Kompletteringspropositiion (Yttrande 1989/90:AU4y)

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

Till finansutskottet

Finansutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig
över proposition 1989/90:150 (kompletteringspropositionen) och med
anledning av den avgivna motioner.

Utskottet yttrar sig i det följande över
dels propositionens bilaga 5 (arbetsmarknadsdepartementet) utom avsnittet
E. Invandring m.m.,
dels motionerna

-Fi65 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkandena 8—10 och 12,

-Fi66 av Carl Bildt m.fl. (m) yrkandena 8, 16—19,

-Fi67 av Sonja Rembo m.fl. (m) samtliga yrkanden,

-Fi68 av Elver Jonsson m.fl. (fp) samtliga yrkanden,

-Fi70 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) yrkandena 13—15 samt
-Fi73 av Börje Hörnlund m.fl. (c) yrkandena 1, 3—7, 9—15.

Arbetsmarknadsfrågor

Inledning

Utskottet redovisade sin syn på arbetsmarknadspolitikens förutsättningar
och på dess inriktning och resurstilldelning under nästa budgetår i
sitt den 17 april 1990 dagtecknade betänkande 1989/90:AU11. Kammarens
arbetsmarknadspolitiska debatt med anledning av betänkandet
ägde rum den 4 maj. Vid den behandlade kammaren också utskottets
betänkande 1989/90:AU12 om arbetslivsfrågor. Vad utskottet anfört
och föreslagit i betänkandena bifölls av kammaren.

De nu aktuella förslagen i i proposition 150 medför vissa omdispositioner
och tillägg till de av riksdagen anvisade anslagen. Förslagen sägs
i propositionen innebära en förstärkning av de utbudsinriktade och
tillväxtbefrämjande åtgärderna. Innan utskottet går in på dessa förslag
och motionsyrkanden i anslutning till dem, har utskottet att redovisa
synpunkter på motionsyrkanden som aktualiserar några allmänna arbetsmarknadsfrågor
.

Kompletteringspropositionen

1989/90

AU4y

1 Riksdagen 1989/90. 18 sami. Nr AV4y

Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning

1989/90: AU4y

Moderata samlingspartiet föreslår i partimotionen Fi66 ett tillkännagivande
till regeringen av vad som anförts i motionen om arbetsmarknadsfrågor.
I detta avsnitt av motionen påtalas att regeringens arbetsmarknadsbudget
uppgår till 25 miljarder kronor trots högkonjunktur
och ett i Sverige gott arbetsmarknadsläge, att sjukfrånvaron och annan
frånvaro är omfattande, att en betydande utslagning från arbetslivet
döljs av socialförsäkringen och att grupper som handikappade, invandrare
och ungdomar ofta har svårt att finna arbete i den rådande
högkonjunkturen.

En viktig orsak till problemen är enligt moderaterna att flera
decennier av solidarisk lönepolitik har lett till lönenivellering. Denna
lönepolitik har misslyckats, och regeringen står enligt moderaterna
handfallen inför problemen. De anser att dagens arbetsmarknad kräver
en mer differentierad och marknadsanpassad lönepolitik och att man
kommer till rätta med förhandlingsförhållandena på olika avtalsområden
som i motionen beskrivs som närmast kaotiska.

I fråga om arbetsmarknadspolitikens uppgift sägs i motionen att
varken denna politik eller regionalpolitiken kan lösa de grundläggande
problemen med att skapa balans på arbetsmarknaden. För detta krävs
ekonomisk-politiska åtgärder. Arbetsmarknadspolitiken skall vara ett
slags smörjmedel genom att medverka till att arbetslösa får nya arbeten
och till att lediga arbeten besätts.

Centern föreslår i kommittémotionen Fi73 att riksdagen skall ansluta
sig till vad som anförs i motionen om arbetsmarknadspolitikens
inriktning och den ekonomiska utvecklingen. Motionärerna framhåller
bl.a. att samhällets insatser måste inriktas mot att ge förutsättningar
för arbete och utbildning över hela landet. Det gäller att driva en
närings- och regionalpolitik som ger tillräckligt många arbetstillfällen i
alla delar av landet. Det gäller också att med utbildningsinsatser
underlätta ny- eller återinträde på arbetsmarknaden. Dessa åtgärder
måste särskilt inriktas till förmån för ungdomar, kvinnor, långtidsarbetslösa
och handikappade.

Claes Roxbergh m.fl. (mp) konstaterar i motion Fi70 att ungdomars
förväntningar om arbeten sviks av de ofta monotona arbeten som
erbjuds. Det är samhällsekonomiskt orimligt och ineffektivt att investera
i utbildningar och förhoppningar som sedan inte kan infrias. De
offentliga och privata arbetsledningarna måste beakta detta på ett helt
annat sätt än tidigare. Motionärerna yrkar att regeringen skall delges
vad de anfört om arbetstillfredsställelse och möjligheter att ge ungdomar
arbeten i paritet med deras kunskaper.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.

Dagens arbetsmarknad rymmer trots de senaste årens höga sysselsättning
och låga arbetslöshetstal en rad problem, främst att det tidiga
1980-talets undersysselsättning har slagit över i en överhettad arbetsmarknad
med bl.a. en besvärande arbetskraftsbrist och låg produktivitetstillväxt
som följd. I detta läge med allmänt sett hög efterfrågan

föreligger betydande regionala skillnader i utbud och efterfrågan på
arbetskraft. Trots arbetskraftsbristen har utsatta grupper som handikappade
och invandrare fortsatta svårigheter att få och behålla ett arbete,
och det pågår alltjämt en utslagning av arbetstagare i en omfattning
som är oroande. Detta kräver insatser för att förnya arbetslivet och
komma till rätta med dåliga arbetsmiljöer. I denna förnyelse av arbetslivet
är det lika väsentligt att man strävar mot ett bättre arbetsinnehåll,
mot "det goda arbetet", ett arbete som är omväxlande, meningsfullt
och utvecklande.

Den problematik som utskottet här har skisserat i korthet har
utförligt belysts i den allmänna debatten. Att regeringen är väl medveten
om problematiken har dokumenterats i bl.a. regeringsförklaringen
och i den nu föreliggande propositionen. Utan att gå in på enskildheterna
i de ovan redovisade motionerna anser utskottet att det inte är
påkallat för riksdagen att genom uttalanden av det slag som begärs i
motionerna för regeringen understryka aktualiteten av föreliggande
problem på arbetsmarknads- och arbetslivsområdena. Utskottet avstyrker
följaktligen för sin del motionerna Fi66 (m), Fi70 (mp) och Fi73
(c) i de nu behandlade delarna.

För handlingsregler och strejkskadestånd

Arbetsmarknadsministern anmäler i propositionen att hon har bemyndigats
att tillkalla en särskild utredare med uppgift att föreslå konkreta
åtgärder inkl. lagstiftning som kan förbättra förhandlingsformer och
spelregler på den svenska arbetsmarknaden. I uppdraget ingår bl.a. att
lägga fram förslag om högre skadestånd för olovliga strejker än som för
närvarande kan dömas ut och även i övrigt se över det skadeståndsrättsliga
systemet.

Moderata samlingspartiet och folkpartiet anser att sanktionerna vid
olovliga stridsåtgärder kan skärpas utan att man avvaktar utredningen.

I motion Fi66 (m) begärs att nuvarande skadeståndstak snarast skall
höjas till 5 000 kr., och i motion Fi68 (fp) yrkas att gällande begränsning
av skadeståndsbeloppet enligt den s.k. 200-kronorsregeln skall
slopas redan nu.

Centern anser i kommittémotionen Fi73 att i utredningsuppdraget
bör ingå en analys av olika störningar på arbetsmarknaden såsom
maskning och massjukskrivningar som företas av nyckelgrupper på
arbetsmarknaden i syfte att nå egna fördelar.

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig i motion Fi65 en höjning
av strejkskadestånden och anför att utredaren i sitt arbete i stället
bör utgå från att man behöver försöka ändra på de arbetandes villkor
på arbetsmarknaden. Demokratiska rättigheter för de arbetande och
deras fackliga organisationer är då en självklarhet.

Utskottet anser att det i propositionen anmälda utredningsarbetet
och regeringens förslag med anledning av det bör avvaktas innan
riksdagen vidtar lagstiftningsåtgärder av det slag som begärs i motionerna
Fi66 (m) och Fi68 (fp). Enligt utskottets mening bör det förslag till
tilläggsdirektiv som yrkandet i motion Fi73 (c) innefattar inte leda till

1989/90: AU4y

1* Riksdagen 1989/90. 18 sami. Nr AU4y

ändring av de prioriteringar för utredningen som redovisats i propositionen.
Något uttalande härom bör alltså inte göras av riksdagen.
Detsamma gäller i än högre grad om yrkandet i motion Fi65 (vpk).
Som utskottet ser det leder detta yrkande bort från de problem som
föranlett regeringens utredningsinitiativ.

De nu behandlade motionerna avstyrks sålunda i de aktuella delarna.

Deltidsarbetslöshet

1 ett av bilagans inledande avsnitt kommer arbetsmarknadsministern in
på problemet med deltidsarbetslösheten. Hon informerar om att hon
haft överläggningar med parterna på det statliga och kommunala
området samt handeln. Efter dessa överläggningar väntar sig arbetsmarknadsministern
att parterna tillsammans med AMS branschvis tar
fram planer för hur deltidsarbetslösheten skall kunna minskas. Hon
tillägger att om parternas åtgärder inte kommer att ge resultat kommer
regeringen att föreslå andra åtgärder. Hon nämner som exempel förändringar
i lagstiftningen och ekonomiska sanktioner mot arbetsgivare
i branscher med hög deltidsarbetslöshet.

Centern anför i kommittémotionen Fi73 att målsättningen bör vara
att alla som så önskar skall beredas heltidsarbete. Många deltidstjänster
inom vård och omsorg beror på kommunernas och landstingens
ansträngda ekonomi, som är en följd av den förda ekonomiska politiken.
Dessa huvudmän måste få ekonomiska resurser som motsvarar
berättigade krav på heltidstjänster. Motionärerna tillägger att vad arbetsmarknadsministern
anfört antyder en inställning att deltidsarbete
enbart är av ondo. Uttalandet sägs i detta hänseende prägla en inskränkt
överhetssyn som är främmande för en marknadsekonomi av
svensk modell. Motionärerna begär att vad de anfört skall delges
regeringen.

Deltidsarbetslösheten behandlades senast av utskottet i betänkandet
1989/90:AU11 (s. 54—55). Utskottet refererade då en framställning
som AMS i vintras gjorde till regeringen i ämnet. Styrelsen framhöll
därvid bl.a. "behovet av en kraftsamling" för att komma till rätta med
deltidsarbetslösheten. Utskottet uttalade i sammanhanget (enhälligt) sin
oro över den nuvarande höga nivån på deltidsarbetslösheten. Mot den
bakgrunden är det enligt utskottets mening tillfredsställande att arbetsmarknadsministern
har tagit upp nya överläggningar med de berörda
parterna.

Utskottet vill vidare erinra om att antalet deltidsarbetslösa är i runt
tal 160 000 och att kostnaderna för arbetslöshetsersättningar till deltidsarbetslösa
enligt propositionen är ca en miljard kronor. Med ett
problem av denna omfattning är det enligt utskottets mening naturligt
att man inom regeringskansliet har en planering för tänkbara åtgärder
som kan övervägas om de nyss redovisade överläggningarna inte leder
till önskade resultat. De riksdagsuttalanden som begärs i motion Fi73

1989/90: AU4y

utgör som utskottet ser det inte något bidrag till en lösning av det
bekymmersamma problem som deltidsarbetslösheten utgör. Utskottet
avstyrker därför med det anförda motionen i den aktuella delen.

Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Regeringen föreslår att under detta anslag skall anvisas ytterligare 55
milj.kr. Beloppet fördelar sig med 30 milj.kr. till försöksverksamhet
med s.k. jobb-klubbar och liknande jobbsökaraktiviteter, 15 milj.kr.
för att anskaffa dataterminaler till arbetsvägledarna och 10 milj.kr. till
förstärkta arbetsförmedlingsinsatser för flyktingar.

Moderata samlingspartiet föreslår i kommittémotionen Fi67 en medelsanvisning
med 15 milj.kr. för terminalanskaffningen, folkpartiet i
kommittémotionen Fi68 en medelsanvisning med 45 milj.kr. för jobbklubbarna
och terminalanskaffningen och centern i kommittémotionen
Fi73 en medelsanvisning med 40 milj.kr. för jobb-klubbarna och
flyktinginsatserna. I den sistnämnda motionen föreslås därutöver ett
riksdagsuttalande om att medlen för jobb-klubbar skall tilldelas län
som har lägst sysselsättningsgrad och störst arbetslöshet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande medelsanvisningen,
dvs. att ytterligare 55 milj.kr. anvisas under förevarande anslag och
avstyrker därmed de tre motionernas sinsemellan motstridiga förslag
till medelsanvisning. Fördelningen av medel för verksamheten med
jobb-klubbar m.m. bör i vanlig ordning ankomma på regeringen eller,
efter regeringens bestämmande, på AMS. Regionala skillnader i sysselsättning
och arbetslöshet är självfallet en faktor som får betydelse i
sammanhanget men något uttalande härom, såsom begärs i motion
Fi73 (c), är inte påkallat från riksdagens sida.

I samtliga tre nu aktuella motioner begärs vidare att riksdagen skall
ge regeringen till känna vad som anförts i dem om ökade insatser för
flyktingar och invandrare. I motion Fi67 (m) yrkas att regeringen skall
presentera en samlad bedömning samt förslag till hur flyktingar och
invandrare på ett bättre sätt än i dag skall komma in på arbetsmarknaden.
Likartade önskemål framställs i motionerna Fi68 (fp) och Fi73 (c)
med förslag om bl.a. särskilda arbetsförmedlingsinsatser i nya former,
med möjlighet för förmedlingarna att friare än nu disponera anvisade
medel, temporära arbetstillstånd, förkortade väntetider för asylsökande
vid tillståndsgivningen m.m.

Det bör först noteras att förutom det ovan redovisade beloppet, 10
milj.kr. för arbetsförmedlingsinsatser, föreslår regeringen ett ytterligare
belopp om 50 milj.kr. för rekryteringsstöd m.m. för flyktingar och
invandrare. Detta kommer att behandlas i den följande framställningen.
Arbetsmarknadsministern anmäler att hon avser att senare ta
initiativ till en utvärdering av arbetsmarknadsverkets insatser för flyktingar
och invandrare.

När det gäller de i motionerna framförda önskemålen om insatser
för flyktingar och invandrare får vidare konstateras att utskottet prövade
liknande uppslag i betänkandet 1989/90:AU11. Utskottet uttalade
bl.a. att det är oacceptabelt att tusentals människor som beviljats

1989/90: AU4y

vistelsetillstånd i Sverige sitter fast i mottagningsförläggningar när
landet samtidigt har brist på arbetskraft. Det var dock enligt utskottets
uppfattning inte påkallat med initiativ från riksdagens sida med anledning
av de då föreliggande motionerna. Med hänvisning till detta
ställningstagande i betänkandet AU 11, som nyligen godkändes av riksdagen,
avstyrker utskottet bifall till de på nytt framställda yrkandena
om flyktinginsatser i motionerna Fi67 (m), Fi68 (fp) och Fi73 (fp).

Arbetsmarknadsutbildning

Regeringen föreslår två nya försöksverksamheter inom arbetsmarknadsutbildningen.
Svårigheter sägs föreligga att rekrytera deltagare till
utbildning för yrken inom verkstadsindustrin. På grund härav förordar
regeringen ett stimulansbidrag till deltagarna i sådan utbildning med
400 kr. per genomförd kursvecka, dock högst 12 500 kr. per deltagare.
Bidragskostnaden uppskattas till 30 milj.kr. Anslaget Kontant arbetsmarknadsstöd
och utbildningsbidrag föreslås bli uppräknat med detta
belopp.

Vidare föreslås ett nytt bidrag till arbetsgivare för att stimulera
kompetensutveckling av anställda enligt modellen "en lärande organisation".
Bidrag vid sådan kompetensutveckling skall kunna lämnas
med belopp motsvarande högst hälften av arbetsgivarens kurs- och
lönekostnader, dock högst 50 000 kr. per deltagare. Kostnaden anges
till 20 milj.kr. Regeringen föreslår att anslaget Arbetsmarknadsutbildning
förstärks med det beloppet och dessutom med 85 milj.kr. på
grund av allmänna kostnadsfördyringar eller med sammanlagt 105
milj.kr.

Moderaterna yrkar i kommittémotionen Fi67 att riksdagen skall
avslå regeringens förslag i detta avsnitt i samtliga delar. Centern anser i
kommittémotionen Fi73 att stimulansbidraget för utbildning i verkstadsyrken
liksom den begärda medelsanvisningen för ändamålet skall
avslås av riksdagen. Folkpartiet godtar i kommittémotionen Fi68 regeringens
förslag med undantaget att kostnaderna för försöket med
kompetensutveckling bör bekostas av redan anvisade medel. Vidare
förordas i motionen att försöket med kompetensutveckling framför allt
skall inriktas på små och medelstora företag utan egna resurser för
personalutbildning.

Som påpekas i propositionen kommer utveckling och utbildning av
redan anställda att i fortsättningen bli en viktig uppgift för arbetsmarknadspolitiken
i Sverige. Det gäller att hitta lämpliga former för detta,
och utskottet anser att det av regeringen föreslagna försöket bör
prövas. Utskottet tillstyrker alltså att regeringen får det begärda godkännandet
av en försöksverksamhet med bidrag till arbetsgivare för
kompetensutveckling av anställda. Detta innebär att motion Fi67 (m)
avstyrks i motsvarande del. Utskottet har inget att invända mot att
försök förläggs till lämpliga och intresserade små och medelstora
företag men avstyrker den begränsning som ligger i den i motion Fi68
(fp) föreslagna inriktningen på små och medelstora företag.

1989/90: AU4y

Likaså tillstyrker utskottet ett godkännande av regeringsförslaget att
försök inleds med utbildningsbidrag i form av stimulansbidrag till
deltagare i utbildning för yrken i verkstadsindustrin. Avslagsyrkandena
i motionerna Fi67 (m) och Fi73 (c) avstyrks sålunda.

De i detta avsnitt aktuella medelsanvisningarna bör ske på sätt regeringen
föreslagit. Med avstyrkande av motionerna Fi67 (m) och Fi68
(fp) i motsvarande delar föreslår utskottet att anslaget Arbetsmarknadsutbildning
tillförs ytterligare 105 milj.kr.

Vidare föreslår utskottet med avstyrkande av motionerna Fi67 (m)
och Fi73 (c) i motsvarande delar att till anslaget Kontant arbetsmarknadsstöd
och utbildningsbidrag skall anvisas ytterligare 30 milj.kr.

Arbetslöshetsförsäkring

I partimotion Fi66 aktualiserar moderaterna tidigare framförda krav
på att riksdagen skall ta initiativ till en allmän arbetslöshetsförsäkring.

Liknande förslag har upprepade gånger prövats av riksdagen, senast
med anledning av den till betänkandet 1989/90:AU11 fogade reservationen
37 (m, fp, c). Reservationen vann inte kammarens bifall. Med
hänvisning till detta nyligen gjorda ställningstagande avstyrker utskottet
det nu föreliggande yrkandet.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i partimotionen Fi65 ett tillkännagivande
om att regeringen bör ompröva tanken på en ökad
egenavgift i arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet avstyrker yrkandet.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Under denna rubrik har riksdagen för nästa budgetår anvisat ett
reservationsanslag på 1 819 milj.kr., varav 1 530 milj.kr. till beredskapsarbeten
m.m. och 80 milj.kr. till insatser för flyktingar och
invandrare. Regeringen föreslår följande omdispositioner av anslagsmedlen: I

posten Beredskapsarbeten, m.m. ingår ett belopp på 15 milj.kr. till
bidrag till statliga och kommunala industribeställningar som kan göras
i samband med driftinskränkningar. Mot bakgrund av läget på arbetsmarknaden
och den ringa omfattningen av användningen av stödformen
föreslår regeringen att riksdagen skall godkänna att stödformen
slopas fr.o.m. nästa budgetår. Anslaget kan med hänsyn härtill räknas
ned med r snämnda belopp. Vidare föreslås att posten därutöver dras
ned med 80 milj.kr. eller sammanlagt 95 milj.kr.

Å andra sidan föreslås att anslagsposten Insatser för flyktingar och
invandrare räknas upp med 50 milj.kr.

Nettoeffekten av dessa omdispositioner blir att det anslag riksdagen
anvisat kan minskas med 45 milj.kr., och det är vad regeringen
föreslår.

Avslutningsvis anmäls i detta avsnitt av propositionen att om föreslagna
utgiftsökningar bifalls av riksdagen kommer ett belopp på 55
milj.kr. att föras bort från reservationsmedelsbehållningen på anslaget
B 6. Statsbidrag till inskolningsplatser.

1989/90: AU4y

1** Riksdagen 1989/90. 18sami. Nr AU4y

Centern uttalar i kommittémotionen Fi73 att möjligheten att lägga
ut industribeställningar bör finnas kvar. I motionen yrkas att riksdagen
skall avslå regeringens förslag på den punkten liksom förslaget att
minska anslaget till Sysselsättningsskapande åtgärder.

Utskottet godtar på de i propositionen angivna skälen att stödformen
industribeställningar upphör och finner i motsats till motionärerna
inte anledning att motsätta sig att anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder minskas med det föreslagna beloppet, 45 milj.kr. Motion Fi73
avstyrks på grund härav i de nu behandlade delarna.

Arbetslivsfrågor

Arbetsmiljöavgiften

I partimotionen Fi66 yrkar moderaterna att uttaget av arbetsmiljöavgiften
skall upphöra fr.o.m. den 1 juli i år.

Ett tidigare moderatyrkande av samma innebörd avstyrktes av utskottet
i yttrande 1989/90:AU2y till socialförsäkringsutskottet, som i
betänkandet 1989/90:SfU12 anslöt sig till utskottets ställningstagande.
Riksdagen biföll den 7 april vad de båda utskotten hemställt. Arbetsmarknadsutskottet
finner för sin del inte anledning föreslå riksdagen
att inta en ändrad ståndpunkt och avstyrker därmed yrkandet i motion
Fi66.

Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen

Utskottet tillstyrker att regeringen lämnas det i propositionen begärda
godkännandet av vad som anförts om överföring av medel från fonden
för arbetsmiljöförbättringar till kostnader för arbetarskyddsverkets deltagande
i det europeiska standardiseringsarbetet på arbetsmiljöområdet.

Flexibla lönebidrag

Anställning med lönebidrag innebär att arbetsgivare som anställer
handikappade kan få bidrag med vissa procentandelar av den totala
lönekostnaden för den handikappade. Dessa procentandelar är festa
beroende på arbetsgivarkategori (100 % för statliga myndigheter, 90 %
för allmännyttiga organisationer, 50 % för andra arbetsgivare etc.).
Bidragen bekostas från anslaget C 6. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning
och sysselsättning.

Vid sidan av bidragsgivningen med festa bidrag pågår sedan budgetåret
1988/89 en begränsad försöksverksamhet med flexibla lönebidrag.
Försöket omfattar för närvarande sju län. För gravt handikappade
ungdomar görs ingen geografisk begränsning. Regeringen föreslår att
försöket vidgas att omfatta ytterligare fem län.

Moderaterna, folkpartiet och centern föreslår i kommittémotionerna
Fi67, Fi68 resp. Fi73 att försöken med flexibla lönebidrag skall omfatta
hela landet. Folkpartiet anger i sin kommittémotion vissa riktlinjer för
hur den utvidgade verksamheten skall bedrivas. Centern föreslår ett
tillkännagivande till regeringen om att bidraget till statliga arbetsgivare

1989/90: AU4y

skall kunna vara lägre än 100 % och erinrar vidare om att ideella
organisationer kan ha en svag ekonomi och därför inte kan anställa
handikappade om de skall svara för en alltför stor egen löneandel.

Utskottet avstyrkte i betänkandet 1989/90:AU12 motionsyrkanden
om att försök med flexibla lönebidrag under nästa budgetår skulle få
bedrivas i hela landet. Utskottets mening är att det nuvarande systemet
med fasta bidrag bör ersättas av ett flexibelt och till handikappens
svårighetsgrad anpassat bidragssystem. Denna övergång bör dock av
flera skäl inte ske förrän budgetåret 1991/92. Utskottet vill inte motsätta
sig att den nu pågående försöksverksamheten vidgas på det sätt som
regeringen har föreslagit. Motionsyrkandena om att verksamheten skall
utsträckas att gälla hela landet avstyrks.

Det är ett led i försöksverksamheten att bidrag till statliga arbetsgivare
efter överenskommelse i de enskilda fellen sätts lägre än till 100 %
av lönekostnaden. Något särskilt riksdagens uttalande härom, vilket
begärs i motion Fi73 (c), är således inte påkallat. Med anledning av
vad som vidare anförs i samma motion vill utskottet tillägga att en
allmän övergång till ett flexibelt lönebidrag kan komma att vålla
problem för kulturella institutioner, allmännyttiga organisationer m.fl.
arbetsgivare som för närvarande får hela eller nästan hela lönekostnaden
för de handikappade arbetstagarna täckt av lönebidraget. Dessa
arbetsgivare måste få tid på sig att anpassa sin planering till de ändrade
förutsättningar som kommer att gälla. Detta är ett av skälen till att
utskottet har bedömt att övergången till ett nytt lönebidragssystem bör
ske successivt.

Med det anförda kan utskottet ansluta sig till regeringens förslag om
vidgad försöksverksamhet med flexibla lönebidrag och avstyrker motionerna
Fi67 (m), Fi68 (fp) och Fi73 (c) i de aktuella delarna.

Samhall

Folkpartiet föreslår i kommittémotionen Fi68 att riksdagen skall medge
att antalet arbetstimmar vid Stiftelsen Samhalls företag får öka med
0,6 milj.kr. och att anslaget till stiftelsens verksamhet på grund härav
höjs med 55 milj.kr.

Motionsyrkandet överensstämmer med den folkpartireservation som
fogades till utskottets betänkande 1989/90:AU12 i avsnittet om anslag
C 9. Bidrag till Stiftelsen Samhall. Reservationen föll vid kammarens
behandling av ärendet den 4 maj. Utskottet anser inte att det finns skäl
att ändra de av riksdagen helt nyligen fettade besluten om verksamhetens
omfattning m.m. vid Samhallgruppens företag och avstyrker därför
bifall till det nu behandlade yrkandet i motion Fi68.

Vissa avvikelser från semesterlagen

1 propositionen redovisas gällande semesterbestämmelser, utredningar
m.m. samt behovet av åtgärder med hänsyn till bristen på arbetskraft
inom flera områden. Trots att antalet arbetade timmar ökat kraftigt —

2 % bara under det senaste året — råder det fortfarande brist på
arbetskraft. Riksdagen har nyligen beslutat om en förlängning av den

1989/90: AU4y

lagstadgade semestern med två dagar (prop. 1989/90:59, bet. AU10,
rskr. 142). I nuvarande situation är det emellertid angeläget att försöka
utnyttja arbetskraften på bästa sätt, sägs det i propositionen, som
redovisar olika tänkbara åtgärder i detta syfte på semesterområdet.
Metoder som kan förverkligas genom lagstiftning är införandet av en
möjlighet att avstå från betald semesterledighet resp. liberalisering av
sparandet av semester.

De bestämmelser som föreslås på detta område bör tas in i en
särskild lag med tidsbegränsad giltighet med hänvisning till att motivet
är den just nu rådande arbetskraftsbristen. En uppföljning bör göras
beträffande effekterna på arbetskraftsutbudet m.m.

Arbetsmarknadsministern föreslår att en arbetstagare, som under ett
semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med semesterlön skall
kunna komma överens med arbetsgivaren om att avstå från sin rätt till
ledighet under en eller flera av de överskjutande dagarna. Överenskommelsen
får inte avse semesterdagar som arbetstagaren sparat från
ett tidigare semesterår. Möjligheten att avstå från semesterledighet
regleras i en lag som skall gälla fr.o.m. den 1 juli 1990 t.o.m. den 31
mars 1992.

Samtidigt föreslås en liberalisering av reglerna för sparande av
semester på så sätt att en arbetstagare — utan hinder av bestämmelsen
i 18 § andra stycket semesterlagen (1977:480) — skall få spara semesterdagar
som annars skulle ha tagits ut senast den 31 mars 1991 eller
den 31 mars 1992 i ytterligare två år från utgången av fristen.

I enlighet med ovanstående förslag har inom arbetsmarknadsdepartementet
upprättats ett förslag till lag om avvikelser från vissa bestämmelser
i semesterlagen (1977:480). Lagrådets förslag till ändringar har
godtagits och inarbetats i det nu föreliggande lagförslaget i proposition
150.

Utskottet kommer först att ta upp frågan om lagförslaget i sin
helhet. Därefter behandlas lagförslaget angående avstående från betald
semesterledighet med undantag av förslaget om underrättande av den
lokala arbetstagarorganisationen vilket tas upp separat. Vidare behandlas
förslaget om möjlighet för arbetstagaren att fortsätta att spara viss
semesterledighet, frågor om flexibilitet samt frågan om permanentning
av de nya reglerna i semesterlagen. Slutligen redovisas frågan om ett
nytt anslag till information om de föreslagna nya reglerna.

Miljöpartiet de gröna yrkar i motion Fi70 (yrkande 13) avslag på
propositionen vad gäller vissa avvikelser frän semesterlagen. Motionärerna
anser med hänvisning till regeringens ombytlighet i semesterfrågan
att det är onödigt att krångla till lagstiftningen ytterligare genom en
särskild, tillfällig lag. Enligt miljöpartiet är de regler som i dag finns
om möjlighet att spara semester till kommande år fullt tillräckliga för
att skapa flexibilitet för arbetstagarnas semesteruttag.

Utskottet kan först konstatera att den föreslagna lagen syftar till att
öka arbetsutbudet. Med hänsyn till den nuvarande arbetsmarknadssituationen
med brist på arbetskraft kan man inte förkasta lagförslaget i

1989/90: AU4y

dess helhet såsom föreslagits av miljöpartiet. Till de punkter i lagförslaget
som tagits upp i de olika motionerna återkommer utskottet. Med
det anförda avstyrker utskottet motion Fi70 i aktuell del.

Utskottet övergår därefter till att behandla frågan om avstående från
semesterledighet med undantag för delfrågan om underrättande av arbetstagarorganisation.
Utskottets behandling i denna del motsvarar 3 §
första och andra stycket, 4 och 5 §§ i lagförslaget.

I Fi65 (yrkande 8) av vänsterpartiet kommunisterna yrkas avslag på
propositionen vad gäller avstående av betald semesterledighet. Vpk
anför att förslaget innebär en oerhört allvarlig försvagning av det
sociala skyddet för arbetstagarna. Enligt motionärerna kommer arbetstagaren
ofta att känna sig tvingad att acceptera ett förslag från arbetsgivaren
att avstå från semester för att undvika att stöta sig med denne.

Moderata samlingspartiet, folkpartiet och centern biträder principen
i lagförslaget vad gäller möjligheten att avstå från semester och i stället
fa ut mera i lön.

Det nu föreliggande lagförslaget anser utskottet för sin del vara en
adekvat åtgärd med hänsyn till behovet att öka tillgången på arbetskraft.
Utskottet ser positivt på den i propositionen aviserade utvärderingen
angående effekterna på arbetskraftsutbudet och vilka grupper av
arbetstagare som utnyttjat möjligheten att avstå från semesterledighet.
Självfallet anser utskottet att arbetstagaren skall kunna ta ut sin lagstadgade
semester utan att arbetsgivarens eventuella missnöje kommer till
uttryck. Den kommande utvärderingen bör enligt utskottet innefatta
frågan om hur arbetstagarens önskemål om att trots allt ta ut semester
bemötts av arbetsgivaren.

Med hänvisning till vad som anförts vill utskottet för sin del förorda
att riksdagen antar lagförslaget i den behandlade delen och avslår
motion Fi65 (vpk).

Härefter övergår utskottet till delfrågan om underrättande av arbetstagarorganisation,
vilket motsvarar 3 § tredje stycket i lagförslaget.

Enligt propositionens förslag skall en arbetsgivare som är bunden av
kollektivavtal, innan han träffar överenskommelse, underrätta den
lokala arbetstagarorganisationen om den förestående överenskommelsen.

Centern yrkar i motion Fi73 (yrkande 15) avslag på detta förslag i
propositionen. Enligt centern är riskerna små för att arbetsgivarna
skall missbruka denna möjlighet, och ett sådant krav upplevs som
onödigt byråkratiskt.

1 motion Fi65 (yrkande 9) begär vpk — i den mån riksdagen antar
förslaget om avstående av betald semesterledighet — att central arbetstagarorganisation
skall godkänna överenskommelse om sådant avstående
för att överenskommelsen skall bli giltig.

I den avvägning mellan olika synpunkter på överenskommelsen
mellan arbetsgivare och arbetstagare, vilka också har kommit till
uttryck i motionerna, anser utskottet i likhet med propositionen att
det bör räcka att arbetsgivaren, innan en överenskommelse träffas,
underrättar den berörda lokala arbetstagarorganisationen. En sådan
underrättelseskyldighet kan bidra till att frågan om avstående av semes -

1989/90: AU4y

terledighet övervägs noga och att arbetstagaren kan fa erforderligt stöd
från sin fackliga organisation. Enligt utskottets uppfattning är den
föreslagna ordningen att föredra jämfört med andra alternativ när det
gäller smidighet och snabbhet i hanteringen. Utskottet förordar därför
propositionens förslag på denna punkt och avstyrker motionerna Fi65
(vpk) och Fi73 (c) i motsvarande delar. Den aktuella bestämmelsen i 3
§ tredje stycket bör således antas av riksdagen.

Utskottet kommer nu att behandla regeringsförslaget om förlängd
rätt att spara semesterledighet (6 § i lagförslaget).

Folkpartiet i motion Fi68 (yrkande 6) anför inga invändningar mot
förslaget eftersom man gör bedömningen att åtgärderna är nödvändiga
för att stimulera arbetsutbudet. Partiet säger sig under lång tid ha
verkat för sparande av semester utan begränsning i tid. Sparad semester
skall enligt folkpartiet kunna utnyttjas flexibelt, t.ex. till sabbatsår
eller till förkortning av arbetstiden. Regeringen bör återkomma till
riksdagen med ett mera genomarbetat förslag om nya regler för såväl
semester som arbetstid. Sådana förslag bör syfta till att tillgodose kravet
på flexibilitet i arbetslivet och valfrihet för individerna.

Beträffande motionskravet om nya regler för såväl semester som
arbetstid vill utskottet hänvisa till vad som anförs i propositionen.
Remissbehandlingen av semester- och arbetstidskommittéernas betänkanden
har nyligen avslutats. Därutöver har frågan om betalningsansvaret
för semester vid semesterlönegrundande frånvaro aktualiserats genom
bl.a. utskottets betänkande AU21 under innevarande riksmöte.
Dessa frågor bereds för närvarande i regeringskansliet.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet propositionens
förslag på denna punkt och avstyrker motion Fi68 i motsvarande del.
Riksdagen bör anta lagförslaget i den behandlade delen.

Vikten av ökade möjligheter för ett flexibelt uttag av arbetstid och
semester tas upp av centern i Fi73 (yrkande 14). 1 motionen anförs att
del av semester bör kunna läggas ut mera flexibelt, t.ex. genom kortad
daglig arbetstid eller kortad veckoarbetstid.

Utskottet har tidigare under innevarande riksmöte (AU 10 s. 6)
anfört följande i denna fråga.

I propositionen nämns nämligen att möjligheten att använda den femte
och sjätte semesterveckan för att förkorta veckoarbetstiden kan komma
att övervägas i samband med lagstiftningen för de senare etapperna i
semesterreformen. Utskottet anser det vara av intresse att denna fråga
övervägs liksom möjligheterna till flexibilitet i arbetstidsuttaget.

Utskottet vidhåller denna uppfattning och vill tillägga att det föreliggande
förslaget — trots den relativt kortvariga perioden — ger tillfälle
att utvärdera möjligheten till flexibilitet just på denna del av arbetstidsområdet.

Med hänsyn till det beredningsarbete som nu pågår inom regeringskansliet
och till vad som i övrigt anförts påkallar motion Fi73 i aktuell
del ingen riksdagens åtgärd.

Utskottet övergår härefter till frågan om permanentning av de nya
reglerna i semesterlagen.

1989/90: AU4y

Moderata samlingspartiet anför i motion Fi66 (yrkande 18) att
regeringens förslag är ett steg i rätt riktning mot en ökning av området
för individuella avtal mellan den enskilda arbetstagaren och arbetsgivaren.
Motionärerna delar dock inte uppfattningen att den föreslagna
lagen till avvikelse från vissa bestämmelser i semesterlagen skall vara
giltig endast t.o.m. mars 1992. Ändringarna bör inarbetas i semesterlagen.

Som utskottet tidigare anfört är de omständigheter som nu råder på
arbetsmarknaden ett tillräckligt skäl att acceptera vissa avvikelser från
semesterlagen, bl.a. principen att betald semesterledighet alltid skall
läggas ut. Utskottet anser dock i likhet med propositionen att den
föreslagna lagen bör vara en tillfällig åtgärd, motiverad av tillfälliga
svårigheter i form av arbetskraftsbrist. Utskottet vill därmed awisa den
uppfattning som kommer till uttryck i motion Fi66 angående en
permanentning av dessa regler i semesterlagen, och motion Fi66 avstyrks
därför i motsvarande del.

Återstående delar av lagförslaget — i den mån det inte behandlats i
det föregående — lämnas utan erinran av utskottet.

Vidare föreslår regeringen ett nytt anslag, A 5, Information om
semesterfrågor. För att de föreslagna förändringarna i semesterreglerna
skall bli allmänt kända föreslås i propositionen att särskilda medel
avsätts till en informationskampanj. Den skall rikta sig till alla hushåll
och dels belysa de ekonomiska effekterna av små förskjutningar i
semesteruttagen, dels informera om vilka regler som gäller. Engångsvis
beräknas 5 milj. kr. för detta ändamål.

I motionerna Fi67 (yrkande 1) av moderata samlingspartiet, Fi68
(yrkande 7) av folkpartiet, Fi73 (yrkande 10) av centern och Fi70
(yrkande 14) av miljöpartiet de gröna yrkas avslag på regeringens
förslag i denna del. I motionerna Fi67 och Fi68 anförs att arbetsgivarna
och de fackliga organisationerna bör stå för denna information. I
motion Fi73 anförs att en sådan informationskampanj till hushållen
bör kunna ske inom ramen för redan anvisade medel för utredningar
och information. I motion Fi70 är avslagsyrkandet en konsekvens av
att miljöpartiet avvisar regeringens lagförslag.

Med hänsyn till att utskottet i det föregående tillstyrkt regeringsförslagen
om avvikelser från vissa bestämmelser i semesterlagen anser
utskottet att det föreslagna beloppet för en informationskampanj är
rimligt och bör godkännas. De behandlade motionerna avstyrks i
motsvarande delar.

Stockholm den 17 maj 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Lars Ulander

1989/90: AU4y

Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m),
Marianne Stålberg (s), Anders G Högmark (m), Gustav Persson (s),
Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Charlotte
Branting (fp), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (vpk), Anna
Horn af Rantzien (mp), Monica Öhman (s), Eivor Husing (s), Gunilla
Andersson (s) och Kjell Ericsson (c).

Avvikande meningar

1. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och
inriktning

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadspolitikens
förutsättningar och inriktning som börjar med "Dagens arbetsmarknad"
och slutar med "behandlade delarna" bort ha följande lydelse:

Regeringens arbetsmarknadsbudget uppgår till 25 miljarder kronor
trots högkonjunktur och ett i Sverige gott arbetsmarknadsläge. Sjukfrånvaron
och annan frånvaro är omfattande. En betydande utslagning
från arbetslivet döljs av socialförsäkringen. Grupper som handikappade,
invandrare och ungdomar har ofta svårt att finna arbete i den
rådande högkonjunkturen.

En viktig orsak till problemen är att flera decennier av solidarisk
lönepolitik har lett till lönenivellering. Denna lönepolitik har misslyckats,
och regeringen står handfallen inför problemen. Dagens arbetsmarknad
kräver en mer differentierad och marknadsanpassad lönepolitik
och att man kommer till rätta med förhandlingsförhållandena som
på olika avtalsområden har blivit närmast kaotiska. Till frågan om den
bristande respekten för ingångna avtal återkommer utskottet i det
följande.

I propositionen har regeringen visat ett nyvunnet utbudsekonomiskt
intresse. Detta tar sig till stor del uttryck i en ambition att med olika
interventionistiska grepp detaljstyra utvecklingen i arbetslivet. Men det
är allmänna ekonomisk-politiska åtgärder som krävs för att skapa
balans på arbetsmarknaden. De grundläggande problemen kan aldrig
lösas med arbetsmarknads- eller regionalpolitik. Arbetsmarknadspolitiken
skall vara ett slags smörjmedel genom att medverka till att
arbetslösa får nya arbeten och till att lediga arbeten besätts. Den skall
hjälpa dem som har svårt att få fotfäste på arbetsmarknaden till den
utbildning och de förutsättningar som krävs i övrigt. Däremot är det
inte en uppgift för statsmakterna och arbetsmarknadsbyråkratin att
kontrollera och styra allt som händer på arbetsmarknaden och i
arbetslivet.

Vad utskottet med tillstyrkan av motion Fi66 (m) i aktuella delar
har anfört bör delges regeringen. Motionerna Fi70 (mp) och Fi73 (c)
avstyrks i den mån de inte tillgodosetts med de ovan gjorda uttalandena.

1989/90: AU4y

2. Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och
inriktning

Kersti Johansson och Kjell Ericsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar
och inriktning som börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"aktuella delarna" bort ha följande lydelse:

Samhället måste ha en god arbetsmarknadspolitisk beredskap för att
möta konjunkturnedgångar och de krav som strukturförändringar
inom näringslivet ställer. Målsättningen att alla skall beredas arbete
måste ligga fast. Det är från denna utgångspunkt viktigt att bredda och
differentiera de lokala arbetsmarknaderna i olika delar av Sverige, så
att människorna har valmöjligheter. Tillgången på arbete eller utbildning
är en väsentlig förutsättning för andra levnadsvillkor och styr
möjligheterna att nå en positiv samhällsutveckling.

Den förda ekonomiska politiken har varit starkt koncentrationsdrivande
och har kraftigt förstärkt de regionala obalanserna med alltmer
accentuerade problem både i avfoikningsbygder och inflyttningsorter
som följd. I expansionsorter har uppstått en överhettad arbetsmarknad
med löneglidning och inflation. I andra områden råder långsammare
tillväxt, stagnation eller rent av recession. Sammanfattningsvis har
regeringspolitiken gynnat storföretag och expansiva områden på småföretagens
och på de regionalt utsatta områdenas bekostnad.

Med tillstyrkan av motion Fi73 (c) i här redovisad del föreslår
utskottet att vad ovan anförts om arbetsmarknadspolitikens förutsättningar
och inriktning ges regeringen till känna.

3. Arbetsmarknadspolitikens inriktning och
förutsättningar

Anna Horn af Rantzien (mp) anser att den del av utskottets yttrande i
avsnittet Arbetsmarknadspolitikens förutsättningar och inriktning som
börjar med "Den problematik11 och slutar med "behandlade delarna"
bort ha följande lydelse:

Miljöpartiet de gröna framhåller i motion Fi70 att ökad arbetstillfredsställelse
bl.a. innebär att vi kan påverka vårt arbete och dess
inriktning, att vi kan se resultat av våra ansträngningar, att arbetet som
helhet blir begripligt. Det skulle med all säkerhet minska stress på
arbetsplatserna och därmed minska frånvaron och öka produktiviteten.

En viktig orsak till hög frånvaro bland ungdomar är att de med sin
genomsnittligt höga utbildning har stora förväntningar på meningsfulla
arbeten med hög arbetstillfredsställelse, som sviks i de ofta enahanda
och monotona arbeten som de erbjuds.

Arbetsledningarna inom såväl det privata näringslivet som den offentliga
sektorn måste beakta dessa frågor på ett helt annat sätt än
tidigare. Här finns en utomordentligt viktig mänsklig potential som nu
ligger i träda. Dessutom är det samhällsekonomiskt orimligt och ineffektivt
att investera i utbildning och förhoppningar som inte kan
infrias.

1989/90: AU4y

Utskottet ansluter sig till de ovan återgivna synpunkterna och föreslår
i enlighet med yrkandet i motion Fi70 att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som nu anförts om arbetstillfredsställelse
och möjligheter att ge ungdomar arbeten i paritet med
deras kunskaper.

Beträffande de i motionerna Fi66 (m) och Fi73 (c) framställda
yrkandena om arbetsmarknadspolitikens inriktning föreslås inte någon
åtgärd, i den mån de inte kan anses besvarade med de här gjorda
uttalandena.

5. Förhandlingsregler och strejkskadestånd

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande i avsnittet Förhandlingsregler och
strejkskadestånd som börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"aktuella delarna" bort ha följande lydelse:

Ingångna avtal på arbetsmarknaden måste respekteras. Den omfattning
de olovliga konflikterna har fatt visar att nuvarande sanktioner är
klart otillräckliga. De skadestånd som kan dömas ut bör höjas till
5 000 kr., dvs. det belopp som regeringen föreslog i proposition
1989/90:114 om allmänt lönestopp. Det bör uppdras åt regeringen att
snarast återkomma till riksdagen med förslag till ändring av gällande
lagreglering, dvs. 60 § medbestämmandelagen. Denna lagstiftningsåtgärd
kan vidtas utan föregående utredningsarbete.

Med denna tillstyrkan av yrkandet i motion Fi66 (m) tillgodoses i
sak även yrkandet i fp-motionen Fi68 om att 200-kronorsregeln skall
utgå ur medbestämmandelagen. Yrkandet i motion Fi73 (c) behöver
med hänsyn till vad som nu anförts inte föranleda någon åtgärd.
Yrkandet i vpk-motionen Fi65 avstyrks.

5. Förhandlingsregler och strejkskadestånd

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c) och
Kjell Ericsson (c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet
Förhandlingsregler och strejkskadestånd som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "aktuella delarna" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Fi68 (fp) att den s.k.
200-kronorsregeln i medbestämmandelagen kan upphävas utan att
föregås av något utredningsarbete. Regeringen bör omgående lägga
fram förslag till en sådan lagändring. Med en sådan lagstiftningsåtgärd
tillgodoses syftet med den lagändring som föreslås i motion Fi66 (m).
Yrkandet i motion Fi65 (vpk) avstyrks.

I den i propositionen anmälda utredningen om spelreglerna på
arbetsmarknaden bör det vara angeläget att komma in på de störningar
på arbetsmarknaden som påtalats i motion Fi73 (c). Vad utskottet
anfört bör regeringen underrättas om.

1989/90: AU4y

6. Förhandlingsregler och strejkskadestånd

1989/90: AU4y

Karl-Erik Persson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande i
avsnittet Förhandlingsregler och strejkskadestånd som börjar med "Utskottet
anser" och slutar med "aktuella delarna" bort ha följande
lydelse:

I propositionen upplyser arbetsmarknadsministern att en särskild
utredare tillsätts med uppgift, som det heter, att söka förbättra spelreglerna
på arbetsmarknaden. De tilltänkta förbättringarna består bl.a. i
att strejkböterna skall höjas och förhandlingsverksamheten få en starkare
statlig styrning. Liksom vpk kan utskottet inte ställa sig bakom
utredningsuppdraget. Det är i stället skattesystem och samhällets fördelningspolitik
som måste revideras. De arbetandes fackliga organisationer
måste få ökade demokratiska rättigheter på arbetsplatserna att
hävda medlemmarnas intressen. Först när ett sådant läge har inträtt
kan det bli jämbördiga förhandlingar på arbetsmarknaden med resultat
att man får avtal som är rimliga och rättvisa och därmed kommer att
respekteras.

Med tillstyrkan av vpk-motionen Fi65 i nu refererad del föreslår
utskottet att riksdagen ger sin anslutning till vad ovan anförts och i ett
uttalande ger regeringen detta till känna.

7. Deltidsarbetslöshet

Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),
Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Kjell Ericsson
(c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet Deltidsarbetslöshet
som börjar med "Deltidsarbetslösheten behandlades" och slutar
med "aktuella delen" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill i likhet med motion Fi73 (c) framhålla vikten av en
flexibel arbetstid och vikten av att arbetstiden så långt möjligt anpassas
efter den enskildes behov. Utskottet anser att staten självklart bör
respektera även dem som önskar deltidsarbete. För dem som önskar
heltidsarbete bör målsättningen också vara heltidsarbete. Av ekonomiska
och sociala skäl är det särskilt angeläget att samhällets insatser
inriktas mot att bereda de unga nytillträdande på arbetsmarknaden
heltidstjänster. Utskottet vill dock stryka under att kommuner och
landsting måste få sådana ekonomiska förutsättningar att de kan motsvara
berättigade krav på heltidstjänster. Att som regeringen gör hota
med tvingande lagregler är ingen lösning på detta problem. Vad
utskottet anfört med tillstyrkan av motion Fi73 (yrkande 9) bör ges
regeringen till känna.

8. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsverkets
förvaltningskostnader som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar
med "riksdagens sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till medelsberäkningen i motion Fi67 (m).
Med hänvisning till att utskottet anser att regeringen bör återkomma
till riksdagen med ett samlat förslag till hur flyktingar och invandrare
på ett bättre sätt än i dag skall kunna komma in på arbetsmarknaden,
är någon extra medelsanvisning nu för arbetsförmedlingens flyktinginsatser
inte erforderlig. Vidare anser utskottet att arbetsmarknadsverkets
kostnader för den utökade verksamheten med jobb-klubbar bör rymmas
inom ramen för ordinarie anslag. Med avstyrkande av dessa
punkter i propositionens anslagsframställning liksom av motsvarande
yrkanden i motionerna Fi68 (fp) och Fi73 (c) föreslår utskottet således
att anslaget tillförs ytterligare 15 milj.kr. för den terminalanskaffning
regeringen har föreslagit.

9. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till folkpartiets uppfattning om behovet av
ytterligare medel till förvaltningskostnaderna, dvs. att 45 milj.kr. bör
anvisas för försöken med jobb-klubbar m.m. och anskaffning av terminaler.
Yrkandena i motionerna Fi67 (m) och Fi73 (c) avstyrks i den
mån de inte tillgodoses med vad nu föreslagits.

10. Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader

Kersti Johansson och Kjell Ericsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
som börjar med "Utskottet tillstyrker" och slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker förslaget i motion Fi73 (c) om att anslaget till
arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader förstärks med 40 milj.kr.
Beloppet avser verksamheten med jobb-klubbar och ökade insatser
från arbetsförmedlingens sida för flyktingar och invandrare. När det
gäller jobb-klubbarna och andra jobbsökaraktiviter bör den nu aktuella
medelstilldelningen, såsom anförs i motionen, i första hand komma
de län till godo som har lägst sysselsättningsgrad och störst arbetslöshet.
Yrkandena i motionerna Fi67 (m) och Fi68 (fp) avstyrks i den
mån de inte tillgodoses med vad nu anförts.

11. Insatser för flyktingar och invandrare

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Anna
Horn af Rantzien (mp) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader
som börjar med "Det bör" och slutar med "Fi73 (fp)" bort ha
följande lydelse:

1989/90: AU4y

I likhet med motionärerna anser utskottet att de ansvariga myndigheterna
inom ramen för de ekonomiska resurser statsmakterna ställer
till deras förfogande måste intensifiera sina ansträngningar för att
hjälpa människor på flyktingförläggningarna att snabbare komma ut i
arbete. Arbetsförmedlingarna bör dock få friare händer att disponera
anvisade medel och i större utsträckning söka otraditionella metoder.

Regelsystemet får inte utgöra hinder för en snabb arbetsplacering.
Det är nödvändigt att man redan på förläggningarna inventerar flyktingarnas
utbildningsbakgrund och erfarenheter, så att de snarast möjligt
kan fa arbete, alternativt hjälp med kompletterande utbildning.

Arbetsgivarna har också sitt ansvar att ta i samband med aktuella
arbetsplaceringar. Den grupp invandrare som fått sin utbildning i
hemlandet möter ofta tvivel om användbarheten av denna utbildning.
Sådana invandrare behöver hjälp att höja sin trovärdighet inför presumtiva
arbetsgivare.

En nyckel till inträde på den svenska arbetsmarknaden är goda
kunskaper i svenska språket. Det är därför viktigt att invandrarna lär
sig svenska. De grupper, t.ex. utländska akademiker, som behöver
särskild språkträning bör kunna S hjälp härtill av arbetsmarknadsmyndigheterna.
Aven provanställning bör kunna komma i fråga, liksom
möjligheter att genom objektiva tester visa sina kunskaper.

De invandrare som inte fått arbete redan under förläggningsvistelsen
bör efter kommunplaceringen få hjälp att välja olika alternativ, t.ex. en
kombination av arbete och svenskundervisning.

Utskottet konstaterar slutligen att medan landet har arbetskraftsbrist
och fortsatt högkonjunktur sitter flera tusen människor utan arbete på
våra mottagnings- och flyktingförläggningar. Till detta kommer den
nedbrytande effekt det har på den enskilde att månad efter månad gå
sysslolös. Detta är en oacceptabel situation som måste ändras.

Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna Fi67 (m), Fi68 (fp) och
Fi73 (c) i aktuella delar anfört om möjligheterna att underlätta för
invandrare att komma in på arbetsmarknaden bör ges regeringen till
känna.

12. Kompetensutveckling

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsutbildning
som börjar med "Som påpekas" och slutar med "medelstora företag"
bort ha följande lydelse:

Den kompetensutveckling det här är fråga om är att se som en
intern företagsutbildning. Sådan utbildning hör till arbetsgivarens ansvar
och bör bekostas av denne. Det föreslagna statsbidraget avstyrks
därför i enlighet med förslaget i yrkandet i motion Fi67 (m). Som en
följd härav avstyrks även yrkandet i motion Fi68 (fp).

1989/90: AU4y

13. Kompetensutveckling

1989/90: AU4y

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp) och Anna Horn af Rantzien
(mp) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsutbildning
som börjar med "Som påpekas" och slutar med
"medelstora företag" bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder regeringsförslaget att försök påbörjas med kompetensutveckling
av anställda. Såsom föreslås i motion Fi68 (fp) bör
försöksverksamheten särskilt inriktas på små och medelstora företag
utan egna resurser för personalutbildning. Vad utskottet anfört med
anledning av propositionen i denna del bör godkännas av riksdagen.

14. Stimulansbidrag

Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m) Mona Saint Cyr (m),
Kersti Johansson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsutbildning som börjar
med "Likaså tillstyrker" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha
följande lydelse:

Intresset för branschmässig utbildning bör stimuleras av branscherna
själva, inte genom statliga stimulansbidrag. Regeringsförslaget bör avslås,
såsom yrkas i kommittémotionerna Fi67 (m) och Fi73 (c).

15. Anslag till arbetsmarknadsutbildning

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsutbildning
som börjar med "De i" och slutar med "105 milj.kr." bort ha följande
lydelse:

Vid bifall till utskottets avstyrkande av det föreslagna stödet till
kompetensutveckling av anställda bortfaller behovet av det belopp om
20 milj.kr. som regeringen har begärt. De ytterligare 85 milj.kr. som
ingår i regeringens anslagsframställning i denna del motiveras i propositionen
med hänvisning till ökade lönekostnader och liknande allmänna
kostnadsfördyringar. För att möta de ökade kostnaderna bör
arbetsmarknadsverket i första hand pröva att upphandla utbildning
från andra utbildningsanordnare än AMU-gruppen. Så har hittills skett
endast i liten omfattning. I likhet med motion Fi67 (m) anser utskottet
av här angivna skäl att regeringens begäran om en anslagsökning med
sammanlagt 105 milj.kr. bör avslås av riksdagen. Motion Fi68 (fp)
avstyrks i motsvarande del.

16. Anslag till arbetsmarknadsutbildning

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsutbildning som börjar
med "De i" och slutar med "105 milj.kr." bort ha följande lydelse:

Den försöksverksamhet med kompetensutveckling som nyss tillstyrkts
bör såsom anförs i motion Fi68 (fp) bekostas av tillgängliga
medel på anslaget, dvs. utan den anslagsförstärkning med 20 milj.kr.

som regeringen har begärt. Däremot bör anslaget på grund av allmänna
kostnadsfördyringar tillföras ytterligare 85 milj.kr. i enlighet med
regeringsförslaget. Motion Fi67 (m) avstyrks i motsvarande del.

17. Anslag till utbildningsbidrag m.m.

Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),
Kersti Johansson (c) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmarknadsutbildning som börjar
med "Vidare föreslår" och slutar med "30 milj.kr." bort ha följande
lydelse:

I enlighet med avstyrkandet av stimulansbidraget för utbildning i
yrken inom verkstadsindustrin som regeringen har föreslagit avstyrker
utskottet även den begärda förstärkningen med 30 milj.kr. av anslaget
Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag. Propositionen bör
alltså avslås på denna punkt.

18. Allmän arbetslöshetsförsäkring

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Anna
Horn af Rantzien (m) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetslöshetsförsäkring som börjar med
"Liknande förslag" och slutar med "föreliggande yrkandet" bort ha
följande lydelse:

Det svenska systemet för arbetslöshetsförsäkring skiljer sig från vad
som gäller i de flesta andra OECD-länder på två viktiga punkter.
Försäkringen är inte obligatorisk och omfattar således bara en del av
de aktiva på arbetsmarknaden. Försäkringen är dessutom direkt kopplad
till de fackliga organisationerna.

Utskottet biträder yrkandet i motion Fi66 att regeringen skall skyndsamt
utreda och framlägga förslag till en allmän arbetslöshetsförsäkring.
För utredningens arbete bör gälla följande utgångspunkter.

Det nuvarande systemet är klart otillfredsställande. Närmare en
tredjedel av de arbetssökande hos arbetsförmedlingarna har inte någon
rätt alls till ersättning, och en del sökande har enbart rätt till kontant
arbetsmarknadsstöd. Försäkringen fyller inte de krav som i dag bör
ställas på socialt skydd. En socialförsäkring som praktiskt taget helt
finansieras med allmänna medel bör komma alla till del på likvärdiga
villkor.

En allmän arbetslöshetsförsäkring bör vara obligatorisk och omfatta
alla förvärvsarbetande, såväl löntagare som företagare. Försäkringen
bör ge ett rimligt grundskydd vid arbetslöshet med möjlighet till
påbyggnad genom frivilliga tilläggsförsäkringar. Vid utredningen bör
ingående prövas om den nuvarande kopplingen av arbetslöshetsförsäkringen
till de fackliga organisationernas administration skall bestå.

Utredningen bör vara parlamentariskt sammansatt.

Det ovan anförda bör delges regeringen.

1989/90: AU4y

19. Ökad egenavgift i arbetslöshetsförsäkringen

Karl-Erik Persson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande i
avsnittet Arbetslöshetsförsäkringen som lyder "Utskottet avstyrker yrkandet"
bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkandet.

Om detta bör regeringen underrättas.

20. Sysselsättningsskapande åtgärder

Kersti Johansson och Kjell Ericsson (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Sysselsättningsskapande åtgärder som
börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "behandlade delarna"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar centerns uppfattning att man bör behålla den möjlighet
som funnits under lång tid att vid behov lägga ut statliga och
kommunala industribeställningar för att mildra verkningarna av driftinskränkningar
för de anställda. De 45 milj.kr. som regeringen anser
att anslaget kan reduceras med bör få användas för ändamålet. Utskottet
anser således att riksdagen i enlighet med yrkandena i motion Fi73
(c) bör avslå propositionen i vad avser förslagen att avskaffa stödformen
industribeställningar och minska anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder med 45 milj.kr.

21. Arbetsmiljöavgiften

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m) och Charlotte Branting (fp) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Arbetsmiljöavgiften som börjar med "Ett
tidigare" och slutar med "motion Fi66" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion Fi66 att uttaget av arbetsmiljöavgiften
bör upphöra fr.o.m. den 1 juli i år. Riksdagen föreslås alltså
anta följande lagförslag:

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift.

Härigenom föreskrivs att lagen (1989:484) om arbetsmiljöavgift skall
upphöra att gälla den 30 juni 1990.

22. Flexibla lönebidrag

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Anna
Horn af Rantzien (m) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Flexibla lönebidrag som börjar med
"Utskottet avstyrkte" och slutar med "aktuella delarna" bort ha följande
lydelse:

Utskottet biträder förslagen i motionerna Fi67 (m), Fi68 (fp) och
Fi73 (c) att försöken med flexibla lönebidrag inte begränsas på det sätt
regeringen har föreslagit utan vidgas att nästa budgetår omfatta hela

1989/90: AU4y

landet. Den utvidgade verksamheten bör då bedrivas efter de linjer den
har i dag. Med behållande av den gällande regelkonstruktionen kan
verksamheten hållas inom de ekonomiska ramar som är fastställda för
lönebidragen. Med den vidgade verksamhet som nu förordats kommer
det att finnas samma möjligheter att variera bidragen i samtliga län.
Vidare blir det möjligt att få ett utökat erforenhetsmaterial att bygga på
vid utformningen av det nya och handikappanpassade lönebidrag som
utskottet tidigare i vår har uttalat sig för.

Riksdagen föreslås att med avslag på propositionen i motsvarande
del godkänna vad utskottet med anledning av motionerna Fi67, Fi68
och Fi73 i de aktuella delarna har anfört om att utvidga försöksverksamheten
med flexibelt lönebidrag i ytterligare län.

23. Samhall

Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c),
Karl-Erik Persson (vpk) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Samhall som börjar med "Motionsyrkandet
överensstämmer" och slutar med "motion Fi68" bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening är det positivt att närvarosituationen bland
de arbetshandikappade på Samhall har förbättrats. Samtidigt innebär
detta att företagsgruppens möjlighet till nyrekrytering minskar. Utskottet
instämmer med motion Fi68 (yrkande 9) att det är angeläget att
antalet arbetstillfällen inom Samhallföretagen behöver utökas, bl.a.
med hänsyn tili de svårt arbetshandikappades behov. Bristerna när det
gäller sysselsättning för denna grupp framgår klart av den kartläggning
som nyligen presenterats av 1989 års handikapputredning. Mot bakgrund
av dessa nya förutsättningar anser utskottet att antalet arbetstimmar
inom Samhallföretagen bör få öka med 0,6 milj.kr. och att
anslaget på grund härav höjs med 55 milj.kr.

24. Avslag på propositionen vad gäller vissa
avvikelser från semesterlagen

Anna Horn af Rantzien (mp) anser att den del av utskottets yttrande i
avsnittet Vissa avvikelser från semesterlagen som börjar med "Utskottet
kan" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Arbetsmarknadsutskottet biträder den mening som framförs i motion
Fi70 (mp) att propositionens förslag om tillfälliga avvikelser i
semesterlagen bör avslås av riksdagen. Att regeringen först föreslår
förlängd semester och sedan upphäver effekten av denna genom ett
tillfälligt förslag att man skall kunna arbeta på del av semestern anser
utskottet vara motstridigt och ägnat att skapa förvirring. Beträffande
semestersparande finns det regler som möjliggör flexibilitet redan i
dag. Utskottet avvisar därför regeringens lagförslag i dess helhet. Motion
Fi70 (yrkande 13) tillstyrks därmed.

1989/90: AU4y

25. Avstående från semesterledighet m.m.

1989/90: AU4y

Karl-Erik Persson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande i
avsnittet Vissa avvikelser från semesterlagen som börjar med "Det nu"
och slutar med "motion Fi65 (vpk)" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att semesterlagstiftningen utgör en del av den
sociala skyddslagstiftningen på arbetsmarknaden. Förslaget om rätt för
arbetstagaren att komma överens med arbetsgivaren om att avstå från
att ta ut semesterledighet för tid överstigande 20 dagar per år och ändå
fa semesterersättning innebär en oerhört allvarlig försvagning av det
sociala skyddet för arbetstagarna. Självklart kommer det mycket ofta
att inträffa att arbetstagaren känner sig tvingad att acceptera ett förslag
från arbetsgivaren att avstå från semester för att undvika att stöta sig
med denne. Det sagda innebär att utskottet tillstyrker motion Fi65
(yrkande 8) och avvisar propositionens förslag i denna del. I enlighet
härmed bör 3 § första och andra stycket samt 4 och 5 §§ utgå ur
lagförslaget.

Av detta följer att vissa övriga justeringar bör göras i lagförslaget i
fråga om underrubrik och numrering av paragrafer.

26. Underrättande av arbetstagarorganisation

Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),
Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Kjell Ericsson
(c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet Vissa avvikelser
från semesterlagen som börjar med "I den avvägning" och slutar med
"av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående tagit ställning för att arbetstagarna
skall kunna avstå från viss del av semesterledigheten efter överenskommelse
med arbetsgivaren. Enligt utskottets mening finns det dock inte
någon anledning — såsom föreslagits i propositionen — att den fackliga
organisationen skall underrättas. Detta krav innebär en onödigt
byråkratisk handläggning samtidigt som riskerna är små att arbetsgivarna
skall missbruka systemet. Utskottet tillstyrker därför motion Fi73
(yrkande 15) i denna fråga och anser att lagförslaget ej bör antas av
riksdagen i denna del. Detta innebär att 3 § tredje stycket bör utgå ur
lagförslaget. Utskottet har inte någon förståelse för synpunkterna i
motion Fi65 (yrkande 9), vilka skulle innebära ytterligare tidskrävande
byråkratiska rutiner, varför denna motion avstyrks i motsvarande del.

27. Underrättande av arbetstagarorganisation

Karl-Erik Persson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande i
avsnittet Vissa avvikelser från semesterlagen som börjar med "I den
avvägning" och slutar med "av riksdagen" bort ha följande lydelse:

Om riksdagen beslutar införa nya regler om avstående av semester
anser utskottet att det är rimligt utifrån synpunkter på det sociala
skyddet för arbetstagarna att överenskommelsen — för att bli giltig —
skall godkännas av central arbetstagarorganisation. Regeringen bör på
denna punkt skyndsamt återkomma till riksdagen med ett nytt lagför -

slag. Av det sagda följer att utskottet inte kan acceptera de synpunkter
som kommer till uttryck i motion Fi73 (yrkande 15). Motion Fi65
(yrkande 9) tillstyrks därmed.

28. Förlängd rätt att spara semesterledighet

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Vissa avvikelser från semesterlagen som
börjar med "Beträffande motionskravet" och slutar med "behandlade
delen" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är de nu föreslagna reglerna ett led i den
mer omfattande reformering av semester- och arbetstidslagstiftningen,
som krävs för att tillgodose kraven på flexibilitet i arbetslivet och
valfrihet för individerna. Utskottet ställer sig därför bakom kravet i
motion Fi68 (yrkande 6) att regeringen bör återkomma till riksdagen
med ett mer genomarbetat och övergripande förslag om nya regler för
såväl semester som arbetstid.

29. Flexibelt uttag av arbetstid och semester

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c) och Kjell
Ericsson (c) anser att den del av utskottets yttrande i avsnittet Vissa
avvikelser från semesterlagen som börjar med "Utskottet har" och
slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del instämma med motion Fi73 (yrkande 14)
att det finns behov av ökad flexibilitet när det gäller uttag av arbetstid
och semester. Det är angeläget för livskvaliteten att människorna själva
får större möjligheter att påverka planeringen av sin arbetstid med
hänsyn till familjeförhållanden, ideellt arbete, studier etc. Även arbetsgivarna
har utifrån sina utgångspunkter ett intresse av flexibla och
individuella lösningar, inte minst mot bakgrunden av bristen på arbetskraft.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion
Fi73 i aktuell del.

30. Permanentning av de nya reglerna i semesterlagen

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m) och Charlotte Branting (fp) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Vissa avvikelser från semesterlagen som
börjar med "Som utskottet" och slutar med "motsvarande del" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att de nya reglerna avseende möjlighet att avstå viss
del av semesterledigheten samt liberalisering i fråga om sparande av
semester är ett steg i rätt riktning mot individuella och flexibla
lösningar. Dessa regler bör därför inte upphöra vid utgången av mars
1992. Enligt utskottets uppfattning bör ändringarna inarbetas i semesterlagen.
Riksdagen bör därför hos regeringen begära förslag till ändringar
i semesterlagen i enlighet med vad utskottet anfört. På sikt bör
regler som medger en hög grad av valfrihet och flexibilitet i fråga om

1989/90: AU4y

den samlade arbetstidens längd och förläggning inrymmas i en ny
reformerad arbetstidslagstiftning. Motion Fi66 (yrkande 18) tillstyrks
således.

31. Anslag till information om semesterfrågor

Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Anna
Horn af Rantzien (mp) och Kjell Ericsson (c) anser att den del av
utskottets yttrande i avsnittet Vissa avvikelser från semesterlagen som
börjar med "Med hänsyn" och slutar med "motsvarande delar" bort ha
följande lydelse:

Det finns enligt utskottets uppfattning inte något skäl att beträffande
de nu föreslagna förändringarna i semesterreglerna använda anslagsmedel
för en informationskampanj. Via massmedia, arbetsmarknadens
parter och arbetsgivarna kommer informationen snabbt att spridas.
Därutöver bör av riksdagen anvisade medel under tionde huvudtiteln
till Utredningar m.m. kunna användas. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motionerna Fi67 (yrkande 1), Fi68 (yrkande 7),
Fi70 (yrkande 14) och Fi73 (yrkande 10). Propositionens förslag om
anslag avvisas.

Särskilda yttranden

1. Avslag på propositionen vad gäller vissa avvikelser
från semesterlagen

Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anför:

Vi vill framhålla att moderata samlingspartiet — som framgår av
betänkande AU10 — har motsatt sig en förlängning av den lagstadgade
semestern med en sjätte vecka.

2. Avslag på propositionen vad gäller vissa avvikelser
från semesterlagen

Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anför:

Folkpartiet står fast vid uppfattningen att en obligatorisk lagstiftad
sjätte semestervecka skulle minska flexibiliteten i arbetslivet och individernas
valfrihet. Nu när riksdagen har beslutat om en förlängning
med två dagar accepterar vi detta och begär att regeringen skall
återkomma med ett mera övergripande förslag angående reglerna för
semester och arbetstid.

1989/90: AU4y