JOU3Y (Yttrande 1996/97:JOU3Y)

Jordbruksutskottets yttrande 1996/97:JoU3y

Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1996

Till utrikesutskottet

1996/97

JoU3y

Utrikesutskottet har den 10 april 1997 berett övriga utskott, däribland jordbruksutskottet, tillfälle att avge yttrande över skrivelse 1996/97:80 Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 1996 jämte motioner.

Jordbruksutskottet behandlar i sitt yttrande miljöfrågornas behandling i regeringskonferensen, vissa allmänna miljöfrågor inom EU samt ett antal motioner rörande djurhälsa och djurmiljö. Sammanlagt behandlas 11 motionsyrkanden i följdmotioner till skrivelsen och 8 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 1996.

Skrivelsen

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 1996. Skrivelsen behandlar Europeiska unionens övergripande utveckling, det ekonomiska och sociala samarbetet, unionens förbindelser med omvärlden, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner, svenska språket och rekrytering av svenskar.

I skrivelsen anförs att EU:s miljöpolitik skall bidra till att bevara, skydda och förbättra miljön, skydda människors hälsa, utnyttja naturresurserna varsamt och rationellt samt främja åtgärder på internationell nivå. Miljöfrågorna har funnits på gemenskapens dagordning sedan 1972 då det första handlingsprogrammet för miljön antogs. Romfördraget kom att omfatta skyddet för miljön först genom den europeiska enhetsakten 1987. Formerna för den gemensamma miljöpolitiken utvecklades ytterligare när Unionsfördraget trädde i kraft år 1993.

Under 1996 har hållits fyra miljöministerrådsmöten. Vidare arrangerades i juli ett informellt ministermöte om avfallsfrågor. En rad viktiga frågor har varit föremål för diskussion och beslut under året.

Såvitt avser jordbruksutskottets beredningsområde innehåller skrivelsen redogörelser för EU-samarbetet inom jordbruk, livsmedel, fiske och miljö.

Under huvudrubriken Miljö redovisar regeringen utvecklingen på de av Sverige prioriterade områdena. Redovisningen omfattar bl.a. försurning och klimatpåverkan, kemikalier och bekämpningsmedel, kretsloppsanpassning och biologisk mångfald och naturvård.

Motionerna

Motioner med anledning av skrivelsen

1996/97:U10 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med skrivelse med förslag på strategi för arbetet med djurskyddsfrågor inom unionen och att dessa frågor skall redovisas i kommande skrivelser,

2.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande inom Europeiska unionen för att EU:s uttalade målsättning om att djurförsöken skall minska med 50 % också omsätts i praktiken,

3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande inom Europeiska unionen för att EU:s beslut om att förbjuda kosmetikatester på djur och försäljning av djurtestad kosmetika införs den 1 juni 2000.

1996/97:U12 av Bodil Francke Ohlsson m.fl. (mp) vari yrkas

4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att miljöfrågorna i EU får en större tyngd och avgörande betydelse inom EU:s alla politikområden.

1996/97:U13 av Birgitta Gidblom (s) vari yrkas

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall återkomma till riksdagen med en skrivelse med förslag på strategi för arbetet med djurskyddsfrågor inom unionen,

3.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall vara pådrivande inom Europeiska unionen så att EU:s beslut om att förbjuda kosmetikatester på djur och försäljning av djurtestad kosmetika införs den 1 juni 2000.

1996/97:U14 av Karl-Göran Biörsmark m.fl. (fp) vari yrkas

1.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ett ökat samarbete för att bekämpa miljöförstöringen,

4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av förstärkt subsidiaritetsprincip,

5.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av reformer för att möjliggöra östutvidgningen.

1996/97:U15 av Holger Gustafsson m.fl. (kd) vari yrkas

4.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utvecklingen av EU:s tre pelare.

1996/97:JoU3y

Motioner från allmänna motionstiden 1996

1996/97:JoU3y

1996/97:U510 av Gudrun Lindvall (mp) vari yrkas att riksdagen uppdrar åt regeringen att aktivt verka för att införliva ”Animal welfare” i EU:s grundfördrag under regeringskonferensen.

1996/97:U515 av Alf Svensson m.fl. (kd) vari yrkas

32.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den svenska gruppen i Europaparlamentet aktivt skall verka för att rådets förslag att dra in EU:s stöd till miljöorganisationer förkastas,

36.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU måste få ett miljövänligare energifördrag,

38.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att djurskyddskraven inom EU kraftigt måste förbättras.

1996/97:Jo729 av Eva Eriksson m.fl. (fp) vari yrkas

5.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att EU:s miljöprogram skall göras rättsligt bindande.

1996/97:Jo759 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

7.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att regeringen arbetar för att EU genom majoritetsbeslut kan införa en gemensam lägsta koldioxidavgift för medlemsländerna.

1996/97:Jo794 av Hanna Zetterberg m.fl. (v) vari yrkas

7.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att bevisföringen skall vara omvänd om ett land anmäler hårdare miljökrav till kommissionen, dvs. att kommissionen då måste invända mot de hårdare kraven,

17.att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige skall bidra till att EU:s program för att stödja utvecklingen i Östeuropa främjar utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt samhälle.

Utskottet

Miljö- och djurskyddsfrågor i regeringskonferensen

Skrivelsen

I regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996 konstateras att miljöfrågorna bör prioriteras av Sverige. Dessa frågor har under 1996 diskuterats på chefsförhandlarnivå vid fyra tillfällen.

Sverige lade i september fram ett eget förslag till ändringar i fördragen. Sverige lade fram förslag till fördragsändringar rörande sysselsättning, miljö, öppenhet och jämställdhet. På miljöområdet inriktas förslagen på fyra viktiga frågor, nämligen hållbar utveckling, som anges som ett grundläggande mål för gemenskapen. Vidare föreslås särskilda miljömål införas för viktiga politikområden (jordbruk, transporter, transportnät) och substitutionsprincipen anges som ett mål för gemenskapens miljöpolitik. Slutligen hävdas att

förhållandet mellan miljöregler och den inre marknaden klarläggs, bl.a. när

det gäller rätten att tillämpa strängare krav i fall då det finns harmoniserade	1996/97:JoU3y
EG-regler.
Regeringen anför i den nu framlagda skrivelsen att flertalet av de svenska
förslagen återspeglas mer eller mindre fullständigt i det irländska utkastet till
fördragstext, som lades fram för Europeiska rådet i december efter årets
förhandlingar. Liknande förslag har lagts fram av andra medlemsstater. Inför
de fortsatta förhandlingarna kan således konstateras att diskussionerna hittills
har klarlagt att miljöfrågorna kommer att spela en viktig roll på dagordning-
en för konferensen.
I EU:s regeringskonferens har Sverige drivit frågan om ett förstärkt djur-
skydd. Den svenska ståndpunkten är att fördragstexten bör ändras så att djur
inte skall betraktas som ”varor” utan som levande varelser.
Motionerna
I motion U12 (mp) anförs att Sverige bör verka för att miljöfrågorna i EU får
en större tyngd och avgörande betydelse inom EU:s alla politikområden
(yrkande 4). De grundläggande målen för unionens verksamhet är solidaritet,
fred, säkerhet samt sociala och ekonomiska framsteg. Sverige borde arbeta
för att miljön läggs till som ett femte grundläggande mål. Sverige bör verka
för att en miljöpolicy tas fram i EU:s utvecklingssamarbete.
I motion U14 (fp) påtalas behovet av ett ökat samarbete för att bekämpa
miljöförstöringen (yrkande 1). Det bör vara en prioriterad uppgift för Sverige
att, genom medlemskapet i EU, verka för att utveckla den gemensamma
lagstiftningen med skärpta miniregler och miljöavgifter.
I motion U15 (kd) anförs om utvecklingen av EU:s tre pelare att de
svenska förslagen om att införa bestämmelser om miljöskyddskrav i vissa
sektorer och att tillåta medlemsstater att införa strängare nationella miljöbe-
stämmelser inte har beaktats i det irländska utkastet till nytt fördrag annat än
i en kommentar (yrkande 4). Nya miljöavgifter bör beslutas med kvalificerad
majoritet.
I motion U510 (mp) anförs att regeringen aktivt bör verka för att införliva
”Animal welfare” i EU:s grundfördrag under regeringskonferensen. Enligt
Romfördraget definieras djur som varor eller jordbruksprodukter och inte
som levande, kännande varelser. Flera länder vid sidan av Sverige har under
regeringskonferensen väckt frågan om att Romfördraget ändras så att djur-
skydd inkorporeras.
I motion Jo729 (fp) yrkas att EU:s miljöprogram skall göras rättsligt bin-
dande (yrkande 5). Det femte miljöhandlingsprogrammet innebär att miljö-
hänsyn skall finnas med vid alla politiska beslut inom unionen. Det slås bl.a.
fast att EU skall sträva mot en långsiktigt hållbar utveckling. Miljöhand-
lingsprogrammen är inte juridiskt bindande, utan betraktas som politiska
avsiktsförklaringar för unionens och medlemsländernas agerande. Det finns
anledning att se över möjligheterna att göra programmen till mer av rättsligt
bindande instrument. I motion Jo759 (fp) framhålls vikten av att regeringen
arbetar för att EU genom majoritetsbeslut kan införa en gemensam lägsta
koldioxidavgift för medlemsländerna (yrkande 7).

I motion Jo794 (v) yrkas tillkännagivande om att bevisföringen skall vara	1996/97:JoU3y
omvänd om ett land anmäler hårdare miljökrav till kommissionen, dvs. att
kommissionen då måste invända mot de hårdare kraven (yrkande 7). Kom-
missionen måste i så fall gå till domstolen för att försöka hindra dem. Dom-
stolen skall behandla frågan utifrån dess miljö- och konsumentaspekt, inte
utifrån varornas rörlighet.
Utskottets överväganden
Riksdagen uttalade vid behandlingen av regeringens skrivelse 1995/96:30
EU:s regeringskonferens 1996 att ett övergripande svenskt mål är att Sverige
inte skall behöva sänka sin miljöstandard samt att vi skall vara drivande i
EU:s miljöpolitik så att nya miljöregler sätts på en så hög skyddsnivå som
möjligt (1995/96:UU13 s. 75). Miljöreglerna bör i huvudsak vara minimibe-
stämmelser som ger länder möjlighet att gå före i miljöpolitiken. Jordbruks-
utskottet anförde beträffande den s.k. miljögarantin i artikel 100a punkt 4 att
artikeln är av grundläggande betydelse när det gäller möjligheten för en-
skilda medlemsländer att gå före i miljöarbetet och införa eller bibehålla
strängare nationella regler. Artikeln bör därför ses över med en klar inrikt-
ning mot att miljöintresset får en starkare ställning och att enskilda länders
möjligheter till nationella och mer långtgående regler utökas.
I riksdagsbeslutet om EU:s regeringskonferens anfördes vidare att rege-
ringen skall verka för att principen om hållbar utveckling införs i fördrags-
texten (1995/96:UU13 s. 20 och 74).
Sverige lade i september 1996 fram ett eget förslag till ändringar i fördra-
gen. Förslagen inriktas på fyra viktiga frågor. Hållbar utveckling anges som
ett grundläggande mål för gemenskapen. Särskilda miljömål införs för vik-
tiga politikområden (jordbruk, transporter, transportnät) och substitutions-
principen anges som ett mål för gemenskapens miljöpolitik. Förhållandet
mellan miljöregler och den inre marknaden klarläggs, bl.a. när det gäller
rätten att tillämpa strängare krav i fall då det finns harmoniserade EG-regler.
Regeringen uttalar i den nu aktuella skrivelsen att principen om hållbar ut-
veckling framgår klarare än tidigare av målartiklarna i de utkast till fördrags-
text som föreligger. Dessa innehåller även förstärkningar i fråga om miljö-
målens integrering i andra politikområden. Nya texter om miljöns betydelse
föreslås också i artikel 100a om harmonisering av bestämmelser inom inre
marknadsområdet (a. skr. s. 30). Regeringen anför att flertalet av de svenska
förslagen återspeglas mer eller mindre fullständigt i det irländska utkastet till
fördragstext, som lades fram för Europeiska rådet i december efter årets
förhandlingar.
Utskottet kan för sin del konstatera att det finns en betydande samstäm-
mighet mellan regeringen och motionärerna när det gäller Sveriges strävan-
den att flytta fram positionerna i EU:s miljöarbete.
Utskottet kan i allt väsentligt instämma i vad som anförs i motion U12
(mp) yrkande 4 om att Sverige bör verka för att miljöfrågorna i EU får en
större tyngd och avgörande betydelse inom EU:s alla politikområden. Ut-
skottet delar också den uppfattning som framförs i motion U14 (fp) yrkande
1 att ett ökat samarbete behövs för att bekämpa miljöförstöringen. Regering-	2

en anför i sin skrivelse i fråga om subsidiariteten, eller närhetsprincipen, att	1996/97:JoU3y
en väl avvägd tillämpning av subsidiaritetsprincipen leder till ett effektivare
unionssamarbete genom att beslut fattas på den nivå där de hör hemma.
Utskottet instämmer i detta och delar också uppfattningen att försök att i
subsidiaritetens namn till det nationella planet återföra frågor som bäst hante-
ras på gemenskapsplanet, t.ex. miljösamarbetet, bör avvisas.
Utskottet anser att det bör vara en prioriterad uppgift för Sverige att genom
medlemskapet i EU verka för att utveckla den gemensamma lagstiftningen
med skärpta minimiregler och miljöavgifter. Detta är också, vilket framgår
av vad utskottet tidigare har anfört, ett av målen med Sveriges agerande i de
pågående regeringsförhandlingarna. Utskottet utgår från att regeringen också
fortsättningsvis kommer att framhålla miljöfrågornas tyngd i regeringskonfe-
rensen. Det anförda tillgodoser enligt utskottets bedömning syftet med mot-
ionerna U12 (mp) yrkande 4, U14 (fp) yrkande 1 och Jo759 (fp) yrkande 7.
Med det anförda avstyrks även motion U15 (kd) yrkande 4 såsom huvudsak-
ligen tillgodosedd.
Även motion Jo794 (v) yrkande 7 avstyrks med det anförda och med hän-
visning till de ovan refererade riksdagsuttalandena om den s.k. miljögarantin.
I skrivelsen anförs att kommissionen, som år 1992 antog det femte åt-
gärdsprogrammet på miljöområdet, under året har lämnat en översynsrapport
av det femte miljöhandlingsprogrammet samt gett ett förslag till aktionsplan
för det fortsatta genomförandet av programmet, KOM (95) 625 slutlig (skr.
1996/97:80 s 150). Syftet med aktionsplanen är att påskynda genomförandet
av EU:s femte åtgärdsprogram för miljön. Aktionsplanen delas in i fem prio-
riterade områden samt övriga frågor som också skall uppmärksammas. Inom
de prioriterade områdena görs i sin tur ett antal mer preciserade prioritering-
ar. De fem prioriterade områdena i aktionsplanen är att öka miljöhänsynen
inom andra politikområden, utveckla miljöpolitiska styrmedel, förbättra
tillämpningen av miljölagarna, öka medvetenheten om hållbar utveckling
samt det internationella samarbetet. I förhandlingarna har Sverige verkat för
att aktionsplanen skall kompletteras med tydligare målformuleringar och
krav på att resultat skall vara uppnådda inom en viss angiven tidsperiod.
Åtagandena i miljöhandlingsprogrammet är, som anförs i motion Jo729
yrkande 5, inte rättsligt bindande utan betraktas till stor del som politiska
avsiktsförklaringar. Utskottet anser det för sin del tveksamt om det är möjligt
eller ändamålsenligt att ett program som i huvudsak innehåller målsättningar
blir juridiskt bindande för medlemsstaterna. Det får förutsättas att åtagandena
vid behov konkretiseras i direktiv eller förordningar. Det framgår av skrivel-
sen (s. 152) att regeringen arbetar för att föra in principen om hållbar ut-
veckling och andra miljömål i fördragstexten. Enligt utskottets mening är
också detta ett led i arbetet på en konkretisering av miljöfrågorna. Med det
anförda avstyrker utskottet motion Jo729 (fp) yrkande 5.
Både utrikesutskottet och jordbruksutskottet framhöll vid behandlingen av
regeringens skrivelse 1995/96:30 EU:s regeringskonferens 1996 betydelsen
av att djurskyddsfrågorna får en mer framträdande ställning inom EU
(1995/96:UU13 s. 85). Utrikesutskottet noterade att Storbritanniens regering
den 7 februari 1996 aviserat sin avsikt att föreslå ett tillägg till Romfördraget
med syftet att förbättra djuromsorgen inom hela gemenskapen.	2

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion U510 att det är angeläget	1996/97:JoU3y
att införliva krav på djurskydd och djurhälsa i Romfördraget. Regeringen
anför i den nu behandlade skrivelsen att Sverige har drivit frågan om ett
förstärkt djurskydd i EU:s regeringskonferens. Den svenska ståndpunkten är
att fördragstexten bör ändras så att djur inte skall betraktas som ”varor” utan
som levande varelser (skr. 1996/97:80 s. 128). Utskottet förutsätter att rege-
ringen också fortsättningsvis driver djurskyddsfrågorna i förhandlingsarbetet
och föreslår att motion U510 (mp) med det anförda lämnas utan vidare åt-
gärd.
Övriga frågor om djurhälsa och djurmiljö m.m. behandlar utskottet i ett
följande avsnitt.

Övriga miljö- och jordbruksfrågor

Skrivelsen

I artikel 3b i EG-fördraget, vilken infördes genom Unionsfördraget, återfinns principen om subsidiaritet, eller närhetsprincipen som den i vissa sammanhang kallas (s. 35). En väl avvägd tillämpning av subsidiaritetsprincipen leder till ett effektivare unionssamarbete genom att beslut fattas på den nivå där de hör hemma. Vissa problem behöver hanteras av unionen medan andra bäst behandlas på nationell nivå. Således bör alla åtgärder prövas utifrån subsidiaritetsprincipen. Regeringen anser att det noggrant bör prövas vilka frågor som med fördel kan föras till gemensam eller nationell nivå. Försök att i subsidiaritetens namn till det nationella planet återföra frågor som bäst hanteras på gemenskapsplanet, t.ex. miljösamarbetet, bör avvisas.

Arbetet inom energiområdet präglades under det italienska ordförandeskapet av ansträngningarna att nå en lösning av frågan om gemensamma regler för en inre marknad för el (elmarknadsdirektivet). Arbetet med uppföljningen av den europeiska energistadgan har förts framåt genom rådets och kommissionens beslut om EU:s ratificering av energistadgefördraget. Efter parlamentets beslut, som väntas i början av år 1997, finns utsikter att fördraget skall träda i kraft under andra halvåret 1997.

EU:s utvidgning har under 1996 prioriterats högt av den svenska regeringen. Regeringen betraktar utvidgningen som en förutsättning för att skapa en europeisk freds- och säkerhetsordning, för att åstadkomma ett enat Europa utan skiljelinjer samt för att stödja reformprocessen i de central- och östeuropeiska länderna (s. 32). Under året har flera arbeten utförts för att belysa frågor som rör konsekvenserna för miljön av EU:s kommande utvidgning (s. 152). Naturvårdsverket anordnade i november ett seminarium med de baltiska staterna om EU-tillnärmningen beträffande miljölagstiftningen. Vidare har Stockholms internationella miljöinstitut (SEI) under året utfört en särskild studie om miljökonsekvenserna av EU-medlemskap för Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Motionerna

I motion U14 (fp) påtalas behovet av en förstärkt subsidiaritetsprincip (yrkande 4). EU:s jordbrukspolitik handlar i stor utsträckning om ekonomiskt stöd till olika produkter. Den som betalar pengar till en viss typ av produktion vill förstås veta vad man betalar till.

I motion U515 (kd) yrkas att den svenska gruppen i Europaparlamentet aktivt skall verka för att rådets förslag att dra in EU:s stöd till miljöorganisationer förkastas (yrkande 32). Nyligen har ministerrådet beslutat att dra in EU:s stöd till miljöorganisationer i budgeten för nästa år. Svenska regeringen har ställt sig bakom beslutet. Vidare yrkas att EU måste få ett miljövänligare energifördrag (yrkande 36). EU:s energipolitik bör enligt motionärerna främja energieffektivisering och förnybara energislag, skydda naturresurser samt målmedvetet minska dagens beroende av icke förnybara energislag.

I motion U14 (fp) påtalas behovet av reformer för att möjliggöra östutvidgningen (yrkande 5). Motionärerna är starka anhängare av en avreglering av den gemensamma jordbrukspolitiken, både i sig och för att underlätta för länderna i Central- och Östeuropa att bli medlemmar.

I motion Jo794 (v) anförs att Sverige skall bidra till att EU:s program för att stödja utvecklingen i Östeuropa främjar utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt samhälle (yrkande 17). EU har ett antal program för att främja miljöarbetet och företagsamhet i Östeuropa. TACIS m.fl. projekt inom dessa program måste analyseras utifrån en helhetssyn på miljön. Sverige bör engagera sig mer i utformningen av programmet utifrån att de skall bidra till en långsiktig ekologisk utveckling såväl i Östsom i Västeuropa.

Utskottets överväganden

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion U14 (fp) om behovet av en förstärkt subsidiaritetsprincip (yrkande 4). Alla beslut inom unionen bör fattas där de hör hemma och alla åtgärder bör prövas utifrån subsidiaritetsprincipen. En väl avvägd tillämpning av subsidiaritetsprincipen leder till ett effektivare unionssamarbete genom att beslut fattas på den nivå där de hör hemma. Vissa problem behöver hanteras av unionen medan andra bäst behandlas på nationell nivå. Således bör alla åtgärder prövas utifrån subsidiaritetsprincipen. Utskottet instämmer i att det noggrant bör prövas vilka frågor som med fördel kan föras till gemensam eller nationell nivå. Motionen avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Miljörådet har den 3 mars 1997 beslutat en gemensam ståndpunkt över ett kommissionsförslag KOM (95) 573 och KOM (97) 28 om ett åtgärdsprogram för att främja icke-statliga organisationer som är aktiva främst inom miljöområdet. Kommissionsförslaget föreslås utgöra en rättslig grund för att bidrag skall kunna utgå från EU:s budget till sådana organisationer. Förslaget syftar till att främja organisationernas praktiska arbete för att värna miljön och höja medvetandenivån hos allmänheten när det gäller behovet av miljöskydd. Ett fyraårigt program inrättas med början år 1998 och beslutsförslaget innehåller regler om urvalsprocess och ansökningsförfarande, hur öppenhet-

1996/97:JoU3y

en skall säkerställas samt vad som skall gälla för kontroll och uppföljning av	1996/97:JoU3y
hur bidragen använts.
Utskottet vill i övrigt, i anslutning till motion U515 (kd) yrkande 32, fram-
hålla att de svenska ledamöterna i Europaparlamentet i sin politiska verk-
samhet givetvis är oberoende i förhållande till riksdag och regering i Sverige.
Riksdagen bör således inte göra något uttalande av det slag som motionärer-
na anger, och utskottet avstyrker motionen i denna del.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motion U515 (kd) yrkande 36 att
EU:s energipolitik bör främja energieffektivisering och förnybara energislag
samt skydda naturresurser. Gemensamma bestämmelser för energiområdet
saknas emellertid inom EU, även om ansträngningar pågår för att åstad-
komma en inre marknad för el med stöd av det s.k. elmarknadsdirektivet.
Rådet antog under föregående år också ett fortsatt program för effektiv ener-
gianvändning (SAVE II), 96/737/EG (skr. s. 117). Kommissionen presente-
rade i slutet av året ett utredningsförslag, en s.k. grönbok, om en strategi för
förnybar energi. Utskottet föreslår att motionen med det anförda lämnas utan
vidare åtgärd.
Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna U14 (fp) yrkande 5 och
Jo794 (v) yrkande 17 om behovet av reformer för att möjliggöra östutvidg-
ningen och att det är angeläget att stödja utvecklingen i Östeuropa samt att
främja utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt samhälle. Utskottet delar
regeringens bedömning att EU:s utvidgning bör prioriteras högt av flera skäl.
Såsom framgår av skrivelsen har åtgärder vidtagits under året för att belysa
frågor som rör konsekvenserna för miljön av EU:s kommande utvidgning.
Regeringen har genom beslut den 23 januari 1997 tillkallat en särskild ut-
redare för att analysera miljökonsekvenserna av EU:s utvidgning för Sverige,
för unionen som helhet och för kandidatländerna. I utredningsdirektiven (dir.
1997:16) anförs att relevanta internationella och svenska studier bör tillvara-
tas. Utredningen skall redovisa utvidgningens effekter på miljösituationen i
Sverige och i Östersjöregionen, särskilt i kandidatländerna, så långt som
möjligt i kvantifierbara termer på basis av tillgängliga data.
Utskottet förutsätter att Sverige också fortsättningsvis deltar aktivt i arbetet
inom EU för att främja miljöarbetet i Östeuropa. Motion U14 (fp) yrkande 5
avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda. Även motion
Jo794 (v) yrkande 17 avstyrks med det anförda.

Djurhälsa och djurmiljö

Skrivelsen
I skrivelse redovisas EU-samarbetet på ett flertal områden, bl.a. hormoner,
foder och fodertillsatser, tilläggsgarantier för djursjukdomar, lägsta djur-
skyddskrav för kalvar och BSE − den s.k. galna ko-sjukan.
Under rådsmötet i december 1996 antogs ett förslag om ändring av direktiv
61/929/EEG om fastställande av lägsta djurskyddskrav för kalvar. Ändring-
arna innebar bl.a. krav på större kalvboxar och att kalvar äldre än åtta veckor
skall hållas i grupp i stället för att vistas i ensambox under hela uppfödnings-
perioden.	2

Sverige har verkat för att få fram en rapport om djurskyddskrav för höns.	1996/97:JoU3y
Under senhösten publicerade kommissionen en rapport från vetenskapliga
veterinärmedicinska kommittén om välfärd hos värphöns. Sverige kommer
fortsättningsvis att driva frågan aktivt.
Motioner
I motion U10 (mp) anförs att ett förslag om strategi för arbetet med djur-
skyddsfrågor inom unionen skall redovisas i kommande skrivelser (yrkande
1). Den svenska strategin för arbetet med djurskyddsfrågor inom unionen har
diskuterats vid ett flertal tillfällen och riksdagen har varit enig om att dessa
frågor har hög prioritet. Det är därför förvånande att detta område inte redo-
visas i skrivelsen. Även i motion U13 (s) yrkas att regeringen skall åter-
komma med förslag om strategi för arbetet med djurskyddsfrågor inom un-
ionen (yrkande 1).
I motion U10 (mp) anförs vidare att Sverige skall vara pådrivande inom
EU för att EU:s uttalade målsättning om att djurförsöken skall minska med
50 % också omsätts i praktiken (yrkande 2). I femte miljöprogrammet slås
fast att djurförsöken skall minska med 50 % före år 2000. Regeringen bör ta
fram en handlingsplan för hur man skall agera för att EU:s uttalade målsätt-
ning uppfylls, såväl nationellt som inom unionen. Även i motion U13 (s)
anförs att Sverige skall vara pådrivande inom Europeiska unionen för att
EU:s uttalade målsättning om att djurförsöken skall minska med 50 % också
omsätts i praktiken (yrkande 2).
I motion U10 (mp) yrkas att Sverige skall vara pådrivande inom EU för att
EU:s beslut om att förbjuda kosmetikatester på djur och försäljning av djur-
testad kosmetika införs den 1 juni 2000 (yrkande 3). Jordbruksutskottet
anförde i betänkande 1995/96:JoU18 att i juni 1993 beslutade EU att införa
ett förbud mot kosmetikatester på djur från år 1998, och enligt utskottets
bedömning ankommer det på regeringen att följa utvecklingen. I skrivelsen
nämns inte något om Sveriges agerande i denna fråga. Den 20 mars besluta-
des att skjuta upp införandet av direktivet. Regeringen bör intensifiera arbetet
för att förbudet införs år 2000.
Även i motion U13 (s) yrkas att Sverige skall vara pådrivande inom Euro-
peiska unionen för att EU:s beslut om att förbjuda kosmetikatester på djur
och försäljning av djurtestad kosmetika införs den 1 juni 2000 (yrkande 3).
I motion U 515 (kd) yrkas tillkännagivande om att djurskyddskraven inom
EU kraftigt måste förbättras (yrkande 38). Sverige skall vara pådrivande för
ökade djurskyddskrav. Sunda stallmiljöer och en värdig behandling av djur i
samband med transport och slakt borde enligt motionärerna vara en själv-
klarhet.
Utskottets överväganden
Utskottet behandlade i januari 1996 frågor rörande djurskyddsarbetet inom
EU (1995/96:JoU14). Utskottet konstaterade sammanfattningsvis (a. bet. s.
13) att många av de regler som finns inom EU inte tillgodoser de djur-
skyddskrav som vi i Sverige anser berättigade. Sverige har som EU-medlem	2

både möjlighet och skyldighet att agera för att förbättra djurskyddet inom	1996/97:JoU3y
gemenskapen. Både vissa av EU:s medlemsländer med intresse för djur-
skyddsfrågor och djurskyddsorganisationer i olika länder har stora förvänt-
ningar på Sverige i detta avseende. Utskottet förutsatte därför att regeringen
och dess representanter på olika nivåer i EU-arbetet agerar fortsatt offensivt
när det gäller djurskyddsfrågorna.
Utskottet utgår från att regeringen också fortsättningsvis agerar för att
stärka djurskyddet i Europa. I den nu behandlade regeringsskrivelsen anförs
också att Sverige i regeringskonferensen har drivit frågan om ett förstärkt
djurskydd (skr. 1996/97:80 s. 128). Utskottet förutsätter att djurskyddsfrå-
gorna ägnas stor uppmärksamhet i regeringskonferensen men är inte berett
att tillstyrka motionskraven på en särskild redovisning i dessa frågor. Mot-
ionerna U10 (mp) yrkande 1, U13 (s) yrkande 1 och U515 (kd) yrkande 38
avstyrks.
Regeringen har genom beslut den 6 mars 1997 (dir. 1997:43) tillkallat en
särskild utredare med uppgift att göra en inventering och en bedömning av
försöksdjursanvändningen i landet och utvärdera det stöd som lämnas till
forskning om alternativ till djurförsök. I uppdraget ingår att lämna förslag till
hur försöksdjursanvändningen skall kunna begränsas.
I direktiven anförs att kommissionen kommer att arrangera ett möte i mit-
ten av april 1997 där målet i EU:s femte miljöhandlingsprogram att reducera
försöksdjursanvändningen med 50 % till år 2000 kommer att diskuteras.
Mötet är föranlett av bl.a. den osäkerhet som finns bland medlemsländerna
om hur målet kan förverkligas. Det anförs att diskussioner om hur försöks-
djursanvändningen skall minskas sannolikt kommer att fortsätta både i Sve-
rige och i andra medlemsländer inom EU. Utskottet anser det lämpligt att
avvakta resultatet av utredningen och föreslår att motionerna U10 (mp) yr-
kande 2 och U13 (s) yrkande 2 lämnas utan vidare åtgärd.
Sverige har ställt sig bakom kosmetikadirektivet 93/35/EEG och ett förbud
att efter den 1 januari 1998 marknadsföra kosmetiska produkter om de inne-
håller beståndsdelar eller kombinationer av beståndsdelar som testats på djur.
Endast om utvecklingen av alternativa metoder inte har kommit så långt att
andra metoder står till buds skall fristen för test på levande djur förlängas. I
direktivet anges att kommissionen årligen skall lämna en rapport till Europa-
parlamentet och rådet om de framsteg som har gjorts i utvecklingen av alter-
nativa metoder som kan ersätta sådana som förutsätter djurförsök.
Socialministern anförde i ett frågesvar den 20 november 1996 att den ve-
tenskapliga kommittén inom EU som har till uppgift att följa och värdera
frågan har kommit fram till att mot bakgrund av de framsteg som hittills
gjorts verkar det i allmänhet vara möjligt att bedöma säkerheten hos kosme-
tiska slutprodukter med hjälp av metoder som inte inbegriper djurförsök. Vad
gäller test på beståndsdelar finns ännu ingen alternativ metod som erbjuder
konsumenten en lika hög skyddsnivå som djurförsök gör. Socialministern
anförde att det därför för närvarande inte är möjligt att fastställa tidsfrister
för att förbjuda djurförsök på dessa områden.
Utskottet har inhämtat att kommittén för teknisk anpassning av direktivet
vid sammanträde den 20 mars 1997 beslutat skjuta upp det datum efter vilket
det skall vara förbjudet att i djurförsök utprova beståndsdelar och samman-	2

sättning av beståndsdelar som ingår i kosmetiska produkter till den 1 juni		1996/97:JoU3y
2000. Beslutet fattades	med hänvisning till att framsteg har gjorts inom
forskningen vad gäller	alternativa försöksmetoder, men ingen alternativ

försöksmetod har hittills kunnat bekräftas vetenskapligt, och det är inte troligt att det vetenskapliga läget kommer att ha ändrats före den 1 januari 1998. Sverige avstod från att rösta när kommissionens förslag röstades igenom. Socialministern anförde senast den 13 mars 1997 (prot. 1996/97:78) att vår inställning är fortfarande att ett förbud skall komma till stånd. Med det anförda föreslår utskottet att motionerna U10 (mp) yrkande 3 och U13 (s) yrkande 3 såsom huvudsakligen tillgodosedda lämnas utan någon riksdagens vidare åtgärd.

Stockholm den 22 april 1997

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Sinikka Bohlin (s), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson (m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson (m), Alf Eriksson (s), Eva Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson (s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Michael Hagberg (s), Berndt Sköldestig (s) och Ola Sundell (m).

Avvikande meningar

1. Miljö- och djurskyddsfrågor i regeringskonferensen

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Miljö- och djurskyddsfrågor i regeringskonferensen som börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”huvudsakligen tillgodosedd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser – – – = utskottet – – – pågående regeringsförhandlingarna. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion U12 (mp) yrkande 4

att Sverige bör verka för att miljöfrågorna i EU får en större tyngd och avgörande betydelse inom EU:s alla politikområden. De grundläggande målen för unionens verksamhet är solidaritet, fred, säkerhet samt sociala och ekonomiska framsteg. Sverige bör arbeta för att miljön läggs till som ett femte grundläggande mål. Sverige bör också verka för att en miljöpolicy tas fram i EU:s utvecklingssamarbete. Utrikesutskottet bör föreslå ett tillkännagivande av denna innebörd.

Det anförda tillgodoser enligt utskottets bedömning syftet med motionerna U14 (fp) yrkande 1 och Jo759 (fp) yrkande 7. Motionerna avstyrks.

dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Miljö- och djurskydds-	1996/97:JoU3y
frågor i regeringskonferensen som börjar med ”Utskottet instämmer” och
slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:
Enligt Romfördraget definieras djur som varor eller jordbruksprodukter
och inte som levande, kännande varelser. Flera länder vid sidan av Sverige
har under regeringskonferensen väckt frågan om att Romfördraget bör ändras
så att djurskydd inkorporeras. Utskottet anser i likhet med vad som anförs i
motion U510 att det är angeläget att införliva krav på djurskydd och djur-
hälsa i EU:s grundfördrag under regeringskonferensen. Regeringen bör aktivt
verka för att införliva ”Animal welfare” i EU:s fördrag under regeringskon-
ferensen. Utrikesutskottet bör föreslå ett tillkännagivande med denna inne-
börd.

2. Miljö- och djurskyddsfrågor i regeringskonferensen

Maggi Mikaelsson (v) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Miljö- och djurskyddsfrågor i regeringskonferensen som börjar med ”Även motion” och slutar med ”s.k. miljögarantin” bort ha följande lydelse:

Med tillstyrkande av motion Jo794 (v) yrkande 7 anser utskottet att bevisföringen skall vara omvänd om ett land anmäler hårdare miljökrav till kommissionen, dvs. att kommissionen då måste invända mot de hårdare kraven. Kommissionen bör ha tre månader på sig att invända mot de hårdare kraven och måste i så fall gå till domstolen för att försöka hindra dem. Utrikesutskottet bör föreslå ett tillkännagivande av denna innebörd.

3. Övriga miljö- och jordbruksfrågor

Maggi Mikaelsson (v) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Övriga miljö- och jordbruksfrågor som börjar med ”Utskottet instämmer i vad som anförs i motionerna” och slutar med ”det anförda” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion U14 (fp) yrkande 5 om behovet av reformer för att möjliggöra östutvidgningen. Utskottet delar – – – = utskottet – – – miljöarbetet i Östeuropa. Motion U14 (fp) yrkande 5 avstyrks i den mån den inte tillgodosetts med det anförda.

Utskottet delar också den uppfattning som framförs i motion Jo794 (v) yrkande 17 att Sverige bör bidra till att EU:s program för att stödja utvecklingen i Östeuropa främjar utvecklingen av ett ekologiskt uthålligt samhälle. EU:s program för att främja miljöarbete och företagsamhet i Östeuropa måste analyseras utifrån en helhetssyn på miljön. I dag är det andra hänsyn som i alltför hög grad styr investeringsbeslut m.m. Sverige bör mot denna bakgrund engagera sig mer i utformningen av dessa program och verka för att programmen skall bidra till en långsiktig ekologisk utveckling. Utrikesutskottet bör föreslå ett tillkännagivande av denna innebörd.

4. Djurhälsa och djurmiljö

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Djurhälsa och djurmiljö som börjar med ”Ut- skottet utgår” och slutar med ”yrkande 38 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet utgår – – – = utskottet – – – i Europa. I likhet med vad som anförs i motion U10 (mp) yrkande 1 bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag på en strategi för arbetet med djurskyddsfrågor inom unionen. Den svenska strategin för arbetet med djurskyddsfrågor inom unionen har diskuterats vid ett flertal tillfällen, och riksdagen har varit enig om att dessa frågor har hög prioritet. Dessa frågor bör enligt utskottets uppfattning redovisas i kommande skrivelser. Utrikesutskottet bör föreslå ett tillkännagivande av denna innebörd med anledning av motionerna U10 (mp) yrkande 1 och U13 (s) yrkande 1. Motion U515 (kd) yrkande 38 avstyrks.

5. Djurhälsa och djurmiljö

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del av utskottets yttrande under rubriken Djurhälsa och djurmiljö som börjar med ”I direktiven” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

I direktiven – – – = utskottet – – – inom EU. I kommissionens femte miljöhandlingsprogram slås fast att djurförsöken skall minska med 50 % före år 2000. Beslutet innebär att kommissionen och medlemsstaterna har ansvar för att målsättningen uppfylls. Samtliga riksdagspartier har uttalat sitt stöd för EU:s uppsatta mål. Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion U10 yrkande 2 att regeringen bör utarbeta en handlingsplan för hur man skall agera för att EU:s uttalade målsättning uppfylls, såväl nationellt som inom unionen. Handlingsplanen bör t.ex. belysa det faktum att det i dag inte finns något EU-organ som specifikt har i uppgift att verka för att djurförsöken inom EU skall minska. Utrikesutskottet bör föreslå ett tillkännagivande med angiven innebörd med anledning av motionerna U10 (mp) yrkande 2 och U13 (s) yrkande 2.

Särskilda yttranden

1. Miljö- och djurskyddsfrågor i regeringskonferensen

Eva Eriksson (fp) anför:

I motion Jo759 yrkas att regeringen skall arbeta för att EU genom majoritetsbeslut kan införa en gemensam lägsta koldioxidavgift för medlemsländerna. I utskottets kommentar till bl.a. detta yrkande framhålls att det skall vara en prioriterad uppgift för regeringen att genom EU verka för att utveckla den gemensamma lagstiftningen i fråga om skärpta minimiregler och miljöavgifter.

Utskottsmajoriteten tar ingen tydlig ställning till om man anser att Sverige inom EU skall verka för att beslut om miljöskatter skall kunna fattas med majoritet eller om enhällighet skall krävas.

1996/97:JoU3y

Folkpartiet anser att det måste bli möjligt att fatta beslut om miljöavgifter	1996/97:JoU3y
genom majoritetsbeslut i stället för dagens beslut som måste vara enhälliga.
Vi avser att återkomma i frågan.

2. Djurhälsa och djurmiljö

Gudrun Lindvall (mp) anför:

I juni 1993 beslutade EU att införa ett förbud mot kosmetikatester på djur från och med år 1998. Det beslutet har nu skjutits på framtiden och skall i stället införas år 2000.

Det finns risk att detta beslut hela tiden skjuts på framtiden. Därför är det viktigt att Sverige agerar aktivt och drivande såväl i de arbetsgrupper som hanterar frågan som i ministerrådet. Sverige bör också lyfta fram att kosmetikatester på djur inte enbart är en djurskyddsfråga utan även en etisk fråga. Sverige bör ifrågasätta om det är etiskt försvarbart att utföra plågsamma tester på djur, ögonirritationstest till exempel, för att ta fram substanser till smink.

Miljöpartiet de gröna avser att återkomma i frågan.

1996/97:JoU3y

Gotab, Stockholm 1997