi64 (yrkande 23) och Fi94.

I motion Fi67 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs att riksdagen hos regeringen
begär förslag till lag som garanterar alla barns rätt till plats i dagoch
fritidshem t.o. m. 12 års ålder (yrkande I). Vidare hemställs att riksdagen
beslutar att anordningsbidrag skall utgå med 300 000 kr. per 15 platser
tills utbyggnadsbehovet av dag- och fritidshem är täckt (yrkande 2).
Motionärerna begär vidare ett tillkännagivande om att fortbildningsdelen
av statsbidraget skall prestationsrelateras på samma sätt som för enskilda
anordnare av barnomsorg (yrkande 3). Slutligen hemställer motionärerna
att riksdagen hos regeringen begär initiativ till utjämning och nedtrappning
av bamomsorgstaxoma (yrkande 4).

Utskottet har i betänkandet 1988/89:SoU18 s. 12—13 och 16—17 behandlat
och avstyrkt yrkanden med samma innehåll som i denna motion.
Riksdagen följde utskottet. Utskottet vidhåller den tidigare uppfattningen
och avstyrker motion Fi67.

1988/89: SoU6y

Utskottet tillstyrker att de föreslagna riktlinjerna för höjning av statsbidragen
till daghem, familjedaghem, fritidshem, deltidsgrupp och öppen för -

skola samt riktlinjerna för statsbidrag till förlängt öppethållande samt
lördags- och söndagsöppethållande vid daghem godkänns.

1 bilaga 7 till propositionen redovisar regeringen (utbildningsdepartementet)
sin syn på utvecklingen i ungdomsskolan. Det är enligt föredragande
statsrådet Göransson viktigt att ge skolan huvudansvaret också för
skolbarnen utanför den direkta lektionstiden av flera skäl, bl. a. att möjlighet
då finns att utnyttja skolans lokaler för fritidsverksamhet och att förutsättning
då finns för att utforma en totalt sett bättre pedagogisk verksamhet.

I motion Fi88 av Sten Svensson m.fl. (m) begärs ett tillkännagivande beträffande
skolbarnsomsorgen i enlighet med vad som anförs i motionen
(yrkande S). Motionärerna anser att möjligheter bör öppnas för största
möjliga valfrihet i omsorgen. Detta kräver enligt motionärerna många
olika former av omsorg. Familjedaghemmen bör spela en stor roll i skolbarnsomsorgen.

Regeringen har den 20 april 1989 beslutat tillsätta en kommitté för frågor
om skolan och skolbarnsomsorgen (dir. 1989:16). Kommittén skall utifrån
en helhetssyn på verksamheten i skolan och skolbarnsomsorgen påskynda
och stimulera utvecklingen i riktning mot en god heldagsomsorg av
hög kvalitet i en ekonomiskt rationell organisation. I detta ingår naturligt
att kommittén också prövar de olika former för skolbarnsomsorgen som
finns.

Utskottet delar uppfattningen att det bör finnas valfrihet i skolbarnsomsorgen.
En kommitté har nyligen tillsatts för att se över skolbarnsomsorgen.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte nu bör överväga
något uttalande med anledning av redovisningen i propositionen och
motionen. Utskottet avstyrker således motion Fi88 (yrkande 8).

Äldreomsorg

I bilaga 1 (finansdepartementet) till propositionen beskrivs den offentliga
sektorns förnyelse. Vidare redovisas vissa utgångspunkter som bör vara
vägledande för detta arbete. Häri redovisas bl. a. de förändringar som
övervägs inom äldreomsorgen. Äldredelegationen som har i uppdrag av
regeringen att analysera och beskriva de organisatoriska, juridiska och
ekonomiska konsekvenserna av en förändring av huvudmannaskapet för
äldreomsorgen kommer att lägga fram sina förslag inom kort. Efter remissbehandling
väntas en proposition om äldreomsorgen i böljan av 1990.

I motion Fi83 av Rosa Östh m.fl. (c) hemställs att riksdagen ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om äldreomsorgen. Motionärerna anser
att hälso- och sjukvården samt omsorgen om de svaga i samhället måste få
en större andel av samhällets samlade resurser och att regering och riksdag
måste fatta beslut som möjliggör en utbyggnad av välfärden.

I motion Fi88 av Sten Svensson m.fl. (m) hemställs att regeringen ges till
känna vad i motionen anförts om innebörden av ett ökat primärkommu -

1988/89: SoU6y

nalt ansvar för vården och omsorgen om de äldre (yrkande 7). Monopolsituationen
inom vården måste enligt motionärerna brytas.

Utskottet konstaterar att äldredelegationen i dagarna slutför sitt arbete.
Socialutskottet avser vidare att i ett betänkande i höst behandla ett stort
antal motioner avseende äldreomsorgen, delvis med innehåll som liknar
de nu aktuella motionernas. Utskottet finnér mot denna bakgrund inte anledning
att nu göra något uttalande med anledning av den lägesrapport
som ges i propositionen i denna del och motionerna. Motionerna Fi88 (yrkande
7) och Fi83 avstyrks därför.

Stockholm den 18 maj 1989
På socialutskottets vägnar

Daniel Tarschys

Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Sten Svensson (m),
Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck
(m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd Anderlund (s),
Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh (c),
Gudrun Schyman (vpk), Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s) och Marianne
Samuelsson (mp).

Avvikande meningar

1. Allmänna barnbidrag

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser att
utskottet beträffande allmänna barnbidrag bort anföra:

Utskottet anser att regeringens förslag om en höjning av det allmänna
barnbidraget och det förlängda barnbidraget bör avslås. Enligt utskottets
uppfattning bör barnfamiljernas situation i stället underlättas genom att
inkomstskatten anpassas efter försöijningsförmågan, vilket kan ske genom
att grundavdrag för barn medges vid den kommunala beskattningen. Ett
förslag till sådana grundavdrag har utförligt beskrivits i motion
1988/89: Sk374. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna Fi60 (m) yrkande
6 och Fi88 (m) yrkande 1 delvis och yrkande 2 och avstyrker regeringens
förslag om höjda allmänna och särskilda barnbidrag och om höjd medelsanvisning
liksom motionerna Fi61 (fp) yrkande 9, Fi62 (c) yrkandena
11 och 12 och Fi65 (vpk) yrkandena 1 och 2.

2. Allmänna barnbidrag

Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser att utskottet
beträffande allmänna barnbidrag bort anföra:

Utskottet anser att den av regeringen föreslagna höjningen av det allmänna
barnbidraget är otillräcklig. En av förutsättningarna för att mjölk -

1988/89: SoU6y

subventionerna skall kunna avskaffas är att de medel som frigörs helt och
hållet tillförs barnfamiljerna i form av höjda barnbidrag. Barnbidraget bör
därför höjas med 960 kr. per år. Motsvarande höjning bör göras av det
förlängda barnbidraget. Utskottet tillstyrker således motion Fi61 (fp) yrkande
9 och motion Fi62 (c) yrkandena 11 och 12 och avstyrker regeringens
förslag om höjning av det allmänna barnbidraget och det förlängda barnbidraget
liksom motionerna Fi60 (m) yrkande 6 och Fi88 (m) yrkande 1
delvis och yrkande 2 samt Fi65 (vpk) yrkandena 1 och 2. Medelsanvisningen
bör höjas med belopp som motsvarar de höjningar av barnbidragen
som föreslås.

3. Allmänna barnbidrag

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser att utskottet beträffande allmänna
barnbidrag bort anföra:

Utskottet anser att det allmänna barnbidraget bör höjas med 80 kr. per
månad och det särskilda barnbidraget med 65 kr. per månad. De av regeringen
föreslagna höjningarna är otillräckliga. De räcker varken till att
kompensera barnfamiljerna för borttagandet av mjölksubventioner eller
för inflationsutvecklingen. Utskottet tillstyrker motion Fi62 (c) yrkandena
11 och 12 och Fi61 (fp) yrkande 9 och avstyrker regeringens förslag om
höjning av det allmänna barnbidraget och det särskilda barnbidraget och
höjd medelsanvisning liksom motion Fi60 (m) yrkande 6, Fi88 (m) yrkande
1 delvis och yrkande 2 och Fi65 (vpk) yrkandena 1 och 2. Medelsanvisningen
bör höjas med belopp som motsvarar de höjningar av barnbidragen
som föreslås.

4. Allmänna barnbidrag

Gudrun Schyman (vpk) anser att utskottet beträffande allmänna barnbidrag
bort anföra:

Utskottet anser att den i propositionen föreslagna höjningen av det allmänna
barnbidraget är otillräcklig med tanke på de köpkraftsindragande
ekonomisk-politiska åtgärder som också föreslås i propositionen. Utskottet
anser i stället att det allmänna barnbidraget bör höjas till en nivå som
motsvarar 25 % av basbeloppet vilket i dag motsvarar en höjning av barnbidraget
med 1 155 kr. per år. Medelsanvisningen bör höjas med
2 065 673 000 kr. Utskottet tillstyrker motion Fi65 (vpk) yrkandena 1 och
2 och avstyrker regeringens förslag om en höjning av det allmänna barnbidraget
liksom motionerna Fi60 (m) yrkande 6, Fi61 (fp) yrkande 9, Fi62
(c) yrkandena 11 och 12 och Fi88 (m) yrkande 1 delvis och yrkande 2.

5. Införande av vårdnadsbidrag

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck
(m), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Rosa

1988/89: SoU6y

Östh (c) anser att utskottet med anledning av motionsyrkandena om vårdnadsbidrag
(Fi88 yrkande 6, Fi72 delvis, Fi77 yrkandena 1 delvis och 6
delvis samt Fi78) bort anföra:

Enligt utskottets uppfattning bör ett vårdnadsbidrag införas enligt de
riktlinjer som anges i motionerna.

Utskottet vill framhålla att en politik i linje med de i motionen angivna
målsättningarna förutsätter att insatser sker på flera olika områden.

— Ett beskattningsbart vårdnadsbidrag om 15 000 kr. per barn och år bör
införas för alla barn mellan 1 och 7 år.

Vårdnadsbidraget påverkar inte bostadsbidragen och inte heller sjukförsäkringsgrundande
eller pensionsgrundande inkomst. Vårdnadsbidrag utgår
samtidigt med vårdbidrag för handikappat barn.

— Avdragsrätt bör införas för styrkta barnomsorgskostnader upp till
15 000 kr. per barn och år.

Avdragsrätten tillkommer den som uppbär vårdnadsbidrag. Avdrag
medges för kostnader oberoende av omsorgens tid och form. Den som på
grund av kostnader för barnomsorg räknar med att kunna utnyttja avdragsrätten
kan genom anmälan slippa preliminärskatteavdrag på motsvarande
belopp.

— Statsbidragen till kommunerna för barnomsorgen bör minskas med
motsvarande 12 000 kr. per heltidsplats.

— Pensionsår inom ATP räknas för arbete med egna barn i hemmet fram
t.o. m. året för barnets skolstart.

Enligt utskottets mening förstärks valfriheten genom att föräldrarna själva
disponerar 15 000 kr. per barn för att ekonomiskt klara behovet av barnomsorg.
Vårdnadsbidraget kan antingen användas för att betala nuvarande
barnomsorgsplats, vilken i princip blir 12 000 kr. dyrare, eller för att
utveckla föräldradrivna kooperativ eller andra privata lösningar etc. Det
ger också ökade möjligheter, särskilt för flerbamsföräldrarna, att ägna mer
tid åt omvårdnaden av de egna barnen.

En ökad valfrihet ger förutsättningar för ett bättre resursutnyttjande
inom barnomsorgen. Detta skapar utrymme för fler platser och kvalitetsförbättringar.

Vårdnadsbidraget ger småbarnsfamiljerna större möjligheter att utnyttja
den lagstadgade rätten till arbetstidsförkortning och ger därmed mer tid
för barnen. Utskottet förutsätter att kommunerna — i den utsträckning det
efterfrågas — ställer halvtids- eller deltidsplatser till förfogande och differentierar
avgifterna med hänsyn till detta. I många kommuner innebär det
ett behov av fler sådana platser.

Genom avdragsrätten för styrkta barnomsorgskostnader ges familjerna
ökad ekonomisk möjlighet att lösa barnomsorgen genom t. ex. privata familjedaghem
eller anställd bamvårdare. När deras inkomster tas upp till
beskattning och påförs sociala avgifter tillförsäkras de samma sociala
skydd och trygghet som andra inkomsttagare. Härigenom skapas förutsättningar
för att eliminera en svart sektor i ekonomin.

Sammanfattningsvis kommer motionärernas förslag enligt utskottets
mening att leda till betydande fördelar för barnfamiljerna. Genom ökade

1988/89: SoU6y

ekonomiska resurser får de större möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar
välja den form av barnomsorg som de finnér bäst. Härigenom förbättras
barnens villkor i det svenska samhället samtidigt som det i småbarnsfamiljerna
blir lättare att förena föräldraskap med förvärvsarbete och
personlig utveckling.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget om införande
av ett vårdnadsbidrag.

Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med förslag till lag om
vårdnadsbidrag samt följdändringar i annan lagstiftning i enlighet med det
anförda. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna med anledning
av motionerna Fi88 yrkande 6, Fi72 delvis och Fi77 yrkandena 1
delvis och 6 delvis.

6. Principerna för statsbidragsgivningen

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck
(m), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) och Rosa
Östh (c) anser att utskottet med anledning av propositionen och motionerna
Fi72 delvis, Fi77, Fi78, Fi60 yrkande 9 och Fi88 yrkande 5 bort anföra: Utskottet

föreslår att riksdagen i stället för att godkänna de riktlinjer
som anges i propositionen om statsbidragen till barnomsorgen begär att
regeringen skyndsamt återkommer med förslag till nytt statsbidragssystem.
Det nuvarande systemet är enligt utskottet otillfredsställande på
många sätt. Systemet är inte neutralt gentemot olika omsorgsformer och
huvudmän, och enskilda alternativ diskrimineras. Föräldrar har inte möjligheter
att på jämbördiga villkor välja andra former av barnomsorg än de
som erbjuds av kommunen. Vidare innebär nuvarande regler om en öppettid
av 8 timmar som förutsättning för bidrag att de deltidsöppna daghemmen
endast erhåller bidrag som kommer deltidsförskolan till del.

Vägledande principer vid utarbetandet av ett förslag till nytt statsbidragssystem
för barnomsorgen bör vara att statsbidraget skall vara neutralt
gentemot alla omsorgsformer oavsett huvudman samt administrativt lätthanterligt.
Familjedaghemmen och deltidsförskolan får inte diskrimineras.
Statsbidragssystemet bör inte ensidigt gynna långa vistelsetider. Vidare
bör kommunerna vara skyldiga att i bamomsorgsplanerna uppta alla
alternativa omsorgsformer som uppfyller de kvalitetskrav som alltid måste
ställas.

Socialutskottet föreslår att vad utskottet nu anfört om förslag till ett nytt
statsbidragssystem för barnomsorgen ges regeringen till känna med anledning
av motionerna Fi72 delvis, Fi77 yrkanden 1 —6 därav 1 och 6 delvis,
Fi78, Fi60 yrkande 9 och Fi88 yrkande 5.

1988/89: SoU6y

7. Krispaket för barnomsorgen

Daniel Tarschys och Ingrid Ronne-Björkqvist (båda fp) anser att utskottet
med anledning av motion Fi78, utöver vad som sägs i den avvikande meningen
under 6, även bort anföra:

Utskottet anser att det är en viktig uppgift att barnomsorgen byggs ut till
full behovstäckning. Ett krispaket bör utformas för barnomsorgen med
syfte att nå en väl fungerande omsorg med full behovstäckning. Vidare
måste motståndet mot barnomsorg i enskild regi hävas och olika former av
barnomsorg av hög kvalitet välkomnas. Lex Pysslingen bör upphävas.

Den statliga kostnadstäckningsnivån till barnomsorgen har minskat under
en rad år, och det av regeringen framlagda förslaget följer detta mönster.
Det är emellertid enligt utskottet nödvändigt att statsbidraget till barnomsorgen
ökar under en uppbyggnadsfas. Enligt utskottets bedömning kan
den vidgade etableringsfrihet som motionen förordar leda till en snabbare
utbyggnadstakt och därmed behov av ett större påslag än det regeringen
beräknar.

För att öka utbudet av barnomsorg på obekväma tider behövs särskilda
bidrag men dessa bör inte enbart knytas till institutioner. Vad utskottet nu
anfört bör ges regeringen till känna med anledning av motion Fi78.

8. Förlängt öppethållande på daghemmen

Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson
(m) och Rosa Östh (c) anser att utskottet med anledning av motion
Fi77 yrkande 5, utöver vad som sägs i den avvikande meningen under
6, även bort anföra:

Utskottet anser att regeringens förslag om ett stimulansbidrag för daghemsavdelningar
med förlängt öppethållande inte är ett bra förslag utan
befäster nuvarande sneda fördelning till en omsorgsform. De i motionerna
Fi77 och Fi88 framlagda förslagen om vårdnadsbidrag och om ett statsbidragssystem
som är neutralt i förhållande till olika omsorgsformer ger
större valfrihet och möjligheter för kommunerna att tillsammans med föräldrarna
tillgodose behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid. Utskottet
föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi77 yrkande 5 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Dagbarnvårdares tillsyn av egna barn

Daniel Tarschys (fp), Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck
(m), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist (fp), Rosa Östh
(c) och Marianne Samuelsson (mp) anser att utskottet med anledning av
motion Fi94 bort anföra:

Den s. k. Uppsalamodellen har godkänts efter kommunalbesvär i ett
kammarrättsavgörande. Enligt utskottets mening bör det vara möjligt för
de kommuner som så önskar att ersätta dagbarnvårdare även för vård av
egna barn. Statsbidrag skall i sådana fall kunna utgå även för dagbamvårdarens
egna barn som är inskrivna i kommunal barnomsorg och som sam -

1988/89: SoU6y

tidigt med dagbarn vistas i dagbarnvårdarens hem. Vad utskottet nu anfört
bör ges regeringen till känna med anledning av motion Fi94.

10. Generell föräldraförmån vid tillsyn av egna barn

Marianne Samuelsson (mp) anser att utskottet med anledning av motion
Fi64 yrkande 23 bort anföra:

Utskottet delar inställningen i motionen att hemmavarande föräldrar
skall kunna erbjudas förmånen att bli kommunala dagbarnvårdare åt det
egna barnet med samma villkor som för vård av annans barn. Enligt utskottets
uppfattning är det en kommunal angelägenhet att avgöra barnomsorgens
former och anställningsvillkor. Detta bör regeringen ges till känna
med anledning av motion Fi64 yrkande 23.

11. Formerna för barnomsorgen

Gudrun Schyman (vpk) anser att utskottet med anledning av motion Fi67
bort anföra:

Utskottet anser att alla barn t. o. m. 12 års ålder skall ha rätt till plats på
kommunala daghem och i fritidshem. Riksdagen bör så snart det kan ske
besluta om en lagstadgad rätt till plats i barnomsorgen. En sådan lagstiftning
skulle enligt utskottet påskynda den nödvändiga utbyggnaden. Regeringen
bör därför snarast lägga fram erforderliga lagförslag för riksdagen.

Vidare bör enligt utskottet riksdagen besluta om att ett anordningsbidrag
införs för dag- och fritidshem för att säkra den kvantitativa och kvalitativa
utbyggnaden av barnomsorgen. Bidraget bör utgå med 300 000 kr.
per nybyggd avdelning i dag- och fritidshem och vara en hjälp för kommunerna
att förverkliga utbyggnadsmålet förskola för alla barn senast år 1991.

Utskottet anser att fortbildningsdelen av statsbidraget skall vara prestationsrelaterad
för kommunerna, på samma sätt som den är för enskilda
anordnare av barnomsorg. Få kommuner använder i dag dessa medel på
avsett sätt.

Utskottet delar slutligen motionärernas i motion Fi67 principiella uppfattning
att all barnomsorgsverksamhet bör vara avgiftsfri för föräldrarna
och i stället finansieras över skatten. Enligt utskottets mening bör överläggningar
komma till stånd mellan staten och kommunerna i syfte att trappa
ned avgifterna med sikte på nolltaxa inom en femårsperiod.

Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion Fi67 ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

12. Skolbarnsomsorgen

Sten Svensson (m), Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson
(m) och Rosa Östh (c) anser att utskottet med anledning av motion
Fi88 yrkande 8 bort anföra:

Utskottet anser när det gäller skolbarnsomsorgen liksom barnomsorgen i
övrigt att möjligheter måste öppnas för största möjliga valfrihet och inflytande
för familjerna. Barn och föräldrar måste kunna välja den form av

1988/89: SoU6y

omsorg som är bäst i varje enskilt fall. Detta kräver många olika former av
omsorg. Familjedaghemmen spelar en viktig roll i skolbarnsomsorgen och
måste även i framtiden få göra det. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av motion Fi88 yrkande 8 ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

13. Äldreomsorg

Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla m) anser att
utskottet beträffande äldreomsorg bort anföra:

Utskottet anser att strävan att öka det primärkommunala ansvaret för
vården och omsorgen av de äldre inte enbart får syfta till en omorganisation.
Monopolsituationen inom vården måste brytas. Huvudmannaskapet,
definierat som skyldigheten att se till att erforderliga resurser finns
för de äldres service och omvårdnad, skall vara ett offentligt ansvar. Ansvaret
för äldrevården och äldreomsorgen bör sammanföras och ligga hos
primärkommunema. Statens roll blir att införa en allmän obligatorisk
sjukvårdsförsäkring. Verksamheten skall däremot kunna bedrivas av
många olika vårdgivare, såväl enskilda som offentliga.

Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen ge regeringen till känna
med anledning av motion Fi88 (m) yrkande 7. Något uttalande med anledning
av motion Fi83 (c) är däremot inte påkallat.

14. Äldreomsorg

Ulla Tillander och Rosa Östh (båda c) anser att utskottet beträffande äldreomsorg
bort anföra:

Utskottet anser att äldreomsorgen bör vara ett prioriterat område. I regeringens
proposition finns utöver de föreslagna organisationsförändringarna
inga förslag om hur vården av de gamla skall klaras. Utskottet anser
att hälso- och sjukvården samt omsorgen om de äldre måste få en större
andel av samhällets samlade resurser och att regering och riksdag måste
fatta beslut som möjliggör en utbyggnad av välfärden. För att underlätta
rekryteringen av vårdpersonal bör enligt utskottet resurser från statens
sida satsas på utbildning och försöksverksamhet.

Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen ge regeringen till känna
med anledning av motion Fi83 (c). Något uttalande med anledning av motion
Fi88 (m) yrkande 7 är däremot inte påkallat.

1988/89: SoU6y

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1989