Inkomstskatten för år 1990, m.m. (Yttrande 1989/90:FiU2y)

Finansutskottets yttrande
1989/90:FiU2y

Inkomstskatten för år 1990, m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 16 november 1989 beslutat bereda finansutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1989/90:50 om inkomstskatten
för år 1990, m.m. jämte eventuella motioner.

Propositionen

I propositionen har regeringen — efter föredragning av statsrådet
Kjell-Olof Feldt — föreslagit riksdagen att anta följande förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt,

4. lag om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt,

5. lag om särskilda regler för nedskrivning av lager m.m.,

6. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

7. lag om upphävande av lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning
på skeppskontrakt m.m.,

8. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

9. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

10. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

11. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,

12. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,

13. lag om ändring i vägtrafikskattelagen (1988:327),

14. lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon,

15. lag om ändring i bilskrotningslagen (1975:343),

16. lag om ändring i lagen (1989:474) om tillfälligt sparande,

17. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

18. lag om särskild insamling av uppgifter från bostadsrättsföreningar
m.fl.,

19. lag om ändring i lagen (1908:128 s. 1) om bevillningsavgifter för
särskilda förmåner och rättigheter,

20. lag om ändring i lagen (1980:865) mot skatteflykt.

1989/90

FiU2y

1 Riksdagen 1989/90. 5 sami. Nr 2 y

Motionerna

1989/90:FiU2y

Med anledning av propositionen har följande motioner väckts:
1989/90:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m),

1989/90:Skl4 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (m),
1989/90:Skl5 av Carl Bildt m.fl. (m),

1989/90:Skl6 av Bengt Westerberg m.fl. (fp),

1989/90:Skl7 av Jens Eriksson (m),

1989/90:Skl8 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c),
1989/90:Skl9 av Martin Olsson och Gunhild Bolander (c),
1989/90:Sk20 av Martin Olsson (c),

1989/90:Sk21 av Lennart Brunander och Karin Starrin (c),
1989/90:Sk22 av Sören Norrby (fp),

1989/90:Sk23 av Carl Bildt m.fl. (m),

1989/90:Sk24 av Olof Johansson m.fl. (c),

1989/90:Sk25 av Gunhild Bolander (c),

1989/90:Sk26 av Karl-Gösta Svenson och Bo Lundgren (m),
1989/90:Sk27 av Wiggo Komstedt (m),

1989/90:Sk28 av Stina Eliasson (c),

1989/90:Sk29 av Inger Schörling m.fl. (mp),

1989/90:Sk30 av Lars De Geer m.fl. (fp),

1989/90:Sk31 av Åke Wictorsson (s),

1989/90:Sk32 av Lars Werner m.fl. (vpt),

1989/90:Sk33 av Marianne Stålberg och Anita Modin (s),
1989/90:Sk34 av Agne Hansson (c),

1989/90:Sk35 av Börje Hörnlund m.fl. (c),

1989/90:Sk36 av Lars Hedfors m.fl. (s) och
1989/90:Sk37 av Pär Granstedt (c).

Utskottet

Avgränsning av yttrandet

Finansutskottet redovisar i detta yttrande en bedömning av det ekonomiska
läget och anger vissa sammanfattande slutsatser med anledning
härav. Därefter behandlar utskottet skatteförslagets allmänna inriktning
och motsvarande yrkanden i motionerna. Vidare behandlas de
olika förslagen till utformning av inkomstskatteskalan. Vad gäller
beskattningen av löneförmåner behandlar utskottet dessa utifrån allmänna
utgångspunkter. Frågor om aktievinstbeskattningen behandlas
med utgångspunkt i hur förslagen kan förväntas påverka sparandet och
kapitalbildningen. Utskottet tar också ställning till förslaget om regler
för pensionsförsäkringsavdrag och till vissa principer för utvidgningen
av den indirekta beskattningen men utgår från att skatteutskottet vid
sin mer grundliga beredning av förslagen tar upp frågan om skattesatsernas
storlek. Frågor om företagsbeskattning behandlas i yttrandet
utifrån allmänna utgångspunkter.

Finansutskottet redovisar vidare i detta yttrande vissa konsekvenser
av förslagen som påverkar balansen mellan staten och kommunerna.
Därefter anger utskottet vissa synpunkter på finansieringen och några
av förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter. Slutligen
behandlas det tillfälliga obligatoriska sparandet.

Den internationella utvecklingen

I konjunkturinstitutets (Kl) höstrapport gjordes en bedömning av den
ekonomiska tillväxten i OECD-området som innebar en neddragning
från drygt 4 % år 1988 till något mer än 3 % år 1989 och ca 2,5 % år
1990. Den lägre tillväxten i år och nästa år förklarades av en förväntad
skärpning av finanspolitiken i Förenta Staterna och att investeringskonjunkturen
går in i ett lugnare skede. För Västeuropa förutsattes en
viss dämpning av produktionstillväxten innevarande år och år 1990.
KJ:s prognos för Västeuropa innebar emellertid endast en marginell
neddragning av tillväxten, och för första gången sedan år 1982 skulle
detta innebära att produktionstillväxten åren 1989 och 1990 blir högre
i Västeuropa än i Förenta Staterna.

Finansutskottet ger i betänkande 10 med anledning av regeringens
skrivelse om bedömningen av den ekonomiska utvecklingen en utförligare
redovisning och bedömning av såväl den internationella ekonomiska
utvecklingen som utvecklingen i Sverige.

Utskottet konstaterar att även om expansionstakten nu avtar något
under inledningen av 1990-talet blir ändå slutsatsen att högkonjunkturen
fortsätter.

En av de faktorer som kan bryta den förväntade positiva utvecklingen
under 1990-talets två första år är som framhålls i regeringens
skrivelse inflationen. Priserna steg i flertalet OECD-länder under första
halvåret 1989 i snabbare takt än under det närmast föregående halvåret.
Även de ihållande externa obalanserna mellan de stora industriländerna
skapar osäkerhet inför framtiden. Det kan inte uteslutas att
man i de länder där finanspolitiken är för expansiv kan komma att
tvingas till en penningpolitisk åtstramning som bl.a. får till följd att
näringslivets investeringar hämmas.

Utvecklingen i Sverige

Regeringens syn på hur den realekonomiska utvecklingen kan förväntas
bli under de två första åren av 1990-talet framgår av den försörjningsbalans
som redovisas i tabell 1.

1989/90:FiU2y

Tabell 1. Försörjningsbalans och nyckeltal

1989/90:FiU2y

Procentuell volymförändring
1988 1989 1990	1991

Rev.	Konj .	Reg.	Rev.	Konj .	Reg.	Reg
Fin.pl	inst.	skr .	Fin.pl.	inst.	skr.	skr
apr.	ok t.	nov.	apr.	okt.	nov.	nov

BNP	2.5	-89 1.6	-89 2,2	-89 2,0	-89 1,0	-89 1.3	-89 1.3	-89 1.5
Import av varor och t jäns ter	5,0	5,2	5,8	5.7	3,1	4.8	3.8	4.5
Ti 1 Igång	3,1	2,5	3,2	3,0	1.6	2.2	2,0	2,3
Privat konsumtion	2,6	0,8	1,2	1,2	0,5	1.7	1,3	3,0
Offentlig konsumtion	1,3	1,6	1.8	1,6	1.5	1.4	1,4	1,1
Brut to i nves ter ingar	5,4	4.0	8,2	6,9	0,0	2,0	2,4	0,5
Lager inves ter ingar	0,4	0,4	0,2	0,3	0,2	0,0	0.0	0,0
Export av varor och t jäns ter	3,0	3,8	3,9	3,8	3,5	3.4	2,9	3,1
Användn i ng	3,1	2,5	3,2	3,0	1.6	2.2	2,0	2,3
Inhemsk efterfrågan	3,2	2, 1	2,9	2,7	0,8	1.7	1.6	2,0
NyckeItai: Konsumentpr i s dec.-dcc. %	6,1	8.3	7,0	6,7	4,0	4.9	7,5	8
Arbetslöshet %	1,6	1,5	1.3	1,4	1.7	1,5	1.5	1.6
Timlön %	7.0	7,0	8.5	9,0	4.0	7.0	7,0*	7,0
Bytesba1 ans Miljarder kronor	-14.8	-17,0	-21,8	-24,5	-17.0	-25,7	-32,7	-43,3

* Den nya arbetsmiljöavgiften drar upp timkostnadsökningen IWO med
ytterligare 0.7 procentenheter.

År 1990

Den väsentliga skillnaden i den ekonomiska utvecklingen mellan
innevarande år och år 1990 är den sämre utvecklingen av utrikeshandeln.
Exportökningen väntas stanna vid knappt 3 %. Detta är till viss
del en effekt av de nämnda tendenserna till en avmattning i den
internationella konjunkturen. Det kraftigt stigande relativpriset för
svensk export under de senaste åren kommer med stor sannolikhet att
bidra till förluster av marknadsandelar samtidigt som kapacitetsbrist
kommer att vara det främsta hindret för ökad produktion inom delar
av industrin även under år 1990.

Pris- och löneökningarna fortsätter under år 1990 att ligga på en
högre nivå i jämförelse med OECD-genomsnittet. Höjningen av de
indirekta skatterna, som ingår som en del av den föreslagna skattereformen,
beräknas i skrivelsen höja prisnivån år 1990 med 2,5 %.
Hushållens reala disponibla inkomster väntas öka med 2 %. På grund
av den valda finansieringen av skattereformen påverkas de disponibla
inkomsterna endast i mindre utsträckning under det första året. Ökningen
i den privata konsumtionen väntas bli lika blygsam som under
år 1988. 1 skrivelsen framhålls att hushållens investeringsbehov nu bör

ha nått sin kulmen samtidigt som benägenheten till skuldsättning har
minskat. Incitamenten i det nya skattesystemet väntas påverka hushållens
sparbenägenhet positivt.

Sammantaget innebär den här beskrivna utvecklingen under år 1990
att bruttonationalprodukten (BNP) ökar med något mer än 1 %.

År 1991

Löne- och prisökningarna antas ligga kvar på samma höga nivå som år

1990. Den antagna prisökningen på 8 % under loppet av år 1991
inkluderar effekterna av höjningen av de indirekta skatterna. Finansieringen
av skattereformen väntas även år 1991 höja konsumentprisindex
med ca 2,5 %.

Den mest iögonfallande förändringen i jämförelse med åren 1989
och 1990 är den kraftiga uppgången i den privata konsumtionen.
Förklaringen till att den privata konsumtionen ökar med så mycket
som 3 % är att hushållens reala disponibla inkomster stiger med drygt
4 %, vilket i sin tur blir ett resultat av skattereformen. Trots den
relativt starka konsumtionsuppgången antas i skrivelsen att inkomstökningen
ytterligare höjer sparkvoten. För första gången på flera år antar
sparkvoten därigenom ett positivt värde. I skrivelsen betonas dock att
bedömningen av sparkvoten är behäftad med mycket stor osäkerhet.

Eftersom den privata konsumtionen ökar väsentligt mer än under
de föregående åren bidrar detta till en uppgång i importen. Även om
exportökningen blir något större än år 1990 minskar överskottet i
handelsbalansen. En bidragande orsak till detta är bl.a. en mindre
gynnsam exportprisutveckling. Underskottet i bytesbalansen ökar kraftigt.
På samma sätt som för åren 1989 och 1990 förklaras detta av
ökade räntebetalningar och allt större underskott i transfererings- och
tjänstebalansen.

Under år 1991 förutses en ytterligare minskning av investeringstillväxten.
I skrivelsen framhålls att detta delvis beror på att effekterna av
den något dämpade internationella konjunkturen förväntas slå igenom.
Risk för försämrad konkurrenskraft och sämre lönsamhet för det
svenska näringslivet påverkar också prognosbilden. Tillväxten i den
totala produktionen väntas bli något högre år 1991 än 1990.

Sammanfattande slutsats

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse är det
de i jämförelse med vår omvärld alltför höga pris- och löneökningarna
som alltjämt är huvudproblemet i den svenska ekonomin. Aven om
det snabbt växande underskottet i bytesbalansen, som dock till en del
kan ses som ett statistiskt redovisningsproblem, kan bli ett problem för
den ekonomiska politiken är det främst en försämring av kostnadsläget
och vår konkurrenskraft som oroar.

Utskottet ser den föreslagna skattereformen som ett led i ansträngningarna
att få ned takten på pris- och löneökningarna i nivå med våra
viktigaste handelspartners. Detta kräver att reformen kan genomföras

1989/90: FiU2y

utan att svåra obalanser uppkommer i ekonomin. Enligt utskottets
mening medför detta att en stram finanspolitik är en nödvändighet
även under de första åren av 1990-talet.

Skatteförslagets allmänna inriktning

Skattesystemet har varit föremål för ett omfettande utredningsarbete de
senaste åren. Fyra utredningar — inkomstskatteutredningen (RINK),
utredningen om reformerad företagsbeskattning (URF), kommittén för
indirekta skatter (KIS) och utredningen om inflationskorrigerad inkomstbeskattning
(IBU) — redovisade under sommaren sina förslag
som sammantagna innebär en genomgripande skattereform. Utredningsförslagen
har remlssbehandlats. Förslagen och remissynpunkterna
ligger till grund för den skattereform som nu föreläggs riksdagen.

I propositionen konstateras sammanfattningsvis att behovet av en
genomgripande reform på ett övertygande sätt har klarlagts i utredningsbetänkandena.
Det sägs bl.a. att den analys som gjorts av inkomstskatten
inom ramen för RINK:s arbete entydigt visar att den olikformiga
behandlingen av skilda slag av inkomster är huvudorsaken till vad
som kan betecknas som inkomstbeskattningens kris. Olikformigheten
är särskilt påtaglig när det gäller beskattningen av kapitalinkomster.

Huvuddragen i utredningarnas förslag har överlag tillstyrkts vid
remissbehandlingen, och finansministern anser att skattereformen bör
genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med skatteutredningarnas
förslag.

Skatteutredningarnas förslag syftar till en samhällsekonomiskt effektiv
beskattning samtidigt som fördelningspolitiska mål uppfylls. Arbete
och sparande skall ges en bättre skattemässig behandling medan förutsättningarna
för lånebaserad konsumtion och förmögenhetsuppbyggnad
med hjälp av lån försämras. Skatten på arbetsinkomster lindras kraftigt
och kapitalbeskattningen skärps. Marginaleffekterna på arbetsinkomster
sänks väsentligt. Den helt övervägande delen av inkomsttagarna
kommer enbart att betala kommunalskatt. Statlig inkomstskatt tas ut
med 20 % på inkomster i höga inkomstskikt. Kapitalinkomster beskattas
med några få undantag efter en proportionell skattesats på 30 %.

Det skattebortfall som den sänkta beskattningen av arbetsinkomster
leder till finansieras genom skärpt beskattning av kapitalinkomster, av
en breddad bas för arbetsinkomstbeskattningen, av höjd indirekt beskattning,
vissa besparingar och hänsyn till dynamiska effekter. Bl.a.
föreslås att det mervärdeskattepliktiga området utvidgas till att omfatta
energi och vissa tjänster.

På företagsskatteområdet är huvudinriktningen av förslagen en sänkt
formell skattesats och begränsningar i reserveringsmöjligheterna.

I propositionen föreslås nu att cirka en tredjedel av skattesänkningarna
genomförs och finansieras fr.o.m. år 1990. Bedömningen av det
ekonomiska läget för de närmaste åren gör att åtgärderna enligt
propositionen bör finansieras i sin helhet och finansieringen bör ske

1989/90:FiU2y

med den inriktning som utredningen angett (skärpt kapitalbeskattning,
breddad bas för beskattning av arbetsinkomster och en höjd, breddad
indirekt beskattning).

I motion Sk29 (mp) begärs att riksdagen skall göra vissa uttalanden
om skattereformen, skatternas funktion i fördelningspolitiken och som
miljöpolitiskt styrmedel.

I motion Sk24 (c) begärs en fördelningspolitisk analys av reformen.

Finansutskottet delar i huvudsak den kritik av det nuvarande skattesystemet
som framförs i utredningarna. Det gäller såväl de problem som
sammanhänger med höga skattesatser på arbetsinkomster som den
olikformiga behandlingen av skilda inkomster. Som framhålls i propositionen
överstiger skattelättnaden för ränteutgifter Ben samlade inkomstbeskattningen
av räntor, utdelningar och reavinster m.m. Det
innebär att kapitalinkomstbeskattningen av fysiska personer leder till
ett skattebortfall på 5—10 miljarder kronor för stat och kommun, trots
att hushållens nettoförmögenhet på i storleksordningen 1 500 miljarder
kronor torde ge en real avkastning på ca 30—45 miljarder kronor.
Olikformigheten gör sig gällande även för andra inkomstslag.

Olikformigheter och komplicerade skatteregler missgynnar personer
med bristande kunskaper om skattesystemet. Genom att skapa en mer
likformig beskattning av olika typer av kapitalinkomster och olika
typer av arbetsersättning samt likvärdig beskattning av kapital- och
arbetsinkomster minskar också incitamenten till skatteplanering och
skattefusk. Det blir inte heller lika fördelaktigt att låna, vilket främjar
sparande. Hushållens räntekänslighet kan förväntas öka, vilket kommer
att öka de penningpolitiska instrumentens effektivitet.

Även på företagsbeskattningens område leder olikformigheterna till
att valet mellan olika handlingsalternativ styrs utifrån skatteöverväganden.
Val av företagsform, investeringsobjekt och finansieringsform
påverkas i alltför hög grad av skatteeffekterna.

Utskottet vill vad gäller skatteomläggningens allmänna inriktning
också peka på vårt ökande internationella beroende. Den ekonomiska
integrationen ökar arbetskraftens rörlighet, vilket minskar möjligheterna
för Sverige att upprätthålla en från omvärlden väsentligt avvikande
inkomstbeskattning. Många industriländer har genomfört omfattande
skattereformer under senare år, som inneburit sänkta skattesatser för
både företag och enskilda. Skillnaderna i formella skattesatser mellan
Sverige och flertalet övriga industriländer har därför snarast ökat
under senare år.

Finansutskottet ställer sig med det anförda utifrån sina utgångspunkter
bakom den allmänna inriktningen av skatteförslaget och att ett
första steg tas redan år 1990. Utskottet delar således inte den inriktning
av skattepolitiken som förordas i motion Sk29 yrkandena 1 — 3. De bör
därför avstyrkas av skatteutskottet.

Finansutskottet anser inte heller att riksdagen hos regeringen bör
begära en särskild analys av reformens fördelningspolitiska effekter.
Det ingår i bl.a. SCB:s uppgifter att genomföra fördelningspolitiska
studier av individer, hushåll och regioner. Utskottet utgår från att

1989/90:FiU2y

regeringen följer den fördelningspolitiska utvecklingen och föreslår
åtgärder med anledning härav om det kan anses befogat. Motion Sk24
yrkande 22 bör därför avstyrkas.

Inkomstbeskattningen

Enligt propositionens förslag sänks inkomstskatten genom att grundbeloppet
i den statliga skatteskalan sänks från 5 till 3 % för beskattningsbara
inkomster upp till 75 000 kr. samt från 17 till 10 % för inkomster
däröver. Det innebär att den högsta marginalskatten blir 65 % vid
en kommunal utdebitering på 30 %. Det skattemässiga värdet av
underskottsavdrag sänks genom förslaget från 47 till 40 %.

I motionerna Sk24 (c), Sk29 (mp) och Sk32 (vpk) yrkas att en
särskild skattereduktion eller höjt grundavdrag införs för år 1990.
Syftet är att åstadkomma en annan fördelningspolitisk profil än som
föreslås i propositionen. 1 de två sistnämnda motionerna lägger man
samtidigt fram förslag till en skatteskala som inte innebär lika långtgående
marginalskattesänkningar i de högre inkomstskikten som propositionens
förslag.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Den offentliga
sektorn kräver en finansiering som innebär ett högt skatteuttag. Ett
högt skatteuttag behöver inte nödvändigtvis innebära höga skattesatser.
Höga skattesatser medför en rad problem. De kan inbjuda till skattefusk
och avancerad skatteplanering samt bidra till att skapa en utbredd
informell ekonomi eller grå ekonomi med byte av tjänster eller
lågproduktiv egenverksamhet. Det leder till en snedvridning av konkurrensförhållanden
och till ett ineffektivt resursutnyttjande. Innebörden
är vidare att utbytet av extra arbetsinsatser blir litet och att
inkomstbortfallet vid minskad arbetsinsats också blir litet. Det kan
således hämma arbetsutbudet och rörligheten på arbetsmarknaden.
Starkt progressiva skattesatser leder till höga nominella lönekrav i
avtalsförhandlingarna, vilket driver upp kostnadsutvecklingen och försämrar
vår internationella konkurrenskraft. Med lägre marginalskattesatser
blir utbytet av varje nominell löneökning större, vilket bör ha
en dämpande effekt på pris- och lönestegringstakten.

Sänkta marginalskatter bör således medverka till att minska skattesystemets
snedvridande effekter. Det bör leda till att ekonomins anpassningsförmåga
förbättras och att utbudet av arbete och andra produktiva
resurser på sikt ökar. Utskottet anser det särskilt glädjande att
resurserna i högre grad kan komma att inriktas på samhällsekonomiskt
produktiva insatser i stället för att användas för skatteplanering
och andra mer skattemässigt motiverade insatser.

Som framgått av vad utskottet redovisat om det ekonomiska läget
befinner sig Sverige i en situation med högt kapacitetsutnyttjande och
stor brist på arbetskraft inom vissa branscher och sektorer. Det är
därför särskilt värdefullt att ett steg tas redan år 1990 mot lägre
marginalskatter på arbetsinkomster. Det kan leda till att arbetskraftssituationen
på sikt förbättras.

1989/90:FiU2y

De förslag till skatteskalor som föreslås i motionerna Sk29 (mp) och
Sk32 (vpk) innebär inte lika stora sänkningar av marginalskatterna
som föreslås i propositionen. Det innebär att de positiva effekter som
utskottet tillskrivit sänkta skattesatser inte kan förväntas bli lika stora
med motionärernas förslag. Förslagen om skattereduktion i motionerna
Sk24 (c) och Sk32 (vpk) anser utskottet ha vissa kortsiktiga fördelningspolitiska
fördelar men de medför samtidigt, med den avtrappning
som föreslås, att marginaleffekterna förstärks. Utskottet vill därför
föreslå att skatteutskottet tillstyrker propositionens förslag och avstyrker
motionerna Sk24 yrkande 3, Sk29 yrkandena 4 och 5 samt Sk32
yrkandena 1 och 2.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av
att skattereformens intentioner inte urholkas genom att kommunerna
höjer sina utdebiteringar. Förutsättningen för att huvuddelen av inkomsttagarna
skall fa bibehålla en marginalskatt på ca 30 % och
högsta marginalskatt runt 50 % är att den kommunala utdebiteringen
inte höjs ytterligare. Den genomsnittliga utdebiteringen för riket väntas
för år 1990 uppgå till drygt 31 kr. Det kan i detta sammanhang
nämnas att det kommunala skatteutjämningssystemet kommer att ses
över. Utskottet återkommer till detta.

Finansutskottet har med det anförda velat peka på flera av de
fördelar som ett lägre inkomstskatteuttag är förenat med. Som utskottet
återkommer till måste i nuvarande ekonomiska läge varje inkomstbortfall
för staten finansieras. Utskottet övergår därmed till att behandla
förslagen till finansiering av de sänkta inkomstskatterna.

Beskattning av löneförmåner

Det framgår av propositionen att en av huvudtankarna i skattereformen
är att olika typer av arbetsersättning skall beskattas på ett enhetligt
sätt. En neutral beskattning av naturaförmåner och andra ersättningar
i samband med anställning innebär att det för den anställde
leder till samma beskattningsresultat om han får lönen i pengar och
köper sig det som förmånen avser eller om han får förmånen direkt
från arbetsgivaren. Utifrån detta synsätt föreslås i propositionen ändringar
i lagstiftningen vad gäller värderingen av bilförmån, beskattningen
av kostnadsersättningar och förmånen att till underpris fa
förvärva värdepapper.

Finansutskottet anser att det är i överensstämmelse med reformens
huvudlinjer att eftersträva en neutral beskattning av arbetsinkomster,
dvs. att åstadkomma att alla arbetsinkomster beskattas lika oavsett om
de utges i form av kontantlön eller som förmån av annat slag. Det
innebär att ersättning som egentligen är lön inte av skattemässiga skäl
bör kunna utges som kostnadsersättningar som är skattefria. Utskottet
tillstyrker mot denna bakgrund propositionens förslag om beskattning
av kostnadsersättningar.

I flera motioner tas frågan om bilersättningens storlek upp liksom
värdet av utnyttjandet av fri bil. I motion Sk24 (c) föreslås att förmåns -

1989/90:FiU2y

värdet av fri bil skall sättas högre än som föreslås i propositionen men
samtidigt föreslås att avdragsbeloppet för att använda egen bil i tjänsten
skall vara högre.

Det ankommer inte på finansutskottet att ta ställning till vilket
värde förmån av fri bil skall värderas till eller vilken storlek avdraget
för att använda egen bil i tjänsten bör uppgå till. Utskottet tillstyrker
däremot att utgångspunkten för beräkning av avdraget bör vara att
bilen används för körning såväl privat som i tjänsten. Vidare talar
förenklingsskäl för att kostnaderna för att använda egen bil i tjänsten
schabloniseras. I annat fall finns risk att skattemässiga överväganden
kommer att spela alltför stor roll vid val av bil och utnyttjande av bil i
tjänsten. Finansutskottet tillstyrker därför utifrån dessa utgångspunkter
propositionens förslag och avstyrker motionerna Sk23 yrkandena 5
och 7, Sk24 yrkandena 4, 5 och 12 samt Sk29 yrkande 9.

Finansutskottet har inte från sina utgångspunkter något att erinra
mot förslagen om beskattningen av förmånliga förvärv av värdepapper
från arbetsgivaren. Motion Sk23 yrkande 6 avstyrks därför av utskottet.

Beskattning av aktievinster

Sänkningen av skattesatserna på förvärvsinkomster som föreslås i propositionen
leder till att skatteuttaget på reavinster på aktier minskar i
alla inkomstskikt. I det högsta skiktet blir skatten därigenom 26 %
och i det skikt där marginalskatten är 40 % blir reavinstskatten 16 %.
Avsikten är att kapitalinkomster, i enlighet med RINK:s förslag, fr.o.m.
år 1991 skall beskattas med en enhetlig skattesats på 30 %. För att
skatteuttaget på reavinster vid aktieförsäljning år 1990 inte skall avvika
alltför mycket från uttaget året därefter föreslås därför en mindre
höjning av den skattepliktiga andelen av reavinst på aktier som innehafts
i mer än två år.

I motion Sk23 (m) yrkas avslag på detta förslag med motiveringen
att hänsyn inte tas till inflationens effekter. Sverige har redan högre
beskattning av riskvilligt sparande än omvärlden.

Ett uttalat syfte med den omläggning som planeras för år 1991 är att
den skall stimulera sparande. Enligt finansutskottets mening är det
angeläget att de förändringar som genomförs under övergångstiden inte
motverkar detta syfte. En tillfällig sänkning av aktievinstbeskattningen,
som skulle bli följden av sänkta marginalskatter med i övrigt oförändrade
regler, skulle kunna stimulera till en ökad avyttring av aktier i
syfte att ta hem realiserade vinster vid ett skattemässigt fördelaktigt
tillfälle. Ett sådant beteende skulle få negativa effekter på aktiesparandet
och på kapitalbildningen. Med propositionens förslag kommer
beskattningen att uppgå till mellan 20 och 32 % beroende på inkomst.
Det kan sägas vara en stegvis anpassning till vad som kommer att gälla
fr.o.m. år 1991. Utskottet tillstyrker därför att en begränsad höjning
görs år 1990 av skatteuttaget och avstyrker därmed motion Sk23
yrkandena 8 och 9.

1989/90:FiU2y

Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar

1989/90: FiU2y

I propositionen föreslås att avdragsrätten för pensionsförsäkringar begränsas
till 75 % av det belopp som skulle vara avdragsgillt enligt
nuvarande regier. Som motiv anförs att det inför en kraftig skattesänkning
blir särskilt lönsamt att göra avdrag för pensions®rsäkringspremie
eftersom utfallande belopp som beskattas senare träffas av en lägre
skattesats.

I motion Skl4 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (båda m) och
Sk23 (m) yrkas avslag på förslaget. I två motioner, Sk29 (mp) och
Sk32 (vpk), yrkas på skärpt beskattning av pensionsförsäkringar och
pensionsfonder.

Finansutskottet anser det rimligt att åtgärder vidtas för att motverka
att skattereformen skall stimulera alltför omfattande skattemässiga omdispositioner
vid själva övergången. Utskottet anser att propositionens
förslag innebär en mjukare övergång till det lägre skatteuttaget och
tillstyrker därför förslaget samt avstyrker motionerna Skl4 och Sk23
yrkandena 10 och 11. Att 1990 införa den av vpk och mp föreslagna
avkastningsskatten bedömer utskottet inte som tekniskt möjligt. Utskottet
avstyrker därmed motionerna Sk29 yrkande 11 och Sk32 yrkande
16.

Grundavdrag för inkomst av kapital m.m.

I motion Sk23 (m) yrkande 19 föreslås utan närmare motivering att
man från den 1 januari 1990 inte skall medge grundavdrag för inkomst
av kapital. Utskottet anser propositionens förslag vad avser kapitalbeskattningen
väl avvägt och avstyrker därmed yrkandet.

I samma motion föreslås också att överskott och underskott i inkomstslaget
kapital beskattas på ett enhetligt sätt redan 1990 också för
de inkomsttagare som har inkomster över den s.k. brytpunkten (yrkande
22). Regeringen bör därför ges i uppdrag att snarast återkomma till
riksdagen med förslag till den tekniska utformningen av ett sådant
förslag. Motionärerna föreslår också att riksdagen hos regeringen skall
begära förslag om sparstimulerande åtgärder med den inriktning som
anförts i motionen samt i motion 1988/89:Fi602 (yrkande 23).

Vad beträffar det förstnämnda yrkandet vill utskottet anföra följande.
Med de förslag som redovisas i propositionen kommer det skattemässiga
värdet av avdrag att minska med 7 procentenheter nästa år.
Samtidigt minskar skatteuttaget i det högsta skatteskiktet med 7 procentenheter.
I så måtto är alltså förslaget om ändrad beskattning av
överskott och underskott i inkomstslaget kapital neutralt. Regeringen
har aviserat att den i början av nästa år kommer att lägga fram förslag
om skattereformens slutliga utformning. I det sammanhanget kommer
man att föreslå att kapitalinkomster skall beskattas med en proportionell
statlig skatt på 30 %. Samtidigt kommer förslag att läggas fram
som innebär att värdet av underskottsavdrag begränsas till 30 %. Den
av motionärerna begärda förändringen kommer därmed att genomfö -

ras. Med hänsyn härtill är det enligt finansutskottets mening inte
påkallat att nu begära något särskilt initiativ från regeringens sida i
denna fråga.

Motionärerna återkommer också till de förslag till sparstimulerande
åtgärder som man fört fram tidigare i år i motion 1988/89:Fi602. På
förslag av finansutskottet avslogs dessa förslag av riksdagen så sent som
i maj. Finansutskottet finner inte anledning att nu ompröva sin
tidigare redovisade uppfattning i frågan (1988/89:FiU31, res. m, fp, c).
Utskottet föreslår därför att skatteutskottet avstyrker motion Sk23
yrkandena 22 och 23.

Indirekta skatter

Avsikten är att KIS förslag — om breddning av skattebasen för mervärdeskatt
så att i huvudsak all konsumtion av varor och tjänster skall
beskattas — skall föreläggas riksdagen i vår. Förslaget kommer att
kunna träda i kraft den 1 januari 1991. I propositionen sägs emellertid
att vissa av förslagen till basbreddningar bör kunna träda i kraft redan
under år 1990. I syfte att finansiera de sänkta inkomstskatterna föreslås
därför att energiområdet samt vatten, avloppsrening och sophämtning
momsbeläggs samt att serverings- och hotelltjänster beläggs med mervärdeskatt
utan reduceringsregler. Vidare föreslås i propositionen en
ändring av försäljningsskatten på motorfordon.

I motioner från centerpartiet (Sk24, Sk28 och Sk35), miljöpartiet
(Sk29) samt vänsterpartiet kommunisterna (Sk32) yrkas avslag på
förslaget till att momsbelägga energi. I stället yrkas på bl.a. förändringar
av olika punktskatter, som skatt på el, olja, kol och bensin.
Motionärerna betonar dessa skatters styreffekter på energikonsumtionen.
I partimotion Sk23 från moderata samlingspartiet anförs att beslut
om den framtida energibeskattningen bör anstå till nästa år och gälla
fr.o.m. 1991.

I två motioner, Sk23 (m) och Sk32 (vpk), yrkas avslag på förslaget
att momsbelägga vatten, avlopp och sophämtning.

Finansutskottet har inte något att erinra mot att mervärdeskatt
införs på energiområdet. Det innebär att konsumtionen av energi
jämställs med annan privat konsumtion. Det är en fördel sett från
allmän effektivitetssynpunkt eftersom en generellt utformad mervärdeskatt
minskar snedvridningseffekterna. Om konsumenterna kan välja
mellan olika varor och tjänster, av vilka en del är belagda med full
mervärdeskatt, andra med en lägre skatt och andra åter är skattefria,
snedvrids konkurrensen med samhällsekonomiska förluster som följd.
Undantagen från full skattskyldighet leder till konkurrens- och konsumtionssnedvridningar
och dubbelbeskattningseffekter och gynnar
egenregiverksamhet. Detta medför försämrad resursallokering. Förslagen
bör genomföras i den takt som föreslås i propositionen.

Utskottet avstyrker med det anförda motionerna Sk23 yrkande 12 i
här berörd del, Sk24 yrkandena 6—11, 13 och 18, Sk28 i här berörd
del, Sk29 yrkandena 7, 12, 13, 16—18, Sk32 yrkandena 7—9 samt
11-13 och Sk35.

1989/90:FiU2y

Förslaget om mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster avslås i
motioner från moderata samlingspartiet (Sk23), centerpartiet (Sk24,
Sk25, Sk28 och Sk34), vänsterpartiet kommunisterna (Sk32) och miljöpartiet
(Sk29). Som skäl för detta åberopas förslagets konsekvenser
för hotell- och restaurangnäringen och därmed på turistnäringen och
den svenska bytesbalansen. Utifrån samma utgångspunkter kräver man
i två motioner, Sk30 av Lars De Geer (fp) och Sk33 av Marianne
Ståhlberg och Anita Modin (s), att regeringen noggrant följer utvecklingen
för turistnäringen i utsatta regioner.

Utskottet anser utifrån sin principiella uppfattning att även dessa
tjänster bör beläggas med oreducerad mervärdeskatt. Det kan enligt
utskottet förutsättas att regeringen noggrant följer utvecklingen för
turistnäringen i de utsatta regionerna. Utskottet anser således att dessa
motioner inte behöver föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Samtliga här berörda motioner bör därför avstyrkas.

I motion Sk23 (m) anförs att eftersom osäkerheten är stor om den
framtida indirekta beskattningen inom EG är det felaktigt att nu höja
uttaget av mervärdeskatt. Det får till följd att vi fjärmar oss än mer
från vad som gäller i de olika EG-länderna.

Finansutskottet anser att propositionens förslag innebär ett närmande
till vad som gäller inom EG. Det är sannolikt att om ett avtal om
samarbete träffes mellan Sverige och EG kan en basbreddning bli
aktuell i syfte att möjliggöra ett deltagande i den inre marknaden. Det
innebär att vissa reduceringsregler kan komma att avvecklas. Finansutskottet
anser därmed att motion Sk23 yrkande 12 i berörd del bör
avstyrkas av skatteutskottet.

Vad finansutskottet nu anfört innebär att utskottet tillstyrker principen
om breddning av basen för mervärdeskatt.

Förslaget om utvidgad försäljningsskatt på motorfordon m.m. föranleder
inte någon erinran från finansutskottets sida. Motionsyrkandena
Sk23 yrkande 12 i här berörd del och Sk27 bör därför avstyrkas.

Företagsbeskattning, allmänt

Förslaget till ny företagsbeskattning lades fram av URF. Förslaget har
mottagits positivt av remissinstanserna. Finansministern ställer sig i
propositionen bakom de principer som URF:s betänkande bygger på.
De innebär en kraftig sänkning av bo lagsskattesatsen kopplad till en
betydande begränsning av reserveringsmöjligheterna. Det sägs också att
en förutsättning för en sådan sänkning är att investeringsfonderna
slopas liksom de generösa reglerna för nedskrivning av lager.

I motion Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) anförs att förslagen i
propositionen får retroaktiv verkan och kraftigt förändrar förutsättningarna
för företagens verksamhet. Motionärerna föreslår därför att
vissa delar av förslaget skall skjutas upp ett år till att gälla från
taxeringen 1991 medan andra delar avslås och föreslås bli upptagna i
samband med övriga förändringar av företagsbeskattningen 1991. I
motion Sk24 (c) förslås vissa uppmjukningar i övergångsbestämmelserna
för avskaffandet av investeringsfonderna.

1989/90:FiU2y

Finansutskottet ansluter sig till de föreslagna principerna för företagsbeskattningen
innebärande lägre skattesats och mer begränsade
reserveringsmöjligheter. Ett sådant system har flera fördelar. Det minskar
bl.a inlåsningen av kapital i företag som inte längre är lika
vinstrika som tidigare, samtidigt som det ger mer likvärdiga skattemässiga
villkor för olika typer av investeringar och finansieringsformer.
Utskottets slutsats är att detta kommer att leda till en bättre fungerande
marknad för kapital och investeringar.

Övergången till en lägre skattesats skapar emellertid vissa problem.
Företagen kommer sannolikt att med hjälp av olika typer av boks lutsdispositioner
och andra åtgärder försöka skjuta upp beskattningen till
den tidpunkt då den nya lägre skattesatsen gäller. Företagen har
mycket stora obeskattade reserver i form av lagerreserver och investeringsfonder.
Det är därför önskvärt att få till stånd en mjukare övergång.
Propositionens förslag att redan nu ta ett första steg förefaller
därför vara välmotiverat. Fördelarna härav uppväger de olägenheter
som ett ingrepp under löpande år kan innebära. Utskottet anser därför
att motionerna Skl3 och Sk24 yrkande 19 bör avstyrkas av skatteutskottet.

Konsekvenser för stat och kommun

I propositionen sägs att skattereformen bör ge ett balanserat utfall inte
bara för den offentliga sektorn utan också i förhållandet mellan stat
och kommun. Därvid bör beaktas förändringarna både av den direkta
skatten och den indirekta skatten. I propositionen sägs därför att
åtgärder bör vidtas för att bibehålla balansen. Det kan ske genom
reducering av kommunernas skatteunderlag eller genom annan förändring.
Enligt propositionen beräknas effekterna av höjningarna år 1990
av de indirekta skatterna bli förhållandevis små. Förändringarna av
inkomstskatten för år 1990 påverkar utbetalningarna till kommunerna
först år 1992. Det bedöms därför lämpligt att lägga förslag till åtgärder
i detta avseende i samband med förslag till inkomstskatt m.m. för år

1991, när det går att bättre beräkna effekterna för kommunerna av
både 1990 och 1991 års ändringar.

I motion Sk29 (mp) begärs att kommunerna ges full beskattningsrätt
av företagen. Som motiv anges att kommunerna har stora kostnader
för företagen i kommunen.

Finansutskottet vill med anledning härav anföra följande.

Under år 1990 påverkas kommunerna främst av breddningen av
mervärdeskatten. Dessutom påverkas utgifterna för KBT genom de
förslag som påverkar hyrorna. Om nu aviserade förslag om breddning
av mervärdeskatten för år 1991 genomförs kommer effekterna för
kommunerna att bli större. K1S har i sitt betänkande lagt fram förslag
som innebär att man skulle kunna komma till rätta med de brister i
konkurrensneutralitet som finns när det gäller kommunal upphandling
och egenregiverksamhet för egna behov. Det innebär att kommu -

1989/90:FiU2y

nerna skall medges generellt avdrag för ingående mervärdeskatt. Det
skulle tillföra kommunerna betydande inkomster. Även andra förslag
som aviserats kommer att påverka den kommunala ekonomin.

Det finns således som anförs i propositionen goda skäl för att
avvakta de förändringar som kan komma att genomföras för år 1991
innan beslut fattas om vilka åtgärder som bör vidtas för att återupprätta
balansen mellan staten och kommunerna. Det förefaller mot denna
bakgrund inte tillrådligt att genomföra de förändringar i den kommunala
företagsbeskattningen som föreslås i motion Sk29 (mp) yrkande
25. Utskottet vill därför avstyrka denna motion.

I motion Sk24 begärs att en utredning tillsätts om den kommunala
skatteutjämningen. Som utskottet nämnt kommer en sådan utredning
att tillsättas. Motionärernas önskemål om en utredning är således helt
tillgodosett. Det finns därför inte någon anledning för riksdagen att
vidta någon åtgärd med anledning av motionen. Yrkande 21 i motion
Sk24 avstyrks därför av utskottet.

Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska
effekter

Den i propositionen föreslagna sänkningen av inkomstskatten år 1990
beräknas ge ett budgetbortfall på 23,4 miljarder kronor utöver det
skattebortfall som skulle uppkommit vid indexering av 1989 års skatteskalor.
I propositionen understryks att skattebortfallet bör finansieras i
sin helhet. Finansieringen av skattesänkningarna år 1990 bör därvid,
framhålls det, ha samma inriktning som finansieringen av reformen i
stort, dvs. skärpt kapitalbeskattning, basbreddningar i fråga om inkomst
av tjänst samt ökat uttag av indirekta skatter.

I enlighet härmed föreslås att bortfallet på 23,4 miljarder kronor
skall täckas genom höjda indirekta skatter på sammanlagt 11,9 miljarder
kronor, främst i form av ett breddat mervärdeskatteuttag på energi,
vatten, avlopp och sophämtning samt hotell- och restaurangtjänster.
Därjämte föreslås skärpt beskattning av kapitalinkomster med 8,4 miljarder
kronor samt att basen för inkomstbeskattningen breddas, vilket
väntas öka den offentliga sektorns inkomster med 3,5 miljarder kronor.
Inkomstförstärkningarna uppgår därmed till 23,8 miljarder kronor,
vilket ger utrymme för vissa fördelningspolitiska åtgärder på
0,4 miljarder kronor riktade till de sämst ställda pensionärerna och
studerande.

De i propositionen anvisade finansieringskällorna omfattar de delar
av skatteomläggningen som inte utgör en direkt inflationsanpassning
av skatteskalan. Redan tidigare har emellertid regeringen i statsbudgeten
för innevarande budgetår reserverat medel för en skatteomläggning
under år 1990. I kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150,
bil. 1, s. 15) framhålls sålunda att "den statliga inkomstskatten bör
sänkas 1990 genom förändringar av skatteskalan med ungefår samma
inriktning och utformning som för innevarande år". Medel för en
sådan skatteomläggning har satts av under den särskilda budgetposten
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

1989/90:FiU2y

I de med anledning av proposition 1989/90:50 väckta partimotionerna
biträds propositionens förslag till ny skatteskala för år 1990 av moderata
samlingspartiet, folkpartiet och centerpartiet. Centerpartiet föreslår i
detta sammanhang också att en särskild skattereduktion på 500 kr.
införs för inkomster upp till 140 000 kr. Även vänsterpartiet kommunisterna
och miljöpartiet de gröna föreslår att inkomstskatten sänks
under år 1990 i ungefär samma omfattning som övriga partier föreslår.
Deras förslag till skattesänkningar har dock en delvis annan inriktning.
Miljöpartiet de gröna föreslår dessutom att arbetsgivaravgifterna sänks i
bl.a. Norrland och på Gotland samt att medel avsätts för särskilda
satsningar inom trafik- och energiområdet.

Vad beträffar finansieringen av skatteomläggningen biträds regeringens
förslag av folkpartiet.

Centerpartiet anser i likhet med vad som sägs i propositionen att
skattereformens första steg bör totalfinansieras. Partiets förslag överensstämmer
med regeringens vad beträffar den utökade kapitalbeskattningen
samt med vissa jämkningar också med propositionens förslag
om breddad bas för inkomstskatter. Däremot avvisar centerpartiet
förslagen om mervärdeskatt på energi, liksom skärpningen på hotelloch
restaurangtjänster. 1 stället föreslår man skärpt eller ny skatt på el,
koldioxidutsläpp, uran och spillvärme. Den av centerpartiet föreslagna
skattereduktionen på 500 kr. är enligt vad som sägs i motion Sk24
redan finansierad genom den energiskattehöjning som ingick i en
uppgörelse med regeringen våren 1989 och som för 1990 beräknas
motsvara 3 miljarder kronor.

Moderata samlingspartiet utgår från att inkomstskattesänkningen år
1990 uppgår till 19,3 miljarder kronor och att den behöver finansieras.
Resterande del är en inflationskompensation som, enligt vad som
sägs i motionen, självfallet inte skall finansieras. Moderata samlingspartiet
förordar att marginalskattesänkningarna pareras genom en kombination
av

-s.k. dynamiska effekter som man räknar med skall tillföra den
offentliga sektorn ökade inkomster på 5,8 miljarder kronor under
1990,

-minskade offentliga utgifter på 7,8 miljarder kronor under år 1990
och

-strukturförändringar i skattesystemet som väntas öka det offentligas
inkomster med 5,7 miljarder kronor.

Vänsterpartiet kommunisterna avvisar helt förslagen om breddad
mervärdeskatt. 1 stället föreslår man att vissa punktskatter höjs med
sammanlagt 12 miljarder kronor år 1990. Utöver propositionens förslag
om breddad bas för inkomst- och kapitalbeskattningen föreslår
vänsterpartiet kommunisterna bl.a. att fastighetsbeskattningen skall
omfatta även industrifastigheter samt att man redan år 1990 skall ta ut
en avkastningsskatt på pensionsfonder.

Även miljöpartiet de gröna föreslår att en avkastningsskatt skall tas
ut på pensionsfonder redan år 1990. Man vill också ändra avdragen för
resor till och från arbetet. I övrigt godtar man i allt väsentligt regeringens
förslag till kapitalbeskattning och beskattning av löneförmåner.

1989/90: F i U2y

Miljöpartiet de gröna godtar likaså att mervärdeskatt tas ut på vatten,
avloppsrening och sophantering men avvisar övriga förslag till momsbreddning.
I stället föreslår man att en rad andra punktskatter på
främst energiområdet höjs. Miljöpartiet de gröna räknar med att deras
förslag till inkomstförstärkningar under 1990 skall uppgå till 40 miljarder
kronor, varav två tredjedelar hänför sig till skärpt indirekt beskattning.

Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Utskottet har
i det föregående redovisat sin syn på det ekonomiska läget och på
utvecklingen i Sverige. Av vad utskottet där anfört framgår att finanspolitiken
måste utformas med största stramhet under kommande år.
Ett grundläggande krav är därför att 1990 års skattesänkningar finansieras
i sin helhet. En sådan lösning förordas bl.a. i propositionen och
av folkpartiet i motion Skiö.

Moderata samlingspartiet har i sitt finansieringsalternativ finansierat
1990 års marginalskattesänkning med 19,3 miljarder kronor. Resterande
del utgör endast en inflationskompensation. Därtill kommer att
man som enda parti tillgodoräknar sig dynamiska effekter på sammanlagt
5,8 miljarder kronor. Vidare föreslår man att skattesänkningarna
till en del skall finansieras med utgiftsnedskärningar på 7,8 miljarder
kronor. Dessa nedskärningar ger emellertid enligt utskottets mening
ingen eller endast begränsad effekt under kalenderåret 1990. Sammantaget
innebär detta att det moderata förslaget leder till att statsfinanserna
försvagas med närmare 10 miljarder kronor. En efterfrågestimulans
av denna omfattning är oacceptabel i rådande situation.

Finansutskottet föreslår därför att skatteutskottet avstyrker motion
Sk23 (m) i här berörd del.

Centerpartiets förslag innefattar en skattereduktion på 500 kr. för
låg- och medelinkomsttagare. I motion Sk24 (c) framhålls att detta
förslag är finansierat genom den uppgörelse som centerpartiet under
våren 1989 ingick med regeringen om energibeskattningen och som
för 1990 väntas ge ett budgettillskott på 3 miljarder kronor. Som
finansutskottet nyss anfört måste 1990 års skatteomläggning finansieras
i sin helhet. Denna uppfattning har även centerpartiet givit uttryck för

i motion Sk24. Det är i rådande läge enligt utskottets mening inte
lämpligt att på det sätt motionen innebär stimulera efterfrågan ytterligare.
Utskottet anser därför att skatteutskottet bör avstyrka motionärernas
förslag om inriktningen av skattereformens första och andra steg
(Sk24 yrkande 2).

De alternativa förslag som förs fram av dels vänsterpartiet kommunisterna
i motion Sk32, dels miljöpartiet de gröna i motion Sk29 är
enligt vad motionärerna själva framhåller i sin helhet finansierade.
Förslagen avviker, inte minst vad gäller utformningen av skatteskalan,
från vad som förordas i propositionen och övriga partimotioner.

På grund av den korta tid som stått till buds för detta yttrande har
finansutskottet inte hunnit med att göra en fristående bedömning av
förslagens budgetpolitiska effekter.

1989/90: F i U2y

2 Riksdagen 1989190. 5 sami. Nr 2 y

Utskottet har inledningsvis beskrivit sin syn på det ekonomiska läget.
Av denna beskrivning framgår att kapacitetsutnyttjande! är mycket
högt och bristen på arbetskraft är påtaglig. Den sänkning av inkomstskatten
som utskottet förordat i det föregående får i det läget inte leda
till en påspädning av efterfrågan, utan den måste finansieras både
genom höjningar av andra skatter och genom vissa besparingar. Utskottet
anser i likhet med vad som anförts i propositionen och i flera
motioner att det skattebortfall som motsvarar kompensation för inflationsskydd
av skatteskalan inte behöver finansieras. I annat fall skulle
skatteuttaget höjas i reala termer. Principen om totalfinansiering accepteras
i flera motioner. I motion Sk24 (c) avvisas emellertid delar av
propositionens finansieringsalternativ, nämligen mervärdeskatt på
energi med motiveringen att det leder till omedelbara effekter på
konsumentpriserna. Det sägs i motionen vara en dålig finansieringsväg
ur stabiliseringspolitisk synvinkel. I stället förordas höjda punktskatter.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Propositionens
förslag till finansiering av inkomstskattesänkningarna leder till tillfällig
höjning av konsumentprisindex de år den genomförs. Den beräknas i
propositionen uppgå till ca 2,5 % för år 1990. Enligt SPK:s i dagarna
redovisade undersökning uppgår den direkta effekten till 2,9 %. Som
konstateras i motion Sk 16 (fp) är denna prishöjning en ofrånkomlig
effekt av själva skatteomläggningen.

De andra alternativ till finansiering som finns, t.ex. höjda punktskatter,
leder också till prisökningar. Även besparingar kan få denna
effekt. Det kan t.o.m. hävdas att även om finansiering saknas kommer
prisnivån att drivas upp via en förstärkt efterfrågan. Detta leder, som
också framhålls i motion Skl6, till att den underliggande inflationstakten
drivs upp, vilket är än värre. En finansiering med höjda punktskatter
slår dessutom på exportpriserna vilket kan försvåra exporten. Med
hänsyn till näringslivets konkurrenskraft är därför enligt utskottets
uppfattning moms att föredra framför punktskatter. Utskottet avstyrker
därmed motion Sk24 yrkande 1.

Utskottet vill i detta sammanhang instämma i vad finansministern
anfört och som också uttalas i motion Skiö (fp), nämligen att den
tillfälliga prisökning som blir en övergångseffekt av skattereformen
inte får leda till kompensationskrav från löntagarorganisationerna i
avtalsförhandlingarna. Löntagarna har ju redan fått kompensation för
denna prishöjning genom de sänkta inkomstskatterna.

Utskottet vill också i detta sammanhang beröra skattereformens
effekter på arbetsmarknaden och det höga kapacitetsutnyttjandet. Som
utskottet framhållit kan sänkta skattesatser på sikt väntas få positiva
effekter på arbetskraftsutbudet. Därigenom kan överhettningen på arbetsmarknaden
komma att dämpas. Det bör på sikt bidra till att dämpa
löneökningstakten, och därmed kan även inflationen fa ett lugnare
förlopp.

Skattereformen bör enligt finansutskottets bedömning bidra till en
bättre ekonomisk utveckling i Sverige. Den innebär ett väsentligt steg
för att främja arbete och sparande. Den löser självfallet inte alla

1989/90: FiU2y

ekonomisk-politiska problem. Vad finansutskottet anfört om skattereformens
ekonomiska effekter med anledning av vad som sägs i propositionen
och i motion Skiö yrkande 1 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

Obligatoriskt sparande

I propositionen föreslås att personer, vars obligatoriska sparande under
1990 väntas understiga 1 000 kr., inte skall behöva erlägga något
sparbelopp. Dessutom föreslås att sparbelopp som under inkomståret
1989 understiger 300 kr. skall återbetalas senast i juni 1990.

I fyra partimotioner begär moderata samlingspartiet, folkpartiet,
vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet de gröna var för sig att
det tillfälliga obligatoriska sparandet avskaffas. Folkpartiets yrkande
innefattar dessutom krav på att inbetalade sparbelopp för år 1989
återbetalas.

På förslag av finansutskottet (1988/89:FiU30) har riksdagen beslutat att
ett tillfälligt obligatoriskt sparande skall äga rum under perioden
september 1989 — december 1990. Syftet härmed var att minska
utrymmet för konsumtion och dämpa tendenserna till en ökad inflation.
Enligt finansutskottets tidigare redovisade uppfattning borde undantagen
från sparkravet vara fa för att den avsedda effekten skulle
uppnås och för att sparandet skulle vara så fördelningspolitiskt neutralt
som möjligt.

De tidigare redovisade skälen för ett obligatoriskt sparande är alltjämt
giltiga, och utskottet anser inte att vunna erfarenheter motiverar
någon mer genomgripande förändring av sparandet. Skatteutskottet bör
därför enligt finansutskottets mening avstyrka de förslag om en avveckling
av sparandet som framförs i motion Skiö (fp) yrkande 2, Sk23
(m) yrkande 14, Sk29 (mp) yrkande 29 och Sk32 (vpk) yrkande 17.

Såsom framhålls i propositionen kan det dock vara befogat att göra
undantag för dem som har ett lågt sparande. Om som i propositionen
föreslås gränsen sätts vid ett sparande på 1 000 kr. kan det samlade
sparandet under 1990 väntas minska med endast 1,2 miljarder kronor.
Därmed är minskningen inte större än att den kan antas ha endast
mindre betydelse för den ekonomiska åtstramningen i stort. A andra
sidan skulle ett stort antal personer komma att undantas från sparkravet,
bl.a. mer än hälften av antalet ålderspensionärer. Till saken hör
också att det samlade sparandet blivit större än man tidigare räknat
med. Enligt finansutskottets mening talar starka fördelningspolitiska
skäl således för att skatteutskottet bör biträda det i propositionen
(mom. 16) framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1989:474)
om tillfälligt sparande.

Stockholm den 30 november 1989

1989/90:FiU2y

På finansutskottets vägnar

1989/90:FiU2y

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Lars Tobisson (m), Arne Andersson
i Gamleby (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner
(s), Arne Kjörnsberg (s), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove
Hagberg (vpk), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Jan Björkman (s),
Ing-Britt Nygren (m), Maria Hed (s), Ingela Mårtensson (fp) och
Gunilla André (c).

Avvikande meningar
1. Det ekonomiska läget

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansutskottets
yttrande som i avsnittet Sammanfattande slutsats börjar med
"Sorn framgått" och slutar med "av 1990-talet" bort ha följande
lydelse:

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse
kommer underskottet i bytesbalansen att fortsätta att växa kraftigt. Med
mera realistiska bedömningar av pris- och löneutvecklingen är det
sannolikt att bytesbalansunderskottet blir ännu större. Denna utveckling
kommer att bli ett allt större problem för den ekonomiska
politiken. Den tvingar oss till ett högt ränteläge, vilket motverkar
investeringarna. Slutsatsen av utskottets bedömning är att någon ytterligare
påspädning av efterfrågan inte kan tillåtas. Omläggningen av
skattesystemet får därför inte leda till en allmän köpkraftspåspädning.
Reformen måste totalfinansieras. Den del som motsvarar inflationsjusteringen
av skatteskalorna skall dock inte finansieras. Den höjning
som gjordes av energiskatten i våras skall också utnyttjas för finansiering
av skattesänkningarna. I annat fall stiger den totala skattekvoten.
Det är också angeläget att reformen finansieras på ett sätt som inte
driver på inflationen. Utskottet vill också understryka att reformen
måste få en fördelningspolitisk profil som gör att alla samhällsgrupper
får del av skattesänkningarna. Det är utskottets bestämda uppfattning
att alla folkgrupper måste känna sig delaktiga i en reform av denna
omfattning. Låg- och mellaninkomsttagare skall inte tvingas betala
höginkomsttagarnas skattesänkningar. I annat fall rubbas den samhällsekonomiska
balansen genom att krav reses på kompenserande löneoch
transfereringsökningar. I förlängningen skulle detta leda till nya
skattehöjningar och till att reformen vittrar sönder. Det är därför
utskottets uppfattning att skattereformens stabilitet är avhängig det
fördelningspolitiska utfallet.

2. Det ekonomiska läget

1989/90:FiU2y

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande
sorn i avsnittet Sammanfattande slutsats börjar med "Som framgått"
och slutar med "av 1990-talet" bort ha följande lydelse:

Vad gäller regeringens bedömning av den ekonomiska utvecklingen
på kort sikt kan den enligt utskottets uppfattning på kort sikt godtas.
Det förefaller emellertid mer sannolikt att såväl inflationen som den
genomsnittliga löneökningen blir större än vad som anges i regeringens
bedömning.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka att en mängd långsiktiga
problem tillsammans med den nuvarande felaktiga inriktningen av
den ekonomiska politiken kommer att försvåra en gynnsam ekonomisk
utveckling under 1990-talets inledande år.

De problem som särskilt utgör hinder för en god ekonomisk utveckling
är bl.a. följande:

- Bytesbalansunderskottet ökar kraftigt. Men det är i och för sig inte
det negativa avkastningsnettot som inger bekymmer för framtiden,
utan framför allt att utlandsinvesteringarnas avkastning förmodligen
inte kommer att nå Sverige. Dessutom innebär en alltför hög grad av
utlandsinvesteringar, på bekostnad av strategiskt viktiga nyinvesteringar
i alla nyckelbranscher i Sverige, att svåra strukturella nationella
problem kommer att förstärkas.

- Bristen på arbetskraft är ett centralt ekonomiskt problem. Avsaknaden
av demokratiska rättigheter på arbetsplatserna innebär att lönearbetare
slås ut ur arbetslivet i alltför hög grad. Utvecklingen med
alltmer ensidiga och monotona arbeten sliter ut människor och tar
inte till vara den mänskliga kapaciteten.

- Den offentliga sektorns påtvingade spariver är även en orsak till
bristande effektivitet i vård och omsorg. Alltför länge har människor
slagits ut från arbetsmarknaden i stället för att rehabiliteras.

- Bristen på en planerad energipolitik bromsar den ekonomiska utvecklingen.
Energialternativen ligger fortfarande i träda samtidigt
som miljöproblemen utgör en växande fara för en sund ekonomisk
utveckling.

-Regeringens inflationsbekämpning genom att angripa de arbetandes
löneökningar, främst de i exportindustrin, har misslyckats. En ny
inflationsbekämpningsstrategi är nödvändig, som riktar sin udd mot
vinst, monopol och spekulationsintressena.

-Skatteomläggningens positiva effekter kan ifrågasättas. Förutom den
fördelningspolitiskt ogynnsamma utformningen, vilken skapar nya
motivationsproblem, är de s.k. dynamiska effekterna mycket tveksamma.

3 Riksdagen 1989190. 5 sami. Nr 2 y

3. Det ekonomiska läget

1989/90:FiU2y

Cart Frick (mp) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Den internationella
utvecklingen börjar med "En av de faktorer" och slutar
med "investeringar hämmas" bort ha följande lydelse:

En av de faktorer som kan bryta den förväntade negativa utvecklingen
för natur, miljö och människor under 1990-talets två första år är en
miljörelaterad ekonomisk politik som också kan hålla inflationen i
schack. Priserna steg i flertalet OECD-länder under första halvåret

1989 i snabbare takt än under det närmast föregående halvåret. Även
de ihållande externa obalanserna mellan de stora industriländerna
skapar osäkerhet inför framtiden. Det kan inte uteslutas att man i de
länder där finanspolitiken är för expansiv och miljöförstörande kan
komma att tvingas till en penningpolitisk åtstramning som bl.a. får till
följd att näringslivets investeringar och konsumtionen hålls tillbaka.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet År 1991
börjar med "Den mest" och slutar med "år 1990" bort ha följande
lydelse:

Den mest iögonfallande förändringen i jämförelse med åren 1989
och 1990 är den beklagliga kraftiga uppgången i den privata konsumtionen.
Förklaringen till att den privata konsumtionen ökar med så
mycket som 3 % är att hushållens reala disponibla inkomster beräknas
stiga med drygt 4 %, vilket i sin tur blir ett resultat av skattereformen.
Trots den ur miljösynpunkt orimliga konsumtionsuppgången
antas i skrivelsen att inkomstökningen ytterligare höjer sparkvoten.
För första gången på flera år antar sparkvoten därigenom ett positivt
värde. I skrivelsen betonas dock att bedömningen av sparkvoten är
behäftad med mycket stor osäkerhet.

Eftersom den privata konsumtionen ökar väsentligt mer än under
de föregående åren bidrar detta såväl till en uppgång i importen som
en ökning av de ekologiska obalanserna. Aven om exportökningen blir
något större än år 1990 minskar överskottet i handelsbalansen. En
bidragande orsak till detta är bl.a. en mindre gynnsam exportprisutveckling.
Underskottet i bytesbalansen ökar kraftigt. På samma sätt
som för åren 1989 och 1990 förklaras detta av ökade räntebetalningar
och allt större underskott i transfererings- och tjänstebalansen.

Under år 1991 förutses en ytterligare minskning av investeringstillväxten.
I skrivelsen framhålls att detta delvis beror på att verkningarna
av den något dämpade internationella konjunkturen förväntas slå
igenom. Risk för försämrad konkurrenskraft och sämre lönsamhet för
det svenska näringslivet påverkar också prognosbilden. Tillväxten i den
totala produktionen väntas bli något högre år 1991 än 1990. Enligt
utskottets mening tar inte regeringen de ekologiska störningarnas inverkan
på landets ekonomi på allvar. Hade regeringen gjort det hade
den föreslagit en politik som leder till minskning i varukonsumtionen.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Sammanfattande
slutsats börjar med "Som framgått" och slutar med "av 1990-talet"
bort ha följande lydelse:

Som framgått av utskottets redovisning av regeringens skrivelse är
det bl.a. de i jämförelse med vår omvärld alltför höga pris- och
löneökningarna som är ett av huvudproblemen i den svenska ekonomin.
Det snabbt växande underskottet i bytesbalansen är ett problem
för den ekonomiska politiken samtidigt som en försämring av kostnadsläget
och vår konkurrenskraft oroar. Utskottet finner det anmärkningsvärt
att oron över att bytesbalansunderskottet växer inte utlöser
åtgärder. Den politik som föreslås med skattereformen som huvudingrediens
leder till snabbt ökande konsumtion och import samtidigt
som vi inte kan öka vår export nämnvärt på grund av arbetskraftsbrist.
Utskottet hade förväntat sig åtgärder som hade bidragit till att minska
vår import. Utskottet vill i detta sammanhang peka på den stora
importen av fossila bränslen, som kan minskas genom att energisparande
åtgärder sätts in inom samhällslivets alla sektorer. Åtgärder för
att minska konsumtionen av drivmedel är speciellt viktiga. Utskottet är
dessutom mycket oroat av de ständigt ökande ekologiska obalanserna i
Sverige. Dessa kommer att bli än större med den skatteomläggning
som nu aviseras. De ekologiska obalanserna medför att produktionsförmågan
i de biologiska systemen avtar. Därmed hotas vår försörjning
med baslivsmedel. Samtidigt kommer skogarnas produktivitetsminskningar
att påverka skogsindustrin framöver.

Utskottet har svårt att se den föreslagna skattereformen som ett led i
ansträngningarna att fi ned takten på pris- och löneökningarna i nivå
med våra viktigaste handelspartner. Reformen kan inte genomföras
utan att svåra obalanser uppkommer i ekonomin, de ekologiska systemen
och inom den offentliga sektorn. Enligt utskottets mening medför
detta att en stram finanspolitik kombinerad med en framsynt miljöpolitik
är en absolut nödvändighet även under de första åren av 1990-talet.
Ett huvudmål för den ekonomiska politiken måste vara att på ett
socialt ansvarsfullt sätt minska den materiella förbrukningen i Sverige.

4. Skatteförslagets allmänna inriktning

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansutskottets
yttrande som i avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning
börjar med "Finansutskottet ställer" och slutar med "av skatteutskottet"
bort ha följande lydelse:

Finansutskottet delar uppfattningen som framförs i motionerna Sk24
(c) och Sk29 (mp) att skatterna är ett viktigt fördelningspolitiskt
instrument. Utskottet kan godta förslaget till utformning av inkomstskatteskala
i propositionen men anser att vissa kompletteringar måste
göras. Regeringens förslag ger enligt utskottets mening ett alltför litet
utbyte i låg- och mellaninkomstgrupperna och bör därför kombineras
med en särskild skattereduktion i dessa intervall. Utskottet anser att
detta är en bättre lösning än — som föreslås i motion Sk29 (mp)

1989/90:FiU2y

— att föreslå högre marginalskatter kombinerade med ett utökat
grundavdrag. Finansutskottet anser därför att yrkandena 1 och 2 i
motion Sk29 bör avslås av riksdagen. När det gäller finansieringen
anser utskottet att den bör ske genom ökade punktskatter på energi i
stället för med en basbreddning av mervärdeskatten. Det är viktigt att
punktskatter används som ett styrmedel i miljöpolitiken och för att
begränsa slöseriet av ändliga råvaror. Utskottet delar således uppfattningen
som framförs i motionerna från centerpartiet och miljöpartiet i
dessa delar. Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom resonemanget
i motion Sk29 om förslagens dynamiska effekter. Motion Sk29
yrkande 3 avstyrks därför av utskottet.

5. Skatteförslagets allmänna inriktning

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande
som i avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning börjar med "Finansutskottet
delar" och slutar med "av skatteutskottet" bort ha följande
lydelse:

Enligt finansutskottets mening kan de positiva effekter som skatteomläggningen
sägs ha enligt utredningarna och propositionen ifrågasättas.
Förutom den fördelningspolitiskt ogynnsamma utformningen,
vilken skapar nya motivationsproblem, är de s.k. dynamiska effekterna
mycket tveksamma. Den omfattande övergången från direkt beskattning
till konsumtionsbeskattning får inte enbart en engångseffekt på
inflationen, utan den ökade och breddade momsen är en regressiv
skatt som i sig ökar inflationen. Utskottet tvingas också konstatera att
skatteomläggningens dämpande effekt på spekulationsekonomin är
obetydlig.

Propositionens förslag till omläggning innebär vidare en ökning av
boendekostnaderna. Det kan innebära att det nödvändiga bostadsbyggandet
stoppas upp, vilket i sin tur försämrar den sociala och ekonomiska
utvecklingen.

Utskottet vill mot denna bakgrund starkt motsätta sig den allmänna
inriktning som skatteomläggningen får enligt propositionen. Utskottet
anser att skatteomläggningen i stället bör utgå från följande principer.
Skatten bör utgå från bärkraft. Detta förutsätter ett progressivt skattesystem
med högre skatteuttag på högre inkomster än på låga inkomster.
Det innebär att utskottet anser att marginalskatten bör sänkas endast i
låg- och mellaninkomstskikten. Vidare bör en särskild skattereduktion
införas.

Finansieringen bör ske genom höjd och breddad skatt på kapital
samt högre skatt på vissa lågt beskattade eller obeskattade löneförmåner.
Fastighetsskatt på industrifastigheter bör införas. Utskottet vill
också förorda ökad beskattning på alkohol och tobak. Miljöskäl och
energibesparing talar för en ökad energibeskattning; däremot avvisar
utskottet energimoms. Den är ett dåligt alternativ såväl fördelningspolitiskt
som miljömässigt. Moms på energi drabbar endast hushåll och ej
företag.

1989/90:FiU2y

Utskottet delar således inte den inriktning av skattepolitiken som 1989/90:FiU2y

förordas i motion Sk29 yrkandena 1 — 3. De bör således avstyrkas av
skatteutskottet.

6. Skatteförslagets allmänna inriktning

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i
avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "av skatteutskottet" bort ha följande lydelse:

Den planerade ekonomiska integrationen med den västeuropeiska
ekonomiska gemenskapen syftar till att öka arbetskraftens, varors och
tjänsters samt kapitalets rörlighet. Det är utskottets mening att den av
regeringen planerade anpassningen till EG — en anpassning som
innebär att Sverige i flera avseenden måste avsäga sig sin suveränitet
över skattelagstiftningen och den ekonomiska politiken — är i många
stycken djupt olycklig. Utskottet avvisar härmed regeringens nuvarande
kapitulationsplaner på detta område.

Finansutskottet ställer sig med det anförda utifrån sina utgångspunkter
inte bakom den allmänna inriktningen av skatteförslaget eller att
ett första steg tas på föreslaget sätt redan år 1990. Utskottet delar
således den inriktning av skattepolitiken som förordas i motion Sk29
yrkandena 1—3. De bör därför tillstyrkas av skatteutskottet.

7. Fördelningspolitisk analys

Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp) och Gunilla
André (c) anser att den del av finansutskottets yttrande som i
avsnittet Skatteförslagets allmänna inriktning börjar med "Finansutskottet
anser" och slutar med "därför avstyrkas" bort ha följande
lydelse:

Som ett fördelningspolitiskt mål för skattereformen har angivits att
låg- och mellaninkomsttagare inte skall betala höginkomsttagarnas
skattesänkningar. Det finns emellertid undersökningar som kan tolkas
som att så trots allt blir fallet. Mot denna bakgrund anser finansutskottet,
i likhet med vad som anförs i motion Sk24 (c), att skatteomläggningens
fördelningspolitiska effekter bör analyseras. Studierna bör
omfatta såväl individer, hushåll som regioner. Det finns i det sammanhanget
anledning att särskilt studera de förändringar som föreslås
beträffande boendet. Vad utskottet anfört med anledning av motion
Sk24 yrkande 22 om en fördelningspolitisk utredning bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

8. Inkomstbeskattningen

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansutskottets
yttrande som i avsnittet Inkomstbeskattningen börjar med "De
förslag" och slutar med "sänkta inkomstskatterna" bort ha följande
lydelse:

Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i motioner från
centerpartiet, miljöpartiet och vänsterpartiet kommunisterna att inkomstbeskattningen
bör ha en annan fördelningspolitisk profil än som
föreslås i propositionen. Det är nödvändigt att skattesänkningen blir
större i låg- och mellaninkomstskikten. Utformningen av skatteskalan
anser utskottet, i likhet med vad som anförs i motion Sk24 (c), bör
tillstyrkas. Som utskottet redovisat kan sänkta marginalskatter bidra till
att lösa flera av de problem som kännetecknat den svenska ekonomin
en längre tid. För att fa en bättre fördelningspolitisk profil bör
emellertid justeringen av skatteskalan kombineras med en skattereduktion.
Den bör utformas på det sätt som föreslås i motion Sk24, dvs.
utan några avtrappningsregler. Utskottet avvisar därför de skatteskalor
och den skattereduktion/grundavdrag som föreslås i motionerna Sk29
och Sk32. Utskottet förordar således att skatteutskottet tillstyrker motion
Sk24 yrkande 3.

9. Inkomstbeskattningen

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande
som i avsnittet Inkomstbeskattningen börjar med "Utskottet vill med"
och slutar med "sänkta inkomstskatterna" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att en sänkning av inkomstskatten bör ske
men den bör sänkas på ett fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Förslaget
i propositionen tillgodoser inte detta krav. Skattesatserna bör
sänkas i låg- och mellaninkomstskikten. I skikten däröver bör det
nuvarande marginalskatteuttaget bibehållas. För att skapa en bättre
fördelningsprofil bör en särskild skattereduktion införas i enlighet med
vad som föreslås i motion Sk32 (vpk). Därigenom skapas väsentliga
skattelättnader för låg- och mellaninkomsttagare. Vid 90 000 kr. i
inkomst blir enligt motionsförslaget skattelättnaden 4 000 kr. och vid
140 000 kr. blir den 4 600 kr. Utskottet tillstyrker från sin utgångspunkt
en sådan uppläggning och tillstyrker motion Sk32 yrkandena 1
och 2. Därmed avstyrker utskottet propositionens förslag och förslagen
i motionerna Sk24 yrkande 3 och Sk29 yrkandena 4 och 5.

10. Inkomstbeskattningen

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i
avsnittet Inkomstbeskattningen börjar med "Utskottet vill med" och
slutar med "sänkta inkomstskatterna" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Den offentliga
sektorn kräver en finansiering som innebär ett högt skatteuttag. Höga

1989/90:FiU2y

skattesatser medför en rad problem. De kan inbjuda till skattefusk och
avancerad skatteplanering samt bidra till att skapa en grå ekonomi.
Det kan leda till en snedvridning av konkurrensförhålianden och till
ett ineffektivt resursutnyttjande. Starkt progressiva skattesatser leder till
höga nominella lönekrav i avtalsförhandlingarna, vilket driver upp
kostnadsutvecklingen och försämrar vår internationella konkurrenskraft.
Med lägre marginalskattesatser blir utbytet av varje nominell
löneökning större, vilket bör kunna ha en dämpande effekt på prisoch
lönestegringstakten.

Sänkta marginalskatter kan medverka till att minska skattesystemets
snedvridande effekter. Utskottet anser att sänkta marginalskatter måste
utformas så att de redan väl beställda inte gynnas ytterligare. De måste
kombineras med ökade grundavdrag för att ge en socialt rimligare
profil.

Som har framgått av vad utskottet redovisat om det ekonomiska
läget befinner sig Sverige i en situation med högt kapacitetsutnyttjande
med stor brist på kvalificerad arbetskraft i flera branscher. Detta får
dock inte enligt utskottet leda till att vi genom en orättfärdig skattepolitik
tvingar deltidsarbetande till heltidsarbete och att vi också tvingar
människor att ta ut övertid i form av pengar i stället för kompensationsledighet
för att kunna klara sin ekonomi. Det är detta som är
meningen med det nya skatteförslaget som socialdemokrater och delar
av borgerligheten nu vill genomföra. Man döljer sina avsikter genom
att tala om dynamiska effekter och ökat arbetskraftsutbud. Enligt
utskottet skulle det föreliggande skatteförslaget få så allvarliga sociala
och miljökonsekvenser att det inte bör införas.

De förslag till skatteskalor som föreslås i motionerna Sk29 (mp) och
Sk32 (vpk) innebär mindre sänkningar av marginalskatterna än som
föreslås i propositionen. Förslagen om skattereduktion i motionerna
Sk24 (c) och Sk32 (vpk) anser utskottet ha vissa kortsiktiga fördelningspolitiska
fördelar. Utskottet vill därför föreslå att skatteutskottet
avstyrker propositionens förslag och avstyrker motionerna Sk24 yrkande
3 samt Sk32 yrkandena 1 och 2. Utskottet föreslår att skatteutskottet
tillstyrker motion Sk29 yrkandena 4 och 5.

Utskottet vill i detta sammanhang understryka nödvändigheten av
att kommunerna är återhållsamma med sina skattehöjningar. Utskottet
är samtidigt medvetet om att kommunerna har hamnat i en svår
ekonomisk situation eftersom de på senare år har pålagts alltmer
utvidgade och kostsamma uppgifter. Någon form av kommunalt skattestopp
kan utskottet inte ställa sig bakom. Det kan i detta sammanhang
nämnas att det kommunala skatteutjämningssystemet kommer att ses
över. Utskottet återkommer till detta.

Som utskottet återkommer till måste i nuvarande ekonomiska läge
varje inkomstbortfall för staten finansieras. Utskottet övergår därmed
till att behandla förslagen till finansiering av de sänkta inkomstskatterna.

1989/90:FiU2y

11. Beskattning av löneförmåner

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansutskottets
yttrande som i avsnittet Beskattning av löneförmåner börjar
med "Det ankommer" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande
lydelse:

Finansutskottet anser att en rimlig balans måste upprätthållas mellan
skatteuttaget för olika typer av ersättning för bilkostnader. Med
regeringens förslag till beskattning rubbas den balansen, till nackdel
för egen bil i tjänsten. Finansutskottet delar bedömningen i propositionen
att nuvarande ersättningsbelopp och avdragsregler för egen bil i
många fall innebär en överkompensation. Med ett så lågt avdragsbelopp
som 11 kr. per mil, vilket är propositionens förslag, kommer
många dock att avstå från att använda den egna bilen och i stället
utnyttja dyrare färdsätt. Många arbetsgivare skulle samtidigt tvingas att
anskaffa tjänstebilar. Privatbilarna skulle komma att utnyttjas på ett ur
samhällsekonomisk synpunkt sämre sätt. Möjligheterna att få avdrag
för egen bil i tjänsten är av stor betydelse för många yrkesgrupper, t.ex.
distriktssköterskor, hemsamariter, lantbrevbärare m.fl. Utskottets slutsats
är därför att åtgärder för att åstadkomma en bättre balans mellan
bilförmån och egen bil i tjänsten är påkallade.

Såväl värdet av bilförmån som avdragsbeloppet för användandet av
egen bil i tjänsten bör som föreslås i motion Sk24 enligt utskottets
mening höjas. Det ankommer på skatteutskottet att utifrån dessa
allmänna utgångspunkter ta ställning till vilket värde förmån av bil
skall värderas till eller vilken storlek avdraget för att använda egen bil
i tjänsten bör uppgå till. Enligt finansutskottet talar starka skäl för att
också frågan om avdragen för resor mellan bostad och arbetsplats bör
anpassas till dessa förändringar. Denna fråga bör prövas av skatteutskottet
i detta sammanhang.

12. Beskattning av löneförmåner

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i
avsnittet Beskattning av löneförmåner börjar med "Det ankommer"
och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

Det ankommer inte på finansutskottet att ta ställning till vilket
värde förmån av fri bil skall värderas till eller vilken storlek avdraget
för att använda egen bil i tjänsten bör uppgå till. Utskottet vill däremot
starkt betona vikten av att vi inte skattevägen gynnar ett slösaktigt
beteende. Det är därför av stor vikt att reglerna för värdesättning av
förmånen av fri bil sätts så att så många som möjligt finner det vara
ointressant att utnyttja denna möjlighet. Utskottet anser att det är ett
oskick att reglerna nu är utformade så att de som har fri bil kan åka
på sin fritid utan att betala för drivmedlet. Utskottet förutsätter att
regeringen inom kort kommer med förslag som kan eliminera denna
anomali.

Vidare talar förenklingsskäl för att kostnaderna för att använda egen
bil i tjänsten schabloniseras. I annat fall finns risk att skattemässiga

1989/90: FiU2y

överväganden kommer att spela alltför stor roll vid val av bil och
utnyttjande av bil i tjänsten. Finansutskottet tillstyrker därför utifrån
dessa utgångspunkter motion Sk29 yrkande 9 och avstyrker propositionens
förslag i berörd del samt motionerna Sk23 yrkandena 5 och 7
och Sk24 yrkandena 4, 5 och 12.

13. Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar

Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl Frick (mp) anser att den del av
finansutskottets yttrande som i avsnittet Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar
börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med
"yrkande 16" bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser det rimligt att åtgärder vidtas för att motverka
att skattereformen skall stimulera till alltför omfattande skattemässiga
omdispositioner vid själva övergången. Enligt utskottets mening bör
därför den av miljöpartiet de gröna och vänsterpartiet kommunisterna
föreslagna avkastningsskatten genomföras. Utskottet tillstyrker därmed
motionerna Sk29 yrkande 11 och Sk32 yrkande 16 samt avstyrker
motionerna Sk23 yrkandena 10 och 11 samt Skl4.

14. Energibeskattning m.m.

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta
skatter börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "och Sk35"
bort ha följande lydelse:

Enligt finansutskottets mening är valet av finansieringsform inte
acceptabel ur vare sig fördelningspolitisk eller energi- och miljöpolitisk
synvinkel.

Det finns flera svårigheter med att kombinera moms med punktskatter.
Möjligheterna minskar att styra energianvändningen inom industrin.
Det är sannolikt också så som regeringen framhöll i proposition
1983/84:28 att "övergången till mervärdeskatt på energi allvarligast
drabbar låginkomsttagare som företrädesvis bor i hyreshus".

De beräkningar som genomfördes inför skatteutredningarna visar
också att införande av moms innebär att kostnaderna övervältras från
industrin till hushållen.

Enligt finansutskottets mening kan således inte förslaget om införande
av energimoms accepteras. Förslaget skulle innebära att möjligheterna
att uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt
försvåras. Utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik
skulle minska.

Energimoms innebär även att kostnader som i dag bärs av konsumenterna
i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna. Den
drabbar framför allt boendet som också genom ökade andra pålagor

1989/90:FiU2y

4 Riksdagen 1989/90. 5 sami. Nr 2 y

får bära en stor del av skatteomläggningen. Ökade boendekostnader
medför behov av ökade bostadssubventioner, vilket ökar transfereringarna
i ekonomin.

Förslagen till omläggning av energibeskattningen innebär även att
möjligheterna för biobränslen kraftigt försämras, eftersom någon skatt
i dag inte utgår vid användningen av dessa bränslen.

Förslaget om införande av moms på energi måste således avslås och
punktskatterna på energi anpassas därefter. Enligt utskottets mening
bör det i stället vara så att skatte- och avgiftsuttaget på energi bygger på
miljöanpassad punktbeskattning kombinerat med miljöavgifter och en
koldioxidskatt som gynnar effektiviseringar och inhemsk förnybar miljövänlig
energi. Belastningen på olika energislag måste därefter anpassas
efter vilka möjliga alternativ som står till buds. Detta innebär att
någon ökad skattebelastning på bensin inte bör ske utöver vad ett
införande av en generell koldioxidskatt motiverar och att förändringarna
i kilometerskatten anpassas till detta.

Med det här angivna förslaget till finansiering av skattereformens
första steg år 1990, som överensstämmer med förslagen i motion Sk24,
finns det inte något behov av att inordna energiområdet i mervärdeskattesystemet.
Utskottet tillstyrker från sin utgångspunkt förslagen i
motion Sk24 och avstyrker därmed propositionens förslag.

Förslagen om mervärdeskatt på vatten, avloppsrening och sophämtning
innebär ökade boendekostnader. Förslagen bör därför ses i sammanhanget
av hur samtliga förslag påverkar boendekostnaderna. Utskottet
anser att starka skäl talar för en lägre beskattning av boendet
som föreslås i motion Sk24 (c). Under förutsättning av att dessa förslag
genomförs kan vidgningen av mervärdeskatten i detta avseende godtas
av finansutskottet.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta
skatter börjar med "I motion Sk23" och slutar med "för mervärdeskatt"
bort utgå.

15. Energibeskattning m.m.

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta
skatter börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "och Sk35"
bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser inte att mervärdeskatt skall införas på energiområdet.
Detta innebär i praktiken att industrin inte behöver betala
mervärdeskatt. Propositionen uttrycker det så här: "Mervärdeskatt på
energi innebär att industrin — som är mervärdeskattskyldig — helt
och hållet kan lyfta av skatten på energiråvaror, medan t.ex. hushållen

— som inte är mervärdeskattskyldiga — får betala skatten fullt ut."

Utskottet anser att den kompensation som regeringen vill ge hushållen
för denna omfördelning — vissa kommuner i norra delen av
landet skall få lägre skatt på el — är helt otillräcklig.

1989/90:FiU2y

Utskottet förordar i stället höjningar av punktskatterna på energiområdet
i väntan på miljöavgiftsutredningens slutbetänkande sommaren
1990. Dessa punktskatter belastar då både industrin, hushållen, energiproducenter
och energikonsumenter.

Punktskatterna skall vara så konstruerade att förnyelsebara energikällor
blir lönsamma och hushållning av energi uppmuntras. Dessa
mål kan dock endast nås till fullo med korrekt utformade miljöavgifter.

Enligt finansutskottets mening uppfyller förslagen i motion Sk32
dessa krav. De tillstyrks därför av utskottet. Därmed tillgodoses motionerna
Sk28 och Sk35 i berörda delar. Det innebär att utskottet
avstyrker motionerna Sk24 yrkandena 6—11, 13 och 18 samt Sk29
yrkandena 7, 12 och 16—18.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta
skatter börjar med "1 motion Sk23 (m)" och slutar med "för mervärdeskatt"
bort utgå.

16. Energibeskattning m.m.

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta
skatter börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "och Sk35"
bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att det är orimligt att införa mervärdeskatt på
energiområdet. Det skulle innebära att konsumtionen av energi skulle
öka inom industrin och att en stor del av energibeskattningen skulle
läggas på hushållen eftersom mervärdeskatten inte är avdragsgill för
hushållen. Den extra skattebelastningen för hushållen blir enligt utskottets
överslagsberäkningar 8 400 milj. kr. per år eller ca 1 000 kr.
per svensk och år.

Regeringens förslag om mervärdeskatt på energi är inkonsekvent när
det samtidigt kombineras med ett förslag om att priset på elkraft skall
sänkas med 2 öre/kWh. Det innebär som utskottet ser det att regeringen
nu i praktiken har skrinlagt tankarna på att avveckla kärnkraften.
Billigare elkraft innebär att förbrukningen stimuleras när vi i stället
borde eftersträva en minskad förbrukning.

Utskottet kan inte acceptera att regeringen på detta sätt går emot
riksdagsbeslut och givna löften i kärnkraftsfrågan. Det är utskottets
bestämda uppfattning att situationen nu fordrar att de förslag som
framförs i motion Sk29 måste genomföras. De i motion Sk29 framlagda
förslagen till punktskattehöjningar kan sedan utan svårigheter omvandlas
till skatter på energiråvaran. En politik måste nu påbörjas som
minskar konsumtionen i stället för en politik med nuvarande inriktning
som ökar konsumtionen. Utskottet konstaterar att regeringen vill
fortsätta sin politik att gynna de industrier som slösar med energi
genom att bibehålla storförbrukarsubventionen på 1,7 % av produkternas
saluvärde. Eftersom merparten av de industrier som åtnjuter

1989/90:FiU2y

denna rabatt exporterar huvuddelen av sin produktion måste detta
innebära en snedvridning av konkurrenssituationen som måste vara en
avvikelse från GATT-överenskommelser och EG-tankarna. Det är utskottets
mening att denna industrisubvention måste avvecklas på sätt
som anges i motion Sk29.

Det har länge hävdats i Sverige att en målsättning för trafikpolitiken
måste vara konkurrensneutralitet mellan de olika trafikslagen. Denna
vilja har aldrig manifesterats i verkligheten på annat sätt än att
järnvägarna skall kunna betala sina kostnader. De andra trafikslagen
har alla på olika sätt subventionerats av samhället i strid med de
marknadsekonomiska principer som sägs skola vara de som skall styra
på den svenska marknaden. Det är utskottets mening att det nu i
anslutning till skattereformen är dags att ändra på dessa anomalier i
den svenska ekonomiska politiken och trafikpolitiken. Detta ställningstagande
från utskottets sida innebär att utskottet avvisar regeringens
förslag att inte skattebelägga flygbränslen.

Utskottet avstyrker med det anförda propositionen och motionerna
Sk23 yrkande 12 i här berörd del, Sk24 yrkandena 6—11, 13 och 18,
Sk28, Sk32 yrkandena 7—9 samt 11 — 13 och Sk35. Utskottet tillstyrker
däremot med det anförda motion Sk29 yrkandena 7, 12, 16, 17 och 18.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Indirekta
skatter börjar med "Finansutskottet anser" och slutar med "för mervärdeskatt"
bort ha följande lydelse:

Finansutskottet anser att propositionens förslag innebär ett närmande
till vad som gäller inom EG. Om ett avtal om samarbete träffas
mellan Sverige och EG fordras det en momsbasbreddning i syfte att
möjliggöra ett deltagande i den inre marknaden. Det innebär att
momssatserna kommer att reduceras för att anpassas på det sätt som
beskrivs i regeringens proposition 1987/88:66 om Sverige och den
västeuropeiska integrationen. I denna proposition anförs följande. "För
att förverkliga den gemensamma marknaden inom EG krävs som
tidigare beskrivits en långtgående harmonisering av framför allt den
indirekta beskattningen. Om Sveriges gränser mot EG ska öppnas på
samma sätt, krävs även för svensk del en anpassning av både skattestruktur
och skattenivåer. Det skulle exempelvis innebära behov av
sänkningar av mervärdeskatten och flera punktskatter."

Utskottet vill även understryka att sänkta momssatser kommer att
påverka den svenska statsbudgeten mycket negativt. Skattebortfallet
kommer att bli mycket stort. Det kommer att gå ut över den offentliga
sektorn som redan nu har stora ekonomiska problem.

Som utskottet ser det är de föreslagna momsbasbreddningarna en
inledning till att momssatserna kommer att börja sänkas inom kort för

1989/90:FiU2y

att vara en del av den anpassning till EG som regeringen eftersträvar.
Också folkpartiets förslag att momssatserna skall börja sänkas visar
enligt utskottets mening tydligt vilken inriktning skattereformen har.

Det ligger inte inom finansutskottets kompetensområde att bedöma
de sociala konsekvenserna av de föreslagna momsbreddningarna, men
utskottet vill ändå framföra sin starka oro över dessa konsekvenser och
hur dessa kommer att påverka den svenska ekonomin.

Finansutskottet anser därmed att motion Sk23 yrkande 12 i berörd
del bör avstyrkas av skatteutskottet.

Vad finansutskottet nu anfört innebär att utskottet avstyrker den i
propositionen angivna grundprincipen om breddning av basen för
mervärdeskatt.

17. Mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster

Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (vpk), Carl Frick (mp) och Gunilla
André (c) anser att den del av finansutskottets yttrande som i
avsnittet Indirekta skatter börjar med "Utskottet anser" och slutar med
"därför avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är hotell- och restaurangtjänsterna viktiga
för samhällsekonomin, vilket även betonas i motionerna Sk29 (mp)
och Sk32 (vpk). En stark turistnäring stärker bytesbalansen mot utlandet.
Bytesbalansen uppvisar i dag ett betydande underskott, och tendensen
är vikande. Det s.k. turistnettot står därvidlag för en av de
största minusposterna.

Turismen är också viktig för regionalpolitiken. Näringen står redan
i dag för en betydande del av sysselsättningen i glesbygdsområdena.
Näringen har också en stor framtidspotential som komplement och
alternativ till mer traditionella näringsgrenar i dessa områden.

Det bör också, som framhålls i motion Sk24 (c), uppmärksammas
att de nämnda tjänsterna främjar kultur och gemenskap i samhällslivet.
En höjning av momssatsen för dessa tjänster kommer att påverka
branschen negativt.

Finansutskottet anser mot denna bakgrund att propositionens förslag
i denna del bör avslås.

18. Företagsbeskattning, allmänt

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser att den del av finansutskottets
yttrande som i avsnittet Företagsbeskattning börjar med "Övergången
till" och slutar med "av skatteutskottet" bort ha följande
lydelse:

För att fa till stånd en smidig övergång till det nya systemet för
företagsbeskattning bör vissa justeringar göras i propositionens förslag
vad gäller utnyttjande av medel i investeringsfonder. De företag som
före den 1 mars 1990 ansöker om att fa ta i anspråk medel som avsatts
i bokslutet per den 31 december 1984 bör få följa de äldre bestämmelserna.
Utskottet tillstyrker således motion Sk24 yrkande 19. Proposi -

1989/90: FiU2y

tionens förslag i övrigt vad gäller företagsbeskattningen tillstyrks av
utskottet.

19. Konsekvenser för stat och kommun

Carl Frick (mp) anser att den del av finansutskottets yttrande som i
avsnittet Konsekvenser för stat och kommun börjar med "Det finns"
och slutar med "denna motion" bort ha följande lydelse:

Kommunerna har emellertid redan stora kostnader som beror på
den miljöpåverkan som industrierna har. Kraven på att komma till
rätta med miljöproblemen kommer att öka. Det kommer att bli en
kommunal angelägenhet som kräver mycket stora resurser. Ett sätt att
få medel till det nödvändiga arbetet är att kommunerna återfår sin
beskattningsrätt för företag. Det förefaller mot denna bakgrund vara
tillrådligt att genomföra de förändringar i den kommunala företagsbeskattningen
som föreslås i motion Sk29 (mp) yrkande 25. Utskottet
tillstyrker därför detta motionsyrkande.

20. Förslagens statsfinansiella och
samhällsekonomiska effekter

Ivar Franzén och Gunilla André (båda c) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens
statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Finansutskottet
får" och slutar med "motion Skiö" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet får med anledning härav anföra följande. Utskottet
har i det föregående redovisat sin syn på det ekonomiska läget och på
utvecklingen i Sverige. Av vad utskottet där anfört framgår att finanspolitiken
måste utformas med största stramhet under kommande år.
Ett grundläggande krav är därför såsom framhålls i motion Sk24 (c) att

1990 års skattesänkningar finansieras i sin helhet.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens
statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Centerpartiets
förslag" och slutar med "(Sk24 yrkande 2)" bort utgå.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens
statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Utskottet
vill med" och slutar med "Sk24 yrkande 1" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning härav anföra följande. En viktig principiell
utgångspunkt för finansieringen av skattesänkningarna är att den
skall ske på ett sätt som innebär att det samlade skatteuttaget från
höginkomsttagarna, till följd av marginalskattesänkningarna, inte minskar.
Reformens fördelningspolitiska helhet skall således beakta att
inkomst- och förmögenhetsskillnaderna ej skall öka till följd av reformen.
Utskottet delar således uppfattningen som framförs i motion
Sk24 (c).

1989/90:FiU2y

Finansieringen skall innebära skärpt beskattning av kapitalinkomster,
breddad bas för inkomster under inkomstslaget tjänst samt av höjd
indirekt beskattning. Återhållsamhet skall iakttas vid finansiering via
beskattning av nödvändighetskonsumtion såsom boende, livsmedel och
kultur. Särskild återhållsamhet bör iakttas vid finansiering via regressivt
verkande mervärdeskatt. På miljö- och energiområdet skall ej
mervärdeskatt införas utan beskattning ske genom punktskatter.

Enligt utskottets mening kan därför inte förslaget om införande av
energimoms accepteras. Förslaget skulle innebära att möjligheterna att
uppfylla fastlagda energi- och miljöpolitiska mål kraftigt försvåras.
Utrymmet för miljöavgifter och en offensiv miljöpolitik skulle minska.

Utskottet anser i likhet med vad som framförs i motion Sk24 (c) att
energimoms innebär att även kostnader som i dag bärs av konsumenterna
i utlandet vältras över på de svenska konsumenterna. Den
drabbar framför allt boendet som också genom ökade andra pålagor
får bära en stor del av skatteomläggningen. Okade boendekostnader
medför behov av ökade bostadssubventioner, vilket ökar transfereringarna
i ekonomin.

Skattereformens första steg år 1990 ger i inledningsskedet en påspädning
av hushållens köpkraft. Skattesänkningen ger en omedelbar likviditetspåverkande
effekt medan finansieringen verkar i motsatt riktning
först med en viss tidsfördröjning. Detta beror på att man enligt
propositionen kommer att genomföra en del av finansieringen med
början först den 1 mars 1990.

Denna påspädningseffekt bör enligt utskottet av konjunkturpolitiska
skäl hållas tillbaka. Finansutskottet vill därför i likhet med vad som
föreslås i motion Sk24 (c) förorda att den absoluta merparten av
finansieringen förläggs till den 1 januari.

Vad utskottet anfört med anledning av motion Sk24 yrkande 1 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens
statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Skattereformen
bör" och slutar med "till känna" bort utgå.

21. Förslagens statsfinansiella och
samhällsekonomiska effekter

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av finansutskottets yttrande
som i avsnittet Statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar
med "Finansutskottet får" och slutar med "till känna" bort ha följande
lydelse:

Finansutskottet tillstyrker från sina utgångspunkter en justering av
inkomstskatteskalan och införandet av en skattereduktion i enlighet
med de förslag som framförs i motion Sk32 (vpk). Sänkningen av
inkomstskatten och skattereduktionen/låglönerabatten beräknas leda
till ett budgetbortfall på 26,0 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker att
detta finansieras som föreslås i motion Sk32 genom skärpt kapitalbeskattning
(12,7 miljarder), basbreddning av inkomst av tjänst (3,5

1989/90: FiU2y

miljarder) samt punktskatter (12,3 miljarder). Dessa förslag ger en
sammanlagd budgetförstärkning på 28,5 miljarder kronor. En del av
inkomstförstärkningen bör kunna användas till miljösatsningar nästa

år.

Utskottet anser att den finansiering utskottet förordat inte är lika
inflationsdrivande som propositionens förslag till utvidgad mervärdeskatt.
Detta innebär att hushållens inkomster inte kommer att urholkas
lika snabbt. Utskottet anser det särskilt angeläget att undvika höjda
boendekostnader. Över huvud taget bör inte skattehöjningar genomföras
på varor och tjänster av nödvändighetskaraktär. Skatterna bör
differentieras vilket medger en styrning av konsumtionen.

22. Förslagens statsfinansiella och
samhällsekonomiska effekter

Carl Frick (mp) anser

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens
statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Finansutskottet
föreslår" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Den efterfrågestimulans som förslaget i motion Sk23 (m) innebär
kommer att medföra en markant försämring av vår miljö och vara i
strid med utskottets uttalade mening att vi nu måste sträva efter att på
ett socialt ansvarsfullt sätt minska den materiella förbrukningen. Finansutskottet
föreslår därför att skatteutskottet avstyrker motion Sk23
(m) i här berörd del.

dels att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens
statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "De alternativa"
och slutar med "budgetpolitiska effekter" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill kraftigt understryka att hänsyn måste tas till den
rådande ekologiska situationen och hur den nu försämras. Det är
utskottets mening att vi i den ekonomiska politiken måste ta hänsyn
till den fysiska verkligheten, människors psykiska tillstånd och sociala
situationer.

De i motion Sk29 (mp) framlagda förslagen att minska bytesbalansunderskottet
bör därför genomföras. Utskottet vill särskilt betona vikten
av att överkonsumtionen av fossila bränslen inom bl.a. transportsektorn
angrips. Utskottet tillstyrker härmed motion Sk29 och avstyrker
propositionen samt motionerna Sk32, Sk24, Sk23 och Skl6 i
berörda delar.

dets att den del av finansutskottets yttrande som i avsnittet Förslagens
statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter börjar med "Utskottet
vill med" och slutar med "till känna" bort ha följande lydelse:

1989/90:FiU2y

redovisade undersökning uppgår den direkta effekten till 2,9 %. Som
konstateras i motion Skiö (fp) är denna prishöjning en ofrånkomlig
effekt av själva skatteomläggningen. Det alternativ till finansiering som
redovisas i motion Sk29 (mp) innebär att två tredjedelar skall finansieras
genom miljörelaterade skatter framför allt inom energiområdet.
Syftet är att minska den materiella konsumtionen och minska miljöförstöringen.
Aven denna finansiering leder till prisökningar. Men
utskottet vill understryka att fördelen med detta alternativ är att
miljöförstörelsen minskar. Genom en sänkt materiell konsumtion leder
denna finansiering till minskad förbrukning av fossila bränslen
och därmed till en förbättring av såväl handels- som bytesbalansen.

Även besparingar kan bidra till prishöjningar. Det kan t.o.m. hävdas
att även om finansiering saknas så kommer prisnivån att drivas upp
via en förstärkt efterfrågan. Detta leder, som också framhålls i motion
Skiö, till att den underliggande inflationstakten drivs upp, vilket är än
värre tillsammans med en accelererande miljöförstöring. Utskottet
avstyrker mot här angiven bakgrund motion Sk24 yrkande 1.

Utskottet vill i detta sammanhang betona att den tillfälliga prisökning
som blir en övergångskonsekvens av skattereformen måste leda
till måttfullhet från löntagarorganisationerna i avtalsförhandlingarna så
att inte den materiella konsumtionen ökas än mer, vilket ofrånkomligen
får till följd att miljöförstöringen sker i allt snabbare takt.

Utskottet vill också i detta sammanhang beröra skattereformens
inverkan på arbetsmarknaden och det höga kapacitetsutnyttjandet.
Som utskottet framhållit är verkningarna av sänkta inkomstskattesatser
på arbetskraftsutbudet inte lätta att förutse. Det finns dock en allvarlig
risk för att många som nu arbetar deltid av ekonomiska skäl tvingas
till heltidsarbete. Det påverkar deras sociala situation negativt. Mer
arbete och intensivare arbete leder till fler utslagna på grund av
utslitning i monotona arbeten. Om fler människor tvingas till merarbete
kan i och för sig överhettningen på arbetsmarknaden komma att
dämpas. Men de tänkta "vinsterna" med ökat arbetskraftsutbud måste
enligt utskottet ställas mot de totala förluster i välbefinnande som
medborgarna gör med den av regeringen föreslagna politiken. Den
ökade förslitningen och merarbetet, som blir följden om regeringens
förslag genomförs, leder till en ökad belastning på den offentliga
sektorn. Detta skulle ske i en tid då man samtidigt planerar att minska
den offentliga sektorns resurser och möjligheter att fungera bra. Sänkta
momssatser, som är priset för den enligt regeringen nödvändiga ovillkorliga
EG-anpassningen, skulle undergräva finansieringen av den
offentliga sektorn. Utskottet vill bestämt awisa en politik med denna
inriktning.

Den föreslagna skattereformen kommer enligt finansutskottets bedömning
att bidra till en sämre ekonomisk utveckling i Sverige. Den
innebär ett väsentligt steg för att tvinga människor till mera arbete och
ökad förslitning samt en accelererande miljöförstöring. Den löser
självfallet inte de ekonomiska, politiska, sociala och miljöproblem som
vi har i Sverige. I stället förvärras dessa problem. Vad finansutskottet
anfört om den i propositionen föreslagna skattereformens negativa

1989/90:FiU2y

ekonomiska, sociala och miljöpolitiska effekter med anledning av vad
som sägs motion Sk29 (mp) bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

23. Obligatoriskt sparande

Lars De Geer och Ingela Mårtensson (båda fp) anser att den del av
finansutskottets yttrande i avsnittet Obligatoriskt sparande som börjar
med "På förslag" och slutar med "tillfälligt sparande" bort ha följande
lydelse:

Finansutskottet avstyrkte i våras motionskrav från socialdemokraterna
och centern om införande av ett tvångssparande. Förslaget ansågs
vara ett inslag i en stabiliseringspolitisk åtstramning som utskottet
motsatte sig. Utskottet förordade i stället en annan ekonomisk politik
med bl.a. en väsentlig sänkning av marginalskatterna redan år 1990
samt en begränsning av de offentliga utgifterna.

Utskottet anförde då också att ett tvångssparande inte är särskilt
verkningsfullt i stabiliseringspolitiskt hänseende, annat än för hushåll
som har dålig kreditvärdighet eller som saknar sparmedel. Den fördelningspolitiska
effekten av ett tvångssparande blir därmed omvänd.
Utskottet tolkar förslaget i propositionen om slopat sparkrav för inkomster
under ca 100 000 kr. som ett erkännande av detta förhållande.

Utskottet anser mot denna bakgrund att det obligatoriska sparandet
bör upphöra från den 1 januari 1990 och att inbetalade medel för 1989
bör återbetalas. Utskottet ställer sig därmed bakom yrkandena i motionerna
Sk 16 yrkande 2, Sk23 yrkande 14, Sk29 yrkande 29 och Sk32
yrkande 17 om att avskaffa det tillfälliga sparandet.

24. Obligatoriskt sparande

Lars-Ove Hagberg (vpk) och Carl Frick (mp) anser att den del av
finansutskottets yttrande i avsnittet Obligatoriskt sparande som börjar
med "På förslag" och slutar med "tillSlligt sparande" bort ha följande
lydelse:

Finansutskottet anser att det obligatoriska sparandet är förknippat
med många problem. Det är sannolikt inte särskilt verkningsfullt i
stabiliseringspolitiskt hänseende. En stor del av hushållen kan möta
sparkravet med minskat frivilligt sparande och ökad skuldsättning. Det
är sannolikt endast människor som har dålig kreditvärdighet eller som
är utan sparmedel som berörs. Den fördelningspolitiska effekten med
tvångssparande blir därmed omvänd. Förslaget i propositionen om
slopat sparkrav för inkomster under 100 000 kr. tolkar utskottet som
ett halvhjärtat erkännande av detta förhållande. Utskottet anser mot
denna bakgrund att det obligatoriska sparandet bör upphöra från den
1 januari 1990, och inbetalade belopp för 1989 bör återbetalas. Utskottet
ställer sig därmed bakom yrkandena i motionerna Skl6 yrkande 2,

1989/90:FiU2y

Sk23 yrkande 14, Sk29 yrkande 29 och Sk32 yrkande 17 om att
avskaffa det tillfälliga obligatoriska sparandet.

Särskilda yttranden

1. Skatteförslaget

Lars Tobisson, Rune Rydén och Ing-Britt Nygren (alla m) anför:

Under den allmänna motionstiden i januari i år föreslog moderata
samlingspartiet som ett lörsta steg i en genomgripande skattereform att
marginalskatterna i de inkomstlägen där heltidsarbetande befinner sig
skulle sänkas med 7 procentenheter. Sänkningen var fullt finansierad
med bl.a. besparingar på statsbudgetens inkomstsida. Dessa motionsförslag
avslogs dock av riksdagsmajoriteten. Resultatet blev detsamma, när
förslagen upprepades i maj i anslutning till kompletteringspropositionen.

Den 2 oktober presenterade de moderata och folkpartistiska ledamöterna
i riksdagens skatteutskott ett gemensamt förslag till s.k. utskottsinitiativ
angående ett första steg i en skattereform år 1990. Utöver
marginalskattesänkningar förordades som en viktig del av finansieringen
utgiftsbesparingar, vilket skulle medföra en viss sänkning av det
samlade skattetrycket. Tanken på ett sådant utskottsinitiativ avvisades
dock av utskottsmajoriteten med de socialdemokratiska ledamöterna i
spetsen.

Mot denna bakgrund var det överraskande att statsministern påföljande
dag i regeringsförklaringen aviserade att en betydande del av den
till år 1991 planerade skatteomläggningen skulle tidigareläggas till år
1990. Proposition i frågan kom dock att dröja till den 13 november.
Där förordades samma marginalskattesänkningar som vi hade föreslagit
redan i januari. Finansieringen bestod däremot nästan uteslutande av
höjningar av andra skatter, vilket innebar att Sveriges rekordhårda
skattetryck skulle bibehållas.

Finansutskottets behandling av ärendet kunde inte påbörjas förrän
motionstiden utlöpt den 28 november kl. 17.00. Tid för ställningstagande
till det omfattande materialet var avdelad den 29 november
mellan kl. 08.00 och 09.00 (då sammanträdet måste brytas på grund av
arbetsplenum). Utskottets yttrande till skatteutskottet slutjusterades sedan
den 30 november. Textförslaget hade blivit tillgängligt för oss först
efter 01.00 under natten, men trots detta var sammanträdet tidigarelagt
till kl. 09.30. Skälet uppgavs vara att skatteutskottet hade påbörjat det
ställningstagande för vilket finansutskottets yttrande skulle utgöra underlag
redan kl. 08.00 samma morgon.

Den sena tidpunkten för propositionens framläggande och den brådstörtade
handläggningen därefter utgör naturligtvis ett stort problem
för de medborgare och företag vilkas ekonomiska förhållanden starkt
påverkas av de långtgående förslagen till ändrade skatteregler. Men

1989/90:FiU2y

dessutom har de ledamöter av finansutskottet som stått utanför den vid
sidan av riksdagen framförhandlade majoriteten haft stora svårigheter
att hinna ta del av och bilda sig en välgrundad uppfattning om alla
framlagda förslag.

Mot denna bakgrund har vi avstått från att utforma en alternativ
betänkandetext. Vi anser oss kunna göra detta så mycket mera som det
har meddelats vid sammanträde med utskottet att skatteutskottet var
mån om snabb leverans endast av majoritetsskrivningen — de avvikande
meningarna var det inte så noga med utan de kunde dröja några
dagar.

Vi nöjer oss därför med att nu tillstyrka motionerna 1989/90:Sk23
av Carl Bildt m.fl. (m), 1989/90:Skl3 av Bo Lundgren m.fl. (m) och
1989/90:Skl4 av Mona Saint Cyr och Margareta Gard (m) samt avstyrka
propositionen och övriga motionsyrkanden i den mån de strider
däremot.

2. Företagsbeskattning

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Jag anser i likhet med vad som anförs i motion Sk32 att företagssektorn
borde kunna svara för en stor del av finansieringen av skatteomläggningen.
Framför allt borde skatteuttaget öka från de stora börsbolagen.
Det finns enligt min mening utrymme för att successivt höja
företagsbeskattningen. Det är positivt att företagens reserveringsmöjligheter
begränsas. Vi avser inom vänsterpartiet kommunisterna återkomma
under allmänna motionstiden med förslag i denna riktning.

3. Konsekvenser för stat och kommun

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Enligt vänsterpartiet kommunisternas mening råder det redan en betydande
obalans mellan stat och kommun. Staten har genom reduceringar
av skatteunderlag, t.ex. slopandet av kommunernas beskattningsrätt
av företag, samt urholkade statsbidrag, berövat kommunsektorn miljardbelopp.
Storstädernas ekonomiska kris är ett exempel på detta
faktum. Balansen behöver återställas genom förbättrat kommunalt
skatteunderlag, skatteutjämning eller ökade statsbidrag.

Vi avser att återkomma med yrkanden om detta under den allmänna
motionstiden.

1989/90:FiU2y

Innehållsförteckning i989/90:FiU2y

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 2

Avgränsning av yttrandet 2

Den internationella utvecklingen 3

Utvecklingen i Sverige 3

År 1990 4

Är 1991 5

Sammanfattande slutsats 5

Skatteförslagets allmänna inriktning 6

Inkomstbeskattningen 8

Beskattning av löneförmåner 9

Beskattning av kostnadsersättningar 9

Förmån av bil 10

Avdrag för kostnad för egen bil i tjänsten 10

Beskattning av förmånliga förvärv av värdepapper

från arbetsgivaren 10

Beskattning av aktievinster 10

Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar 11

Grundavdrag för inkomst av kapital m.m 11

Indirekta skatter 12

Momsbeläggning av energi 12

Momsbeläggning av vatten, avlopp och sophämtning
12

Mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster .... 13

Utvidgad försäljningsskatt på motorfordon m.m. ... 13

Företagsbeskattning, allmänt 13

Konsekvenser för stat och kommun 14

Utredning om den kommunala skatteutjämningen . 15

Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska effekter
15

Obligatoriskt sparande 19

Avvikande meningar

1. Det ekonomiska läget (c) 20

2. Det ekonomiska läget (vpk) 21

3. Det ekonomiska läget (mp) 22

4. Skatteförslagets allmänna inriktning (c) 23

5. Skatteförslagets allmänna inriktning (vpk) 24

6. Skatteförslagets allmänna inriktning (mp) 25

7. Fördelningspolitisk analys (c, vpk, mp) 25

8. Inkomstbeskattningen (c) 26

9. Inkomstbeskattningen (vpk) 26

10. Inkomstbeskattningen (mp) 26

11. Beskattning av löneförmåner (c) 28

12. Beskattning av löneförmåner (mp) 28

13. Skattemässiga villkor för pensionsförsäkringar

(vpk, mp) 29

14. Energibeskattning m.m. (c) 29

15. Energibeskattning m.m. (vpk) 30 1989/90:FiU2y

16. Energibeskattning m.m. (mp) 31

17. Mervärdeskatt på serverings- och hotelltjänster (c,

vpk, mp) 33

18. Företagsbeskattning, allmänt (c) 33

19. Konsekvenser för stat och kommun (mp) 34

20. Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska

effekter (c) 34

21. Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska

effekter (vpk) 35

22. Förslagens statsfinansiella och samhällsekonomiska

effekter (mp) 36

23. Obligatoriskt sparande (fp) 38

24. Obligatoriskt sparande (vpk, mp) 38

Särskilda yttranden

1. Skatte® rslaget (m) 39

2. Företagsbeskattning (vpk) 40

3. Konsekvenser för stat och kommun (vpk) 40